Meningsfull idrottsundervisning i grundskolans senare åldrar

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Idrottsvetenskap

David Uvenclir

Meningsfull idrottsundervisning

i grundskolans senare åldrar

Meaningful physical education

In secondary school

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 11-06-10

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad en meningsfull idrottsundervisning innebär för idrottslärare i grundskolans senare år. Tillvägagångssättet var kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare, jämnt könsfördelade i åldrarna 25 – 35 och kommer från olika högstadieskolor i Sverige. I Lpo 94 står det att grundskolan ska sträva efter att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala färdigheter, samt stärka elevens självbild utifrån ett hälsoperspektiv. Samtidigt ska elevens rörelsemönster förbättras och ett intresse för fysisk aktivitet stimuleras. Efter avslutad skolgång ska eleven förstå sambandet mellan hälsa, mat och rörelse. Fokuset i ämnet ska vara idrott, lek och allsidiga rörelser och därigenom få erfarenheter och positiva upplevelser. Mitt resultat visar att idrottslärare tar fasta på dessa riktlinjer. Vad de i synnerhet anser som en meningsfull undervisning är när eleven är fysiskt aktiv, där kinestetiska färdigheter och ett fortsatt fysiskt intresse utvecklas. Viktigt är också att läraren har ett reflekterande förhållningssätt och spenderar tid till planering, där eleven

inkluderas så att begripligheten i undervisningen blir stor. Hälsoperspektivet framhålls, som kunskap om att kunna påverka sin livsstil. I detta finns även vikten av att stimulera de sociala och psykiska färdigheterna genom att bekräfta eleven. Resultatet visar också att de intervjuade anser att Lpo 94 är diffus. Enligt skolverket (1998) ska varje skola arbeta fram en lokal

arbetsplan, vilket ger idrottslärarna en handlingsfrihet inom vissa ramar hur de ska bedriva sin undervisning. Framställningen av den lokala arbetsplanen ska göras i samverkan med andra idrottslärare och elever för att skapa en djupare diskussion kring undervisningen. Den ska ständigt revideras för att hållas uppdaterad. Resultatet visar på att idrottslärarna inte reviderar sin arbetsplan i den mån de borde och det var ett viktigt svar som kom fram i undersökning. I litteraturen nämns inte detta överhuvudtaget. Om idrottslärarna strävar efter att uppdatera den lokala arbetsplanen ökar därmed möjligheterna till en djupare diskussion med kollegerna och en gemensam syn på vad som är en meningsfull undervisning.

The purpose of the thesis was to examine what a meaningful physical education does for physical education teachers in secondary school. Lpo 94 says that schools should strive for developing students’ physical, mental and social skills, and enhance students’ self-image. This will be done from a health perspective. At the same time the students’ movements should be improved and the interest for physical activity being stimulated. After finishing school, the student will understand the relationship between health, food and movement. The focus of the subject will be sports, games and all-round physical and the student will thereby gain positive experiences. My results indicate that physical education teachers take note of these guidelines. They particularly believe that a meaningful education is when students are physically active, in which kinesthetic skills and that the interest in physical develops. It is also important that the teacher has reflective approach and spend time planning, in which the student is included so that the intelligibility of teaching will be great. The health perspective was emphasized, especially the knowledge about how to affect your own lifestyle. This was also the

significance to stimulate the social and mental skills by confirming the student. The results also show that the interviews believe that Lpo 94 is diffuse. According to School education board (1998), each school should develop a local work plan, which gives the teachers freedom of action within limits how they should conduct their teaching. The production of the local work plan should be done in cooperation with other physical education teachers and students to create a deeper discussion of teaching. The local work plan should constantly be reviewed to be kept updated. The results show that the teachers did not revise its local work plan to the eligible extent and it was an important response that emerged in the survey. The literature does not mention this at all. If the teachers strive to update the local work plan the

possibilities for a deeper discussion with colleagues and a shared vision of what a meaningful education should include increases.

Som blivande idrottslärare vill jag ta reda på vad idrottslärare i skolans senare åldrar anser är meningsfull idrottsundervisning och vilka ingredienser som bör ingå. Karlefors (2002) och Annerstedt (2007) menar att vad som är meningsfull idrottsundervisning för en idrottslärare, behöver inte vara det för en annan. Dessa frågor tycker jag som blivande idrottslärare är viktigt att reflektera kring, samtidigt som det har gett mig en djupare insikt i vad en meningsfull idrottsundervisning bör innehålla. Det kommer att bli både spännande och intressant att förmedla en sådan undervisning till mina framtida elever. Idag har den enskilde idrottsläraren ansvar att formulera sin verksamhet i den lokala arbetsplanen som i sin tur följer styrdokumentet. Tyvärr följs och revideras den inte som förväntat. Denna frihet under ansvar kan också innebära att läraren använder sig mer av fysisk aktivitet som rättesnöre för

betygsättningen, men inte rättfärdigar den. Idag är för mig bildning genom rörelse angeläget i ämnet, med fokus på att stärka den positiva upplevelsen och självbilden. Min utgångspunkt i en meningsfull idrottsundervisning är att en människa som mår bra också klarar av att genomföra sina mål i livet.

Jag vill tacka min handledare Sven – Olof Palm för den goda vägledningen och mina respondenter. Utan er hade detta arbete inte blivit av.

1 Inledning 6

1.2 Bakgrund 7

1.3 Syfte 7

1.4 Frågeställning 8

2 Litteraturgenomgång 9

2.1 Kursplan för idrott och hälsa 9

2.2 Bildningsperspektivet 10

2.2.1 Bildning om, genom och i fysisk aktivitet 11 2.2.2 Europeiska idrottslärarorganisationen 12 2.3 Upplevelse- och kunskapsdimensioner 13

2.4 Hälsa 13

2.5 Känsla av sammanhang 14

2.6 Idrottslärare och föreningsliv 16

2.7 God undervisning 16

2.8 Strategier 18

2.9 Könsrollsmönstret i idrottsundervisning 19

2.10 Reflekterande förhållningssätt 19

2.11 Dilemmat med läroplanen och idrott och hälsa 20

2.12 Lokal arbetsplan 21 2.13 Sammanfattning av litteraturgenomgången 22 3 Metod 23 3.1 Urval 23 3.2 Datainsamlingsmetoder 23 3.3 Procedur 24

4.2 Fysisk aktivitet 25 4.3 Reflektioner 26 4.4 Idrottslig bakgrund 26 4.5 Hälsa 27 4.6 Tydliggöra målen 27 4.7 Betydelsefulla moment 27

5 Analys och diskussion 29

5.1 Sociala relationer 29

5.2 Fysisk aktiviteter 30

5.3 Tydliggöra målen och lokal arbetsplan 31

5.4 Reflektion 31

5.5 Hälsa 32

5.6 Idrottslig bakgrund 33

6 Avslutning och slutord 34

Referenser 36

1 Inledning

Vårt samhälle blir allt mer mekaniserat där barn och ungdomar har möjligheten att inta en passiv livsstil. Detta kan generera till att motverka både spontanaktivitet och regelbunden aktivitet. Idrottsforskarna Lundvall och Meckbach (2010) anser att graden av fysisk aktivitet har en viss tendens att minska under skoldagen hos elever i de senare åldrarna i grundskolan. Det har också visat sig att äldre barn och ungdomar inte deltar i ämnet idrott och hälsa i samma utsträckning som när de var barn. Medelvikten hos svenska barn ökar också trots att näringsintaget inte gör det och en försämrad motorik kan skönjas. Många av dessa barn är inte engagerade i någon organiserad föreningsidrott utanför skolan. Ämnet idrott och hälsa har stor betydelse för att barn ska vara fysiskt aktiva menar flera idrottsforskare. Idrott och hälsa i undervisningen kan vara det enda tillfället för barnen och ungdomarna att utöva fysisk aktivitet utöver spontanaktivitet. Därför har ämnet en viktig roll för att skapa ett långvarigt intresse för fysisk verksamhet, genom att stimulera ungdomar till att träna och skaffa sig kunskap för att bibehålla sin hälsa. Andra viktiga värden som fysisk aktivitet ger, är lägre samhällskostnader för ohälsa och bättre förutsättningar för lärandet i andra skolämnen. Idrottsämnets legitimitet utgick tidigare från att träna elever till att bli disciplinerade och fysisk starka, medan ämnet idag strävar efter att förbättra elevernas hälsa. Lundvall och Meckbach (2010) menar att ämnets didaktik handlar om att man har som mål att undervisa någon i något så att undervisningen genererar ny kunskap. Undervisningsinnehållet påverkas av styrdokument som är skrivna utifrån ett politiskt intresse och forskning i idrottsvetenskap, men den som framför allt påverkar läroprocessen är idrottsläraren själv. Meningsfull

undervisning innebära att alla elever är aktiva och engagerade under lektionen. I intervjuerna, som det här arbetet baseras på försöker jag ta reda på vad idrottslärare idag anser som

1.2 Bakgrund

Ämnet idrott och hälsa har ett brett utbud där fokus ska ligga på idrott, lek och allsidiga rörelser. Det skall enligt kursplanen skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter efter sina egna förutsättningar, utveckla samarbetsförmåga och gemenskap, samt respekt och förståelse för andra. Läraren kan idag använda sig av olika redskap för att uppnå de mål och syften som ställs i skolans styrdokument, den lokala arbetsplanen. Undervisningen bygger på traditionella grunder med uppnåendemål, som ligger till grund för värdering av eleven. Då förutsättningarna hos eleverna varierar upplevs undervisningen inte lika meningsfull hos alla. Idrottslärarna strävar efter ett varierande undervisningsinnehåll, men alla lyckas ändå inte med att få undervisningen meningsfull och samtliga elever aktiva. Idrottsläraren bör

kontinuerligt reflektera över sitt undervisningsinnehåll gentemot kursmålet, vilket arbetssätt som används och inte minst vad en meningsfull undervisning är. Med ett reflekterande förhållningssätt och en reviderad lokal arbetsplan ökar idrottslärarens möjlighet att uppnå syftet och målet med undervisningen.

1.3 Syfte

Målet med examensarbetet är att undersöka vad idrottsläraren i grundskolans senare åldrar anser är meningsfull undervisning för sina elever. Med styrdokument och den lokala

arbetsplanen ska läraren bedriva en meningsfull undervisning. För att ta reda på vilka metoder som används och vilka värderingar som ligger till grund för dagens undervisning har jag valt intervjuer för syftet med mitt arbete. Eftersom den lokala arbetsplanen inte alltid är

uppdaterad och följs, blir det intressant att ta reda på hur den enskilde idrottsläraren lägger upp sin undervisning för att nå sina mål. Clasén (1995) menar att barn och ungdomar blir allt mer passiva. Enligt honom är det många som anser att ämnet idrott och hälsa ska uppväga elevers inaktivitet och vara en resurstillgång för minskning av stress och

1.4 Frågeställning

 Vad är en meningsfull undervisning då den lokala arbetsplanen inte följs fullt ut i grundskolans senare åldrar?

2 Litteraturgenomgång

Enligt Läroplanen (2009) för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet – (Lpo 94), skall den undervisning läraren bedriver vara saklig och allsidig. Undervisningen ska planeras så att elevens behov och förutsättningar möts. Skolan ska vila på demokratiska arbetsformer där eleven har möjlighet att påverka undervisningen. Genom läroplanen har skolan i uppdrag att erbjuda fysisk aktivitet vid varje skoldag. I läroplanen står det att kunskap inte är ett entydigt begrepp, utan kommer till uttryck i olika former, som förståelse, kunskapsfakta, förtrogenhet och färdigheter, som vävs in i varandra. (Lpo 94. 2009). Kursplanen för idrott och hälsa har tydliga strävande- och uppnåendemål, där

uppnåendemålen skall ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret. Några exempel på strävandemål är att skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven utvecklar kunskaper om livräddning och beredskap för ett handlingssätt i nödsituationer både på land, i och vid sidan av vatten. Skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven utvecklar och förbättrar sitt rörelseschema och viljan att röra på sig, samt genom detta ge uttryck för känslor, fantasi och gemenskap. Grundskolan ska även i sin undervisning sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala färdighet, samt stärker sin positiva självbild.

Några exempel på uppnåendemål som grundskolan ska arbeta efter, är att eleverna skall vara delaktiga i lek, dans och idrott och kunna utföra relevanta rörelseuppgifter. De ska också förstå sammanhanget mellan hälsa, kost och rörelse samt använda sin kunskap om ergonomi i vardagliga situationer. Kunskap i orientering är betydelsefullt, så att eleven på så vis kan orientera sig på okända mark med hjälpmedel, samt kunna planera och realisera vistelse under olika årstider i naturen.

Skolverket (2000) skriver i kursplanen för idrott och hälsa att fokus ska vara på idrott, lek och allsidiga rörelser, där pojkar och flickor skall delta efter egen fysisk förmåga. Vidare skall eleverna genom aktivitet få erfarenheter och upplevelser i ämnet samt möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, som stärker samarbetsförmågan och gemenskapen med ödmjukhet och respekt. Det huvudsakliga syftet är att man utgår från ett hälsoperspektiv som inkluderar social, psykisk och fysisk tillfredställelse. Andra perspektiv som lyfts fram i kursplanen är den etiska aspekten med förståelse för andra individers olika förutsättningar. Det kulturella

andra kulturer med sina uppfattningar och rörelseutryck. Ämnet betonar vikten av att skydda och vårda vår miljö. Genom att vistas i naturen och vara ute i friluftslivet ger det möjlighet till kunskap, erfarenhet och upplevelser om vad som påverkar vår natur och miljö.

2.2 Bildningsperspektivet

Annerstedt (2007) anser att kursplanen i idrott och hälsa är som de andra kursplanerna i övriga ämnen i skolan, en påföljd av kamp mellan olika politiska intressen och experter. Fokus har legat på hur man har valt att se på människan och vad hon ska använda sin kropp till. Detta fokus har med tiden förändrats och därmed innehållet i undervisningen. Ämnet idrott har i samband med den nya läroplanen övergått till att bli idrott och hälsa. Dessutom menar Annerstedt (2007) att det inte råder samstämmighet bland idrottslärare vad som är målet med idrottsundervisningen. Intervjuer gjorda av Claes Annerstedt (2007) på

idrottslärarkandidater, idrottslärare och idrottsutbildare påvisar skillnaderna i deras syfte med idrottsundervisningen. Det huvudsakliga innehållet med dessa intervjuer var att de flesta önskade skapa intresse och förutsättningar till fortsatt fysisk aktivitet efter fullbordad skolgång. Dessutom resulterade denna undersökning i sex skilda uppfattningar. Det som legitimerar idrottsämnet är att det tillgodoser behov för stunden. Här skapar man möjligheten för eleven att pröva på fröjden av rörelse och lek. Det ska vara en aktivitet för stunden som är trevlig och rolig. I perspektivet idrottsämnets relation till andra ämnen tar man hänsyn till övriga ämnen som är teoretiska. Funktionen är att eleven ska avlastas gentemot de andra studieinriktade ämnena. Att ämnet tillgodoser övergripande mål som syftar till att fostra och lära eleven utmärkande idrottskunskaper. Att ämnet utvecklar vissa fysiska egenskaper som

syftar till att eleven ska underhålla och utveckla sin fysiska status. Detta liknar mer den

föreningsverksamhet som finns i Sverige där undervisningen i huvudsak går ut på att träna fysiska kvalitéer. Ämnets karaktär av orienteringsämne lyfts fram där eleven får information om ämnet och får pröva en stor del av innehållet som ämnet spänner över. Att man lär sig

kunskaper och färdigheter som är specifika för ämnet, där själva lärandeprocessen är i fokus

2.2.1 Bildning om, genom och i fysisk aktivitet

Enligt Annerstedt (2007) kan idrottsundervisningen framställas som bildning utifrån tre dimensioner. Den första dimensionen är undervisning om idrottsämnet. De centrala begreppen är viktiga, som regler för olika aktiviteter och kunskap om idrotten. Här framkommer

information som i sin tur gör att eleven förstår och sätter den fysiska aktiviteten i ett sammanhang. Denna dimension har i sig tre underkategorier som börjar med begreppsliga

mål. Här lyfter man förståelsen om vad en aktivitet syftar till. Detta sker genom kunskap om

regler och taktik. På så vis kan eleven erhålla teoretisk kunskap utan att själv delta aktivt, men genom en aktiv deltagelse ökar förståelsen. Medvetenhet och förståelse är två angelägna begrepp att lyfta i kursplanen. Den andra kategorin handlar om empiriska mål. Här ska lärarna stödja eleven med inhämtning, tolka och förstå information och fakta gällande fysisk

verksamhet. Den sista kategorin talar om informativa mål. Den hänvisar till allmän kunskap om fysisk verksamhet som är beroende av de andra kategorierna begreppsliga och empiriska mål. Detta ger en allmänbildning i idrott. Den andra dimensionen som framställer bildning är undervisning genom idrottsämnet. Här används aktiviteter för att nå andra syften än själva utförandet av en rörelse, som ger gemenskap och moralisk progression. Till sist beskriver Annerstedt (2007) den sista dimensionen som är undervisning i idrottsämnet. Aktivt deltagande är ett måste i denna dimension för inlärning. Detta beror på att tyngden på

inlärning finns i själva dynamiken för att utveckla den kinestetiska förmågan i samband med dessa aktiviteter.

Annerstedt (2007) menar att dessa tre dimensioner är beroende av varandra och tillsammans skapar ämnets bildningsmål. Annerstedts åsikt om att vara fysisk bildad handlar också om att se idrott i ett större sammanhang där man kan använda sig av varierad fysisk aktivitet,

samtidigt som man reflekterar kritiskt över den rörelsekultur man ställs inför. Raustorp (2000) fortsätter med bildningsperspektivet och menar att de specifika kännetecknen för en

Raustorp (2000) utgår från den aktuella läroplanens kunskapsbegrepp för att visa hur vi ska lägga upp undervisningen för att nå dessa mål.

Kunskapsform Innebörd Man får Genom att Fakta Veta att Information Memorera

Förståelse Veta varför Mening Tolka

Färdighet Veta hur Förmåga Öva

Förtrogenhet Veta vad Omdöme Delta/erfarenheter (Raustorp: 2000:19)

Raustorp (2000) menar att eleven ska få med sig mycket mer än bara fysisk träning efter sin skolgång. Om lektionen består i att utföra styrketräning i en cirkelbana, ska eleven också tänka på vilka muskler man tränar, val av övning, dosering i form av belastning och antal repetitioner med pedagogisk tänkande så att övningen kan instrueras till andra. Djupare kunskap får eleven ju fler F vi lärare klarar att få in i undervisningen

2.2.2 Europeiska idrottslärarorganisationen – EuPEA

Annerstedt (2007) menar att EuPEA anser att ämnet idrott och hälsas syfte är lärandet och med sitt innehåll av fysisk aktivitet bidrar till elevers bildning. Alla kan efter sin förmåga och förutsättningar delta i skolidrotten, samtidigt som den skiljer sig från föreningsverksamheten. Idrottsundervisningen bör möjliggöra för elever att kunna utveckla sitt rörelseschema och på så sätt få fysiskt aktiva elever. Enligt Annerstedt (2007) anser EuPEA att alla elever har rätt till idrottsundervisning som främjar en bred fysisk kompetens och utveckling. Man ska vidare ha en reflekterande syn på hälsosam livsstil med en positiv självbild i samband med fysisk aktivitet. Då får man möjlighet att utvecklas till en ansvarsfull och självständig medborgare, en personlighetsutveckling som skapar intresse för fysisk aktivitet över tid.

2.3 Upplevelse- och kunskapsdimensioner

Larsson (2010) menar att elevernas upplevelser av undervisningen har blivit mer betydelsefull i och med Lpo 94. Idrottsläraren ska i fortsättningen lägga vikt vid elevens upplevelse av och kunskaper om träning, något man inte behövt göra tidigare. Från att vara ett objekt för

undervisningen har eleven blivit ett subjekt för lärande och upplevelser av undervisningen. Med andra ord ska man inte enbart träna fysiskt, utan också veta vad man lär och hur

lektionen upplevs, samt vilka erfarenheter som idrott och hälsa ger. Larsson (2010) hänvisar till en förändrad syn på förhållandet kunskap och färdighet. Tidigare har det varit uppdelat i kunskaps- och färdighetsämnen. Idag talar man om breddat kunskapsbegrepp, där kunskap bildas genom färdighet i, fakta om, förståelse för och förtrogenhet med ett ämnes

kunskapsområde. Larsson (2010) fortsätter sitt resonemang med att det är svårt att ta fram vad en elev ska lära sig. Idag använder många idrottslärare sig av fysiska aktiviteter i

undervisningen, där elevens fysiska förmåga är enklare att mäta och därmed underlättar betygsättningen. Raustorp (2000) menar att undervisningsförhållandet mellan lärare och elev har förändrats. Innan den nya läroplanen från 1994 implementerades skulle kunskap läras ut från den som hade till den som behövde den. Idag vill man utveckla tidigare erfarenheter. Detta ställer högre krav på läraren, som behöver mer kunskap om eleverna för att kunna stötta dem i deras utveckling. Förutsättningen är en god kommunikation och en bra relation mellan lärare och elev. Undervisningen är inte längre bara en förmedling av kunskaper, utan ska också innehålla upplevelser med kunskapsutveckling. Denna förändring i lärarens syn på undervisningen innebär att lära eleverna ta initiativ till att lära sig själva.

2.4 Hälsa

Genom införandet av Lpo 94, bytte ämnet namn från idrott till idrott och hälsa, som gav det nytt innehåll. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av

fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp” (Raustorp. 2000). Målen för undervisningen förändrades och mer tonvikt lades på

Hälsa kan också ses utifrån dikotomin frisk eller sjuk, som är en patogen syn. Generellt bör man se hälsa som en strävan mot fysiskt och psykiskt välbefinnande än som ett mål i sig menar Larsson (2010). Enligt läroplanen ska faktorer som fysisk, psykisk och social hänsyn tas, med ett salutogent perspektiv på undervisningen. Då utgår man från faktorer som skapar och utvecklar hälsa. Läraren bör inta en helhetssyn på eleven, som ses i ett sammanhang med möjlighet till påverkan i sin läroprocess. Hälsa som kunskapsobjekt kan exempelvis utryckas som levnadsvanor och levnadsvillkor. Ett socialt och psykiskt lärande som innebär att följa regler, vara punktlig och använda rätt utrustning. Larsson (2010) hävdar att exempel på god och hälsosam undervisning är att synliggöra eleven, ha trivselregler, uppleva delaktighet och att ge dem en tillräckligt utmanande nivå på undervisningen. För att eleven ska må bra behöver denne organisation i tillvaron som underlättar struktureringen av undervisningen. Social trygghet är en viktig komponent för att få en god undervisning. Då har eleverna möjlighet att utföra varierande grad av fysisk aktivitet.

Den största faran mot vår folkhälsa är krig och naturkatastrofer. Skolan ska arbeta aktivt för demokrati och fred i undervisningen. I idrott och hälsa kan eleven lära sig kommunikation, konfliktlösning och samarbete genom att stärka sin egen vilja och moral för att möta livet. Inaktivitet och dålig kosthållning kan förebyggas genom att skapa fysisk, psykisk och social styrka.

2.5 Känsla av sammanhang

Larsson (2010) förklarar begreppet känslan av sammanhang (KASAM) i idrott och hälsa som;

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Denna modell används främst inom vård och

inneha resurser. Resurserna kan vara sociala relationer, tillgång till fysiska redskap, kognitiv förmåga i form av uppmärksamhet, skapa möjlighet till inlärning och innehav av kunskap. Läraren ska försöka göra det möjligt genom tillgång till rätt utrustning få eleverna till att reglera sina fysiska, psykiska och sociala resurser i undervisningen. Här gäller det att skapa trygghet i gruppen under lektionen så att eleverna känner inspiration att genomföra den. Det kan vara bekräftelse av en elev genom uppmärksamhet, användandet av vettiga övningar och utrustning samt genom en god planering så att alla lyckas utifrån sina personliga resurser. En ökad känsla av hanterbarhet infinner sig genom de erfarenheter som skapas och som

2.6 Idrottslärare och föreningsliv

Sandahl (2005) anser att det finns en stark koppling mellan idrottslärarkåren och föreningsidrotten. Många idrottslärare har eller har haft en bakgrund som utövare inom föreningslivet. Idrottslärarens erfarenhet härifrån har påverkan och betydelse på

undervisningens innehåll. Elever som är aktiva på fritiden inom föreningslivet har också ett visst inflytande på undervisningens innehåll. Detta ger ett undervisningsinnehåll som läraren och en del av eleverna är förtrogna med tidigare. Många idrottslärare vill att undervisningen ska vara rolig och avkopplande för eleverna. Sandahl (2005) menar för att nå detta lägger idrottsläraren upp aktiviteter de vet elever uppskattar från sin fritid. Om elever med stort idrottsintresse, ges ett för stort inflytande över undervisningsinnehållet kommer de elever som saknar engagemang till idrott på fritiden troligtvis inte att engagera sig i

idrottsundervisningen.

2.7 God undervisning

Annerstedt (1995) menar när man talar om innehållet i god undervisning, så brukar man dra sig till minnes sin egen skoltid och vilka egenskaper som karakteriserar en bra lärare. Man minns sina gymnastiklektioner och tar utgångspunkt i dessa erfarenheter för att idag jämföra vad som lärs ut. Exempel som dyker upp på egenskaper är välorganiserad, rättvis, humor och god planeringsförmåga. Annerstedt (1995) fortsätter och menar att för ett par decennier sedan, var god undervisning detsamma som att alla elever deltog och visade engagemang. Läraren skulle ha en detaljerad plan samt kontroll över klassen, och vara förebild genom att visa pondus, ha en god hållning med en klar, tydlig röst. Idag är det främst en god planering som ger förutsättning för en lyckad undervisning. Innehållet i god undervisning upplevs varierande från elev till elev och förmågan att ta emot kunskap varierar. Annerstedt (1995) menar att god undervisning har tolkats synonymt med effektiv undervisning. Han tycker att det är svårt att mäta graden av effektiv undervisning, därför att det tekniska bedömningssättet ofta blir avgörande hur god undervisningen är.

Annerstedt (1995) anser att det inte går att säga att en lärare har varit effektiv, bara för att läraren har uppnått sitt syfte med undervisningen. Det beror på vilket syfte en lärare har och hur man bedömer värdet i relation till ämnets övriga syfte och mål. Frågan är om en

Annerstedt (1995) hänvisar till den amerikanska undervisningsmodellen. Där utgår man från tydliga mål som man vill att eleven ska uppnå under en lektion. Effektiviteten mäts i hur många som har uppnått målet.Detta menar Annerstedt (1995) är inte en effektiv lärare och god undervisning, utan en mer amerikansk stil där värden som effektivitet och produktivitet dominerar. Annerstedt (1995) fortsätter vidare och menar att TV:s påverkan på människor skapar förväntningar med inriktning mot underhållning. Denna trend sprider sig också i det övriga samhället, även i skolan, där elever förväntar sig att undervisningen ska vara

underhållande. Annerstedt (1995) skriver att i USA saknas motivation till idrottsundervisning och att lärarna där måste bli bättre på att lära ut till sina elever. För att motverka den bristande motivationen skriver Annerstedt (1995) att en av lösningarna på problemet var underhållande verksamhet i undervisningen, så att eleverna blir aktiva och glada. Annerstedt (1995) menar att det inte är god undervisning då idrottsläraren har underhållning som huvudmål och inte mäter värdet av vad elever lär sig.

När man utvärderar effektiv undervisning används klassen som analysenhet menar

Annerstedt (1995). Detta kan resultera i att de flesta eleverna anser att undervisningen är god, medan ett fåtal elever av olika orsaker är inaktiva på lektionerna. De kallas för de

”kompetenta åskådarna”, därför att de gör sig osedda och förbli inaktiva under lektionen genom att utföra bisysslor. Annerstedt (1995) menar att det finns elever som tycker att idrottsundervisningen är pest och pina pga. att de måste visa sin fysiska förmåga med känsla av otillräcklighet och mental osäkerhet. Det skapar en otrygg miljö med rädsla för deltagelse i undervisningen. Med denna aspekt på upplevelser från enskilda elever, så spelar det ingen större roll om flertalet av eleverna i undervisningen anser att det har varit en god

undervisning, då inte alla elever mår bra och får uppleva en trygg undervisningsmiljö. Annerstedt (1995) anser att planera lektionen noggrant är en förutsättning för god

elever och lärare. Den är viktig och nödvändig för social inlärning. Exempel på

beteendefeedback är positiv feedback till en elev som förklarar och lär en annan elev. Både prestations- och beteendefeedback kan ha kort- och långsiktiga effekter. Den kortsiktiga effekten kan vara att eleven korrigerar en rörelse till det bättre eller att läraren möts med ett leende från eleven. De långssiktiga effekterna är inte lika uppenbara och det är viktigt att negativa beteenden inte går obemärkt förbi. Annerstedt (1995) menar att idrottsläraren ska fundera på valet av övningar, progression och vilket språk man använder sig av, så att eleven förstår. Är man inte säker på sin kunskap i olika moment i undervisningen, så kräver detta mer planering för att behärska övningen. Ökad kunskap inhämtas genom att studera litteratur och träna på momenten.

Annerstedt (1995) anser att målstyrning är kontroversiell. Målstyrning går ut på att försöka förbättra undervisningen genom tydliggörande av målen. Innehållet och arbetssättet är

övergripande. Målstyrningsmodellen har lätt för att bli formell och det kan uppstå svårigheter med att realisera den i undervisningen. Han oroar sig för att den här trenden reducerar

lärarrollen kraftigt genom att lärarens enda uppgift blir att skapa gynnsamma förutsättningar för inlärning. Målen är teoretiskt uppsatta och kan befinna sig långt från skolans verklighet. Dessutom utgör beteendemässiga målsättningar bara en liten del av de erfarenheter man erhåller under en lektion och får inte överskugga kunskaper som kan vara viktigare och starkare. Idrottsämnets kursplan har ramar att följa och det är lärarens uppgift med eleverna inkluderat att ta ställning till vilka mål som ska främjas och vilket innehåll undervisningen ska ha samt vilket arbetssätt som ska användas. Lektionen kan exempelvis starta med teori som eleverna i nästa moment har nytta av i den fysiska delen.

2.8 Strategier

Annerstedt (1995) säger att det finns strategier i strävan mot god undervisning. Han anser att det är värt att spendera mycket tid till att planera innehållet. Ibland kan tiden rinna iväg under lektionen och tid läggs på saker som inte har med innehållet att göra. Undervisningen bör huvudsakligen bestå av fysisk aktivitet. Ämnet har sin unika del genom att främja fysisk aktivitet, vilket ska genomsyra hela lektionen. Elever tappar snabbt koncentrationen då de sitter stilla och lyssnar på långa genomgångar och för lite tid ägnas till själva övningen. Istället ska läraren sträva efter att ge alla elever snabb feedback under själva aktiviteten. Annerstedt (1995) tycker att övningar är tidsbesparande om man lär eleverna delta i

instruktioner flera gånger under en och samma lektion. Annerstedt (1995) vill också öka elevernas aktivitet utan att samtidigt öka risken för skador. Detta medför att idrottsläraren måste vara rörlig i hela salen, dels för att ge feedback men också för att hålla klassen under uppsikt. Att undervisa med engagemang är viktigt som idrottslärare menar Annerstedt (1995). När eleverna är fullt engagerade med en övning, bör man inte avbryta för mindre

tillrättaläggelser som stör undervisningen, utan låta eleverna jobba på. Utmanande övningar på individnivå kräver organisationskunskap. Detta är viktigt för att eleven ska känna

meningsfullhet med undervisningens innehåll. Därför bör läraren ha olika svårighetsgrader i övningarna och en progression som motsvarar de individuella färdigheterna. Att skapa en positiv inlärningsmiljö är en viktig del i en god undervisning. Med kontinuerlig feedback skapas realistiska krav på klassens resultat. Idrottslärarens strävan bör vara att förbättra elevernas prestation och deras förståelse för ämnet idrott och hälsa.

2.9 Könsrollsmönstret i idrottsundervisning

Idag är samundervisning mellan pojkar och flickor allt vanligare. Annerstedt (1995) menar att utgångspunkten för idrottsläraren blir att behandla eleven individuellt oavsett

könstillhörigheten. I idrottsundervisningen sker detta inte fullt ut, utan lärare behandlar pojkar och flickor på olika sätt. Annerstedt (1995) hänvisar till forskning som visar att pojkar får mer instruktioner och beröm för sina resultat, medan flickorna oftast får beröm för sina

försök. Dessutom får pojkar oftare kritik än flickor. I bollspel passar pojkar sällan bollen till

flickor. Annerstedt (1995) menar att det verkar som att elever är mer seriösa till en övning som de tycker är mer passande för deras kön, så kallad könsbunden lek eller idrott. Han tycker att idrottsläraren skiljer på språket mellan könen i moment som t.ex. där läraren uppmuntrar dem till fysisk rörelse. Flickorna blir samtidigt begränsade av på vilket sätt de ska utföra verksamheten. De uppmuntras att vara rädda om sig och samtidigt uppvisa ett sansat beteende. Pojkarna hindras endast av säkerhetsaspekter.

2.10 Reflekterande förhållningssätt

Annerstedt (1995) menar att lärare ska reflektera över undervisningens innehåll och vad som är betydelsefullt för barn och ungdom att lära sig. En bra undervisning bygger på god

planering med bra riktlinjer. Undervisningen bygger också på lärarens och skolans

ett reflekterande förhållningssätt till sig själv och undervisningen. Viktigt att ställa sig frågorna, vad är en god undervisning samt reflektera över sina egna värderingar. Annerstedt (1995) presenterar fyra råd till idrottslärare:

 Varje idrottslärare är unik och bör vara medveten över sin undervisning samt vara kreativ.

 Det är viktigt att idrottsläraren är förtrogen med undervisningen som genomsyras av värderingar tillsammans med skolans normer. Monoton undervisning undviks genom utbyte av erfarenheter lärare emellan.

 Det finns ingen gemensam mall i vad som är god undervisning. Syftet med

undervisningen är viktig och trots att idrottslärarna kan ha olika undervisningsinnehåll arbetar man i samma riktning.

 Traditionellt har träning av kroppens muskler stått i centrum före reflektion. Teknik och taktik ingår också i undervisningen men då måste dess betydelse betonas och lyftas fram i en diskussion.

2.11 Dilemmat med läroplanen i idrott och hälsa

Karlefors (2002) konstaterar att i och med att Lpo 94 infördes så reducerade idrott och hälsa sin ställning på skolschemat. Undervisningstimmar gick från 537 timmar till 460 timmar. Ämnet har vidgats innehållsmässigt samtidig som tiden har reducerats. Förutom dessa obligatoriska timmar, kan varje lokal skola förstärka ämnet genom att anta en idrottsprofil eller erbjuda valbara kurser med idrottsligt innehåll. Karlefors (2002) slår fast att det är inte enbart i Sverige som ämnet idrott och hälsa får reducerade undervisningstimmar, utan i Europa som helhet. Strukturen och innehållet i ämnet skiljer sig mellan länderna i Europa. Dessa faktorer kan försätta ämnet i identitetskris menar han. Karlefors (2002) fortsätter och säger att det inte finns någon gemensam definition på vad som kännetecknar en bra

idrottsundervisning. Dessutom finns en avsaknad av gemensamma, tydliga mål, vilket skapar en innehållsspridning. Dilemmat synliggörs genom att idrott och hälsa saknar en samverkan mellan andra ämnen och lärare emellan. Idrottslärare har ofta svårt att delta i det informella utbytet av information med andra lärare i andra ämnen. Isoleringen har till stor del inverkan på att idrottslärarnas arbetsplats ofta är avskild från de andra lärarnas. Färre antal

idrottsledare och ge ämnet en egen profil, så att det inte kan ifrågasättas på skolschemat, då utbudet av idrottsaktiviteter är stort på fritiden. Karlefors (2002) säger att idrottslärarna brister i samstämmigheten kring syftet med ämnet. Är inte idrottsläraren klar med vad man vill åstadkomma med undervisningen, blir det svårt att bestämma sig för innehållet. Karlefors (2002) menar att i och med den nya läroplanen, ska lärare och elever inom vissa ramar bestämma innehållet. Namnändringen till idrott och hälsa gav ämnet ett mer hälsoinriktat perspektiv. Ämnet skulle gå från tävlingsinriktade aktiviteter till att främja elevers kunskap och möjligheter att vårda sin fysiska hälsa. I ett hälsoperspektiv ska inte bollspel dominera i undervisningen, då färdigheterna i bollspel avtar i takt med människans åldrande. Mer lättillgängliga motionsaktiviteter när man blir äldre är promenader, cykling, joggning, friluftsliv och motionsgymnastik. Karlefors (2002) anser att idrottsläraren måste se

idrottsämnet utifrån ett samhällsperspektiv, med ett kritiskt förhållningssätt och granska den syn på kroppen och kroppsrörelser som finns i samhället och speglas i media. Undervisningen bör i framtiden åsyfta till att utbilda eleverna i kritisk granskning och inte bara inrikta sig på idrotts- och hälsoaspekterna i ämnet. Ämnet behöver ta ett större samhällsansvar och arbeta mot ett jämlikt samhälle. Huvudaktiviteten i en undervisning bör också bestå av rörelse och inte tekniska detaljer i olika idrottsaktiviteter.

2.12 Lokal arbetsplan

Enligt skolverket (1998) och skolförordningen ska varje skola utarbeta en lokal arbetsplan (Lap). Det finns inga direktiv till hur detta ska genomföras i samverkan mellan lärare, övrig personal och elever. Enligt skolverkets (1998) publikation om vägar till en lokal arbetsplan är reflektion idag nödvändigt för kunskaps- och verksamhetsutveckling. Läraren förväntas formulera syfte och mål med sin verksamhet. Genom en reflektion och ökad kunskap förbättras lärarens profession. Genom den lokala arbetsplanen ger skolan möjligheter till handlingsfrihet efter statens intention med verksamheten. Den är ett dokument som ständigt ska revideras utifrån nya förhållanden och ställningstaganden till mål och syften.

Förutsättningen för skolans utveckling beror på lärarens åtaganden och engagemang. En lokal arbetsplan ger läraren arbetstillfredsställelse, yrkesstolthet och kreativitet och ställer krav på en ömsesidig dialog, så att framtidsvisioner sammanfaller med praktiskt handlande.

Dokumentet ska vara mer ett medel än ett mål man ska uppnå. Detta är en planeringsmodell där det sker en utveckling mellan undervisning, planering och reflektion. Läraren skapar en överblick för verksamhetens mål och vad som skall förmedlas till eleverna. Det centrala med en lokal arbetsplan är att det utvecklas en reflekterande dialog om innehåll och avsikt med verksamheten, mellan framförallt lärare och elever men också övrig personal och föräldrar. I denna dialog är det viktigt att man använder vardagliga begrepp så att alla förstår för att skapa en djupare inblick i verksamheten. För att en lokal arbetsplan ska fylla sin funktion är det väsentligt att man ställer frågor som berör verksamhetens mening. Vad ska eleverna lära sig? Vilka förmågor ska de utveckla? Vilken värdegrund ska eleverna bygga sitt kunnande på?

2.13 Sammanfattning av litteraturgenomgången

Karlefors (2002) konstaterar att antalet lektionstimmar har reducerats i och med införandet av Lpo 94. Hon fortsätter och menar att det inte finns en gemensam begreppsförklaring för vad som kännetecknar en god undervisning. Hon anser också att det saknas gemensamma mål vilket ger en innehållsspridning. Enligt skolverket (2008) ska varje skola utarbeta en lokal arbetsplan och som ständigt ska revideras. Den ligger till grund för och skapar en överblick för bland annat undervisningens innehåll, mål och vad som ska förmedlas till eleverna. Annerstedt (2007) menar att det huvudsakliga syftet hos idrottsläraren är att för eleverna skapa ett intresse för fysisk aktivitet efter avslutat skolgång. Han menar också att

3 Metod

I denna del beskrivs valet av metod och vilken urvalsmetod som använts för att utföra de kvalitativa intervjuerna. Därefter beskrivs datainsamlingsmetoder, tillvägagångssättet för att samla in materialet, databearbetning och tillförlitlighet.

3.1 Urval

I examensarbetet har jag valt att lägga fokus på vad lärare i skolans senare åldrar i ämnet idrott och hälsa anser är meningsfull idrottsundervisning. De fyra intervjuade lärarna är jämnt könsfördelade i åldrarna 25 – 35 och kommer från olika högstadieskolor i Sverige. Med det unga urvalet så hoppas jag att andra styrdokument från tidigare, som t.ex. Lgr 80 inte ska involveras och prägla dagens idrottslärare. Att jag valde enbart fyra intervjuer var på grund av hanterbarheten och tidsmässiga faktorer. Trost (2010) menar att intervjuerna ska vara

konfidentiella, så att de intervjuade ska känna trygghet. Svaren på mina frågeställningar kan heller inte identifieras och idrottslärarna är anonyma. De intervjuade kunde när som helst avstå från att svara eller avbryta intervjun. Dessa intervjuer har en låg generalisering, dvs. man kan inte säga att denna undersökning är representativ för övriga idrottslärare i högstadiet i Sverige. I mitt textmaterial har jag främst valt att använda mig av författarna Claes

Annerstedt och Håkan Larsson pga. deras representativa synsätt på ämnet.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Till examensarbetet använder jag kvalitativa intervjuer, med låg standardiseringsgrad, för att få ett större djup vid intervjutillfällena. Min utgångsfråga var att de intervjuade skulle

3.3 Procedur

Enligt Johansson (2001) bör man göra förintervjuer. Mina bestod i att undersöka frågeteknik och se om frågorna belyste frågeställningen. Intervjuerna genomfördes praktiskt så att fyra idrottslärare från högstadiet kontaktades och syftet med mitt arbete förklarades. Planerad intervjutid beräknades till 60 min men blev i realiteten något kortare. Det var

individualiserade kvalitativa intervjuer som spelades in på en digital röstinspelare.

Intervjuerna sparades sedan på en dator för att materialet noggrant skulle kunna bearbetas senare. I min transkription valde jag att skriva ut hela meningar för att inte missa något, vilket Johansson (2001) menar är bra, så den som intervjuar kan fokusera på själva intervjun och inte tänka på nästa fråga. Följdfrågorna innehöll när, var och hur och till slut en

sammanfattning av den intervjuades svar, för att försäkra mig om jag uppfattat svaren rätt.

3.4 Databearbetning och tillförlitlighet

Johansson (2001) menar att tillförlitligheten i en undersökning kan variera. Detta beror på reliabiliteten eller noggrannheten vid mätningen. I mitt fall mätte jag de intervjuades

4 Resultat

Resultatet från respondenternas svar på mina frågor (se bilaga 1) delas in i kategorierna; sociala relationer, fysisk aktivitet, reflektion, idrottslig bakgrund, hälsa, tydliggöra målen och betydelsefulla moment. Dessa kategorier är uppdelade efter ingredienser som de intervjuade menade att en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa ska innerhålla.

4.1 Sociala relationer

Alla ansåg att som idrottslärare är det viktigt att man tar sig tid till och bekräftar varje elev för att det ska bli en meningsfull undervisning. De intervjuade menade att det ger en trygghet och är en grundsten för ett bra arbetsklimat för både lärare och elever. Förhoppningen generellt hos de intervjuade var att ett förtroende byggs upp mellan elev – elev och lärare - elev, så att man kan ”få med alla elever, vilket är meningsfullt” som en uttryckte sig. De intervjuade menade att inlärningen och deltagandet förbättras genom att undervisningen bedrivs i en trygg miljö. Den sociala relationen bör innehålla takt, känslor och förståelse för varandra, vilket

”vävs in i undervisningen” som en av de intervjuade formulerade sig.

4.2 Fysisk aktivitet

Alla intervjuade insåg genomgående att fysisk aktivitet var en viktig faktor i

idrottsundervisningen för att den skall vara meningsfull. En av de intervjuade menade att ”

min uppfattning är att människan har ett rörelsebehov.” Alla elever sysslar inte med fysisk

aktivitet efter skolan och för dem är idrottsundervisningen det enda tillfället under dagen. De intervjuade ansåg att undervisningen också ska skapa ett intresse för fysisk aktivitet efter skolan. Detta kan göras genom ett stort utbud av idrottsliga aktiviteter i undervisningen. Samtidigt anser respondenterna att ämnet idrott och hälsa har en stor roll i det fysiska bildningsperspektivet med de tre dimensionerna om, genom och i rörelse. Stor enighet i betydelsen meningsfull undervisning var kunskap om rörelse och hur viktigt det är att vara fysiskt aktiv. De intervjuade menade att hälsan förbättras genom rörelse. Det kinestetiska och att vara fysisk aktiv i undervisningen var starkast framträdande tyckte respondenterna. Några av de intervjuade nämnde att kunskaper som simning, orientering och livräddning är viktiga moment i undervisningen, men också att eleven ska kunna utveckla sina motoriska

färdigheter. Eleven ska dessutom få kunskap i att ” kunna sätta ihop ett träningsprogram, och

veta varför de ska röra på sig, också i styrkehänseendet” som en av respondenterna

timmar i idrottsundervisningen har minskat i och med Lpo 94. En av de intervjuade menar att om man ska räknas som fysisk aktiv, ska individen träna tre gånger i veckan, 30 minuter vid varje tillfälle. Att ha idrottsundervisningen som enda träningstillfälle räcker inte för att tillgodose människans rörelsebehov.

4.3 Reflektion

Alla menar att idrottslärarens reflekterande förhållningssätt till sin undervisning har stor betydelse för att den ska bli meningsfull. Återkommande var att de hänvisade till en

förbättring av planeringen. En av respondenterna menar att man ska reflektera över ”vad, hur

och varför, kring sin undervisning.” De intervjuade menade att ha ett reflekterande

förhållningssätt innebär också att man har en dialog med sina elever och kollegor. Man kan bjuda in sina elever och kollegor till en diskussion, hur innehållet kan utformas och hur de upplever undervisningen. En respondent ansåg att reflektion kan göras både långsiktigt och kortsiktigt. En annan av de intervjuade säger ”reflekterar det gör jag efter lektionerna med

eleverna, där vi samlas och diskuterar syftet med lektionen.” Då kopplas det reflekterande

förhållningssättet direkt till om undervisningen har varit begriplig och man har spenderat tillräckligt med tid på planeringen. En annan respondent menar att ” man lär sig varje dag,

man blir aldrig fullärd!”. Flexibilitet och kreativitet var grundläggande faktorer för

meningsfull undervisning. En respondent utryckte sig, ” man måste våga prova saker för att

utvecklas.” Samtidigt kan saker inträffa som stör planeringen och sätter dessa kunskaper på

prov hos idrottsläraren. En annan av de intervjuade sa att ”en säker lärare är viktigt för

eleverna” och har betydelse för att undervisningen ska bli meningsfull.

4.4 Idrottslig bakgrund

På frågan om idrottslig bakgrund var viktig hos idrottslärare för att bedriva meningsfull idrottsundervisning var svaret hos respondenterna delat. Två av de intervjuade tyckte att det fanns mycket positivt att hämta från föreningslivet genom att samarbetet tränas där mellan elev - elev. Den tredje respondenten ansåg också att det finns andra fördelar man kan nå som idrottslärare, genom att man naturligt har med sig ”pushandet och peppandet. Det kan höja

individen lite extra.” Den fjärde respondenten menar att det kan vara bra att inte vara alltför

det visar sig att idrottslärare som har en idrottslig bakgrund, också har en benägenhet att introducera sin idrott oftare i undervisningen än andra.

4.5 Hälsa

Alla respondenter är eniga om att det är viktigt att undervisa om hälsa, för att undervisningen ska vara meningsfull. De moment som inkluderas i hälsa är kost, livsstil, träningslära och kunskap om olika motionsvanor. En av de intervjuade säger att hon ”tror det kommer bli

ännu mer inriktat mot hälsa och livsstil. Med tanke på att allt fler barn också lider av övervikt och blir allt mer stillasittande, och så ser det ut i samhället också”. Hon tror att

undervisningen i idrott och hälsa kommer se annorlunda ut i framtiden. Hon tar fram exempel på att idrottsläraren kommer att behöva mer kunskaper om hur kroppen är uppbyggd och hur den fungerar.

4.6 Tydliggöra målen

En av de intervjuade tycker att uppnåendemålen i Lpo 94 är otydliga, men att undervisningen som syftar till att nå målen är meningsfulla. De önskar bättre strukturerade mål. Två av de intervjuade menar att det är viktigt att vara tydlig mot eleverna angående målen som ska uppfyllas för att sedan inkludera dem i innehållsplaneringen. En annan respondent anser att Lpo 94 ”skapar tolkningsfrihet gällande lektionsinnehållet.” Alla respondenter utom en, säger att det finns en lokal arbetsplan, men att den inte följs och bör revideras fortlöpande vad gäller innehåll och vad som ligger till grund för betygsbedömning.

4.7 Betydelsefulla moment

Varje respondent har olika moment i undervisningen som de tycker är lite extra viktigt för att undervisningen ska bli meningsfull. En av respondenterna framhöll lek som ett viktigt

moment medan en annan sa att ”jag brukar samla eleverna i en ring och kolla läget det sista

av lektionen”, för att återkoppla till styrdokument, och syftet med undervisningen. Två av de

meningsfull undervisning är hur en kvinna från intervjutillfället uttryckte sig, ”ge eleven en

5 Analys och diskussion

Resultatet visar att en meningsfull idrottsundervisning för idrottslärarna innebär att de strävar efter att se och bekräfta eleven. Detta ska ge tryggt arbetsklimat och fullt deltagande. Andra ingredienser som respondenterna formulerar som meningsfull idrottsundervisning är när

eleverna visar uttryck för känslor, förståelse för varandra och genom idrottsutövning främjar de sociala relationerna. I Lpo 94 (2000) beskrivs kursplanens strävandemål för idrott och hälsa, där elevens sociala färdigheter ska stärkas och därmed sin positiva självbild. Ämnets fokus har också ett etiskt perspektiv som menar att eleven ska ha förståelse för andra människors olika förutsättningar. Samtidigt trycker Lpo 94 (2000) på att eleverna ska utveckla samarbetsförmåga och gemenskap. Annerstedt (2007) menar att detta kan göras genom rörelse och aktivitet där syftet inte enbart är att röra sig, utan genom rörelsen främja de sociala färdigheterna. Larsson (2010) menar att detta innefattar hanterbarheten som finns med i begreppet känslan av sammanhang (KASAM) där läraren har till uppgift att skapa en trygghet i gruppen, bekräfta elever men också bygga vidare på sociala relationer. Jag håller med Larsson och tycker att bli sedd som elev av läraren och känslan av trygghet är byggstenar som ger eleven inspiration att genomföra en idrottsundervisning. Även om respondenterna inte direkt framhäver att eleven ska stärka sin självbild i idrottsundervisningen, så finns starka element i de intervjuades svar som kan ligga till grund för en positiv självbild, exempelvis bekräftelse och goda relationer mellan elev – elev och lärare – elev. Jag delar deras uppfattning om målet att skapa en trygghet och bra arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna bedriva en meningsfull idrottsundervisning och nå de mål som finns i styrdokumenten. I dagens samhälle har varje individ stor valfrihet, där vi lever i ett demokratiskt och sekulariserat samhälle med en human människosyn. Våra sociala omgivningar upplyser inte vem vi är och vi upplever inte längre den sammanhållning till våra medmänniskor som fanns förr. Vi befinner oss i ett mediebrus med ständig påverkan av information där allt fler ungdomar känner osäkerhet. Osäkerheten bottnar i familjemässiga och medmänskliga relationer samtidigt som vårt moderna samhälle har blivit mera målinriktat med höga prestationskrav. Jag anser att idrottsundervisning ska ha som utgångspunkt att stärka elevens identitet och självkänsla, som därmed ökar förutsättningen för att lyckas senare i livet. Detta kan göras genom att de sociala färdigheterna främjas och att eleven i det avseendet erhåller positiva upplevelser i idrottsundervisningen. Anmärkningsvärt är att ingen av de

elevernas gemenskap och ökar möjligheterna till samarbete. Samtidigt får eleverna umgås i en annan miljö och vara nära naturen.

5.2 Fysisk aktivitet

Annerstedt (2007) har i tidigare studier visat att flertalet lärare har som syfte att skapa ett ökat intresse och bättre förutsättningar för fortsatt fysisk aktivitet efter skolgången. Han fortsätter och menar att idrottsundervisningen kan framställas som bildning utifrån de tre dimensionerna om, genom och i idrottsämnet. Meningsfull idrottsundervisning för respondenterna är att eleven ska vara i fysisk rörelse på lektionerna. Syftet är inte enbart att stimulera människans

5.3 Tydliggöra målen och lokal arbetsplan

Flertalet av respondenterna framförde kritik mot att uppnåendemålen i Lpo 94 är otydliga men att deras undervisning som syftar till att nå målen ändå är meningsfull. Enligt skolverket (1998) ska varje skola utarbeta en lokal arbetsplan tillsammans med lärarna. Detta görs för att de ska formulera sitt syfte och mål med verksamheten. En lokal arbetsplan ger handlingsfrihet samtidigt som den manar till ökat samarbete mellan lärare och elev för att nå målen. Undervisningen blir då en planeringsmodell där det ständigt sker en process mellan

undervisning, planering och reflektion i vad eleven ska lära sig, hur man ska gå tillväga och varför. Samtidigt får läraren en överskådlig bild vad som ska förmedlas till eleverna och deras möjlighet till inlärning och förståelse ökar. Arbetsplanen ska med jämna mellanrum revideras så att nya förhållanden och ställningstaganden inkluderas. Alla respondenterna följer inte sin lokala arbetsplan till punkt och pricka beroende på att innehållet inte är aktuellt. Det betyder att det finns idrottslärare som inte arbetar och planerar sin verksamhet tillsammans på en och samma skola, vilket innebär att innehållet i idrottsundervisningen skiljer sig. Utarbetandet av en lokal arbetsplan som kontinuerligt revideras bidrar och ökar möjligheten att reflektera över undervisningen och arbeta tillsammans inom lärarteamet.

5.4 Reflektion

Alla de intervjuade var överens om att ett reflekterande förhållningssätt till undervisningen har stor betydelse för att den ska bli meningsfull. Begriplighet och planering var ord som

genomsyrades i ett reflekterande förhållningssätt. För att begripligheten skulle vara stor behövde läraren mycket tid till sin planering. Annerstedt (2007) menar att med begreppsliga mål lyfter man förståelsen om vad aktiviteten syftar till. Larsson (2010) anser med begriplighet som finns med i KASAM, att läraren ska ge eleven erfarenheter som upplevs som

sammanhängande och strukturerande och därmed formas en begriplighet av undervisningen. Att ha en röd tråd i sin undervisning hänger samman med lärarens planering som

respondenterna menar är en viktig ingrediens i en meningsfull undervisning. Annerstedt (1995) menar att i strävan efter en god undervisning så finns det ett stort värde i att spendera mycket tid till planeringen av dess innehåll. Det stärker min mening i att man ska vara väl förberedd med planeringen av undervisningen och målet, så blir möjligheterna för eleven att uppleva den som meningsfull större. Annerstedt (1995) tillägger att förutom ett reflekterande

planerad, vilket ger en låg begriplighet. En oönskad effekt blir okoncentrerade elever, passivitet eller att fokus flyttas till annat som inte rör aktiviteten, vilket försvårar genomförandet av undervisningen. Bristande motivation infinner sig och eleven lär sig mindre. Med en lokal arbetsplan å andra sidan blir undervisningen meningsfull, med ett reflekterande arbetssätt ökas motivationen hos eleven.

5.5 Hälsa

Införandet av Lpo 94 innebar enligt Raustorp (2000) att målen för undervisningen förändrades och mer tonvikt lades på hälsoinslaget. De intervjuade hävdade att hälsa var en viktig pusselbit i undervisningen och alla var angelägna om att den ska ha en framskjutande roll i

idrottsundervisningen. De definierade hälsa som kunskap om kost, livsstil, träningslära och kännedom om olika motionsvanor. Larsson (2010) anser att hälsa i idrottsundervisningen kan vara ett kunskapsobjekt som tar sig form i levnadsvillkor och levnadsvanor. Han fortsätter och menar att en god och hälsosam undervisning är att synliggöra eleven, ha trivselregler, uppleva delaktighet och ge dem tillräckligt utmanande nivå på undervisningen. En av de intervjuade säger att hon ”tror det kommer bli ännu mer inriktat mot hälsa och livsstil. Med tanke på att

allt flera barn kommer att bli lidande av övervikt genom mera stillasittande, så som samhället ser ut till att utvecklas idag”. Lundvall och Meckbach (2010) anser att medelvikten hos

svenska barn ökar trots att näringstaget inte gör det och att en försämrad motorik kan ses. Jag tror som respondenterna att ett större inslag av hälsa är meningsfullt, dels för att ge eleven kunskap om sin egen hälsa men också för att ge dem motivation till att förbättra sina levnadsvanor. Det finns många faktorer som berör levnadsvanor, därför är det viktigt att diskutera motivation till att vara fysiskt aktiv, men också ta upp frågor som berör stress, alkohol, tobak och kosthållning. Karlefors (2002) anser att idrottsläraren måste se ämnet från ett samhällsperspektiv, med ett kritiskt förhållningssätt och ifrågasätta den syn på kroppen som finns i samhället och i media. Idag framställs människan i media med en idealistisk

kroppsförebild som för många är en utopi. Detta genererar hos ungdomar en förvrängd

5.6 Idrottslig bakgrund

Något som var tudelat hos de intervjuade var om idrottslig bakgrund var viktigt som

idrottslärare för att kunna bedriva en meningsfull idrottsundervisning. Några menade att det finns positiva saker att hämta från föreningslivet. Den sociala gemenskapen mellan vuxna och barn byggs upp här. En annan respondent hävdar att det kan vara bra att komma utifrån med ”

öppna ögon ” och inte försöka efterlikna föreningsidrotter. Sandahl (2005) menar att det finns

en stark koppling mellan föreningsidrotten och idrottslärarkåren. Han anser att idrottslärarens personliga erfarenheter har en påverkan och betydelse på undervisningens innehåll. Läraren kan då välja övningar som är väl förtrogen med föreningsidrotten vilket elever som är aktiva på fritiden stöttar. Denna koppling kan leda till mindre önskvärda konsekvenser. Detta kan

efter varje idrottsundervisning, där fokus ligger i att stärka elevens positiva självbild genom rörelse.

6 Avslutning och slutord

Karlefors (2002) och Annerstedt (2007) menar att det inte finns någon gemensam definition på vad som är en bra undervisning. Annerstedt (1995) hävdar att innehållet i en god undervisning upplevs varierande från elev till elev och förmågan att ta emot kunskap varierar. Han menar att god undervisning har tolkats synonymt med effektiv undervisning. Meningsfull undervisning däremot innebär att alla elever ska ha möjlighet att ta in kunskaper. Det räcker inte att

innehållet i undervisningen och genomförandet av lektionen är god om inte alla elever får denna upplevelse. Meningsfullheten finns i lärarens egenskaper att engagera och motivera. Resultatet blir aktiva, initiativtagande elever som ser framemot kommande lektioner. Mitt arbete visar även att man inte kan dra några generella slutsatser, hur man påverkar sin livsstil och stärker elevens självbild, men som är viktiga faktorer för meningsfull undervisning. Dock är fysisk aktivitet i undervisningen av prioritet genom att stimulera rörelsebehovet, motverka passivitet, och utveckla den kinestetiska förmågan. Eleven ska delta både i de fysiska aktiviteterna på lektionerna och i planeringsstadiet. Begripligheten i undervisningen ska vara hög hos eleverna, där man strävar efter ett fortsatt fysiskt intresse efter skolgången.

Hanterbarheten tar sig form genom att idrottsläraren bekräftar eleven, man ska ha förståelse för varandra och känna trygghet, som öppnar vägen till ett bra arbetsklimat. Vad som stöds av denna studie och av tidigare forskning är att planering är en förutsättning för en meningsfull idrottsundervisning. Resultatet visar på att styrdokument är diffusa och att den lokala arbetsplanen inte följs och revideras. Om man inte enligt skolverkets förordningar upprättar och ständigt reviderar sin lokala arbetsplan, hur påvisar man då sitt syfte och mål med

verksamheten? Eller… har varje idrottslärare på skolan en egen planeringsmodell med syften och mål? Att varje skola inte har exakt samma syn på vad som skall läras ut är en sak.

Idrottslärare som bedriver undervisning under samma tak med olika mål och syfte kan ha en missvisande betygsbedömning. Larsson (2010) menar att det finns tendenser där idrottslärare enbart använder sig av fysisk aktivitet i undervisningen för att det är enklare att mäta, samtidigt som det ger en klar motivation till betygsbedömningen.Med dessa farhågor på näthinnan kan man undgå att mista centrala kunskaper i utvecklingen av de sociala och psykiska

svart på vitt vad varje elev har presterat under året. De sociala och psykiska färdigheterna med ökad kunskap om hälsa bör framhållas ytterligare i värderingen av elevernas betyg i ämnet. En lokal arbetsplan skapar en djupare dialog mellan idrottslärare och elever om vilka syften och mål man strävar efter. Idrottslärarna får en gemensam röd tråd i sin undervisning, och förståelsen för betygsbedömningen ökar hos eleverna. För mig är en meningsfull

Referenser

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa, Göteborg, Zetterqvist Tryckeri AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per – Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala, X-O Graf Tryckeri AB.

Karlefors, Inger (2002). Att samverka eller..? Luleå, Universitetstryckeriet.

Raustorp, Anders (2000). Att lära fysisk aktivitet. Bildning i rörelse, livsstil och hälsa. Uppsala, X-O Graf Tryckeri AB.

Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Falun, scanbook.

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund, studentlitteratur.

Enskild artikel i samlingsvolym

Annerstedt, (1995). Planering och genomförande av undervisning, I Claes Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk reflektion. S 94-118. Varberg. Multicare förlag AB.

Clasén, (1995). Idrott och social inlärning. I Claes Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk

reflektion. S 125-141. Varberg. Multicare förlag AB.

Annerstedt, (1995). Vad innebär god undervisning, I Claes Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk

reflektion. S 84-93. Varberg. Multicare förlag AB.

Annerstedt, (1995). Ett reflekterande förhållningssätt till undervisning i Idrott och hälsa. I Claes Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk reflektion. S 71-78. Varberg. Multicare förlag AB.

Annerstedt, (1995). Avslutande kommentarer. I Claes Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk

Larsson, (2010). Skolans rörelseuppdrag, Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.),

Idrottsdidaktiska utmaningar. S 36-53. Stockholm. Liber AB.

Lundvall och Meckbach, (2010). Idrottsdidaktik – konsten att undervisa idrott, Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar. S 17-35. Stockholm. Liber AB

Dokument från myndighet

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94,

(2009). Ödeshög, AB Danagårds grafiska.

Skolverket. Vägar till lokal arbetsplan, (1998). Västervik, AB C O Ekblad & Co.

Internet

Bilaga

Alternativa frågor till de kvalitativa intervjuerna

Grundstolpar för att kunna leda samtalet.

- Berätta om era erfarenheter om en bra och meningsfull idrottsundervisning. - Vilket innehåll bör en meningsfull idrottslektion ha enligt styrdokumentet? - Hur skulle du vilja att en meningsfull undervisning skulle vara?

- Finns det någon faktor som begränsar din undervisning?

- Vad är det som avgör vad som är en meningsfull undervisning?

- Den undervisning som du idag bedriver, anser du att den är meningsfull? - Kan du utveckla vad som är meningsfullt för eleven, hur går du tillväga?

- Vilka kunskaper behöver jag som lärare i idrott och hälsa för att skapa en undervisning som kännetecknas av positiva upplevelser av rörelser för alla elever?

- Vad finns det för risker om vi inte reflekterar över vårt undervisningsinnehåll? - Hur tror du det kommer sig att barn och ungdomar inte förbättrar sin fysiska status

enbart genom idrottsundervisning?

- Vad måste din undervisning innehålla för att eleverna ska nå målen?

- Hur formar du din undervisning så att de har en chans att nå upp till kunskapsmålen? - Är du förtrogen med läroplanen för grundskolan och kursplanen inom ämnet Idrott

och hälsa?

- Idrott och hälsa heter ämnet. Hur kopplar du in hälsa i ämnet? - Vad anser du om dina personliga färdigheter som idrottslärare? - Har du någon idrottslig bakgrund (fritiden)?

- Tror du att din idrottsliga bakgrund har någon inverkan på din undervisning, i så fall på vilket sätt?

- Vilka värden skulle du vilja föra vidare till dina elever?