• No results found

Risk i fondsparande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Risk i fondsparande"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

Är  finansiella  aktörers  information  angående  risk  i  

fondsparande  förenlig  med  investerares  riskuppfattning?

Lisa Villman 870902-8545

Johan Uddenberg 860312-0612

Handledare Ogi Chun

Risk i fondsparande

- Är finansiella aktörers information angående

risk i fondsparande förenlig med investerares

riskuppfattning?

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2012

Av: Lisa Villman, Johan Uddenberg Handledare: Ogi Chun

(2)

Sammanfattning

 

Denna  uppsats  har  skrivits  i  syfte  att  undersöka  om  finansiella  aktörers  information  angående   risk   i   fondsparande   är   förenlig   med   investerares   riskuppfattning.   Idag   följer   finansiella   institutioner   EU-­‐direktiv   och   svensk   lagstiftning   när   de   riskklassificerar   sina   fonder.   Konkret   används   5-­‐årig   historisk   volatilitet   mätt   med   standardavvikelse.   Vi   har   därför   ämnat   undersöka  om  det  riskmått  och  teorierna  som  ligger  till  grund  för  det  är  tillfredställande  i  sin   nuvarande  form.  Vi  har  undersökt  detta  med  hjälp  av  så  väl  traditionell  som  behovsfokuserad   finansieringsteori.  Genomförandet  har  gjorts  med  hjälp  av  en  enkätundersökning  som  skickats   ut   till   ett   urval   av   medlemmar   i   Sveriges   Aktiesparares   riksförbund.   Vi   har   i   och   med   detta   urval  undersökt  en  investerare  som  är  något  mer  kunnig  än  en  småsparare.    

(3)

 

Table  of  Contents  

1.  Inledning ... 3   1.1  Bakgrund...3   1.2  Problembakgrund ...4   1.3  Problemformulering ...6   1.4  Syfte...6   1.5  Avgränsning...6   1.6  Disposition ...7   2.  Teori... 8   2.1  Tidigare  forskning ...8   2.2  UCITS  IV... 11  

2.3  Lagen  om  värdepappersmarknaden  2007:528... 11  

2.4  Traditionell  finansieringsteori ... 12  

2.4.1  The  Rational  Economic  Man,  MR  REM...12  

2.4.2  CAPM  och  riskmåttet  Beta ...13  

2.4.3  Standardavvikelse...14   2.4.4  Tracking  Error...14   2.4.5  Sharpekvot ...14   2.5  Behavioural  Finance ... 16   2.5.1  Kognitiva  Bias ... 18   2.5.1.1  Overconfidence ...18   2.5.1.2  Anchoring...18   2.5.1.3  Recency...18   2.5.2  Emotionell  Bias... 19   2.5.2.1  Loss  Aversion ...19   2.5.2.3  Herding ...19   3.  Metod ... 20  

3.1  Val  av  metod ... 20  

3.2  Urval... 21  

3.3  Enkätens  uppbyggnad... 22  

3.4  Tillvägagångssätt... 22  

3.5  Sveriges  Aktiesparares  Riksförbund ... 23  

3.6  Enalyzer... 23  

4.  Empiri... 24  

4.1  Data...24  

4.2  Korstabeller...32  

5.  Analys ... 34  

5.1  Analys  av  urvalet...34  

5.2  Analys  av  risk...36  

6.  Slutsats... 38  

7.  Vidare  forskning ... 40  

(4)

1.  Inledning  

   

I  detta  inledande  kapitel  kommer  problemet  och  dess  bakgrund  utförligt  presenteras.  Sedan   följer  problemformulering,  syfte  och  avgränsning.  

   

1.1  Bakgrund    

Att  investera  kapital  i  aktier  och  fonder  har  blivit  allt  viktigare  för  Sveriges  befolkning  under  de   senaste   decennierna.   Som   en   effekt   av   ökad   livslängd   och   större   årskullar   krävs   ett   ökat   sparkapital   med   bättre   avkastning   för   att   klara   av   de   kostnader   som   väntar   samhället   och   individen   de   kommande   åren.   Samtidigt   som   denna   utveckling   bibehålls   ökar   kravet   på   utbildning  i  samhället  vilket  leder  till  att  unga  människor  allt  senare  kommer  ut  i  arbetslivet.  Vi   lever  alltså  på  individnivå  ett  längre  liv  samtidigt  som  vi  arbetar  en  mindre  del.  Ett  sparande  på   bankkonto   räcker   oftast   inte   till   främst   av   två   anledningar.   För   det   första   blir   ränta-­‐på-­‐ränta   effekten   på   ett   sparkonto   för   liten   under   ett   arbetsliv.   För   det   andra   ligger   bankernas   sparräntor  i  perioder  i  samma  intervall  eller  t.o.m.  under  riksbankens  inflationsmål1.  Ett  direkt   aktiesparande   skulle   kunna   vara   en   lösning   men   kräver   tid   och   kunskap   som   den   enskilda   individen  oftast  inte  har.  Den  naturliga  kompromissen  blir  därför  att  köpa  fonder  som  genom   diversifiering  och  aktiv  förvaltning  minskar  och  sprider  riskerna  och  som  åtminstone  i  teorin  bör   ge  en  bättre  riskjusterad  avkastning.  

Idag  är  drygt  6,4  miljoner  svenskar  exponerad  mot  fondmarknaden  i  form  av  pensionssystemet   PPM.2   Utöver   PPM   äger   en   stor   del   av   Sveriges   befolkning   fonder   både   i   ett   Individuellt  

pensionssparande  och  ett  privat  sparande  vid  sidan  om.  

Som   synes   har   fondmarknaden   blivit   allt   viktigare   både   för   den   enskilda   individen   och   samhället.  Denna  utveckling  leder  onekligen  till  ett  stort  samhällsansvar  hos  de  fondbolag  och   finansiella   aktörer   som   tillhandahåller   fonder   och   rådgivning.   Det   är   av   enorm   vikt   att   tydlig   information   och   rätt   förväntningar   kommuniceras   till   investeraren.   Detta   är   också   en  

                                                                                                               

1 Riksbanken, Inflationsmål

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prisstabilitet-/ 2012-04-25

2 Pensionsmyndigheten, antal fondsparare

(5)

grundförutsättning  för  att  den  enskilda  individen  utan  akademisk  kunskap  inom  ämnesområdet   finansiering  skall  kunna  maximera  avkastningen  på  sitt  kapital  och  trygga  sin  framtida  pension.   Två  faktorer  sticker  ut  som  de  viktigaste  då  fondval  skall  göras;  risk  och  avkastning.  Då  storlek   på  önskvärd  avkastning  endast  kan  fastställas  i  relation  till  den  risk  som  investeraren  är  villig  att   ta  framstår  risk  och  det  riskmått  som  står  till  grund  för  detta  som  den  viktigaste  variabeln  då  ett   fondval   skall   göras.   Enligt   lagen   om   värdepappersmarknaden   så   är   de   finansiella   instituten   skyldiga  att  försäkra  sig  om  att  kunden  förstår  den  information  de  mottar  och  är  införstådda   med  de  risker  som  det  innebär  att  genomföra  en  viss  investering.3  I  Sverige  utvecklades  denna   lag   2007   för   att   skydda   kunden   som   svagare   part.   Ett   specifikt   stycke   i   lagen   förklarar   att   ”informationen  ska  ge  kunderna  rimliga  möjligheter  att  förstå  arten  av  och  vilka  risker  som  är   förknippade  med  de  investeringstjänster  och  de  finansiella  instrument  som  institutet  erbjuder”4.   Vi   finner   det   därför   av   största   vikt   att   undersöka   om   fondbolag   och   finansiella   aktörer   följer   svensk   lagstiftning   och   presenterar   risk   i   fondsparande   på   ett   för   kunden   konkret   och   tydligt   sätt.  

 

1.2  Problembakgrund  

 

I  stoffet  av  finanskrisen  2008-­‐2009  har  en  mängd  förändringar  gjorts  på  fondmarknaden.  2011   trädde  det  nya  EU-­‐direktivet  UCITS  IV  i  kraft  som  innebär  en  harmonisering  av  information  och   reglering  vad  gäller  fonder  och  dess  faktablad.5  Ur  ett  riskperspektiv  innebär  det  bland  annat   att  alla  aktörer  numera  ska  gradera  sina  fonder  på  en  riskskala  med  sju  steg  där  risk  definieras   som  femårig  historisk  volatilitet  och  mäts  med  måttet  standardavvikelse.  Att  fondrisk  mäts  med   standardavvikelse   är   inget   nytt   men   harmonisering   till   en   sjugradig   skala   och   kriteriet   att   volatilitet  skall  mätas  på  en  femårig  historisk  tidshorisont  är  i  sig  en  förnyelse  i  och  med  UCITS   IV.   Begreppet   standardavvikelse   mäter   hur   avkastning   svänger   runt   sitt   eget   medelvärde   och   innebär   att   en   tillgång   vars   avkastning   avviker   negativt   i   från   sitt   medelvärde   får   samma   standardavvikelse   som   en   tillgång   som   i   samma   grad   avviker   positivt   från   sitt   medelvärde.  

                                                                                                               

3

Sveriges Rikes Lag

Lag 2007:528 Lagen om Värdepappersmarknaden

4 Sveriges Rikes Lag

Lag 2007:528 Lagen om Värdepappersmarknaden, kap8 §22

5

Undertaking for Collective Investments in Transferable Securities (UCITS IV), Direktivets Hemsida http://www.ucits-iv-directive.com/ 2012-05-15

(6)

Denna  definition  är  relativt  specifik  men  samtidigt  väldigt  olikt  den  vardagliga  definition  på  risk   som  enligt  Svenska  Akademins  ordlista  betyder  ”Möjlighet  att  ngt  icke  önskligt  (ngt  olyckligt  1.   Obehagligt)   skall   inträffa   1.   Att   en   skada   1.   Förlust   skall   drabba   ngn   1.”6.   Denna   definitionsasymmetri  anser  vi  är  av  stor  vikt  att  undersöka.  

Standardavvikelse  är  ett  viktigt  mått  inom  statistik  och  matematik  och  används  bland  annat  vid   avancerade   beräkningar   och   uppskattningar   på   framförallt   akademisk   nivå.   Inom   traditionell   finansieringsteori  är  det  sedan  länge  ett  accepterat  riskmått  på  total  risk  hos  en  fond.  Vad  som   är   viktigt   att   poängtera   är   att   traditionell   finansieringsteori   hämtar   mycket   av   sina   grundantaganden  från  nationalekonomin,  ett  forskningsämne  som  bygger  på  ett  antal  konkreta   men   svåruppfyllda   antaganden.7   På   akademisk   nivå   gör   dessa   antaganden,   modeller   och   uppskattningar   mer   kvantifierbara   och   konkreta   men   också   mindre   verklighetsförankrade.   Under   de   senaste   30   åren   har   den   kompletterande   behovsfokuserade   skolan   blivit   framträdande   och   allt   mer   accepterad.8   Teorier   inom   Behavioural   Finance   nyanserar   och   kompletterar   den   traditionella   skolan   och   tar   itu   med   de   motsättningar   som   finns   mellan   de   tidigare   nämnda   antagandena   och   empirin.   Den   tittar   på   psykologiska   faktorer   och   försöker   samtidigt  förklara  hur  och  varför  människor  beter  sig  som  de  gör.  En  viktigt  poäng  som  tas  upp   är  att  riskmått  som  standardavvikelse  och  beta  inte  räcker  till  vid  fastställandet  av  hur  en  icke   fullständigt  rationell  människa  agerar.  

Idag   är   bankpersonal   och   utbildade   placeringsrådgivare   i   största   utsträckning   utbildade   inom   den   traditionella   finansieringsskolan,   men   ej   den   nyare   behovsfokuserade.9   Varken   en  

kandidatutbildning,   en   masterexamen   inom   finansiering   eller   en   ISO   certifiering   inom   placeringsrådgivning  kräver  studier  inom  psykologi  eller  Behavioural  Finance.  Även  det  lagstöd   som  ligger  till  grund  för  UCITS  IV  samt  hur  försäljning  och  rådgivning  av  finansiella  produkter   skall   se   ut   saknar   integrering   av   Behavioural   Finance.   Vi   anser   det   därför   viktigt   att   i   denna   undersökning   av   hur   fondbolag   presenterar   risk   för   sina   kunder   tar   både   teorier   inom   Traditional  finance  och  Behavioural  Finance  i  beaktning.  Det  är  alltså  vår  avsikt  att  med  hjälp  av   dessa  verktyg  studera  om  de  traditionella  teorier  som  ligger  till  grund  för  den  riskinformation  

                                                                                                               

6

Svenska Akademins Ordlista

7

An Overview of Behavioral FInance and Revisiting the Behavioral Life Cycle Hypothesis Yasmine H Abdel Razek, Journal of Behavioral Finance, Vol 8, No 3 2011,

8 ibid 9

Behavioral Perspectives on Client Mistrust of Financial Services

(7)

som  idag  presenteras  räcker  till  för  att  tillgodose  investerarens  behov  när  fondval  skall  göras.  Vi   kommer   närmare   studera   om   kommunikationen   vad   gäller   risk   i   fondsparande   mellan   fondbolag  och  konsument  fungerar  enligt  svensk  lagstiftning,  kan  förbättras  och  är  för  kundens   bästa.  

 

1.3  Problemformulering    

Vi  vill  undersöka  om  finansiella  aktörers  information  angående  risk  i  fondsparande  är  förenlig   med  investerares  riskuppfattning.    

 

1.4  Syfte    

Syftet  med  denna  uppsats  är  att  undersöka  om  den  information  som  finansiella  aktörer  lämnar   ut  angående  risk  i  fondsparande  stämmer  överens  med  investerarens  definition,  följer  svensk   lagstiftning   och   är   i   enlighet   med   investerarens   kunskapsnivå.   Vi   ämnar   också   undersöka   om   EU-­‐direktivet   UCITS   IV   är   förenligt   med   investerarens   informationsbehov.   Detta   kommer   undersökas   genom   att   se   närmre   på   de   teoretiska   och   psykologiska   faktorer   som   påverkar   riskuppfattningen  i  finansiella  beslut.  

 

1.5  Avgränsning    

Denna  uppsats  ämnar  undersöka  kommunikationen  mellan  finansiella  institut  och  investerare.   Med   kommunikation   från   finansiella   institut   menas   här   den   information   som   presenteras   i   faktablad   i   tryckt   och   digital   form.   Den   personliga   relationen   mellan   bankpersonal,   personlig   rådgivare   och   kund   är   något   som   denna   undersökning   inte   berör   eller   försöker   dra   annat   än   grova   slutsatser   om.   Från   det   finansiella   institutets   perspektiv   är   vi   således   i   första   hand   intresserade  av  den  kvantitativa  kommunikationen  och  ej  den  kvalitativa.  

(8)

indirekt  förstår  att  de  gör  fondval  och  regelbundet  eller  oregelbundet  kommer  i  kontakt  med   institutens  information.  Detta  gör  att  de  slutsatser  och  analyser  som  följer  i  detta  arbete  främst   skall  härledas  till  dessa  något  mer  kunniga  investerare.  Vi  vill  dock  poängtera  att  resultaten  inte   nödvändigtvis  exkluderar  slutsatser  och  analyser  om  en  mindre  kunnig  småsparare.  

(9)

2.  Teori  

   

Nedan  följer  en  genomgång  av  de  teorier  som  ligger  till  grund  för  vår  uppsats.  Först  följer  en   sammanfattning  av  viktig  tidigare  forskning  i  form  av  vetenskapliga  artiklar  och  uppsatser.   Sedan  presenteras  de  lagar  och  regler  som  ligger  till  grund  för  den  riskinformation  som  idag   presenteras  hos  svenska  fondbolag.  Avslutningsvis  presenteras  traditionell  finansieringsteori   samt  psykologiska  finansieringsteorier.  

   

2.1  Tidigare  forskning    

Tidigare  forskning  som  gjorts  runt  relationen  mellan  investerare  och  institution  har  undersökt   ett   antal   viktiga   aspekter.   I   en   studie   av   Marilyn   Clark-­‐Murphy   och   Geoffrey   N.   Soutar   undersöks  om  australienska  börsmäklare  förstår  vanliga  investerares  preferenser.  Studien  visar   att  det  finns  stora  klyftor  mellan  hur  investerare  väljer  och  hur  finansiella  rådgivare  tror  att  de   väljer.  Undersökningen  visar  således  på  ett  stort  kommunikationsproblem.10  Clark-­‐Murphy  och  

N.   Soutars   forskning   begränsas   dock   till   den   personliga   relationen   mellan   investerare   och   institution.  De  senaste  åren  har  internet  och  därmed  den  fakta  som  uttrycks  i  text  blivit  allt  mer   viktig,   något   som   Clark-­‐Murphy   och   N.   Soutars   ej   undersöker   närmare.   Med   hjälp   av   denna   forskning   och   ett   tydligare   fokus   kring   information   om   risk   i   textform   kan   vi   förhoppningsvis   hitta  kopplingar  och  dra  slutsatser  även  om  den  svenska  marknaden.  Något  som  är  intressant  är   att   det   i   studien   är   tydligt   att   rådgivarna   överskattar   investerarnas   kunskap   om   banktermer.   Detta  visar  på  att  det  kan  finnas  problem  inte  bara  runt  investerarens  kunskap  i  sig  utan  även   runt  bankvärldens  förväntning  på  investerarens  kunskap.  Studien  belyser  även  det  faktum  att   investerare   tycker   att   det   är   viktigt   att   ha   en   rådgivare   som   de   litar   på   och   som   de   känner   uppfattar   deras   behov   och   risktagande.   Detta   ger   ytterligare   stöd   till   vikten   av   att   lösa   det   kommunikationsproblem   som   enligt   Murphy   och   N.   Soutar   existerar.   Inte   minst   för   att   den   finansiella  institutionen  skall  förbättra  sin  position  på  marknaden  och  sin  konkurrenskraft.  

                                                                                                               

10 Do retail stockbrokers understand clients investment preferences

(10)

Keith  Redhead  belyser  i  en  studie  sambandet  mellan  förtroendet  för  finansiell  institution  och   investerarens  syn  på  risk.  Undersökningen  visar  på  att  graden  av  förtroende  hos  investeraren   kan  bero  såväl  på  rationella  som  irrationella  grunder.  Redhead  visar  också  på  hur  marknadens   rörelser   kan   förändra   investerarens   riskpreferenser   och   ge   upphov   till   irrationellt   beteende.   Investerares   tolerans   till   risk   förändras   alltså   drastiskt   enligt   Redhead   beroende   på   hur   marknaden  rör  sig.  Överlag  är  investerare  mer  benägna  att  ta  höga  risken  när  marknaden  som   helhet  rör  sig  i  en  positiv  riktning.  Något  som  är  mycket  intressant  är  att  Redheads  slutsatser   pekar   på   att   vissa   aspekter   saknas   i   moderna   finansiella   utbildningar.11   Dessa   är   främst   kopplade   till   två   dimensioner,   det   sociala   och   det   psykologiska   influenser   som   påverkar   investerarens  beslutsfattande.  Det  är  tydligt  att  dessa  influenser  ignoreras  i  dagens  finansiella   klimat,  då  standardavvikelse  används  som  riskmått.  Möjligen  anser  ett  EU-­‐direktiv  som  UCITS  IV   att  detta  bör  kompletteras  i  den  personliga  rådgivningen,  dock  visar  Reheads  undersökning  att   så   inte   är   fallet.   Ytterligare   problematik   skulle   uppstå   då   investerare   i   mindre   utsträckning   träffar  personliga  rådgivare  och  istället  söker  information  via  faktablad  och  hemsidor.  

I   en   artikel   från   2008   undersöker   Michael   M.Pompian   hur   Behavioral   Finance   kan   implementeras   i   relationen   mellan   rådgivare   och   investerare.   Enligt   Pompian   börjar   allt   fler   finansiella  rådgivare  inse  att  brist  på  förståelse  för  investerares  preferenser  och  behov  leder  till   förlorade  kunder  och  ökad  konkurrens.  Pompian  menar  att  en  korrekt  applikation  av  de  teorier   som  Behavioural  Finance  utgörs  av  skulle  kunna  förbättra  relationen  och  gynna  både  finansiella   institutioner   och   deras   kunder.   Enligt   Pompian   ligger   nyckeln   i   att   försöka   kategorisera   investerare   baserat   på   vilka   psykologiska   faktorer   som   främst   påverkar   deras   finansiella   beteende.12  Genom  att  analysera  och  förstå  detta  kan  rådgivaren  sedan  bygga  en  skräddarsyd  

strategi  som  bygger  på  investerarens  personlighet  i  kontrast  till  en  som  bygger  på  antaganden   om  människan  som  rationell.  

Joan   Warner   har   studerat   det   irrationella   beteende   som   existerar   på   marknaden   idag.   Enligt   Warner  så  visar  historien  gång  på  gång  på  att  investeraren  kliver  av  och  på  marknaden  vid  fel   tillfällen.  Som  exempel  på  detta  tas  den  senaste  finanskrisen  upp  då  Dow  Jones  mellan  oktober   2007  och  mars  2009  tappade  54%  av  börsvärdet.  Warner  pekar  på  att  det  logiska  i  detta  läge,   när  aktier  plötsligt  blivit  billiga,  vore  att  investera  genom  att  följa  den  gamla  devisen  ”Köp  lågt,  

                                                                                                               

11 Behavioral Perspectives on Client Mistrust of Financial Services

Keith Redhead, Journal of Financial Service Proffessionals, november 2011.

12 Using Behavioural Investor Types to Build Better Relationships with your Clients

(11)

sälj  högt”.  Empirin  visade  dock  på  ett  helt  omvänt  beteende  då  den  stora  massan  av  privata   investerare   istället   valde   att   lämna   marknaden   och   återkomma   2010   när   aktiepriser   återigen   var   höga.   Warner   menar   på   att   detta   beteende   är   ett   tydligt   exempel   på   Loss   Aversion,   där   investeraren   fokuserar   mer   på   den   potentiella   förlusten   än   den   potentiella   vinsten   oavsett   sannolikheten   för   de   olika   utfallen.   Warner   pekar   också   på   vikten   av   att   rådgivare   förstår   de   olika  anledningarna  till  att  investerare  beter  sig  irrationellt  så  att  de  kan  ge  dem  korrekta  råd   som  relaterar  till  just  dem.13  Hon  pekar  också  på  ett  antal  viktiga  behovsfokuserade  teorier  så   som:   Disposition   Effekt,   Overconfidence,   Mental   Accounting   och   Fear   of   Regret.   Alla   dessa   belyser,   enligt   Warner,   mänskliga   och   normala   beteenden   som   rådgivare   måste   lära   sig   att   identifiera,  förstå  och  hantera.  

     

                                                                                                               

13 Clients Behaving Badly

(12)

2.2  UCITS  IV    

Från  och  med  1  augusti  2011  började  EU:s  nya  regelverk  för  fonder  att  gälla  i  Sverige.  UCITS  IV   direktivet   har   skapats   i   syfte   att   harmonisera   fondmarknaden   i   Europa.   Genom   UCITS   IV   vill   Europakommissionen   öka   tillgången,   bredda   marknaden   och   effektivisera   för   fondbolag   och   finansiella   aktörer.   Syftet   är   att   öka   kundskyddet   genom   att   ställa   högre   krav   på   information   och  minska  kostnader  vid  fondbyte.  Bland  annat  föreslås  en  standardisering  av  hur  faktablad   för   fonder   skall   utformas   där   information   kring   risk   och   avkastning   skall   förtydligas   och   harmoniseras  mellan  länder  och  fondbolag.14  En  av  de  största  förändringarna  i  och  med  UCITS   IV   är   att   fondbolag   numera   behöver   riskgradera   fonder   på   ett   homogent   tillvägagångssätt   genom  att  placera  samtliga  fonder  på  en  riskskala  mellan  1  till  7  där  fondens  historiskt  femårig   volatilitet   (mätt   med   standardavvikelse)   avgör   placering.15   I   dagsläget   har   alla   Svenska   fondbolag  valt  att  acceptera  UCITS  IV  och  processen  att  applicera  det  nya  systemet  sker  gradvis   hos  samtliga  aktörer.      

 

2.3  Lagen  om  värdepappersmarknaden  2007:528  

 

Banker  och  finansiella  institut  är  enligt  lagen  om  värdepappersmarknaden16  skyldiga  att  agera  i  

kundens  bästa  intresse.  En  rådgivare  ska  säkerställa  att  kunden  är  medveten  om  de  risker  som   en  investering  medför.  I  Sverige  trädde  denna  lag  i  kraft  2007  för  att  fokus  ska  ligga  på  kunden.   Specifikt  säger  lagen  att:  ”informationen  ska  ge  kunderna  rimliga  mögligheter  att  förstå  arten   av  och  vilka  risker  som  är  förknippade  med  de  investeringstjänster  och  de  finansiella  instrument   som  institutet  erbjuder”17.  

I  Australien  instiftades  den  liknande  föregångslagen  ”Know  Your  Client  Rule”,  som  en  del  i  ”The   Corporation  Law”,  redan  1991.  Den  innehöll  liknande  regler  för  att  sätta  press  på  rådgivningen   och   säkerställa   att   kunderna   får   den   information   som   är   i   deras   bästa   intresse.   Rådgivarna   måste  där  ge  investeringsråd  på  en  individuell  nivå  och  kommunicera  det  på  ett  sätt  som  varje  

                                                                                                               

14

Fondbolagens Förening, Info om UCITS IV

http://fondbolagen.se/sv/Juridik/Lagar/UCITS-IV/ 2012-04-25

15 Undertaking for Collective Investments in Transferable Securities (UCITS IV), Direktivets Hemsida

http://www.ucits-iv-directive.com/ 2012-05-15

16

Sveriges Rikes Lag

Lag 2007:528 Lagen om värdepappersmarknaden

17 Sveriges Rikes Lag

(13)

investerare   förstår.18     I   Australien   har   de   två   professorerna   Clark-­‐Murphy   och   N.Soutar  

undersökt  hur  väl  finansiella  placerare  efterföljer  dessa  lagar.19  

   

2.4  Traditionell  finansieringsteori    

Inom  traditionell  finansiering  har  ett  antal  teorier  utarbetats  och  accepterats.  Dessa  bygger  likt   nationalekonomiska  teorier  på  ett  antal  konkreta  antaganden,  främst  den  om  människan  som   rationell   (Mr   REM).   Dessutom   förutsätts   ett   perfekt   informationsflöde   i   samhället   där   alla   aktörer   på   marknaden   får   tillgång   till   samma   information   samt   en   effektiv   marknad   där   marknadspriser   alltid   representerar   all   tillgänglig   information.   De   teorier   inom   traditionell   finansiering   som   behandlas   nedan   är   de   som   ligger   till   grund   för   den   information   och   de   riskmått  som  presenteras  via  banker  och  finansiella  institut.  

 

2.4.1  The  Rational  Economic  Man,  MR  REM    

 

Teorin  om  The  Rational  Economic  Man  kommer  ursprungligen  från  nationalekonomin.  Teorin   bygger   på   ett   antal   konkreta   antaganden   om   mänskligt   beteende   om   människan   vore   fullständigt  rationell.  För  det  första  är  den  rationella  mannen  vinstmaximerande.  Detta  betyder   att  Mr  REM  klart  och  tydligt  vet  och  kan  rangordna  mål  och  önskad  utkomst.  För  det  andra  kan   han   på   kronan   värdera   alternativ.   För   det   tredje   har   Mr   REM   perfekt   information   om   alla   alternativ  som  existerar.  Den  rationella  mannen  påverkas  aldrig  av  irrationella  känslor  så  som   girighet,  hämndlysthet  eller  nostalgi  och  agerar  alltid  efter  sin  tydligt  prioriterade  lista  i  syfte  att   vinstmaximera.   Dessa   antaganden   görs   främst   i   syfte   att   kunna   bygga   modeller   och   teorier   samt  förklara  mänskligt  beteende  på  aggregerad  nivå.  Teorin  om  The  Rational  Economic  Man   ligger  till  grund  för  en  mängd  teorier  inom  både  nationalekonomi  och  företagsekonomi.  20  

Inom  finansiering  härstammar  de  flesta  traditionella  teorier  från  antaganden  om  Mr  REM.    Här   finns   ett   antal   specifika   antaganden   mer   konkret   kopplade   till   finansieringsämnet.   En   investerare   anses   exempelvis   vara   rationell,   marknaden   effektiv   och   ett   perfekt  

                                                                                                               

18

Do retail stockbrokers understand clients investment preferences

Marilyn Clark-Murphy, Geoffrey N.Soutar, Journal of Financial Services Marketing Vol 13, 2 p135-149.

19 ibid

20 Behavioural Technical Analysis, An Introduction to Behavioural Finance and its Role in Technical Analysis,

(14)

informationsflöde  råder.  Vidare  bygger  teorierna  på  att  avkastning  konkret  är  en  funktion  av   den  risk  som  tas  och  inget  annat.  Teorierna  och  dess  byggstenar  i  form  av  nämnda  antaganden   används  främst  på  akademisk  nivå  och  är  idag  accepterat  inom  ämnet  finansieringsteori.21  

 

2.4.2  CAPM  och  riskmåttet  Beta  

 

CAPM  =  Riskfri  ränta  +  β  ∗  (Marknadens  avkastning  -­‐  Riskfri  ränta)    

”Capital   asset   pricing   model”   (CAPM)   är   en   av   finansieringsteorins   mest   kända   och   omdiskuterade   modeller.   För   att   bestämma   aktiens   förväntade   avkastning   används   komponenterna;  riskfri  ränta,  marknadens  avkastning  samt  värdepapprets  betavärde.    

Den  riskfria  räntan  är  den  ränta  som  kan  förväntas  erhållas  då  risken  att  förlora  kapital  är  näst   intill  obefintlig.  Det  enda  accepterade  räntepapper  inom  detta  slag  anses  vara  sådana  som  är   utställda  av  stabila  länders  stater.  

Marknadens  avkastning  anses  vara  den  avkastning  som  marknaden  i  genomsnitt  avkastar  och   är   ofta   direkt   knutet   till   ett   brett   marknadsindex   så   som   Svenska   OMX   30,   OMX   SPI   eller   amerikanska  S&P  500.  

Riskmåttet  beta  (β)  representerar  systematisk  risk  då  CAPM  förutsätter  att  portföljen  som  hålls   är  totalt  diversifierad,  dvs.  att  den  osystematiska  risken  är  obefintlig.  Beta  visar  hur  priset  på   värdepappret   reagerar   på   marknadskrafter.   Ju   känsligare   priset   på   ett   värdepapper   är   för   förändringar   i   den   underliggande   marknaden   desto   högre   Betavärde   tillsätts   det.   Beta   representerar  därför  en  viktig  komponent  som  riskmått  i  CAPM  och  får  ett  högt  värde  både  om   värdepappret  sjunker  kraftigt  i  förhållande  till  marknaden  och  om  värdepappret  stiger  kraftigt  i   förhållande  till  marknaden.22  

       

                                                                                                               

21 An overview of Behavioural Finance and Revisiting the Behavioural Life Cykel Hypothesis,

Yasmine H Abdel Razek, Journal of Behavioural Finance Vol VIII no 3 2011

22

(15)

2.4.3  Standardavvikelse  

 

Formel  för  standardavvikelse    

   

Det   vanligaste   måttet   på   risk   inom   traditionell   finansiering   är   standardavvikelse.   Detta   mått   används  både  vid  uppskattning  av  risk  vad  gäller  enskilda  värdepapper  men  också  en  samling   värdepapper   i   form   av   fonder.   Standardavvikelse   mäter   volatilitet   hos   en   tillgång,   alltså   hur   avkastningen  svänger  runt  sitt  eget  medelvärde  eller  förväntade  avkastning.  

Standardavvikelse  är  ett  så  kallat  absolut  mått  på  risk  då  det  både  innehåller  odiversifierbar  risk   (systematisk   risk)   och   diversifierbar   risk   (osystematisk   risk).23   EU-­‐direktivet   UCITS   IV  

rekommenderar  att  standardavvikelse  skall  användas  vid  mätning  av  historisk  volatilitet.  Detta   för  att  sedan  kunna  gradera  fonder  på  en  homogen  riskskala.  

2.4.4  Tracking  Error  

 

Tracking  error  är  ett  mått  som  anger  hur  mycket  en  fond  avviker  från  sitt  jämförelseindex.  Som   jämförelseindex   används   ofta   ett   brett   marknadsindex   så   som   amerikanska   S&P500   eller   svenska   OMXSPI.   En   indexfond   baserad   på   valt   jämförelseindex   bör   därmed   ha   ett   tracking   error  nära  noll.  En  fond  som  har  ett  aktivt  förvaltande  och  en  högre  fondförvaltningsavgift  bör   rent  logiskt  sätt  avvika  mer  från  jämförelseindex  än  en  passivt  förvaltad  indexfond  hänförd  till   samma  index.24  

   

2.4.5  Sharpekvot  

 

Sharpekvoten  är  utvecklad  av  William  F.  Sharpe  och  är  ett  mått  för  att  mäta  utvecklingen  av  en   portfölj   med   värdepapper.   Sharpekvoten   sätter   portföljens   riskpremie   i   förhållande   till   dess   avkastnings  standardavvikelse.  Måttet  syftar  till  att  poängtera  att  hög  och  låg  avkastning  bör  

                                                                                                               

23 Fundamentals of Investing, eleventh edition, Lawrence J. Gitman, Michael D. Joehnk, Scott B Smart.

24 Risk-Adjusted Performance, How to measure it and why, Franco Modigliani, Lea Modigliani. Journal of portfolio

management, Vinter 1997

σ  =  Standardavvikelse   x  =  x  variabeln  

x̄  =  Medelvärdet  av  x-­‐variabeln   n  =  antalet  observationer    

(16)

bedömas  i  relation  till  den  risk  man  som  investerare  tar.  Om  investeraren  tagit  hög  risk  och  fått   samma   avkastning   som   om   han   hade   valt   en   portfölj   med   låg   risk   har   han   således   gjort   en   mindre   bra   investering.   Riskpremien   mäts   enligt   finansieringsteori   som   portföljens   totala   avkastning  minus  den  riskfria  räntan.25  

     

                                                                                                               

25

(17)

2.5  Behavioural  Finance    

Nationalekonomen  John  Maynard  Keynes  menade  i  början  på  60-­‐talet  att  det  inte  finns  något   så  farligt  som  att  jaga  en  rationell  investering  i  en  irrationell  värld.    

 

Trots   att   Keynes   tog   upp   denna   aspekt   redan   i   mitten   av   1900-­‐talet,   uppstod   inte   någon   diskussion  eller  vidare  forskning,  trots  en  förståelse  om  att  antagandena  bakom  Mr  REM  inte   hade   en   speciellt   stark   verklighetsförankring.   Bland   de   första   som   tog   upp   diskussionen   var   Benjamin   Graham   och   David.L.Dodd   i   boken   Security   Analysis   som   redan   på   30-­‐talet   diskuterade  irrationellt  beteenden  på  marknaden.  Benjamin  Graham  och  David.L.Dodd  menade   att  inte  bara    investerare  utan  även  marknaden  i  sig  betedde  sig  irrationellt.  26    

Behavioural  Finance  teorierna  bör  primärt  användas  för  att  förstå  investerares  beteende  och   vad  som  de  facto  är  irrationellt  eller  rationellt  beteende.  Joan  Warner  tar  i  ”Clients  Behavings   Badly”  upp  varför  investerare  beter  sig  irrationellt  på  marknaden  och  hur  finansiella  rådgivare   med  hjälp  av  beteendeteorier  lättare  kan  förstå  och  ge  bättre  guidning  till  sina  klienter.27    

För  att  bäst  kunna  förstå  och  applicera  dessa  teorier  är  det  viktigt  att  ha  full  insikt  om  Mr  REM,   The   Rational   Economic   Man.   Detta   grundantagande   från   nationalekonomin   är   en   av   grundpelarna  för  ett  flertal  accepterade  traditionella  teorier.    

Behavioural   Finance   är   en   förgrening   ur   traditionell   finansiering   som   har   växt   fram   primärt   under   de   senaste   30   åren.   En   av   de   största   forskarna   inom   området   är   Dr   Paul   Slovic   som   i   grunden   är   psykolog   och   studerat   finansieringspsykologi.   Den   första   frågeställningen   inom   Behavioural  Finance  är  just  om  Mr  REM  finns.  Teorierna  inom  Behavioural  Finance  menar  att   varken  människan  eller  marknaden  är  fullständigt  rationell.  28  

   

                                                                                                               

26 Security Analysis Sixth Edition. S69. Benjamin Graham, David l.Dodd

27 Clients Behaving Badly, Joan Warner, Bank Investment Consultant November 2010 28

Behavioural Technichal Analysis kapitel 1

”There  is  nothing  so  dangerous  as  the  pursuit  of  a  rational  investment  

policy  in  an  irrational  world”  

(18)

Irrationellt  Beteende  

Inom   teorin   om   Irrationellt   Beteende   så   delas   vårt   irrationella   beteende   upp   i   ett   träd   som   i   bilden  nedan,  till  att  börja  sorteras  det  in  i  Heuristik  och  Bias.  

 

  Bild  129  

 

Heuristik    

Heuristik   kommer   ursprungligen   från   grekiskan   och   betyder   att   finna   eller   upptäcka.30   Inom   heuristiken  förlitar  vi  oss  ofta  på  erfarenhet  och  tumregler.  Informationen  som  vi  ska  ta  in  och   analysera   kan   bli   allför   komplex   och   en   genväg   är   helt   enkelt   att   förlita   sig   på   tidigare   erfarenheter,  även  om  dessa  inte  alltid  varit  positiva.  Att  vi  människor  följer  dessa  tumregler   förklarar  vårt  ibland  oförklarliga  irrationella  beteende.31  

 

Bias  -­‐  kognitiv  och  emotionell  

Vår  bias  visar  hur  vi  systematiskt  felaktigt  bearbetar  information.  Det  går  att  se  ett  mönster  i   hur  vi  vid  upprepade  situationer  reagerar  och  agerar  likadant.  Detta  kan  styras  av  våra  känslor   eller  det  ungerliggande  kognitiva.  Underliggande  preferenser  och  rädslor  kan  ibland  styra  vårt   beteendemönster,  vi  styrs  då  av  vår  kognitiva  bias.    

                                                                                                               

29 Behavioural Technical Analysis s18 30 Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/lang/heuristik, nationalencyklopedin 2012-05-22

31

(19)

2.5.1  Kognitiva  Bias    

2.5.1.1  Overconfidence  

Ovenconfidence   syns   ofta   hos   investerare   som   tolererar   en   hög   risk   och   är   mycket   aktiva   på   marknaden.  De  visar  starka  tendenser  att  övervärdera  sin  egen  förmåga  och  tror  att  just  de  har   potential   att   faktiskt   slå   marknaden   även   om   de   inte   visat   dessa   prestationer   historiskt.   De   övervärderar   sannolikheten   i   att   just   den   aktuella   investeringen   kommer   att   gå   bra   och   hur   mycket  den  kommer  att  stiga.    

Inom  overconfidence  finns  även  en  könsaspekt  att  ta  hänsyn  till.  Enligt  en  forskning  genomförd   2001  vid  University  of  California  av  Brad  Barber  och  Terrance  Odean  har  det  tydligt  framkommit   att  även  om  både  män  och  kvinnor  har  drag  av  Overconfidence  är  det  starkare  hos  män.  Män   tenderar  att  se  deras  finansiella  framgång  som  ett  resultat  av  deras  goda  kunnande,  vilket  även   ökar  deras  Overconfidence.  32  

 

2.5.1.2  Anchoring  

Denna   teori   inom   Behavioural   Finance   menar   att   många   investerare   har   en   tendens   att   fokusera   alldeles   för   mycket   på   en   enskild   faktor.   Ofta   är   denna   faktor   hållpunkten   och   vad   investeraren  estimerar  att  avkastningen  kommer  bli.  Exempelvis;  en  investerare  köper  en  aktie   för  $100  och  tror  att  han  kommer  ha  en  avkastning  på  10%  på  kort  sikt,  men  sen  går  aktien  ner   till  $75.  Fokuset  från  investeraren  kommer  då  ligga  på  att  inte  sälja  aktien  innan  den  nått  minst   samma   prisnivå   som   när   investeringen   startade.   Även   om   det   ser   ut   som   att   aktien   kommer   fortsätta  sjunka  och  det  rationella  vore  att  minimera  förlusten  och  sälja  aktien  innan  den  rasar   ännu  mer.  Detta  beteende  ses  hos  många  typer  av  investerare  och  kan  ej  klassificeras  som  ett   beteende  enbart  hos  hög  eller  lågrisk  investerare.  33  

 

2.5.1.3  Recency  

Recency   bias   innebär   att   människan   har   en   tendens   att   förlita   sig   omotiverat   mycket   på   det   som  hänt  nyligen.  För  att  försöka  förutsäga  hur  en  aktie  eller  fond  kommer  röra  sig  i  framtiden   måste  investeraren  se  tillbaka  i  tiden  för  att  se  hur  tillgången  tidigare  reagerat  på  olika  typer  av   störningar   eller   incidenter.   Inom   denna   teori   ligger   fokus   enbart   på   den   senaste  

                                                                                                               

32 Behavioural Technical Analysis s 127-128 33

(20)

händelseutvecklingen   eftersom   det   är   mest   tillgängligt   i   vårt   undermedvetna   såväl   som   i   media.34      

 

2.5.2  Emotionell  Bias  

2.5.2.1  Loss  Aversion  

Människan   har   en   tendens   att   lägga   mer   fokus   på   att   minimera   förlusten   än   att   maximera   vinster.   Det   primära   behovet   är   att   behålla   investeringens   nivå,   inte   att   höja   nivån   genom   vinster.   Investeraren   är   så   rädd   för   smärtan   han   kommer   känna   vid   en   eventuell   förlust   att   rädslan   för   förändring   och   risk   växer.35   Flera   undersökningar   har   studerat   Loss   Aversion   och   identifierat   detta   beteendemönster   vid   stora   förändringar   på   marknaden.   Det   visar   sig   att   investerare  ej  reagerar  rationellt  utan  med  rädsla.  Det  syntes  i  USA  vid  börskraschen  198736,  IT  

bubblan  200037  och  finanskrisen  200838  då  investerare  lämnade  marknaden  när  priserna  redan   hade  fallit  och  återvände  till  marknaden  när  priserna  hade  varit  stigande  under  längre  perioder.   Ett  flertal  forskare  har  identifierat  denna  reaktion  som  just  loss  aversion,  bland  annat  J.Warner,   K.Redhed  och  M.M.Pompian.  Det  rationella  i  alla  dessa  lägen  vore  att  köpa  lågt  stående  aktier   när  marknaden  har  fallit,  ej  när  den  redan  stigit  till  nya  högt  värderade  nivåer.    

 

2.5.2.3  Herding    

Herding  eller  flockbeteende  är  den  tendens  att  följa  omgivningens  reaktioner  i  vår  omgivning.   Genom   att   iaktta   hur   omgivningen   reagerar   på   händelser   på   marknaden   så   är   sannolikheten   stor   att   vi   själva   också   kommer   reagera   liknande   och   följa   ett   och   samma   reaktionsmönster.   Detta  kan  liknas  vid  det  beteende  som  uppvisats  ett  flertal  gånger  vid  stora  börsras  i  form  av   irrationell  massflykt.  39  

                                                                                                               

34 Behavioural Technical Analysis s 54 35 Behavioural Technical Analysis s88-89

36 Behavioural Perspectives on Client Mistrust of Financial Services

Keith Redhed, Journal of Financial Service Proffesionals, November 2011 sid56

37

Using Behavioural Investor Types to Build Better Relationships with Your Clients Michael M Pompian, Journal of Financial Planning oktober 2008Sid 64

38 Clients Behaving Badly

Joan Warner, Bank Investment Consultant sid 15

39

(21)

3.  Metod  

 

I  följande  kapitel  kommer  metoden  för  arbetet  förtydligas.  Tillvägagångssätt  och  syftet  med   metoden  kommer  att  utvecklas  och  undersökningens  genomförande  redovisas.  

   

3.1  Val  av  metod    

Behavioural   Finance   som   forskningsområde   och   dess   koppling   till   mänsklig   psykologi   har   av   praktiska  skäl  sedan  länge  studerats  genom  kvalitativa  såväl  som  kvantitativa  undersökningar.   Likaså   kommer   denna   undersökning   att   baseras   på   en   kvantitativ   metod   utifrån   accepterade   tillvägagångssätt.40     Eftersom   uppsatsen   bygger   på   såväl   tidigare   forskning   som   väletablerad  

teori  kommer  undersökningen  att  ha  en  deduktiv  ansats.41  

Liknande   studier   som   gjorts,   så   som   de   som   presenteras   i   teoriavsnittet   använder   ofta   enkätundersökningar,   intervjuer   eller   experiment   som   tillvägagångssätt.   Enkätundersökningar   ter  sig  som  det  bästa  valet  för  vår  studie  då  vi  är  intresserade  av  kvantitativ  data  på  aggregerad   nivå.  Vi  är  alltså  inte  intresserade  av  djupgående  analyser  av  enskilda  investerare.    Intervjuer   och   experiment   är   dessutom   både   tidskrävande   och   kostsamma   och   kräver   en   enorm   övervakning  samt  objektivitet  ur  ett  forskningsperspektiv.  I  Murphy  och  N.  Soutars  studie  från   2008  har  de  valt  att  använda  sig  av  enkätundersökningar.  Detta  har  gjorts  i  två  omgångar  för  att   först   ta   reda   på   investerarnas   preferenser   och   sedan   jämföra   dessa   med   hur   de   finansiella   placeringsrådgivarna  tror  att  de  kommer  svara.  Ett  bra  tillvägagångssätt  som  belyser  förståelse   och  uppfattning  från  två  sidor  och  som  sätter  korrelation  och  kommunikation  i  fokus.    

Det  huvudsakliga  målet  med  denna  uppsats  är  precis  som  tidigare  nämnda  studie  att  studera   förståelsen  och  kommunikationen  mellan  finansiella  institutioner  och  investerare.  Det  som  är   viktigt   att   poängtera   och   belysa   med   vår   studie   är   att   kommunikationen   av   information   från   finansiella  institutioner  kan  förmedlas  genom  ett  antal  informationskanaler.  Vissa  håller  på  att   bli  mer  dominerande  än  andra.  För  det  första  är  det  genom  den  egna  personalen  bestående  av   främst  bankanställda  och  privata  placeringsrådgivare,  för  det  andra  är  det  genom  reklam  och  

                                                                                                               

40

Forskningshandboken, Martin Denscombe 2011

41

(22)

utskick  och  för  det  tredje  institutionernas  hemsidor.  Den  sistnämnda  informationskanalen  blir   allt   viktigare   eftersom   antalet   internetbankskunder   växt   dramatiskt   de   senaste   åren.42    

Eftersom  bankvärlden  långsamt  men  säkert  flyttar  ut  allt  mer  av  sin  verksamhet  på  internet  och   det   nya   EU   direktiv   UCITS   IV   som   trädde   i   kraft   under   2011   främst   gäller   klassificering   av   risknivåer   i   textform   anser   vi   att   det   i   vår   undersökning   är   mer   relevant   att   endast   göra   en   enkätundersökning   ur   investerarens   perspektiv   och   sedan   jämföra   resultatet   med   den   information   som   presenteras   i   digital-­‐   och   pappersform   hos   finansiella   aktörer.   En   djupare   studie  runt  den  förstnämnda  informationskanalen;  det  personliga  mötet  mellan  investerare  och   finansiella   rådgivare,   är   något   som   om   denna   studie   inte   kommer   studera   eller   försöka   dra   slutsatser   om.   Mänsklig   psykologi   blir   än   mer   komplex   vid   studier   av   möten   människor   sinsemellan   samtidigt   som   den   del   av   vår   problemformulering   som   handlar   om   tolkning   och   missuppfattning  får  en  ny  karaktär  under  ett  personligt  möte  som  kan  ta  oändligt  många  olika   skepnader   mellan   institutioner   och   personlighetstyper.   Det   kan   tänkas   att   nya   EU-­‐direktiv   snabbare   påverkar   finansiella   aktörers   textdokument   än   deras   personliga   tillvägagångssätt   inom  rådgivning  i  kundmöten.  En  studie  runt  detta  skulle  dessutom  behöva  ha  en  mer  kvalitativ   karaktär.  

3.2  Urval    

Eftersom   vår   uppsats   går   ut   på   att   undersöka   kommunikationen   av   risk   mellan   finansiella   institutioner  och  investerare  är  det  av  yttersta  vikt  att  vi  får  en  hög  validitet  genom  att  samla  in   data  från  ett  urval  som  är  relevant  och  med  säkerhet  går  att  dra  slutsatser  om  populationen.  I   denna   undersökning   definierar   vi   vår   population   som   individer   som   är   intresserade   av   aktie-­‐   och  fondsparande  men  som  inte  nödvändigtvis  besitter  mer  kunskap  än  en  vanlig  småsparare.   Syftet  är  att  sedan  kunna  dra  slutsatser  om  hur  detta  även  kan  påverka  en  småsparare  med  än   mindre  kunskap  än  den  i  undersökningens  population.  I  ett  tidigt  skede  i  undersökningen  fanns   en  idè  om  att  dela  ut  enkäter  i  samband  med  bolagsstämmor  för  ”folkaktier”.  Detta  för  att  få   ett   brett   urval   med   investerare   som   är   mer   aktiva   och   kunniga   än   genomsnittet   men   som   samtidigt   inte   besitter   en   allt   för   stor   akademisk   kunskap.   Det   finns   dock   svårigheter   att   få   tillstånd  av  börsbolag  att  ta  upp  utrymme  på  deras  bolagsstämmor  med  enkätundersökningar.  

                                                                                                               

42

Svenska bankföreningen

Historisk förändring av internetbanksavtal hos privatpersoner

(23)

Detta  gör  att  ett  annat  tillvägagångssätt  är  att  föredra.  Det  är  för  övrigt  viktigt  att  urvalet  är  på   minst  100  respondenter  för  att  få  tillförlitlig  data  för  vår  undersökning.  Efter  kontakt  med  den   svenska  intresseorganisationen  Aktiespararna  har  beslut  tagits  om  att  skicka  ut  våran  enkät  via   e-­‐post   till   1.000   stycken   respondenter   ur   deras   medlemsregister.   Vi   har   valt   detta   till   synes   stora   urval   då   enkätundersökningar   via   e-­‐post   av   natur   ofta   ignoreras   och   leder   till   kraftiga   bortfall.  

 

3.3  Enkätens  uppbyggnad    

Enkäten  är  uppbyggd  för  att  besvara  ett  antal  viktiga  frågor.  Till  att  börja  med  vill  vi  säkerställa   att   respondenten   tillhör   urvalet   och   har   ett   fondsparande   idag.   Sedan   följer   frågor   om   kön,   födelsedatum,   arbetsform   och   val   av   huvudsaklig   finansiell   institution.   Vi   har   valt   att   ge   mer   utrymme   till   arbetsform   än   födelsedatum   då   vi   tror   att   detta   säger   mer   om   investerarens   inkomstflöden   och   hur   stadiga   dessa   är.   Detta   blir   väsentligt   vid   ett   fastställande   av   respondentens  livssituation  och  om  denna  mer  sannolikt  tillåter  ett  fondsparande.  Vi  vill  även   ta  reda  på  hur  respondenten  tror  att  dennas  fonder  presterar  i  förhållande  till  genomsnittet  och   dess   förtroende   för   valda   finansiella   institution.   Intressant   blir   att   se   hur   respondenten   upplever   att   dennas   fonder   utvecklas   i   förhållande   till   genomsnittet.   Sedan   kommer   den   viktigaste  delen  av  enkäten  med  ett  antal  frågor  rörande  respondentens  definition,  syn  och  val   av   riskfaktorer.   Här   samlar   vi   in   data   runt   både   traditionella   finansieringsteoretiska   begrepp   samt  begrepp  kopplade  till  Behavioural  Finance.  Den  viktigaste  variabeln  att  titta  närmare  på   kommer   bli   hur   respondenterna   väljer   och   lägger   vikt   vid   historisk   volatilitet   vilket   är   den   riskdefinition  som  svenska  fondbolag  genom  EU  direktivet  UCITS  IV  använder  sig  av.  

 

3.4  Tillvägagångssätt    

Enkäten   kommer   att   skickas   ut   till   respondenterna   via   E-­‐post.   Till   enkäten   bifogas   ett   E-­‐ postmeddelande  med  kort  förklaring  (se  bilaga  1).  Enkäten  skapas  genom  programmet  Enalyzer   och  kommer  ligga  ute  i  elva  dygn.  Efter  sju  dagar  skickas  en  påminnelse  och  på  den  elfte  dagen   avslutas  undersökningen.  

(24)

3.5  Sveriges  Aktiesparares  Riksförbund    

Sveriges   Aktiesparares   riksförbund   bildades   1965   i   syfte   att   skapa   en   oberoende   intresseorganisationen   som   skulle   kunna   föra   en   gemensam   talan   för   Sveriges   aktieägare.43   Organisationen   har   sedan   växt   i   takt   med   att   den   utvecklat   lokalavdelningar,   utbildningsverksamhet   och   medlemsmagasin.   Aktiespararna   har   ett   uttalat   syfte   att   främja   sparande   i   marknadsnoterade   aktier,   aktiefonder   och   andra   aktierelaterade   värdepapper.   Medlemsantalet   har   svängt   under   organisationens   historia.   Idag   har   aktiespararna   ca   64.720   medlemmar44.   1.000   stycken   e-­‐postadresser   kommer   att   användas   för   att   genomföra   denna   enkätundersökning.   Detta   urval   kommer   vara   helt   slumpmässigt.   Eftersom   urvalet   tagits   i   samförstående  med  Sveriges  Aktiesparares  Riksförbund  från  organisationens  medlemsregister   anser  vi  att  reliabiliteten  stärks.  

3.6  Enalyzer    

Enalyser   är   det   program   som   kommer   användas   för   att   genomföra   enkäten   på   internet.   Företaget  grundades  år  2000  i  Danmark  och  är  aktiva  i  hela  Skandinavien.  Företaget  har  haft  en   hög   tillväxt   och   var   gassellvinnare   i   Danmark   år   2005.   Idag   har   de   stora   kunder   som   IKEA,   Microsoft,  Karolinska  Sjukhuset  med  flera.  Deras  tjänster  används  av  dessa  företag  för  externa   kundundersökningar  såväl  som  interna  personalundersökningar.45  Det  är  ett  företag  med  gott  

rykte  och  vår  bedömning  är  att  de  har  hög  tillförlitlighet  och  därmed  också  hög  reliabilitet.     Rent  tekniskt  laddas  ett  program  ned  från  Enalyzers  hemsida,  sedan  skapas  enkäten  på  egen   hand.  Det  går  att  bestämma  design  och  layout  helt  själv.  Som  student  ges  tillgång  till  en  gratis   studentlicens,   programmet   kostar   annars   ca   12.000   kr/år46.   Skillnaden   som   student   och  

betalande  användare  är  att  det  ej  ges  tillgång  till  telefonsupport  och  att  Enalyzers  logga  måste   visas   i   slutet   av   enkäten.   Efter   genomförd   enkät   ges   möjlighet   till   att   ladda   hem   rådatan   till   Microsoft  Excel.    

                                                                                                               

43

Sveriges Aktiesparares riksförbund http://www.aktiespararna.se/ 2012-04-25

44 Sveriges Aktiesparares riksförbund, Årsredovisning 2011 45 Enalyzer

http://www.enalyzer.se/om_oss.aspx / 2012-05-06

46

References

Outline

Related documents

I Liljedahls bok finns det en checklista på kännetecken för särskilt begåvade förskolebarn (se bilaga 4). Genom att pedagoger lär sig att känna igen tecken på särskild

Inom sjukvården kommer de allra flesta innovationer från akademin (tex. röntgen) men det finns också exempel där sjukvården samarbetat med industrin för att få fram

För att det sociala arbetet ska kunna utveckla ett förhållningssätt till genusnormernas inverkan på de sociala problemen, i bemötandet av män som socialt utsatta

För att testa värderelevansen användes en enkel regression mellan kassaflödet från den löpande verksamheten och aktiepriset t +1 , kassaflöde vid årets slut mot aktiepriset år t

Studien visar att det finns en stor mängd studier om fetmapatienters upplevelser som formar deras beslut till att genomgå en fetmaoperation. Det visar sig dock att det finns brist

Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik | Höstterminen 2009!. Journalistik

”komplicerade, svåra eller abstrakta” tyder på att experten med ansvaret för denna spalt strävar efter att hålla sig så personlig och enkel som möjligt. Mitt antagande är

konsekvenser för kvinnorna och deras vardag präglas av kränkningar och förtryck. Kvinnorna löper en högre risk att utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar till följd av