• No results found

Veckorevyn på papper och webb – en kvalitativ undersökning av tidskriften Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Veckorevyn på papper och webb – en kvalitativ undersökning av tidskriften Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppsala universitet

Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2008

Veckorevyn på papper och webb

– en kvalitativ undersökning av tidskriften Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet

(2)

Abstract

Title: Veckorevyn on paper and web – a qualitative study of the magazine Veckorevyn and its counterpart on the Internet (Veckorevyn på papper och webb – en kvalitativ undersökning av tidskriften Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet)

Number of pages: 41 (50 including enclosures) Author: Maja Vukasinovic

Tutor: Lowe Hedman

Course: Media and Communications Studies C Period: Fall 2008

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Purpose/Aim: The aim is to examine the cooperation between the magazine Veckorevyn and its Internet based counterpart, veckorevyn.com. The purpose is also to see if veckorevyn.com is taking advantage of Internet and its possibilities.

Material/Method: There are two qualitative methods used for this study: interviews and a three-pieced content analysis. The material analyzed is the magazine Veckorevyn (number 25/2008) and the website www.veckorevyn.com during a two week period.

Main results: The study shows that Veckorevyn and veckorevyn.com have several differences, but also some similarities. The result is not unexpected, since we are dealing with two different types of media. There seems to be some cooperation, though on the web it is not very visible. According to the producers of Veckorevyn the magazine and the website are sister publications. Veckorevyn.com is using several of the opportunities that the Internet brings, but some improvements could be done. For example by increasing the level of interactivity and by using functions like text archives better.

Keywords: Veckorevyn, Internet, paper magazines, online magazines, cooperation, interview, content analysis, hypertext and interactivity.

(3)

Sammanfattning

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan tidskriften Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet samt att se om tidskriftens webbupplaga utnyttjar de möjligheter som Internet erbjuder.

Undersökningen har gjorts med hjälp av två kvalitativa metoder: intervju och innehållsanalys. Intervjuer har utförts med Veckorevyns och veckorevyn.coms redaktionschef respektive chefredaktör och dessa har givit en grundförståelse för undersökningsobjekten och deras verksamheter. Vidare har en innehållsanalys i tre delar genomförts. Den första delen har resulterat i en övergripande redovisning av de olika tidskriftstypernas utseende och funktioner. I den andra delen har en jämförelse mellan de båda versionerna av Veckorevyn gjorts och i den tredje och avslutande delen har det utförts en tvåveckorsanalys av webbupplagan. Detta i ett försök att visa hur varumärket Veckorevyn använder sig av webben under tiden som ett nytt nummer av papperstidningen produceras.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier rörande papper- och webbtidningars utseende samt skillnader mellan de båda tidningstyperna. Det är konstaterat att Internet som medium medför en del nya möjligheter och även dessa (samt karaktärsdragen för ny media) har tagits upp i teoriavsnittet. Slutligen har marknaden för onlinetidningar och dess förändringar under de senaste åren diskuterats.

Det har framkommit en del mer eller mindre väntade resultat och flera slutsatser har dragits. En av dessa slutsatser är att Veckorevyn och dess motsvarighet på nätet på flera sätt skiljer sig åt, men även har vissa likheter. Detta är inte särskilt förvånande, då det rör sig om två olika medium med olika förutsättningar. Med hänsyn till detta kan sägas att skillnaderna är mest påtagliga – i synnerhet vad gäller utseende och konstruktion, men även innehållsmässigt. Den största likheten torde vara de båda upplagornas stil. Det existerar ett visst samarbete mellan Veckorevyn och veckorevyn.com, men detta är inte särskilt synligt för utomstående. Målet är att komplettera varandra – något som sker till en viss grad. Det är tydligt att de båda tidskrifterna tillhör samma varumärke. Det visas mer spår av samarbete från papperstidningens sida och intrycket som ges är att webbtidningen är ett tämligen fristående organ.

(4)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Problemformulering ... 4 1.2 Syfte ... 4 1.3 Frågeställningar ... 4 1.4 Varför Veckorevyn?... 5 1.5 Disposition ... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1 Berättelsen om Internet ... 6 2.1.1 Det var en gång… ... 6 2.1.2 Internet idag ... 6

2.2 Om tidskrifter och Internet ... 7

2.2.1 Tidskrifter ... 7

2.2.2 Tidskrifter på Internet ... 8

2.3 Om Veckorevyn ... 9

2.3.1 Om Veckorevyns webbsatsning ... 9

3. Teoretisk referensram ... 11

3.1 Papperstidningars och webbtidningars utseende ... 11

3.2 Elektroniska mediers (webbtidningars) karaktärsdrag och möjligheter ... 11

3.2.1 Obegränsat utrymme ... 12

3.2.2 Kontinuerlig uppdatering ... 12

3.2.3 Kortlivad och omredigerbar karaktär ... 12

3.2.4 Kommunikationsmönster under förändring ... 13

3.2.5 Konvergens ... 13

3.2.6 Interaktivitet ... 13

3.2.7 Hypertext ... 14

3.3 Om samarbetet mellan pappers- och webbtidningar ... 14

3.3.1 Tips till tidskriftsförlagen ... 15

3.4 Marknaden för onlinetidningar i förändring... 15

4. Metod ... 16

4.1 Sammanfattning av metodval ... 16 4.2 Intervjuer ... 16 4.2.1 Val av intervjuform ... 16 4.2.2 Val av intervjuperson ... 17 4.2.3 Utformning av intervjuguide ... 17 4.2.4 Test av intervjuguide ... 18 4.2.5 Svårigheter ... 18 4.3 Kvalitativ innehållsanalys ... 19

4.3.1 Urval och innehållsanalysens gång ... 19

4.3.2 Utformning av frågor ... 19

4.3.3 Genomförande ... 20

4.4 Material ... 20

4.4.1 Källkritik ... 20

(5)

2

5. Resultatredovisning ... 22

5.1 Resultatredovisning intervjuer ... 22

5.1.1 Mailintervju med papperstidningens redaktionschef Linda Öhrn ... 22

5.1.2 Telefonintervju med webbtidningens chefredaktör Ebba von Sydow ... 23

5.2 Resultatredovisning innehållsanalys ... 23

5.2.1 Frågeschema 1 – Övergripande (och subjektiv) redovisning av Veckorevyn och veckorevyn.coms utseende och funktioner ... 23

5.2.2 Frågeschema 2 – Jämförelse av VR och veckorevyn.com ... 26

5.2.3 Frågeschema 3 – Analys under en tvåveckorsperiod ... 28

6. Avslutning ... 30

6.1 Generella slutsatser utifrån resultatredovisningen ... 30

6.2 Vidare analys och diskussion ... 32

6.3 Fortsatt forskning ... 36

Litteraturförteckning ... 37

Figurförteckning ... 38

Bilaga 1 – Intervjufrågor Veckorevyn ... 39

Bilaga 2 – Telefonintervju med Ebba von Sydow (fulltext) ... 41

Bilaga 3 – Mailintervju med Linda Öhrn (fulltext) ... 43

Bilaga 4 – Frågescheman till innehållsanalysen ... 45

Bilaga 4.1 Frågeschema 1 - övergripande (och subjektiv) redovisning av Veckorevyn och veckorevyn.coms utseende och funktioner ... 45

Bilaga 4.2 Frågeschema 2 - jämförelse av VR och veckorevyn.com ... 46

(6)

3

1. Inledning

Internet uppkom och utvecklades i slutet av 1900-talet och spreds som en löpeld i vårt tekniktörstande samhälle. Det gick från att vara ett litet nätverk mellan ett par datorer till att bli ett nästintill världsomfattande fenomen. Sedan Internets begynnelse och utveckling under slutet av det förra århundradet har mycket hänt.1 Det handlar inte längre om kommunikation mellan en utvald mängd forskare eller auktoriteter utan om masskommunikation i global skala. Information som idag skickas via Internet kan nås av hundratusentals människor världen över, varje dag – hela tiden.

Vi lever idag i ett så kallat mediekonvergerat samhälle. Den nya, ständigt utvecklade tekniken smälter samman gamla och nya medier och det bildas en smältdegel av diverse mediekultur. Mediekonvergens sägs handla om ”ett kulturellt skifte” där individen numera står i centrum och uppmuntras att aktivt delta. Människors idoga deltagande hjälper till att sprida och stråla samman olika former av media. Samtidigt tvingas olika mediesystem och konkurrenter att samarbeta, både med varandra och med de deltagande människorna, för att tillsammans kunna vistas i det nya, förändrade mediesamhället.2 Enligt Henry Jenkins är det inte hela medier som konvergerar, utan snarare deras innehåll. Gamla medium måste lära sig att samexistera med nya, för att genom detta behålla sin status. Äldre medier kommer inte att trängas undan, men det behövs en förändring för att deras popularitet ska behållas.3 Genom termen ”utvidgning” beskriver mediefolket ”arbetet med att expandera potentiella marknader genom att förflytta ett och samma innehåll mellan olika plattformar”.4

Martin Lister med flera skriver i boken New media: a Critical Introduction om hur det mesta kan finnas på "the world wide web" idag. De menar att alla nivåer i samhället på ett eller annat sätt har beblandats med Internet, något som syns genom att varje kulturell institution, varje företag, TV- och radioprogram, artist och så vidare använder sig av nätet i sitt arbete och använder mediet som ett sätt att förmedla information.5 Internet har öppnat upp helt nya distributions- och konsumtionsvägar, där interaktivitet6 och hypertextformat7 står i fokus. Redan etablerad media kan transformeras och brytas upp från sin ursprungliga plats för att placeras någon helt annanstans.8

Internet har anammat egenskaper från de allra flesta så kallade traditionella medierna och innehåller i nuläget allt från sökmotorer och spel till böcker, TV och tidningar. En remediering har skett, och med det menas att ett material flyttas från ett medium till ett annat. Tidningstexter finns idag alltså inte enbart i pappersform utan kan även påträffas i andra, och i det här fallet, digitala medieformer. Enligt författarna till New Media: a Critical Introduktion är en av orsakerna till Internets popularitet det faktum att dess innehåll har lyckats ompaketeras och inte längre består av enbart en stor mängd text och koder utan numera antar formen och layouten av andra, traditionella medium – bland annat tidningar.9

1

Castells, Manuel, Informationsåldern – ekonomi, samhälle och kultur, band I, Nätverkssamhällets framväxt, 2000, s. 68.

2

Jenkins, Henry, Konvergenskulturen – där nya och gamla medier kolliderar, 2008, s. 15. 3

Ibid., s. 24ff. 4

Ibid., s. 29. 5

Lister, Martin, m.fl., New Media: a Critical Introduction, 2007, s. 185. 6

Läs mer om interaktivitet i avsnitt 3.2.6. 7

Läs mer om hypertext i avsnitt 3.2.7.

8

Lister m.fl., s. 13. 9

(7)

4

Internet erbjuder en mängd möjligheter, i synnerhet för de äldre, traditionella medieformerna som istället för att utkonkurreras av det nya kan integreras och utvecklas med det. Enligt Jay David Bolter och Richard Grusin hjälper Internet till att förändra och förnya medievärlden och detta sker idag i mycket större skala än förr.10 En av de traditionella mediegenrer som tydligt påverkats, förändrats och förnyats av Internet är tidningsgenren.

1.1 Problemformulering

I princip alla tidningar på marknaden idag använder Internet. Både dagspress och tidskrifter började intressera sig för publicering på nätet i mitten av 1990-talet.11 Stora kvällstidningar, som exempelvis Aftonbladet, lägger numera mycket krut på sina webbupplagor – något som bevisligen fungerat gynnsamt för dem. Aftonbladets webbversion hade till exempel 3,5 miljoner unika webbläsare under en vanlig vecka 2006.12 Det är samtidigt, i en rapport av Börje Alström, Mikael Gulliksson och Lowe Hedman (2005), konstaterat att tidskrifter inte använder webben lika mycket som dagstidningarna, och i synnerhet inte i så stor utsträckning som de skulle kunna göra. Utvecklingen ”går åt rätt håll”13, men den sker alldeles för långsamt. De nätversioner av tidskrifter som finns idag anses inte vara speciellt välutvecklade. Alström, Gulliksson och Hedman menar att det på den framtida mediemarknaden kommer att vara ännu viktigare för papperstidskrifter att ha en kompletterande nätupplaga.14

Stämmer påståendet att tidskrifter inte utnyttjar möjligheterna med Internet fortfarande? Varför drar man inte mer nytta av Internet? Det kan tyckas att tidskrifter borde använda webben som ett sätt att hålla sina läsare à jour under tiden som varje nytt nummer produceras, och de skulle alltså tjäna på att ha en välfungerande webbversion.

I denna uppsats undersöks hur en av Sveriges största tjejtidningar, Veckorevyn, förhåller sig till ovan nämnda problematik. Det är sedan tidigare känt att Veckorevyn har satsat tämligen stort på sin nätversion, men hur ser egentligen relationen mellan tidskriftens pappers- och nätupplaga ut och utnyttjas Internets kapacitet till fullo?

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan tidskriften Veckorevyns pappers- och nätupplaga samt att se om tidskriften utnyttjar de möjligheter som Internet ger. 1.3 Frågeställningar

Uppsatsens syfte mynnar ut i följande frågeställningar med tillhörande underfrågeställningar: • Kompletterar Veckorevyns båda upplagor varandra eller konkurrerar de?

§ Hur ser Veckorevyns pappers- och webbupplaga ut?

§ Vad finns i papperstidningen som inte finns på webben och vice versa?

§ Hur ser samarbetet mellan de båda upplagorna ut under papperstidningens produktionstid?

• Vilka unika möjligheter erbjuder Internet en tidning som VR? • Utnyttjas de möjligheter som ges?

10

Bolter, Jay David och Grusin, Richard, Remediation, 2000, s. 198. 11

Börje Alström, Mikael Gulliksson och Lowe Hedman, Magasin i tryck på nätet, 2006, s. 11. 12

Aftonbladets årsredovisning 2006. 13

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 6. 14

(8)

5 1.4 Varför Veckorevyn?

Börje Alström, Mikael Gulliksson och Lowe Hedmans rapport, Magasin i tryck på nätet, rör tidskrifter i stort, och därför behandlar även denna undersökning samma tidningsgenre. Jag inser dock vikten av att anpassa forskningsproblemet till den tid som står till förfogande och väljer därför att avgränsa mig, då detta blott är en uppsats på c-nivå. Jag väljer därför att göra en fördjupande undersökning och applicera mina frågeställningar på en av Sveriges största tidskrifter inom sin genre – Veckorevyn. Veckorevyn tillhör en av de populäraste tidskriftskategorierna, så kallade vecko-/månadstidningar15.

Valet av tidskrift grundar sig på det jag nämnde inledningsvis, att Veckorevyn sedan en tid tillbaka satsar stort på sin webbupplaga. Jag är därför särskilt intresserad av att se om ovan nämnda problematik berör dem eller ej. Min primära hypotes är att Veckorevyn utnyttjar många av de möjligheter som Internet ger. Ingen är dock fulländad. Har de några brister? Dessa brister vill jag i sådana fall finna.

1.5 Disposition

Det inledande kapitlet i denna uppsats innehåller en kort introduktion, som följs av en formulering av problemet som ska undersökas. Där återfinns även det konkreta syftet och ett antal frågeställningar som ska besvaras under undersökningens gång. Valet av undersökningsobjekt motiveras och förklaras. I kapitel två presenteras bakgrunden till ämnet, alltså tidskrifter och fenomenet Internet. Kapitlet behandlar även en del grundläggande information om undersökningsobjekten, tidskriften Veckorevyn och webbversionen

www.veckorevyn.com. I kapitel tre berörs den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på och i kapitel fyra beskrivs de aktuella metodvalen. Även materialet presenteras och diskuteras. Kapitel fem innehåller resultatredovisningarna från de intervjuer och den innehållsanalys som gjorts. Det följande kapitlet, kapitel sex, innefattar en slutsats samt en slutgiltig analys och diskussion. Här utvärderas de resultat som intervjuerna och innehållsanalysen gett och en generell slutsats dras. Slutligen tas det hela ett steg längre och det ges några förslag på vidare forskning. Avslutningsvis finns en litteraturförteckning, en figurförteckning samt ett antal bilagor.

15

(9)

6

2. Bakgrund

I detta kapitel presenteras bakgrunden till uppsatsens ämnesområden. Jag inleder brett med att berätta om det globala nätverket Internet, för att sedan komma in på tidskrifter och slutligen samspelet mellan dessa båda medieformer. Även undersökningsobjektet Veckorevyn och dess relativt nylanserade webbsatsning, veckorevyn.com, beskrivs.

2.1 Berättelsen om Internet

Nedan följer en kort historisk och aktuell redogörelse för fenomenet som möjliggör den typ av verksamhet som undersöks i denna uppsats.

2.1.1 Det var en gång…

Att Internet tog världen med storm är ingen nyhet. Fenomenet har sitt ursprung i USA:s försvarsdepartement, som på 1960-talet utformade ett kommunikationssystem med syftet att kunna stå emot angrepp med kärnvapen. Specifikt för detta system var att det saknade ett kontrollerande centrum och information kunde istället färdas ohämmat mellan olika enheter. Idén formades vidare av fyra amerikanska forskningsinstitut, som använde nätverket i forskningssyfte – men senare också i ”egna kommunikationssyften”. Man kallade nätverket för Arpanet. Arpanet fungerade inledningsvis som ett samarbete mellan forskarna och den amerikanska militären, men så småningom uppstod ett flertal olika nätverk – alla dock bundna till Arpanet – och fenomenet började sakta spridas till andra institutioner och människor. Man kallade detta ”nätverk av nät” för Arpa-Internet, som senare kom att bli endast Internet. Nätverket var från början statligt ägt, men privatiserades 1995 och har sedan dess inte haft någon övervakningsmyndighet. I takt med den tekniska utvecklingen i samhället under de senaste decennierna har överföringstekniken utvecklats och Internet bara växt och växt.16 2.1.2 Internet idag

En officiell definition av begreppet Internet har gjorts av the Federal Networking Council17 i USA. Denna definition innehåller flera invecklade IT-begrepp, men innefattar likväl de väsentligaste delarna: att Internet rör sig om ett globalt, sammanlänkat system som erbjuder och tillåter både offentliga och privata kommunikationsmöjligheter. 18

Internet är numera spritt över stora delar av världen och det används i många olika sammanhang. Det brukas dagligen av olika myndigheter, organisationer och företag, men också av privatpersoner. År 2007 hade 83 % av den totala befolkningen i Sverige (9-79 år) tillgång till Internet i hemmet. En siffra som ökat rejält sedan mitten av 1990-talet, då endast 3-8 % hade Internet hemma.19 En genomsnittlig dag under det föregående året använde 64 % av den svenska befolkningen Internet, varav 56 % gjorde det i sitt hem.20

Internet har följaktligen spridits fort under en tämligen kort tidsperiod. Spridningen av nätverket sägs ha gått snabbast i de skandinaviska länderna samt i USA. Sverige är ”ett av de mest Internettäta länderna i världen”, vilket gör att sådant som försiggår på nätet kan få stor

16

Castells, s. 68ff. 17

Definition av The Federal Networking Council: The coordinating group of representatives from those federal agencies involved in the development and use of federal networking, especially those networks using TCP/IP and the Internet. Current members include representatives from DOD, DOE, ARPA, NSF, NASA, and HHS. Hämtad från: http://www.bitpipe.com/tlist/Federal-Networking-Council.html (2008-12-04)

18

Lister m.fl., s. 165. 19

Nordicom, Andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet 1996-2007. 20

(10)

7

utbredning bland befolkningen. Många människor kompletterar idag andra medier med Internet, som främst anses vara en källa för information.21

2.2 Om tidskrifter och Internet

I de följande avsnitten beskrivs den tidningsgenre som Veckorevyn tillhör: tidskrifter/magasin. Du finner även information om tidskrifternas relation till Internet. Slutligen presenteras varumärket Veckorevyn.

2.2.1 Tidskrifter

Tidskrifter, även kallade magasin, har vuxit fram parallellt med dagspressen. De olika tidningsgrupperna skildes åt i samband med framväxten av ny teknik som möjliggjorde produktion och distribution av olika typer av tidningar. Å ena sidan fanns dagspressen, med en tät och aktuell utgivning, och å andra sidan fanns veckopressen (och senare även populärpressen), som använde sig av illustrationer och bilder och hade glesare publikation.22 Begreppet ”tidskrift” är mångtydigt och kan delas in på flera olika sätt. Ulla Carlsson med flera väljer i en resultatredovisning från Mediebarometern att dela in tidskrifter i genrerna ”vecko-/månadstidskrifter” och ”fack-/specialtidskrifter”.23 Stig Hadenius och Lennart Weibull däremot väljer att utgå från syftet med tidskriftens utgivning, vilket kan vara antingen kommersiellt eller icke-kommersiellt.24 Tidskriften som berörs i denna uppsats har en tydlig kommersiell karaktär och platsar även in under Carlssons vecko-/månadstidskriftskategori. Detta innebär att Veckorevyn har en tydlig placering i tidskrifternas Sverige.

Sverige har en tämligen omfattande tidskriftsmarknad. Det är svårt att ange exakta antal av publicerade tidskrifter, men enligt en sentida utgåva av Svensk Periodicaförteckning finns det numera över 4000 tidskrifter i Sverige – en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet.25 Diverse undersökningar har gjorts över hur tidskriftsläsningen ser ut i Sverige idag. Det övergripande resultatet är att i princip alla typer av människor läser tidskrifter. Enligt rapporten Magasin i tryck på nätet från 2005, läser ungefär fyra av tio svenskar dagligen en tidskrift och man ägnar i genomsnitt 14 minuter åt mediet.26 Aktuella siffror från Mediebarometern visar att 68 % av den svenska befolkningen läste en tidskrift under en genomsnittlig vecka 2007. Man kan skåda en minskning med över 10 % sedan 1997 (då den genomsnittliga veckoläsningen låg på 81 %). Det går alltså att se en neråtgående trend i tidskriftsläsandet.27 Kvinnor påstås läsa tidskrifter mer än män, men skillnaden är inte särskilt märkbar. Äldre läser fler tidskrifter än yngre. Tidskriftsläsande tycks uppfylla flera olika funktioner: tillfredsställelse av ”ett instrumentellt behov”28, inlärning och grupptillhörighet.29 Trots att tidskrifter är ett stort mediefenomen har det bedrivits väldigt lite forskning om det. Fokus i forskningssammanhang har för det mesta legat på dagspress, radio, TV och dylikt.30

21

Karlsson, Michael, Nätjournalistik, 2006, s. 31-32. 22

Hadenius, Stig och Weibull, Lennart, Massmedier: en bok om press, radio & tv, 2005, s. 132f. 23

Carlsson, Ulla, Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern – Resultat från Mediebarometern, 2004, s. 3. 24

Hadenius och Weibull, s. 135. 25

Carlsson, s. 2. 26

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 27ff. 27

Nordicom, Andel som läser tidskrift i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig vecka 1985-2007. 28

I Magasin i tryck på nätet skrivs det att människor vill tillfredsställa sitt instrumentella behov genom att ”lära sig mer inom ett visst område, som de är engagerade i och intresserade av”.

29

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 27ff. 30

(11)

8

Anledningen till att tidskrifter inte är lika populära forskningsmål som exempelvis dagspress skulle kunna bero på att tidskrifter inte tycks ”ha samma starka opinionsbildande karaktär som dagspressen”31 samt att deras aktualitet är lägre. Politiker och journalister är därför mer intresserade av dagspressen och andra typer av medier. Detta faktum har gjort att det finns en tämligen begränsad kunskap om marknaden för tidskrifter.32

2.2.2 Tidskrifter på Internet

Som tidigare nämnt finns de flesta svenska tidskrifter idag på ett eller annat sätt tillgängliga på Internet. År 2002 sades cirka 550 svenska tidskrifter finnas på Internet – en siffra som hade mer än fördubblats sedan fem år tidigare. Enligt Allt om tidskrifters33 Tobias Lindgren är siffran idag mycket hög, men Allt om tidskrifter brukar ”räkna med att det finns 490 tidskrifter som har en egen sajt med publicistiska ambitioner”.34 Att räkna det exakta antalet webbtidskrifter är dock svårt, eftersom siffran ständigt ändras.

Publikation på Internet blev populärt i mitten av 1990-talet och det var vid den tidpunkten som svenska tidskrifter började publicera hela sitt utbud eller delar av det på nätet. Trenden började ungefär samtidigt för både tidskrifter och dagspress. ”Motiveringen var i första hand ekonomisk” (gäller både dagspress och tidskrifter) men tidskrifterna hade ett större intresse för att på sikt ”helt och hållet gå över till nätpublicering”. I samma veva började även magasin skapas för enbart publicering på nätet. Att detta blev populärt tros bero på de lägre etableringskostnaderna vid framställningen av en ny digital tidskrift. De allra flesta har inte de ekonomiska möjligheterna för att skapa en tidskrift i pappersform, medan många kan grunda en motsvarighet på webben.35

Syftet med publicering på Internet sägs enligt många medieföretag vara ”att hitta former för kontakter med läsarna som gör det möjligt att ta betalt för de tjänster som man erbjuder på nätet”. Tidningsförlagen vill med andra ord tjäna pengar genom det annars så kostnadsfria mediet Internet. Många tidningar har lyckats öka antalet läsare genom att utveckla sin service och föreslå allt fler olika erbjudanden.36

15 % av den tredjedel av den svenska befolkningen som dagligen använder Internet läser även tidskrifter på nätet.37 Alström, Gulliksson och Hedman menar att ”många av dem som läser en papperstidning, väljer också att läsa papperstidningens nätversion”. Människor tyr sig alltså till gamla, välbekanta medier för att ”skaffa sig kompletterande information”. Genom detta påstående dras slutsatsen ”att medierna har utvecklat ett förhållande, där papper och webb kompletterar varandra”. Läsare av genren vecko-/månadstidskrifter läser magasin ”i syfte att förströ sig själv med en stunds underhållning” och är därmed inte ute efter att fylla sitt informationsbehov.38

31

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 11. 32

Ibid. 33

Alltomtidskrifter.se är Sveriges tidskrifters webbsida, där intresserade kan finna kunskap om ”tidskrifter och tidskriftsannonsering”. (Källa: www.alltomtidskrifter.se)

34

Mailkontakt med Tobias Lindgren från Allt om tidskrifter. 2008-12-10. 35

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 11-12. 36

Börje Alström, Mikael Gulliksson och Lowe Hedman, De exklusiva magasinen, 2006, s. 25. 37

Carlsson, s. 2. 38

(12)

9

Ulla Carlsson menar att webbtidskrifter inte är en ”alternativ distributionsform” utan att de, genom att ingå i ett ”flerkanalskoncept”, istället stödjer papperstidningen. Webbtidningen påstås alltså vara ett ”eget medium med unika egenskaper”.39

Möjligheten att publicera tidningar på nätet har väckt frågan om papperstidningens vara eller icke vara. I en tid då det är möjligt att publicera en fullständig tidskrift på Internet börjar man undra om det hela kommer att sluta med att papperstidningar helt och hållet försvinner från marknaden.40 Denna fråga är i dagsläget svår att svara på, men dess existens gör det onekligen extra intressant att undersöka förhållandet mellan olika tidskrifters pappers- och webbversion.

2.3 Om Veckorevyn

Tidskriften Veckorevyn är ett svenskt livsstilsmagasin riktat till unga kvinnor i åldrarna 18-25 år.41 Varumärket Veckorevyn grundades av Albert Bonnier Jr 1935 och har sedan dess genomgått åtskilliga stadier av förvandling. Tidningen var i begynnelsefasen en familjetidning som utkom en gång i månaden. Under 40- och 50-talet förvandlades den till en novelltidning, för att under de två kommande årtiondena återgå till familjetidningsmodellen, dock med mer ungdomlig prägling. 1977/78 skedde en nylansering och tidningen blev den ungdomstidning den är idag.42 Veckorevyn har genom åren haft en rad kända svenska namn vid chefredaktörposten. Bland dessa finnes Amelia Adamo, Kerstin Bernadotte, Claes Blom, Emma Hamberg och Ebba von Sydow. Den nuvarande chefredaktören heter Louise Bratt. Veckorevyn är den största tidningen för unga kvinnor i Sverige. Enligt den senaste Orvesto-mätningen har papperstidningen Veckorevyn 217 000 läsare. Majoriteten av läsarna är kvinnor över 18 år (83,2 %) och den genomsnittliga åldern ligger på 28,6 år. Prenumeranters genomsnittsålder ligger något lägre, på 22 år. Veckorevyns popularitet syns bland annat genom Svenska Tidskrifters årliga tidskriftsgala, där magasinet i år har nominerats till inte mindre än tre utnämningar: ”Årets marknadsföringspris”, ”Årets tidskrift över 50 000” samt ”Årets mediarookie” (där den nominerade är redaktionschefen Linda Öhrn). 43

Veckorevyns mål, förutom att behandla ämnen som mode, skönhet, kändisar, kärlek och hälsa, är att belysa viktiga frågor och man ”strävar efter att vara en opinionsbildare för målgruppen”. Under 2008 har tidskriften exempelvis genomdrivit en kampanj för att det ska ske en förändring i bemötandet av våldtagna kvinnor hos polis och rättsväsende.44

2.3.1 Om Veckorevyns webbsatsning

Veckorevyn var tidig med sin webbsatsning, men att säga exakt när arbetet med webbtidningen satte igång är svårt, eftersom det från början rörde sig om en så kallad ”kundtjänstsajt”. Denna sajt fanns till för att kunna administrera prenumerationer och köpa gamla lösnummer. Veckorevyn nylanserade sin webbsatsning för cirka ett och ett halvt år sedan (i maj 2007), då den dåvarande chefredaktören för papperstidningen, Ebba von Sydow, lämnade sin post för att på heltid jobba med webbupplagan. I samma veva flyttade hon även sin populära blogg från expressen.se till veckorevyn.com – ett drag som ”ökade trafiken markant”.45

39

Carlsson, s. 2. 40

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 12. 41

Mailintervju med Linda Öhrn, 08-11-24. 42

http://www.veckorevyn.com/veckorevyn/vanliga-fragor/, 08-11-26.

43

Mailintervju med Linda Öhrn, 08-11-24. 44

Ibid. 45

(13)

10

Webbtidningens redaktion består av fyra fasta medarbetare, som jobbar skilt från papperstidningen. Det är dock inte helt ovanligt med samarbeten. Bloggverksamheten på veckorevyn.com nyttjas exempelvis av flera av redaktörsmedlemmarna på papperstidningen.46 Idag är Veckorevyns webbversion enligt chefredaktören Ebba von Sydow ”Sveriges största tidning på nätet för unga kvinnor”.47 Enligt aktuella Sifoundersökningar hade veckorevyn.com 211 568 besök under vecka 46 detta år.48 Under samma vecka registrerades 76 649 unika besökare49 och 711 001 sidvisningar.50

För att läsa mer om samarbetet mellan Veckorevyns pappers- och webbtidning, se resultatredovisningskapitlet, där intervjuerna med papperstidningens redaktionschef och webbtidningens chefredaktör sammanfattas mer ingående.

46

Mailintervju med Linda Öhrn, 08-11-24. 47

http://www.veckorevyn.com/veckorevyn/om-veckorevyn/, 08-11-26.

48

Sifo research international, Veckorevyns besök, 08-12-04. 49

Sifo research international, Veckorevyns unika webbläsare, 08-12-04. 50

(14)

11

3. Teoretisk referensram

Nedan presenteras de teoretiska referensramar som ligger till grund för denna uppsats. Dessa ”tidigare föreställningar och förklaringar” ska kunna appliceras på uppsatsens problemställningar. Den vanliga typen av teorier är i form av scheman eller modeller, men då det inte finns några sådana att tillgå ”måste forskaren ur mindre formaliserade resonemang härleda teorier och ställa upp dessa så att de går att pröva”.51 Det är just det som görs här. Genom punkterna som tas upp nedan ska det lättare kunna föras en fruktbar analys och diskussion i slutdelen av denna uppsats. Teoridelen kan även ses som en fördjupning och förlängning av föregående bakgrundsavsnitt.

3.1 Papperstidningars och webbtidningars utseende

Elektroniska tidningar har, till skillnad från de tryckta, traditionella varianterna, blivit allt mer användaranpassade. De riktar sig direkt till den aktiva läsaren – som själv har makten att välja vad som ska läsas och ej.52 Av den orsaken är det viktigt för nättidningsproducenter att ha i åtanke att informationen som publiceras måste vara överskådlig och lättbegriplig. Tidningens innehåll ska snabbt kunna fånga läsarens intresse och få honom eller henne att vilja läsa ännu mer.53 Även webbtidningens struktur är oerhört viktig. Sajten måste vara uppbyggd på ett sätt som underlättar för läsaren. En vanlig uppbyggnad är att nättidningens förstasida innehåller en kort innehållsförteckning som sammanfattar tidningens viktigaste innehåll. Läsaren kan sedan, genom denna innehållsförteckning, klicka sig vidare till utvalda delar av webbsidan. Kortfattat skulle man kunna säga att nättidningens struktur består av integrerade fragment av innehållet.54

En stor skillnad mellan nättidningars och papperstidningars utseende är själva textstrukturen. Texten i en papperstidning har oftast en linjär berättelsestruktur med målet att genom intresseväckande innehåll locka läsaren till fortsatt läsning. Det är även vanligt att det viktigaste i texten placeras först, så att läsare på en gång får ta del av det mest relevanta.55 Nättidningar å andra sidan, har en icke-linjär struktur. Det är där upp till läsaren att välja vägen för läsningen.56 I elektroniska tidningar finns också möjligheten att binda samman textens olika delar och genom hyperlänkar (läs mer om hypertext under punkt 3.2.7) göra förflyttningen mellan de olika delarna enkel.

En annan skillnad mellan elektroniska och tryckta tidningar är det faktum att man i den elektroniska varianten inte enbart använder sig av text och bild, utan också av ljud, video och andra visuella effekter. Det gäller dock att kombinera dessa på ett lyckat sätt för att få dem att samverka och för att intrycket av helheten ska vara positivt.57 Om det görs på fel sätt finns alltid en risk att mediet ger ett rörigt intryck.

3.2 Elektroniska mediers (webbtidningars) karaktärsdrag och möjligheter

Michael Karlsson förklarar i sin avhandling Nätjournalistik hur olika medier skiljer sig åt. Han hävdar, utifrån den kanadensiska professorn Harold Innis tankar, att det gemensamma för

51

Instruktioner för uppsatsskrivande, Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet. 2008-09-03. 52

(15)

12

alla medier är det faktum att de sprider någon form av kunskap. Skillnaden är dock att ”medier skiljer sig åt inbördes” – eller med andra ord har olika karaktärsdrag.58

Ett innehåll påverkas alltid av det medium det framförs genom. Analog massmedia, eller de så kallade äldre medieformerna, har traditionellt präglats av bland annat följande karaktärsdrag: offentlighet, samtidighet, att vara enkelriktade och ”med innehåll från en stor, dyr och komplex organisation”. Vissa av dragen är bestående, medan andra har benägenhet att förändras i takt med övergången till digital media. Digitalisering ”kännetecknar den nya medieteknologin” och innebär mycket kortfattat att ”innehållet översätts från en analog till en digital symbolmiljö”.59 Idag sker majoriteten av medieproduktionen digitalt. Även distributionen antar en alltmer digital form.60

De digitaliserade, moderna, medieteknologiska fenomenen, såsom Internet, har en rad nya karaktärsdrag, som i många fall skiljer sig från de traditionella, analoga. Jag väljer att sammanfatta ett urval av dessa karaktärsdrag nedan. Observera att förklaringarna syftar till karaktärsdrag som går att finna hos Internettidningar.

3.2.1 Obegränsat utrymme

I den traditionella journalistiken har det alltid funnits både tids- och rumsbegränsningar. Tidsbegränsningar har existerat i form av deadline, då allt material måste vara färdigt för att det ska hinna tryckas inom den utgivna tidsramen. Rumsbegränsningar har alltid funnits eftersom en tidning enbart har ett visst antal sidor. I takt med de digitala mediernas framväxt har tids- och rumsförutsättningarna dock förändrats. Rumsaspekten har förändrats avsevärt. Utrymmet i dagens digitala medier, och i detta fall Internet, är i princip obegränsade. Tidsaspekten är mindre förändrad, eftersom även digitala medier i vissa fall kan kräva en deadline av något slag. Den större tidsrelaterade förändringen är att individer kan ”interagera med innehållet” vilket innebär att ett ”specifikt innehåll” kan väljas att ses vid en självvald tidpunkt.61

3.2.2 Kontinuerlig uppdatering

Traditionella tidningar har en ”given publiceringspunkt”. Detta innebär att de utkommer ett visst antal gånger per år/månad/vecka. En Internettidning å andra sidan, uppdateras mer kontinuerligt och är därför inte lika beroende av ett visst publiceringsdatum. Som Michael Karlsson skriver: ”En webbplats kan uppdateras när som helst och från vilken plats som helst.” Det finns ingen given deadline – eller om man vill formulera sig som Karlsson – det är alltid deadline. Dessa förändringar inom publicering ger journalistiken helt andra villkor.62 3.2.3 Kortlivad och omredigerbar karaktär

Inte nog med att de digitala medierna saknar deadline – informationen som utges har all möjlighet att ändras efter publiceringen. Denna möjlighet finns inte hos de traditionella tidningarna, som efter tryck och distribution är icke-redigerbara. Också samtidighetsbegreppet har förändrats i och med digitaliseringen. Kommunikationen i papperstidningar är nämligen inte lika ”samtidig” längre, eftersom informationen på Internet ständigt kan förnyas och uppdateras. Det kan gå så lite som en minut för en tidning på webben att ändra fastställd

58 Karlsson, s. 27. 59 Ibid., s. 34-35. 60

Alström, Gulliksson och Hedman, De exklusiva magasinen, s. 18. 61

Karlsson, s. 36. 62

(16)

13

information, medan en papperstidning måste vänta till nästa publicering för att exempelvis rätta till ett fel.63

3.2.4 Kommunikationsmönster under förändring

Michael Karlsson tar upp hur kommunikationsmönstrens förutsättningar har förändrats i och med ”övergången från en analog till en digital” kommunikationsteknologi. Han väljer att illustrera denna övergång med hjälp av holländarna Bordewijks och Van Kaams ”modell för kommunikationens förändrade grundstruktur från analog till digital mediemiljö”.

Figur 1 – Bordewijks och Van Kaams kommunikationsmodell. Källa: Michael Karlsson, 2006.

Enligt denna modell finns det i den digitala mediemiljön fyra möjliga mönster för kommunikation: överföring64, konsultation65, konversation66 och registrering67. Kommunikationen i dagens digitaliserade samhälle är inte längre centralt styrd utan allt mer individuell. Till skillnad från de analoga mönstren handlar det inte heller längre enbart om överföring, utan mer och mer om individuell inblandning.68

3.2.5 Konvergens

Ett av de digitala mediernas klarare karaktärsdrag är konvergens69. Konvergens är ett tämligen nytt fenomen och ”specifikt för de digitala medierna”.70 Henry Jenkins, som skrivit en hel bok om konvergens, beskriver fenomenet som ”flödet mellan medieplattformar, samarbetet mellan olika mediebranscher och rörligheten hos mediepubliken som söker överallt i jakten på upplevelse”. Konvergens representerar ”en spridning av medialt stoff” som rör sig mellan olika nationella – och internationella – mediesystem och ”konkurrerande medieekonomier”.71 Konvergensen påverkar i högsta grad tidningsbranschen, som inte längre är ett skilt medium, utan måste beblanda sig och kunna samarbeta med andra delar av medievärlden.

3.2.6 Interaktivitet

De digitala medierna ger stor möjlighet till inblandning och denna möjlighet kallas för interaktivitet. Interaktivitet brukar ofta betraktas som ett av de mest centrala karaktärsdragen för ny media. Det brukar sägas att gammal media erbjuder ”passiv konsumtion” medan den nya, digitaliserade median lanserar interaktivitet. Den interaktiva medieanvändningen anses

63

Karlsson, s. 37. 64

Överföring betecknar det klassiska mönstret mellan sändare och mottagare av information. Enligt Bordewijks och Van Kaams modell börjar detta kommunikationsmönster dock försvinna och ge rum för de tre övriga. 65

Konsultation innebär att individen väljer hur och när han eller hon vill utsätta sig för en centralt utformad information. De nättidningar som finns är ett utmärkt exempel på detta.

66

Konversation kan ske ”en-till-en” eller ”många-till-många”. Alla parter har chansen att påverka. 67

Vid registrering kan sändaren vid valfri tidpunkt hämta informationen hos individen. 68

Karlsson, s. 38. 69

Begreppet konvergens nämns även i inledningskapitel.

70

Karlsson, s. 42. 71

(17)

14

vara individuell. Rent funktionellt innebär interaktivitet att medieanvändarna i dagens samhälle har möjligheten att ändra medieinnehållet och därmed inte längre är enbart åskådare utan också blir användare.72 Kommunikationen förs mer än någonsin i båda riktningar istället för enbart en väg.73 Interaktivitet är inget nytt fenomen, utan snarare en förutsättning för att kommunikation överhuvudtaget ska kunna äga rum. Det nya är dock det faktum att ”olika former av interaktivitet kan samlas inom ramen för ett och samma medium”. Kommunikationen mellan mottagaren och sändaren ska i ett digitaliserat mediesamhälle utformas av de båda deltagarna.74

3.2.7 Hypertext

Hypertext är en text som leder vidare och länkar samman olika texter. Det är vanligt att man definierar hypertext som diskreta enheter som leder en vidare till andra enheter. Internet är delvis uppbyggt av sådana enheter och innehåller därmed länksystem. Länksystemen är vanligen väldigt snabba.75

3.3 Om samarbetet mellan pappers- och webbtidningar

Det har inte undkommit någon att Internet på flera sätt har förändrat samhället. Tidskriftsbranschen är därmed tvungen att, på samma sätt som andra delar av mediemarknaden, utvecklas i takt med Internetutvecklingen. Hur ser detta framåtskridande ut i tidskrifternas fall? Det hör idag till ovanligheterna att tro ”att det går att göra en tidskrift på nätet”. Majoriteten tror inte på idén att man istället för att trycka en tidskrift helt eller delvis kan lägga ut den på Internet. De allra flesta håller istället med Helene Hafstrand Kolås när hon i Pennan, Penningen och Politiken väljer att uttrycka det på följande sätt: ”Internet är inte en alternativ distributionsform, det är ett eget medium med unika76 egenskaper, som på olika sätt kan användas för att stödja papperstidningen.”77

Det är idag oerhört vanligt att tidskrifter har en tillhörande webbupplaga. Oftast fungerar webben som ”en fördjupning och förlängning av tidskriften”. Det brukar till exempel ges möjlighet att ”läsa mer om något som tagits upp i tidskriften” eller ges tillfälle att kunna kommunicera med tidskriftens medarbetare. Vanligt är också att läsare kan ställa frågor till experter på Internet. Även kommunikation med andra läsare uppkommer allt mer frekvent i webbtidningssammanhang – och detta är ett tecken på att tidskriftsförlagen har lyckats ta tillvara på ett av de mest särpräglade karaktärsdragen som Internet har: ”möjligheten till interaktiv kommunikation”.78

Webbplatser kopplas vanligen samman med en tidskrifts titel. På detta sätt kan de redan befintliga varumärkena (alltså de olika tidskriftstitlarna som existerar på marknaden) utnyttjas. Det har tidigare, av olika förlag, gjorts försök att framställa hela webbportaler79, dock utan någon vidare framgång.

72 Lister, s. 19-21. 73 Engebretsen, s. 104f. 74 Karlsson, s. 38-39. 75 Lister, s. 23-24. 76

Se exempel på Internets unika egenskaper i avsnitt 3.2. 77

Hafstad Kolås, Helene, Populärpressen möter nya hot och möjligheter, 2003, s. 165. 78

Ibid., s. 166. 79

(18)

15

Lowe Hedman skriver i artikeln ”Nättidningen – ett komplement till papperstidningen” (publicerad i 2001 års SOM-undersökning, Det våras för politiken) att ”nättidningen integreras i papperstidningen och blir ett komplement till denna”. Tidningsföretagen tros ha insett Internets möjlighet att ”stärka papperstidningen” genom en välfungerande webbupplaga. Genom den kan man till exempel behålla de prenumeranter man har samt öka deras intresse för framtida bruk av varumärket. Hedman tror att situationen på sikt kommer att förändras, att papperstidningen i framtiden kan bli ett komplement till webbtidningen. Hur detta kommer att utvecklas återstår att se.80

3.3.1 Tips till tidskriftsförlagen

I rapporten Magasin i tryck på nätet tar Börje Alström, Mikael Gulliksson och Lowe Hedman upp problematiken kring samarbetet mellan pappers- och nättidningar. De hävdar, som jag nämnde i inledningen av denna uppsats, att det är ”viktigt att pappers- och nättidskriften kan komplettera varandra på en framtida mediemarknad” men att detta ”sker i mycket liten omfattning idag”. I sin sammanfattning ger de tre författarna därför några konkreta tips till tidskriftsförlagen. Jag citerar:

- att utnyttja möjligheterna att korsreferera mellan pappers- och nättidskriften,

- att motivera läsaren, oavsett var han eller hon befinner sig, att gå vidare till det andra mediet, - att skapa textarkiv för de läsare som vill leta efter tidigare artiklar,

- att skapa sökfunktioner, dvs. läsaren på nätet ska inte behöva gå till en sökmaskin för att söka tjänster, som det dyker upp ett behov av under läsningen av nättidningen,

- att ordna möjligheter för dem som tar del av nättidningen att kommunicera med varandra, - att underlätta för de egna läsarna att köpa, sälja och byta tjänster och varor med varandra och

- att öka nyttan av sajterna genom att avtala med relevanta annonsörer och skapa länksystem som är intressanta.81

3.4 Marknaden för onlinetidningar i förändring

Produktion och distribution av media sker som tidigare känt allt mer digitalt. I princip alla tidningar lägger idag ut information eller ”kopior av papperstidningen” på Internet – och detta är en trend som ser ut att hålla i sig.82

Den traditionella mediemarknaden, med TV, radio och papperstidningar, börjar mista sitt annars så stora inflytande. Istället har de nya, digitala medierna växt sig allt starkare och börjar uppta mer och mer plats på mediemarknaden. Digitaliseringen har först och främst öppnat upp fler mediekanaler.83 Men den har också ”gett möjligheter att skapa nya medier” samt möjliggjort billigare produktion och distribution av de traditionella medierna.84 För trots att de traditionella medierna inte längre sägs betyda lika mycket för konsumenterna har de fortfarande betydelse på mediemarknaden. Många av de traditionella medieföretagen har nämligen lärt sig att ”anpassa sig till de nya villkoren”. I flera fall har traditionella medier gjort digitala storsatsningar.85 Tidningar är ett exempel på traditionella medier som satsar på nätet. Både tidningsantalet och tjänsterna de erbjuder på nätet har ökat.86

80

Hedman, Lowe, Nättidningen – ett komplement till papperstidningen?, 2002, s. 273. 81

Alström, Gulliksson och Hedman, Magasin i tryck på nätet, s. 6. 82

(19)

16

4. Metod

Datainsamling är en stor och viktig del av forskningsarbetet. I kapitlet nedan ska jag gå igenom de metoder för datainsamling som används i denna uppsats.

4.1 Sammanfattning av metodval

Det ska en gång ha sagts att insamling av material kan ske på tre sätt: det första, ”att fråga människor”, det andra, ”att observera människor” samt det tredje ”att observera fysiska spår och resultat av mänskliga aktiviteter”.87 I denna studie används det första och sista tillvägagångssättet och de för sammanhanget ställda frågorna (se avsnitt 1.3) ska besvaras med hjälp av två olika kvalitativa tillvägagångssätt: intervju och innehållsanalys. En kombination av dessa metoder menas vara bra, då de kompletterar varandra och ger en mer rättvis bild tillsammans än enskilt.

Intervjuerna äger rum i undersökningens inledningsskede och kan förhoppningsvis ge en grundförståelse för tidskriften Veckorevyns pappers- och webbverksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterar i en djupare jämförelse mellan Veckorevyns papperstidning och dess motsvarighet på webben. Det insamlade materialet fungerar även som ett underlag för uppsatsens slutgiltiga analys och diskussion.

Läs mer om de olika metodvalen i avsnitten nedan. 4.2 Intervjuer

Intervjuer är en av de vanligaste och mest använda forskningsmetoderna, vars ändamål är att få fram information om andra människors upplevelser och kunnande. Intervjun som forskningsmetod används inom många olika ämnesområden och fungerar som antingen huvudmetod eller, som i det här fallet, en kompletterande hjälpmetod.88 Det finns en mängd olika sätt att gå tillväga vid en intervju. Följande avsnitt beskriver tillvägagångssätten som tillämpats i denna uppsats.

4.2.1 Val av intervjuform

Då det finns många typer av intervjuer kan det vara svårt att välja vilken som lämpar sig bäst. Valet av intervjuform bör därför alltid knytas an till undersökningens tema.89 Jag har valt att genomföra två kortare intervjuer, en via mail och en via telefon. Anledningen till detta är främst det faktum att avsikten med intervjuerna är att få en bakgrund till undersökningsobjekten (Veckorevyn och veckorevyn.com). Av den orsaken borde dessa, aningen kortare, intervjuformer inte utgöra några problem, utan till och med vara fördelaktiga. Att utföra längre, personliga intervjuer är nämligen ganska tidskrävande.

Jag väljer att definiera den valda intervjumetodiken utifrån begrepp som diskuteras i Esaiassons Metodpraktikan. Intervjuerna som genomförs i samband med denna studie är, enligt Esaiasson, så kallade frågeintervjuer – en intervjuform där intervjupersonen svarar på frågor ställda av forskaren. Det är vanligt att frågorna i en frågeintervju är standardiserade och att samma frågor ställs till alla som intervjuas. Ofta finns ”fasta svarsalternativ”, men det förekommer även frågeintervjuer med så kallade ”öppna frågor”, där det är fritt för intervjuobjektet att svara ”med egna ord”.90 De två intervjuerna i denna uppsats grundar sig på

87

Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan, 2007, s. 219. 88

Dalen, Monica, Intervju som metod, 2008, s. 9-10. 89

Ibid., s. 10. 90

(20)

17

samma (eller åtminstone liknande) frågor till de båda medverkande. Svaren är öppna, eftersom intervjupersonerna kan besvara frågorna med egna ord. Enligt Esaiasson förekommer det i frågeintervjuer med öppna frågor en viss typ av dialog mellan den som ställer frågorna och den som svarar på dem, eftersom det ofta förekommer följdfrågor där den intervjuade kan utveckla sina tankar.91 Intervjuerna i denna studie följer inte frågeintervjun till punkt och pricka utan innehåller även inslag av den så kallade samtalsintervjun92. Detta beror på att jag vill ”kartlägga människors uppfattningar” och inte enbart är ute efter korta svar på specifika frågor.

4.2.1.1 Telefonintervju

Metoden telefonintervju lämpar sig bäst om man är intresserad av att få en bakgrund eller fakta till något – och är alltså en utmärkt researchintervju. Tonen i intervjun bör vara informell och frågornas precision är inte av lika stor vikt som vid en personlig samtalsintervju. Det är däremot oerhört viktigt att visa intresse för det intervjupersonen har att säga. Eftersom den intervjuade enbart hör intervjuarens röst är det därför viktigt att med hjälp av den visa sitt engagemang. Telefonintervjun är, och har sedan 1920-talet varit, en vanlig journalistisk intervjuform. Fördelen är att den är snabbgenomförd. Det finns dock nackdelar, som att det är svårt att skapa en personlig kontakt till intervjupersonen. Man kan därför inte tolka kroppsspråk etcetera. Vissa människor blir också mer tillbakadragna i telefon, medan andra lättare öppnar upp sig.93

4.2.1.2 Mailintervju

Mailintervjun skulle kunna beskrivas som en typ av skriftlig frågeintervju. Det går att finna likheter med telefonintervjun, eftersom målet är att få bakgrundsinformation om en viss verksamhet. Man talar dock inte direkt till intervjupersonen, utan kontakten sker skriftligt. Nackdelen med mailintervjun är just det faktum att kommunikationen sker skriftligt och inte direkt. Det är därför svårt och tidskrävande att ställa motfrågor och utveckla samtalet. Fördelen är att många frågor kan besvaras på en gång och intervjupersonen har längre tid på sig att utforma svaren, vilket kan bidra till att de blir mer genomtänkta.

4.2.2 Val av intervjuperson

Centralitet sägs vara den ”urvalsprincip” som oftast förekommer vid intervjuer. Med detta menas att man vill tala med ”centralt placerade källor”.94 Min ursprungliga tanke var därför att intervjua de personer jag tror är mest insatta i verksamheten kring Veckorevyn och

www.veckorevyn.com – chefredaktörerna för de båda upplagorna. Jag kontaktade av den anledningen Louise Bratt, chefredaktör för papperstidningen, och Ebba von Sydow, chefredaktör för webbtidningen. Ebba von Sydow hörde av sig nästintill omedelbart och ville gärna svara på frågor via telefon. Efter ett flertal försök fick jag slutligen tag i henne och kunde genomföra en kortare telefonintervju. Louise Bratt svarade inte på mitt mail och då kontaktade jag istället papperstidningens redaktionschef Linda Öhrn, som bad mig skicka mina frågor via mail. Jag fick efter några dagar tillbaka ett tämligen utförligt svar.

4.2.3 Utformning av intervjuguide

Det är viktigt att inför en intervju ha utarbetat en relevant intervjuguide. En intervjuguide ska ”omsätta studiens överordnade problemställningar till konkreta teman med underliggande

91

Esaiasson m.fl., s. 259. 92

Samtalsintervju innebär att det förs ett samtal mellan forskaren och intervjupersonen. 93

Hansén, Stig och Thor, Clas, Intervjua – en grundbok för media, 1997, s. 34-37. 94

(21)

18

frågor”. Att utforma en bra intervjuguide är ingen lätt uppgift. Det gäller att ständigt ha uppsatsens syfte och frågeställningar i åtanke.

Utformningen av intervjuguiden bör alltid ses i förhållande till typen av intervju som ska genomföras.95 Eftersom det i detta fall rör sig om kortare intervjuformer via telefon och e-post är det viktigt att vara konkret och försöka få ut så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Dessa tankar har varit centrala under utformningen av frågorna.

En förnuftig taktik är att arbeta med olika teman. Under varje sådant läggs sedan ett antal frågor.96 Jag har valt att dela upp mina intervjufrågor efter tre olika teman: Om Veckorevyn/veckorevyn.com, Papper vs. webb samt Internetrelaterat (se vidare bilaga 1). Intervjuguiderna till Linda Öhrn och Ebba von Sydow skiljer sig åt en aning, främst i den inledande bakgrundsdelen. De övriga frågorna, som berör förhållandet mellan papperstidningen och webbtidningen samt möjligheterna som Internet ger, är i princip desamma för båda intervjupersonerna.

I Monica Dalens bok Intervju som metod föreslås ett antal kriterier vid utformningen av en intervjuguide. Jag citerar:

ü Är frågan klar och otvetydig? ü Är frågan ledande?

ü Kräver frågan speciell kunskap och information som informanten kanske inte har?

ü Innehåller frågan alltför känsliga saker som informanten kommer att vägra att uttala sig om? ü Ger frågeställningen utrymme för att informanten kan ha egna och måhända otraditionella

uppfattningar?97

Dessa kriterier har funnits i bakhuvudet när jag har utformat mina intervjuguider. För att få ytterligare hjälp valde jag att testa frågorna genom att låta någon annan titta närmare på dem. Läs mer om detta i nästa stycke.

4.2.4 Test av intervjuguide

Då min intervjumetodik inte är i form av en traditionell samtalsintervju skedde ingen provintervju98 innan respondenterna fick motta sina frågor. Däremot bad jag två utomstående personer att läsa igenom och kommentera på intervjuguiderna. Detta gjordes för att se hur frågorna uppfattades av ickeinsatta personer. På så sätt fick jag också en del nyttig feedback och fick tänka igenom frågeställningarna ytterligare en gång innan de ställdes/skickades iväg. Flera mindre förändringar gjordes.

4.2.5 Svårigheter

De svårigheter jag främst stött på har varit problemet att komma i kontakt med de önskade intervjupersonerna. Som jag tidigare nämnde fick jag inte något svar från papperstidningens chefredaktör och fick istället vända mig till redaktionschefen. Även om jag snabbt kom i kontakt med webbtidningens Ebba von Sydow fick jag ringa henne flera gånger för att slutligen få till en telefonintervju. Svårigheter som dessa är ofta att räkna med när man vill intervjua personer med ledande positioner.

95 Dalen, s. 33. 96 Ibid., s. 31. 97 Ibid., s. 32. 98

(22)

19

Det hade naturligtvis varit fördelaktigt att träffa intervjupersonerna på plats för personliga intervjuer, men detta var inte möjligt i dessa fall, främst på grund av tidsbegränsningen. 4.3 Kvalitativ innehållsanalys

Uppsatsens andra metod kan ha flertalet olika benämningar99, men jag väljer att kalla den för en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen passar som tillvägagångssätt när man vill ”ta fram det väsentliga innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår”. Intresset ligger alltså inte i att likvärdigt behandla olika analysenheter, som i den kvantitativa typen av innehållsanalys, utan fokus ligger snarare på att friare fördjupa sig i olika delar av texten.100

En kvalitativ innehållsanalys går ut på att man ”ställer frågor” till den undersökta texten och därefter läser den på ett aktivt sätt för att se om och hur de ställda frågorna kan besvaras. Texten måste läsas många gånger, både översiktligt och ingående, för att frågorna ska kunna besvaras på ett så rättvist sätt som möjligt.101

Den text som ska analyseras kan ha delar som ”anses vara viktigare än andra”.102 Detta är den främsta anledningen till att den kvalitativa innehållsanalysen passar bäst i detta sammanhang. Intresset i denna uppsats ligger i att undersöka helheten, men också delarna, i tidskriften Veckorevyns pappers- och webbtidning, för att sedan kunna dra slutsatser om hur dessa förhåller sig till varandra.

4.3.1 Urval och innehållsanalysens gång

Den kvalitativa innehållsanalysen sker på följande sätt. Den inleds med en övergriplig redovisning av pappers- och webbtidningens utseende och funktioner samt en jämförande analys. Därefter görs en analys över tid. Papperstidningen Veckorevyn ges ut varannanvecka. Uppdateringen på Internet sker på daglig basis. För att undersöka hur de båda upplagorna förhåller sig till varandra ska jag inleda innehållsanalysen den dag det utkommer ett nytt nummer av papperstidningen. I detta fall sker det den 27 november 2008. Jag ska därefter noggrant gå igenom hur webbversionen utvecklas under en tvåveckorsperiod (alltså fram till att nästa nummer av papperstidningen kommer ut). Detta för att se hur varumärket Veckorevyn använder sig av webben under tiden som ett nytt nummer av papperstidningen produceras. Webbsidan, www.veckorevyn.com, ska under innehållsanalysens gång besökas varje dag klockan 18.00. Valet av tid för tvåveckorsanalysen föll på det klockslaget av den enkla anledningen att jag inte har möjlighet att ständigt ”hänga över datorn”. Därför kan en fast tid vara bra. Den ursprungliga tanken var att dagligen granska webbsidan klockan 12.00, men vid närmare eftertanke föll valet på klockan 18.00. Tanken bakom detta är att en vanlig arbetsdag borde närma sig sitt slut vid den tidpunkten. Därför har förmodligen de flesta förändringarna för dagen på sidan redan skett då. Urvalet har anpassats efter uppsatsens tidsbegränsning, men borde kunna ge en övergripande bild av hur situationen ser ut från vecka till vecka.

4.3.2 Utformning av frågor

Innehållsanalysen ska utföras genom att ett antal frågor ställs till de för undersökningen utvalda texterna. Texterna i fråga är Veckorevyns papperstidning, nummer 25 år 2008, samt tidskriftens motsvarighet på Internet, veckorevyn.com, under perioden 27 november till 11

99

(23)

20

december 2008. Frågorna finns att se i sin ursprungliga form i bilaga 4 och svaren på dem redovisas under punkt 5.2.

De frågor som ställs bör vara en konkretisering av uppsatsens allmänna problemställning. Genom att svara på frågorna bör man alltså kunna finna en lösning till forskningsproblemet. I Metodpraktikan skrivs det att “de preciserade frågorna som ställs till texterna utgör byggstenarna i undersökningens analysredskap”.103

Det är viktigt att efter utformning av frågorna även ägna sig åt hur man ska förhålla sig till deras svar. I Metodpraktikan skrivs det om två olika tillvägagångssätt: bestämda svar eller ett mer ”öppet förhållningssätt”. Vid redan bestämda svar har man på förhand definierade kategorier som svaren faller under. Vid ett öppet förhållningssätt avgörs frågornas svar av det som hittas i forskningsmaterialet. Redan bestämda svar kräver analys i ett tidigt stadium medan analysen i det öppna förhållningssättet styrs av de svar som fås.104 Svaren i denna uppsats innehållsanalys kommer att vara en kombination av de nämnda tillvägagångssätten, då det förekommer frågor med förbestämda svar (i form av ”ja” och ”nej”), men samtidigt även finns mer öppna frågor.

Den större parten av frågorna har en tämligen subjektiv karaktär. Så måste det delvis vara. För att göra studien så trovärdig som möjligt försöker jag därför att definiera alla begrepp som analyseras, så att resultatet skulle kunna bli likartat om undersökningen gjordes om av någon annan.

4.3.3 Genomförande

Innehållsanalysen genomförs på så sätt att jag dels besvarar frågorna för frågeschema 1 och 2 och dels tittar efter de utvalda frågorna i frågeschema 3 i Veckorevyns webbtidning under den givna tidsperioden. Utifrån de svar jag får ska jag sedan dra slutsatser som kan besvara uppsatsens ursprungliga syfte och frågeställningar.

Fråga 13 i det första frågeschemat handlar om möjligheten till kontinuerlig uppdatering på Internet. För att kunna svara på frågorna ”Hur ofta publiceras nytt material på VR-sajten?”, ”Sker det dagligen?” samt ”Hur många uppdateringar sker varje dag?” måste jag följa webbsidan intensivt under en viss period. Därför väljer jag att besvara denna fråga sist. 4.4 Material

Materialet som ligger till grund för denna uppsats utgörs huvudsakligen av resultatredovisningen från innehållsanalysen av Veckorevyns papperstidning och webbtidning samt de två intervjuer som genomförts. Jag kommer även att använda mig av för ämnet relevant litteratur i form av böcker, rapporter, nätartiklar och webbsidor för att få en bakgrund och bredare kunskap till ämnet.

4.4.1 Källkritik

Källkritik beskrivs av Esaiasson som ”en uppsättning metodregler som används för att värdera sanningshalten och bedöma trovärdigheten i såväl påståenden om historiska förlopp och omständigheter som nutida uppgifter om sakliga förhållanden”. Det snabba informationsflödet skapar idag mångfald och många möjligheter, men utgör även en risk för spridning av felaktig

103

Esaiasson m.fl., s. 243-244. 104

(24)

21

information. Det är därför oerhört viktigt att ha ett skeptiskt förhållningssätt till all information, i synnerhet till den som ligger till grund för uppsatser av detta slag.105

Allt material som använts i denna uppsats testas därför med minnesregeln ”OST”. Ädel-OST står för begreppen äkthet, oberoende, samtidighet och tendens, och dessa är viktiga att ha i åtanke när man går igenom relevant litteratur.106 Delar av materialet (exempelvis böcker) har valts bort då de inte har ansetts vara tillräckligt relevanta på grund av till exempel brist på samtidighet. Undersökningar som berör Internet kan inte refereras till äldre litteratur, eftersom Internetutvecklingen har gått fort och fenomenet inte längre ser ut som det gjorde för ett tiotal år sedan.

4.5 Validitet och reliabilitet

En del begrepp är extra väsentliga i sammanhang som detta. Reliabilitet och validitet hör till dem. Reliabilitet rör sig om tillförlitlighet. Låg reliabilitet är ofta resultatet av slarv, slump och felaktiga uppgifter. För att reliabiliteten ska hållas hög är det alltså viktigt att undvika ”slumpmässiga eller osystematiska fel”.107 För att reliabiliteten ska anses vara hög ska resultatet i ett forskningsarbete kunna bli detsamma om det görs om av någon annan. Samma mätinstrument (metoder) ska alltså kunna utnyttjas igen – och de ska då ge samma resultat.108 Jag är medveten om, och har kommenterat det faktum, att vissa av frågorna i innehållsanalysen har en tämligen subjektiv karaktär. I ett försök att hantera detta har jag valt att ge förklaringar och kommentarer på de platser där svaren skulle kunna se olika ut beroende på svarspersonen. Jag har också bett en utomstående person att ”provsvara” på en utvald del av frågeschemat, för att se om och hur denne persons svar skilde sig från mina. Skillnaderna var inte alltför stora.

Termen validitet definieras vanligen på tre sätt, som alla används synonymt: 1. ”överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator”

2. ”frånvaro av systematiska fel” 3. ”att vi mäter det vi påstår att vi mäter”

Esaiasson särskiljer dock punkt ett och två från punkt tre. De första två punkterna kallas för begreppsvaliditet och handlar först och främst om operationaliseringar109. Om det finns brister i den operationella översättningen anses begreppsvaliditeten vara dålig.110 Den tredje punkten kallar Esaiasson för resultatvaliditet. Resultatvaliditet är en följd av den just nämnda begreppsvaliditeten samt reliabiliteten och dessa begrepp kopplas ihop med hjälp av följande formel: ”begreppsvaliditet + reliabilitet = resultatvaliditet”. Detta innebär att en lyckad operationalisering och uteblivandet av slarvfel resulterar i att det som påstås mätas verkligen mäts.111

För att uppnå en hög grad av validitet har jag i detta metodkapitel försökt redovisa mitt arbetsätt så noggrant som möjligt. Jag har exempelvis grundligt beskrivit valen av intervjupersoner. Jag har även försökt att få fram problematiken kring huruvida kvalitativa studier, som innehållsanalysen i denna uppsats, kan ge generella slutsatser. Mer om detta finnes även under punkt 6.3 i avslutningskapitlet.

105 Esaiasson m.fl., s. 313-314. 106 Ibid., s. 314. 107 Ibid., s. 70. 108 Ibid., s. 71. 109

De teoretiska begreppen ska översättas till ”operationella indikatorer”. 110

Esaiasson m.fl., s. 63-65. 111

References

Related documents

För analysen här har omfattningen delats in i tre olika kategorier där mindre bränder är sådana där utbetald skadeersättning är lägre än 10 000, medelstora mellan 10 000 och

Men det visar också att flera informanters val av pronomen påverkas av ifall korrelatet är ett substantiv som traditionellt associeras till en kvinna respektive

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

Solvit Sverige har dock inte specifik erfarenhet av problem kopplade till den svenska regleringen som bland annat innebär att ett körkort som är utfärdat utanför EES slutar gälla

Mediediskursen framställs på två olika sätt, dels förekommer många yrken direkt relaterade till medieproduktion, men även de yrken som inte är det, jämförs med tv-serier,

Men inom olika inriktningar inom kristendomen finns fortfarande ett stort motstånd till att kvinnan ska bli jämställd mannen, speciellt inom romersk-katolska kyrkan finns inga

Alla ha väl någon gång sett henne, damen med de irrande ögonen, som köper så här: ”Jo, jag skulle ha ett kilo ägg och en liten bit ost och två par stångkorvar och ett