Idrottskvinnorna dominerar – eller?
En kvantitativ innehållsanalys om könsrepresentationen på sportsidorna i papperstidningen under OS 2018
Michaela Mastad Sandra Christensen Journalistprogrammet Höstterminen 2020
Abstract
Titel: Idrottskvinnorna dominerar – eller? En kvantitativ innehållsanalys om könsrepresentationen på sportsidorna i papperstidningen under OS 2018.
Författare: Michaela Mastad, Sandra Christensen
Kurs, termin och år: Examensarbete 15hp, HT2020
Antal ord: 10019
Syftet med den här undersökningen var att studera hur könsrepresentationen sett ut mellan de kvinnliga och manliga idrottarna i media under vinter-OS 2018 i Pyeongchang.
Bakgrundsproblemet till studien är att män fortfarande får ta störst plats inom medias sportrapportering och kvinnorna får ett desto mindre utrymme.
Det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som inkluderats i undersökningen är teorier och forskning som säger något om hur media väljer att representera och porträttera sina nyheter samt förklarar genus och jämställdhet.
Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys av printade artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 9 februari 2018 och 26 februari då OS-mästerskapet ägde rum.
Studien visade i resultatet att rapporteringen från SvD var mer jämställd, medan idrottsmännen dominerade i DN och fler artiklar handlade om dem. Således var könsrepresentationen ojämn i DN.
Dessutom visade resultatet på att några likheter fanns i tidningarnas respektive rapportering under mästerskapet. Bland annat fick kvinnorna uttala sig mindre än männen fast artiklarna handlade om dem.
Nyckelord: Jämställdhet, Sportjournalistik, Könsrepresentation, Dagordning, Genus
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstract 2
1-2 Introduktion och problemformulering 4
2. Syfte och frågeställningar 5
3. Bakgrund 5
3.1 OS i Pyeongchang 2018 5
3.2 Kvinnorna i OS-historien 6
3.3 Dagens Nyheter 8
3.4 Svenska Dagbladet 8
4. Teori och tidigare forskning 8
4.1 Dagordningsteorin 9
4.2 Gestaltningsteorin 10
4.3 Genusforskning enligt Hirdman 11
4.4 Tidigare forskning 12
5. Metod och avgränsning 15
5.1 Kvantitativ innehållsanalys 15
5.2 Avgränsning 15
5.3 Tillvägagångssätt 16
5.4 Urval och bortfall 17
5.5 Validitet och reliabilitet 18
5.6 Problem som uppstått 19
6. Resultat och analys 19
6.1 Vem hamnar i fokus? (DN) 19
6.2 Kvinnornas succé och männens misslyckande firas (DN) 21
6.3 Sa du något…? (DN) 23
6.4 En jämställd värld (SvD) 25
6.5 Hyllas kvinnorna? (SvD) 27
6.6 Vem får sin röst hörd? (SvD) 29
7. Slutsatser och diskussion 30
7.1 Vem handlar artikeln om? 30
7.2 Tog personen medalj? 31
7.3 Vem får komma till tals? 31
7.4 Slutsats 32
7.5 Vidare forskning 33
Referenser 34
Bilagor 36
1. Introduktion och problemformulering
Vi lever i ett av världens mest jämställda länder. Pojkar så väl som flickor har rätt att gå till skolan. Kvinnor kan bli chefer, och män kan ta ut lika mycket föräldraledighet som den andra partnern. Men, frågan är om det alltid är guld och gröna skogar.
I andra branscher ser verkligheten annorlunda ut. Låt oss ta upp sport och media.
Lång tid tillbaka i historien har kvinnliga idrottare länge varit underrepresenterade i media jämfört med manliga idrottare, med förklaringen att “kvinnor inte drar lika stor publik”. Det är något som författarna bakom studien Var är kvinnorna? tidigare skrivit om.1 I studien har de mätt hur stort utrymme idrottsmän jämfört med idrottskvinnor har i sportsidorna och texterna hos de största dagstidningarna.
Studien visade att år 2010, har kvinnor fortsatt ett mindre utrymme än manliga idrottare och ökningen av kvinnliga idrottares utrymme har varit minimal genom åren.
Med andra ord finns det rapporter om att kvinnor är underrepresenterade på dagstidningarnas sportsidor. Men under ett olympiskt mästerskap går det att fråga huruvida varför, och om, den ojämna fördelningen fortfarande existerar. Eftersom vinter-OS är ett stort, om inte det största, internationella mästerskapet där både män och kvinnor deltar och tävlar i samma grenar.
Förvisso är kvinnor och män uppdelade med några undantag. Men de deltar i samma sporter och samma grenar samt får de också möjlighet att under samma tidsperiod få plats i media.
Frågan vi ställde oss i studien är om det, trots förutsättningarna och vad tidigare forskning konstaterat, finns någon möjlighet att när kvinnor och män står på samma hypotetiska startlinje – även kan att korsa mållinjen samtidigt.
I vår studie är syftet att undersöka vilket utrymme de kvinnliga jämfört med manliga
idrottarna representerades i Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under vinter-OS 2018 i Pyeongchang.
Sportevenemanget vinter-OS 2018 i Pyeongchang är vald till den här undersökningen för att antalet kvinnliga idrottare aldrig tidigare varit fler – med sina 1 242 deltagare.2 Men det totala
1 Asplund Mathias, Dragstedt Kajsa, Var är kvinnorna?. Kandidatuppsats, Södertörns högskola, 2010. Sid 1,14
2Women and gender parity in the spotlight at pyeongchang 2018. Olympic.org. 2018.
https://www.olympic.org/news/women-and-gender-parity-in-the-spotlight-at-pyeongchang-2018(hämtad 2020-12-13)
antalet idrottsutövare var 2 952 stycken3, vilket betyder att antalet manliga utövare var nästan 500 fler.
För att besvara frågeställningarna, i det teoretiska ramverket, har studien valt att främst inkludera dagordningsteorin. Men även ta hjälp av gestaltningsteorin samt tidigare genusforskning för att få en bredare kunskap.
Med hjälp av det kunde studien koppla ihop det med forskningsproblemet både ur ett medieperspektiv och ur ett genusperspektiv.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur stort utrymme kvinnliga jämfört med manliga elitidrottare har fått i två svenska dagstidningar under vinter-OS 2018.
1. Hur stort utrymme i media hade idrottsmän jämfört med idrottskvinnor i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under vinter-OS 2018?
2. Vad för skillnader eller likheter fanns det i rapporteringen under vinter-OS 2018, kopplat till könen?
3 Mccluskey, Megan. Here’s how many athletes are competing in the 2018 winter olympics. time.com. 2018 https://time.com/5142791/olympics-2018-number-of-athletes-countries/(hämtad 2020-12-13)
3. Bakgrund
Syftet med det här avsnittet är för att förklara och redogöra för det som vi anser är viktigt att ha med som en förkunskap för kommande delar av studien. I avsnittet har vi redogjort för hur OS i Pyeongchang såg ut, hur Sveriges mästerskap såg ut och hur det sett ut för kvinnorna i OS genom historien.
3.1 OS i Pyeongchang 2018
Vinter-OS 2018 ägde rum mellan den 9 februari och 25 februari i den sydkoreanska staden Pyeongchang. 92 deltagande länder med 2 833 aktiva idrottare – vilket gör det till det mästerskap med allra flest deltagare någonsin.4
Till mästerskapet skickade Sverige 110 aktiva idrottare, vilket nämns vara den största truppen som Sverige någonsin skickat i modern tid. Av de 110 aktiva idrottarna, var det 58 idrottsmän och 52 idrottskvinnor som deltog i totalt tio grenar.5
Utöver de 110 aktiva idrottarna tillkom även personal som till exempel ledare, tränare, materialförvaltare, vallare och läkare. Totalt var de 122 stycken, enligt SOK:s mediaguide inför mästerskapet. Av dem var det 99 män och 23 kvinnor.6
Under de dryga två veckorna som mästerskapet ägde rum delades 259 medaljer ut. Av dem tog Sverige 14 stycken varav sju var guld, sex var silver och ett brons.7
De svenska damerna tog tio av de 14 totala antalet medaljer under mästerskapet. Vilket gör Sverige till det land som tog flest medaljer på damsidan – och kan titulera sig till att ha haft det bästa damlaget under vinter-OS 2018.8
4 Jo, Hailey. This is the order of countries marching at the 2018 Pyeongchang Winter Olympics opening ceremony. Quartz. 2018-02-09.
https://qz.com/1192437/this-is-the-order-of-countries-marching-at-the-2018-pyeongchang-winter-olympics-ope ning-ceremony/ (hämtad 2020-12-15)
5 Björklund, Tobias. Hela svenska truppen till OS i Sydkorea 2018. Sportexpressen. 2018-02-02.
https://www.expressen.se/sport/os-2018/hela-svenska-truppen-till-os-i-sydkorea-2018/ (hämtad 2020-12-15)
6 Esk, Johan. Svenskan kan bli första kvinnan att ta OS-medalj som aktiv och ledare. Dagens Nyheter.
2018-02-22. https://www.dn.se/sport/svenskan-kan-bli-forsta-kvinna-att-ta-os-medalj-som-aktiv-och-ledare/
(hämtad 2020-12-17)
7Svenska olympiska kommittén; Pyeongchang 2018. SOK.
https://sok.se/olympiska-spel/tavlingar/spelen/pyeongchang-2018.html (hämtad 2020-12-15)
8 Landén Petter, Törnmalm Nicolinn, Sunnervik Linus. Sveriges kvinnor bäst i hela OS. Sportexpressen.
2018-02-15. https://www.expressen.se/sport/os-2018/sveriges-damer-bast-pa-hela-os/ (hämtad 2020-12-15)
3.2 Kvinnorna i OS-historien
Det är över hundra år sedan den första svenska kvinnan tog en medalj i ett OS-mästerskap, och det var tennisspelaren Märtha Adlerstråhle som 1908 tog en bronsmedalj. Tillsammans med Elsa Wallenberg var de också de första svenska kvinnorna att någonsin delta i ett OS.9
Även om kvinnorna genom åren varit få på OS har det blivit mer vardagsmat nu för tiden. Bara för att nämna några framgångsrika kvinnor som deltagit i vinter-OS för svensk del: Charlotte Kalla, Anja Pärson och Pernilla Wiberg.
Och i och med att allt fler kvinnor tar plats – kan det tänkas att de även får mer plats i nyhetsmedierna. Men så har det förstås inte alltid sett ut.
I boken Women sport and media skrivs det om hur idrottskvinnor porträtterats tidigare i historien. De nämner Florence Griffith Joyner som ett exempel.
Hon var en kvinnlig löpare som deltog i OS 1988 och blev känd för dräkten hon sprang i, som var mycket färgglad och beskrivs som fashionabel.10 Fokuset hamnade under, och efter, mästerskapet på hennes klädval och att hon var sminkad under loppen. Fokuset var inte på att hon vunnit tre OS-guld under ett och samma mästerskap.11
Ett annat exempel de tar upp i boken är tennisspelaren Chris Evert som valde, efter många framgångsrika år på tennisbanan, att avsluta karriären i slutet av 1980-talet. Som en hyllning till hennes karriär fick hon ett omslag på tidningen Sports Illustrated, men där hamnade inte fokuset på hennes framgång. Utan rubriken löd: “I’m going to be a full time wife”.12
4. Teori och tidigare forskning
4.1 Dagordningsteorin
För att kunna ha en förståelse över hur media arbetar med porträtteringen av män och kvinnor när det gäller vilka artiklar som publiceras och inte, och i vilken omfattning, behöver vi göra nedslag i dagordningsteorin och hur mediernas dagordning fungerar.
Redan på tidigt 1970-tal, närmare bestämt 1972, var första gången som dagordningsteorin (agenda-setting) som begrepp beskrevs enligt Maxwell McCombs och Donald Shaw i tidskriften Public Opinion Quarterly.
I studien Agenda-setting function of mass media studerade McCombs och Shaw hur massmedia påverkade presidentvalet i USA 1968 – och hur den agendan som media satte upp då, påverkade publiken som senare också skulle gå till omröstning. Resultatet visade att de
9 Sveriges olympiska kommitté. Märtha Adlerstråhle. SOK.
https://sok.se/idrottare/idrottare/m/martha-adlerstrahle.html (hämtad 2020-11-28)
10 Greendorfer, Susan L., Kane, Mary Jo. The Media’s Role in Accommodating and Resisting Stereotyped Images of Women in sports. Women, sport and media (Pamela J. Creedon). Kalifornien: USA, 1994. Sid 28.
11 Greendorfer, Kane. Women, sport and media. Sid 30
12 Ibid., sid 30.
frågor och problem som media lyfte upp under valkampanjen var också de som publiken ansåg var viktiga.13
Vidare har McCombs även nämnt att det finns en korrelation nyhetsmedierna sinsemellan. Ett exempel han nämner i sin bok Makten över dagordningen är att tidningen New York Times är den som sätter dagordningen för majoriteten av resterande nyhetsmedier i USA. McCombs skriver att tidningens konkurrenter får, via AP, reda på vad de kommer att ha för nyhet på sin förstasida – redan dagen innan. Det för att det som Times har på sin förstasida, är det som också “legitimerar en fråga som nyhetsvärde” enligt McCombs.14
McCombs nämner även att journalister själva bekräftat att de tenderar att titta på sina
journalistkollegor i branschen för att se vad de rapporterar om – och möjligen ta inspiration.15 Det är något som kan leda till att journalister bidrar mer till att påverka dagordningen och således är själva en stor del till mediernas dagordning.
I boken Makt och medier beskriver Jesper Strömbäck teorin på samma sätt som McCombs och Shaw tidigare gjort, och han skriver; “de frågor som får mest uppmärksamhet är de som ligger högst på mediernas dagordning”.16
Kopplar vi det till vad McCombs tidigare skrivit, att om tidningen New York Times väljer att ha en specifik nyhet på sin förstasida – antas det vara en generellt viktig nyhet, och andra medier tar efter. I Sverige har vi stora nyhetsmedier som potentiellt skulle kunna vara med och sätta en agenda för vad mindre tidningar – och lokaltidningar – rapporterar om.
Teorin går dessutom att dela in i två olika nivåer, enligt forskarna McCombs, Shaw och Weaver. Delvis handlar det om den första nivån som är dagordningen av “objekt”, och den andra nivån handlar snarare om att dessa “objekt” har attribut som blir en del av
dagordningen.17
Det innebär alltså att första nivån handlar snarare om vad media vill påverka oss med och vilka nyhetsämnen de väljer som vi ska anse vara viktiga. Den andra nivån handlar om hur de skriver sina nyheter, och hur det uppfattas av publiken.18 Med det sagt, tar den här studien avstamp i den första nivån av dagordningsteorin.
Med hjälp av dagordningsteorin och dess innebörd kommer studien att, i större utsträckning, öka förståelsen i varför rapporteringen under vinter-OS 2018 ser ut som den gör och således ha en bidragande faktor till det resultat studien kommer att redogöra för.
13 McCombs Maxwell E., Shaw Donald L. The agenda-setting function of mass-media, The Public Opinion Quarterly. Vol 36, nr 2, 1972, sid 187.
14 McCombs Maxwell, Makten över dagordningen. Uppl: 1:1. Stockholm: SNS Förlag, 2006, sid 148.
15 McCombs, Makten över dagordningen. Sid 151.
16 Strömbäck Jesper, Makt och medier. Uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur, 2009, sid 155.
17L.Shaw Donald, McCombs Maxwell, Weaver David. Communication and Democracy. Mahwah, New Jersey.
1997. Lawrence erlbaum associates, publishers London.
18Strömbäck Jesper. Makt, medier och samhälle. Uppl: 2:2. Studentlitteratur AB, 2014, sid 107.
4.2 Gestaltningsteorin
För att, på något vis, kunna säga något om hur kvinnor kontra män gestaltas i medierapporteringen om vinter-OS 2018 tar studien hjälp av gestaltningsteorin.
Sociologen Erving Goffman lanserade boken The frame analysis år 1974 och i den förklarades gestaltningsteorin från första början.19
Det finns olika modeller för hur gestaltningsteorin kan beskrivas enligt Goffman, dels utifrån hur mediernas syn på verkligheten påverkar människors syn på verkligheten med sina gestaltningar. Dels hur media väljer att gestalta verkligheten när det rör sig om att rapportera om det som rör exempelvis staten eller myndigheter. Samt hur journalister använder sitt material, och dess innehåll, som de väljer att gestalta för allmänheten.20
En annan forskare inom gestaltningsteorin är Robert Entman som år 1993 publicerade den vetenskapliga artikeln Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Där beskrev Entman grunderna inom framing theory som också benämns vid gestaltningsteorin. Han klargjorde vad frames, eller gestaltningar, innebar inom kommunikationsvetenskapen och att de som kommunicerar med texter, till exempel journalister, väljer att gestalta vissa delar mer än andra i dagens samhälle.
Hans definition av framing innebär urval och uppmärksamhet - att till exempel journalister väljer ut texter som ska locka till uppmärksamhet. Entman skrev också om att rama in något är att välja olika aspekter av en upplevd verklighet och göra de mer
framträdande i en kommunicerande text. Att en analys som han gör i sin vetenskapliga artikel av gestaltningar eller inramningar belyser hur människan blir påverkad av de ramar som sätts i kommunicerande texter.21
I boken Makt och medier beskriver författaren Jesper Strömbäck gestaltningsteorin liknande som Entman gör, att teorin har sitt fokus i olika gestaltningar. Där gestaltningar kan förklaras hur problem gestaltas av media och hur gestaltningarna påverkar allmänheten samt
mediekonsumenterna. Företeelser eller fakta är två grunder i gestaltningsteorin; den första grunden, företeelser, handlar om att all skildring av verkligheten bör vara begränsad. Där medier som konkurrerar med varandra om uppmärksamhet har en betydande roll.
Den andra grunden, faktadelen av teorin, innebär att när en företeelse beskrivs tas en del fakta fram och en del väljs bort medvetet i medier. Ett citat från Jesper Strömbäck som beskriver gestaltningsteorin kort och gott är; “Varje beskrivning av någonting kan därför ses som en gestaltning av det beskrivningen handlar om’’.22
19 Goffman Erving. Frame analysis: An essay on the organization of experience. Northeastern University Press.
New York: Harper & Row: 1974, sid 560.
20 Strömbäck Jesper, Makt och medier. Uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur, 2009, sid 217.
21 Entman Robert, Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Northwestern University. Illinois:
Journal of communication: 1993, sid 51-57.
22 Strömbäck Jesper, Makt och medier. Sid 216.
4.3 Genusforskning
Eftersom att studien har som mål att kunna dra slutsatser i hur rapporteringen såg ut för idrottskvinnorna kontra idrottsmännen i vinter-OS 2018, är det viktigt att ha en förståelse för hur genusstrukturerna ser ut.
För att vi ska få den förståelse kommer vi att vända oss till professorn och historikern Yvonne Hirdman. Kvinnan som år 1988 stod bakom lanseringen av begreppet genus i Sverige och som redan på den tiden påpekade att man föds med ett manligt eller kvinnligt könsorgan, men att genus är det man formas till.23
Därmed kommer studien att göra ett nedslag i Yvonne Hirdmans forskning om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Hirdman skrev redan år 1988 om genussystemets logiker;
att manligt och kvinnligt inte ska kopplas samman och att “mannen är norm”.24
I boken Genus – om det stabilas föränderliga former skriver Hirdman vidare om just att “mannen är norm”. Att kvinnor konstant sätts in i en relation till vad mannen är och att mannen redan är en fast person, att denne är på ett visst sätt. Att mannen också är det som representerar hur olika saker är – och Hirdman nämner exempel som “läkare, polis, banktjänsteman”.25
Hirdman skrev redan 1988 om könens biologiska isärhållande, samt att män gärna beskrivs med positiva ord och kvinnor med negativa.26 Hon skriver dessutom att barn inte föds in i de givna mallarna, utan de skapas fram.
Kopplat till det hon skrev i boken Genus – om det stabilas föränderliga former poängterar hon att man föds till varken kvinna eller man, men skillnaden mellan könen är att kvinnor görs – medan män gör, och arbetar nonstop för att bli en. För att citera en mening Hirdman skriver; “att vara man är inte att vara kvinna”.27
Vidare har Hirdman även skrivit om genuskontraktet och dess innebörd för hur vi ser på kvinnor och män. Ett slags kontrakt mellan könen, förklarar hon, och ett kontrakt som förs vidare från generation till generation. Det finns uppradade föreställningar om hur kvinnor och män ska vara gentemot varandra, vem som ska ha vilket jobb, hur de ska se ut eller hur de ska prata.28
Isärhållandet mellan könen är något som Hirdman nämnt tidigare, och att om kvinnor skulle ta sig över och testa på det som antas vara “manligt” och tabubelagt för kvinnor att syssla med – då ska kvinnan få beröm. Ett exempel; “Den du, hon kan sina grejer!”.29
23 Bolin, Eva. Yvonne Hirdman Professor i Historia. UR. Fördjupningstext. 2004.
24 Hirdman Yvonne, “Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Tidskrift för genusvetenskap, nr3, 1988. Sid 51.
25 Hirdman Yvonne, Genus - om de stabilas föränderliga former. Uppl. 2:2. Malmö: Liber. 2004, sid 59.
26Hirdman, “Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, sid 52.
27 Hirdman, Genus - om de stabilas föränderliga former. Sid 65.
28 Hirdman, “Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, sid 54
29 Hirdman, Genus - om de stabilas föränderliga former. Sid 66.
Kort och gott har Hirdman genom sina studier, böcker och kunskap poängterat och gjort nedslag i exakt det som kan komma att spela stor roll för förståelsen av vad som är manligt och kvinnligt. Om det kan bidra till hur den medierapportering under vinter-OS 2018 sett ut, hos Dagens Nyheter och Svenska dagbladet, kopplat till respektive kön.
4.4 Tidigare forskning
I studien Har kvinnorna en sportslig chans? skriver forskaren Eva Olofsson att den svenska idrotten i grunden har skapats av det manliga släktet till männens fördel i början av
idrottshistorien. Genom åren har kvinnorna gradvis fått tillgång till idrottens värld och särskilt nämns 70-talet, då kvinnorna ska ha fått tillgång till den svenska idrotten.
Vägen in till idrotten för kvinnorna var inte enkel för att det var, och är män fortfarande i dag, som har den största makten inom idrottsvärlden.30
I avhandlingen beskriver Olofsson på vilka grunder kvinnor bedriver idrott med följande fråga; “Tar svensk idrottsrörelse hänsyn till kvinnors liv och erfarenheter vid utformningen av idrott för kvinnor?” som även är en av grundfrågorna i den studien. Frågorna som tas upp i avhandlingen är allmänt kända inom kvinnorörelsen och forskning inom genusforskning, men enligt Olofsson inte allmänt känt inom idrottsvärlden. I avhandlingens slut diskuterar hon om att hon har exponerat genussystemet inom idrottsvärlden.
Där har även Hirdman nämnts, som tillsammans med sin genusteori, är en av de teoretiska utgångspunkter som används till studien.31
Dagordningsteorins första nivå beskrivs just som vilka ämnen media anser är viktiga, och vilka nyhetsartiklar de publicerar. Det ligger i linje med vad författaren M. Kian Edward skriver om i sin publicerade studie “Gender in sports writing by the media: An exploratory examination of writers’ experiences and attitudes”.
Edward nämner att män tenderar till att styras mot sportjournalistiken mer än vad kvinnor gör – och att de sportjournalister han intervjuat i sin studie uttryckt att de allt oftare varit supportrar av herrlag än damlag.32 Vilket tyder på en majoritet av manliga
sportjournalister och ett större intresse för herridrott, något som med stor sannolikhet påverkar mediernas dagordning.
I studien skriver han om att tidigare författare upplever att sporten både skapat och fortsätter att upprätthålla en slags manlig norm i samhället, där män automatiskt hamnar i maktposition och att det kvinnliga hamnar under det manliga.33
30 Olofsson Eva. Har kvinnorna en sportslig chans? Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Goterna, Kungälv, 1989.
31Fagrell Birgitta. Kvinnorna har en sportslig chans! Eva Olofsson satte fart på kvinnoidrotten? Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Svensk idrottsforskning 2009.
32 Edward (Ted) M. Kian. Gender in sports writing by the print media: An exploratory examination of writers’
experiences and attitudes. Diss., University of Central Florida. 2007. http://thesmartjournal.com/genderinsw.pdf sid 9.
33 Edward (Ted) M. Kian. Gender in sports writing by the print media: An exploratory examination of writers’
experiences and attitudes. Sid 5.
Vid studiens publicering 2007 har tidigare studier visat att kvinnliga idrottare och idrotter syns mindre än det manliga, något som Edward vill ta vidare i sin studie genom att undersöka mer hur det ser ut ur sportjournalisternas perspektiv – kopplat till vad som egentligen täcks och publiceras inom den kvinnliga och manliga sportvärlden.
I sin studie konstaterar Edward att män styrs mer till att bli sportjournalister i samhället, och att kvinnor inte gör det. Sedan kom han fram till att av de sportjournalister som han
intervjuade att de växte upp som främst supportrar till herrlag, och inte till kvinnolag.34 I intervju med de kvinnliga sportjournalisterna kom det även fram att inga av dem drömde om att arbeta som sportjournalist som tonåring, och att det bland annat kan bero på att de inte hade någon förebild inom yrket och att det yrket aldrig kommunicerats som någon möjlighet för dem.35 Det jämfört med de manliga sportjournalisterna, som i studien blev introducerade till sportvärlden och sportjournalistiken tidigare än kvinnorna – och i större utsträckning.36
Men en slutsats i studien var svår att göra enligt Edward för att stödja hypotesen om att det finns en skillnad på manliga och kvinnliga sportjournalisters syn på kvinnliga idrottare och rapporteringen om dem. Vilket i sin tur indikerade på att attityderna mot kvinnligt idrottande bör ändras för att kvinnor i sportbilagorna ska få mer utrymme och täckning.37
“Fortfarande väljs kvinnor bort” skrivs i studien Räkna med kvinnor som är en del av en global nyhetsstudie från Global Media Monitoring Project (GMMP). Studien går ut på att ta reda på hur många kvinnor som syns på nyhetsmedierna runt om i världen och den genomförs var femte år.38
Globalt sett visar det att kvinnor får synas allt mer i nyhetsflödet. De fick 17 procent av den totala mängden utrymme 1995, men det har ökat till 24 procent till år 2015. I studien nämns det gå framåt men i långsam fart.39
I studien nämns även nyhetsflödet i Sverige. Där kvinnors utrymme legat på runt 30 procent sedan landet deltog i studien för första gången år 2000.40 Och att för varje kvinna går det tre män i den svenska medierapporteringen.41
Även sporten är till fördel för männen. I studien kategoriseras sporten ihop med kändisar och kultur, och där har de kommit fram till att kvinnor får 26 procent av det totala
34 Ibid., sid 9.
35Ibid., sid 10.
36 Ibid., sid 19.
37 Ibid., sid 19.
38 Edström Maria, Jacobsson Josefine. Räkna med kvinnor 2015. En nationell rapport baserad på nyhetsstudien Global Media Monitoring Project. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, 2015.
https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1564/1564701_73-rakna-med-kvinnor-2015.pdf sid 7.
39 Edström, Jacobsson. Räkna med kvinnor 2015. Sid 8.
40 Ibid., sid 8.
41 Ibid., sid 22.
utrymmet i nyhetsflödet – det kopplat till vad nyheten handlar om.42 Det vill säga en knapp fjärdedel av det totala utrymmet som sport, kändisar och kultur får i flödet.
Enligt studien får alltså kvinnor ett märkbart mindre utrymme i medierna och därmed går studien att föras samman med dagordningsteorin. Eftersom att mediernas dagordning tenderar till att ge kvinnor ett mindre utrymme, baserat på studiens siffror.
Medierna som undersökts i studien Räkna med kvinnor är både press, tv, radio, webbtidningar och Twitter.
Som Hirdman skrev i sin genusforskning – att mannen är norm och att det finns strukturer om vad som är manligt och kvinnligt, och håller isär könen43 – går i linje med det Stina Branting konstaterat i studien Kvinnliga sportjournalister vill bryta manliga revir som publicerades 2016. I studien har hon intervjuat sex kvinnliga sportjournalister om deras syn på yrket och hur det är att vara kvinna i en mansdominerad värld.
Studien visar på, efter intervjuerna, att det är ett tufft arbetsklimat för kvinnor på de främsta sportsajterna i landet. För att citera; “Det råder en grabbkultur på redaktionerna, männen sitter på de styrande positionerna och de gamla dolda manliga maktstrukturerna sitter kvar i väggarna”. Trots beskrivningen av ett tufft arbetsklimat, anser intervjupersonerna fortsatt att yrket är fantastiskt – för att sport är fantastiskt.44
I studien konstaterar Branting att branschen är i obalans sett till jämställdhet, och det finns mycket att jobba på inom det ämnet. Men hon nämner, för att citera; “Först när
könsfördelningen är jämn i medieinnehållet är man på rätt väg”.
Hon menar alltså på att arbetsplatsen inte är jämställd bara för att antalet kvinnliga sportjournalister ökar – utan det krävs ett storartat arbete som börjar hos ledningen och kommer inte laga kraft förrän det avsätts resurser till det arbetet.45
Branting förklarar genom sin studie att gamla maktstrukturer inom sporten finns kvar i sporthallarna så väl som på redaktionerna. Och menar på att det inte kommer att bli en förändring förrän den äldre generationen lämnar sina platser.
För att citera en av journalisterna, Jennifer Wegerup, i studien; “Så länge de sitter där med tolkningsföreträde och bestämmer hur det ska vara och vad det är som gör en bra
sportjournalist måste kvinnorna anpassa sig och följa reglerna”.46
42 Ibid., sid 38.
43 Hirdman Yvonne, “Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Tidskrift för genusvetenskap, nr3, 1988. Sid 51.
44Branting Stina. Kvinnliga sportjournalister vill bryta manliga revir. Stockholm: Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns Högskola, 2016.
https://www.idrottsforskning.se/kvinnliga-sportjournalister-vill-bryta-manliga-revir/
45 Branting. Kvinnliga sportjournalister vill bryta manliga revir.
46 Ibid.
5. Metod och avgränsning
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
Den här studien har använt sig av en kvantitativ innehållsanalys, vilket är en metod som undersöker det publicerade journalistiska materialet, det vill säga, texten och bilderna.
Metoden är effektiv att använda när forskningsfrågor, som i denna studie, vill studera hur ofta något förekommer eller mängden av något specifikt journalistiskt innehåll som behöver besvaras.47 Det vill säga, när man vill undersöka mängd-fördelningen och utrymme av kön i sportartiklar i dagstidningars sportbilagor.
5.2 Avgränsning
Studien har avgränsats till att undersöka papperstidningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som är bland de största dagstidningarna i Sverige.
Tidsperioden som valdes till studien var datumen då vinter-OS i Sydkorea 2018 ägde rum.
Det gjordes ett totalurval av artiklar från den första tävlingsdagen, den 9 februari, till och med den sista tävlingsdagen den 25 februari. Dessutom lades en dag till, den 26 februari, med motiveringen att papperstidningen printas först dagen efter.
Anledningen till att studien avgränsades till dagspress är för att dagspress ger en annan typ av publik än vad kvällstidningarna gör. Dessutom når DN med sin printade tidning och e-tidning 544 000 läsare varje dag, och för SvD är siffran 358 000 läsare. Det enligt senaste statistiken från Orvesto Konsument.48 Tillsammans når de fler läsare än vad de främsta konkurrenterna på kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, gör med sin printade tidning och e-tidning.
Dock, når givetvis Aftonbladet och Expressen fler läsare genom sin digitala
publicering.49 Men i studiens avseende att enbart studera den printade tidningen - når DN och SvD en större publik.
47Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann och Wägnerud, Lena. Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. 2017. Sid 198-209
48Kantar Sifo. Räckviddsrapport ORVESTO konsument 2020:2. 2020.
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_konsument_2020_2_2 .pdf sid 3. (hämtad 2020-12-17)
49Kantar Sifo. Räckviddsrapport ORVESTO konsument 2020:2. 2020.
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_konsument_2020_2_2 .pdf sid 3. (hämtad 2020-12-17)
Dagens Nyheter, eller DN som den förkortas till, är Sveriges mest lästa morgontidning som varje dag ges ut med Stockholm som huvudfokus50. Tidningen grundades redan år 1984 av publicisten och affärsmannen Rudolf Wall.51
DN tillhör Bonnierkoncernen med en rad andra tidningstitlar och ansvarig utgivare är i dag Peter Wolodarski.52Sportdelen i tidningen som har undersökts i den här studien
uppdateras dagligen av olika sportjournalister och enligt sportredaktionen själv rapporterar de både om stora likväl som små händelser. Därför var det en passande tidning att ha med i den här studien på grund av en bred rapportering från dem av vinter-OS.53
Svenska Dagbladet (SvD) är den andra dagstidningen som har undersökts i den här studien. I dag är Anna Careborg ansvarig utgivare för SvD och tidningen tillhör medieföretaget
Schibstedt.54Tidningen grundades år 1888 och likt DN, har sitt fokus på Stockholm.55 Enligt den senaste rapporten från Orvesto är SvD den näst största morgontidningen i landet, sett till storstadstidningarna.56 SvD har förvisso inte lika stor nationell spridning för sin papperstidningsupplaga som DN, men den har ändå en nationell digital spridning. Deras sportbilagor är en stor del av deras printade tidning och därför kunde tidningen ge den här studien ett brett perspektiv på OS-rapporteringen.57
5.3 Tillvägagångssätt
För att kunna genomföra den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys skapades ett kodschema. Kodschemat konstruerades i Excel och innehöll en varsin bilaga för DN och SvD. I varsitt kodschema för tidningarna skapades det identiska variabler som blev kodade utifrån när artiklarna lästes igenom.
Datumen från mästerskapet, från den 9 februari till den 26 februari, stod på
kortsidorna i egna kolumner och varje artikel fick ett eget id-nummer som i sin tur kopplat till publiceringsdatumet för artikeln. Sedan hade variablerna varsina kolumner på en vågrät rad.
50Johansson, Alf W., Sundin Staffan. Dagens Nyheter. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dagens-nyheter (hämtad 2020-12-17)
51Nationalencyklopedin. Rudolf Wall.
https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rudolf-wall (hämtad 2020-12-17)
52Johansson, Alf W., Sundin Staffan. Dagens Nyheter. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dagens-nyheter (hämtad 2020-12-17)
53 Dagens Nyheter, Målgrupp hos Dagens Nyheter. https://annons.dn.se/sv-se/audience (hämtad 2020-11-29)
54 Svenska Dagbladet; Om Svenska Dagbladet. https://kundservice.svd.se/omsvd/ (hämtad 2020-12-17)
55 Sandlund, Elisabeth. Svenska Dagbladet. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dagbladet (hämtad 2020-12-17)
56Kantar Sifo. Räckviddsrapport ORVESTO konsument 2020:2. 2020.
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_konsument_2020_2_2 .pdf s3. (hämtad 2020-12-17)
57 Svenska Dagbladet, Målgrupp hos SvD
https://annonswebb.schibsted.se/sv-se/brands/svd-176/stats/svd-print-2101(hämtad 2020-11-29)
Enligt Alan Bryman finns det två viktiga punkter i en innehållsanalys. Den ena punkten är hur forskare utformar sina kodningsscheman och den andra är hur riktlinjerna läggs upp för en kodningsmanual.58
Till den här undersökningen togs det fram relevanta variabler för att utforma ett kodningsschema och en kodningsmanual. Där alla variabler grundades i hur utrymmet har porträtterats bland manliga och kvinnliga idrottare. När kodningsschemat och manualen hade skapats använde sig studien av mediaverktyget Retriever för att hitta de printade artiklarna.
I Retriever sökte vi på begreppet “OS”, och valde sedan den specifika tidsramen som vi ämnade att undersöka. Därefter kategoriserades sökningen till den printade versionen av DN och SvD.
På så sätt kom alla artiklar fram i den printade versionen under mästerskapet och vi kunde därefter, utifrån våra variablar, svara på frågor enligt kodschemat. Exempelvis om artikeln handlat om en idrottsman eller idrottskvinna, eller både och, eller vem som fick komma till tals i artikeln.
I Retriever hittades det sammanlagt 377 artiklar på DN och 344 i SvD i den printade
tidningen. Men baserat på studiens urval och de olika kategorierna av artiklar som valdes bort blev det färre artiklar, det blev 203 artiklar i DN och 145 i SvD. För studiens syfte bedömdes det ge en bra överblick för det som skulle undersökas.
Vid utförandet av genomgången i Retreiver fanns det en risk att fler artiklar skulle hittas från samma datum. Då skapades en variabel som innefattade vilken sida artikeln är printad på i tidningen, för att enklare kunna urskilja vilken artikel som var vilken och om den förekommit tidigare.
Eftersom att båda författarna i studien utförde kodningen togs ett beslut att testkoda de 50 första artiklarna i DN för att kontrollera att vi genomför kodningen på ett tillförlitligt sätt.
Testkodningen gav oss 90 procent svar som var likadana och på så vis kunde vi säkerställa att reliabiliteten var tillräckligt hög.
De svar som inte stämde överens gick vi igenom och gjorde tydligare för att säkerställa att det inte uppstod några oklarheter hos författarna när den riktiga kodningen sattes igång.
5.4 Urval
I boken Samhällsvetenskapliga metoder skriver Alan Bryman om urvalet till en studie och påpekar att det ingår många faktorer till ett urval. Det första som man ska tänka på vid utförandet är att bestämma sig för vad för typ av material som ska analyseras.59
I den här studien gjordes ett totalurval av artiklar i de printade sportbilagor i dagstidningarna DN och SvD. Där sportsidorna har analyserats som publicerades under vinter-OS 2018, mellan datumen 9 februari 2018 och 26 februari 2018.
58Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber AB. 2018. Sid 369
59Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder. Sid 364
I analysen av sidorna har vi använt oss av analysenheter som kan ses som riktlinjer i vad vi sökt efter i texterna. Bryman menar för att kunna ta fram olika analysenheter behöver man gå tillbaka till sina frågeställningar, och där kolla på vilken typ av enheter som kan ge bäst svar på frågeställningarna man har valt till undersökningen.60
Med en bestämd analysenhet kunde ett beslut göras utifrån vad för egenskaper och variabler som noterades i själva analysenheten. Där de variabler som den här undersökningen
studerade i texterna, var baserade på könsrepresentation i sportbilagorna under vinter-OS 2018. När ett kodschema ska utföras så menar Bryman att det också ska finnas
tolkningsregler som står för hur innehållet ska tydas, i det här fallet artiklarna. Att dessa tolkningsregler innebär hur variablerna tolkas och hanteras, som den här undersökningen har hanterat i kodningsscheman i Excel och tolkat genom variabler.61
Tidigt i urvalet beslöt vi oss för att inte ta med alla kategorier av artiklar i den printade tidningen. Vi ville titta på nyhetsrapporteringen och tog enbart med nyhetsartiklar i den printade sportbilagan hos både DN och SvD. Studien kommer därav inte att ta med följande:
● Krönikor
Vi valde bort krönikor eftersom att det kort och gott är åsiktsmaterial som den specifika journalisten skrivit, och det är journalisten själv som, oftast, väljer ämne.
● Ledare
Ledare valdes bort av den enkla anledningen att det är där den politiska hållningen hos tidningen kommer fram och ledare är till för att skapa opinion hos läsarna - det vill säga inget av det studien ämnar att undersöka.
● Tv-guider
Det eftersom att tidningen enbart radar upp vilka tv-tider som gäller.
● Resultattabeller
Uppradade siffror, vinnare och förlorare är inget studien ämnat att undersöka.
● Reportage
Längre reportage som inte har att göra med det pågående OS-mästerskapet valdes också bort. Det eftersom att vi valde att fokusera på OS-rapporteringen och inte vilka som fick ett reportage inför mästerskapet. De som var favorittippade, till exempel.
● Artiklar från TT och AFP
Studien handlar om att undersöka DNs och SvDs redaktioner. Och inte det som TT och AFP valde att skriva om – även om respektive redaktion givetvis valt att ha med dem i den tryckta tidningen. Från vår erfarenhet är också att det ofta, i den tryckta tidningen, tas med kortare artiklar av TT och AFP tas med för att fylla plats i den printade versionen.
60Ibid., sid 364
61Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann och Wägnerud, Lena. Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. 2017. Sid 198-209
I DN tittade vi enbart på sektionen “sport” och inte det som rör “ekonomi”, “general” eller
“världen”.
I SvD är det uppdelat på samma sätt som på Dagens Nyheter och de sektionerna har också uteslutits.
Efter att studien sållade bort de övre kategorierna som inte tillhörde urvalet ändrades totalsumman av artiklarna som valdes att ta med för båda tidningarna. Det blev 203 antal artiklar i DN, och 145 i SvD.
5.5 Validitet och reliabilitet
För att uppnå en validitet med den här studien behövde en mätning göras av vad som var väsentligt i studiens sammanhang. Insamlingstekniken, genom ett kodschema, gav den här undersökningen en bra överblick när det skulle mätas bredden på ett utrymme och hur stor plats något har i medier till exempel.
Eftersom studien mätte hur många gånger idrottskvinnor jämfört med män nämndes i medierapporteringen kunde det tillvägagångssättet ge den mest tillförlitliga validiteten.62 Som tidigare nämnt i studiens ‘’tillvägagångssätt’’ så ansågs det räcka med att utföra ett reliabilitetstest för att kontrollera att resultaten hade tagits fram på ett pålitligt sätt. Genom att ett reliabilitetstest utfördes så granskade man också hur grundlig och tillförlitlig
informationen var som har tagits fram.63
När det gäller generaliseringen för undersökningar med en kvantitativ form är forskarna oftast ute efter att kunna säga något om sina resultat i en större mängd. I hur stor utsträckning man kan generalisera sina resultat på och till vilka grupper man kan jämföra sina resultat med.
Om man tänker bort de situationer i sin egna undersökning och vilka som har ställt upp i den, vill man att resultaten även ska gälla för dem som inte har deltagit eller nämnts i undersökningen. Att själva forskningsproblemet ska kunna säga något mer om till exempel en befolkning än bara dem som man har intervjuat i undersökningen ur befolkningen.64
För den här undersökningen och tillhörande metod anses det vara den bästa metoden för att kunna generalisera resultatet. För att kunna säga något mer om bredden på något eller hur stort utrymme något har, i det här fallet kvinnor eller män.
62Gunnarsson, Ronny, DOC, Validitet och reliabilitet, Infovoice, 2002-03-13. (hämtad 2020-11-14)
63Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wägnerud. Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Sid 202-203
64Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder. Sid 216
5.6 Problem som uppstått och bortfall
Under kodningen stötte man på problem i den här undersökningen. I mitten av kodningen på SvD den 15 februari upptäcktes det att det datumet fattades i Retriever. Samma problem återuppstod den 19 och 21 februari, att det fattades artiklar i den printade versionen av SvD och man valde då att hoppa över de datumen.
Eftersom att det handlade om tre datum i mitten och slutet av OS-rapporteringen kontaktades SvD för att se om det fanns någon möjlighet att få tag i artiklarna på något annat sätt än i Retriever. SvD gav information om att det finns artiklar i sportbilagorna i den printade versionen under de datumena och att det förmodligen handlade om ett systemfel hos
Retriever. Men för att se dem behövde man få tillgång till deras historiska arkiv och det har man inte få tag i studien.
Så det valdes, på grund av det, att ta med det i vårt bortfall och vi anser att det inte påverkade vårt slutresultat eftersom att vi fått tag i alla andra dagar både hos SvD och DN - samt att det inte var något särskilt som hände de datumena ur ett OS-perspektiv.
Dessutom stötte vi på i Retriever att några av datumena i SvD hade samma artiklar som dagen innan. Det gjorde det svårt för oss att kontrollera vilken artikel som redan kodats och inte. Därför fick vi noggrant gå igenom datumena och dubbelkolla i vårt kodschema, och se till att vi inte kodat dubbletter.
Vi har tagit med det här i vårt bortfall på grund av att någon enskild artikel kan ha missats i kodningen och det kan vara möjligt att en artikel kodats mer än en gång. Men vi anser att det inte heller har en stor påverkan på vårt resultat eftersom att det endast uppstod vid ett datum i SvD, och vi har dubbelkollat kodningen. Bortfallet på en eller två artiklar anser vi inte har betydande roll i utfallet av resultatet.
6. Resultat och analys
6.1 Vem hamnar i fokus? (DN)
I resultatet väljer vi att utgå från variabeln “Vem handlar artikeln om?” eftersom att vi anser att det är vår mest väsentliga frågeställning då den ger oss en riktlinje för vem i artikeln som får stå i centrum. När vi syftar på “vem” handlar det alltså om vilket kön; man, kvinna, både och eller benämningen “framgår ej” där det inte framgår vad det är för kön.
I tabellen nedan ser vi hur det har sett ut för Dagens Nyheter under perioden från den 9 februari till den 26 februari i den printade upplagan i sportbilagorna – sett till
könsrepresentation.
Tabell 1. Könsfördelningen över vem artikeln handlar om, Dagens Nyheter, vinter OS i Pyeongchang, 9-26 februari 2018. N = 203
I tabellen går det att utläsa att det var 20 procent fler artiklar om idrottsmännen än
idrottskvinnorna under mästerskapet och att av det totala antalet artiklar bestod nästan hälften av artiklarna om män.
Och i det som vi har undersökt verkar ligga i linje med vad tidigare forskning konstaterat.
Kopplat till dagordningsteorin, och McCombs och Shaws studie om valkampanjerna inför presidentvalet i USA 1968. Och de frågor som media lyfter upp som viktiga kan i det här fallet tolkas som att denna dagstidnings sportredaktion, i en första anblick, tycks framstå som jämställd för att de skriver om kvinnliga idrottare.
I själva verket, och enligt statistiken som denna studie har funnit, visar den
redaktionella dagordningen en skillnad på 20 procent färre skrivna artiklar om idrottskvinnor än om män. En skillnad som till och med är sämre än det generella lönegapet mellan män och kvinnor i Sverige, som för närvarande ligger på runt tio procent.65
I vår studie är det svårt att utläsa vad publiken anser är viktigt eftersom att vi enbart gjort en kvantitativ studie kopplat till mängd artiklar ur ett könsperspektiv. Men, vad som är värt att ta upp är att tidigare forskning som konstaterat att bland sportjournalister är det mer vanligt att de växer upp som supportrar av ett herrlag, än vad de är av ett damlag.
Och på så vis kan det kopplas till sportjournalisternas dagordning – det vill säga vad de anser är viktigt är också det som publiken anser är viktigt.
65Somnell, Mikaela. Lönegapet mellan könen fortsätter att minska. SVT Sport. 2020-06-18.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lonexxxxxxxxxxxxxxxxx (hämtad 2021-01-06)
VEM HANDLAR ARTIKELN OM?
(KÖN)
ANTALET ARTIKLAR
KVINNA 81
MAN 101
BÅDE OCH 18
FRAMGÅR EJ 3
Totalsumma 203
Strömbäck skriver även i sin tidigare forskning om dagordningsteorin att “de frågor som får mest uppmärksamhet är de som ligger högst på mediernas dagordning”.66 Det vill säga de frågor som publiken bryr sig om, delar, klickar på och läser är också de som tidningarna prioriterar. Och publiken kanske hellre läser om Tre Kronor än om damkronorna, för att lyfta ett exempel.
DN dagordning under vinter-OS 2018 i Peyongchang är en stor fråga och eftersom den här studien ämnar att studera huruvida det sett ut i tryckt press och inte har underlag för hur det sett ut i den digitala publiceringen. Men trots det går det ändå att tolka DNs dagordning då papperstidningens artiklar med stor sannolikhet blivit särskilt utvalda och genomgått en mer rigorös dagordningsprocess då samtliga artiklar som publicerats digitalt inte får plats i papperstidningen.
Av de tryckta artiklarna kopplat till tabellen ovan är det tydligt att idrottsmännen fått ta mer plats än idrottskvinnorna i den tryckta versionen av DN. Värt att notera är att kvinnorna samtidigt tog mer än två tredjedelar av det totala antalet medaljer för Sverige under OS i Peyongchang. Det vill säga tio av de 14 medaljerna67 och dessutom blev Sverige utsedd till bästa nation på damsidan under mästerskapet.68
Bortsett från medaljskörden bör en annan aspekt nämnas och det var att det var fler manliga idrottare än vad det var kvinnliga idrottare under OS. Av den totala truppen aktiva som Sverige skickade iväg till Peyongchang som var 110 personer, var 58 män.69 Det betyder alltså att det var sex fler män än vad det var kvinnor i den svenska truppen – och det bör tilläggas att det, kan ha, haft betydelse i rapporteringen. De sex männen kan möjligt ha varit mycket omtalade i pressen, hade en framgång under mästerskapet – eller hade ett misslyckat OS.
6.2 Kvinnornas succé och männens misslyckande uppmärksammas (DN)
Studien har även studerat annat innehåll. Huvudfokuset låg kvar vid “Vem handlar artikeln om?” men även andra frågor har kodats, som till exempel huruvida personen som omnämnts i artikeln tog medalj eller ej. I flera artiklar var detta dock oklart om personen tog medalj eller inte för det var sällan som det framgick utan någon djupare analys av artikeln i kodningen.
Men i de fall där det i artiklarna gick att konstatera framkom följande resultat i studien:
66Strömbäck Jesper, Makt och medier. Uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur, 2009, sid 155.
67Banck, Stina. Sveriges medaljer i OS i Peyongchang. SVT sport. Uppdaterad 04-06-2018. (hämtad 2020-12-13)
68Hedberg, Martin. OS 2018: Sveriges damer bäst i världen. Sveriges Radio. 25-02-2018.
https://sverigesradio.se/artikel/6893974 (hämtad 2020-11-30)
69 Björklund, Tobias. OS 2018: Hela Sveriges trupp till OS i Sydkorea. SportExpressen. 02-02-2018.
https://www.expressen.se/sport/os-2018/hela-svenska-truppen-till-os-i-sydkorea-2018/ (hämtad 2020-11-30)
