Inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet

Självständigt arbete inom det

fritidspedagogiska området, 15hp.

Inkludering av nyanlända elever

på fritidshemmet

En kvalitativ studie om hur fritidspersonal arbetar vid

inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet

Författare: Anna Tornberg

& Emilia Thomke

Handledare: Reza Arjmand Examinator: Tor Ahlbäck Termin: Vt 2020

1

Abstrakt

Svensk titel: Inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet – En kvalitativ studie om

hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet

English title: Inclusion of newly arrived immigrant students in the Swedish after school programme - A qualitative study of after school programme teachers´ inclusion methods

for immigrant students.

Den här fenomenografiska studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Studien undersöker detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: ”Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?” och ”Vilka utmaningar uppfattar fritidspersonal att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?”. Fyra personer med varierande erfarenheter och utbildning från tre olika fritidshem i Sverige har deltagit i intervjuer i denna undersökning. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med inkludering på ett fritidshem. Informanterna anser att ett arbetssätt kan vara att lyfta elevernas kultur och modersmål eftersom det skapar trygghetskänslor. Dock framgår det att användandet av elevernas modersmål behöver begränsas för att minska risken för negativa konsekvenser. Ett annat arbetssätt som resultatet visar är att personalen själva kan vara med i olika aktiviteter för att främja relationsskapandet mellan elever. Även styrda aktiviteter anses vara ett bra arbetssätt. Utmaningar som resultatet visar är att samverkan med föräldrar inte fungerar som önskat. Bristen på kunskap från ledning och personal är också påtaglig vilket kan visa sig i personalbrist, oerfaren personal samt olika värderingar och förhållningssätt bland personalen.

Nyckelord

2

Innehållsförteckning

2. Syfte och frågeställning _____________________________________________ 6

3. Tidigare forskning _________________________________________________ 7

3.1 Nyanlända som ”de andra” _______________________________________________ 7 3.2 Skolan och socialisation _________________________________________________ 7 3.3 Språkets betydelse ______________________________________________________ 8 3.4 Insatser i skolan ________________________________________________________ 8 3.5 Nya infallsvinklar ______________________________________________________ 9

4. Teoretiskt ramverk _______________________________________________ 10

4.1 Didaktik _____________________________________________________________ 10 4.2 Den didaktiska triangeln ________________________________________________ 10 4.3 Fritidshemmets didaktik ________________________________________________ 11 5. Metod __________________________________________________________ 12 5.1 Val av metodansats ____________________________________________________ 12 5.2 Datainsamling ________________________________________________________ 12 5.3 Urval _______________________________________________________________ 12 5.4 Genomförande ________________________________________________________ 13 5.5 Bearbetning och analys av data ___________________________________________ 14 5.6 Etiska överväganden ___________________________________________________ 15

6. Resultat _________________________________________________________ 16

6.1 Metoder för att främja inkludering av nyanlända elever ________________________ 16

6.1.1 Att skapa relationer mellan elever ______________________________________ 16 6.1.2 Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader _______________________ 16 6.1.3 Att synliggöra elevernas olika kulturer och språk ________________________ 17

6.2 Utmaningar med att främja inkludering av nyanlända elever _____________________ 18

6.2.1 Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar __________________________ 19 6.2.2 Brister i kunskap ____________________________________________________ 20

7. Analys __________________________________________________________ 21

7.1 Analys av metoder för att främja inkludering av nyanlända elever __________________ 21

7.1.1 Att skapa relationer mellan elever _______________________________________ 21 7.1.2 Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader __________________________ 22 7.1.3 Att synliggöra elevernas olika kulturer och språk ___________________________ 22

7.2 Analys av utmaningar med att främja inkludering av nyanlända elever ____________ 23

7.2.1 Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar __________________________ 23 7.2.2 Brister i kunskap ____________________________________________________ 23

3

8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________________ 25 8.2 Metoddiskussion ________________________________________________________ 26 8.3 Didaktiska implikationer och förslag på vidare forskning ________________________ 27

4

1. Inledning

“Det kommer bli en svår höst”, säger migrationsministern Morgan Johansson i oktober 2015 (Berger 2016). Sverige tog under hösten 2015 emot fler flyktingar än någonsin tidigare. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige under samma år (ibid.). Efter Tyskland var Sverige det land som tog emot flest asylsökande men bara 60 500 personer fick permanent uppehållstillstånd, 32 000 av dem var barn (Wiman 2019).

Människor förutspådde under 2015 att flyktingkrisen skulle bidra till det svenska parallellsamhället. Kommunerna skulle få svårt att finansiera skolorna och segregationen skulle öka (Hellquist & Hellman 2015). Tre år senare skriver skolexperten Per Kornhall och German Bender (2018) en artikel om att Sverige har utvecklat ett parallellskolesystem vilket innebär att svenskfödda väljer bort skolor med barn till familjer med invandrarbakgrund.

Skolan och fritidshemmet är en viktig plats för att flyktingbarn ska trivas i det nya landet. Det är en plats där lärande och trygghet skapas samt där utmaningarna anpassas till barnens förutsättningar. Skolan och fritidshemmet omfattas därmed av en socialiseringsprocess vilket innebär att elever tar till sig de normer, värden och beteendemönster som reflekterar samhället de lever i (Jacobsson 2013). Det finns flera faktorer som påverkar hur det blir för en nyanländ elev i det nya landet. Ett exempel är lärarnas och klasskamraternas kunskap och inställning till nyanlända elever. Olikheter ska ses som en fördel eftersom elever lär sig av varandras olikheter (Fjällhed 2013). Att se olikheterna som fördelar ingår även i skolans värdegrund och uppdrag. I Läroplan för

grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s.5) står det att ”Det

svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Det står också att skolans mål är att varje elev ”respekterar andra människors egenvärde” (Lgr11, 2019, s.10). Ett annat exempel på faktorer som påverkar hur det blir för en nyanländ är skolans prioritering och resurser (Fjällhed 2013). Det kan enligt Jacobsson (2013) handla om att pedagoger behöver ha grundläggande kunskaper om hur eleverna fungerar och utvecklas i en grupp men även hur de olika parterna i skolan påverkar varandra.

I takt med den ökande mångkulturalismen i vårt samhälle ställs det högre krav på skola och fritidshem. Inkludering är en viktig del i skolan eftersom undervisningen ska “ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara” (Lgr 11, 2019, s. 18). Detta ställer även högre krav på personalen samtidigt som bristen på behöriga fritidslärare är stor. Det betyder däremot inte att den outbildade personalen på fritidshemmet inte har en uppfattning om hur inkludering av nyanlända elever kan främjas. Även de med erfarenhet inom yrket kan ge värdefull information till studien. Med denna bakgrund kommer studien att undersöka hur både utbildad och outbildad fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder.

1.1 Begreppsdefinition

5

1.1.1 Inkludering

Specialpedagogiska myndigheten (2018) beskriver inkludering som en pågående demokratisk process där alla människors rättigheter och lika värde visas. Processen strävar efter att förbättra nyttjandet av mångfald och att ta tillvara på olikheter. Specialpedagogiska myndigheten skriver att skolor strävar efter att få eleverna att känna gemenskap vilket också handlar om att alla elever ska få en likvärdig utbildning (ibid.). Enligt Claes Nilholm (2019) kan inkludering ha flera olika innebörder. Först och främst kan begreppet innebära placering, till exempel att en resursskole-elev anses vara inkluderad enbart för att eleven ingår i klassen. En annan förklaring på begreppet förutsätter att eleven trivs i klassen och själv känner sig inkluderad. Begreppet kan på ett tredje sätt innebära att alla elever ska trivas och känna sig inkluderade, inte enbart elever med svårigheter. Nilholm (ibid.) beskriver även en fjärde definition som bygger på den tredje men innefattar också att skolan systematiskt ska arbeta för att bidra till att eleverna känner sig inkluderade, till exempel genom samarbetsövningar.

Inkludering genom ett interkulturellt förhållningssätt innebär “att vara medveten om den egna kulturella bakgrunden och utbildningsbakgrunden, något som kan leda till att man både medvetet och omedvetet konstruerar kulturella filter, vilket i förlängningen kan leda till att man begränsar kontakten med människor från en annan kultur och utbildningsbakgrund” (Fjällhed 2013, s. 148). I ett interkulturellt förhållningssätt sker inkludering dessutom oberoende av kön, etnicitet, ålder, klass, funktionshinder eller sexuell läggning (ibid.).

Studiens definition av inkludering är när en elev trivs i sin grupp, känner tillhörighet och trygghet. Inkludering är en pågående process där alla människors lika värde och rättigheter ska synas.

1.1.2 Nyanlända

6

2. Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Studien undersöker detta med utgångspunkt i följande frågeställningar.

1. Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?

7

3. Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som är adekvat för studiens syfte ”att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder”. Eftersom fritidshemmet är relativt outforskat utifrån ett inkluderingsperspektiv redogör den tidigare forskningen istället för hur skolan arbetar med inkludering både i Sverige och utomlands.

3.1 Nyanlända som ”de andra”

I boken Orientalism uppmärksammar författaren Edward Said västerländska människors stereotypa sätt att se på den islamiska världen (Nationalencyklopedin u.å.). Orientalism försöker svara på frågan om varför människor från västvärlden tror sig veta hur människor från mellanöstern är och hur de agerar även om de aldrig har varit där eller träffat någon därifrån. Mer generellt handlar orientalism om hur vi tror att vi kan förstå människor baserat på deras hudfärg. Edward Said menar att föreställningarna grundar sig i hur personer från mellanöstern framställs i konst och litteratur. Ett problem med orientalism är att en felaktig bild konstrueras av att mellanöstern, till skillnad från västvärlden inte utvecklas och står stilla vilket inte överensstämmer med verkligheten. Denna generalisering medför att västvärlden ser mellanöstern som ”de andra” (Edward Said On Orientalism 2012).

Föreställningarna om utländska personer som Edward Said belyser har även Ljungberg (2005) upptäckt förekommer innanför skolans väggar och ifrågasätter hur man ska kunna arbeta för att motverka dessa traditionella mönster. Resultatet av studien visar att skolor ska bemöta och diskutera fördomar för att främja inkludering. Det är trots allt ett uppdrag som ska vara centralt inom skolans verksamhet men eftersom pedagogik är högst personligt problematiseras arbetet med inkludering. Ljungberg (ibid.) menar att nyckeln till inkludering är att utmana fördomarna om utländska personer inom skolan. Det handlar också om att diskutera dessa föreställningar tillsammans med andra men även reflektera inom sig själv (ibid.). Även Nilsson Folke (2017) konstaterar i sin avhandling att det finns en risk att skolor ser nyanlända elever som oönskade, kostsamma och i behov av stöd.

3.2 Skolan och socialisation

Skowronski (2013) undersöker nyanlända elevers möjligheter och hinder för att bli inkluderade i sociala gemenskaper i skolan. I resultatet framkommer det att de nyanlända eleverna ständigt får möta nya sociala gemenskaper vid bytet från förberedelseklass till ordinarie klass, något som är energikrävande och leder till oroliga klasser. Skowronski (ibid.) menar också att en svårighet med att bli inkluderad i klassen kan bero på elevernas tidigare grupperingar eftersom de kan ha gått i samma klass i flera år. I studien framkommer det även att elever själva kan ge sig skulden för att inte bli inkluderade i klassen eftersom de inte talar svenska tillräckligt bra samt att de inte själva har tagit kontakten med de andra i klassen.

socialisations-8

och lärandeprocesser som mångkulturen inverkar på hos alla elever. Eklund (ibid.) menar därför att det interkulturella lärandet kan beskrivas ur ett socialisationsperspektiv där skolans roll är att fungera som en socialisationsagent mellan eleverna. För att bidra till förstärkande socialisation krävs det att elevernas kulturella bakgrunder ses som en pedagogisk resurs samt att de olika kulturerna visar sig i undervisningen. Kunskap om och förståelse för elevernas livsvillkor ökar inte av att det förekommer elever med olika bakgrunder på en skola. Det måste finnas ett medvetet tillvägagångssätt på skolan för att skapa ett interkulturellt lärande.

3.3 Språkets betydelse

Intervjuer inom Nilsson Folkes (2017) studie har visat att nyanlända elever känner att deras modersmål har fått en negativ status och att lärare påpekar att de endast ska tala svenska. Eleverna berättar även om skammen över att behöva extra stöd eftersom de inte alltid förstår det som sägs i skolans olika rum. Resultatet av studien visar att skolan behöver ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och modersmål genom att använda det som en resurs för lärandet (ibid.).

García (2017) skriver i sin artikel om forskning angående transpråkande pedagogik i USA. Transspråkande pedagogik är ett arbetssätt där skolan arbetar emot den normaliserade ideologin om ett enspråkigt skolspråk för att utbilda tvåspråkiga elever. García (ibid.) menar att transspråkande till skillnad från den traditionella enspråkiga undervisningen istället ser flerspråkighet som en resurs i lärandet. Språk ska inte ses som separata system där språk betraktas som olika enheter. Eleverna ska få använda alla språk som de har tillgång till på ett kritiskt och kreativt sätt. Skolan bör utnyttja och utveckla elevernas språkliga resurser i större utsträckning vilket görs genom att vara öppen och nyfiken för alla språk. García menar att alla språk har ett värde, inte enbart de språk som ofta uppmuntras i skolan såsom svenska, engelska och moderna språk. Transspråkande bidrar till att elevernas språk-, kunskaps- och identitetsutveckling utvecklas samtidigt som eleverna får möjlighet att hålla kvar vid sitt förflutna (ibid.). Flerspråkighet skapar oändliga möjligheter men språket kan också vara en stor utmaning för de nyanlända eleverna enligt Fjällhed (2009). Det nya språket kan vara ett hinder för skapandet av sociala kontakter samtidigt som det är en nyckel för att komma in i det nya samhället. Självkänslan stärks när det nya språket behärskas vilket frambringar olika delar av personligheten (ibid.).

Fjällhed (ibid.) påstår vidare att hemspråket är viktigt eftersom det skapar en trygg gemenskap med gamla vänner. Även Rubenstein-Avila (2017) skriver att elever som slutar att prata sitt modersmål riskerar att påverka sina familjerelationer samt skolprestationer negativt. En elevs förstaspråk är nämligen en brygga för att lära sig ett andra språk. Första- och andraspråket samverkar för att stödja meningsskapande samt problemlösning (ibid.). Grupperingar med elever som talar samma språk har enligt Skowronski (2013) både för- och nackdelar. Fördelarna är att det kan skapa gemenskap samt ge stöd i skolarbetet. Nackdelarna kan vara att en klass får tydliga grupperingar utifrån modersmål. Elever kan också känna sig ensamma och ignorerade av sina nya klasskamrater när de förflyttas från förberedelseklass till ordinarie klass (ibid.).

3.4 Insatser i skolan

9

mer positiva och förknippade till sin skola om det finns policys som främjar hemskolning med hjälp av studievägledning och tolkar. För att förebygga och motverka känslor av exkludering använder skolorna både strukturella och individuella insatser för att välkomna flyktingbarn. Lärarna behöver dessutom lära sig om barnens kulturer. Att anställa personal som har möjlighet att kommunicera och bygga upp en trygg relation till eleverna kan även hjälpa till att stärka samarbetet med hemskolningen (ibid.).

Fjällhed (2009) skriver i sin doktorsavhandling om skolans viktiga roll för flyktingbarn. Skolan ger eleverna struktur och trygghet samtidigt som den skapar kontakter med lärare och kamrater. I flyktingskapet är det lättare att hitta trygghet och vänskap i en grupp med människor från sitt eget land. Å andra sidan innefattar den nya kulturen möjligheter såsom spännande och utvecklande möten. Viktiga aspekter som kan stötta människor i flyktingskap är familj, vänner, fred, kultur och språk. Det är dock viktigt att flyktingbarnen får rätt stöttning och hjälp med att möta olika utmaningar så att de är rimliga. För att stötta och förstå flyktingbarnen på rätt sätt är det viktigt att lyssna på vad de har att säga om deras situation, deras möjligheter och drömmar (ibid.). Lärare kan likaså arbeta målmedvetet med att få eleverna att lära känna varandra för att undvika känslan av exkludering. Det kan handla om att organisera olika gruppaktiviteter, utflykter eller lägerskolor samt byte av platser för att tvinga eleverna att lära känna varandra (Skowronski 2013).

Rubenstein-Avila (2017) skriver i sin artikel om vilka huvudutmaningar nyanlända ställs inför. Lärare måste bli mer medvetna om hur invandringsprocessen påverkar socioekonomisk klass, etnisk bakgrund samt kön. Okunskapen från lärare kan exempelvis yttra sig i att de förespråkar att eleverna även hemma talar det nya språket trots att forskning visar motsatsen. För att hjälpa elever till ackulturation som innefattar den förändringsprocess som uppstår i mötet mellan samhällen med olika kulturella traditioner, har Rubenstein-Avila (ibid.) listat olika framgångsfaktorer. Dessa faktorer handlar om att som lärare sträva efter att vara öppen för kulturella skillnader. En viktig insats är att välkomna de nyanländas föräldrar till skolan och att informera om skolans förväntningar på dem. Personalen måste även få fortbildning angående flerspråkighet samt vikten av att upprätthålla och utveckla andraspråket. Mångfalden i en skola ska inte ses som ett problem utan uppmuntras genom att se det som en resurs för alla. Skolor och klasser måste också ha tillvägagångssätt för att ta emot nyanlända inte enbart under den första veckan utan under hela året med så liten påverkan på de andra eleverna i gruppen som möjligt (ibid.).

3.5 Nya infallsvinklar

10

4. Teoretiskt ramverk

Avsnittet beskriver den teori och de teoretiska begrepp som senare används för att analysera det empiriska materialet.

4.1 Didaktik

Didaktik behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktik. Undervisningen kan förstås genom både teoretiska utgångspunkter och didaktiska modeller. Inom didaktiken används de klassiska frågorna om vad målet med undervisningen är och vad den ska handla om. Didaktiken innefattar även hur undervisningen ska läggas upp och varför eleven just ska lära sig det valda innehållet samt vem som ska lära sig detta. Undervisningssituationer består därmed av ett komplext nätverk av ett antal didaktiska aspekter (Wahlström 2015).

Lindström och Pennlert (2016) beskriver undervisningens olika dimensioner genom syfte, innehåll och metod. I undervisningen sker ett möte mellan lärare och elever kring ett

innehåll vilket kan kopplas till vad-frågan. Valet av innehåll ska helst leda till progression

i elevernas kunskapsutveckling och ska därför anpassas utefter deras förkunskaper samt ge de ny kunskap. Vilken form en undervisning tar handlar om de metoder som används och kopplas istället till hur-frågan. Metoderna för undervisningen kan delas in i förklarande, interaktiva, problembaserade och gestaltande metoder. Lärarens uppgift är att skapa situationer där elever lär sig med hjälp av en eller flera metoder. Varför-frågan kan anslutas till syftet med innehållet och de metoder som har valts. Syftet handlar om vilken avsikt man har med att arbeta med ett visst arbetsområde och kopplas ofta till läroplanen eftersom Sverige har en mål- och resultatstyrd skola. Den viktigaste faktorn för att bidra till elevers lärande är yrkesskickliga lärare. Kompetensområden som är särskilt viktiga för lärares yrkeskunnande är didaktisk kompetens, social kompetens och ämnes-/innehållskompetens (ibid).

4.2 Den didaktiska triangeln

Den didaktiska triangeln består av tre didaktiska grundpelare vilka är innehåll, läraren och eleven. Relationen mellan de tre pelarna beskrivs som introduktionen av ett innehåll, samspelet mellan lärare och elev samt elevers erfarenheter av lärande. Innehåll placeras i toppen av triangeln eftersom en elev socialiseras in i samhället genom mötet med undervisningsinnehållet. Fostran kräver därmed ett inslag av undervisning samtidigt som undervisning är fostrande. Relationen mellan lärare och elev benämns som interaktion och kan även benämnas som en kommunikativ didaktik där båda parter medverkar. Relationen mellan läraren och innehållet beaktar lärarens hantering av undervisningsinnehållet, det vill säga framställning. I relationen mellan innehåll och elev sker lärandet genom elevens eget arbete och förståelse av undervisningens innehåll vilket i den didaktiska triangeln benämns som erfarenhet (Wahlström 2015).

11

4.3 Fritidshemmets didaktik

Trots att fritidshemmet omfattar både omsorg och lärande, fokuserar fritidshemmets didaktik på lärandet. På fritidshemmet avser lärandet både socialt och kognitivt lärande.

Vad som ska läras ut på fritidshemmet är dock ambivalent. Synen på förhållandet mellan

skolans utbildning och fritidshemmets verksamhet är motstridiga. Ett synsätt ser skolan som en plats för arbete och plikt medan fritidshemmet ses som fritid och frihet från skolan. Detta synsätt innebär dock att fritidshemmets uppdrag blir oklart. Om skola och fritidshem istället ses som en helhet i elevers lärande och utveckling betyder det att verksamheternas gemensamma uppgift blir att stödja elevers lärande. Eftersom utbildningstiden på så sätt utvidgas och ger eleverna större möjligheter att lära genom en pedagogik som baseras på elevernas förutsättningar, intressen och initiativ får fritidshemmet ett didaktiskt uppdrag.

Hur lärandet sker på fritidshemmet är ofta knutet till processer istället för resultat och

lärandesituationerna är oftast informella. Lärares roll i de informella lärandesituationerna blir stödjande vilket betyder att läraren är en förebild i en miljö där eleven gör egna erfarenheter. Samtidigt förekommer även formella undervisningssituationer på fritidshemmet i form av exempelvis samlingar eller aktiviteter som har en planerad struktur och innehåll. I den formella undervisningen lär sig eleverna genom en nära interaktion mellan lärare och elev (Pihlgren 2013).

12

5. Metod

I avsnittet redogörs för vilka val som gjorts för att uppnå studiens syfte och för att besvara frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs och motiveras val av metodansats samt datainsamlingsmetod. Urvalet av informanter redogörs därefter samt hur undersökningen har genomförts. Vidare diskuteras bearbetning och analys av data. Slutligen tas forskningsetiska överväganden upp.

5.1 Val av metodansats

Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod för att få en nyanserad och djupare förståelse för fenomenet som undersöks. Kvalitativa metoder kännetecknas av att fokusera på detaljer, nyanser och det unika. Kvalitativa metoder bör användas när man har lite kunskap om ett område (Jacobsen 2002). För att få svar på studiens frågeställningar är därför en kvalitativ metod mest relevant. Eftersom ny information efterfrågas genomförs intervjuer och studien har därför en induktiv ansats. Allwood & Erikson (2017) skriver att induktion till skillnad från deduktion innehåller ny information och utgår ifrån empirin istället för att utgå ifrån en teori.

Studien utförs med fenomenografi vilket innebär att utforska hur människor förstår och värderar olika företeelser (Allwood & Erikson 2017). Genom intervjuer studeras informanternas uppfattningar angående arbetet med inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder (Runesson Kempe 2016). Metodansatsen bidrar till en djupare uppfattning av ett fenomen. Uppfattningar om ett fenomen inom fenomenografi är följaktligen kvalitativt skilda sätt att uppleva något i omvärlden (Dahlgren & Johansson 2019).

5.2 Datainsamling

Studien använder sig av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer för att få tillgång till primärdata vilket innebär att gå direkt till den ursprungliga informationskällan (Jacobsen 2002). Intervjuer ger oss möjlighet att få en djupare förståelse för hur fritidspersonal arbetar med inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Intervjuer erbjuder även möjligheten att ställa följdfrågor vilket ger en nyanserad datainsamling om fenomenet som undersöks.

Fenomenografiska intervjuer är den mest relevanta datainsamlingsmetoden för att erhålla fritidspersonalens uppfattningar om hur man främjar inkludering av nyanlända elever. Detta hjälper oss att besvara studiens frågeställningar och syfte. Fenomenografiska intervjuer karaktäriseras enligt Dahlgren & Johansson (2019) av att intervjuguiden endast innehåller ett mindre antal frågor vilket betyder att de är semi-strukturerade och tematiska. Det innebär också att intervjun styrs av de svar som informanten ger. Vid intervjuerna är det viktigt att få djupgående svar vilket erhålls genom att intervjuaren ställer följdfrågor. Det är därför betydelsefullt att den som intervjuar är intresserad av vad informanten säger. För att analysera fenomenografiska intervjuer grundligt och trovärdigt krävs inspelning (ibid.).

5.3 Urval

13

varit att informanten ska arbeta på ett fritidshem eftersom de har en uppfattning om fritidshemmets verksamhet och kan bidra med den specifika kunskap som studien efterfrågar. Ett andra kriterium har varit att informanten ska arbeta på ett fritidshem där det i olika utsträckning förekommer nyanlända elever. Informanterna arbetar på tre olika fritidshem vilket medför att de har olika bakgrund samt erfarenhet inom ämnet. Detta bidrar till en mer nyanserad bild av deras uppfattning av inkludering. Urvalet av informanter baseras således inte på utbildning utan istället på relevans, kunskap och erfarenhet inom området. Detta gör att studien omfattas av fritidspersonal och inte enbart fritidslärare. Anledningen till att fyra informanter valdes ut grundar sig i studiens omfång och tidsram. Uppfattningen är dock att antalet intervjuer är tillräckliga för att erhålla de svar som eftersträvas.

För att få kunskap angående arbetet med inkludering av nyanlända är ”nyanländ” och ”inkludering” två urvalskriterier inom denna studie. Studien använder den tidigare nämnda definitionen från skollagen på begreppet ”nyanländ”. En nyanländ är en person som har varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning efter det att höstterminen har startat samma år som personen fyller sju år (SFS 2010:800). Efter fyra år i skolan anses inte eleven vara nyanländ längre. Begreppet ”inkludering” i denna studie utgår från att en elev anses vara inkluderad när den trivs i sin grupp, känner tillhörighet och trygghet. Inkludering definieras som en pågående process där alla människors lika värde och rättigheter ska synas.

Av informanterna har två personer lärarutbildning, varav en fritidspedagog. De andra två saknar lärarutbildning men är anställda på ett fritidshem (se tabell 1 för detaljer). Att intervjua legitimerade och behöriga lärare är betydelsefullt eftersom de sedan 1 juli 2019 ansvarar för undervisning på fritidshemmet. Två av informanterna arbetar på samma fritidshem i en liten kommun medan de andra två arbetar på olika fritidshem i större kommuner. Sammanlagt berörs tre fritidshem. Nedan presenteras information om informanterna med fiktiva namn i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) krav på anonymitet.

Tabell 1-Informanternas demografiska data

Fiktiva

namn Ålder (år) Kön Uppväxt Utbildning

Lisa 57 Kvinna Sverige Receptionist, kurs i

äventyrspedagogik

Ismet 30 Man England,

Syrien Grundutbildning för personal i beredskap

Maria 46 Kvinna Sverige Förskollärare och

idrottslärare

Lena 60 Kvinna Sverige Fritidspedagog

5.4 Genomförande

Till en början skickades ett missivbrev (se bilaga A) ut till fritidshemmens mail med information om vår studie samt önskan om att få intervjua personer som arbetar på fritidshemmet. I brevet fanns även information om att ljudupptagning skulle ske samt att deltagandet är frivilligt.

14

följdfrågor utefter informanternas egna svar. Samtliga intervjuer genomfördes enskilt. Endast en forskare medverkade under samtalen med anledning av rådande pandemi vilket även var skälet till att en intervju genomfördes via telefon. Vi tror dock att två forskare hade kunnat göra intervjusituationen obekväm för informanterna. Två av intervjuerna genomfördes utomhus på grund av rådande pandemi. Detta medförde flertalet störmoment i form av både människor och djur. Uppfattningen är dock att det inte påverkade datan. Den tredje intervjun genomfördes av samma forskare men via telefon och innehöll inga störmoment. Den fjärde intervjun genomfördes av den andra forskaren i ett avskilt och ostört rum på skolan som informanten arbetar på. Alla personer blev inledningsvis informerade om deras rättigheter och hur intervjun skulle gå till samt att ljudet skulle spelas in. Denscombe (2018) menar att ljudinspelning är ett bra sätt för att komma ihåg vad som har sagts i intervjun eftersom en fullständig dokumentation av konversationen skapas. Dokumentationen är även enkel att kontrollera av andra forskare. En nackdel som finns med endast ljudupptagning är att den icke verbala konversationen inte syns. En videoinspelning kan dock få respondenterna att känna sig obekväma (ibid.).

Intervjuerna inleddes med generella frågor angående begreppen inkludering och nyanländ för att få en gemensam förståelse för begreppen. Därefter ställdes frågor om hur informanterna arbetar praktiskt med inkludering i verksamheten, vad som är viktigt att tänka på, hur de planerar och hur de gör för att få in de nyanlända eleverna i leken. Informanterna fick svara på hur de tolkar och förhåller sig till läroplanens text “dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål” (Lgr 11 2011 rev. 2019, s. 23). Vidare fick informanterna berätta om vilka utmaningar de möter i arbetet samt hur de hanterar utanförskap. De fick även berätta hur den rådande kulturen på fritidshemmen förändras när det kommer nyanlända elever. Intervjufrågorna avslutades med att informanterna fick möjlighet att lyfta något mer som de tyckte var viktigt inom ämnet. Slutligen ställdes även fyra demografiska frågor angående ålder, utbildning, kön och uppväxt (se bilaga B för intervjuguiden). För att visa intresse för vad informanterna sa användes återkopplingsmorfem så som ”ah” och ”mm” under samtalet. ”Hur menar du?”, ”hur löser man det?” och ”vad tror du det beror på?” är exempel på förekommande följdfrågor. För att informanterna skulle förstå intervjufrågorna tillkom förtydliganden vid behov. Samtalen pågick i cirka 25 minuter per person.

5.5 Bearbetning och analys av data

15

själva namngivandet av kategorierna. Namnen skapades genom att hitta gemensamma nämnare inom varje kategori. Det sjunde och sista steget i den fenomenografiska analysen är enligt Dahlgren och Johansson (ibid.) den kontrastiva fasen. Här granskas och analyseras alla delar för att se om de kan befinna sig i fler än en kategori. Genom att kontrastera de olika delarna såg vi om flera kategorier kunde slås ihop och bilda ett färre antal kategorier. I resultatet valdes även lämpliga citat ut från intervjuerna för att styrka informationen från det empiriska materialet.

I analysen sökte vi efter relevanta delar från vårt teoretiska ramverk samt tidigare forskning som kunde styrka resultatet från studien. Därefter kategoriserades analysens olika delar på samma sätt som i resultatet för att kunna jämföras med studiens tidigare forskning.

5.6 Etiska överväganden

16

6. Resultat

I denna del redovisas resultatet från intervjuerna. I samband med innehållsanalysen utformades två olika kategorier utifrån studiens frågeställningar: ”Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder? ” och ”Vilka utmaningar uppfattar fritidspersonal att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?”

6.1 Metoder för att främja inkludering av nyanlända elever

Avsnittet har för avsikt att svara på studiens första frågeställning som handlar om vilka metoder fritidspersonal uppfattar främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. De fyra underkategorierna som delar in resultatet är: ”Att skapa relationer mellan elever”, ”Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader” och ”Att synliggöra elevernas olika kulturer och språk”.

6.1.1 Att skapa relationer mellan elever

För att inkludera de nyanlända eleverna i gemenskapen på fritidshemmet anser de tre kvinnliga informanterna att det är betydelsefullt att som pedagog vara med och engagera sig i elevernas relationer. Enligt Lisa kan det handla om att i leken använda sig själv som en “brygga” mellan eleverna och att ta hjälp av en eller flera elever för att bidra till relationsskapande. Hon trycker på vikten av att alla ska känna sig trygga och som en del av gruppen där ingen känner sig utanför. Detta upplevs dock som en svårighet men Lisa menar att om man ger det lite tid så brukar det lösa sig av sig självt.

Samtidigt som Maria också förespråkar att vara med själv i leken menar hon att styrda aktiviteter kan vara nyckeln till relationsskapande. Ibland kan observation vara ett första steg i inkluderingsprocessen vilket även Lisa säger att de nyanlända eleverna kan gynnas av. Så här förklarar Maria det:

Först får ju den eleven observera, dom kan inte bara bli inslängda i någonting som dom inte har en aning för dom kanske inte ens kan liksom det sociala spelet än och då krockar det med en gång. Så observation först för den här eleven och sen sakta men säkert ta hjälp av en elev som hjälper den in, inte alla. och sen ah, va med själv (Maria).

Språket kan också vara ett hinder vid elevernas relationsskapande enligt Maria. Hon berättar att de nyanlända eleverna kan bli exkluderade för att de inte förstår det svenska språket. Ismets bild av relationsbyggandet skiljer sig från de kvinnliga informanterna. Han menar att “man ska inte lägga sig mycket i barnens lek” och säger samtidigt att det inte är svårt att få ett barn att leka. Han menar dock att det kräver extra planering om leken bygger på språk och kultur. Lena tror att barn leker ungefär samma lekar över hela världen och menar att man kan dra nytta av det genom att försöka ta reda på om det finns liknande lekar i deras hemland. Språket gör det svårt för eleverna att berätta det själva vilket gör att pedagogerna istället måste ta reda på det på egen hand. Hon säger också att man måste ta reda på vad barnen är bra på vilket man kan lyfta i gruppen.

6.1.2 Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader

17

Ja men till exempel om vi ska på en utflykt, så den här personen kanske inte har varit i skogen på kanske skogsutflykt. Inkludering är ju jätteviktigt att föräldrarna är med på så att dom förbereder barnen och där tycker jag att det brister ibland (Maria).

Ismet anser i likhet med Maria att det är viktigt att involvera vårdnadshavarna men pratar mer om sitt eget arbete för att möjliggöra samverkan. Han säger att informationen till vårdnadshavarna ska vara så tydlig som möjligt för att de ska förstå syftet med fritidshemmet och hur verksamheten fungerar. Det underlättar mycket om vårdnadshavarna får information om det ska hända något särskilt.

Vi ska inte ta det förgivet och inte, jag kan inte. Det är också mycket jobb att skriva texter på olika. Informera på olika språk och så men att prata, ringa, försöka med kroppsspråket, bilder. Vi ska åka och simma så en gång hade jag en lapp med mig med badkläder, med frukt och med. Så en bilder så att vi ska dit (Ismet).

Ismet nämner dock att det inte ska tas för givet att vårdnadshavarna förstår informationen som skickas ut och flera av informanterna talar om olika hjälpmedel för att underlätta detta. Maria nämner att de i verksamheten använder sig av olika digitala hjälpmedel så som översättningsappar när eleverna inte förstår språket. Lena använder sig av bildstöd från Widgit Online i sitt arbete. Hon menar att det är viktigt att vara tydlig och att man till exempel kan använda sig av bilder, fysiska föremål och korta filmer när eleverna möter nya saker.

Sen när man kommer till beskrivning av djur och såna saker, då behöver man ju visa, och då får man ju som du säger, googla vilken bild som helst. Men i vardagen har jag nog bilder till det mesta. Vi använder ju bildstöd precis som man gör nu i. på fritids alltså hur dagen ser ut. Och det gör man ju i alla klasser också nuförtiden tänker jag (Lena).

Lena menar att användandet av exempelvis bildstöd kräver mycket förberedelse. Förberedelser som kan förekomma i arbetet med inkludering kan enligt Maria handla om att i så stor utsträckning som möjligt försöka se till att eleverna får göra ungefär samma saker. För att eleverna ska kunna genomföra samma aktiviteter nämner även Lisa vikten av förberedelser. För att ge eleverna förförståelse menar Lisa att man kan genomföra liknande aktiviteter som en introduktion till huvudaktiviteten. Tillvägagångsättet innebär att man steg för steg ger redskapen som eleverna behöver för att utföra aktiviteten. Att vara med själv och att visa med hela kroppen är bra sätt för att tydliggöra så mycket som möjligt. Ismet menar likt Maria och Lisa att alla elever ska få möjlighet till samma aktiviteter men betonar betydelsen av att förbereda sig för tänkbara hinder som kan uppstå. Han tar som exempel att han behöver planera hur barnen från olika kulturer ska kunna byta om och duscha vid bastubad. Detta förarbete förhindrar eventuella fel som kan uppstå på grund av olika kulturer.

6.1.3 Att synliggöra elevernas olika kulturer och språk

18

Jag tolkar det att ju bättre modersmålet är desto bättre det andra språket kommer bli och därför är det viktigt att barnet får möjlighet och använda sitt modersmål (Ismet).

Ett av fritidshemmets syfte är att ”sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål” (Lgr 11, 2019, s. 23). Informanterna fick ta ställning till citatet och svarade med variation. Lena nämner att eleverna inte alls får använda sitt modersmål varken i skolan eller på fritidshemmet. Undantaget är enligt henne om det är barn med samma språk som leker själva. Även Lisa anser att elever med samma språk kan använda sig av det i leken men att det är svårt att dra nytta av modersmålet i styrda aktiviteter där alla barn medverkar. Lisa och Lena menar båda att elevernas modersmål kan användas genom att fråga vad specifika saker heter på deras språk och Lisa nämner mellanmålet som ett bra tillfälle att lyfta deras modersmål.

Det är ju mer vid mellanmål har vi sådana samlingar man kan fråga vad betyder det på af eller ja vad heter det på eh arabiska eller så. Vad heter det på finska, kanske. Men det är ju inte så ofta de kanske jag vet inte om de menar så att de kanske mer hade haft ny eller fördel utav det då eller (Lisa).

Lisa och Lena menar också att modersmålet används när eleverna tolkar åt något annat barn. Lena anser att hon ibland använder det här arbetssättet för barnets skull när hon ser att barnet ser ut som ett frågetecken. Däremot undviker hon det i så stor utsträckning som möjligt och använder det enbart i krissituationer.

Även om Ismet anser att eleverna ska få använda sitt modersmål i verksamheten, kan det också missgynna inkluderingen. Om till exempel en mindre grupp barn talar samma språk finns det en risk att de bara leker med varandra. Han menar därför att det finns gränser för när modersmålet bör användas på fritidshemmet och att det gäller att hitta en balans. Maria nämner att personalen på hennes fritidshem arbetar för att splittra gäng där alla pratar samma språk eftersom de lätt bildar en klunga.

En annan aspekt i arbetet för att lyfta elevernas kultur och språk är att tala om dess likheter. Ismet menar att han försöker lyfta fram olika gemensamma nämnare inom kulturerna som förekommer på fritidshemmet. Alla har en kultur och Ismet försöker synliggöra att de ofta liknar varandra. Lena säger att det ofta talas om olikheter men likt Ismet tycker hon att likheterna också ska synliggöras som ett sätt att främja inkludering.

Jag har jobbat mycket så att… att vi har jobbat mycket med likheter. Försökt med det. Man pratar så mycket om att alla är olika och det är så himla bra. Ja, det är det men att se likheter tänker jag kan vara viktigt. Och att man kan vara inflyttad och ja, så. Mycket sånt har vi jobbat med och att alla har du vet, hår, ögon och alla äter och ja, likheter (Lena).

Lena synliggör likheter genom att lyfta saker som alla har gemensamt, exempelvis elevernas hår, ögon och matkultur.

6.2 Utmaningar med att främja inkludering av nyanlända elever

19

underkategorier: ”Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar” samt ”Brister i kunskap”.

6.2.1 Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar

Lena och Maria pratar om att samverkan är en utmaning och en svårighet som Lena nämner är att det finns många föräldrar som inte pratar någon svenska alls. En annan svårighet som Ismet upplever är föräldrar som inte riktigt förstår syftet med fritidshemmet. Han försöker underlätta detta genom att tolka, ringa vårdnadshavare och skriva informationsbrev på arabiska. Han belyser därför hur viktigt det är att vårdnadshavarna får tillgång till rätt information och att den ska vara tydlig. Information som går ut till vårdnadshavare är ofta kort och på svenska vilket inte är anpassat till nyanlända vårdnadshavare. Han tycker inte heller att man kan förvänta sig att eleverna själva ska förmedla informationen. Ismet menar således att vårdnadshavarna behöver få tydlig information om vad fritids är, vem som har rätt till en fritidsplats samt information om vad som ska ske i verksamheten. Detta innefattar mycket arbete men underlättar samtidigt för samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare.

Marias syn på samverkan skiljer sig från Ismet och tar istället upp föräldrarnas engagemang som en viktig aspekt vid inkluderingen. Bristen på engagemang från vårdnadshavarna kan leda till att barnen går miste om värdefull information angående verksamheten. Det kan exempelvis handla om att information i pappersform blir kvar på fritidshemmet och att mail som är ett enkelt kommunikationsmedel inte fungerar. Hon önskar därför att föräldrarna engagerar sig i hur verksamheten fungerar med förhoppningen att personalen på fritidshemmet även får tillgång till information om exempelvis vad ett barn har varit med om. Lisa anser i likhet med Maria att det är en utmaning när man inte vet någonting om barnet som kommer.

Att man inte har några förkunskaper. Det tycker jag är en utmaning att man inte vet vad, ibland vet man ju inte vilket land eller vilka förhållanden eller. Det har blivit väldigt så snabbt eh ibland, att barn har kommit och man har inte hunnit att få information (Lisa).

Lisa uppger att information om eleverna inte når fram till fritidshemmet. Hon nämner att inskrivningsmöten endast sker för skolans personal och att det tas för givet att det fungerar på fritidshemmet också. Lisa fortsätter med att ge synpunkter på fritidslärarnas tidsbrist och menar att det är svårt att få till ett eget möte. Fritidspersonalen missar därmed ofta ett möte med eleven och dess vårdnadshavare där väsentlig information om barnet ges. Informationen kan vara av stor betydelse för att inkludera barnet i gruppen. Lisa nämner avslutningsvis att informationstillfället hade kunnat underlätta arbetet med inkludering långsiktigt. Utöver bristen på samverkan med skolan vid inskrivning av nyanlända elever tar Ismet upp att gemensamma mål mellan skola och fritidshem underlättar inkluderingen. Han tar även upp att fritidshemmet i sig gynnar de nyanländas utveckling.

Barn som. Jag hade två barn som läser SVA på skolan. Innan hade de inte rätt till fritids, när föräldrarna började på SFI, började barnen på fritids. Där på svensklektionen så skulle man kunna se vilken utveckling som har skett (Ismet).

20

6.2.2 Brister i kunskap

Lisa berättar att hon som personal inte kan vara där för barnen lika mycket som hon skulle vilja vara. Det finns helt enkelt inte tid för det. Ismet vill skapa samma möjligheter för alla barn på fritidshemmet och vill lägga lite extra fokus på just de barnen som inte trivs. Detta leder dock till skuldkänslor eftersom han känner att han inte räcker till. En utmaning som Ismet också påtalar är rektorernas engagemang och kunskap om fritidshemmets verksamhet. Det kan handla om att personal ofta byts ut och att det tillkommer personer utan erfarenhet och utbildning eftersom ledningen inte har kunskaper om att nyanlända kan behöva extra stöd. Även Maria förklarar hur viktigt det är med personaltäthet när verksamheten planeras för att det alltid ska finnas personal där barnen befinner sig. Hon berättar exempelvis att det är svårt för barn som är väldigt reserverade att skapa relationer till andra om inte personalen finns där för att hjälpa till. Ismet menar att ledningen behöver ta hänsyn till antalet barn och att verksamheten kanske behöver extra pengar. Det börjar bli bättre men det krävs ännu mer. Lisa nämner likaså personalbristen som en stor utmaning och att förutsättningarna inte finns för att utforma verksamheten som önskat. Lena pratar om hur personalen har en stödjande roll i att gynna inkludering så att inget barn blir exkluderat. Hon beskriver också betydelsen av personalens förhållningssätt där man måste tänka på att inte bidra till exkludering.

Jag känner ju att man får ju i alla fall aldrig som vuxen eller som personal gynna den på något sätt, aldrig utan man måste ju få, de är ju ingen som vill bli skild från gruppen. Så man får passa sig så man inte medverkar till det. Det är ju lätt gjort i affekt (Lena).

En utmaning som Ismet tar upp är barn som blir utsatta för kränkande behandling och tar upp likt Lena, vikten av personalens roll i att förhindra exkludering. Han betonar också svårigheten med att personalen kan ha olika värderingar och syn på nyanlända. Ismet menar att ju mer accepterade de nyanlända blir i samhället desto enklare är det för dem att komma in i skolan och på fritids. Lena menar dock att en stor utmaning är att de nyanlända ofta bor helt segregerade i samhället. De bor ofta tillsammans i ett område och bevarar sin kultur samt sitt sätt att leva. Det leder till att de inte riktigt känner till vad som händer runt omkring vilket är svårt, fortsätter Lena. Hon menar att det hade gått fortare för de nyanlända att komma in i samhället om eleverna blev fördelade på olika skolor och områden i samhället. Detta hade också enligt Lena löst svårigheten med att föräldrarna inte talar svenska.

21

7. Analys

I den här delen analyseras resultatet från det empiriska materialet och jämförs med den tidigare forskningen. Avsnittet delas in och analyseras enskilt i kategorier.

7.1 Analys av metoder för att främja inkludering av nyanlända elever

Avsnittet har för avsikt att analysera studiens första frågeställning som handlar om vilka metoder som fritidspersonal uppfattar främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. ”Att skapa relationer mellan elever”, ”Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader” och ”Att synliggöra elevernas olika kulturer” delar in avsnittet.

7.1.1 Att skapa relationer mellan elever

Vänner är en viktig aspekt när det handlar om att stötta människor i flyktingskap enligt Fjällhed (2009) och resultatet i studien visar att informanterna anser att relationen till och mellan elever är en betydande faktor i inkluderingsprocessen. Enligt Wahlström (2015) benämns relationen mellan en lärare och elev som en interaktion, ett levande samspel där båda parter medverkar. Informanterna nämner hur betydelsefullt det är att som pedagog vara med och stötta samt engagera sig i elevernas relationsskapande och Lisa nämner att hon använder sig själv som en “brygga” mellan eleverna för att skapa relationer. Hon menar att det är viktigt att alla känner trygghet i gruppen och att ingen ska känna sig utanför. I skolan skapar de nyanlända eleverna kontakt med både lärare och andra elever. Maria menar dock att nyanlända elever tenderar att bli exkluderade på grund av att de inte förstår det svenska språket vilket även Skowronski (2013) påtalar. Elever kan känna skuld över att de inte talar svenska tillräckligt bra vilket kan resultera i att relationer med andra elever uteblir (ibid.). Även Fjällhed (2009) skriver att språket är en stor utmaning för nyanlända elever och att det kan vara ett stort hinder när det gäller att skapa nya sociala kontakter. För att stödja eleverna berättar Maria att hon ibland själv är med i leken. Detta kan kopplas till Pihlgrens (2013) beskrivning av fritidshemmets didaktiska hur-fråga där lärarens roll i de informella lärandesituationerna är stödjande vilket innebär att läraren är en förebild i en miljö där eleven gör egna erfarenheter.

Ismet anser däremot att man inte ska lägga sig i elevernas lek för mycket eftersom han anser att de leker bra själva. Lärandet på fritidshemmet karaktäriseras nämligen av att eleverna lär av varandra i ett samspel vilket kan förklaras som ett samlärande enligt Pihlgren (2013). Ismet menar dock att det kräver extra planering om leken bygger på språk och kultur vilket ofta krävs för att skapa samlärande. För att skapa samlärande måste lärare planera för att skapa tillåtande aktiviteter som är anpassade till elevernas förutsättningar. Detta betyder att fritidspersonalens didaktiska kompetens bör innefattas av kunskap angående socialiseringsprocesser. För att organisera anpassade aktiviteter efter elevernas förutsättningar måste lärare ha kunskap om hur elever skapar kamratrelationer. Enligt Eklund (2008) och Skowronski (2013) har skolan en stor roll i relationsskapande och lärare måste arbeta målmedvetet. Eklund (2008) beskriver det som att skolan ska fungera som en socialisationsagent mellan eleverna. För att bidra till förstärkande socialisation ska elevernas kulturella bakgrunder ses som en pedagogisk resurs och lärande bör ske mellan elever med olika bakgrund.

22

aktiviteter för att gynna elevernas relationsskapande. I denna formella undervisning lär sig eleverna enligt Pihlgren (ibid.) genom en nära interaktion mellan lärare och elev. Kompetensen hos lärare i fritidshem innebär därmed också att kunna planera och strukturera olika aktiviteter. Även Skowronski (2013) menar att man medvetet måste planera olika gruppaktiviteter och utflykter för att tvinga eleverna att lära känna varandra.

7.1.2 Att överbrygga språkliga och kulturella skillnader

Stöttningar och anpassningar som informanterna tar upp för att överbrygga språkliga och kulturella skillnader är bildstöd, översättningsappar och fysiska föremål. Metoderna som informanterna använder sig av kan kopplas till hur-frågan och är exempel på förklarande metoder (Lindström och Pennlert 2016). Informanterna anser att det är viktigt med tydlig information för att vårdnadshavarna ska involveras och förstå syftet med fritidshemmet. Det är även viktigt med tydlig information för att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska få möjlighet att göra ungefär samma saker som de andra eleverna. För att ge eleverna förutsättningen att utföra samma aktiviteter nämner informanten Lisa att en metod är att själv visa med hela kroppen vilket enligt Lindström och Pennlert (2016) förklaras som en gestaltande metod. Enligt Fjällhed (2009) är det viktigt att ge rätt stöttning och att anpassa utmaningarna efter elevernas förutsättningar. För att kommunicera med vårdnadshavare ger Ismet förslag på att man kan prata, ringa och försöka förklara med hjälp av kroppsspråk och bilder. Han menar även att det underlättar om information finns tillgänglig på olika språk och anser att det inte ska tas för givet att elever och vårdnadshavare förstår information från fritidshemmet. Nackdelen är dock att det kräver mycket jobb och förberedelse vilket även Lena upplever.

7.1.3 Att synliggöra elevernas olika kulturer och språk

Studiens resultat visar att ett arbetssätt för att främja inkludering är att lyfta de nyanländas kulturer i verksamheten. Ismet, en av informanterna, talar om att baka saker från olika kulturer medan Maria låter barnen läsa böcker på sitt hemspråk. Lisa och Lena säger att de brukar fråga eleverna vad olika saker heter på elevernas modersmål vilket enligt Eklund (2008) kan ses som att elevernas kulturella bakgrunder används som en pedagogisk resurs. De olika kulturerna får på så sätt utrymme i undervisningen (ibid.). Även Moinolnolki och Myae (2017) beskriver vikten av att lärare behöver lära sig om elevers olika kulturer. Dock menar Eklund (2008) att det måste vara ett medvetet arbetssätt för att bidra till ett interkulturellt lärande. Det krävs således mer än att det förekommer elever med olika bakgrunder på skolan. Att arbeta med ett interkulturellt lärande syftar till ett ömsesidigt lärande mellan elever med olika bakgrund, inte enbart till elever med invandrarbakgrund (ibid.).

23

modersmål har även andra fördelar. Flerspråkighet i skolan bidrar enligt García (2017) till att elever får hålla kvar vid sitt förflutna samtidigt som Nilsson Folke (2017) menar att elever som fortsätter prata sitt modersmål kan stärka sina familjerelationer. Även skolprestationerna kan påverkas positivt.

Grupperingar med elever som talar samma språk har både för- och nackdelar enligt Skowronski (2013). Det kan enligt Fjällhed (2009) skapa gemenskap och möjligheter för utvecklande möten samtidigt som grupperingar utifrån modersmål kan uppstå. Maria och Ismet upplever denna problematik och menar att nyanlända elever med samma modersmål tyr sig till varandra och bildar grupperingar. Maria vill splittra dessa grupper och menar därför likt Ismet att användandet av modersmålet måste begränsas på fritidshemmet för att inte missgynna inkluderingen. Samtidigt menar Fjällhed (2009) att hemspråket är en viktig aspekt för att nyanlända elever ska känna trygghet och gemenskap. Tryggheten skapas nämligen av att umgås med människor från sitt eget land (ibid.).

7.2 Analys av utmaningar med att främja inkludering av nyanlända

elever

Avsnittet har för avsikt att analysera studiens andra frågeställning som handlar om vilka utmaningar som fritidspersonal uppfattar att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever. ”Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar” samt ”Brister i kunskap” delar in avsnittet.

7.2.1 Samverkan mellan fritidshem, skola och föräldrar

Att involvera vårdnadshavarna i inkluderingsprocessen anser informanterna är viktigt men också en svårighet. Svårigheterna kan vara att vårdnadshavarna inte förstår språket och att fritidspersonalen måste agera tolkar samt skriva informationsbrev på olika språk. Ismet anser att det är viktigt att ge vårdnadshavarna tydlig information men att det kräver mycket arbete. Maria menar istället att vårdnadshavarnas engagemang saknas och ser det som en svårighet. Till exempel når informationen från fritidshemmet inte alltid fram till vårdnadshavarna vilket är synd eftersom Fjällhed (2009) anser att en viktig aspekt i att stötta människor i flyktingskap är att involvera familjen. En bristande samverkan med vårdnadshavare kan enligt Maria leda till att fritidshemmet går miste om värdefull information om eleverna vilket enligt Fjällhed (ibid.) är information som kan hjälpa personalen att stötta samt förstå flyktingbarnen. Det kan handla om att lyssna på vad flyktingbarnen har att säga om deras liv.

7.2.2 Brister i kunskap

24

elevernas kunskapsutveckling och ge eleverna ny kunskap måste läraren anpassa innehållet utefter deras förkunskaper. Detta ställer krav på lärarens yrkeskunnande vilket innefattar didaktisk kompetens, social kompetens och ämnes-/innehållskompetens (Lindström och Pennlert 2016).

Eklund (2008) belyser skolan som en viktig mötesplats för olika kulturella värderingar och förhållningssätt samtidigt som Rubenstein-Avila (2017) menar att en framgångsfaktor för att bidra till inkludering av nyanlända elever är att vara öppen för olika kulturella skillnader. Mångfalden i en skola ska uppmuntras och ses som en resurs för alla. Skolor och klasser måste också ha tillvägagångssätt för att ta emot de nyanlända eleverna. Ismet påtalar utmaningen med att personalen kan ha olika värderingar samt syn på nyanlända. Dessa fördomar angående nyanlända måste enligt Ljungberg (2005) bemötas och diskuteras för att främja inkludering. Detta görs genom att tillsammans diskutera dessa föreställningar och fundera över sina egna föreställningar. Pedagogik är dock personligt vilket problematiserar arbetet med inkludering (ibid.).

Ismet ser även inkluderingsfrågan ur ett större perspektiv och menar att samhället är en viktig aspekt för mottagandet av nyanlända eleverna i skolan. Ju mer accepterade de nyanlända blir i samhället desto enklare blir det för dem att inkluderas i skolan. Lena menar att en stor utmaning är att de nyanlända ofta bor segregerade i samhället vilket enligt Eklund (2008) gör skolan till en viktig mötesplats. Skolan kan nämligen vara den enda mångkulturella platsen där ungdomar möts återkommande. Därför behöver skolan förstå sin betydelsefulla roll för att kunna justera fördomsfulla uppfattningar om individer med annan kulturell bakgrund (ibid.).

25

8. Diskussion

Avsnittet inleds med att diskutera resultatet i förhållande till studiens tidigare forskning. Detta görs utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare förs en metoddiskussion där metodens styrkor samt svagheter tas upp. Vi diskuterar undersökningens generaliserbarhet, trovärdighet, giltighet och forskningsetiska överväganden samt granskar hur vi som forskare har påverkat undersökningsprocessen. Avsnittet avslutas med didaktiska implikationer och förslag på vidare forskning.

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Studien undersöks dessutom med utgångspunkt i följande frågeställningar: ”Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?” och ”Vilka utmaningar uppfattar fritidspersonal att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?”

Resultatet visar olika metoder som fritidspersonalen uppfattar främjar inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet. Informanterna nämner att de använder sig själva för att hjälpa till att skapa relationer mellan eleverna och har en viktig roll i socialisationsprocessen. Till exempel kan verksamheten planera in olika styrda aktiviteter för att möjliggöra elevernas relationsskapande. En svårighet med att försöka inkludera de nyanlända eleverna är dock språket vilket även Fjällhed (2009) anser är en stor utmaning som komplicerar inkluderingen. Resultatet visar trots allt att det finns arbetssätt som kan underlätta detta men informanterna påtalar samtidigt att det kräver mycket förberedelse och att tiden inte riktigt räcker till. Det kan handla om att det inte finns tillräckligt med personal och att personalen inte är utbildad. Personalen som anställs ska enligt Moinolnolki och Myae (2017) vara personer som kan kommunicera och bygga trygga relationer till eleverna. Resultatet visar därför att det bör läggas stor vikt vid vilken personal som anställs och vilka förhållningssätt som personerna har. Grundproblematiken kan vara att rektorer inte har kunskap om fritidshemmets verksamhet.

Samverkan mellan fritidshemmen och vårdnadshavarna fungerar inte enligt våra informanter vilket dels kan bero på okunskapen från rektor och personal. En annan anledning kan vara personalens språkliga kompetens. Ismet anser att han själv har ett ansvar för att få en fungerande samverkan eftersom han kan använda sig själv som en tolk. Han har därmed möjlighet att förtydliga verksamheten för vårdnadshavare som inte förstår det svenska språket. Maria lägger däremot över samverkansproblematiken på vårdnadshavarna och anser att de är oengagerade. Skillnaden på deras synsätt kan grunda sig i att Maria inte har samma möjlighet som Ismet att tolka och kommunicera med vårdnadshavarna. Att samverkan inte fungerar blir ett hinder eftersom Fjällhed (2009) menar att det är viktigt att involvera familjen för att stötta och förstå de nyanlända eleverna. Samverkan förutsätter också att personalen är öppen för olika kulturella skillnader (ibid.). Genom att personalen uppmuntrar mångfalden och ser det som en resurs för alla blir skolmiljön mer välkomnande vilket i sin tur bidrar till att nyanländas självkänsla och självförtroende stärks (Moinolnolki och Myae 2017).

26

olika kulturer. Dessvärre visar vårt resultat att fritidshem använder elevernas kultur och språk i olika utsträckning. Även om informanterna påtalar vikten av att använda modersmålet som en resurs anser de också att användningen av modersmålet måste begränsas för att inte missgynna inkluderingen. Det kan skapas grupperingar med elever som talar samma språk vilka Maria anser måste splittras. Informanterna menar att det måste finnas ett gemensamt språk som alla förstår för att alla ska känna sig inkluderade. Ett exempel på detta som Lena nämner är att det finns en regel på hennes skola som innebär att eleverna endast får tala svenska. Samtidigt reflekterar hon över om det verkligen finns belägg för att ha det så vilket får oss att ifrågasätta syftet med att eleverna enbart ska tala svenska. Kan syftet vara att lärarna ska förstå vad eleverna säger? Och att detta i förlängningen underlättar deras arbete? Ett annat alternativ till att modersmålet används i olika utsträckning kan vara att läroplanens text ”dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål” (Lgr11, 2019, s.23) kan tolkas på olika sätt. Ytterligare ett sätt att förklara skillnaderna i användandet av modersmål i undervisningen kan vara att skolor inte har tagit till sig forskning angående vilka fördelar som finns med att använda elevers språk som en resurs. Olika tolkningar av läroplanens text i kombination med okunskap kan i sin tur påverka likvärdigheten på fritidshemmen runt om i Sverige.

Slutligen bör man se inkluderingsprocessen ur ett större perspektiv. Ismet påtalar att samhället har en stor roll i att främja inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet. Ju mer accepterade nyanlända är i samhället, desto enklare blir det för eleverna i skolan. Det kan tolkas som att samhället också har en viktig roll i inkluderingen av nyanlända elever i skolan. Dock har resultatet visat att de nyanlända ofta bor segregerade i samhället vilket Lena anser försvårar inkluderingen. På grund av segregeringen i samhället menar hon att de nyanlända eleverna ofta hamnar på samma skola vilket omöjliggör arbetet med inkludering i skolan. Detta påverkar i förlängningen även inkluderingen av nyanlända i det svenska samhället. Fritidshemmet som organisation bör också diskuteras. Enbart barn till vårdnadshavare som arbetar eller studerar har rätt till en plats på fritidshem samt barn med behov av olika anledningar. Trots att de nyanlända eleverna är i behov av socialisation och att träna på det svenska språket får de inte en plats på fritidshemmet. Detta gör att fritidshemmet som organisation kan bidra till exkludering och rätten till en plats på fritidshemmen behöver ifrågasättas. Samtidigt bör skolan och fritidshemmet ses som en helhet för att skapa större möjligheter för inkludering. Det krävs därför en ömsesidig förståelse mellan klasslärarens och fritidslärarens verksamhet. Fritidshemmet har en lika viktig roll som skolan i inkluderingsprocessen vilket måste uppmärksammas.

8.2 Metoddiskussion