• No results found

skrift för kvinnoforskning. Tidskriften vill ge argument och stöd åt kvinnorna för frigörelse och jämställdhet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "skrift för kvinnoforskning. Tidskriften vill ge argument och stöd åt kvinnorna för frigörelse och jämställdhet. "

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I handen

håller du det första häftet av Nordens enda tid-

skrift för kvinnoforskning. Tidskriften vill ge argument och stöd åt kvinnorna för frigörelse och jämställdhet.

Genom att stimulera och debattera, presentera och bevaka kvinnoforskningen vänder den sig till alla forskare men i lika hög grad till dem som behöver ta del av dess resultat och påverka den: kvinnorörelsen,

den fackliga rörelsen, näringslivet, myndigheter, skolor m m. Temat för nr 1 är

Kvinnoforskning

NUMMER 1 1980

(2)

Utges av Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund. Ansv utg Karin Widerberg.

R E D A K T I O N

Margareta Bertilsson, Karen Davies, Anita Göransson, Anna Lena Lindberg.

Ö. Vallgatan 25, 223 61 Lund.

I N F O R M A T I O N

Karen Davies, Forum för kvinnliga forskare och kvinno- forskning, Magistratsvägen 55 N, 222 44 Lund.

Tel 046-14 68 50.

K O N T A K T E R

Forums systerorganisationer Göteborg: Eva Mannheimer 031-18 83 74 och Ingrid Holmqvist 031-13 16 70.

Stockholm: Yvonne Hirdman 08-712 55 29.

Umeå: Ingegerd Lundström 090-13 07 16.

Uppsala: Charlotte Östlund 018-39 21 33.

Nordiska kontakter Köpenhamn: l inne Vammen Roskilde: Signe Arnfred Århus: Brita Foged

Oslo: Irene Engelstad Bergen: Anka Broch Due Jyväskylä: Gunnel Manninen

Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med 4 n u m m e r om året. Prenumeration för 4 nr kostar 50 skr. Stödprenumera- tioner å 100 skr eller mer är mycket välkomna.

Grafisk form: Leif Thollander Printed in Sweden by

Berlings, Lund

© Författarna och Kvinno- vetenskaplig tidskrift ISSN 0348-8365

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Arbetsmarknadsdepartementet, Riksbankens Jubileums- fond och Universitets- och högskoleämbetet i Sverige/Lunds universitet

Nr 1 • 1980 • Årg 1

Från redaktionen 3

H A R R I E T H O L T F . R

Kvinnoforskning: historisk utveckling och aktuella motsättningar 8

K A R I N W E S T M A N B E R G

Varför behövs kvinnoforskning? 22

E L I S A B E T H E R M O D S S O N

Uppsala januari 1977 28

LIVF. B R F . K K E R U N A H A U K A A

Teorin som inte finns 30

G U N N A R Q V I S T

Om periodindelning i kvinnohistorien 45

R U T H B O H M A N

Den marxistiska myten om kvinnoarbetet 53 Krönika 65 • Pennskaft 73 • Recensioner 75 •

Våra förmödrar 81 • Vad händer? 82

(3)

Du håller d e t f ö r s t a n u m r e t av Kvinnoveten- skaplig tidskrift i din h a n d . H u r k o m m e r det sig n u att vi h a r startat e n ny tidskrift? J a , vi som gjort d e t ä r e n g r u p p i n o m F o r u m f ö r kvinnliga f o r s k a r e och k v i n n o f o r s k n i n g i L u n d , och låt oss först b e r ä t t a lite o m v a r f ö r F o r u m bildades.

Forums uppkomst

K v i n n o r n a u t g ö r e n m i n o r i t e t b l a n d f o r - s k a r n a : 1 7 % av alla f o r s k n i n g s - och u n d e r - v i s n i n g s t j ä n s t e r i n n e h a s av k v i n n o r . D e n mi- n o r i t e t e n ä r d e s s u t o m s n e d f ö r d e l a d så att k v i n n o r och m ä n h u v u d s a k l i g e n Finns i n o m olika ä m n e s o m r å d e n ( k v i n n o r n a ä g n a r sig o f t a r e åt t ex s p r å k och m ä n n e n d o m i n e r a r n a t u r v e t e n s k a p l i g a ä m n e n ) . M e n s n e d f ö r - d e l n i n g e n gäller också t j ä n s t e r och arbets- u p p g i f t e r : k v i n n o r n a h a r o f t a r e u n d e r v i s - n i n g s t j ä n s t e r ä n f o r s k n i n g s t j ä n s t e r o c h d e

Finns i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g på l ä g r e t j ä n s t e r ( d ä r d e s t a n n a r och inte g å r v i d a r e ) m e d a n m ä n n e n b e s ä t t e r t o p p o s i t i o n e r n a .

K v i n n o r n a s s ä m r e s a m h ä l l e l i g a situation h a r alltså olyckliga k o n s e k v e n s e r ä v e n f ö r f o r s k n i n g e n - b å d e i n o m v e t e n s k a p l i g t och u t o m v e t e n s k a p l i g t . Till d e utomvetenskapliga k o n s e k v e n s e r n a h ö r bl a att k v i n n o r m ö t e r speciella p r o b l e m i d e n m a n s d o m i n e r a d e , h å r t h i e r a r k i s k a o c h o f t a m e d f e o d a l t g o d - tycke och i n f o r m e l l f a v o r i s e r i n g s t y r d a f o r s k a r m i l j ö n . K v i n n o r n a f ö r b l i r e n m i n o r i - tet - e n m i n o r i t e t m e d särskilt o t r y g g a och dåliga villkor och s v å r i g h e t e r p å arbets- m a r k n a d e n .

Till d e inomvetenskapliga k o n s e k v e n s e r n a h ö r att val av f o r s k n i n g s o b j e k t , p r o b l e m f o r - m u l e r i n g , a n g r e p p s s ä t t , t e o r i b i l d n i n g och analysresultat vuxit f r a m och p å v e r k a t s av d e n k o m p a k t a m a n s d o m i n a n s e n som f ö r r

Från redaktionen

(4)

4

var total och som i d a g e n d a s t i m i n d r e ut- s t r ä c k n i n g l u c k r a t s u p p - m e s t a d e l s av kvin- n o r som lärt sig m ä n n e n s r e g l e r .

Det ä r d ä r f ö r i n g e n s l u m p att vi vet så lite o m k v i n n o r n a s historia, a r b e t s s i t u a t i o n , kul- t u r , s p r å k , psykologiska i d e n t i t e t s u t v e c k l i n g osv. Det ä r i n g e n s l u m p att f o r s k n i n g e n ut- g å r f r å n mannens värld som den normgivande ( a n t i n g e n d e t gäller s a m h ä l l s v e t e n s k a p , t ex klassanalys och m a k t p r o b l e m , eller b e t e e n - d e v e t e n s k a p , h u m a n i o r a m m) och att kvin- n o r n a - n ä r m a n k o m m e r i h å g d e m - tas m e d s o m en a v v i k a n d e g r u p p . O m k v i n n o r - na var h ä l f t e n av f o r s k a r n a skulle m e r forsk- n i n g b e d r i v a s u t i f r å n specifika k v i n n o e r f a - r e n h e t e r och - i n t r e s s e n . A s p e k t e r och p e r - spektiv som n u helt i g n o r e r a s skulle tas f r a m , v e d e r t a g n a t e o r i e r skulle k o r r i g e r a s f ö r att b ä t t r e m o t s v a r a v e r k l i g h e t e n , hela vår världsbild och h i s t o r i e u p p f a t t n i n g skulle p å v e r k a s .

D e t t a ä r alltså ett p r o b l e m som r ö r hela s a m h ä l l e t - b å d e m ä n och k v i n n o r . Dessa u t o m - och i n o m v e t e n s k a p l i g a e f f e k t e r av k v i n n o r n a s a n n o r l u n d a och s ä m r e s a m h ä l - leliga situation h ö r n ä r a s a m m a n och det ä r d ä r f ö r omöjligt att a n g r i p a d e n e n a e f f e k t e n u t a n att a n g r i p a d e n a n d r a .

D ä r f ö r b i l d a d e s F o r u m f ö r kvinnliga f o r - s k a r e och k v i n n o f o r s k n i n g i L u n d v å r e n

1978 - e n b a s o r g a n i s a t i o n som a r b e t a r b å d e f ö r d e kvinnliga f o r s k a r n a s i n t r e s s e n och f ö r en s a t s n i n g på k v i n n o f o r s k n i n g . M e r o m Fo- r u m - o r g a n i s a t i o n e r n a s f r a m v ä x t och verk- s a m h e t i L u n d och på a n d r a platser i l a n d e t b e r ä t t a s i K r ö n i k a n l ä n g r e f r a m i t i d s k r i f t e n .

Varför en kvinnovetenskaplig tidskrift?

Det f i n n s två h u v u d m o t i v till att vi s t a r t a r Kvinnovetenskaplig tidskrift:

D e av oss i F o r u m som a r b e t a r m e d kvin- n o f o r s k n i n g h a r l ä n g e u p p l e v t ett s t a r k t be- hov av k o n t a k t m e d a n d r a k v i n n o f o r s k a r e . Ett p r o b l e m f ö r oss ä r j u att vi är g e o g r a f i s k t och ä m n e s m ä s s i g t s p r i d d a och m e r eller m i n d r e isolerade f r å n v a r a n d r a . Det h a r va- rit svårt att f ö r a en systematisk diskussion o m d e särskilda p r o b l e m som vi h a r g e m e n - s a m m a , t e o r e t i s k a f r å g o r , m e t o d f r å g o r , ma- t e r i a l p r o b l e m , källbrist osv. O c h d e t t a h ä m -

m a r naturligtvis ä v e n t e o r i b i l d n i n g e n på vårt o m r å d e . D ä r f ö r ser vi d e t som en a n g e - lägen u p p g i f t att s k a p a ett f o r u m f ö r tvärve- t e n s k a p l i g p r o b l e m d i s k u s s i o n . N å g o t s å d a n t h a r hittills inte f u n n i t s . D e t ä r d e s t o m e r h ä p n a d s v ä c k a n d e s o m d e n s k a n d i n a v i s k a k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n h a r en internationellt sett h ö g nivå. S e d a n b ö r - jan av 1970-talet u t k o m m e r d ä r e m o t u t o m - l a n d s f l e r a t i d s k r i f t e r f ö r k v i n n o - och j ä m - s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g , t ex i U S A , T y s k l a n d och F r a n k r i k e .

D e t a n d r a m o t i v e t f ö r s t a r t a n d e av tid- s k r i f t e n ä r att f r ä m j a e n d i a l o g mellan forsk- n i n g och s a m h ä l l e , alltså ett v i d a r e p e r s p e k - tiv än r e n f o r s k n i n g s i n f o r m a t i o n s o m j u en- dast g å r i d e n e n a r i k t n i n g e n . Ett viktigt skäl till att r e s u l t a t e n f r å n d e n k v i n n o - och j ä m - s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g s o m b e d r i v s h a r svårt att nå d e stora i n t r e s s e g r u p p e r i s a m h ä l l e t som b e h ö v e r och e f t e r f r å g a r d e m ( f a c k f ö r e - n i n g s r ö r e l s e n , näringslivet, m y n d i g h e t e r så- som a r b e t s f ö r m e d l i n g e n , j ä m s t ä l l d h e t s - g r u p p e r på olika a r b e t s p l a t s e r , u n d e r v i s - n i n g och y r k e s r å d g i v n i n g i s k o l o r n a , mass- m e d i a f o l k och a n d r a o p i n i o n s b i l d a r e ) ä r att d e t f n inte f i n n s n å g o n instans som s p r i d e r dess resultat, s o m systematiskt b e v a k a r d e n s k a n d i n a v i s k a och i n t e r n a t i o n e l l a d e b a t t e n och g ö r d e n tillgänglig f ö r e n b r e d a r e publik.

Det ä r alltså a n g e l ä g e t att en k v i n n o v e t e n - skaplig tidskrift g r u n d a s , dels f ö r att ge ar- g u m e n t och stöd f ö r f r i g ö r e l s e k a m p e n och j ä m s t ä l l d h e t s a r b e t e t i s a m h ä l l e t , dels f ö r att u n d e r l ä t t a f ö r d e svenska f o r s k a r n a att delta i d e n i n t e r n a t i o n e l l a d e b a t t e n och tillgodo- g ö r a sig u t l ä n d s k a e r f a r e n h e t e r . Vi vill också s t i m u l e r a fler till k v i n n o f o r s k n i n g .

D e t r ä c k e r inte m e d att m a n satsar på k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g ; forsk- n i n g s r e s u l t a t e n m å s t e också s p r i d a s konti- n u e r l i g t f ö r att k u n n a i n t e g r e r a s i utbild- n i n g e n på alla n i v å e r o c h f ö r att i sista h a n d k u n n a p å v e r k a s a m h ä l l e t s k v i n n o u p p f a t t - n i n g .

Ett t r e d j e syfte som h ä n g e r n ä r a i h o p m e d d e två f ö r s t a ä r att ta u p p d e kvinnliga fors- k a r n a s villkor. D i s k u s s i o n e n o m k v i n n o - f o r s k n i n g e n s villkor belyser j u s k a r p t d e t n ä r a s a m b a n d e t m e l l a n f o r s k a r n a s m a t e -

(5)

riella och sociala villkor å e n a sidan och f o r s k n i n g e n s i n r i k t n i n g o c h r e s u l t a t å d e n a n d r a . Detta blir f ö r övrigt t e m a t f ö r n ä s t a n u m m e r av Kvinnovetenskaplig tidskrift. D e n n a diskussion l e d e r i sin f ö r l ä n g n i n g till e n bre- d a r e f o r s k n i n g s p o l i t i s k d e b a t t .

Vad är kvinnoforskning och vad är jämställdhetsforskning?

V a d m e n a s då m e d k v i n n o f o r s k n i n g ? A r d e t f o r s k n i n g av k v i n n o r , o m k v i n n o r eller f ö r k v i n n o r ? Ä r d e t k a n s k e alla tre?

B o r t s e t t f r å n d e n f ö r s t a t y p e n som väl än- då ä r e n rätt sällsynt ( m e n f ö r e k o m m a n d e ) m i s s u p p f a t t n i n g , d u g e r dessa g r o v a d e f i n i - t i o n e r som en g r u n d v a l f ö r f i n a r e distinktio- n e r . Det f i n n s olika u p p f a t t n i n g a r o m vad d e t e n a eller a n d r a i n n e b ä r . M e n låt oss h ä r r e d o v i s a vår syn.

S a m m a samhälleliga f ö r ä n d r i n g a r h a r gett u p p h o v till d e b e h o v och intressen som lett till ö k a d k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k - ning. M e n h u r skiljer sig d e två f o r s k n i n g s - t y p e r n a åt? Det f i n n s flera a s p e k t e r att s k ä r s k å d a d e m u r . Vi skall h ä r f ö r s ö k a s t r u k t u r e r a d e m e f t e r syfte, objekt, teori och m e t o d s a m t o r g a n i s e r i n g . G r ä n s e r n a mellan dessa k r i t e r i e r ä r d o c k inte v a t t e n t ä t a .

Syfte

Ett f ö r s t a k r i t e r i u m f ö r s o r t e r i n g ä r o m f o r s k n i n g e n i f r å g a ä r emancipatorisk eller inte. M e d e m a n c i p a t o r i s k f o r s k n i n g m e n a s — som o r d e t a n t y d e r - s å d a n som s y f t a r till fri- görelse, och m e d f r i g ö r l s e kan m a n m e n a olika ting.

J Ä M S T Ä L L D H E T S F O R S K N I N G

Till d e n e m a n c i p a t o r i s k a f o r s k n i n g e n vill vi r ä k n a bl a d e n ä l d r e f o r s k n i n g som inspire- r a d e s av k ö n s r o l l s d e b a t t e n på 1950- och 60- talen och som s y f t a d e till lika villkor f ö r kö- n e n . D e n t y p e n av f o r s k n i n g kallas i d a g — i Sverige å t m i n s t o n e - jämställdhetsforskning och kan sägas m o t s v a r a k v i n n o r ö r e l s e n s b o r g e r l i g t d e m o k r a t i s k a r i k t n i n g . D e n ä r oftast kvantitativt i n r i k t a d , dvs e f t e r s t r ä v a r i f ö r s t a h a n d lika antal m ä n och k v i n n o r på v a r j e nivå i d e n samhälleliga h i e r a r k i n . D e n

vill ge m ä n och k v i n n o r lika m ö j l i g h e t e r ge- n o m att t ex k o m p e n s e r a k v i n n o r n a s h a n d i - k a p p (via k v o t e r i n g o d).

K V I N N O F O R S K N I N G

Kvinnoforskningen g å r d ä r e m o t u t ö v e r d e ra- m a r som sätts av d a g e n s s a m h ä l l e och m o t - svarar n ä r m a s t k v i n n o r ö r e l s e n s socialistiska r i k t n i n g . D e n vill b r y t a n e d d e n samhälleliga h i e r a r k i n och d e n a r b e t s d e l n i n g m e l l a n ma- nuellt och intellektuellt a r b e t e som ligger till g r u n d f ö r a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n .

Det gäller h ä r inte b a r a en kvantitativ u p p d e l n i n g i lika antal m i n u t e r ( f ö r m ä n och k v i n n o r ) i arbetslivet r e s p vid d i s k b ä n - ken u t a n en strävan att i n t e g r e r a d e t p r i v a t a och d e t samhälleliga i m ä n n i s k o r s liv. Detta g ö r att k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r m e r kvalitativt o r i e n t e r a d . Den i n n e b ä r f o r s k n i n g i d e m å n g a k v i n n o r n a s intresse och a n l ä g g e r de- ras p e r s p e k t i v på f o r s k n i n g s o b j e k t e t . D e n n a k v i n n o f o r s k n i n g u t g ö r en infallsvinkel på v a r j e f o r s k n i n g s o m r å d e . O b j e k t e t b e h ö v e r då naturligtvis inte vara k v i n n o r . F o r s k n i n g o m p r e v e n t i v m e d e l f ö r m ä n ä r ett e x e m p e l på s å d a n k v i n n o f o r s k n i n g .

Objekt

I m å n g a s a m m a n h a n g d ä r m a n inte g å r n ä r - m a r e in på b e g r e p p e n n ö j e r m a n sig m e d d e n o b j e k t i n r i k t a d e d e f i n i t i o n e n : k v i n n o - f o r s k n i n g gäller k v i n n o r . O c h d e n ä r o f t a tillräcklig, t ex i d i s k u s s i o n e n o m h u r d e n ö k a d e s a t s n i n g e n på f o r s k n i n g o m k v i n n o r s villkor och historia skall o r g a n i s e r a s . En del a n s e r att k v i n n o f o r s k n i n g e n b ö r samlas till ett e n d a - v ä l s o r t e r a t - institut, vilket skulle ge s t o r d r i f t s f ö r d e l a r och o v e r h e a d - v i n s t e r ,

m ö j l i g h e t till k o n c e n t r a t i o n på m e t o d p r o b - lem och källkritik s o m ä r specifika och ge- m e n s a m m a f ö r f o r s k n i n g o m k v i n n o r .

A n d r a h ä v d a r att k v i n n o f o r s k n i n g e n m å s t e bli en i n t e g r e r a d del av v a r j e a n n a n f o r s k n i n g : k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r inte ett k o m p l e m e n t , d e n ä r ett k o r r e k t i v av r e d a n e x i s t e r a n d e f o r s k n i n g s r e s u l t a t och teoribild- n i n g a r . O c h d e n m å s t e bli en del av v a r j e e x i s t e r a n d e f o r s k n i n g s o m r å d e - f ö r f o r s k - n i n g e n s e g e n skull. N å g o t b e r o r e n s syn på k v i n n o f o r s k n i n g e n s o r g a n i s e r i n g på h u r

(6)

6

m a n ställer sig till t v ä r v e t e n s k a p ö v e r h u v u d - taget. K a n t v ä r v e t e n s k a p e n ersätta ä m n e s - v e t e n s k a p e n ? Eller b ö r d e n a n v ä n d a s så att ä m n e s f o r s k a r e s a m a r b e t a r i tvärvetenskapli- ga p r o j e k t och både d r a r nytta av v a r a n d r a s f a c k k u n s k a p e r o c h f å r m ö j l i g h e t utveckla e n g e m e n s a m p r o b l e m o r i e n t e r a d m e t o d i k ?

Teori och metod

N å g o n utvecklad teori f ö r k v i n n o r s s a m h ä l l e - liga ställning f i n n s ä n n u inte. Behovet av teori och d e olika principiella a n s a t s e r som f i n n s d i s k u t e r a s i liera artiklar i d e t t a n u m - m e r . Vi ser d e t som e n c e n t r a l u p p g i f t f ö r Kvinnovetenskaplig tidskrift att vara ett f o r u m f ö r d e n d i s k u s s i o n e n och d ä r m e d b i d r a till t e o r i n s u t a r b e t a n d e .

H ä r skall vi g ö r a n å g r a m e r a l l m ä n n a r e f - l e k t i o n e r , f r ä m s t r ö r a n d e m e t o d .

De olika s y f t e n a b a k o m kvinno- r e s p jäm- s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n p r ä g l a r d e r a s inrikt- n i n g på olika sätt. Vi h å r d r a r skillnaden h ä r f ö r k l a r h e t e n s skull.

J ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n präglas av att d e n o f t a ä r a v s e d d att ge u n d e r l a g f ö r poli- tiska beslut. D e n r ö r d ä r f ö r inte så mycket g r u n d f o r s k n i n g som t i l l ä m p a d f o r s k n i n g . . Den ä r också o f t a k o n c e n t r e r a d på p r o b l e m i p r o d u k t i o n s s f ä r e n - i arbetslivet o c h d e n o r g a n i s e r i n g s o m tar sin u t g å n g s p u n k t d ä r : facklig o c h politisk r e p r e s e n t a t i o n osv. I n g e t h i n d r a r att d e n n a typ av f o r s k n i n g sker på t r a d i t i o n e l l a villkor. Särskilda s v å r i g h e t e r ställs naturligtvis av att f o r s k n i n g e n s o b j e k t ä r k v i n n o r , e f t e r s o m k v i n n o r s v e r k s a m h e t och b e h o v inte d o k u m e n t e r a t s så väl och d e t a l j e r a t s o m m ä n n e n s .

M e n d e teoretiska s v å r i g h e t e r n a blir stör- re n ä r m a n ä g n a r sig åt kvinnoforskning av d e n typ som u p p s t å t t och f o r m a t s i s a m b a n d m e d d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n s krav på k u n - s k a p och k l a r l ä g g a n d e av o r s a k e r och sam- b a n d r ö r a n d e k v i n n o f ö r t r y c k e t . D e n h a r o f t a ett l ä n g r e t i d s p e r s p e k t i v och ställer krav på d j u p a r e k u n s k a p . Det i n n e b ä r att d e n i stor u t s t r ä c k n i n g m å s t e ä g n a sig åt g r u n d - f o r s k n i n g . F ö r u t o m kvantitativa m e t o d e r b e t o n a r d e n kvalitativa m e t o d e r m e r ä n j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n .

K v i n n o f o r s k n i n g e n r i k t a r sig o f t a m o t en

a n n a n och f ö g a u p p m ä r k s a m m a d samhälle- lig sfär, n ä m l i g e n r e p r o d u k t i o n e n av arbets- k r a f t e n - d e n del av s a m h ä l l e t o c h m ä n n i - s k o r n a s liv som l ä n g e varit och ä n n u till stor del ä r privat o r g a n i s e r a d , s o m varit u n d a n - d r a g e n kapitalets l ö n s a m h e t s k r a v o c h m a k t - h a v a r n a s intresse. Det i n n e b ä r inte b a r a att m a n s a k n a r källmaterial i besvärlig utsträck- n i n g u t a n också en teori f ö r långsiktig f ö r - ä n d r i n g .

Organisationens och villkorens betydelse

K v i n n o f o r s k n i n g e n s t r ä v a r också e f t e r att tillämpa k v i n n o r ö r e l s e n s d e m o k r a t i s k a o r g a n i s a t i o n s f o r m : kollektiva a r b e t s m e t o - d e r ä r vanliga och f r ä m j a s av k v i n n o f o r s k - n i n g e n s t v ä r v e t e n s k a p l i g a t e n d e n s .

I k v i n n o f o r s k n i n g e n s n a t u r ligger v i d a r e att d e n ä r ämneskritisk. D e n h a r u p p s t å t t som e n r e a k t i o n m o t d e m a n l i g t d o m i n e r a d e teo- rier och m e t o d e r som p r o d u c e r a t s u t i f r å n ett m e r b e g r ä n s a t p e r s p e k t i v och a n d r a k u n - s k a p s i n t r e s s e n ä n k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s - f o r s k n i n g e n 1111 f r a m f ö r . K v i n n o f o r s k n i n g - en i f r å g a s ä t t e r v e t e n s k a p l i g h e t e n i d e n tra- ditionella f o r s k n i n g som d e f i n i e r a t s g e n o m k o n s e n s u s i ett f o r s k a r s a m h ä l l e s o m ä r s n e d - f ö r d e l a t inte b a r a klassmässigt u t a n ä v e n könsmässigt. D e n s t a r k a k ö n s s e g r e g e r i n g e n i s a m h ä l l e t s o m g e r k v i n n o r och m ä n ten- dentiellt olika samhällelig situation och olika e r f a r e n h e t e r , v ä r d e r i n g a r och p r i o r i t e r i n g - a r g ö r att i s y n n e r h e t s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g m e n även a n n a n f o r s k n i n g som inte t a r h ä n - syn till detta, blir o i n t r e s s a n t , ogiltig och i sämsta fall felaktig, o m d e n tillmäts u n i v e r - sell betydelse.

K v i n n o f o r s k n i n g e n b ä r s till stor del u p p av kvinnliga f o r s k a r e s o m p r ä g l a t s av kvin- n o r ö r e l s e n . D e kvinnliga f o r s k a r n a ä r inte l ä n g r e e n s t a k a k v i n n o r som lärt sig f u n g e r a på m ä n n e n s villkor i d e t t r a d i t i o n e l l a f o r - s k a r s a m h ä l l e t . Det b ö r j a r n u f i n n a s fler kvinnliga f o r s k a r e o c h d e t l e d e r till att d e r a s materiella och sociala ställning, d e r a s e r f a - r e n h e t e r o c h m e d v e t a n d e slår i g e n o m i de- ras a r b e t s s i t u a t i o n och f o r s k n i n g på s a m m a sätt som f ö r u t d e m a n l i g a f o r s k a r n a s situa- tion som g r u p p k u n d e d i k t e r a deras (och d e e n s t a k a k v i n n o r n a s ) arbetsvillkor och p å v e r -

(7)

ka d e r a s f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g . De kvinnliga f o r s k a r n a h a r s o m g r u p p en t e n d e n t i e l l t a n n a n samhällelig situation och a n d r a livs- e r f a r e n h e t e r o c h p r i o r i t e r i n g a r ä n d e n tra- ditionelle m a n l i g e f o r s k a r e n . De ställer a n d r a krav p å arbetsvillkor s o m m ö j l i g g ö r att k o m b i n e r a a r b e t e och familj, o c h på en f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g (objekt) s o m d e själva f i n n e r r e l e v a n t . N ä r fler k v i n n o r f o r s k a r f r a m g å r det att d e r a s p r o b l e m i det m a n l i g a f o r s k a r s a m h ä l l e t inte ä r p e r s o n l i g t utan samhälleligt b e t i n g a d e . D e n betydelse fors- k a r e n s m a t e r i e l l a och sociala situation h a r f ö r f o r s k n i n g s a r b e t e t synliggörs.

S a m t i d i g t h a r f o r s k n i n g s a r b e t e t a l l t m e r u n d e r s t ä l l t s d e p r o d u k t i v i t e t s k r a v s o m gäl- ler a n n a n p r o d u k t i o n i s a m h ä l l e t . Det yrkes- mässiga h a n t v e r k e t t e n d e r a r att o m v a n d l a s till ett " i n d u s t r i e l l t " l ö n e a r b e t e .

I d e n n a p å g å e n d e o m s t ö p n i n g av f o r s k a r - u t b i l d n i n g och f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n f i n n s en g o d m ö j l i g h e t f ö r oss k v i n n o r att g ö r a våra krav g ä l l a n d e . En m ä n s k l i g a r e arbetssi- t u a t i o n f ö r alla f o r s k a r e m ö j l i g g ö r k o m b i n a - t i o n e n av familj—arbete—fackligt/politiskt ar- bete m m . K v i n n o p e r s p e k t i v i f o r s k n i n g e n f ö r n y a r b å d e teori och p r a k t i k , dvs b å d e in- nehåll och o r g a n i s e r i n g av f o r s k n i n g e n .

Det ä r Kvinnovetenskaplig tidskrifts a m - bition att spegla och f r ä m j a e n b r e d diskus- sion på d e t h ä r o m r å d e t . Vi v ä l k o m n a r inlägg f r å n alla v å r a läsare!

Nr 1

I det h ä r n u m r e t t a r vi u p p en diskussion 0111 d e h ä r f r å g o r n a . T e m a t är V a d är kvin- n o f o r s k n i n g ? och som f r a m g å r av a r t i k l a r n a f i n n s r e d a n h ä r flera olika u p p f a t t n i n g a r r e p r e s e n t e r a d e . F ö r u t o m artiklar i n o m te- m a t k o m m e r v a r j e n u m m e r att i n n e h å l l a in- lägg i en l ö p a n d e diskussion o m olika ä m - n e n . D e s s u t o m i n n e h å l l e r t i d s k r i f t e n r a p - p o r t e r , r e c e n s i o n e r och i n f o r m a t i o n o m vad som h ä n d e r ( s e m i n a r i e r , k o n f e r e n s e r , an- slag m m). Vi h o p p a s att d u k o m m e r att u t n y t t j a d e n h ä r m ö j l i g h e t e n att n å m å n g a f o r s k a r e och a n d r a i n t r e s s e r a d e .

T e m a t f ö r n r 2 blir d e kvinnliga f o r s k a r - nas villkor. D ä r e f t e r ä r f ö l j a n d e t e m a n preli- m i n ä r t p l a n e r a d e : k v i n n o r och m e d i c i n s k

f o r s k n i n g , f o r s k n i n g o m f a m i l j e n , k v i n n o - rätt, k v i n n o r och konst, k v i n n o a r b e t e , kvin- n o r och teknik m m. D e s s u t o m p l a n e r a s ar- tiklar o m k v i n n o - o c h j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k - n i n g e n s o r g a n i s e r i n g o c h i n r i k t n i n g i d e n o r d i s k a l ä n d e r n a . V a r f ö r f i n n s d e t så m a r - k a n t a skillnader? O m d e t t a p l a n e r a r vi ett n o r d i s k t s a m a r b e t e . O c h vi h o p p a s f ö på ett k o n t i n u e r l i g t livligt d e l t a g a n d e f r å n d e a n d - ra n o r d i s k a l ä n d e r n a .

I Kvinnovetenskaplig tidskrift k o m m e r - h o p p a s vi - m å n g a olika u p p f a t t n i n g a r o m k v i n n o f o r s k n i n g att g ö r a sig g ä l l a n d e . Vi vill inte utesluta n å g o n d e f i n i t i o n eller r i k t n i n g u t a n vill t v ä r t o m att t u s e n b l o m m o r skall b l o m m a och i d é e r b e f r u k t a v a r a n n !

KD, AG, ALL

(8)

H A R R I E T H O L T E R

Kvinnoforskning: historisk utveckling och aktuella motsättningar

I sin analys av kvinnoforskningens historia urskiljer Harriet Holter trefaser: den socialfilosofiska, den

positivis tis k-empiriska och den kritisk-feministis k-marxistiska fasen. Hon diskuterar också i vilken mån och på vilka områden

kvinnoforskningen genom sin inneboende ämneskritik och kritik av traditionell vetenskapsteori leder till nya teoretiska och metodiska landvinningar för forskningen överhuvudtaget -

kanske särskilt den samhällsvetenskapliga.

I. Samhällsforskning och kvinnoforskning

J a g skall i det f ö l j a n d e först k o r t beskriva tre historiska faser i d e n samhällsvetenskapliga

k v i n n o f o r s k n i n g e n s utveckling. Därvid läg- g e r j a g vikt dels vid k v i n n o f o r s k n i n g e n s an- k n y t n i n g till d e r å d a n d e s t r ö m n i n g a r n a i n o m s a m h ä l l s v e t e n s k a p e n , dels vid dess in- nehåll och status s o m ett uttryck f ö r kvin- n o r n a s sociala och politiska ställning, och slutligen vid f ö r h å l l a n d e t mellan f o r s k n i n g - e n och k v i n n o r ö r e l s e n . D ä r e f t e r b e h a n d l a r jag särskilda p r o b l e m s t ä l l n i n g a r som kvin- n o r s och m ä n s situation, i ljuset av svårig- h e t e r och m o t s ä t t n i n g a r i n o m kvinnopolitik och k v i n n o f o r s k n i n g . J a g h ä v d a r att d e praktiskt-politiska k o n f l i k t e r n a i n o m kvin- n o r ö r e l s e n visar p å f o r s k n i n g s m ä s s i g t f r u k t - b a r a p r o b l e m o m r å d e n och t e m a n och vidare att enskilda vetenskapligt-teoretiska mot- s ä t t n i n g a r g e r särskilda m ö j l i g h e t e r till teo- retiska n y v i n n i n g a r inte b a r a i k v i n n o f o r s k - n i n g e n u t a n f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p i allmän- het.

M e d k v i n n o f o r s k n i n g m e n a s h ä r i stort sett s å d a n samhällsvetenskaplig v e r k s a m h e t som h a r till u t t a l a d avsikt att belysa, förstå och f ö r k l a r a k v i n n o r s e k o n o m i s k a , sociala, kulturella och psykologiska situation på ett systematiskt sätt. E n s å d a n 'definition' av k v i n n o f o r s k n i n g visar inte vid f ö r s t a påse- e n d e t d e o e n i g h e t e r som idag f i n n s o m k v i n n o f o r s k n i n g e n s mål och m e t o d e r . D e n

säger heller inte u t a n v i d a r e t ex att e n del f o r s k n i n g visar k v i n n o r n a s ställning u t a n att d e t t a h a r varit avsikten - eller j u s t g e n o m att d e n b a r a h a n d l a r o m m ä n . A v g r ä n s n i n g e n h i n d r a r likväl inte ett n ä r m a n d e till dessa f r å g o r , och d e f i n i t i o n e n ä r a n v ä n d b a r som u t g å n g s p u n k t f ö r n å g r a generella f u n d e - r i n g a r o m k v i n n o r och f o r s k n i n g . Skillna- d e n mellan kvinnoforskning och m i n d r e sys- tematiska b e a r b e t n i n g a r av kvinnopolitiska och kvinnoideologiska f r å g o r kan vara svår att a v g ö r a - och ibland o f r u k t b a r - och i f o r t s ä t t n i n g e n u t g å r j a g f r å n att avgräns- n i n g a r ä r möjliga, u t a n att d i s k u t e r a d e t t a n ä r m a r e .

V e t e n s k a p och f o r s k n i n g h a r - n ä r d e t gäller k v i n n o r såväl som m å n g a a n d r a g r u p - p e r och p r o b l e m o m r å d e n - verkat b å d e fri- g ö r a n d e och f ö r t r y c k a n d e . F ö r k v i n n o r n a ä r det särskilt viktigt att vara u p p m ä r k s a m på att f o r s k n i n g e n generellt h a r varit m a n s - f o r s k n i n g - och dess o u t t a l a d e förutsätt- n i n g a r och b e g r ä n s n i n g a r i sig själv h a r rätt- f ä r d i g a t och u n d e r s t ö t t e n m a n l i g d o m i n a n s i samhället. Själva f r å n v a r o n av e n kvinno- f o r s k n i n g - i stort sett - i n o m d e e t a b l e r a d e v e t e n s k a p e r n a visar i d a g e n s situation på e n d i s k r i m i n i e r i n g av k v i n n o r n a . D e s s u t o m h a r v e t e n s k a p e n som b e k a n t ö p p e t a n v ä n t s till att framställa k v i n n o r n a som e n m i n d e r v ä r - dig varelse j ä m f ö r t m e d m a n n e n , eller till att r ä t t f ä r d i g a k v i n n o r n a s u n d e r l ä g s n a ställ- n i n g i samhället.

(9)

E n f r i g ö r a n d e och saklig k v i n n o f o r s k n i n g h a r alltså alltid u t g j o r t e n liten del av d e n s a m l a d e v e t e n s k a p l i g p r o d u k t i o n e n i N o r g e liksom i d e n ö v r i g a v ä s t v ä r l d e n . K v i n n o - f o r s k n i n g e n h a r d e s s u t o m teoretiskt och m e t o d i s k t i stort sett p r ä g l a t s av d e r å d a n d e v e t e n s k a p l i g a t a n k e b a n o r n a och h a r hittills inte v e r k a t f ö r n y a n d e på f o r s k n i n g e n i all- m ä n h e t . J a , det f i n n s a n l e d n i n g att h ä v d a att k v i n n o f o r s k n i n g e n p å f a l l a n d e litet i n t e g r e - ras i d e a l l m ä n n a s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a k u n s k a p e r n a o c h a n a l y s e r n a . K v i n n o f o r s k - n i n g e n h a r i n t e heller - u t o m p å allra sista t i d e n - d r a g i t s in i d e t o f f e n t l i g a a d m i n i s t r a - tiva systemet, och h a r d ä r m e d ä n n u inte fått d e i n t e g r e r a n d e o c h l e g i t i m e r a n d e f u n k t i o - n e r som s t a t s a p p a r a t e n i kapitalistiska sam- hällen står f ö r . På d e t t a och på a n d r a sätt ä r k v i n n o f o r s k n i n g e n s status och i n n e h å l l all- tid ett uttryck f ö r k v i n n o r n a s samhälleliga ställning och självförståelse. S a m t i d i g t h a r k v i n n o f o r s k n i n g e n s f ö r h å l l a n d e till k v i n n o - r ö r e l s e r n a varierat. M e n ibland h a r just sys- t e m a t i s k a a n a l y s e r av k v i n n o r n a s ställning gett viktiga i m p u l s e r till k v i n n o r s k a m p mot f ö r t r y c k och d e t t a gäller f r å n J. S. Mills till idag. K v i n n o r ö r e l s e n , i alla fall dess b o r g e r - liga del, ä r a n t a g l i g e n m i n d r e t e o r i f i e n t l i g ä n m å n g a a n d r a f ö r t r y c k t a g r u p p e r s s p r å k - r ö r . D e t t a b e r o r naturligtvis på att d e n bor- gerliga k v i n n o r ö r e l s e n i stor u t s t r ä c k n i n g f ö r d e v ä l u t b i l d a d e k v i n n o r n a s k a m p . Kvin- n o p r o b l e m e n f r a m s t å r d e s s u t o m s o m sär- skilt k o m p l i c e r a d e och u t m a n a r d ä r f ö r till teoretiska analyser.

11. Faser i kvinnoforskningens utveckling

K v i n n o f o r s k n i n g e n - i d e n betydelse s o m n ä m n s o v a n - ä r naturligtvis ä l d r e ä n d a g e n s s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a ä m n e s o m r å d e n , s o m delvis ä r n o g så n y e t a b l e r a d e . Det k a n g r o v t sett vara rimligt att säga att k v i n n o f o r s - k n i n g e n i S k a n d i n a v i e n s e d a n m i t t e n av f ö r - ra å r h u n d r a d e t h a r g e n o m g å t t i stort sett tre f a s e r : en socialfilosofisk fas f r a m till 1930-talet (fas 1), en empirisk - 'positivistisk' fas m e d t y n g d p u n k t på 1950-talet (fas 2), och en kri- tisk, n y f e m i n i s t i s k och delvis marxistiskt in- s p i r e r a d fas m e d n u v a r a n d e t y n g d p u n k t i m i t t e n av 1970-talet.

1. En socialfilosofisk fas - 'Kvinnor är också människor'

I v ä s t v ä r l d e n f i n n e r vi f r å n b ö r j a n av 1800- talet juridiska, historiska och filosofiska ar- b e t e n o m k v i n n o r , delvis också a n t r o p o l o - gisk och ansats till psykologisk k v i n n o f o r s k - ning. Sverige u t g ö r h ä r ett b r a e x e m p e l , sär- skilt n ä r d e t gäller rättshistoria och historisk u t f o r s k n i n g av k v i n n o r ö v e r h u v u d taget.

Försök till e m p i r i s k a s t u d i e r av k v i n n o r finns så tidigt s o m på 1860-talet d å s k r i f t e n Anteckningar om svenska qvinnor k o m ut. Vi

kan också gå till Sverige f ö r att f i n n a e n av d e få som tidigt sysslade m e d ' k v i n n o p s y k o - logi', n ä m l i g e n Ellen Key som f ö r e s a t t e sig

Att belysa d e nya själiska tillstånd, f ö r v a n d - lingar och v ä x e l v e r k n i n g a r , s o m k v i n n o r ö - relsen f r a m k a l l a t ' .

Ä n d å m å s t e m a n säga att k v i n n o s t u d i e r n a ä n d a till n u h a r u t g j o r t e n s a m m a svalor in- o m dessa v e t e n s k a p e r . Av t l e r a o r s a k e r k a n d e t vara rimligt att samla k v i n n o f o r s k n i n g e n f r å n m i t t e n av 1800-talet f r a m till 1930-talet u n d e r b e t e c k n i n g e n ' d e n socialfilosofiska fasen'. En s å d a n r u b r i k a n t y d e r att d e t r ö r sig o m s t u d i e r som inte var s t r ä n g t e m p i r i s k t o r i e n t e r a d e . De h a d e o f t a d e n u t t a l a d e av- sikten att b i d r a till f ö r ä n d r i n g a r i k v i n n o r - nas situation.

D e n socialfilosofiska f a s e n o m f a t t a r vida- re b å d e särskilda t ex j u r i d i s k a och historiska analyser, m e n f ö r s t och f r ä m s t s å d a n a soci- alfilosofiska s k r i f t e r s o m J S Mills The Subju- gation of Women, Elin W ä g n e r s Väckarklocka,

M a r g a r e t e B o n n e v i e s Äktenskap och arbete och marxistiskt o r i e n t e r a d e a r b e t e n s o m Be- bels, Zetkins och Kollontajs. S i m o n e d e Be- auvoirs Det andra könet bildar b å d e e n viktig s l u t p u n k t på d e n socialfilosofiska f a s e n och b ö r j a n till en typ av filosofiska k v i n n o s t u - dier. O c h även o m skillnaden m e l l a n d e n borgerligt-liberala och d e n marxistiska tan- k e g å n g e n h a r varit b e t y d a n d e , a n s e r j a g att e n g e m e n s a m r i k t p u n k t k a n s a m m a n f a t t a s u n d e r m o t t o t ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' - u n d e r f ö r s t å t t och s o m s å d a n a b ö r d e vara j ä m s t ä l l d a m e d m ä n n e n ' .

Ett s å d a n t m o t t o gäller alltså inte forsk- n i n g och v e t e n s k a p i a l l m ä n h e t i d e n n a fas, inte heller allt s o m skulle kunna kallas kvin-

(10)

10

n o f o r s k n i n g — t ex inte S c h o p e n h a u e r s , S t r i n d b e r g s eller With K n u d s e n s s k r i f t e r . M o t t o t s a m m a n f a t t a r d e i n t e n t i o n e r s o m låg b a k o m d e n tyngst v ä g a n d e d e l e n av k v i n n o - f o r s k n i n g e n , d e n del som h a r stått sig som b e t y d a n d e b i d r a g , inte b a r a till förståelse av k v i n n o r n a s faktiska ställning u n d e r d e n tid d e t gäller, u t a n också k v i n n o r n a s k a m p f ö r j ä m s t ä l l d h e t .

D e n socialfilosofiska f a s e n i k v i n n o f o r s k - n i n g e n i n n e b a r i n g e n allvarlig u t m a n i n g m o t själva d e t v e t e n s k a p l i g a t ä n k e s ä t t e t . De borgerligt-liberala a n a l y s e r n a ä r uttryck f ö r m e d e l - och ö v e r k l a s s k v i n n o r n a s b e h o v av f o r m e l l j u r i d i s k och politisk ställning u n d e r d e n tid d e t gäller; och f o r s k a r n a själv var o f t a k n u t n a till k v i n n o r ö r e l s e n .

De marxistiska k v i n n o s t u d i e r n a f r å n En- gels till K o l l o n t a j var naturligtvis b y g g d a på en t a n k e g å n g s o m står i motsats till d e n ti- d e n s d o m i n e r a n d e k u n s k a p s t e o r i , m e n d e i n n e b a r i n g e n väsentlig n y v i n n i n g eller f ö r - d j u p n i n g av d e marxistiska g r u n d t a n k a r n a . De gav i v a r i e r a n d e g r a d uttryck f ö r a r b e - t a r k v i n n o r n a s p r o b l e m och f ö r f a t t a r n a var själva delvis m y c k e t aktiva i socialistiska k v i n n o r ö r e l s e r . F r å n 1920-talet till m i t t e n av

1960-talet var d e marxistiska b i d r a g e n till k v i n n o f o r s k n i n g e n i v ä s t l ä n d e r n a g a n s k a s p a r s a m m a .1

2. En positivistisk-empirisk fas - 'Kvinnor är också människor —

definierade av män'

I fas 2 - f ö r S k a n d i n a v i e n s v i d k o m m a n d e f r å n slutet av 1930-talet till m i t t e n av 1960- talet - p r ä g l a s k v i n n o f o r s k n i n g e n av f r a m - v ä x t e n av d e e m p i r i s k t och positivistiskt o r i e n t e r a d e s a m h ä l l s v e t e n s k a p e r n a . Alva M y r d a l s a r b e t e n kan på m å n g a sätt ses som en i n l e d n i n g särskilt till e n empiriskt o r i e n t e r a d k v i n n o f o r s k n i n g i våra l ä n d e r . I n o m psykologin h a d e m a n försökt ge be- g r e p p e t 'kvinnlighet' ett e m p i r i s k t i n n e h å l l - på gott o c h o n t . I fas 2 u t v e c k l a d e s så be- g r e p p e t 'könsroller', n å g o t som fick betydel- se i liera a v s e e n d e n .

K ö n s r o l l s b e g r e p p e t sätter f i n g r e t på d e t f a k t u m att d e t f i n n s ett socialt tryck på kvin- n o r och m ä n som l e d e r d e m till b e s t ä m d a

o c h skilda a r b e t s u p p g i f t e r , b e s t ä m d a m a k t - r e l a t i o n e r och b e s t ä m d a p e r s o n l i g a e g e n - s k a p e r . O m m a n inte f ö l j e r dessa anvisning- ar d r a b b a s m a n av vissa materiella, sociala och psykologiska sanktioner (social kontroll), g e n o m att m a n tidigt och l å n g v a r i g t utsätts f ö r d e t sociala trycket internaliseras d e n p r a x - is s o m m a n tvingas in i, dvs d e n k ä n n s s o m b e h o v och ö n s k a n hos e n själv. På 1950-talet v e r k a d e e n s å d a n f r a m s t ä l l n i n g av k v i n n o r s och m ä n s situation n ä r m a s t avslöjande, inte b e s l ö j a n d e .

F ö r m i n del h a r j a g f ö r k o r t a t d e n n a be- s k r i v n i n g g e n o m att säga att ' k ö n ä r e n e g e n s k a p som o f t a f r a m k a l l a r stabila, o r d n a d e och s a n k t i o n s b ä r a n d e f ö r v ä n t n i n g - a r o m en p e r s o n s u p p t r ä d a n d e ' .2 H u r m a n så f o r t s ä t t e r a n a l y s e n f r å n d e n n a u t g å n g s - p u n k t v a r i e r a r i h ö g g r a d , b e r o e n d e på d e n teoretiska r a m e n och d e (explicita o c h impli- cita) v ä r d e r i n g a r m a n h a r o m d e samhälleli- ga o r s a k e r n a till och k o n s e k v e n s e r n a av k ö n s r o l l e r n a . K ö n s r o l l s b e g r e p p e t kan n o g i n b j u d a b å d e till k o n s e r v e r a n d e t ä n k a n d e och formalistiska f r a m s t ä l l n i n g a r , m e n i skandinavisk u t f o r m n i n g gav d e t klara u p p - l y s n i n g a r o m t ex k v i n n o r n a som icke-delta- g a r e i stora d e l a r av samhällslivet, o m soci- a l i s e r i n g / i n t e r n a l i s e r i n g som ett h i n d e r f ö r 'fri utveckling', n a t u r l i g , och a u t e n t i s k själv- u p p l e v e l s e osv.3

K ö n s r o l l s b e g r e p p e t var f ö r d e t f ö r s t a ett tecken på att k v i n n o r n a s situation f ö r u t s å g s vara f ö r s t och f r ä m s t socialt och inte biolo- giskt b e s t ä m d , s o m o r d e t k v i n n l i g h e t lätt g e r intryck av. R o l l b e g r e p p e t k o m till en viss g r a d att t r ä n g a ut u p p f a t t n i n g e n o m kvinn- liga och m a n l i g a p e r s o n l i g h e t s d r a g , det gav u t r y m m e f ö r t a n k e n o m att roller kan läras in och läras ut. B e g r e p p e t gav - f ö r det a n d r a - g o d a n l e d n i n g att h ä v d a att f ö r ä n d - r i n g a r i k v i n n o r o l l e n n ö d v ä n d i g t v i s m å s t e i n n e b ä r a f ö r ä n d r i n g a r i m a n s r o l l e n o c h att ' k v i n n o s a k ' inte b a r a a n g å r k v i n n o r n a . F ö r d e t t r e d j e visade b e g r e p p e t på i n t e n t i o n e r o m e n e m p i r i s k t g r u n d a d k v i n n o f o r s k n i n g , och f ö r d e t f j ä r d e s i g n a l e r a d e d e t m ö j l i g h e - ten att e t a b l e r a ett eget sociologiskt och soci- alpsykologiskt f o r s k n i n g s o m r å d e . 'Könsroll- sfasen' blev således d e n fas då m a n visade d e k u l t u r e l l a v a r i a t i o n e r n a i k v i n n o r s och m ä n s

(11)

ställning, u t f o r s k a d e f a d e r n s betydelse f ö r b a r n s u t v e c k l i n g och d r o g f r a m d e n kvinnli- ga sexualiteten i ljuset.

Lika litet som a n v ä n d n i n g e n av rollbe- g r e p p e t i sig själv u t g ö r n å g o n 'teori', lika litet ä r 'könsroll' n ö d v ä n d i g t v i s h ö r n s t e n e n i en b e s t ä m d teori o m k v i n n o r s och m ä n s livs- situation. I sociologin a n v ä n d s r o l l b e g r e p p e t o f t a i e 11 struktu rfu rikt in nalis tiskt s a m m a n h a n g - n å g o t som å t e r i g e n k a n vara k o n s e r v e r a n - d e såväl som samhällskritiskt. D e t s a m m a gäller n ä r r o l l t e r m i n o l o g i n a n v ä n d s till att beskriva interaktion i m i k r o s a m m a n h a n g . ' K ö n s r o l l s e p o k e n ' i k v i n n o f o r s k n i n g e n p r ä g l a s också av olika slags t e o r i e r o m köns- r o l l e r n a , d e r a s o r s a k e r , utveckling, f ö r ä n d - r i n g a r och f u n k t i o n e r . E n av d e olyckligaste teoretiska synsätt u n d e r d e n n a p e r i o d var d e n som u t p e k a d e socialisering av p o j k a r och flickor som 'orsak' till samhällets köns- r o l l s m ö n s t e r . Alldeles b o r t s e t t f r å n det teo- retiskt o t i l l f r e d s s t ä l l a n d e i att se socialisering s o m o r s a k till samhälleliga tillstånd gav d e p o p u l ä r a v a r i a n t e r n a av t e o r i n u p p h o v till åtskilliga s k u l d k ä n s l o r hos f ö r ä l d r a r n a s o m i och f ö r sig ö n s k a d e u p p f o s t r a sina b a r n till 'jämställdhet'. En a n n a n a n v ä n d n i n g av k ö n s r o l l s b e g r e p p e t h i t t a r vi n ä r r o l l e r n a el- ler k ö n s n o r m e r n a ses som ett slags nyckel till d e n samhälleliga f ö r d e l n i n g e n av r ä t t i g h e - ter, plikter, m a k t och r e s u r s e r ö v e r h u v u d t a - get.

I d e n a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n h ä r s k a d e M a r g a r e t M e a d och Talcott P a r - sons m e d var och e n sin på sitt sätt g a n s k a k o n s e r v a t i v a attityd till könsrollsteori. D e n p a r s o n s k a v a r i a n t e n av s t r u k t u r f u n k t i o n a - listisk teori o m k v i n n o r o l l e n h ä n v i s a r klart, särskilt i p o p u l ä r a f r a m s t ä l l n i n g a r , k v i n n o r - n a till att s t a n n a i sin t r a d i t i o n e l l a roll o c h gå in f ö r att utveckla t r a d i t i o n e l l t kvinnliga e g e n s k a p e r f ö r att f a m i l j e n och samhället som h e l h e t ska b e v a r a en h a r m o n i s k jäm- vikt.4

En stor del av s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a k ö n s r o l l s s t u d i e r n a i U S A på 1 9 4 0 - 5 0 - t a l e n och p å 1960-talet, k a n m e d r ä t t a kritiseras f ö r en olycklig a n v ä n d n i n g av r o l l n o r m s b e - g r e p p e t och f ö r vtliga s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s - tiska p e r s p e k t i v på k ö n s r o l l e r n a . Dessa stu- d i e r och analyser p r ä g l a s o f t a av att m a n

sätter likhetstecken m e l l a n komplementaritet (i m a n s - och k v i n n o r o l l e n ) och h a r m o n i , eller i o m j ä m s t ä l l d h e t .5 F ö r det a n d r a ligger d e t o f t a implicit i analysen en f ö r u t s ä t t n i n g o m att n o r m e r , roller och v ä r d e s y s t e m u t g ö r samhällets b ä r a n d e s t r u k t u r , ' o r s a k e r n a ' till k ö n s r o l l e r n a söktes h ä d a n e f t e r o f t a i a n d r a t y p e r av ö v e r o r d n a d e n o r m e r och v ä r d e n s n a r a r e ä n i materiella eller e k o n o m i s k a o m - s t ä n d i g h e t e r ; m a n l a d e t ex o f t a vikt vid so- ciala och psykologiska s n a r a r e ä n m a t e r i e l l a s a n k t i o n e r som stöd f ö r k ö n s r o l l e r n a eller f ö r k l a r a d e k ö n s r o l l e r n a e n d a s t m e d h j ä l p av s å d a n a s a n k t i o n s m ö j l i g h e t e r . F ö r det t r e d j e blev d e t svårt att s k a p a e n teori o m f ö r ä n d - r i n g a r i k ö n s r o l l e r n a n ä r f ö r u t s ä t t n i n g e n o m tidig socialisering och i n t e r n a l i s e r i n g av r o l l e r n a sattes i f ö r g r u n d e n .

D e n a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n var alltså väl tillrättalagd f ö r d e n kritik m o t s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s m och n o r m t e o r i s o m f r a m f ö r d e s i U S A på 1960-talet av konflikt- t e o r e t i k e r och a n h ä n g a r e av utbytes- och ak- t ö r t e o r i . F ö r k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n s v i d k o m - m a n d e fick kritiken i U S A sin f ö r s t a e x p o - n e n t i Bettv F r i e d a n s bok o m The Feminine Mystique, som r i k t a r en s k a r p anklagelse m o t

' t h e f u n c t i o n a l f r e e z e ' av m y t e r n a o m d e t r a d i t i o n e l l a k ö n s r o l l e r n a , som d e t bästa r o l l m ö n s t r e t f ö r m ä n och k v i n n o r . Det k a n e m e l l e r t i d n o t e r a s att F r i e d a n s kritik (delvis felaktigt) r i k t a d e sig mot s t r u k t u r f u n k t i o n a - lismen, inte m o t r o l l b e g r e p p e t .

S k a n d i n a v i s k k ö n s r o l l s f o r s k n i n g h a d e e m e l l e r t i d i fas 2 utvecklat sig längs n å g r a a n d r a och - o m än försiktiga - så ä n d å m e r samhällskritiska linjer ä n d e n a m e r i k a n s k a . Erik G r ö n s e t h s a n a l y s e r av f ö r s ö r j a r r o l l e n s olyckliga k o n s e k v e n s e r , H a r r i e t H o l t e r s ut- f o r m n i n g av b e g r e p p e t kvasi-jämlikhet och Rita Liljeströms p å v i s a d e av k ö n s r o l l e r n a s i n b y g g d a sociala o c h psykologiska diskrimi- n e r i n g av k v i n n o r ä r e x e m p e l på d e t t a . N ä r en viss kritisk h å l l n i n g lät sig g e n o m f ö r a i f o r s k n i n g e n i e n tid m e d b e t y d a n d e skepsis g e n t e m o t k ö n s r o l l s f o r s k n i n g - s o m icke-ve- t e n s k a p l i g och e g e n t l i g e n misstänkt 'kvinno- sak' - h a r d e t t a flera o r s a k e r .

I m o t s a t s till a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k a - re b y g g d e s k a n d i n a v i s k a f o r s k a r e inte u t a n v i d a r e på e n f ö r u t s ä t t n i n g o m d e t r å d a n d e

(12)

12

s a m h ä l l s s y s t e m e t som h a r m o n i s k t eller lyck- ligt, u t a n gav u t r y m m e dels f ö r f ö r u t s ä t t - n i n g a r o m dåliga s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n , dels f ö r f ö r s ö k till m e r ' v ä r d e f r i ' f r a m s t ä l l n i n g av sociala o r d n i n g a r . I linje m e d d e t t a blev k ö n s r o l l e r n a s b i d r a g till u p p r ä t t h å l l a n d e t av dåliga s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n m e r v ä g l e d a n - d e och innehållsligt b e s t ä m m a n d e f ö r analy- sen.

S t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a p e r s p e k t i v an- v ä n d e s till att visa k ö n s r o l l s m ö n s t r e t s skadli- ga k o n s e k v e n s e r och f u n k t i o n e r . Ett e x e m - pel ä r ett p å s t å e n d e o m att k v i n n o r o l l e n s t r a d i t i o n e l l a u t f o r m n i n g i ett k o n k u r r e n s - s a m h ä l l e h a r d e n halvt d o l d a f u n k t i o n e n att s k y d d a m ä n f r å n ytterligare k o n k u r r e n s o m d e b r a j o b b e n . " Ett a n n a t e x e m p e l på en funktionalistisk t a n k e g å n g skulle vara:

K v i n n o r s b r i s t a n d e d e l t a g a n d e i c e n t r a l a m a k t o r g a n h a r d e n d u b b l a f u n k t i o n e n att u p p r ä t t h å l l a m y t e n o m k v i n n o r s u n d e r l ä g - s e n h e t och att f ö r h i n d r a att k v i n n o r k o m m e r i p o s i t i o n e r d ä r d e kan u p p h ä v a f ö r t r y c k e t . J a g m e n a r att s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s m e n h a r gett den f u n d a m e n t a l a insikten att kvinno- f ö r t r y c k e t s o r s a k e r bl a ligger i dess konse- kvenser. O m m a n u n d e r s ö k e r p r o b l e m e t m e d f ö r t r y c k e t s u p p r ä t t h å l l a n d e och inte dess avlägsna och s v å r f ö r k l a r l i g a o r s a k e r , blir b e g r e p p e n intressen och f u n k t i o n e r - som b ö r s a m m a n b i n d a s mycket n o g a —nytti- ga b e g r e p p . Att d e t ä r e m i p i r i s k t svårt att u n d e r s ö k a s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a h y p o t e - ser ä r ett p r o b l e m s o m jag m å s t e l ä m n a d ä r - h ä n h ä r .

K ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n i S k a n d i n a v i e n bi- d r o g i n o m sociologin till att f ö r a ut k v i n n o - f o r s k n i n g e n u r e n n o g så snäv familjesocio- logisk r a m och m ö j l i g g j o r d e t ex också e n ny syn på socialiseringens betydelse och på lit- t e r a t u r e n s o c h m a s s m e d i a s f ö r m e d l i n g av k v i n n o m y t e r . F o r s k n i n g e n b ö r j a d e också att ställa f r å g a n o m ' m e k a n i s k ' j ä m s t ä l l d h e t som m å l s ä t t n i n g f ö r k v i n n o r n a . Ett i n f o r m e l l t n o r d i s k t s a m a r b e t e m e l l a n k ö n s r o l l s f o r s k a - re var av stor betydelse b å d e t e o r e t i s k t - m e - todiskt och n ä r d e t gällde att v i d m a k t h å l l a intresset f ö r ett t e m a s o m a n n a r s b e m ö t t e s m e d åtskillig likgiltighet b l a n d samhälls- f o r s k a r e .

M a n b e h ö v e r e m e l l e r t i d inte vara v a r e sig

n y f e m i n i s t eller m a r x i s t f ö r att se att också d e n s k a n d i n a v i s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n ha- d e sina s v a g h e t e r och b e g r ä n s n i n g a r . D e n k u n d e m e d f ö r d e l ha h ä m t a t liera teoretiska p r e m i s s e r f r å n k o n f l i k t t e o r i och utbyteste- ori, och inte m i n s t h a visat m e r m e t o d i s k fantasi. K r i t i k e n b ö r d o c k u t v i d g a s till att gälla t ex d e n s k e n b a r a v ä r d e n e u t r a l i t e t e n , d e t försiktiga o r d v a l e t n ä r s a m h ä l l s k r i t i k e n f r a m f ö r s , d i s t a n s e r i n g e n f r å n d e n kvinno- politiska v a r d a g e n , och u p p f a t t n i n g a r o m j ä m s t ä l l d h e t s o m k v i n n o r s likhet m e d m ä n , eller bilden av k v i n n o r s o m ett slags avvikare i f ö r h å l l a n d e till d e n e g e n t l i g a m ä n n i s k a n - m a n n e n , n å g o t s o m u n d e r f ö r s t å t t p r ä g l a d e en stor del av f o r s k n i n g e n . Att avvisa be- g r e p p e t ' f ö r t r y c k ' såsom o v e t e n s k a p l i g t be- t y d d e att m a n f ö r m i n s k a d e p e r s p e k t i v e t .

Ä n d å k a n m a n säga att d e n försiktiga te- sen ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' utveckla- d e s i d e n r a d i k a l a d e l e n av k v i n n o f o r s k n i n g - e n , m e n att tesen i d e n n a fas t y d l i g a r e än i fas 1 h ä n f ö r d e sig till en m a n s b i l d av m ä n n i - skan. M a n f ö r s t o d k v i n n a n m e d m a n s f o r s - k n i n g e n s b e g r e p p , t e o r i e r och m e t o d e r .

Detta var inte b a r a ett uttryck f ö r samhäll- s v e t e n s k a p e n s k u n s k a p s t e o r e t i s k a och poli- tiska position, eller - s o m också h a r h ä v d a t s - f ö r 'kapitalets b e h o v av kvinnlig arbets-

k r a f t ' u t a n d e s s u t o m f ö r en f ö r h å l l a n d e v i s svag k v i n n o r ö r e l s e . B å d e d e o r g a n i s e r a d e och o o r g a n i s e r a d e k v i n n o r n a a n v ä n d e n o g i S k a n d i n a v i e n ' d e n r a d i k a l a k ö n s r o l l s f o r s k - n i n g e n ' m e r ä n m å n g a i d a g ä r klara ö v e r , m e n f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o f o r s k n i n g - en och k v i n n o r ö r e l s e var ä n d å g a n s k a litet f ö r p l i k t a n d e .

3. En kritisk — feministisk — marxistisk - fas - "Kvinnor är bra.

Kvinnoerfarenheter är viktiga — och de är våra'

M e d s t u d e n t - och k v i n n o u p p r o r e n i slutet av 60-talet b ö r j a r en fas s o m delvis l ä m n a r p l a t t f o r m e n ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' f ö r att f ö r k l a r a att ' K v i n n o r ä r bra (Black is b e a u t i f u l ) , k v i n n o e r f a r e n h e t e r är viktiga o c h d e ä r våra'. I n t e heller d e t t a ä r e n helt ny p r o b l e m s t ä l l n i n g i k v i n n o f o r s k n i n g e n , m e n d e n h a r u n d e r l o p p e t av d e t senaste d e c e n -

(13)

niet lått en hittills o k ä n d s j ä l v m e d v e t e n och militant f o r m , och d e t gäller b å d e k v i n n o - f o r s k n i n g och k v i n n o p o l i t i k .

En s t r ö m av ny och delvis b a n b r y t a n d e litteratur h a r f ö r t analysen av k v i n n o f ö r - trycket vidare. Kravet på ett n ä r a s a m b a n d mellan teori och p r a k t i k , på f o r s k n i n g som klart sätts in i k a m p e n m o t f ö r t r y c k av kvin- n o r h a r f r a m f ö r t s m e d k r a f t . D e n nya kvin- n o f o r s k n i n g e n h a r alltså b å d e samhällskri- tiska och ä m n e s k r i t i s k a a n s p r å k . D e n h a r också m å n g a g å n g e r en t v ä r v e t e n s k a p l i g p r ä g e l , g r ä n s e r n a m e l l a n sociologi, psykolo- gi, e t n o g r a f i , s t a t s v e t e n s k a p , filosofi, juridik och historia u p p h ä v s o f t a .

D e t kan f i n n a s flera o r s a k e r till d e t sena- re. E f t e r s o m d e t r a d i t i o n e l l a u n i v e r s i t e t s ä m - n e n a alla h a r g j o r t sig skyldiga till f ö r s u m - m e l s e r n ä r d e t gäller k v i n n o r n a s ställning, är k v i n n o f o r s k a r n a o f t a s t kritiskt inställda till sitt e g e t ä m n e s o m r å d e , n å g o t s o m stimu- l e r a r till att söka k u n s k a p också f r å n a n d r a ä m n e n . F ö r d e t a n d r a k a n d e t t ä n k a s att d e e t a b l e r a d e ä m n e s g r ä n s e r n a a v s p e g l a r m a n s - s a m h ä l l e t och m a n l i g a t ä n k e s ä t t som kvin- n o f o r s k n i n g b ö r b r y t a m e d . F ö r d e t t r e d j e b e t y d e r kravet på f o r s k n i n g e n s a n v ä n d b a r - het i k v i n n o r n a s k a m p f ö r j ä m s t ä l l d h e t och f r i g ö r e l s e att ä m n e s g r ä n s e r n a faller bort.

Praktiskt-politiska p r o b l e m låter sig o f t a inte klassificera enligt d e a k a d e m i s k a ä m n e s o m - r å d e n a . Slutligen kan d e t t ä n k a s att k v i n n o - f o r s k n i n g e n , på g o d a g r u n d e r , ä r teoretiskt o u t v e c k l a d , och d ä r m e d inte så lätt f å r fäste i d e n teoretiska k ä r n a n i ett ä m n e . Det sista b ö r d e n inte heller få, lika litet som m a n s - f o r s k n i n g e n b e g r ä n s a s till en teoretisk för- a n k r i n g .

D e n samhällskritiska och vetenskapskritis- ka linjen i n y a r e k v i n n o f o r s k n i n g m ä r k s bå- d e hos marxistiskt och feministiskt o r i e n t e - r a d e f o r s k a r e . I n t e m i n s t h a r f ö r s ö k e n till en marxistiskt g r u n d a d teori o m k v i n n o r n a s ställning bidragit till b r e d d i f o r s k n i n g s m i l - j ö n b å d e i N o r g e o c h S k a n d i n a v i e n f ö r öv- rigt. O c h å t e r h a r ett n o r d i s k t s a m a r b e t e o m u t f o r m n i n g av c e n t r a l a p r o b l e m s t ä l l n i n g a r gett resultat. En g r u p p bildad 1972 u n d e r N o r d i s k a s o m m a r u n i v e r s i t e t e t h a d e till u p p g i f t att a r b e t a m e d f r å g a n o m k v i n n o r - nas f r i g ö r e l s e på marxistisk g r u n d v a l och

lade f r a m r a p p o r t e n Kvindeundertrykkelsens specifikke karakter under kapitalismen. Detta ar-

b e t e blev s e n a r e till b o k e n Kvindesituation og kvindebevcegelse under kapitalismen, d ä r särskilt d a n s k a , m e n också svenska och n o r s k a bi- d r a g s g i v a r e ä r r e p r e s e n t e r a d e .7

De s e n a r e å r e n s n o r s k a b i d r a g till k v i n n o - f o r s k n i n g e n visar d o c k e n f ö r n y e l s e i f ö r h å l - l a n d e till d e v e t e n s k a p l i g a t r a d i t i o n e r som b a r a delvis, eller inte alls ä r marxistiskt in- s p i r e r a d e . O c h g e m e n s a m f ö r 'de nya kvin- n o f o r s k a r n a ' ä r bl a en kritisk h å l l n i n g till f ö r e s t ä l l n i n g e n o m v ä r d e n e u t r a l i t e t i f o r s k - n i n g e n , till positivism och till d e n e t a b l e r a - d e s a m h ä l l s f o r s k n i n g e n i a l l m ä n h e t . Det rå- d e r e n i g h e t o m f o r s k n i n g e n s t e n d e n s att dölja och legitimera k v i n n o f ö r t r y c k e t och delvis o m n ö d v ä n d i g h e t e n av o m p r ö v n i n g av d e n k u n s k a p s t e o r e t i s k a g r u n d v a l e n f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g k v i n n o f o r s k n i n g . Ö n - skan o m n ä r a a n k n y t n i n g m e l l a n k v i n n o - f o r s k n i n g och k v i n n o r ö r e l s e ä r också ut- b r e d d , även o m det a n t a g l i g e n finns vari- a t i o n e r b e t r ä f f a n d e h u r stark f ö r b i n d e l s e m a n vill sikta på. Det ä r likväl helt klart att i fas 3 h a r k v i n n o r ö r e l s e n varit e n inspira- tionskälla f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n , m e r än t v ä r t o m . Detta b e t y d e r s a m t i d i g t att motsätt- n i n g a r n a i n o m d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n g ö r sig g ä l l a n d e som teoretiska och f o r s k n i n g s - politiska m o t s ä t t n i n g a r i k v i n n o f o r s k n i n g - en, n å g o t jag k o m m e r n ä r m a r e in på i d e f ö l j a n d e avsnitten.

Vilka kvinnopolitiska m å l o c h m e d e l och vilka k u n s k a p s t e o r e t i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r s o m b ö r p r ä g l a k v i n n o f o r s k n i n g e n r å d e r d e t således inte e n i g h e t o m . M o t s ä t t n i n g a r g ö r sig g ä l l a n d e , inte b a r a m e l l a n en m a r x i s - tisk och en feministisk u t g å n g s p u n k t , u t a n också mellan dessa r i k t n i n g a r och m e r a tra- ditionella t a n k e b a n o r , och m e l l a n s y n e n på k v i n n o r s f r i g ö r e l s e som p r i m ä r t samhälleligt och kulturellt g e n t e m o t individuellt, psyko- logiskt och moraliskt b e t i n g a d .8

K v i n n o f o r s k n i n g e n s fas 3 h a r hittills präglats g a n s k a starkt av ä m n e s k r i t i s k a bi- d r a g , m e n också av f ö r s ö k att s k a p a nya teoretiska synsätt. K v i n n o f ö r t r y c k och kvin- n o r s v a n m a k t , o s y n l i g g ö r a n d e , m y t e r o m k v i n n o r , en åtskillnad m e l l a n e n p r i v a t och e n o f f e n t l i g s a m h ä l l s s f ä r , m e l l a n p r o d u k -

(14)

14

tion och r e p r o d u k t i o n och analys av vård- f u n k t i o n e r är n å g r a av de m e r centrala be- grep]) och t e m a n som h a r utvecklats. Nya empiriska studier av kvinnor i utbildning, politik, arbetsliv och familje- och v å r d a r b e t e b ö r j a r k o m m a . Ett ö k a n d e intresse - hos kvinnor och m ä n - f ö r m ä n s p r o b l e m i ett m a n s d o m i n e r a t samhälle ä r också delvis en p r o d u k t av k v i n n o f o r s k n i n g e n . Metodiskt är m a n u p p t a g e n av ' m j u k d a t a ' och kasui- stik, m e n n å g r a egentliga metodiska nyvin- n i n g a r h a r inte f r a m k o m m i t . F r å g o r n a o m h u r u v i d a det behövs en särskild kvinnoteori och e g n a m e t o d e r för insamling och syste- matisering av kvinnors e r f a r e n h e t kan inte sägas ha tagits u p p i hela sin vidd av d e n nya k v i n n o f o r s k n i n g e n , något som naturligtvis inte är att vänta, ett d e c e n n i u m är en kort tid i n o m vetenskap och forskning.

Norsk samhällsvetenskaplig kvinnoforsk- ning h a r idag ä m n e s m ä s s i g b r e d d , kan rek- rytera vitala u n g a f o r s k a r e och tilldrar sig ibland intresse f r å n o f f e n t l i g h e t e n . N o r g e s almenvitenskapelige f o r s k n i n g s r å d h a r sig- nalerat ökat stöd åt k v i n n o f o r s k n i n g e n , sär- skilt viktigt f ö r d e n samhällsvetenskapliga delen är etableringen av ett sekreteriat för k v i n n o f o r s k n i n g och beviljandet av m e d e l till seminarier, k o n f e r e n s e r , och h a n d l e d - ning. Universiteten h a r i viss m å n ö p p n a t sig för k v i n n o p r o b l e m a t i k som eget ä m n e s o m - råde, i Oslo t ex inom sociologi och j u r i d i k . U t r e d n i n g a r o m k v i n n o f o r s k n i n g h a r f r a m - lagts f r å n N A V F , Institutet för s a m f u n n s - f o r s k n i n g och f r å n g r u p p e r av kvinnoforsk- are.

Man kan säga att k v i n n o f o r s k n i n g e n är på väg att bli en del b å d e av det akademiska etablissemanget och av d e n förhållandevis nya alliansen mellan offentlig administra- tion och f o r s k n i n g . Vi måste alltså vänta oss att k v i n n o f o r s k n i n g e n blir i n d r a g e n som politiskt legitimerande för makteliten, och vi måste se intresset för d e n n a f o r s k n i n g i lju- set av b e s t ä m d a nya k r i s t e n d e n s e r inom samhällets r e p r o d u k t i v a sfär.

Å a n d r a sidan k o m m e r k v i n n o f o r s k n i n g - en i f r a m t i d e n att möta massivt m o t s t å n d bl a f r å n en m a n s d o m i n e r a d universitets- och forskningsmiljö, om ä n oftast i beslöjade f o r m e r .9 Universiteten och forskningsinsti-

t u t i o n e r n a är inte o r g a n i s e r a d e på ett sätt som passar f ö r k v i n n o r och som möjliggör solidaritet och ömsesidig hjälp mellan kvin- n o r i systemet. Till en viss grad är det emel- lertid just m a n s d o m i n a n s och m o t s t å n d som motiverar en särskild k v i n n o f o r s k n i n g , nå- got som på längre sikt kan bli ett p r o b l e m .

J u s t i d e n n a k v i n n o f o r s k n i n g e n s t r e d j e och till synes mest radikala fas o m f a m n a s d e n — om än något kyligt - av systembeva- r a n d e k r a f t e r . 1 en sådan situation är det nyttigt att f ö r det första f r å g a vad kvinno- f o r s k n i n g b ö r h a n d l a o m , d ä r e f t e r att se d e n n a f o r s k n i n g i ljuset av d e n a l l m ä n n a norska forskningspolitiken. Jag ska h ä r först lägga f r a m en möjlighet till systematisering eller o r d n a d f r a m s t ä l l n i n g av problemställ- ningar i k v i n n o f o r s k n i n g ; d e n är en möjlig- het bland flera och kan inte vara a n n a t än en i n l e d n i n g till diskussion. I nästa och sista avsnittet b e h a n d l a s n å g r a m o m e n t i förhål- landet mellan k v i n n o f o r s k n i n g e n och d e n a l l m ä n n a forskningspolitiken.

III. Om dilemman, konfrontationer, motsättningar - och kvinnoforskning

Min u t g å n g s p u n k t är en idé o m att prak- tiskt-politiska såväl som ämnesteoretiska m o t s ä t t n i n g a r visar på f r u k t b a r a problems- tällningar f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n . U t a n nå- gon egentlig vetenskapsteoretisk g r u n d vill jag u n d e r s ö k a - m e d hjälp av e x e m p e l på f ö r e l i g g a n d e studier och p å p e k a n d e av nya möjligheter - vart en sådan tanke leder.

Med f r u k t b a r a problemställningar m e n a r j a g bl a - n o g så pragmatiskt - problemställ-

n i n g a r som s a m m a n f a t t a r mycken och ny i n f o r m a t i o n .

Jag skiljer alltså mellan praktiskt-politiska och ämnesteoretiska m o t s ä t t n i n g a r , även o m dessa vid vissa tillfällen s a m m a n f a l l e r , och även o m m å n g a k o m m e r att tycka att jag just g e n o m att d r a d e n n a g r ä n s missar en h u v u d p o ä n g : kvinnoteori och kvinnoforsk- n i n g kan inte mätas med n å g o n a n n a n mått- stock än a n v ä n d b a r h e t i kvinnopolitisk verk- samhet. N ä r jag ä n d å g e n o m f ö r åtskillnaden är det dels av analytiska orsaker, dels d ä r f ö r att j a g också ö n s k a r säga något o m kvinno- f o r s k n i n g e n s bidrag till samhällsvetenska-

References

Related documents

Energiföretagen Sverige avstyrker undantaget i energiprestandakravet för energi från sol, vind, mark, luft och vatten som alstras inom tomtgräns.. Direktivet för byggnaders

Hur hanteras verksamhetsutövarens ansvarsfrihet när bostäder byggs nära befintlig verksamhet om bullervärden i tillstånd skulle överskridas på grund av minskat skyddsavstånd

viderna, antingen de var kvin- nor eller män, rätt och möjlig- het att framträda. I ett hårt, primitivt och fullständigt ojämlikt samhälle beror kan- ske framgången mer på

Women still only fill a small minority of the teachingand research positions (at the University of Uppsala tliey are only 3 % of the full profes- sors and 7% of the

Data för anmälda brott, miljöinspektörer, miljöcertifierade företag och bruttoregionalprodukt (BRP) mellan åren 2000 och 2010 har samlats in från svenska myndigheter, uppdelat

Detta gäller dock inte alla branscher, hotell- och restaurang uppger i högre grad en negativ utveckling i den här enkätomgången än i den förra (80 procent jämfört med 70

Om möjligt redovisas resultat för båda mätperioderna... Företagets huvudsakliga verksamhet/branschtillhörighet

Hur stor risk tror du det finns att företaget kommer att varsla/säga upp personal inom de närmaste 6 månaderna på grund av