Stockholms Universitet
Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Litteraturvetenskap
”We accept the love we think we deserve”
En komparativ studie av romanen och filmen The Perks of Being a Wallflower
Ellen Collin Kandidatuppsats Handledare Elina Druker HT 2014
Abstract
Föreliggande uppsats undersöker hur brevromanen The Perks of Being a Wallflower (1999) av Stephen Chbosky transformeras och blir film. Vidare studeras brevromansgenren och
berättartekniken i de två medierna och detta görs genom ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet för min undersökning är att genomföra en komparativ studie mellan roman och film. I undersökningen analyseras exempel ur romanen och filmen som har ett samband till uppsatsens inriktningar; brevromansgenren och berättartekniken.
Undersökningen visar att romanen The Perks of Being a Wallflower är lik dagboksromanen i dess uppyggnad och att romanen innehåller typiska ungdomslitterära motiv. Vidare visar
berättartekniken att de mest nyttjade medlen är jagberättandet och tillbakablickar i romanen såväl som i filmen. En annan berättarteknik som används är narrativ repetition som förekommer i olika former både i romanen och filmen. Karaktärerna i The Perks of Being a Wallflower följer de normer och konventioner som skapar respektive kön, förutom huvudkaraktären Charlie som är
könsöverskridande. Avslutningsvis visar undersökningen att huvudkaraktären Charlie gestaltas subjektivt då det är Charlie som även är berättarjaget och han kan inte se sig själv från ett utomstående perspektiv.
Innehållsförteckning
1 Inledning . . . S.1
1.1 Bakgrund och material . . . S.1 1.2 Syfte och problemställning . . . S.2 1.3 Teoretisk grund och metod . . . S.2 1.4 Forskningsöversikt . . . S.3 1.5 Intermedialitet: transformerade medier och adaptation . . . S.4
2 Undersökning . . . S.6 2.1 Brevroman som genre i The Perks of Being a Wallflower . . . .S.6 2.2 Berättarteknik - den egna rösten och tillbakablickar . . . . . . .S.11 2.3 Filmatiseringen och dess förvaltning av brevromansgenren . . . S.14 2.4 Berättarteknik i filmen - berättarröst och flashbacks . . . . S.18 2.5 Hur gestaltas huvudkaraktären Charlie i romanen och filmen? . . . S.20
3 Sammanfattning . . . S.25
Käll,- och litteraturförteckning . . . .S.27
1. Inledning
1.1 Bakgrund och material
Min uppsats har som syfte att undersöka hur en brevroman transmedieras till film. Jag kommer att undersöka Stephen Chboskys brevroman The Perks of Being a Wallflower (1999) samt Chboskys filmatisering av romanen från 2012. I The Perks of Being a Wallflower är breven skrivna av
huvudkaraktären Charlie. Charlie skriver till en, för oss läsare, okänd mottagare. Läsaren får en del uppgifter om mottagaren genom Charlies brev, men Charlie får inte några svarsbrev och det blir en form av envägskommunikation. Maria Wahlström diskuterar brevromansgenren i sin avhandling Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen (2012), och skriver att denna typ av brevroman är monologisk och liknar dagboksskrivandet. Wahlström beskriver den monologiska brevromanen som en enkelriktad konversation.1
Charlie är en väldigt ensam och introvert karaktär och han berättar i breven att hans bästa vän Michael har tagit livet av sig. Förutom honom hade Charlie inte någon större vänkrets. När Charlie börjar skolan efter ett sommaruppehåll har han svårt för att träffa nya vänner, men tillslut träffar han Patrick och Sam samt deras kompisgäng. Det gänget kommer till att bli Charlies närmsta vänner.
Charlie berättar, och återkommer till det flera gånger i sina brev, om sin moster Helen som dog i en bilolycka när Charlie var liten. Han anklagar sig själv för mosterns död och han har förträngt vissa minnen av henne, vilka kommer fram under romanens gång. En intressant ingång till detta är att Charlie är jagberättaren och berättar om sina minnen av sin moster (och andra saker i sina brev) i preteritum och i filmen visas dessa sedan i tillbakablickar. Huvudkaraktären Charlie har även berättarrösten i filmen. Därför blir en komparativ studie av denna roman och film väldigt intressant att även analysera ur ett berättartekniskt perspektiv.
Eftersom min uppsats är inriktad på brevromanen som genre kommer jag att använda mig av forskning kring dagboksromangenren då de är utformade på liknande sätt, men här gör jag en avgränsning i form av att jag inte kommer att göra en djupare inblick i övriga romangenrer. I min analys av berättartekniken kommer jag fokusera på jagberättandet, karaktärsgestaltning och narrativ repetition, vilket är mest relevant för min studie då det förekommer både i romanen och filmen.
1.2 Syfte och problemställning
I min uppsats kommer jag att analysera brevromanen som genre och hur det förvaltas när det litterära mediet transformeras till filmmediet. Mina frågeställningar är hur är brevromansgenren utformad och hur förvaltas det när romanen The Perks of Being a Wallflower blir film?
Vidare kommer min uppsats att analysera berättartekniken och här kommer jag att göra en komparativ analys av berättartekniken och berättarrösten mellan brevromanen och filmen.
För min analys kommer jag även att anlägga ett genusperspektiv. Då huvudkaraktären för min uppsats är en ung man, Charlie, kommer jag att undersöka hur hans karaktär har konstruerats.
Beskrivs huvudkaraktären enligt de konventioner om vad som är manligt och uppför han sig enligt normer, eller beskrivs han som normbrytande? Uppsatsen kommer även att kort beröra det utrymme som kvinnorna har i romanen och filmatiseringen, är de underrepresenterade eller har någon/några av dem en betydande roll?
1.3 Teoretisk grund och metod
Mitt teoretiska ramverk består av teorier om brev- och dagboksromanen där Bertil Romberg med sin studie Studies in the narrative technique of the first-person novel (1962) och Maria Wahlström med sin avhandling Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen (2012) är framstående forskare. Brevromanen har nära släkte till dagboksromanen och därför kommer jag delvis att använda mig av forskning kring dagboksromanen när jag gör min undersökning. Vidare innehåller ramverket genusteorier där till exempel Maria Nilson i sin studie Från Gossip Girl till Harry Potter: genusperspektiv på ungdomslitteratur (2010) anlägger ett genusperspektiv på (självvald) ungdomslitteratur. Till sist består ramverket av intermedialitetsforskning som specifikt inriktar sig på hur roman blir film och där kommer jag främst att använda mig av George Bluestones Novels into film (2003). Dessa tre teoretiska områden är de jag kommer röra mig inom och de är därmed grundläggande för min analys.
Begreppet genus i betydelsen socialt kön är idag väletablerat. Nationalencyklopedin definierar genus som ”ett annat ord för människors sociala kön.”2 Det innebär undersökningar av de
föreställningar och strukturer kring normerna om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Maria Nilson skriver i hennes ovan nämnda studie att det gäller att identifiera olika föreställningar om manligt och kvinnligt och på så sätt se ett genusmönster, och att därefter fundera över vilka
2 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus hämtad 2014-12-18.
funktioner de föreställningarna har.3 Litteraturen kan vara både normgivande och normbevarande, men även normöverskridande och det, menar Nilson, är viktigt att komma ihåg när man läser.4
I min uppsats kommer jag att jämföra två medium, en roman och en film, och vad som händer när romanmediet tolkas och blir till film. För att kunna göra min undersökning av det transmediala kommer jag att analysera och jämföra genremässiga drag och berättarteknik i romanen och i filmatiseringen. Dessa anlägger jag sedan ett genusperspektiv på.
1.4 Forskningsöversikt
Brevromansgenren är central inom ungdomslitteraturforskningen och här finns relevanta studier av bland andra Vivi Edström, Maria Wahlström, Kerry Mallan och Ika Jorum, som jag kommer att tillämpa i min analys.
I sin studie Barnbokens form: en studie i konsten att berätta = Form in children´s books (1994) studerar Vivi Edström prosaberättarens teknik inom barnlitteraturen. Edström undersöker om det finns särskilda mönster i barnboken som skiljer den från vuxenboken och hur dessa mönster kan urskiljas i en berättelse, samt att hon ingående skriver om vilken funktion berättaren har och tidens och rummets betydelse.
I sin avhandling Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen (2012) diskuterar Maria Wahlström främst begreppet dagboksroman och dess genre, det vill säga hur den uppkom,
problematik kring den och dess samhörighet med brevromanen. Att diskutera brevromanen i kontrast till Wahlströms avhandling är relevant för min analys, då de båda genrerna är lika i sin estetik. Wahlström diskuterar även berättarteknik och berättarröster, vilket är intressant för denna uppsats. Wahlström skriver till exempel: ”Brevromanen är liksom dagboksromanen en berättelse i första person, och den fiktiva brevskrivaren skriver med ett visst tidsmässigt uppehåll och berättar ofta om sig själv och sitt liv.”5
Kerry Mallans studie Gender Dilemmas in Children´s Fiction (2009) handlar om hur romaner, filmer och bilderböcker, som är producerade för barn och ungdomar, hanterar de dilemman som uppstår i frågor om genus och sexuella relationer. Hon inriktar sig på och diskuterar de dilemman som uppstår i texter som behandlar till exempel kärlek, skönhet och queer. Mallan skriver att:
3 Maria Nilson, Från Gossip Girl till Harry Potter: genusperspektiv på ungdomslitteratur (Lund 2010), s. 22.
4 Ibid., s. 158.
In rethinking gender in children´s texts, this book considers alternative homologies with respect to the complex and various relations between individuals and social context represented in children´s fiction. By exploring these complex relationships, my intention is to cast light on some of the dilemmas that invariably arise when individuals do not fit neatly into normative categories of existence.6
I The Perks of Being a Wallflower är huvudpersonen Charlie inte normativ; han har varit inlagd på en psykiatrisk avdelning och på grund av detta har han missat en del av sin skolgång. I början av romanen har han inte några vänner, han har inte druckit alkohol eller testat droger, han har inte heller haft någon flickvän och aldrig blivit kysst. Att Charlie dessutom skriver brev om sina innersta tankar till en total främling gör honom än mer normbrytande och det försätter honom i olika
dilemman, vilket diskuteras vidare i kapitel 2.3.
I sin artikel ”Jag längtar så - Dagbok, brev och dikt i den moderna, svenska
ungdomsromanen” (2006) har Ika Jorum behandlat dagbok, brev och dikt i den moderna, svenska ungdomsromanen, vilket är relevant för min analys av ungdomsromanen The Perks of Being a Wallflower. Mer specifikt inriktar sig Jorum på motiv som identitetssökande-spegling och instängdhet-frigörelse, och detta gör hon i diskussion mot ett urval av ungdomsromaner. Jorum skriver till exempel om Marta ur romanen I väntan på liv; ”Av Martas funderingar framgår att hon känner sig ensam och utanför bland kamraterna i skolan och att dagboken fungerar som en
ställföreträdande samtalspartner.”7 Huvudkaraktären Charlie i The Perks of Being a Wallflower har liknande känslor, men till skillnad från Marta använder han brevskrivning som en samtalspartner, istället för dagbok.
Roberta Seelinger Trites är en annan forskare som är intressant för min uppsats. Trites har skrivit en studie vid namn Disturbing the Universe: power and repression in adolescent literature (2000). I sin studie forskar Trites i makt och förtryck i ungdomsromaner och i ett av sina kapitel diskuterar hon ungdomars medvetenhet om döden och accepterandet av den, vilket jag återkommer till i kapitel 2.3.
Då min studie även analyserar berättartekniken i romanen och filmen kommer jag att använda mig av Jakob Lothes studie Narrative in fiction and film: an introduction (2000). Studien diskuterar centrala begrepp inom teorier för narratologi och tillämpar sedan dessa på olika prosatexter och filmer.
6 Kerry Mallan, Gender Dilemmas in Children´s Fiction (New York 2009), s. 3.
7 Ika Jorum, ”Jag längtar så, - Dagbok, brev och dikt i den moderna, svenska ungdomsromanen”, Barnboken Journal of Children´s Literature Research, Volume 29 no 1 (2006), s. 34.
1.5 Intermedialitet: transformerade medier och adaptation
I antologin Intermedialitet: ord, bild och ton i samspel (2002) definierar Hans Lund intermedialitet genom att förklara det som ett samband och samspel mellan ord, ton och bild. Lund menar att dessa medier möts i en direkt eller indirekt dialog, trots att människan även vill se dem åtskilda gällande upplevelseformer och uttrycksformer.8 Lund delar upp intermedialitetsbegreppet i tre kategorier som han namnger; kombinerade medier, integrerade medier och transformerade medier.9 För denna uppsats är transformerade medier det begrepp som kommer att undersökas, det vill säga hur en roman tolkas och blir till film. Detta definierar Lund som: ”[...] medier som representerar eller på annat sätt refererar till andra medier som således bara indirekt är närvarande för läsaren, lyssnaren eller betraktaren.”10 I ovan nämnda antologi skriver Erik Hedling om den tolkning som görs när en roman blir film. Hedling förklarar att när denna övergång från roman till film genomförs så sker en intermedial transformation där berättelsen i sig byter skepnad; från att vara en tryckt text till att bli rörliga bilder med ljud.11
George Bluestone diskuterar i sin studie Novels into film (2003) de estetiska gränserna för romanen och filmen, därefter gör han en närläsning av sex filmer baserade på romaner. Bluestone analyserar processen då en roman görs till film och hans fokus är på de tillägg, borttagningar och andra ändringar som gjorts under filmskapandets gång. Bluestone diskuterar även de konventioner som varje medium styrs av, vilket denna uppsats återkommer till i kapitel 2.3.
8 Hans Lund (red.), Intermedialitet: ord, bild och ton i samspel (Lund 2002), s. 7.
9 Ibid., s. 19 f.
10 Ibid., s. 20.
2 Undersökning
2.1 Brevroman som genre i The Perks of Being a Wallflower
Dear friend, I am writing to you because she said you listen and understand and didn’t try to sleep with that person at that party even though you could have. Please don’t try to figure out who she is because then you might figure out who I am, and I really don’t want you to do that. I will call people by different names or generic names because I don’t want you to find me. I didn’t enclose a return address for the same reason. I mean nothing bad by this. Honest.12
Maria Wahlström skriver att brevromanen är lik dagboksromanen i det sätt att båda är berättelser skrivna i första person, att den fiktiva brevskrivaren ofta skriver om sig själv och sitt liv, samt att innehållet skrivs med ett tidsmässigt uppehåll.13 Men till skillnad från en dagbok har brevet en utskriven mottagare och det uppstår ofta en brevväxling. Detta stämmer dock inte för romanen The Perks of Being a Wallflower. Huvudkaraktären Charlie som skriver breven får aldrig några
svarsbrev och han vill inte ha det heller, vilket framgår i citatet ovan. Trots att romanen blir en form av envägskommunikation benämner Charlie sin mottagare som en vän och försöker kommunicera med retoriska frågor och få en viss kontakt.
Bertil Romberg redogör för i sin studie Studies in the narrative technique of the first-person novel, att man kan urskilja två olika karaktärstyper gällande brevskrivandet inom
brevromansgenren.14 Den ena innebär att brevromanen endast har en brevskrivare och den andra karaktärstypen redogör för brev mellan två eller flera brevskrivare. Romberg menar att i den första karaktärstypen reproduceras inte svaren från mottagaren förutom i den mån berättaren (den enda brevskrivaren) på ett indirekt sätt berör dem i sina efterföljande brev.15 Denna beskrivning är den som närmast kan förklara brevskrivandet i The Perks of Being a Wallflower och hur Charlie
försöker kommunicera utan att vilja ha svar och att han i efterföljande brev återkommer till det han skrev i det föregående. I citat från två brev nedan framgår detta tydligt:
Dear friend, Do you know what ”masturbation” is? I think you probably do because you are older than me. [...] I thought that in those movies and television shows when they talk about having a coffee break that they should have a masturbation break.
12 Stephen Chbosky, The Perks of Being a Wallflower (New York 1999), s. 2.
13 Wahlström, s. 40.
14 Bertil Romberg, Studies in the narrative technique of the first-person novel (Diss. Lund/Stockholm 1962), s. 46 f.
15 Ibid.
But then again, I think this would decrease productivity. I’m only being cute here. I don’t really mean it. I just wanted to make you smile.16
I det efterföljande brevet berättade Charlie: ”[...] I guess I forgot to mention in my last letter that it was Patrick who told me about masturbation. I guess I also forgot to tell you how often I do it now, which is a lot.”17 I slutet av blockcitatet uppstår problematik just kring kommunikationen och att Charlie inte vet om hans mottagare tycker att det var roligt eller inte, på grund av att Charlie inte kan se sin mottagare läsa brevet och han får, som tidigare nämnt, inga svar på sina brev.
The Perks of Being a Wallflower är inte bara en brevroman, utan även en roman riktad till ungdomar. I ungdomsromaner är identitetssökande, kärlek, död, vänskap, sex, alkohol och narkotika vanliga motiv som behandlas. Ika Jorum redogör för i sin artikel ”Jag längtar så - Dagbok, brev och dikt i den moderna, svenska ungdomsromanen” att identitetssökande ungdomar ofta känner
utanförskap och att de ofta vänder sig till en utomstående vuxen istället för till sina föräldrar, vilken blir som en slags vägledare.18 Charlie hittar en vän i sin engelskalärare Bill Anderson som han diskuterar böcker med och anförtror sig till. Bill intar rollen som vägledare och blir någon som Charlie värdesätter högt.
Bill looked at me looking at people, and after class, he asked me what I was thinking about, and I told him. He listened, and he nodded and made ”affirmation” sounds.
When I had finished, his face changed into a ”serious talk” face. [...] Bill smiled and continued asking me questions. Slowly, he got to ”problems at home.” And I told him about the boy who makes mix tapes hitting my sister because my sister only told me not to tell mom or dad about it, so I figured I could tell Bill. He got this very serious look on his face after I told him, and he said something to me I don’t think I will forget this semester or ever.
”Charlie, we accept the love we think we deserve.”19
Bill uppmanar Charlie under berättelsens gång att deltaga mer, både i aktiviteter som skolan anordnar, men även i allmäna saker som hör livet till. Charlie skriver i sina brev att hans
brevmottagare är; ”[...] such a good person. The kind of person who wouldn´t mind receiving letters from a kid.”20 Denna brevmottagare kan därmed tolkas vara en vuxen person, och kan därför
16 Chbosky, s. 21.
17 Ibid., s. 27.
18 Jorum, s. 34.
19 Chbosky, s. 24.
tillhöra Jorums definition av en möjlig vägledare. Även om Charlie inte känner sin brevmottagare så förlitar han sig på hen och skriver om allt ifrån sitt innersta som till exempel sin depression till typiska ungdomsfunderingar om vänner, kärlek, skolan, alkohol och narkotika. Vivi Edström menar i sin studie Barnbokens form att dagboksformen kan användas till att skapa närhet och avstånd, men att läsaren framför allt väntar sig intima och hemlighetsfulla avslöjanden av dagboksförfattaren.21 Detta kan appliceras på Charlie och hans brevskrivande när han berättar om att hans syster blev slagen av sin pojkvän. Charlie hade endast lovat att inte berätta för deras föräldrar, därför känner han att han kan berätta det för sin lärare Bill samt att han skriver om det i sina brev.
I sin studie Från Gossip Girl till Harry Potter: genusperspektiv på ungdomslitteratur skriver Maria Nilson att det finns en del föreställningar om våld kopplat till genus och även om vi vet att även kvinnor kan ta till våld så är de kvinnorna relativt osynliga i vårt samhälle.22 Charlie var närvarande den gången då hans syster blev slagen av sin pojkvän, men Charlie gjorde ingenting åt det. Charlie skriver i brevet att de bråkade och att hans syster puttade sin pojkvän och sa väldigt elaka saker till honom om att han inte försvarade sig gentemot en mobbare när han var yngre, vilket resulterade i att han blev ledsen och började gråta.
”You see. Even Charlie stood up to his bully. You see.”
And this guy got really red-faced. And he looked at me. Then, he looked at her. And he wound up and hit her hard across the face. I mean hard. I just froze because I couldn’t believe he did it. [...] The weird part is that my sister didn’t do anything.
She just looked at him very quietly. It was so wierd. My sister goes crazy if you eat the wrong kind of tuna, but here was this guy hitting her, and she didn’t say
anything. She just got soft and nice. And she asked me to leave, which I did.23
I ett senare brev i romanen då Charlie berättar om när deras föräldrar till slut fick reda på att hans syster blivit slagen så säger hon att det var hennes fel därför att hon provocerade sin pojkvän till att slå henne. Men deras pappa säger att det inte är någon ursäkt för att ta till våld och bestämmer att hon inte får träffa sin pojkvän något mer. Deras pappa åker även till pojkvännens föräldrar och pratar med dem, men eftersom Charlie inte följer med så är detta inte gestaltat i romanen. Systern försvarar sin pojkvän och det tyder på att de har ett maktförhållande i vilket pojkvännen har all makt. Men våldet han utför får inte några allvarliga konsekvenser, istället fortsätter systern att träffa honom i smyg för sina föräldrar. Ur ett genusperspektiv är systern kvinnlig enligt de föreställningar
21 Vivi Edström, Barnbokens form: en studie i konsten att berätta = Form in children´s books (Stockholm 1994), s. 104.
22 Nilson, s. 150.
23 Chbosky, s. 11.
för vad som anses vara kvinnligt, då hon enligt min tolkning är svag och rädd för sin pojkvän, men samtidigt vill hon inte lämna honom av fruktan för att vara ensam. I filmatiseringen av romanen har detta förvaltats, men i filmen får inte föräldrarna reda på händelsen utan systern bryter själv med sin pojkvän till slut.
Charlies syster definierar sig själv genom sin skönhet och om män är intresserade av henne eller inte. Han beskriver hennes syn på sig själv:
And when she started becoming a ”young lady,” and no one was allowed to look at her because she thought she was fat. And how she really wasn’t fat. And how she was actually very pretty. And how different her face looked when she realized boys thought she was pretty. And how different her face looked the first time she really liked a boy who was not on a poster on her wall. And how her face looked when she realized she was in love with that boy.24
När systern väl har gjort slut med sin pojkvän börjar hon läsa ”self-esteem books”25, för att utveckla sig själv och bli mer självständig. Hon hjälper även Charlie att försöka förstå sina kvinnliga kompisar; varför de är på ett visst sätt eller varför de agerar som de gör i olika
situationer. Charlie har en kompis som heter Mary Elizabeth, som han under en period dejtar, och han frågar sin syster om varför Mary Elizabeth ”[...] wants to expose me to all these great things.
[...] It almost feels like of the three things involved: Mary Elizabeth, me and the great things, only the first one matters to Mary Elizabeth”26. Charlies syster säger att Mary Elizabeth har dåligt självförtroende, och när Mary Elizabeth introducerar honom för dessa ”great things”27, så får hon en överlägsen ställning över Charlie som hon inte hade behövt försöka uppnå om hon hade haft bra självförtroende. Att Mary Elizabeth dejtar Charlie, en kille som hon från början inte såg som pojkvänsmaterial (detta framgår i filmen), kan innebära att Mary Elizabeth vill ha honom som pojkvän bara för att kunna säga att hon har en pojkvän eller för att hon inte vill vara ensam. Charlie berättar att hans syster till slut ”[...] stopped reading those self-esteem books because she met a new boy”28. Nilson berör detta i sin bok när hon skriver att i chic lit jr (Nilsons benämning av chic lit böcker för ungdomar) böcker drömmer många hjältinnor om att ha en
24 Ibid., s. 118.
25 Ibid., s. 138.
26 Ibid., s. 129.
27 Ibid.
snygg och populär pojkvän och att det är endast då man duger som tjej.29 Detta kan appliceras både på Charlies syster och Mary Elizabeth, speciellt Charlies syster då hon definierar sig själv genom pojkvänner och anser att hon får en högre status om hon har en. Charlies syster är en av de kvinnorna i romanen och filmen som har en betydande roll, enligt min tolkning är Charlies syster den som är mest representerad av kvinnorna i de båda medierna. En annan av kvinnorna som har en betydande roll är Charlies moster Helen. Trots att Helen är död förekommer hon ofta i tillbakablickar i romanen och i flashbacks i filmen.
Vivi Edström förklarar att ett vanligt motiv i ungdomsromanen är att huvudpersonen befinner sig i kris. Huvudpersonen är ofta identitetssökande och befinner sig i en konflikt med sig själv.30 Denna konflikt kan med andra ord vara ett problem, som Edström påpekar är vanligt för
ungdomsromanen att inleda med och vara uppbyggd kring.31 Huvudkaraktären Charlie är en introvert, känslig, omtänksam och osäker kille som mest av allt vill ha vänner. Charlie är rädd för att säga vad han tycker och känner i vissa situationer och han har lätt för att gråta. Han beskriver sig själv och sin psykiska åkomma med några enkla ord i ett av sina brev; ”And I want you to know that I am both happy and sad and I´m still trying to figure out how that could be.”32
Ur ett genusperspektiv är Charlie normbrytande i sitt sätt att vara och hans beteende följer nödvändigtvis inte traditionella könsroller. Då det inte är enligt de föreställningar om vad som anses vara manligt, vanligt att en som kille pratar och skriver öppet om sina känslor. Charlie beskriver sin familj:
I don’t think that there is a favorite kid in our family. There are three of us and I am the youngest. My brother is the oldest. He is a very good football player and likes his car. My sister is very pretty and mean to boys and she is in the middle. I get straight A’s now like my sister and that is why they leave me alone. My mom cries a lot during TV programs. My dad works a lot and is an honest man.33 [min kursiv]
Charlies bror blir här stereotypt beskriven genom att han är en fotbollsspelare och gillar sin bil.
Medan då Charlie beskriver sin syster som väldigt vacker, är ett typiskt exempel på hur man objektiferar kvinnor i litteraturen. Charlie tillhör normen i sitt sätt att beskriva sin familj, men själv bryter han normen i hur han är. För att vara en ung kille i tonåren är Charlie ovanligt
29 Nilson, s. 51 f.
30 Edström, s. 63.
31 Ibid., s. 62.
32 Chbosky, s. 2.
33 Ibid., s. 5.
observant av sin omgivning och han skriver i sina brev om ämnen, händelser och personer som på något vis har berört honom. Charlie skriver ofta om sin syster och han beskriver specifikt händelser där systern upprätthåller normen av att vara kvinna, medan Charlie bryter mot föreställningar om att vara man.
I thought about the time when she and her friends painted my fingernails, and how that was okay because my brother wasn’t there. And the time she let me use her dolls to make up plays or let me watch whatever I wanted to watch on TV. And when she started becoming a ”young lady,” and no one was allowed to look at her because she thought she was fat. And how she really wasn’t fat. And how she was actually very pretty. And how different her face looked when she realized boys thought she was pretty. And how different her face looked the first time she really liked a boy who was not on a poster on her wall. And how her face looked when she realized she was in love with that boy.34
Systern skildras feminint enligt de konventioner för vad som är kvinnligt genom att måla naglarna, ha dockor som Charlie får låna, bry sig mycket om sitt utseende och vad killar tycker om det.
Charlie bryter mot normer när han låter systern måla hans naglar och även när han leker med hennes dockor. Min tolkning är att Charlie inte skulle leka med dockorna om hans bror var i närheten, av rädsla för att bli förlöjligad.
2.2 Berättarteknik - den egna rösten och tillbakablickar
Berättartekniken i romanen The Perks of Being a Wallflower utgår ifrån att författaren har valt en huvudkaraktär, vilket innebär att de karaktärer och händelser som beskrivs, sker utifrån
huvudkaraktärens synvinkel. Romberg menar att på grund av att en författare begränsar sin
ståndpunkt till ett medvetande, till en berättares synvinkel, uppstår konsekvenser. Berättaren ser allt från sin ståndpunkt och han kan redogöra för sina innersta tankar och idéer, men han kan inte se sig själv från utsidan.35 Enligt Romberg kan berättaren reproducera sitt perspektiv på andra karaktärer i romanen, men andras perspektiv på hen kan endast uppstå indirekt då det är berättaren själv som beskriver dem för läsaren36, och detta bör ske om läsaren ska kunna få en bild av hela
huvudkaraktären. Därför blir det svårt för läsaren att få en tydlig bild av Charlie som karaktär och hans beteende.
34 Ibid., s. 118.
35 Romberg, s. 59.
I The Perks of Being a Wallflower finns därmed ett synligt jag och Charlies egna röst får en auktoritetsstatus. Detta jagberättande gör att läsaren kommer närmare fiktionen.37 Då historien i romanen är berättad från ett perspektiv förser det romanen med samstämmighet. Detta innebär även att jagberättandet har en funktion gällande den estetiska kompositionen som författaren förser sin roman med.38 Vad som även är typiskt för en jagberättare är enligt Jakob Lothe att den kombinerar sin narrativa funktion och sin karaktäristiska39, vilket Charlie gör. Edström skriver ”[...] jag- berättaren återger ett händelseförlopp i nuet på ett så omedelbart sätt att läsaren får intrycket av muntlig fiktion.”40, vilket är vanligt för ungdomsromanen, men ibland kan det även vara skrivet uttryckligen att huvudpersonen skriver med en penna i handen eller på en skrivmaskin.41 Charlie byter från det förstnämnda skrivsättet till det andra under berättelsens gång och detta gestaltas även i filmatiseringen av romanen.
Wahlström diskuterar i sin avhandling den egna rösten då hon redogör för olika
inspirationskällor för dagboksromanen och där nämner hon Den unge Werthers lidanden som är skriven av Johann Wolfgang von Goethe och tillkom 1774. I den romanen får huvudkaraktären Werther inte heller några svarsbrev vilket gör att Werthers egna röst blir oberörd av eventuella nyanseringar.42 Detta kan appliceras på Charlies röst i The Perks of Being a Wallflower, och att karaktären Charlie med sin uppriktighet och sina skiftande känslostämningar i breven gör att romanen, trots avsaknaden av en andra brevskrivare, ändå kan ha en påtaglig inverkan på sina läsare. Denna uppriktighet menar Wahlström, är typiskt för dagboks,- och brevromansgenren, eftersom själva skrivakten präglas av spontanitet och omedelbarhet vilket bidrar till att innehållet framstår som just uppriktigt, och sanningsenligt.43 I romanen råkar Charlie frambringa osämja i sin vänskapskrets och i citatet nedan får läsaren ta del av hur öppen han är kring detta och sina känslor:
I know that I brought this all on myself. I know that I deserve this. I’d do anything not to be this way. I’d do anything to make it up to everyone. And to not have to see a psychiatrist, who explains to me about being ”passive aggressive.” [...] And to not
37 Ibid.
38 Ibid., s. 63.
39 Jakob Lothe, Narrative in fiction and film: an introduction (Oxford 2000), s. 21.
40 Edström, s. 84.
41 Ibid., s. 84 f.
42 Wahlström, s. 29.
43 Ibid., s. 35.
have to talk about bad memories with him. Or be nostalgic about bad things. I just wish that God or my parents or Sam or my sister or someone would just tell me what’s wrong with me. Just tell me how to be different in a way that makes sense. To make this all go away. And disappear. I know that’s wrong because it’s my
responsibility, and I know that things get worse before they get better because that’s what my psychiatrist says, but this is a worse that feels too big.44
I detta citat får läsaren även en bild av karaktären och berättaren Charlie. Romberg skriver att det är typiskt för berättarna i brevromansgenren att, medvetet eller omedvetet, karaktärisera sig själva genom sitt skrivande då de skriver om hur de känner sig och olika händelser som de varit med om.45 I breven återberättar Charlie både bra och jobbiga händelser, händelser från förr, men även långa konversationer som han har haft med sina vänner i nutid. Genom att författaren låter Charlies tanke- och känslovärld med en sådan öppenhet komma till uttryck i brev, skapas därigenom ett förtroende till läsaren. Dessa konversationer som Charlie återberättar i sina brev kan anknytas till vad Lothe diskuterar när han skriver om bland annat röst, tal och kommunikation i sin studie Narrative in fiction and film: an introduction. Lothe förklarar: ”Even when the narrative text presents direct speech, a narrator ‘quotes’ what a character says so that what is ‘shown’ is further communicated to the reader [...].”46 Han menar att man ska dra en skiljelinje mellan berättande och tal, då den
narrativa funktionen är kopplad till berättaren. Talet berör det som karaktärerna yttrar, vilket berättaren sedan presenterar.47
Enligt Edström gestaltar ungdomsromanen ofta en utveckling, en form av inre bearbetning hos huvudpersonen. Berättelsen skildras därför genom både nu-scener och tillbakablickar, just för att det ska kunna ge perspektiv på vad det är som händer i romanen och kunna ge en förklaring till det.48 Det är så The Perks of Being a Wallflower är uppbyggd, genom att skifta mellan olika
tidskorrespondenser, som till exempel nu och då. Edström menar att detta kan fördjupa perspektivet och framställa passerade scener lika tydligt som nutida.49 I The Perks of Being a Wallflower
refererar Charlie till dåtiden genom att använda ”I remember” och Edström skriver att det vanligaste begreppet för att skildra en roman med flera tidsskikt är att huvudpersonen ”minns”
44 Chbosky, s. 139.
45 Romberg, s. 52.
46 Lothe, s. 45.
47 Ibid.
48 Edström, s. 66.
saker som hänt.50 Edströms teori om problem i ungdomsromaner blir här relevant, då hon skriver att för att läsaren ska kunna förstå problemet så behövs tillbakablickar som ger en bakgrund till
problemets uppkomst.51 Vidare skriver Edström att problemet brukar lösa sig i slutet av romanen, men att det blir allt vanligare med så kallade ”öppna” slut.52 Slutet i The Perks of Being a
Wallflower ger inte en definitiv lösning på problemen som uppstår, utan det blir ett mer öppet slut med förhoppning om en ljus framtid.
När Lothe diskuterar narrativ repetition för prosa i sin studie skriver han att: ”What is told again in a narrative prose text does not for that reason become true, but it probably becomes more important.”53 Lothe menar att narrativ repetition är nära sammankopplat till händelser och
karaktärer i texten och detta kan urskiljas i The Perks of Being a Wallflower då Charlie
återkommande skriver om sin moster Helen och i slutet av romanen förstår man som läsare varför han gör det och hur viktig hon var för honom. Denna repetition av berättande om en specifik karaktär, hur hon var och vad hon drabbades av, gör att spänningen i berättelsen stiger. Speciellt då Charlie ömsom skriver om vad som händer i hans liv och om sin moster.
2.3 Filmatiseringen och dess förvaltning av brevromansgenren
George Bluestone konstaterar i sin studie Novels into film att varje medium, här romanen och filmen, styrs av konventioner rörande ursprung, olika målgrupper, olika produktionssätt och olika censurkrav.54 Romaner har en mindre läsarkrets, den är producerad av en enskild författare och den är relativt fri från censur, medan filmen har setts av en stor publik, den är kooperativt producerad under industriella förhållanden och den begränsas av en självvald produktionskod gällande censuren. Bluestone skriver att: ”These developments have reinforced rather than vitiated the autonomy of each medium.”55 Han menar att i filmatiseringar av romaner så har filmen övergett vissa viktiga element, som till exempel språket. I och med detta förlorar filmen det karaktäristiska innehåll som endast språket kan närma sig i form av till exempel drömmar och minnen.56 I
filmatiseringen av The Perks of Being a Wallflower har språket inte gått förlorat. I romanen skriver
50 Ibid.
51 Ibid., s. 63.
52 Ibid., s. 66.
53 Lothe, s. 63.
54 George Bluestone, Novels into film (Baltimore, Md., 2003), preface VI.
55 Ibid.
56 Ibid.
Charlie om sina minnen av sin moster, om hennes dödsolycka och att hon våldförde sig på honom när han var mindre och i filmen bevaras detta i så kallade flashbacks. I romanen berättar Charlie om att när han fyller år, på julafton, får han alltid en present från vardera medlem i sin familj, men han får två stycken av sin moster Helen. En julafton när Helen kör i sin bil råkar hon ut för en bilolycka som kostar henne livet och Charlie berättar om detta i ett brev:
[...] I remembered the last thing my Aunt Helen said just before she left to drive in the snow. [...] I asked Aunt Helen where she was going. She told me that it was a secret. I kept bugging my Aunt Helen, which she loved. She loved the way I would keep asking her questions. She finally shook her head, smiled, and whispered in my ear.
”I´m going to buy your birthday present.”57
I filmen presenteras detta minne i flera tillbakablickar. En flashback är enligt Nationalencyklopedin, en återblick i film, teater och skönlitteratur.58 En flashback har även en berättarteknisk funktion som diskuteras utförligare i kapitel 2.4. I filmen använder filmskaparna samma citat ifrån romanen när Helen säger: ”I´m going to buy your birthday present” och den delen av minnet återkommer till Charlie när han är utanför sitt hus på julafton och tittar på alla ljus som människor har placerat framför sina hus. Minnet börjar med att Helen säger: ”Can you see it, Charlie? The luminarias is a landing strip for the Santa Claus. [...] I´m going to get your birthday present”59, därefter kör hon iväg med bilen.
Som tidigare nämnt i uppsatsen, är döden ett motiv som ofta återkommer i ungdomsromaner.
Det demonstreras i blockcitatet ovan där Charlie skriver om sin moster Helen och hennes död.
Charlie berättar även om sin bästa vän Michael som begick självmord. Roberta Seelinger Trites förklarar i sin studie Disturbing the Universe: power and repression in adolescent literature att det som formar en del av diskursen kring döden i ungdomsromaner finnes i accepterandet av att förlora andra och om en medvetenhet om dödligheten.60 Under filmens gång återkommer Charlie till omständigheterna kring mosterns död i flera skilda flashbacks. Som motiv skildras döden i att vi får se Helens dödsolycka, glimtar av hennes begravning och när polisen kommer hem till Charlies familj för att meddela dödsbudet. Det sistnämnda förekommer även i romanen som en tillbakablick.
57 Chbosky, s. 91 f.
58 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flashback hämtad 2014-12-18.
59 The Perks of Being a Wallflower, DVD, regisserad av Stephen Chbosky, Summit Entertainment, Universal City (California 2012) tid 43.32.
60 Roberta Seelinger Trites, Disturbing the Universe: power and repression in adolescent literature (Iowa City 2000), s.
The policeman got on one knee and told us what happened. My brother and sister cried. But I didn’t. I knew that the policeman made a mistake. [...] My dad came home [...] We told him. He did not cry. He asked if we were okay. My brother and sister said no. I said yes. The policeman just made a mistake. It is very snowy. He probably couldn’t see. My mom came home. She was crying. She looked at my dad and nodded. My dad held her. That’s when I figured out that the policeman didn’t make a mistake.61
Under en tid förnekar Charlie att Helen är död och han vill inte acceptera det. När han väl
accepterar det skuldbelägger han sig själv för mosterns död. I filmen framkommer detta i slutet när Charlie får ett sammanbrott då han är ensam hemma och ringer till sin syster och säger att det är hans fel att Helen är död.62 I romanen skriver Charlie: ”Despite everything my mom and doctor and dad have said to me about blame, I can’t stop thinking what I know. And I know that my aunt Helen would still be alive today if she just bought me one present like everybody else. She would be alive if I were born on a day that didn’t snow.”63
I en scen i filmen är Charlie och hans vänner på en fest och Charlie är påverkad av droger (ett av de vanliga motiven i ungdomsromaner) och där berättar han för första gången för Sam om att Michael har begått självmord. De börjar prata om det då Charlie är påverkad av både droger och alkohol, och Charlie säger att Michael hatade fester och alkohol eftersom hans pappa var alkoholist.
Charlie har svårt att förstå varför Michael tog livet av sig och han säger till Sam: ”I kind of wish he left a note, you know what I mean?”64 När Charlie i slutet av både romanen och filmen accepterar döden som en del av livet, slutar skuldbelägga sig själv för mosterns död och försöker deltaga så mycket som möjligt, börjar han att må bättre och i det sista brevet i romanen skriver han:
And I started crying and smiling at the same time. Because I couldn’t help feeling just how much I loved my aunt Helen for buying me two presents. [...] So, if this does end up being my last letter, please believe that things are good with me, and even when they’re not, they will be soon enough.65
61 Chbosky, s. 91.
62 The Perks of Being a Wallflower, DVD, regisserad av Stephen Chbosky, Summit Entertainment, Universal City (California 2012) tid 1.26.
63 Chbosky, s. 92.
64 The Perks of Being a Wallflower, DVD, regisserad av Stephen Chbosky, Summit Entertainment, Universal City (California 2012) tid 22.35.
65 Chbosky, s. 213.
I slutet av både romanen och filmen börjar Charlie bli vuxen och finna sig själv i sitt sökande och Trites menar att erkänna döden är en del i det. Hon skriver att erkänna döden är ett nödvändigt skede som man måste uppnå för att kunna växa upp.66
Av citaten i romanen är många av dem reproducerade i filmatiseringen och trots vissa omformuleringar är det tydligt att filmskaparna har försökt behålla språket och handlingen i sitt filmskapande. Att regissören och manusförfattaren av filmen är densamme som författaren av romanen kan också ha en viss betydelse.
I en av de första scenerna i filmen får åskådaren träffa huvudkaraktären Charlie, han sitter vid ett skrivbord och skriver ett brev. Samtidigt som Charlie skriver brevet så berättar han högt för tittaren vad det är han skriver. Charlie har berättarrösten och detta återkommer jag till i kapitel 2.4.
Detta brev är formulerat nästan likadant som det första brevet i romanen. I romanen är första delen av brevet formulerat:
Dear friend, I am writing to you because she said you listen and understand and didn’t try to sleep with that person at that party even though you could have. Please don’t try to figure out who she is because then you might figure out who I am, and I really don’t want you to do that.67
I filmatiseringen, skriver och berättar Charlie: ”Dear friend, I am writing to you because she said you listen and understand and didn´t try to sleep with that person at that party even though you could have. Please don´t try to figure out who I am. I don´t want you to do that. I just need to know that people like you exist.”68 Att breven är så pass lika ger sken av att filmskaparna har velat bevara romanens autencitet i filmatiseringen.
Filmen är uppbyggd på samma sätt som romanen; först får åskådaren en bild av hur Charlie är som person, att han har varit inlagd på sjukhus och man får veta att han inte har så många vänner.
Charlie berättar även att han är nervös inför att börja skolan och i filmen får åskådaren följa med till hans första dag i skolan. Väl där träffar Charlie sin engelskalärare Mr Anderson, eller Bill, som är nämnd tidigare i uppsatsen. När Charlie och Bill träffas för första gången i filmen uppmanar Bill Charlie; ”you should learn to participate”69 [min kursiv], efter att de har haft en frågesport under engelskalektionen och Charlie kunde svaren men räckte inte upp handen. Att Charlie dessutom
66 Trites, s. 118.
67 Chbosky, s. 2.
68 The Perks of Being a Wallflower, DVD, regisserad av Stephen Chbosky, Summit Entertainment, Universal City (California 2012) tid 01.50.
skriver brev gör att det uppstår ett dilemma för honom; bör han gå utanför sin komfortzon och deltaga mer, vilket kan bidra till att han träffar nya vänner och upplever nya saker? Eller isolerar han sig hellre och stannar i den trygghet och säkerhet som han känner för brevskrivandet? Likt romanen så återkommer dessa dilemman under filmens gång och Charlie blir bättre på att deltaga, speciellt när han träffar nya vänner, såsom Sam och Patrick.
Filmskaparna av The Perks of Being a Wallflower har bevarat Charlies brevmottagare som okänd och i det långa citatet ovan framgår det tydligt.
2.4 Berättarteknik i filmen - berättarröst och flashbacks
Huvudkaraktären Charlie har berättarrösten i filmen. Vi får se honom skriva brev, det är han som presenterar sin familj och sina vänner och det är utifrån Charlies perspektiv som allt sker.
Lothe skriver att: ”Much of the challenge to the film author lies in presenting the various elements that together form the film narrator in such a way that the viewer experiences all of them as necessary and thematically productive.”70 Ett av dessa element är vad Lothe kallar ”voice-over”, vilket betyder att regissören använder sig av en röst utanför kamerabilden vilken utgör berättaren i filmen.71 Lothe menar att uttrycket ”voice-over” innebär att ordet ”voice” står för att åskådaren måste höra någon prata, medan ordet ”over” hör ihop med den relation som finns mellan ljudkällan och bilderna på skärmen. Åskådaren kan inte se berättaren prata samtidigt som han hör hans eller hennes röst.72 Detta är vad som sker i The Perks of Being a Wallflower, åskådaren får upprepade gånger höra jagberättaren Charlie berätta om det förflutna och hans tankar över nuet, men åskådaren får samtidigt inte se honom tala i bild.
I sin studie Epikanalys: en introduktion skriver Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson bland annat om intermedialitet, där de tar upp skillnader och likheter mellan roman och film. De menar att filmen har vissa berättartekniska problem som romanen inte har, och de är; återgivandet av det inre, återgivandet av det abstrakta, presentation av nödvändiga upplysningar (exposition), återgivandet av handlingsförlopp i referat och återgivandet av tidsformer.73 För återgivandet av det inre menar Holmberg och Ohlsson att filmen ofta antyder en inre verklighet genom att visa den yttre, som till exempel för att kunna visa vad en person tänker eller känner för ett objekt så klipper filmskaparna ihop olika bilder, medan man i romanen bara skriver det som personen tänker eller
70 Lothe, s. 30.
71 Ibid.
72 Ibid.
73 Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys: en introduktion (Lund 1999), s. 50 f.
känner. För att nå det inre kan filmskaparna använda sig av olika medel, som till exempel klippning av bilder, mimik, repliker, flashbacks eller jagberättare.74 I filmatiseringen av The Perks of Being a Wallflower är flashbacks och jagberättare de mest använda medeln, och så är det även i romanen.
I sin studie Narrative comprehension and film, förklarar Edward Branigan att när karaktärer i en film berättar om händelser kan karaktärerna bli ”storytellers or dreamers”75. Branigan menar att karaktärerna kan genomgå flashbacks för att kunna dramatisera och visa dessa händelser.76
Branigan skriver:
A character who acts, speaks, observes, or has thoughts is not strictly telling or presenting anything to us for the reason that spectators, or readers, are not characters in that world. Characters may ”tell” the story to us in a broad sense, but only through
”living in” their world and speaking to other characters. Indeed, one might almost say that these conditions, or restrictions, define what we mean by the concept of a
”character.”77
Denna teori kan problematiseras i relation till huvudkaraktären Charlie då han är en karaktär i filmen, men även har berättarrösten och talar till åskådaren. Snarare talar och berättar Charlie mer för åskådaren än vad han gör för de andra karaktärerna i filmen och dessa restriktioner som Branigan skriver om finns inte i The Perks of Being a Wallflower. Det karaktärskoncept som Branigan nämner i citatet ovan återkommer i kapitel 2.5.
När åskådaren får träffa Charlie för första gången i filmen sitter han och skriver ett brev för hand vid sitt skrivbord i sitt sovrum. Samtidigt som han skriver berättar han för åskådaren vad det är han skriver. När Charlie får en skrivmaskin av sin vän Sam förändras själva skrivakten, men åskådaren får upprepade gånger under filmens gång vara med när han författar sina brev och berättar vad det är han skriver. Detta sätt att förvalta själva skrivakten från brevromanen i
transformeringen till film, gör att filmskaparna på ett berättartekniskt vis visar att de vill behålla den intima känslan som läsaren får av brevskrivandet i romanen, även i filmen.
För berättartekniken i filmen, och även romanen, är repetition ett återkommande element.
Som tidigare nämnt är jagberättare och flashbacks (tillbakablickar för romanen) de mest använda medlen i filmen och romanen. I romanen återkommer Charlie som jagberättare då det är han som skriver alla brev, och i filmen har Charlie berättarrösten. Lothe skriver om repetition och menar att:
74 Ibid., s. 50.
75 Edward Branigan, Narrative comprehension and film (London 1992), s. 101.
76 Ibid.
”In film as in fictional prose, an aesthetic element becomes as a rule more important if it is repeated.”78 Lothe förklarar att för att mediet film ska kunna ha en narrativ dimension så är repetition en aspekt som bidrar till detta. Lothe menar att detta kan ”[...] relate to the development of time and action, combines known elements (i.e. elements that have already been introduced and are thus repeated) with the introduction of new ones.”79. Om filmskaparna inte hade använt
jagberättare och flashbacks som återkommande medel i filmen så hade The Perks of Being a Wallflower inte blivit lika spännande och själva handlingen hade inte varit lika avancerad att följa.
Lothe menar att dessa faktorer är relaterade till den repetition som finns i den berättande diskursen och att de bidrar till att göra berättandet dynamiskt.80
2.5 Hur gestaltas huvudkaraktären Charlie i romanen och filmen?
I tidigare delar av undersökningen har karaktärisering berörts i viss omfattning i samband med genre, berättarteknik och genus. I det här kapitlet görs en djupare undersökning av det som formar en karaktär och fokuset kommer vara på Charlie.
The performing characters that narrative text presents are fictional. In literature they are part of a linguistically constructed fiction; in film they are indeed visualized for us, but they are nevertheless part of a complex film form with aesthetic devices and characteristics of its own.81
Ovanstående citat ger Lothe som en introduktion till karaktärskildring i sin studie och han skriver även att den narrativa teorin egentligen inte har brytt sig särskilt mycket om själva
karaktärskonceptet, men att det samtidigt är ett kontroversiellt koncept.82 I både romanen och filmen The Perks of Being a Wallflower är Charlie både huvudkaraktär och jagberättare och Lothe menar att detta ”[...] refer to two different levels in the narrative text: the concept of character to the level of story, that of narrator to the level of discourse and narration.”83. Det är denna skillnad som förklarar varför karaktärskonceptet har varit så kontroversiellt i den narrativa teorin. Lothe skriver att karaktärskonceptet är en abstraktion baserad på att det i diskursen finns olika
78 Lothe, s. 71.
79 Ibid., s. 67.
80 Ibid., s. 71.
81 Ibid., s. 76.
82 Ibid., s. 77.
83 Ibid.
karaktärsindikatorer.84 Även i denna del av sin studie skriver Lothe om repetition och hur det hör till karaktärskonceptet; ”What constitutes character are principles such as repetition, likeness, contrast, and (logical) implication.”85 Huvudkaraktären Charlie är repetitiv i sitt upprätthållande av att skriva brev och att i sina brev återkomma till att skriva om skolan, sina vänner, sin moster, sin familj och om sitt psykiska tillstånd. Charlie är även repetitiv när han återkommer till och använder orden ”I remember” i olika former i sina brev.
I just remember going to the hospital. I remember sitting in a room with bright lights. I remember a doctor asking me questions. I remember telling him how Aunt Helen was the only one who hugged me. I remember seeing my family on Christmas day in a waiting room. I remember not being allowed to go to the funeral. I
remember never saying good-bye to my Aunt Helen. [...] I don’t remember how long they kept me out of school. [...] All I remember is the day I started getting better because I remembered [...].86
Användningen av ”I remember” är utspritt i romanen, exemplet som visas ovan är ett extremt sådant. Uttrycket finns även i filmen, men där är det mer fördelat i olika scener.
Lothe skriver att i diskursen för karaktärisering finns det olika element som är kombinerade med varandra. Lothe förklarar att: ”The total picture we form of a character can be ascribed to many different signals in the text.”87, och dessa signaler påverkar varandra på det sätt som de är
kombinerade och deras karaktäriserande effekt förbättras genom narrativ variation och repetition.88 De tidigare nämnda karaktärsindikatorerna som innehåller dessa ovan nämnda element är åtskilda, och de indikatorerna kallas direkt definition och indirekt presentation. Lothe förklarar att direkt definition sker när en karaktär är karaktäriserad på ett direkt och summerande sätt, ofta genom adjektiv eller abstrakta substantiv. En del av den direkta definitionen är att karaktärerna tilldelas namn, namnen behöver inte ha en karaktäriserande funktion men de kan ha en.89 Den indirekta presentationen däremot, dramatiserar, exemplifierar och demonstrerar en karaktär snarare än att namnge den. Detta sker exempelvis genom att karaktären presenteras genom en handling eller flera repetitiva handlingar. Ett annat element är talet, det har ofta en karaktäriserande effekt oavsett om
84 Ibid., s. 77 f.
85 Ibid., s. 79 f.
86 Chbosky, s. 91.
87 Lothe, s. 84.
88 Ibid.
