• No results found

Kulturhistoriskt värdefulla broar Region Väst

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kulturhistoriskt värdefulla broar Region Väst"

Copied!
180
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Publikationsnamn exempel

Undertitel

Yta för färgkodning

Kulturhistoriskt värdefulla broar Region Väst

Regional bevarandeplan

(2)

Titel: Kulturhistoriskt värdefulla broar - Region Väst Publikationsnummer: 2017:200

ISBN: 978-91-7725-191-0 Utgivningsdatum: 2018 Utgivare: Trafikverket

(3)

Kulturhistoriskt värdefulla broar Region Väst

Regional bevarandeplan

Kulturbyggnadsbyrån Sven Olof Ahlberg 2018

(4)
(5)

Innehåll

Regional bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla broar 7

Avgränsningar 8

Urvalsmetoder 9

Faktaunderlag 10 Kriterier för bedömning av broars bevarandevärde 11

Bevarandekategorier 15

Underhållsplaner 16

Skyltning 17

Beskrivning av de inventerade broarna 18 Förteckning över bevarandevärda broar i N-län 20 Förteckning över bevarandevärda broar i f.d. O-län 58 Förteckning över bevarandevärda broar i f.d. P-län 90 Förteckning över bevarandevärda broar i f.d. R-län 120 Förteckning över bevarandevärda broar i S-län 152

(6)
(7)

Regional bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla broar

Trafikverket Region Väst har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Arbetet har pågått under 2015–16 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar, som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996–98 av

Industriminnesbyrån, Bengt Spade och Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg.

Resultatet av det riksomfattande arbetet publicerades i boken Våra broar – en kulturskatt (Vägverkets förlag 2000) och låg även till grund för Vägverkets Nationella bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla broar (Publikation 2005:151), som fastställdes av Vägverkets Generaldirektör Ingemar Skogö år 2005.

Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund.

Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.

Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.

Inventeringen har genomförts av Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg, Lidköping. Kontaktperson på Trafikverket har varit Fredrik Olsson.

Avgränsningar, urvalskriterier, faktaunderlag och värderingskriterier presenteras under respektive avdelning nedan. Värderingskriterierna är framtagna av Industriminnesbyrån i samarbete med Kulturbyggnadsbyrån.

Lidköping den 1 februari 2018 Kulturbyggnadsbyrån

Sven Olof Ahlberg

(8)

Avgränsningar

Urvalet av broar som ingår i inventeringen har styrts av ett antal avgränsningar, som applicerats på samtliga broar i Väst (2006 01 01). Av dessa bildar 1 532 broar grunden till det fortsatta urvalet enligt kriterierna nedan. Med bro avses en konstbyggnad med mer än två meters spännvidd. Avgränsningarna är följande:

Ålder – Broarna som ingår i arbetet ska vara byggda och tagna i drift före 1965 12 31. I så väl Nationell som Regional bevarandeplan finns några undantag från denna avgränsning.

Status – Broarna ska vara i drift. Vissa broar som ingår i Trafikverkets brobestånd finns på avställda vägsträckor men räknas ändå till broar i drift, eftersom de underhålls och ägs av Trafikverket.

Ägande – Broarna ska ägas av staten och förvaltas av Trafikverkets Region Väst.

Inga broar på det kommunala eller enskilda vägnätet ingår därför i urvalet.

Funktion – Inventeringen omfattar ej broar som uppförts som gång- och cykelbroar. Även järnvägsbroar är undantagna från utredningen.

Brotyper – Inventeringen omfattar ej rörbroar.

Nationella bevarandeplanen – Broar som ingår i Vägverkets Nationella bevarandeplan har ej inventerats men redovisas i denna rapport som referensobjekt. Broarna i den Nationella bevarandeplanen har besökts och beskrivs på likartat sätt som de inventerade broarna. Observera att dessa broar ej har värderats.

(9)

Urvalsmetoder

Av de aktuella broarna har ett urval gjorts baserat på brotyp, ålder och

ursprunglighet. Urvalet syftade till att få fram ett antal representativa broar som senare besöktes i fält.

Brotyp – Vid urvalet av broar har stor vikt lagts vid att försöka få ett så representativt urval som möjligt avseende olika brotyper. I området finns representanter för i stort sett alla huvudgrupper av broar även om vissa typer som till exempel öppningsbara broar, bågbroar och broar av trä är kraftigt underrepresenterade. De olika brotyperna redovisas sist i rapporten. Vid ett stort antal broar inom samma brotyp – till exempel plattrambroar – har även broformen påverkat det slutliga urvalet. Till exempel har en plattrambro med karaktärsfulla voter bedömts vara mer intressant än den bro som helt saknar dessa former.

Ålder – I de fall broarna representerar en brotyp som ej längre uppförs skildrar urvalet i möjligaste mån pionjärbroarna, broar från glansdagarna och de sist uppförda broarna. De första och sista exemplaren av en brotyp uppvisar ofta intressanta tekniska och estetiska lösningar medan “normalbron” av en viss typ närmast kan betraktas som standardiserad. I de fall brotypen fortfarande används koncentreras urvalet till de äldsta broarna inom respektive typ. Orsaken till detta är att vid underhåll och förnyelse av brobeståndet, är det de äldsta broarna som löper störst risk att kraftigt förändras eller rivas ut.

Ursprunglighet – Broar som redan vid genomgången i brodatabasen visat sig vara kraftigt ombyggda eller så förändrade att det kultur- och brohistoriska värdet minskats eller till och med helt försvunnit, har ej tagits med i inventeringen.

Mindre ombyggnader – så som utbyte av kantbalkar och varsamma renoveringar – har dock accepterats.

Slutligt urval av broar som presenteras i rapporten har skett i samråd med

Trafikverkets broförvaltare. Enstaka broar som föreslogs till bevarande har i denna process fallit bort på grund av mycket långt gående planer på rivning eller kraftiga ombyggnader, som redan genomförts. I stora drag har dock Kulturbyggnadsbyråns värdering styrt det presenterade urvalet.

(10)

Faktaunderlag

Trafikverkets brodatabas BaTMan har varit primärkälla till uppgifter om brobeståndet. Här har fakta så som ritningar, tekniska uppgifter, beskrivningar av ombyggnader etc. kontrollerats för samtliga utvalda broar och de tekniska uppgifter som återfinns i denna rapport är hämtade från databasen. Utöver denna källa har även fakta hämtats från minnesskrifter utgivna av entreprenörsföretag, Trafikverkets egna publikationer och diverse lokala inventeringar. Uppgifter om de broar som ingår i Vägverkets Nationella bevarandeplan är hämtade från den officiella rapporten publicerad av Vägverket 2005. Det går inte heller att bortse från inventerarens riksomfattande kunskaper om det svenska brobeståndet som grundlades vid den nationella inventering som genomfördes för över tio år sedan.

Efter ytterligare broinventeringar i flera av Trafikverkets Regioner har denna kunskap fördjupats, vilket av naturliga själ påverkar bedömningarna av vilka broar som har en regional karaktär och som därför kan anses vara mer bevarandevärda än andra. Även Trafikverkets broförvaltare har varit frikostigt behjälpliga med uppgifter.

(11)

Kriterier vid bedömning av broars bevarandevärde

För att bedöma broarnas bevarandevärden har en detaljerad lista med tolv kriterier använts. Kriterierna kan delas in i två huvudgrupper med traditionellt mätbara värden och mjukvärden.

I uppdraget ingår även att föreslå en inbördes rangordning av broarna inför ett beslut om bevarande. Kriterierna har därför poängsatts i skalor som växlar mellan 0-3 och 0-10. Angelägenhetsgraden av att bevara en bro kan enkelt avläsas i kriteriernas sammanlagda poängsumma. Ju högre summan är, desto större kan brons bevarandevärde anses vara. Vid en inbördes jämförelse mellan alla inventerade broar kan det tyckas märkligt att vissa broar som inte har fått högst poäng ändå anses bevarandevärda. Orsaken till detta finns i det faktum att de inventerade broarna består av åtskilliga brotyper, vilka inte alltid kan jämföras inbördes. Om så hade skett, skulle vissa brotyper – till exempel de yngsta – diskvalificeras helt från varje form av bevarande.

1. Ålder

Med avseende på såväl den tekniska som den estetiska nivån samt den relativt sett mindre mängden äldre broar, är en bros ålder en viktig faktor vid bevarandebedömningar. Helt bortsett från typ- och generationsindelningen har därför en generell poängskala utarbetats. Det skall dock observeras att med bro menas här i första hand själva överbyggnaden. Brons tillkomstår är således det år då den nuvarande överbyggnaden kom på plats.

År Poäng -1899 10 1900-1909 9 1910-1919 8 1920-1929 7 1930-1939 6 1940-1949 5 1950-1959 4 1960-1969 3 1970-1979 2 1980-1989 1 1990- 0 2. Pionjär - konstruktion

I samband med projekteringen av vissa broar har konstruktörerna testat nya konstruktioner för över- och underbyggnader. Ibland har detta lett till att betydelsefulla steg tagits i utvecklingen mot förbättrade konstruktioner. Vid poängsättningen har sådana utvecklingssteg premierats, dock endast de som berör brons överbyggnad.

Poäng

3 “Förstlingsbron” där en väsentlig del är en ny konstruktion.

1 De första broarna där en ny konstruktion tillämpats i stor omfattning.

0 Standardkonstruktion.

3. Pionjär - byggmaterial

I brobyggnadskonsten har nya material introducerats vid olika tillfällen. Dessa har ofta inlett nya epoker i brobyggnadstekniken. Vid bedömningen premieras en bro som haft betydelse för introduktion av nytt byggnadsmaterial.

Poäng

3 “Förstlingsbron” där en väsentlig del är utförd med ett nytt material.

1 De första broarna där nytt material utnyttjas till väsentlig del.

0 Standardmaterial.

(12)

4. Ursprunglighet

Om en bro har genomgått få eller inga förändringar sedan den byggdes, underlättar detta för den framtida betraktaren att se och förstå den tekniska och estetiska nivå som rådde vid byggnadstillfället. Vid bedömning har de broar premierats som ger intryck av att vara ursprungliga i form och materialbehandling.

Poäng

6 Oförändrad bro: Bron ger intryck av att vara oförändrad. Här accepteras mindre förändringar som kan relateras till normalt underhåll, ommålning i närliggande kulör, banelektrifiering och liknande.

3 Något förändrad bro: En mindre del av bron ger intryck av att vara förändrad. Förändringen är dock inte större än att bron i princip kan återställas till ursprungligt skick. Hit räknas vanligtvis förstärkningar, ny farbana, nya räcken och navföljare, pågjutning av stöd, ommålning i starkt avvikande kulör. Även en smakfullt eller diskret utförd breddning för t.ex. dubbelspår räknas hit. Om förändringen inte är tydligt framträdande eller diskret kan bron i vissa fall anses som oförändrad.

0 Mycket förändrad bro: Hit räknas en omfattande förändring som gör att bron inte utan större svårighet kan återställas till ursprunget.

Grovgrängad och flammig betongsprutning, tydlig breddning av farbanan m.m. räknas hit.

5. Sällsynthet

Om endast ett fåtal broar återstår av en konstruktion eller utformning som tidigare varit vanlig premieras detta. Premieringen är normalt inte relevant inom den aktuella typen, den är däremot av intresse i ett mer generellt

bevarandesammanhang då man önskar ställa alla broarna mot varandra, oavsett typ.

Poäng

6 Mycket sällsynt: Endast ett fåtal broar återstår av en förr vanlig typ.

3 Sällsynt: Ett tiotal broar återstår av en typ som tidigare varit vanlig.

0 Vanlig: Broar av typen är vanligt förekommande.

6. Brolandskap

Med brolandskap avses en plats där två eller flera broar antingen ligger i tät följd efter varandra på samma kommunikationsled eller nära varandra på skilda kommunikationsleder. Om en bro är belägen i ett brolandskap premieras detta eftersom brons identitet då förstärks, dels som konstbyggnad i allmänhet, dels i relation till övriga broar.

Poäng

4 Fler än två broar i brolandskapet.

2 Två broar i brolandskapet.

0 Ensam bro.

(13)

7. Medvetet arkitektoniskt uttryck

Kriteriet avser brons arkitektoniska förfining och bearbetningsgrad. Denna kan ha åstadkommits såväl av en arkitekt som en ingenjör. Somliga åtgärder kan bättre urskiljas och avnjutas på avstånd medan andra kräver ett mer närsynt betraktelsesätt. Här premieras sådana detaljer som strukturverkan, ornamentik och eventuell konstnärlig utsmyckning.

Poäng

6 Konstnärlig utsmyckning 4 Bearbetade ytor och ornamentik.

2 Enbart bearbetade ytor eller ornamentik.

0 Medvetet arkitektoniskt uttryck saknas.

8. Skönhetsvärde

Skönhetsvärdet, ”formoptimeringen”, är det andra av de två specifikt estetiska kriterierna, vilket mer tar fasta på brons helhetsformgivning än detaljerna. Den utmejslade, spänstiga formen skiljer sig här från den stereotypa och uttryckslösa.

Poäng

3 En bro med skön och harmonisk form.

0 En bro som saknar ovan nämnda egenskap.

9. Trafikantens möjlighet att se bron

Här premieras den kanske viktigaste egenskapen hos en bro, nämligen hur den enskilde som vägfarande eller passagerare på ett tåg möter och uppfattar bron som konstbyggnad i väg- respektive linjesträckningen.

Poäng

7 Utmärkt: Hela bron med över- och underbyggnad samt det hinder bron löper över kan ses från skarp kurva eller liknande strax före passage över bron.

5 Bra: Hela bron kan ses men på håll.

3 Mindre bra: Delar av brons överbyggnad kan ses strax före eller vid passage över bron.

1 Dålig: Endast brons räcken kan ses.

0 Ingen: Inget av bron kan ses, vare sig före eller under passage.

10. Exponerbarhet

Här redovisas ett viktigt kriterium som handlar om vilka möjligheter vi som

“brobetraktare” har att närma oss och exponeras för bron.

Poäng

5 Utmärkt: Hela bron kan utan svårighet och under normala

förhållanden betraktas på minst en brolängds avstånd från sidan eller från en vinkel större än 45 grader (LMN-regeln, brohistoriker Lars Martin Nilsson, som menar att om man ska kunna se en bro i sin helhet måste man vara på minst en brolängds avstånd).

3 Bra: Hela bron kan under normala förhållanden betraktas, men endast i en vinkel som är mindre än ca 45 grader.

1 Mindre bra: Endast delar av bron kan betraktas.

0 Dålig: Bron kan under normala förhållanden endast betraktas från farbanan eller dennas förlängning.

(14)

11. Tillgänglighet

Ett annat viktigt kriterium för en bros värde är hur lättillgänglig den är för betraktaren. En bro som dagligen betraktas eller “konsumeras” av många människor i en tätort premieras t.ex. framför en bro i ett ensligt läge.

Poäng

6 Utmärkt: Bron är belägen inne i större tätort (centralort eller liknande) eller vid större väg med rastplats.

4 Bra: Bron är belägen i eller invid tätort eller vid väg, ej ensligt.

2 Mindre bra: Bron är ensligt belägen vid väg eller invid tätort men utan vägförbindelse (endast aktuellt för järnvägsbroar).

1 Dålig: Bron är ensligt belägen vid väg med lite trafik.

0 Mycket dålig: Vägförbindelse saknas (endast aktuellt för järnvägsbroar).

12. Upplevelsevärde

Upplevelsevärdet är det mest subjektiva av alla kriterierna men för den skull inte mindre viktigt. Broar är något av landskapets megastrukturer som vi inte kan undvika att beröras av. Men fascinationen är sig sällan lik från bro till bro. Där den ena elegant svingar sig över ett vattendrag vilar den andra som ett tungt, mäktigt monument. Hos ytterligare en bro kan det vara de spektakulärt utformade spannen som attraherar betraktaren, hos en annan den djärva färgsättningen.

En broupplevelse är inte mätbar i traditionell mening. Värderingen kräver i stället, förutom ett tränat öga, ett omdöme i form av en karaktärisering. Utan tvekan är det i samband med detta värderingskriterium som grunden läggs till det fortsatta brosamtalet.

En bros upplevelsevärde premieras efter en lika tungt vägande skala som åldersskalan. Erfarenhetsmässigt fungerar upplevelsevärdet också som ett utjämningskriterium.

Poängen väljes fritt på skalan 0-2-4-6-8-10 och grundas på omdöme och upplevelse av bro och broplats.

(15)

Bevarandekategorier

Efter värderingen har de inventerade broarna delats in i fyra olika bevarandekategorier. Kategorierna baseras i väsentlig grad på den

värderingspoäng broarna har erhållit. I vissa fall har dock broar som upptagits som bevarandevärda redan hunnit rivas ut eller kraftigt förändrats, vilket gjort att de helt har utelämnats från bedömningen.

N – Bron ingår i Vägverkets Nationella bevarandeplan. Kategorin avser broar som redan uppmärksammats i Vägverkets Nationella bevarandeplan och därmed är av nationellt intresse. Broarna ska jämställas med kategorin A.

A – Brominnesklass. Högsta bevarandekategorin benämns A – Brominnesklass och syftar på broar med så högt bevarandevärde att de ska jämställas med de broar som ingår i Vägverkets Nationella bevarandeplan. Broarna har så stort värde att de har rätt till någon form av lagligt skydd, till exempel byggnadsminnesstatus.

Broarna i denna kategori omfattas av fullständigt dokumentationskrav där text, bild, ritningar och eventuella analysresultat och rapporter ska redovisas i respek- tive bros arkiv. Samråd ska tas med bro- och materialhistoriskt kunnig personal vid planering av underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Dokumentationer och sammanställningar ska genomföras av antikvarisk expertis tillsammans med Trafikverkets personal.

B – Utförliga åtgärder. Broarna i denna kategori har ett så stort värde att de bör hanteras med största varsamhet vid underhåll och eventuella större åtgärder.

Kategorin omfattar ett färre antal broar med så stora teknik- och brohistoriska värden att de utgör en viktig del av underlaget för förståelsen av det svenska brobeståndets historiska utveckling. Även dessa broar ska dokumenteras inför och under eventuella åtgärder. Samråd ska tas med bro- och materialhistoriskt kunnig personal vid planering av underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Dokumentationer och sammanställningar ska genomföras av antikvarisk expertis tillsammans med Trafikverkets personal.

C – Normala åtgärder. Broar i kategori C är så intressanta att normala dokumenta- tioner ska genomföras inför, under och efter varje åtgärd som görs på broarna.

Dokumentationen består av noggrann fotografering, beskrivning av åtgärderna i text och redovisning av eventuella ritningar samt övrigt underlag. Dokumentatio- nerna kan genomföras av Trafikverkets egen personal efter särskild utbildning.

Kontakter med antikvariska myndigheter behöver normalt ej tas. Undantag kan till exempel förekomma när broarna ligger i ett riksintresseområde för

kulturmiljövården.

D – Inga åtgärder. Lägsta kategorin broar. Vid urvalsprocessen har dessa broar befunnits vara så intressanta att de av olika anledningar – estetik, teknik, kon- struktion, typ etc. – har besökts i fält. Vid närmare granskning har dock broarna i denna kategori tagits bort från inventeringen. Vanligaste orsaken till detta är att mycket kraftiga ombyggnader har genomförts eller att bron till och med har hunnit rivas under tiden mellan förstudie och fältarbete. Broarna lämnas utan åtgärd och kan därmed underhållas och hanteras utan restriktioner i enlighet med Trafikverkets övriga brobestånd.

I rapporten redovisas broar som ingår i kategori N, A och B med beskrivningar och bilder samt för kategori A och B även med värderingspoäng. Broar i kategori C redovisas endast med basfakta i den inledande förteckningen vid respektive län.

(16)

Skyltning

Broar som omfattas av kategori N, A och B börskyltas på ett sätt som

medvetandegör trafikanterna och en brohistoriskt intresserad allmänhet om höjdpunkterna i det svenska brobeståndet. Skyltningen görs förslagsvis vid varje bro och vid de större rastplatser, som finns i respektive Region. Informationen bör vara av både teknisk och kulturhistorisk karaktär och utföras på ett sådant sätt att den är lättillgänglig. Skyltar som avses läsas vid passage av broplatsen bör vara utformade så att årtalet för bron blir väl synligt och kan med fördel bestå av vägmärket för sevärdhet eventuellt kompletterad med en särskild

“brominnesskylt”.

Information om samtliga utpekade broar i Trafikverkets bestånd bör finnas tillgängligt på Trafikverkets webbsida, antingen via en separat databas eller, som länk till den publika informationen i BaTMan. På detta vis skapas förutsättningar för den brohistoriskt intresserade allmänheten att ta del av materialet.

(17)
(18)

Beskrivning av de inventerade broarna

På de följande sidorna presenteras de broar som ingår i bevarandekategorierna A, B, och C. Dessutom presenteras de broar i Väst som ingår i Vägverkets Nationella bevarandeplan. Observera att dessa ej ingår i inventeringen utan endast redovisas som referensobjekt.

Broarna presenteras länsvis med bild och text, som tillsammans beskriver de värden som varje objekt besitter. En faktadel innehåller några basfakta om varje bro, i den mån dessa uppgifter har funnits tillgängliga.

I anslutning till varje bro finns en karta som visar det geografiska läget. Brons position i koordinatsystemet SWEREF 99 finns angiven vid respektive karta.

Värderingen av broarna redovisas i tabellform där varje poängsatt kriterium finns återgivet tillsammans med uppgifter om kriteriets poängskala.

De regionalt bevarandevärda broarna redovisas i form av A – Brominnesklass eller B – Utförliga åtgärder. Övriga broar i den regionala planen redovisas i form av bevarandeklass C – Normala åtgärder. De Nationellt bevarandevärda broarna redovisas i form av N – nationella planen.

(19)
(20)

Förteckning över bevarandevärda broar i Hallands län

Broarna är förtecknade i länsvis ordning efter bevarandekategori.

Kbnr är förkortning av Konstbyggnadsnummer, inlett med länsbeteckningen 13 för Hallands län.

I drift år betecknar när bron ursprungligen togs i drift.

Brotyp refererar till typologiseringen som redovisas i denna rapport.

13 – Hallands län

Kbnr I drift år Objektnamn Brotyp Kommun Förslag till åtgärder 13-10-1 1774 Bro över Lagans norra gren vid Laholm 15 Laholm N - Nationella planen 13-28-1 1937 Bro över Viskan vid Åskloster, södra grenen 72 Varberg N - Nationella planen

13-184-1 1916 Bro över Nissan vid Nyebro 81 Hylte N - Nationella planen

13-100-1 1810 Bro över Suseån vid Boberg 12 Falkenberg N - Nationella planen

13-182-1 1908 Bro över Nissans östra gren vid Fröslida 44 Hylte N - Nationella planen 13-241-1 1929 Bro över Egnaredsbäcken vid Egnared, Källsjö 61 Falkenberg N - Nationella planen 13-489-1 1972 Viadukt över väg 845 vid Väröbacka 76 Varberg N - Nationella planen

13-144-1 1952 Bro över Lagan vid Knäred 74 Laholm B - Utförliga åtgärder

13-890-1 1925 ca Bro över bäck vid Tovared v Kinnared 34 Hylte B - Utförliga åtgärder 13-424-1 1896 Bro över Hjärteredsån, n Flähult 12 Falkenberg B - Utförliga åtgärder 13-88-1 1928 Bro över Suseåns södra gren vid Folkastad 34 Halmstad B - Utförliga åtgärder 13-153-1 1922 Bro över Fylleån, Landala bro, s Skedala i Halmstad 12 Halmstad B - Utförliga åtgärder

13-148-1 1918 Bro över Krokån, v Myllehyltan 15 Laholm B - Utförliga åtgärder

13-97-1 1939 Bro över bäck vid Möllan 14 Falkenberg B - Utförliga åtgärder

13-139-1 1919 Bro över Lagan vid Skogaby kraftverk 14 Laholm B - Utförliga åtgärder

13-46-1 1935 Bro över s.j. vid Uddared 72 Laholm B - Utförliga åtgärder

13-422-1 1957 Bro över Nyrebäcken 1.3 km vsv Vapnö gård 14P Halmstad B - Utförliga åtgärder 13-217-1 1920 Bro över kanal vid Gällareds k:a (norra bron) 15 Falkenberg C - Normala åtgärder 13-115-1 1948 Bro över Rolfsån vid Hjälm i Kungsbacka 73 Kungsbacka C - Normala åtgärder 13-74-1 1955 Bro över Viskan n Derome station 34SP Varberg C - Normala åtgärder

13-566-1 1960 Bro över Nissan, n Hyltebruk 74 Hylte C - Normala åtgärder

13-105-1 1935 Bro över Tylleredskanal vid Munkaskog 15 Varberg C - Normala åtgärder 13-108-1 1930 Bro över Tylleredskanalen vid Brogård 15 Varberg C - Normala åtgärder 13-386-1 1961 Bro över allmän väg vid tpl Ågård i Falkenberg 62 Falkenberg C - Normala åtgärder

13-149-1 1919 Bro över Krokån vid Porsabygget 15 Laholm C - Normala åtgärder

13-224-1 1947 Bro över Högvadsån, sv Hårsared 71 Falkenberg C - Normala åtgärder

13-36-1 1939 Bro över Kungsbackaån , nv Hedal (norra bron) i Kungsbacka 71 Kungsbacka C - Normala åtgärder 13-152-1 1949 Bro över Fylleån vid Fyllinge o Snöstorps k:a i Halmstad 72 Halmstad C - Normala åtgärder 13-59-1 1927 Bro över Kilaån, Kila broarna, o Torups k:a 12 Hylte C - Normala åtgärder

13-989-1 1917 Bro över Alslövsån vid Alslöv 34 Halmstad C - Normala åtgärder

13-226-1 1922 Bro över Himleån 2 km nnv Hunnestad kyrka Varberg 31 Varberg C - Normala åtgärder

13-110-1 1948 Bro över Viskan vid Nyebro 31 Varberg C - Normala åtgärder

13-47-1 1955 Bro över Krokån vid Knäred 73 Laholm C - Normala åtgärder

13-252-1 1885 Bro över Viskans västra gren vid Kullagård 31 Varberg C - Normala åtgärder 13-89-1 1933 Bro över Suseåns norra gren vid Asige 71 Falkenberg C - Normala åtgärder

(21)

21

!(

!(

!(

!( !(

! (

!(

! (

!(

!(

! (

!(

! (

! (

!(

! (

!(

! (

! ( !(

! ( Halmstad Mölnlycke

Lindome

Gislaved

Varberg

Ängelholm Onsala

Billdal

Kinna Kungsbacka

Falkenberg

Höganäs

Bollebygd

Viskafors

Veddige

Anderstorp

Skogstorp

Oskarström

Förslöv Vejbystrand

Bjärnum Fyllinge

Laholm Tvååker

Särö

Åsa

Frillesås

Fritsla Kållered

Fjärås kyrkby

Svenljunga

Tranemo

Smålandsstenar

Hyltebruk

Båstad Markaryd

Munka-Ljungby Örkelljunga Träslövsläge

Göteborg

13-10-1 13-28-1

13-184-1

13-100-1

13-182-1 13-241-1

13-489-1

13-346-1 13-206-1 13-347-1

13-144-1 13-890-1

13-424-1

13-88-1

13-153-1 13-95-1

13-148-1 13-97-1

13-139-1 13-46-1 13-422-1

!( Bro 0 10 20 30 40 50km

(22)

13-10-1 Bro över Lagans norra gren vid Laholm

I norra delen av Laholm utvinns kraften ur Hal- lands vattenrikaste å Lagan vid en teknikintensiv miljö med kraftverk, damm och en imponerande stenvalvbro i ett spann. Området domineras av den befästningsruin som fortfarande är synlig på holmen Lagaholm, som även gett namn till sta- den. Ruinen grävdes ut under mitten av 1900-talet och utgör idag landfäste för bron. Stenvalvbron uppfördes 1774 men då i en version med smalare brobana och något mer vinklat läge än idag. Nuva- rande brokonstruktion fick sitt utseende efter en breddning och uträtning som skedde 1932, vilket bekräftas av ett inhugget årtal i den övre delen av den nordvästra stenkonen. Vid breddningen kon- solerades en brobaneplatta av betong ut över den västra brosidan, samtidigt som vägen rätades nå- got. Den ursprungliga vägsträckningen över den äldre delen av bärverket, lämnades kvar som en oanvänd yta, vilken idag vittnar om ombyggnaden.

Det tidstypiskt grönmålade räcket på den västra sidan av bron, har ståndare av U-profil med run- dande överdelar och följare av gasrörstyp – en rest från 1930–talets ombyggnad. Broplatsen är lättill- gänglig i utkanten av staden och omgivningarnas tekniska anläggningar, resterna efter borgen, La- gans sträckning och det imposanta maskinhuset på det närbelägna kraftverket bildar tillsammans en spännande och intressant bromiljö. Trafikan-

Vy av brons nyare sida som tillkom vid breddningen 1932. Notera den sneda korsningsvinkeln och skillnaden i murverkets uppbyggnad gentemot den äldre brodelen.

överfart, vilket alltid är en tillgång. För gående i området finns även rikligt med möjligheter att ob- servera bron från olika håll.

Det gamla valvets läge visar på vägens ursprungliga sträckning.

(23)

13-10-1

Vägnummer: 546 Kommun: Laholm Hinder: Lagans norra gren

Brotyp: Valvbro av sten, bakgjuten med betong

Antal spann: 1 Tagen i drift år: 1774, 1932 Fria spännvidder: 15,7 m Konstruktör: Okänd Entreprenör: Okänd

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

T.v.: 1930–talets grönmålade räcke med de karaktä- ristiska rundade topparna finns fortfarande kvar.

Ovan: Årtalet för breddningen av bron finns inhug- get i murverket på den västra sidan.

Ovan: hela bron står på berggrunden och från den närliggande kraftverksdammen får man en utmärkt vy över broplatsen. Det ursprungliga valvet finns kvar i öster och här syns även vägens äldre sträckning.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 100 200 300 400 500

6265260 m

13-10-1 X 380085Y

(24)

13-28-1 Bro över Viskan vid Åskloster, södra grenen

Sidovy av bron över Viskan med de tre plattramarna och låg fri höjd över vattnet.

De korta bankarna avslutas med små koner av huggen sten.

Plattrambron är Sveriges vanligaste brotyp och finns i tusental över hela landet. Normalt uppförs dessa broar i ett eller två spann, men undantagsvis även med tre eller fyra spann. Bron vid Åskloster är en trespännig plattrambro med tämligen låg fri höjd över vattnet. Konstruktionen uppfördes 1937 som en viktig länk i riksväg 2 genom Halland.

Bärverket är försett med tidstypiska svagt brutna voter vid stöd och landfästen. Vid en senare om- byggnad har kantbalkarna förnyats, nya stan- dardräcken monterats och bärverkets undersida betongsprutats. Korta fyllnadsbankar leder ut från åbrinkarna till landfästena och avslutas med små välgjorda koner av huggen sten. Dessvärre har överdelarna på konerna ersatts med sprängsten, vilket ger ett något skamfilat utseende. I direkt an- slutning till brons västra sida finns två före detta järnvägsbroar, en med stående parallellfackverk med lutande ändståndare och en mindre plåtbalk- bro. Broarna uppfördes för Västra Stambanan och ingår numera i en gång- och cykelväg längs kusten.

För den brointresserade trafikanten finns parke- ringsmöjligheter vid den norra sidan av bron, va- rifrån man även kan nå järnvägsbroarna. Den raka vägsträckningen medger inte att trafikanterna kan se något av bron innan överfart och blicken dras till järnvägsbrons högresta bärverk, vilket lämnar vägbron helt i skymundan.

(25)

13-28-1

Vägnummer: 845 Kommun: Varberg Hinder: Viskan, södra grenen Brotyp: Plattrambro i tre spann Antal spann: 3

Tagen i drift år: 1937

Fria spännvidder: 13,8+21+13,8 m Konstruktör: Okänd

Entreprenör: Okänd

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Broplatsen domineras av den högresta f.d. järnvägsbrons fackverksbalkar och trafikanterna märker knappast att de ens passerar över den diskreta vägbron.

Bron har försetts med moderna W-profilräck- en och nya kantbalkar.

Stöden har dessutom förstärkts med en pågjutning.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 100 200 300 400 500

6346134 m

13-28-1 X 331809Y

(26)

vare den kompakta och väl sammanhållna formen.

Med tanke på att få broar från den första genera- tionen av denna brotyp återstår, är det av stor vikt att bron underhålls och bevaras på ett sätt som inte äventyrar de kultur-, teknik- och brohistoris- ka värdena. Dessvärre har det karbonatiserings- skydd som målats med roller på alla betongytor, tagit bort en del av det ursprungligen distinkta uttrycket.

13-184-1 Bro över Nissan vid Nyebro

Betongbrobyggnadsteknikens intåg i Sverige sked- de i slutet av 1800–talet i form av oarmerade valv- broar, vanligtvis över tämligen små vattendrag. I takt med att armeringstekniken utvecklades kom även större betongbroar att byggas runt om i lan- det. En av de äldsta bevarade broarna av denna typ går över Nissan vid Nyebro. Bron byggdes 1916 och har tidstypsikt utformat bärverk med grova hängare och kraftfullt övre vindförband. I princip var denna första generation av broar inspirerade av brobyggnadstekniken på kontinenten och då främst Tyskland. På platser med låg fri höjd över hindret passade bågbroar med överliggande be- tongbågar alldeles utmärkt. Brobaneplattan kunde här hängas in i bågarna och inga stöd behövde där- för byggas i vattnet, vilket även var gynnsamt i de vattendrag där man flottade timmer. Vid Nyebro har betongbågarna dragits ned något i förhållande till brobaneplattan och ansluter till landfästena med enkelt utformade leder, vilka möjliggör små rörelser i underbyggnaden utan att påverka brons egentliga funktion. Trafikanterna kan av naturliga skäl se stora delar av bärverket innan och under överfart, vilket ger en stor förståelse för vad som bär och vad som är buret i konstruktionen. Upple- velsen av en tidig betongbågbro är tilltalande inte

Trots rikligt med informationsskyltar, som visar på den begränsade höjden, har ändtransversa- lerna påkörningsskador.

Betongbågbron vid Nyebro har ett karaktäristiskt utseende med grova betonghängare, kraftfulla bågar och en robust form, som direkt placerar in bron i den förstya generationen betongbågbroar i landet.

(27)

13-184-1

Vägnummer: 657 Kommun: Hylte Hinder: Nissan

Brotyp: Bågbro av betong med vertikala hängstag.

Antal spann: 1 Tagen i drift år: 1916 Teoretisk spännvidd: 30,8 m

Konstruktör: AB Skånska Cementgjuteriet Entreprenör: AB Skånska Cementgjuteriet

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Ovan: Trafikanterna har goda möjligheter att uppleva bron i sin helhet även om skyltfloran är omfattande och tar fokus från själva konstruktionen.

T.v.: För att öka livslängden på betongen har samtliga ytor målats med ett karbonatiseringsskydd, som dessvärre är så grovgrängat att det binder smuts och ger ett missprydande intryck.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0 100 200 300 400 500

6311808 m

13-184-1 X 382978Y

(28)

kontrast till det modernistiskt utformade maskin- huset i betong på den nedströms belägna kraftsta- tionen. Broplatsen är naturskön och allmänt tillta- lande med traditionellt rödmålad gårdsbebyggelse, hembygdsgård samt möjligheter för trafikanterna att stanna.

13-100-1 Bro över Suseån vid Boberg

Vid Boberg strax sydväst om Heberg, rinner den lilla Suseån genom en kvarn- och kraftverksmiljö där en högrest stenvalvbro från 1810 sträcker sig över åfåran. Bron är tämligen högrest med hög fri höjd över den forsnacke som finns på platsen.

Sidomurarna är uppdragna till barriärer som bil- dar en trång passage för väg 662 över bron. En ål- derdomlig broform som går at härleda tillbaka till kontinentens antika broar och som även användes i Sverige under flera hundra år. Barriärerna täcks av flata stenar som hålls samman med hjälp av järnklamror. Numera är denna barriärtyp mycket ovanlig och tillhör en liten exklusiv skara broar, som bildar övergång mellan äldre tiders brobygg- nadsteknik och 1900–talets rationella stenbrobyg- gande. Vid en förstärkning av valvet 1952 bakgöts konstruktionen med betong. Vägen fram till bron är uppbankad för att få tillräcklig hög höjd vid valvhjässan. Bankarnas sidor är stenklädda, vilket formmässigt hjälper till att förstärka det ålder- domliga utseendet. Trafikanterna upplever bron som en midja längs den kurviga vägen och broba- nan är så smal att möte ej är tillåtet. Imponerande stenkoner avslutar åbrinkarna fram emot bron och

Översta skiftet i barriärerna hålls delvis samman av flera gernertationer järnklamror. De senaste är rostfria, vilket inte stämmer överens med brons höga kulturhistoriska värden.

Det högresta stenvalvet vilar på berggrunden och formen, de uppdragna barriärena och det grovhuggna murverket ger ett ålderdomligt intryck.

(29)

13-100-1

Vägnummer: 662 Kommun: Falkenberg Hinder: Suseån

Brotyp: Valvbro av sten, bakgjuten med betong

Antal spann: 1 Tagen i drift år: 1810 Fria spännvidder: 10,5 m Konstruktör: Okänd Entreprenör: Okänd

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Bron är så smal att möte inte är tillåtet. Broläget är inklämt emellan botadsbebyggelsen och kraftverkshuset till vänster.

När bron bakgöts fogades alla murar, vilket gör att bron idag i praktiken är en betongkonstruktion.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 100 200 300 400 500

6305224 m

13-100-1 X 354250Y

(30)

13-182-1 Bro över Nissans östra gren vid Fröslida

I slutet av 1800–talet utvecklades ett antal stan- dardbrotyper som i mångt och mycket härstam- made från utbyggnaden av järnvägsnätet. En av dessa brotyper är parabelfackverket som med sin spänstiga form och sitt luftiga bärverk, förr var en vanlig syn längs det svenska vägnätet. I takt med att förbindelsepunkterna mellan stålkonstruktio- nens olika delar – de så kallade spalterna – har börjat korrodera, har broarnas bärighet försäm- rats så mycket att de har rivits och ersatts med moderna brokonstruktioner. På några håll i landet finns dock enstaka broar av denna typ kvar, vilket är fallet vid Fröslida. Den enspänniga bågbron byggdes 1908 och är konstruerad med X-formade diagonaler mellan de vertikaler som begränsar facken i bärverket. Hela konstruktionen var från början sammanfogad med naglar i nitförband, men senare tiders renoveringar och nitrevisoner har gjort att moderna skruvförband har monterats på de ställen där förstärkningar har varit nödvän- diga. Denna typ av åtgärder är förståelig ur kon- struktionssynpunkt, men medför på sikt att kon- sten att montera ett nitförband och att ersätta en skadad nagel med en ny nagel går förlorad. På kul- tur- och teknikhistoriskt viktiga stålbroar borde istället den ursprungliga sammanfogningstekni- ken användas.

Trafikanterna har mycket goda möjligheter att be- trakta de delar av bärverket som finns över broba- nan, däremot är det svårare att komma åt fackver- kens upplag som finns på naturstenslandfästena.

Även rullagren och de fasta lagren som överför lasten från bärverket till landfästena är svåra att betrakta. En på det hela taget välexponerad fack- verksbro som trots utbyte av räcken och en något hårdhänt nitrevison, fortfarande är ett bra exem- pel på äldre tiders brobyggnadskonst.

Vid förstärkningsarbeten har brons ursprungliga nitförband ersatts med skruvförband.

Ett flackt parabelformat fackverk med X-stag i varje fack och något konsolerade sidosträvor ger ett klassiskt fackverksbroutseende.

(31)

13-182-1

Vägnummer: 656 Kommun: Hylte Hinder: Nissans östra gren Brotyp: Fackverksbro med stående parabelfackverk.

Antal spann: 1 Tagen i drift år: 1908 Teoretisk spännvidd: 27 m Konstruktör:

Entreprenör:

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Bron vilar på rullager och en särskild rostfri ränna har monterats för att minska risken för vatten och smuts i lagren.

Huvudbalkarnas bågformiga överflänsar ger ett karaktäristiskt utseende som inte kan undgå trafikanterna.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0 100 200 300 400 500

6305007 m

13-182-1 X 381312Y

(32)

13-241-1 Bro över Egnaredsbäcken vid Egnared, Källsjö

En liten oansenlig plattbro av betong vars natur- stenslandfästen gjutits på och förhöjts under sena- re tid. Även brobaneplattan är utbytt och till råga på allt har bron försetts med ett modernt räcke av standardtyp. Bron är torts allt en representant för det stora antal plattbroar av betong som har upp- förts under främst den första delen av 1900-talet.

Den aktuella bron byggdes 1929 och ersatte då inte osannolikt en äldre träbrokonstruktion. Möjligen återanvändes även naturstenslandfästena. Vid en större ombyggnad 2004 byttes hela överbyggna- den. Dagens trafikanter märker endast de moder- na räckena och har dessvärre ingen möjlighet att se vilken typ av brokonstruktion som tar dem över den lilla bäcken.

Sidovy av den lilla brons betongbärverk. Bortsett från landfästenas naturstensmurar är allt på bilden av sent datum.

Skarvarna vid plattans upplag syns även i kantbalken där fogen har tätats med mjukfog.

(33)

13-241-1

Vägnummer: 824 Kommun: Falkenberg Hinder: Egnaredsbäcken

Brotyp: Fritt upplagd plattbro av betong.

Antal spann: 1

Tagen i drift år: 1929, Ny överbyggnad 2004 Teoretisk spännvidd: 4,6 m

Konstruktör: Okänd Entreprenör: Okänd

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Det nya bärverket har standard- kantbalkar, vilket kan upplevas som grovt på en så pass liten bro.

För trafikanterna är det omöjligt att gissa vilken typ av bro man passerar.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0 100 200 300 400 500

6342967 m

13-241-1 X 361347Y

(34)

med W-profiler som navföljare. Vid passage över viadukten finns inget som överhuvud taget avslö- jar vilken typ av konstruktion man passerar, utan det stora upplevelsevärdet ligger i betraktandet från sidan.

13-489-1 Viadukt över väg 845 vid Väröbacka

Under efterkrigstidens expansiva utbyggnad av det svenska vägnätet tillkom ett antal större tra- fikleder som krävde en ny form av viadukter. Väg- banorna som skulle överbryggas blev bredare och den fria höjden under viadukterna ökade. Ett resultat av denna tekniska utveckling var att en särskilt iögonfallande brotyp, den så kallade sned- beningen, började användas. I grunden är det van- ligen en plattram- eller rambalkbro där de yttre stöden vinklats bort från vägbanans yttre kanter, vilket skapar ett karaktäristiskt utseende som gett brotypen sitt namn. Vid ombyggnaden av riksväg 2 i närheten av Väröbacka byggdes 1972 en av de för- sta broarna av denna typ i landet. Konstruktionen har en brobaneplatta av betong som delvis bärs med hjälp av två underliggande balkar, vilka även bildar övergång till de sneda benen och fortsätter in till landfästena. Viadukten ligger i en skärning vilket gör att siktfältet begränsas för trafikanter- na på vägen fram till broplatsen, ett faktum som förstärker den tydliga formen. Bortsett från den rent konstruktivt betingade utformningen finns inga estetiska eftergifter, utan viadukten är helt en produkt av den rationella tidsanda som rådde då konstruktionen uppfördes. Viadukten har försetts

Snedbeninge vid Väröbacka har en egensinnig form som kom att bli stilbildande för denna typ av broar runt om i landet.

Brobaneplattan är konsolerad så långt att huvudbalkarnas mjuka former hamnar i skymun- dan.

(35)

13-489-1

Vägnummer: 850/845 Kommun: Varberg Hinder: Väg 845

Brotyp: Kontinuerlig balkbro av betong, s.k.

snedbening Antal spann: 3 Tagen i drift år: 1972

Teoretisk spännvidd: 14,1+17,4+14,7 m Konstruktör: Statens Vägverk, Tekniska avdelningen, Brosektionen

Entreprenör: Okänd

Värdering

Bevarandekategori: N - ingår i Trafikverkets nationella bevarandeplan

Ovan: Trafiken över bron ser endast de moderna W-profil- räckena.

T.v.: Två parallella huvudbalkar är sammangjutna med brobane- plattan och underifrån syns tydligt hur benen är parvis ordnade.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 100 200 300 400 500

6347921 m

13-489-1 X 330615Y

(36)

13-144-1 Bro över Lagan vid Knäred

I det lilla samhället Knäred finns en stor plattram- bro som i tre eleganta språng överbryggar Lagan.

Bron byggdes 1952 och har en bred brobaneplatta som är konsolerad med trottoarer på båda sidor.

Gångbanorna avgränsas med gallergrindsförsedda räcken. Bärverkets bågformigt votade underflän- sar har en mycket tidstypisk form, som utgör en väsentlig del av brons värde. Broläget är något in- klämt mellan vegetation och bebyggelse och den stora fria höjden gör det något svårt att betrakta bron från sidan. Trafikanterna har ingen som helst möjlighet att betrakta brons bärverk innan över- fart. Sedan trafiken på väg 117 flyttats bort från samhället ter sig bron något överdimensionerad.

Broformen är utsökt med behagfullt votade underflänsar i en tidstypisk anda. Rikligt med vegetation och privata tomter gör att det är tämligen svårt att betrakta bron från sidan.

Räckenas gallergrindar är av den modell som vanligen brukar benämnas Stockholmsräcke.

(37)

13-144-1

Vägnummer: 583 Kommun: Laholm Hinder: Lagan

Brotyp: Balkrambro av betong Antal spann: 3

Tagen i drift år: 1952

Teoretisk spännvidd: 21,5+21,5+21,5 m Konstruktör: Okänd

Entreprenör: Okänd

Värdering

Ålder: 4

Pionjär konstruktion: 0 Pionjär material: 0 Ursprunglighet: 6 Sällsynthet: 0 Brolandskap: 0

Skönhetsvärde/formoptimering: 3 Medvetet arkitektoniskt uttryck: 2 Exponerbarhet: 5

Trafikanternas möjlighet att se bron: 5 Tillgänglighet: 6

Upplevelsevärde: 8 Total värderingspoäng: 39

Bevarandekategori: B - utförliga åtgärder

Trafikanterna ser endast de dubbla trottoarerna och W-profilföljarna vid passage över den breda bron.

Belysningsstolparna gör att konstruktionen blir integrerad med resten av gatunätet i det lilla samhället.

De höga stenkonerna som avslutar bankarna fram till bron döljs effektivt av den rikliga vegetatio- nen.

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0 100 200 300 400 500

6264675 m

13-144-1 X 396456Y

(38)

13-890-1 Bro över bäck vid Tovared v Kinnared

Stenbalkbroar förekommer vanligen på det en- skilda vägnätet och på platser med små vattendrag.

Här och var återfinns dock balkbroar av sten även på det statliga vägnätet, som här vid Kinnared.

Bron är en välbevarad representant för den förr så vanliga brotypen, vilken kan räknas till de uråld- riga broar som användes långt innan dagens inten- siva trafik var normerande. Det endas som har för- ändrat sedan bron byggdes i mitten av 1920–talet är en senare tillkommen galvaniserad kohlswabalk som navföljare och nya toppföljare. I övrigt har bron kvar sina ursprungliga stengardister, vilka på ett elegant och konstruktivt betingat sätt har inte- grerats med sidomurarna. Fyllnadsbankarna fram till bron avslutas på båda sidor med små koner av huggen sten. En liten men viktig bro som påmin- ner starkt om äldre tiders brobyggnadskonst och vars naturstensgardister står likt vaktposter längs den raka och smala vägen. Dessvärre är det ont om platser att parkera på för den trafikant, som vill ta sig en titt på den välgjorda bron.

De ganska långa fyllnadsbankarna avslutas med små koner av huggen och ordnad sten.

En välbyggd men robust stenbrokonstruktion.

Spännvidden på endast 2,4 meter möjliggör att bärverket kan bestå av stenbalkar.

(39)

Bron utgör endast en låg förhöjning och en något insmalnad vägbana i ett skogsdominerat landskap.

Stengardisterna vittnar dock om brons ålder.

Toppföljarna var sannolikt målade från början och har under årens lopp ersatts med en förzinkad modell.

13-890-1

Vägnummer: 700 Kommun: Hylte Hinder: Bäck Brotyp: Balkbro av sten Antal spann: 1 Tagen i drift år: 1925 ca Teoretisk spännvidd: 2,4 Konstruktör: Okänd Entreprenör: Okänd

Värdering

Ålder: 6

Pionjär konstruktion: 0 Pionjär material: 0 Ursprunglighet: 6 Sällsynthet: 6 Brolandskap: 2

Skönhetsvärde/formoptimering: 3 Medvetet arkitektoniskt uttryck: 0 Exponerbarhet: 5

Trafikanternas möjlighet att se bron: 1 Tillgänglighet: 2

Upplevelsevärde: 8 Total värderingspoäng: 39

Bevarandekategori: B - utförliga åtgärder

! (

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0 100 200 300 400 500

6321842 m

13-890-1 X 383452Y

References

Related documents

Tid & plats: Utbildningen hålls så nära där du bor/arbetar som möjligt.. Vissa utbildningar

Urvalskriterium: Samhällshistoriskt värde/Ovanlig byggnad Karaktär: Bostadshus i 1 våning med inredd vind, liggande gulmålad träpanel, grå omfattningar, öppen balkong i 2 plan,

Nuvarande beteckning Tidigare beteckning Inv.Nr Kommentar Adress Skogsbacka 1:2 , 1:4 Skogsbacka 1:2 18 Husen i området Skogsbacka 1:4,. samt klustret ( 1:2 ) som gränsar precis

Resultatet av det riksomfattande arbetet publicerades i boken Våra broar – en kulturskatt (Vägverkets förlag 2000) och låg även till grund för Vägverkets Nationella

Balkbron vid Harads är stramt modernistisk och rationell i sin form, den går likt ett tjockt penn- streck rakt över älven och bildar med sina fem språng en siktbarriär i

Recommended route for vehicles carrying dangerous goods Empfohlene Straßen für Transporte mit gefährlichen Gütern Suositeltavat tiet vaarallisten aineiden kuljettamiseksi.

Litteraturstudien använde jag till största del för att få en djupare förståelse för hur de etiska riktlinjerna är formulerade gällande bevarandet av föremål placerade på

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..