Fast förbindelse Fårö
Region Gotland, Gotlands län
PM Tillgänglighetsanalys, 2014-12-15 Projektnummer: 107323
Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige AB
Dokumentdatum: 2014-12-15 Dokumenttyp: PM
DokumentID:
Ärendenummer:
Projektnummer: 107323 Version:
Publiceringsdatum:
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Mats Berg, Trafikverket
Uppdragsansvarig: Magnus Dahlström, Atkins Sverige AB Tryck:
Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.
Innehåll
1 INLEDNING ... 4
1.1 BAKGRUND ... 4
1.2 NUVARANDE UPPDRAG ... 5
2 BEFINTLIG TRAFIKINFRASTRUKTUR ... 6
2.1 DAGENS FÄRJETRAFIK ... 6
2.2 BUSSTRAFIK ÖVER SUNDET ... 6
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ANALYS... 7
3.1 TILLGÄNGLIGHET ... 7
3.2 ALTERNATIVEN ... 7
4 ANALYS ... 9
4.1 RESTID ... 9
4.2 VALFRIHET OCH ROBUSTHET ... 10
4.3 SAMMANFATTNING ANALYS... 12
5 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 13
REFERENSER ... 14
1 Inledning
År 2013 färdigställdes Förstudien Fast förbindelse till Fårö i vilken möjliga åtgärder för att öka tillgängligheten mellan Fårö och Gotland studerades. Med detta PM avser Trafikverket utföra en fördjupad studie gällande hur graden av tillgänglighet skiljer sig åt mellan alternativet bro och alternativet färjetrafik (med 10-, 20-, och 30- minuterstrafik) mellan Fårö och Gotland.
1.1 Bakgrund
Färjeleden tvärs Fårösundet är kapacitetsbegränsad. Under sommarhalvåret är den också starkt överbelastad. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under dessa månader, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid.
Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. En fast förbindelse mellan Gotland och Fårö skulle ta bort begränsningen som färjetrafiken innebär och har varit föremål för flera utredningar. Region Gotland ville återigen aktualisera frågan om förbindelsen mellan Gotland och Fårö och beslutade därför i dialog med Trafikverket att genomföra en förstudie. Förstudien togs fram av Trafikverket under hösten 2011 till våren 2013 med syfte att:
”på ett vidsynt och förutsättningslöst sätt identifiera möjliga åtgärder som ska öka tillgängligheten mellan Gotland och Fårö samt analysera effekterna av dessa.”
Ett av Region Gotlands viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen inom hela regionen.
På Fårö har den gradvis minskat bland annat på grund av minskad tillgänglighet till exempelvis offentlig service, verksamheter och handel. Region Gotlands bedömning är att färjetrafiken med sin begränsade tillgänglighet är en bidragande orsak till detta.
I Förstudien konkretiserades en rad projektmål utifrån det transportpolitiska målet funktionsmålet som handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Ett av Förstudiens projektmål var Tillgänglighet;
Åtgärder ska bidra till god tillgänglighet för både biltrafik och gång- och cykeltrafik.
Förbindelsen mellan Fårö och Fårösund är redan i dag viktig för både biltrafik och cykeltrafik. Region Gotland har som målsättning att öka cyklandet samt binda samman Fårö med Fårösund, vilket motiverar god tillgänglighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik.
Åtgärder ska ge ökad framkomlighet för räddningstjänst, boende och besökande under hela året. Det är viktigt med god framkomlighet året runt. Framför allt för de som besöker eller redan bor på Fårö, men också för att – i enlighet med Region Gotlands målsättning – få fler att bosätta sig på ön. God framkomlighet är även en säkerhetsfråga. Räddningstjänsten måste enkelt kunna ta sig till och från Fårö. En rimlig förutsättning är att trafiksystemet får kapacitet att hantera den trafikefterfrågan som finns i dag och som i nuläget medför att det tidvis under sommartid uppstår överbelastning.
Åtgärder ska skapa goda förutsättningar för ett utökat resande med kollektivtrafik.
Bra och tillgänglig kollektivtrafik mellan Fårö och Fårösund är en förutsättning för att få fler att åka kollektivt. Det är även en förutsättning för att få fler att välja att bosätta sig på Fårö.
Åtgärder ska skapa förutsättningar för att knyta samman Fårö till huvudvägnätet.
God kollektivtrafik från och till Fårö förutsätter att Fårö knyts till Gotlands huvudvägnät, 140-vägarna, som utgör stommen i regionens kollektivtrafiklinjer.
I Förstudien föreslogs flertalet åtgärder utifrån fyrstegsprincipen. Två av dessa åtgärder var färjedrift och en fast förbindelse till Fårö. I en analys av åtgärdernas projektmålsuppfyllnad fick färjedrift och en fast förbindelse i form av bro (i läget Broa-Fårösund) hög
projektmålsuppfyllnad gällande Tillgänglighetsmålet.
1.2 Nuvarande uppdrag
I syfte att tydliggöra skillnaderna mellan alternativen bro (i läget Broa-Fårösund) och
färjetrafik (med 10-, 20-, och 30-minuterstrafik) mellan Fårö och Gotland avser Trafikverket i detta PM utföra en jämförande studie gällande hur graden av tillgängligheten skiljer sig åt mellan alternativen. I denna studie görs denna jämförelse utifrån tillgänglighetsparametrarna restid, valfrihet och robusthet.
2 Befintlig trafikinfrastruktur
På Fårö, liksom för stora delar av den svenska landsbygden, är trenden för
befolkningsutvecklingen nedåtgående. Samtidigt som den bofasta befolkningen har minskat så har antalet sommargäster och fritidsfastigheter ökat. Uppskattningsvis bedöms cirka 300 000 personer besöka Fårö varje år, merparten under sommaren.
2.1 Dagens färjetrafik
Den cirka 1,3 kilometer långa Fårösundsleden är den enda länken mellan Fårö och Gotland.
Dagens två färjor, Bodilla och Freja, transporterar årligen cirka 365 000 fordon och 29 500 gående och cyklister. Bodilla kan transportera 298 passagerare och 40 personbilar. Freja har en kapacitet på 248 passagerare och 48 personbilar. Under sommarhalvåret ökar restiderna då fler ska av och på färjorna. Färjorna går i regel i halvtimmestrafik men under sommarhalvåret krävs skytteltrafik i perioder för att hantera den stora mängd resenärer som vill åka mellan Fårö och Gotland.
Enligt tidtabell avgår totalt 42 turer/dag från Fårösund på sommaren och 31 turer/dag på vintern. Det innebär att det under större delen av dygnet är 30-minuterstrafik och under mindre trafikerade tider endast en avgång i timmen. Vissa turer under framförallt sena kvällar och nätter, avgår endast om passagerare har meddelat att de ska resa med den turen. Totalt avgick 16 734 turer under 2013. Sedan 1997 syns en tydlig ökning av resandet mellan Fårö och Gotland, men mellan 2011 och 2012 minskade resandet med fyra till fem procent enligt Färjerederiet.
2.2 Busstrafik över sundet
Idag går det endast busstrafik till Fårö under sommarhalvåret. Övriga tider på året är Fåröbor och besökare hänvisade till linje 20 vid Fårösund som går mellan Visby och Fårösund. Resan mellan Fårösund och Visby tar drygt en timme och elva turer avgår dagligen under vardagar från Fårösund (vintertabell). På helger är det fem avgångar från Fårösund per dygn.
Figur 1 Fårösundsleden (markerad med svart pil)
3 Förutsättningar för analys
Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse. I detta PM bedöms tillgängligheten för bro- och färjealternativet efter parametrarna restid, valfrihet och robusthet.
3.1 Tillgänglighet
Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse och det är därför viktigt att definiera vad som avses och vad som mäts. Med tillgänglighet menas inte enbart med vilken hastighet ett fordon kan färdas, utan tillgänglighet bör snarast ses som ett mått på de olika möjligheter eller med vilken lätthet det är för någon, med olika attribut, att delta i önskade aktiviteter.
Hur bra eller dålig tillgängligheten är avgörs dels av individuella förutsättningar (exempelvis tillgång till färdmedel och körkort samt eventuellt funktionshinder) och dels av faktorer som är generella för områden (exempelvis markanvändning, lokalisering av olika utbud etc) samt vilka möjligheter transportsystemet erbjuder1.
För att i detta PM kunna värdera graden av tillgänglighet har följande tre parametrar valts;
Restid analyseras utifrån hur lång tid det tar för olika trafikslag (gångtrafikanter, cyklister, kollektivtrafikfordon, bilister) att resa mellan Fårö och Gotland samt hur detta varierar beroende på årstid.
Valfrihet analyseras utifrån möjligheten att kunna välja mellan flera olika färdmedel, hur flexibelt resandet är samt hur detta varierar beroende på årstid.
Robusthet analyseras utifrån tillförlitlighet och trygghet samt hur detta varierar beroende på årstid.
3.2 Alternativen
Nedan presenteras alternativen som ligger till grund för analysen.
3.2.1 Bro
Broalternativet innebär att en fast bro anläggs i samma läge som dagens färja trafikerar (Broa- Fårösund). För att all tänkbar sjöfart ska kunna passera under en fast bro behöver den fria höjden under bron var över 65 meter. Det är inte möjligt att uppnå sådan höjd mellan Fårösund och Broa eftersom bron skulle bli alltför brant. En fast bro behöver därför kompletteras med en muddring i Norra Gattet. Med en muddring av Norra Gattet kan höjden på den fasta bron i stället anpassas för fritidsbåtar eller lägre yrkestrafik. Lutningen på bron blir då också gynnsam för gång- och cykeltrafikanter.
Bron blir 13 meter bred och inrymmer ett körfält i vardera riktning samt gång- och cykelbana.
Bron antas bli 1,3 kilometer lång och hastighetsbegränsningen på bron antas bli 70 km/h.
Även då bron kommer innebära en fast koppling mellan Fårö och Gotland så finns det tillfällen då broar behöver stängas. För att få en uppfattning om hur ofta en bro stängs har Ölandsbron och Öresundsbron används som jämförande exempel. Under 2013 var Öresundsbrons
motorväg, i båda riktningarna, avstängd i totalt 22 timmar. Orsaken bakom avstängningen var
1 Trafikverket (2010) Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort. Slutrapport. Publikation 2010:072.
bland annat åtta mindre allvarliga trafikolyckor samt extrema väderförhållanden2. Ölandsbron var inte helt avstängd under 2013 men hade begränsad framkomlighet genom att två av fyra körfält var avstängda under en tvåveckorsperiod på grund av underhåll av bron.
Trafikverket ansvarar för att upprätthålla trafiken på Ölandsbron och vid broavstängning innefattar detta lösningar för att omdirigera trafiken via ersättningstrafik. Händelser som kan orsaka broavstängning samt riktlinjer för när ersättningstrafik ska sättas in innefattar
trafikolyckor, påsegling, sabotage, väderleksförhållanden, underhåll och reparationer av bron.
Trafikverket har bedömt att ersättningstrafik ska sättas in tidigast cirka ett dygn efter avstängningen av bron. Bedömningen grundar sig på att prioriterade transporter som exempelvis akuttransporter i form av ambulans, brandkår och polis kan använda tillgängliga flyg- och båtresurser. Vid längre avstängningar av bron består ersättningstrafiken av befintlig båt- och färjetrafik samt trafikverksfärjor.
3.2.2 Färjetrafik
Färjealternativet innebär att färjor trafikerar den befintliga färjeleden. Resan mellan Fårö och Gotland, enkel väg, tar cirka sex minuter, totalt tar resan tio minuter om lastning och lossning räknas in. Dagens färja trafikerar leden med 30-minuterstrafik. I denna studie undersöks tre olika nivåer av turtäthet;
10-minuterstrafik
20-minuterstrafik
30-minuterstrafik
Färjeturerna mellan Fårö och Gotland är väldigt sällan inställda. Under 2013 var ingen av de totalt under året 16 734 turerna inställd.
2 Öresundsbro konsortiet (2013) Årsredovisning 2013.
4 Analys
Tillgänglighetsanalysen utförs utifrån parametrarna restid, valfrihet och robusthet för samtliga trafikantgrupper. Analysen visar att broalternativet är mest tillgängligt utifrån uppställda parametrar. Graden av tillgänglighet för färjetrafiken varierar med turtätheten.
4.1 Restid
I detta avsnitt jämförs broalternativet med färjealternativet utifrån restid för gång-, cykel-, kollektivtrafik- och fordonstrafikanter. Framkomligheten för fartygstrafiken som trafikerar Fårösund bedöms inte påverkas av vare sig bro eller färjetrafik vid de nivåer av turtäthet som studeras i detta PM. På grund av detta diskuteras inte fartygstrafiken närmre i analysen.
4.1.1 Bro
Gång- och cykeltrafik
Restiden över bron påverkas av hur hög hastighet som gång- och cykeltrafikanter kan eller vill hålla. Detta beror till stor del på individernas individuella förutsättningar och preferenser.
Ålder, fysisk förmåga och syfte med promenaden eller cykelturen med mera är avgörande.
Vid beräkning av gånghastighet är det vanligt förekommande att anta att en gångtrafikant går 5-7 km/h. En normal joggare springer i cirka 11 km/h3. Cykelhastighet varierar vanligtvis mellan 15-20 km/h. En tävlingscyklist kommer ofta upp i en högre hastighet medan exempelvis barn cyklar långsammare. Nedan är exempel på hur lång tid det skulle ta för gång- och
cykeltrafikanter att ta sig över bron vid olika hastigheter:
Gånghastighet: Cykelhastighet:
5 km/h = 15,6 minuter 10 km/h = 7,8 minuter
10 km/h = 7,8 minuter 20 km/h = 3,9 minuter
15 km/h = 5,2 minuter 30 km/h = 2,6 minuter
Bil- och kollektivtrafik
Restiden för bil- och kollektivtrafiken varierar utifrån vilken hastighet föraren vill eller kan hålla vid tillfället. Vid ett antagande om att bilisten/bussföraren håller skyltad hastighet 70 km/h över bron kommer detta medföra en restid på 1,1 minut.
Årstidsvariation
Bron innebär en fast koppling mellan Fårö och Gotland men det finns risk att extremt väder kan orsaka avstängning av bron vilket troligen skulle resultera i längre restider för samtliga trafikanter. Under vinterhalvåret kan snö och is förekomma på bron vilket också kan påverka restiderna för samtliga trafikanter. Under sommarhalvåret finns det risk att det bildas kö på bron då besöksantalet är högt vilket troligen skulle leda till längre överfartstider.
4.1.2 Färjetrafik
Samtliga trafikantgrupper
Resan med färjan mellan Fårö och Gotland, enkel väg, tar cirka sex minuter. Den totala restiden blir tio minuter om lastning och lossning räknas in. Därtill bör ytterligare fem minuter adderas
3 Trafikverket och SKL (2010) GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel-, och mopedtrafik i fokus.
som marginaltid för att en resenär inte ska riskera att missa sin färjeavgång. Restiden blir i detta alternativ samma för samtliga trafikslag och det går inte att påverka sin restid för enskilda individer. Tävlingscyklisten kommer exempelvis fram samtidigt som barnet som precis lärt sig cykla.
Turtäthet
Turtätheten har inverkan på den totala restiden på så vis att det är avgörande för hur långa väntetiderna blir vid färjelägena om en resenär missar en färjeavgång. Om väntetiden adderas till restiden (vilket händer då en resenär missar en färjeavgång) vid olika nivåer av turtäthet blir resultatet enligt följande:
10-minuterstrafik: 10 min (restid) + 10 min (väntetid) = 20 min
20-minuterstrafik: 10 min (restid) + 20 min (väntetid) = 30 min
30-minuterstrafik: 10 min (restid) + 30 min (väntetid) = 40 min Årstidsvariation
Själva överfartstiden mellan Fårö och Gotland är densamma året runt med färjan. Däremot är väntetiden varierande beroende på säsong. Under högsäsongen på sommaren är det många som besöker Fårö vilket innebär att många även reser med färjan. Det leder till långa väntetider vid färjelägena. Även tiden för lastning och lossning ökar under sommarens högsäsong. I detta sammanhang spelar turtätheten en stor roll.
4.1.3 Sammanfattning ”Restid”
Restiderna för samtliga trafikantgrupper blir längre i färjealternativet jämfört med
broalternativet. Om marginaltid och eventuell väntetid även adderas till färjealternativet blir skillnaden mellan alternativen större. Utifrån parametern ”Restid” kan broalternativet därmed anses mer tillgängligt än färjealternativet.
4.2 Valfrihet och Robusthet
4.2.1 Bro Valfrihet
Broalternativet innebär en stor valfrihet gällande val av transportslag då bron medger resande med samtliga trafikslag. Möjligheten att färdas som gångtrafikant och cyklist kan dock variera över året. Det finns risk att resenärer kommer att välja bort att färdas på bron som gång- eller cykeltrafikant om det exempelvis är halt underlag eller om det blåser, snöar eller regnar kraftigt. Broalternativet bidrar till en hög grad av flexibilitet gällande resor då bron utgör en fast koppling och resenärer behöver därför inte anpassa sitt resande efter en tidtabell.
Robusthet
En fast koppling mellan Fårö och Gotland innebär exempelvis att räddningstjänsten har möjlighet att snabbt nå Fårö vilket sannolikt skulle innebära en ökad faktiskt och upplevd trygghet för boende och besökare på Fårö. Det finns dock en risk att bron kan behöva stängas vid exempelvis extremt väder, vid olyckor eller ombyggnationer.
4.2.2 Färjetrafik Valfrihet
Färjealternativet innebär att det enda sättet att färdas mellan Fårö och Gotland är via färjan.
Det förhindrar dock inte färjeresenärer från att exempelvis ta med sig cykeln ombord på färjan.
Oberoende av färjans turtäthet så är kopplingen mellan Fårö och Gotland inte fast vilket kan upplevas som oflexibelt. Detta på grund av att det inte är möjligt att resa mellan Fårö och Gotland när som helst, möjligheten är kopplad till färjans tidtabell. Under högsäsongen på sommaren när många besökare vill ta sig till Fårö finns det risk att resandet med färjan blir mer oflexibelt. Graden av flexibilitet varierar dock med turtätheten. Ju tätare avgångar desto mindre anpassning efter tidtabellen krävs vilket innebär en ökad flexibilitet.
Robusthet
Avsaknaden av en fast koppling mellan Fårö och Gotland kan även innebära en otrygghet då exempelvis utryckningstiden för räddningstjänsten sannolikt är längre vid färjetrafik än vid en fast förbindelse. Färjan är dock mycket tillförlitlig då den under 2013 inte hade en enda inställd avgång.
4.2.3 Sammanfattning Valfrihet och Robusthet
Broalternativet innebär under större delen av året en stor grad av valfrihet i val av transportslag för passage mellan Fårö och Gotland. Valfriheten kan i broalternativet begränsas av exempelvis extrema väderförhållanden som gör att resenärer exempelvis väljer bort att gå eller att cykla över bron. Ombord på färjan är resenärerna skyddade mot yttre omständigheter.
Färjealternativet är mycket tillförlitligt men oflexibelt och otryggt på så vis att det inte är säkert att det är möjligt att resa när man vill. Graden av flexibilitet och trygghet varierar med
turtätheten. Broalternativet å andra sidan är mycket flexibelt då bron i stort sätt alltid är öppen.
Det finns dock situationer när bron tillfälligt stängs. Utifrån parametern Robusthet bedöms broalternativet mer tillgängligt än färjealternativet. Utifrån parametern Valfrihet bedöms broalternativet knappt mer tillgängligt än färjealternativet.
4.3 Sammanfattning analys
Nedan presenteras en tabell vilken sammanställer resultatet från avsnitt 4.1 ”Restid” och 4.2
”Valfrihet och Robusthet”. I tabellen bedöms alternativen utifrån en skala där ”Mycket låg grad av tillgänglighet” innebär en etta och ”Mycket hög grad av tillgänglighet” innebär en femma.
I denna sammanställning går det att utläsa att broalternativet anses mest tillgängligt utifrån parametrarna restid, valfrihet och robusthet, följt av färja med 10-minuterstrafik.
Alternativ Restid Valfrihet Robusthet Totalt
Bro 5 5 5 15
Färja 10- minuterstrafik
4 5 4 13
Färja 20- minuterstrafik
3 4 3 10
Färja 30- minuterstrafik
2 3 3 8
Mycket låg grad av tillgänglighet (1)
Låg grad av tillgänglighet (2)
Tillgängligt (3)
Hög grad av tillgänglighet (4)
Mycket hög grad av tillgänglighet (5)
5 Avslutande diskussion och slutsats
Utifrån genomförd tillgänglighetsanalys kan broalternativet konstateras vara mest tillgängligt utifrån uppställda parametrar (restid, valfrihet och robusthet) följt av färja med 10-
minuterstrafik.
Det kan dock även vara intressant att resonera kring vad som är en rimlig nivå av tillgänglighet.
Dagens tillgänglighetsproblematik, med långa väntetider vid färjelägena, är tydligt
årstidsbetonad. Under några veckor på sommaren är det problematiskt men under resten av året finns det alltid plats på färjan.
En bro skulle innebära en hög grad av tillgänglighet året runt, även då efterfrågan av att ta sig till och från Fårö inte är stor. Färjetrafiken å andra sidan kan anpassas efter rådande efterfråga genom turtätheten.
Färjan innebär dock inte en fast koppling mellan Fårö och Gotland vilket, som tidigare konstaterat, kan upplevas som otryggt. För att öka känslan av trygghet skulle andra åtgärder kunna kompensera för att färjan inte utgör en fast koppling mellan Fårö och Gotland, exempelvis införande av fler räddningshelikoptrar.
Referenser
M4Traffic (2014) Samhällsekonomiska nyttobedömningar för fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund. PM Metod och resultatdokumentation. 2013-04-25.
Trafikanalys (2013) Metoder för geografiska tillgänglighetsanalyser i transportsystemet. PM 2013:2
Trafikverket Färjerederiet (2014) Trafikstatistik 2013.
Trafikverket (2014) Fast förbindelse Fårö. PM Fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder. Region Gotland, Gotlands län. 2014-06-27.
Trafikverket (2014) Bilaga 1 – Samhällsekonomiska kalkyler. Fast förbindelse Fårö. PM Fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder. Region Gotland, Gotlands län. 2014-06-27.
Trafikverket (2013) Förstudie Fast Förbindelse Fårö. Region Gotland, Gotlands län. 2013-05- 16
Trafikverket (2010) Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort. Slutrapport. Publikation 2010:072.
Trafikverket och SKL (2010) GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus.
Trafikverket (2012) Ölandsbron. Risker för broavstängningar och behov av ersättningstrafik.
Rev december 2012.
Öresundsbro konsortiet (2014) Årsredovisning 2013.
Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
