E L I N A J U U S O L A - H A L O N E N I N G E G E R D L U N D S T R Ö M
Salt i såren: en kritik av föräldrautbildningen
Ingegerd Lundström och Elina Juusola-Halonen analyserar här föräldra-
utbildningens ideologiska innehåll och organisatoriska utformning. Utifrån ett klass- och könsperspektiv finner de empiriskt och teoretiskt stöd för att utbildningen reproducerar
förtrycket av såväl klass som kön. 180-talets arbetslöshet lockar välfärdsstaten med det professionella
moderskapet.
Alla som väljer att skaffa barn i dagens Sverige, erbjuds att deltaga i s k föräldraut- bildning. Föräldrautbildningen genomför- des i stor skala från och med 1980, efter ett riksdagsbeslut 1979. Dessförinnan hade försöksverksamhet pågått i cirka fem år.
U t b i l d n i n g e n bedrivs vid landstingens mödravårdscentraler ( M V C ) och barna- vårdscentraler (BVC).
M a n talar inom föräldrautbildningen om fyra faser, den första under graviditet, förlossning och barnets första levnadsår.
(Det är den första fasen som är knuten till M V C och BVC.) Den a n d r a fasen gäller föreskoleåren och är knuten till barnomsor- gen. Den tredje är knuten till skolan och den Qärde riktas till alla i samhället genom allmän information. I denna artikel kom- m e r vi huvudsakligen att beröra den första fasen, som hittills är den enda som varit igång så pass länge att det kommit utvär- d e r i n g a r om verksamheten.
Enligt det förslag som utarbetats av den s k barnomsorgsgruppen inom Socialde- p a r t e m e n t e t och som antagits av riksdagen som riktlinje, är målet för föräldrautbild- ningen att öka kunskaper, skapa möjlighet till kontakt och gemenskap, och att skapa möjlighet till medvetenhet om och påver- kan av samhälleliga förhållanden.1
F o r m e n för föräldrautbildningen under d e n första fasen är grupper med 8— 10 för-
ä l d r a r som träffas åtta gånger under gravi- diteten och åtta gånger under barnets för- sta levnadsår. G r u p p l e d a r e n är den ordi- narie personalen vid M V C och BVC, b a r n m o r s k a och sjuksköterska. Metodiken ä r den dialogpedagogiska, med en icke sty- r a n d e ledare som ska utgå från de behov och erfarenheter som gruppens föräldrar har.
V a d är föräldrautbildningens 'läroplan'?
V a d k o m m e r en av samhället organiserad föräldrautbildning att betyda för kvinnor- na? Vi ställer den frågan generellt för alla kvinnor, m e n vi är också intresserade av att få veta föräldrautbildningens betydelse för kvinnor som lever under olika villkor.
Köns- och klasspecifik socialisation I vår granskning av föräldrautbildningens konsekvenser för kvinnorna utgår vi från norska forskares socialisationsundersök- ningar. Dessa visar att samspelet mellan köns- och klasspecifik socialisation och samhällets sätt att bemöta flickor och poj- kar i olika samhällsklasser starkt bidrar till att reproducera klassmotsättningar och könsförtryck.2
Förhållandet mellan kön och klass kan uttryckas i en idealtypisk modell:
m a n
borgarklass/ individorienterad mellanskikt konkurrensorienterad arbetarklass individorienterad
solidarisk kvinnor
borgarklass/ familjeorienterad mellanskikt konkurrensorienterad arbetarklass familjeorienterad
solidarisk
Det viktigaste för borgarklassens/mellan- skiktens pojkar är att hävda sig själva, att nå en bra individuell position och att kon- kurrera med m ä n . De ska försörja familjen.
Det finns en inre överensstämmelse för des- sa m ä n vad gäller klass- och köns- inriktning.
Borgarklassens/mellanskiktens kvinnor h a r en d u b b e l lojalitet. Det finns motstri- d a n d e b u d s k a p i den köns- och klasspecifi- ka socialisationen. Som kvinnor är de upp- fostrade till att bli familjeorienterade och deras handlingssituation präglas av att de ska ta h a n d om familjen. På s a m m a gång ska de utbilda sig och konkurrera på ar- b e t s m a r k n a d e n . Motsättningarna kan mildras genom att kvinnor t ex väljer att avstå från att konkurrera eller att m ä n n e n delar det oavlönade arbetet, omsorgen om h e m och b a r n .
Arbetarklasspojkarnas köns- och klass- socialisation är liksom för mellanskiktsflic- korna motstridig. Som klass är de solida- riskt inriktade och som kön individoriente- rade. För att lösa d e n n a konflikt har arbe- tarklasspojkarna principiellt tre olika val- möjligheter. Som m ä n kan de konkurrera o m positioner individuellt. De kan identi- fiera sig i första h a n d med klassen och vara solidariska genom att vara kvar i gruppen och förhålla sig underordnat, eller genom att identifiera sig med kollektivet men dess- u t o m aktivt a r b e t a för att avskaffa klass- förtrycket. I likhet med mellanskiktens m ä n u p p f a t t a r de att huvudansvaret för familjens försörjning ligger på dem.
För arbetarklassens flickor finns det en överensstämmelse mellan kön och klass.
D e h a r en stark familjeinriktning och soli- daritet. Det är i första h a n d solidariska m e d sina m ä n och sin klass. Deras solidari- tet tar sig a n d r a former och uttryck än m ä n n e n s . De kan leda till en alltför stark familjeorientering, och de är utsatta för ett d u b b e l t förtryck både som kön och klass.
Som klass h a r a r b e t a r n a ett starkare för- h å l l a n d e till familjen än mellanskikten. De u m g å s med släkten i första hand.
Som kön är kvinnorna familjeorientera- de. D e utgår från att de måste ta h a n d om b a r n och m a n , och ambitionerna vad gäller d e m själva präglas av detta.
K v i n n o r har i sin verksamhet ansvaret för det oavlönade arbetet. En konsekvens av detta är att kvinnors oavlönade arbete behövs för att den s k välfärdsstatens erbju- d a n d e ska k u n n a utnyttjas. Det innebär dessutom att förhållandet mellan avlönat och oavlönat arbete för kvinnors del alltid ä r a n p a s s b a r t . Kvinnor följer välfärdssta- tens behov och inte sina egna och upprätt- håller d ä r m e d myten om att vi verkligen h a r ett välfärdssamhälle. De osynliggör g e n o m sin funktion kapitalismens kris, och förutsättningarna för systemöverskridande h a n d l i n g a r minskas. Det arbete som utförs ä r nödvändigt. M e n så länge det oavlönade arbetet är u n d e r o r d n a t manssamhällets kontroll, så blir ansvaret för detta oavlöna- de a r b e t e till nackdel för kvinnor.
Föräldrautbildningens 'läroplan' Hur ser den ut?
M e d läroplan avser vi det som sägs i barn- omsorgsgruppens betänkande och i det material som getts ut med stöd av social- styrelsens fortbildningsenhet för föräldra- utbildning.
Det jämställda föräldraskapet är den rubrik u n d e r vilken könsroller behandlas i soci- alstyrelsens och barnomsorgsgruppens ma- terial.3 Vi börjar med barnomsorgsgrup- pens slutbetänkande och citerar direkt:
'Är kvinnorna förvärvsarbetande far mannen större chans att ta sin del av föräldraansvaret.
Det är också av stor betydelse att kvinnor läm-
nar ifrån sig ansvar inom sitt "revir", och att de ställer krav på mannen att dela ansvar'.4
'Män och kvinnor i vårt samhälle är inte längre beroende av varandra för sin försörjning och fysiska omvårdnad. De kan ha likartade sysslor i hem och i samhälle. I princip är de utbytbara. Utom när det gäller att alstra, föda och amma barn'.
'Att utmåla mannen som busen är ett lätt- köpt sätt att komma undan i könsrollsdebat- ten'.5
'Allt fler kvinnor har idag gått ut i arbetslivet och blivit jämställda med mannen'.6
I 'läroplanen' ses könsroller enbart som en attityd och värderingsfråga. Det förefal- ler som om arbetsdelningen mellan män och kvinnor i vårt samhälle är en fråga om h u r m a n fördelar arbetet inom respektive familj. Ingenstans beskrivs att förutsätt- n i n g a r n a för d e n n a fördelning ser olika ut för kvinnor och m ä n i olika samhällsklas- ser. Ingenstans beskrivs heller att det är f r å g a n om en maktfördelning mellan kvin- nor och m ä n , d ä r samhällets arbetsdelning m e d m ä n i tekniskt-administrativa yrken i toppen och kvinnor i botten med omsorgs- a r b e t e påverkar familjens möjligheter att förverkliga ett jämställt föräldraskap'.
Föräldrautbildningens budskap i det 'jämställda föräldraskapet' blir att kvin- n o r n a ska släppa in m ä n n e n i familjen och att det ä r kvinnornas fel som inte lyckas fostra 'jämställda barn'.
H a n n e H a a v i n d använder beteckningen 'kvinnors nya börda' på den moderna ut- formningen av moderskapet.7 Med detta m e n a s att det inte är nog att modern har ansvaret för att tillfredsställa b a r n et c hov av moderskontakt. Det har även m o d e r n s ansvar att se till att barnet får kontakt med fadern. Det hävdas ofta att m ö d r a r n a inte vill släppa in fäderna på sitt o m r å d e , men detta beror inte bara på kvin- n o r n a . F ä d e r n a vill inte 'släppas in' under s a m m a förutsättningar som kvinnorna, dvs p å t a sig det totala ansvaret för omsorgens helhet och kontinuitet, inte bara hjälpa till.
Det finns alltså inte något som helst kvinnoperspektiv i 'läroplanen'. Däremot finns det i barnomsorgsgruppens betän- k a n d e en ansats till ett klassperspektiv. Ett
exempel är beskrivningen av skolans funk- tion:
'Det är inte särskilt djärvt att idag påstå att de ekonomiskt, socialt och kulturellt privilegiera- de grupperna formar skolan. Det är dessa grupper som påverkar den pedagogiska proces- sen och styr arbetet. Lärarrekryteringen, det språk som används och läromedlens utform- ning borgar för att dessa grupper har en fort- satt stark ställning inom skolan.'
'Effekten har blivit att arbetarklassens barn och föräldrar känner sig mer utanför skolan än medelklassens. Detta speglas i studieambi- tionerna för de olika samhällsklasserna och be- tygsnivån för elever från olika samhällsklas- ser' ... 'Föräldrasamverkan får inte bli ett ytter- ligare instrument för medel- och överklassen att stärka sina positioner'.8
O c h med d e n n a förhoppning föreslår utredningen ä n d å en föräldrautbildning m e d det nyss citerade innehållet ur 'läro- p l a n e n ' för 'jämställt föräldraskap'.
Barnomsorgsgruppen har inte dragit n å g r a paralleller mellan föräldrautbildning
och skola, trots att båda gäller utbildning.
D e kan alltså ha kvar tron på att a n d r a lagar skulle gälla för föräldrautbildningen än för skolan.
Hur blev det?
K a n vi fa veta vad kvinnor i olika samhälls- klasser 'lärt' av föräldrautbildningen? När- m a r e ett tiotal utvärderingar har gjorts av den föräldrautbildning, som startade 1975
som försöksverksamhet initierad av barn- o m s o r g s g r u p p e n eller socialstyrelsen.9
T y v ä r r måste vi säga att inga av dessa utvärderingar ger oss svar på vår fråga.
Det finns ingen redovisning av hur kvin- nor och m ä n i olika samhällsklasser uppfat- tat föräldragruppsverksamheten. Deltagar- na redovisas bara som föräldrar oavsett kön och klass. Detta beror förmodligen på att utvärderingarna bygger på samma ideologiska grundsyn som barnomsorgs- g r u p p e n s förslag, dvs att föräldraskapet är en tillräcklig g r u n d för intressegemenskap.
F r å n v a r o n är hög, den varierar mellan 19—55%. Det har inte föranlett någon an- n a n åtgärd än att m a n föreslår uppsökande verksamhet för att nå dem som inte kom- mer.
O b e r o e n d e utvärderingar Det finns forskning som har ett klassper- spektiv på föräldrautbildningen men de in- går inte i socialstvrelsens försöksverksam- het.1 0
G e m e n s a m t för denna forskning är att sjukvården betraktas som en av statens ideologibärande delar likaväl som skolan.
Föräldrautbildningen som är en del av hälso- och sjukvården under den första fa- sen, ses som ett medel för mellanskikten att g e n o m klasskamp på ideologisk nivå behål- la sin position över arbetarklassen. Villko- ren för stora grupper av mellanskikten när- m a r sig arbetarklassens. Dessa gruppers faktiska arbetsuppgifter har dekvalificerats och detta ger upphov till upplevelser av meningslöshet och underlägsenhet. För att särskilja sig från arbetarklassen och också för att ta itu med dessa upplevelser har mellanskikten en strävan att emotionalise- ra sina mellanmänskliga relationer.
Likheten mellan föräldrautbildningens dialogpedagogiska gruppsamtalsmetod, psykosociala innehåll och psykoterapeutisk ideologi betonas. Föräldrautbildningen far en terapifunktion för mellanskikten som hjälper d e m att upprätthålla myten om att de fortfarande är mellanskikt.
Holmstedt och Arborelius-Gralvik har undersökt vad föräldrar i arbetarklass och
mellanskikt anser om barnuppfostran och o m de föräldragrupper de deltagit i. Un- dersökningarna är gjorda inom samma bo- s t a d s o m r å d e och berör s a m m a typ av för- ä l d r a g r u p p e r . Föräldragruppsverksamhet- en som behandlas i dessa uppsatser skiljer sig från barnomsorgsgruppens förslag. Den ä r m e r inriktad på hälsoinformation än på psykosocialt innehåll och mer strukturerad av sjuksköterskan och mer integrerad i den vanliga BVC-verksamheten.
H o l m s t e d t har i första hand undersökt om det finns skillnader mellan arbetar- klass- och mellanskiktsföräldrars b a r n u p p - fostran. H o n har använt sig av ostrukture- r a d e intervjuer med tretton arbetarklass- föräldrar och tretton mellanskiktsföräldrar.
H o n h a r funnit klara klasskillnader. Det finns en klasspecifik socialisation som har sin g r u n d i föräldrarnas ställning i arbets- livet.
N ä r det gäller målsättning med uppfostran svarar arbetarklassföräldrar att de anser att det ä r viktigt att lära barnen vad som är rätt och fel, lydnad och respekt. De vill att b a r n e n skall bli ärliga och ordentliga och få ett b r a arbete. Mellanskiktsföräldrar ser d ä r e m o t som betydelsefullt att bygga upp en självtillit hos barnet, en tro på sin egen person och sitt egenvärde.
N ä r föräldrarna berättar om vad man lyckas/misslyckas med som förälder n ä m n e r de s a m m a typ av situationer som de tycker f u n g e r a r bra med barnen, men arbetar- klassföräldrar betonar aktiviteten medan mellanskiktsföräldrar framhåller den käns- lomässiga kontakten.
I fråga om inställning till föräldragrupps- verksamheten var fem arbetarklassföräldrar helt negativa, fyra positiva och fyra intog en mellanställning. Av mellanskiktsföräld- rar anser sju att de ej är i behov av föräld- r a g r u p p e n men de anser att gruppen är ett b r a komplement. Fem är i behov av grupp- en och en ställer sig helt negativ.
M e d Holmstedts undersökning som g r u n d har Arborelius-Gralvik gjort struk- t u r e r a d e intervjuer med femton arbetar- klass- och femton mellanskiktsföräldrar.
H o n h a r också funnit klara klassmässiga skillnader.
N ä r det gäller innehållet i föräldrautbildning- en anser arbetarklassföräldrar att det var viktigast att prata om 'sånt m a n kan lära sig', men för mellanskiktsföräldrar är det precis lika viktigt att prata om ' h u r man k ä n n e r sig'.
A n g å e n d e sjuksköterskans ledarroll tycker alla föräldrar att sjuksköterskan ska styra och planera gruppen. Mellanskiktsföräld- r a r n a vill dock påverka innehållet mer än arbetarklassföräldrarna, som uppfattar g r u p p e r n a som mindre styrda. Arborelius- Gralvik anser att det kan bero på att arbe- tarklassföräldrar i sin underordnade yrkes- position är vana vid att bli styrda. Denna skillnad mellan arbetarklass och mellan- skikt h a r kommit fram trots att grupperna haft en fast struktur med inriktning på häl- soinformation. M e d ett mera fritt innehåll som barnomsorgsgruppen föreslår skulle skillnaderna förmodligen bli större. Arbe- tarklassföräldrar skulle få mindre av 'sånt m a n kan lära sig' och mellanskiktsföräldrar skulle ta ä n n u mer tid för diskussion om känslor.
Tydliga klasskillnader framkommer ock- så n ä r det gäller upplevelsen av gruppsituatio- nen. Mellanskiktsföräldrarna pratar mera, k ä n n e r sig säkrare, mindre kontrollerade och m e r h e m m a på BVC, än vad arbetar- klassföräldrar gör. Åtta av trettio föräldrar vill ta bort föräldragrupperna och istället k o m m a en och en till BVC. Av dessa åtta var fem från arbetarklass. Av de tre från mellanskikten som vill ta bort grupperna är det två som önskar det av den anledningen a t t de inte är nöjda, m e d a n de fem från arbetarklass ville ta bort dem för att de k ä n d e sig osäkra.
D e klassmässiga skillnaderna i barnupp- fostran förklaras utifrån skillnader i mate- riella resurser. H a r m a n t ex skiftarbete och behöver sova på dagen, måste barnen lära sig att vara tysta. Vidare kan den klass som h a r m a k t e n definiera den förtryckta klass- en som mindervärdig. För mellanskikten h a r t ex begreppet lydnad en negativ klang,
och d ä r m e d fördömer m a n arbetarklassens sätt att uppfostra barn.
Klasskillnaderna handlar framför allt om klassmotsättningar och arbetarklassen gör faktiskt motstånd mot det förtryck de ä r utsatta för och detta kommer till uttryck i arbetarklassens solidaritet. Lydnad kan v a r a något positivt för arbetarklassen, lyd- nad inåt mot kollektivet för att stärka olyd- n a d e n utåt.
'Tillspetsat skulle m a n kunna säga att föräldrautbildningen förtrycker arbetar- klassen och är ett trevligt komplement för mellanskikten.'1 1
Klassperspektivet är inte tillräckligt Ingen av de undersökningar som har klass- perspektiv på föräldrautbildningen har ta- git hänsyn till sociala skillnader mellan kö- nen. Det framgår inte ens i Holmstedts och Arborelius-Gralviks undersökningar om det är b å d a föräldrarna de intervjuat. Vi tog därför kontakt med Elisabeth Arbore- lius-Gralvik och frågade om detta. Svaret ä r att det är enbart mammor som intervjuats.
O r d e t förälder borde alltså bytas ut mot ordet moder. Vi frågade om d e t s a m m a gällde deltagarna i föräldragrupperna. Det fanns ingen uppgift om detta men uppskatt- ningsvis var m ä n n e n en liten minoritet.
Deras undersökningsresultat visar alltså egentligen vad kvinnor i olika samhällsklas- ser anser om barnuppfostran och om de föräldragrupper de varit med i.
För att kvinnors verklighet ska kunna beskrivas fordras som första steg att de särskiljs som kvinnor och inte bara kallas föräldrar!
N ä r det gäller de föräldragrupper-möd- r a g r u p p e r som vi nu talat om, kan vi inte d r a några generella slutsatser om klasskill- nader. Vi vet inget om klasskillnaden mel- lan m ä n , eftersom det inte finns några män att j ä m f ö r a med. För att få veta något om skillnader inom klassen eller mellan klas- serna skulle g r u p p e r n a behöva bestå av b å d a föräldrarna. O m vi var intresserade av att j ä m f ö r a klasskillnader mellan män med klasskillnader mellan kvinnor, skulle
III. Maria Lindgren
vi behöva föräldragrupper som huvudsak- ligen innehöll pappor. Papporna skulle se- d a n intervjuas om vad de anser om barn- u p p f o s t r a n och de grupper de varit med o m . Detta resultat skulle m a n då kunna j ä m f ö r a med resultatet från 'mödragrup-
p e r n a ' .
H u r k o m m e r det sig att även undersök- n i n g a r n a med klassperspektiv så helt glöm- de bort kvinnorna? Den nya kvinnoforsk- ningens förklaring till dettas är att kvinno- förtrycket oavsett samhällsuppfattning ses och setts som ett ideologiskt fenomen. Någ- ra teoretiska verktyg för att analysera köns- förtrycket har då inte heller funnits.
Den dolda 'läroplanen'
T ä n k er två kvinnor — den ena är en en- s a m s t å e n d e 19-årig kvinna med en snart tvåårig dotter. H o n arbetar som städerska och dottern är på daghem. De bor i ett nybyggt förortsområde med dyr hyra. Hon h a r nyligen ringt till oss alldeles förtvivlad.
H o n har just innan fått höra att hon borde k r a m a sin flicka mera och säga till henne att hon tycker om henne, visa känslor. Det- ta h a d e berört henne d j u p t och hon grät i telefonen. H o n hade svåra skuldkänslor för att hon inte var en bra m a m m a .
Den a n d r a kvinnan är 25 år och har p å b ö r j a t sin forskarutbildning, är gift med 30-årig akademiker som också har forskar- ambitioner. De har två barn under tre år.
Deras huvudsakliga problem är hur de ska k u n n a fortsätta sina karriärer, förverkliga sig själva och kombinera detta med barn- uppfostran.
O m de här kvinnorna berättar om sina b e k y m m e r i en föräldragrupp, vad skulle de d å fa för svar?
För 19-åringen kommer det troligen att i n n e b ä r a att m a n späder på hennes skuld- känslor, eftersom det i föräldrautbildning- ens n u v a r a n d e 'läroplan' inte tas hänsyn till att det finns könsmässiga och klassmäs- siga skillnader i uppfostran. M å n g a kvin- nor lever idag e n s a m m a med sina barn.1 2 De saknar en m a n att vara 'jämställd' med!
Mellanskiktens vårdpersonal, som är de som leder g r u p p e r n a , har tillsammans med mellanskiktsföräldrarna sedan några år än- nu större möjligheter att bry sig om sina b a r n genom den nya lagen om rätt till att själv betala för att få sextimmarsdag me- d a n barnen är små.
Detta är en omöjlighet för vår ensam- stående, lågavlönade 19-åriga mor. O m hon deltar i föräldrautbildningen kommer hon att k ä n n a sig mer osäker och mer kon- trollerad än föräldrar från mellanskiktet.
H o n kommer att vara fåordig och hon k o m m e r också att känna sig f r ä m m a n d e inför talet om relationer och känslor. Dess- u t o m k o m m e r hon med det dubbla förtryck hon ä r utsatt för med avseende på kön och klass, att fara än mer illa i en föräldragrupp som domineras av mellanskiktens män.
Akut j u s t nu när den här artikeln skrivs, är att 19-åringen håller på att mista sitt a r b e t e på g r u n d av att arbetsplatsen håller på att läggas ner. O m hon inte har lönear- bete kommer hon att utföra obetalt arbete på heltid, eftersom hon dessutom mister d a g h e m s p l a t s e n för dottern. Hon blir istäl- let h e m a r b e t a n d e på heltid, betald av väl- färdsstaten med medel från socialvård och arbetslöshetsunderstöd. H o n blir en del av arbetslivets reservarmé.
V a d skulle föräldrautbildningen betyda
for 25-åringen, kvinnan i mellanskikten?
H o n k o m m e r att fa lära sig att idealet för hennes familj är att båda delar på arbetet med b a r n e n . O m de inte kan klara av det, så beror det på att de har dåliga värdering- ar. Det blir en intern konflikt, ett relations- problem mellan m a k a r n a eftersom de inte får stöd för någon a n n a n beskrivning av m a n n e n s och kvinnans olika villkor. Kvin- n a n skulle också få veta att hon inte ska u t m å l a m a n n e n som busen.
Familjen skulle uppmuntras i det barn- uppföstringsmönster som de redan är in- ne i, dvs att ge barnen själv känsla och att få d e m att eftersträva individuell fram- gång. De skulle inte få någon hjälp att se flickors och pojkars olika situationer — lika lite som sin egen — i termer av under- och överordning med förankring i den köns- u p p d e l a d e arbetsmarknaden. De skulle sä- kert få rådet att låta pojken leka med doc- kor och tlickor med bilar.
Så länge kvinnors familjeinriktning och d u b b l a funktion med oavlönat arbete och avlönat arbete aldrig problematiseras eller u p p m ä r k s a m m a s inom utbildningen, så länge är utbildningen kvinnoförtryckan- d e .1 3
D e t t a har sagts om skolan, och vi säger d e t s a m m a om den variant av utbildning för kvinnor som vi granskat och som kallas föräldrautbildning. Den har s a m m a syn på kvinnan som skolan har. Flickornas yrkes- val och kvinnornas förhållningssätt till ar- betslivet betraktas enbart som en fråga som flickorna och kvinnorna själva rår över och därför också har makt att ä n d r a själva.
Ingenting ändras. Det är bara fråga om en reform som alla partier enhälligt beslutat, oavsett politisk ideologi. Innehållet i för- äldrautbildningen har inte diskuterats par- tipolitiskt. Diskussioner har det bara varit om organisationen.
Samhället — välfärdsstaten — gör en för- hållandevis liten satsning i pengar genom att e r b j u d a föräldrautbildning, men kom- mer att få mycket ut av den när det gäller kvinnor som kommer att sätta välfärdssta- tens behov framför sina egna. Genom den tidigare inriktningen på inlärt kvinno-
mönster som har sin grund i ett hårt köns- och klassmässigt uppdelat samhälle, så be- hövs bara en påspädning av s a m m a medi- cin för att få sjufält igen.
I och med att 'läroplanen1 bortser från köns- och klasskillnader anser vi det rimligt att a n t a att den i första hand kommer att utgå från mellanskiktens/borgarklassens m ä n s intressen. O c h dessa icke uttalade v ä r d e r i n g a r skulle kunna betecknas som en form av dold 'läroplan'.
Professionalisering av moderskapet Vilket a n n o r l u n d a innehåll 60-talets för- ä l d r a u t b i l d n i n g skulle ha fått! Då behöv- des vi kvinnor på arbetsmarknaden. Med den arbetslöshet som nu finns i stora delar av vårt land blir 80-talets föräldrautbild- ning knappast fylld med budskapet att kvinnor borde yrkesarbeta.1 4 Föräldraut- bildningen kan helt enkelt få motsatt ver- kan. G e n o m att föräldrautbildningen ges status av yrkeskvalifikation (lära sig sköta b a r n kan liknas vid att ta körkort) får det oavlönade arbetet lite egen yrkesstatus så att kvinnor avstår från att kräva avlönade a r b e t e n .
Föräldrautbildningens kvinnoförtryck- a n d e ideologi sprids genom en organisation m e d manliga överläkare i toppen via kvinnlig vårdpersonal till mödrar i föräld- r a g r u p p e r n a . Eftersom föräldragrupps- verksamheten alltså mest kommer att äga r u m bland kvinnor, kommer det att se ut som om det är de själva sprider denna ideologi. Manssamhället framskymtar k n a p p a s t alls.
H a a v i n d har i sin forskning visat det dolda patriarkatets utformning i våra s k j ä m s t ä l l d a samhällen. Hon har infört be- greppet relativ underordning. Kvinnor får göra karriär bara de förhåller sig relativt u n d e r o r d n a d e m ä n n e n i den g r u p p de be- finner sig i. K v i n n a n måste dölja att hon är u n d e r o r d n a d ; att öppet visa sin underord- ning är inte kvinnligt. Inte heller är det kvinnligt att öppet revoltera mot underord- ningen. Båda sätten betraktas som okvinn- liga och kvinnan utsätter sig for risken att inte få bekräftelse på att hon är kvinna.
I s a m b a n d med samhällets satsning på föräldrautbildningen har uttrycket 'ett plåster på såren' använts. Föräldrautbild- ningen skulle vara en kompensation för fa- miljerna för a n n a t i samhället som drabbat d e m , t ex strukturomvandling, folkomflytt- ning.
Vi anser att det för kvinnornas del knap- past blir fråga om ett plåster på såren — s n a r a r e salt i såren!
Istället för dagens föräldrautbildning Resultatet av vår genomgång av föräldra- utbildningens innehåll och metod visar att föräldrautbildningen för kvinnornas del i verkligheten fungerar förtryckande, särskilt för kvinnor i arbetarklass. Detta går emot de mål som uppställts, nämligen att föräld- rautbildningen skulle ge möjlighet till med- vetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden.
Ett radikalt krav för att förändra föräld-
rautbildningens ideologiskt kvinnoför- tryckande funktion vore en nedläggning av- föräldrautbildningen. De 60 miljonerna per å r som den fullt utbyggda föräldraut- bildningen beräknas kosta bara under för- sta fasen, skulle istället i första hand an- v ä n d a s till sextimmarsdag för alla.
Den n u v a r a n d e rättigheten till sextim- m a r s d a g för småbarnsföräldrar som har råd är inte tillräcklig. Denna lag har blivit en klasslag och könslag. En lag som ökar skillnaden mellan mellanskiktsföräldrar och arbetarklassföräldrar. Särskilt drabbas e n s a m s t å e n d e arbetarklassmammor som m å s t e ha å t t a t i m m a r s d a g och ä n d å ensam- m a orka ta föräldraansvaret. Det är dessa kvinnor som betraktas som 'sjuka' om de inte kommer pä föräldrautbildningen, i- stället för att m a n ser deras frånvaro som ett aktivt motstånd mot att ta emot mellan- skiktens ideologi.1 5
Ett a n n a t radikalt krav vore ekonomiskt stöd till de helt kvinnoorganiserade kvin- nokriscentralerna.1 6 Där skulle förutsätt- n i n g a r n a finnas för en helt a n n a n 'läro- plan' som t o m skulle kunna ha förutsätt- ningar att fungera ideologiskt frigörande.1 7
III. Maria Lindgren
N O T E R 1. S O U 1978, 1980.
2. Holter, 1976, Ve, 1977, Tornes o Ve 1980.
3. S O U 1978, 1980, Bergsten och Löwengart 1978, Fernlund och Gustafsson 1980, 1981, Luleå kommun soc. förv. 1978, Hjelm, Höjer och Wahlsten 1979, Hultin 1980, Lindblad 1976, Nilsson och ö s t e r b e r g 1980, Pettersson, Svan- ström och Tode 1978, Sjukv. förv. Gbg 1979, Torbiörnsson 1976, Uddenberg och Wirtberg
1981, Socstvr, föräldrautbildn. projekt 1982.
4. S O U 1980.'
5. Uddenberg och Wirtberg 1981 sid 15 och 16.
6. Nilsson 1980 sid 21.
7. Haavind 1979.
8. S O U 1980 sid 145.
9. Se not 3.
10. Arborelius-Gralvik 1981, Eliasson, Hultqvist, Nvgren och Sundgren 1978, Eliasson 1979, Holmstedt 1980, Järlstig och Strand 1979, Köh- ler 1977, Papas, Peterson och Wennerberg 1977.
11. Arborelius-Gralvik 1981 sid 30.
12. M å n g a kvinnor lever idag ensamma med sina barn, eller är den enda biologiska förälder som barnet bor med. I Arborelius-Gralviks under- sökning gällde detta för hälften av de 1500 för-
skolebarnen i det förortsområde i Mellansverige- d ä r undersökningen gjordes.
13. Se not 2.
14. • Den ö p p n a arbetslösheten i hela landet lebr 1982 är 153000, av d e m är 80000 kvinnor. Vi ö n s k a d e uppgifter för Västerbottens län om hur kvinnoarbetslösheten fördelas på olika orter, tätort och glesbygd, men statistiken för detta är inte u p p d e l a d på kön i sammanställningen från l ä n s a r b e t s n ä m n d e n .
15. D a h l s t r ö m och Liljeström 1981.
16. 169 fall av kvinnomisshandel anmäldes till poli- sen i V ä s t e r b o t t e n år 1981.
17. Ås 1981.
U T T E R A T U R
Arborelius-Gralvik, E, Vad tycker arbetarklass och mel- lanskikt om föräldrautbildning? L'ppsats i utvärdering av undervisning och utbildning. Pedagogiska institutionen, L u n d s universitet 1981.
Barn och vuxna. Barnomsorgsgruppens slutbetän- k a n d e om föräldrautbildning, S O U 1980:27.
Bergsten, L / L ö w e n g a r t , V, Samtalsgrupper för föräld- rar. E n efterundersökning av samtalsgrupper för föräldrar vid några barnavårdscentraler i Stock- holm. I a n - r a p p o r t nr 156, ped.inst. Stockholms universitet 1978.
Böcker och bilder om löräldrar och barn, Soc stvr.
1982.
Eliasson, R / H u l t q v i s t , K Nygren, P Sundgren, M , Klasskamp på ideologisk nivå. Psykologi i teori och prak- tik nr 2/78.
Eliasson, R, Den nya psykiatrin i korseld. En rapport f r å n Skå o m Nackaprojekt, psykoterapi och ideo- logi. Prisma 1979.
F e r n l u n d , K / G u s t a f s s o n , I,-Samtalsgrupper för blivande och nyblivna föräldrar. Del I H u r kan grupperna organiseras — vilka når m a n — vilka blir effekter- na. Socialstvrelsens föräldrautbildningsprojekt Li- ber 1981.
F e r n l u n d . K / G u s t a f s s o n . I. Att leda föräldragrupper.
N u m m e r 1 i serien Barn och Föräldrar från Social- styrelsen L I C Förlag 1980.
Försöksverksamhet med föräldrautbildning på dag- och fritidshem i Luleå. Luleå k o m m u n , socialförvalt-
ningen 1978.
Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. Betänkande från b a r n o m s o r g s g r u p p e n S O U 1978:5.
H a a v i n d , H, 'Omsorgsfunksjoner i småbarnsfa- miljer'. Lermet og ulmnet omsorg. En seminarrapport.
Norges Almenvitenskaplige forskningsråd 1979.
H a a v i n d , H , 'Kvinnerlighet og frigjoring, Teori og me- tode i kvinneforskning. Rapport fra en konferense.
Norges Almenvitenskaplige forskningsråd 1980.
H j e l m , M / H ö j e r , B/VVahlsten, V , Växa och lära till- sammans. R a p p o r t 2 från föräldrautbildningspro- jektet i V ä s t r a Flemingsberg. Barnomsorgsgrup-
pen, socialdepartementet. H u d d i n g e 1979.
H o l m s t e d t , A, H a r arbetarklass- och mellanskikts- föräldrar s a m m a behov av föräldrautbildning? En i n t e r v j u u n d e r s ö k n i n g med 26 familjer om deras
syn på uppfostran. C D l - u p p s a t s , psvk inst Stock- holm universitet 1980.
Holter, H / G j e r t s e n , A / V e Henriksson, H / H j o r t , H, Familjen i klassamhället. Aldus 1976.
H u l t i n , H , Hedemoraprojektet. Dokumentation av en försöksverksamhet vid M V C - B B - B V C under 1976
— 1978 på några orter i K o p p a r b e r g s län. Psyko- logexamensuppsats U p p s a l a universitet 1980.
I n f o r m från soc styr föräldrautbildn projekt 1982.
Järlstig, M / S t r a n d . E. Applåden som kom av sig. Ett försök till analys av föräldrautbildningens mål och realiteter. C D l - u p p s a t s , U m e å Universitet 1979.
Köhler, E, Föräldraundenisning — ett praktiskt försök och en principiell diskussion. Ped inst Lunds universi- tet 1977.
Liljeström, R / D a h l s t r ö m , E Arbetarkvinnor i hem- arbets- och samhällsliv. T i d e n 1981.
L i n d b l a d , P, Samtalsgrupper med nyblivna föräldrar.
Försöksverksamhet vid barnavårdscentralen i T e n s t a i s a m a r b e t e med barnomsorgsgruppen.
R a p p o r t från barnomsorgsgruppen 1976.
Nilsson, A / Ö s t b e r g , G, Att arbeta med föräldrar indivi- duellt och i grupp. U t v ä r d e r i n g av försökskurs inom N a c k a sjukvårdsområde. Socialstyrelsen 1980.
P a p a s , A/Peterson, M / W e n n e r b e r g , M , Utbild- ningens betydelse för inställning till föräldraut- bildning och förberedelsegrad' — en intervjuun- dersökning, C D l - u p p s a t s . Psvk inst Stockholms universitet 1977.
Pettersson, M / S v a n s t r ö m , L Tode. K Att umgås med barn. En försöksverksamhet med föräldragrupper.
Slutrapport. Landstingets hälsovård. Skövde 1978.
R a p p o r t från försöksverksamhet med föräldraut- bildning och u p p s ö k a n d e verksamhet i Göteborgs n o r r a stadsdelar. Sjukvårdsförvaltningen och so- cialförvaltningen i Göteborg 1979.
T o r b i ö r n s s o n , A, Tre föräldragrupper — en rapport om föräldrautbildning. Ped inst Stockholms universitet
1976.
T o r n e s , K / V e , H , ' U t d a n n e r vi jenter til kriselasare i velferdsstaten". Sociologi idag. Årgång nr 10 1980.
Novus Förlag.
U d d e n b e r g , N / W i r t b e r g , I, Kan man lära tillJÖrälder?
W a h l s t r ö m & W i d s t r a n d 1981.
Ve, H , 'Socialisering, kjonn og klasse', I kvinners biide red Berg A M , m fl. Pax Förlag A / S 1977.
As, B. 'A five-dimensional model för change: Contra- dictions a n d feminist conscousness.' Hornen's Stu- dies Int Quart. Vol 4 no 1980.
S U M M A R Y
Parent education began in Sweden in 1979. In our article we discuss its first phase: the educa- tion given during pregnancy and the child's first year.
This article is a critical examination of how parent education disregards, and therebv rein- forces, the gender and class structures in our society. After studying most of the evaluative
reports of parent education — hoth reports completed hy the Department of Welfare and Social Services and reports with a class per- spective generated outside the Department — we found that none of these reports has consi- dered sexual division of labor. The evaluations have even neglected to point ont that the 'pa- rents' interviewed were in fact mothers.
With regards to the gender structure in so- ciety, parent education has neglected the fact that the upbringing of children is still primarilv a female responsibilitv. As a result, the pro- gram disguises this female responsibilitv under a cloak of'shared' responsibilitv for child-care, thus reducing the possible tensions this une- qual burden creates.
As to the class structure in societv, the pro- gram disregards the middle strata's and the working class' different, and often opposing, attitudes towards the upbringing of children.
The norms and attitudes transmitted via par- ent education are those of the middle strata.
This leads to a discrimination of the working class, which in turn often rejects parent education.
We conclude that societv receives a substan- tial return for its relativelv small investment in parent education. Women are encouraged to take upon themselves the problems of the wel- fare state. The problems of child-care and the upbringing of children, which would otherwise be a burden to the societv, are convenientlv solved by women.
Instead of parent education, we would like to see a six hour day for everyone. We would like to see financial support be given for the provi- sion of all-female 'crisis centers', where women would have the opportunity to develop their own parent education programs.
Ingegerd Lundström ElinaJuusola-Halonen Rödhakevägen 57 Språkgränd 31 III 902 37 Umeå, Sweden 902 41 Umeå, Sweden
