• No results found

Radon lösningar vid nybyggnation av bostäder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Radon lösningar vid nybyggnation av bostäder"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Radon lösningar vid nybyggnation av

bostäder

Radon solutions for new housing construction

Författare: Ertan Tuncer Amir Mamali Uppdragsgivare: KTH ABE

Handledare: Erik Levlin, KTH ABE

Examinator: Per Roald

Examensarbete: 7,5 högskolepoäng inom Byggproduktion

(2)

Sammanfattning

Bostadsbehovet är väldigt stort i Stockholm. Landstingets prognos visar att vi behöver bygga ca 16,000 bostäder årligen för att täcka upp behoven.

Radon som tränger in i våra bostäder är en stor hälsorisk då 500 personer drabbas av lungcancer varje år till följd av höga radonhalter i bostaden. Detta tror vi kan minskas med rätta metoder.

Syftet med denna rapport är att jämföra de olika tekniska lösningarna som finns idag för att minimera radonhalterna i våra bostäder, samt att se om vi kan komma fram till en ev. förbättring.

De metoder vi har använt oss av är framförallt litteraturer samt intervjuer med en konsult som är specialiserad inom just ämnet radon.

Det som styr inträngning av radon i bostäder är grundläggningsmetoder. En torpargrund ventilerar sig självt, men en platta på mark behöver man ta till åtgärder som är säkra och har en lång livstid.

De två lösningar vi presenterar här är bort ventilering av radonhaltig luft, och ett plastmembran som placeras under grunden vilket förhindrar att radon tränger upp i våra hus.

Nyckelord: bostadsbehov, radon,tekniska lösningar, lungcancer,

(3)

Abstract

The housing requirement is very large in Stockholm. The county council's forecast shows that we need to build about 16,000 homes annually to cover the needs.

Radon that penetrates our homes is a major health risk when 500 people suffer from lung cancer each year due to high radon levels in the home. This we think can be reduced by the right methods.

The purpose of this report is to compare the various technical solutions available today to minimize the radon levels in our homes, as well as to see if we can reach a possible. improvement.

The methods we have used are mainly literature and interviews with a consultant specializing in the subject radon.

Above all, the founding method is of great importance to radon's intrusion in the homes. A village ground is ventilating itself, but a plate on the ground requires measures that are safe and have a long lifespan.

The two solutions we present here are the removal of radon-containing air, and a plastic membrane underlying the ground that prevents radon from penetrating into our houses.

Key words: Housing needs, radon, technical solutions, lung cancer, radon well, plastic membrane, foundation, literature,

(4)

Förord

Vi har haft en väldigt lärorik och intressant resa med detta examensarbete. Ett stort tack till Ronnie Boox på Bjerking AB som har varit väldigt hjälpsam och tillgänglig för oss. Vår handledare Erik Levlin på KTH har även han varit en stor tillgång för oss.

(5)

Innehåll

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1 1.2 Målformulering 1 1.3 Avgränsningar 1 1.4 Metoder 2 1.5 Källkritik 3 2 Nulägesbeskrivning 4 2.1 Om radon 4 2.2 Radonmätning 4 2.3 Behovet av bostäder 5 2.4 Radonets väg in i huset 5

3 3.1 Radonet och dess hälsorisker 7

4 Faktainsamling 8

4.1 Intervjuer 8

4.2 Litteratur 8

4.3 Boverket och strålskyddsinstitutet 8

5 Grundläggningskonstruktioner 9

5.1 Platta på mark 9

5.2 Hus med källarvåning 9

5.3 Byggnadens täthet 9

5.4 Radon och dess tekniska lösningar 10

5.5 Installation 12

6 Diskussion och analys 16

6.1 Metodkritik 17

6.2 Resultat 18

7 Slutsatser 19

(6)
(7)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det skall byggas uppemot 140 000 lägenheter i Stockholmsområdet.

Folkökning och befolkningstillväxt gör att behovet av bostäder blir allt större. I Stockholm behöver det byggas cirka 16,000 nya bostäder varje år enligt landstingets prognos1. Bostäderna behöver byggas i ett tempo som skall

främja tillväxten och klara behovet.

I och med det stora behovet av nybyggnation av bostäder samt att risken att drabbas av lungcancer finns så har vi valt att jämföra de olika lösningarna som finns i dagsläget när det kommer till att minimera radonhalten vid nybyggnation.

Radon är en gas som orsakar att ca 500 personer dör i lungcancer varje år. Bor du i ett s.k. radonhus och är tobaksrökare är chansen att drabbas av lungcancer extra stor. Radon sprids i huset från marken, vattnet eller byggnadsmaterialet.

Vi tänker med denna rapport ta reda på de olika lösningar som finns idag samt komma försöka komma fram till en förbättring.

1.2 Målformulering

Syftet med detta arbete är att analysera de tekniska lösningarna som finns i dagsläget för att åstadkomma en radonsäker byggnad. Lösningarna kommer att studeras ur ett byggnadstekniskt perspektiv för att på så sätt se om det finn möjlighet till förbättringar genom olika metoder.

Rapporten kommer också ta hänsyn till de ekonomiska samt tidsmässiga aspekterna kopplad till varje lösning och på ett ytligt sätt jämföra dessa mot varandra.

Vi hoppas att detta examensarbete kommer att vara givande, intressant samt ge oss kunskaper som vi kommer att kunna dra nytta av i näringslivet.

Rapporten skall också vara användbar för framtida bostadsprojekt i projekteringsskedet för eventuella entreprenörer och byggherrar.

Målet är också att under arbetets gång berika oss själva erfarenheter och fördjupad kunskap inom området för att i framtiden vara en tillgång till byggföretagen när vi väl är ute i arbetslivet.

(8)

1

Delmål under arbetets gång:

• Fördjupa oss kring information/fakta om de olika radonlösningarna med

hjälp av litteratur och kvalitativa intervjuer och på så sätt få en ökad kunskap inom området.

• Lösningarna som är kopplade till bostadshus presenteras och därefter

dras en slutsats om vilka eventuella förbättringar och lösningar som lämpar sig mest effektivt.

• Lösningarna kommer att på ett ytligt sätt jämföras mot varandra ur ett

ekonomiskt perspektiv.

• Ökad kunskap inom området för att under den kommande tiden vara en

tillgång vid olika bostadsprojekt som framtiden står inför.

1.3 Avgränsningar

Rapporten kommer att avgränsas till flerbostadshus. De tekniska

radonförebyggande lösningarna till en plans hus och villor kommer inte att undersökas i denna rapport i brist på tid.

I denna rapport kommer vi också avgränsa oss till Stockholmsområdet. Vi väljer att avgränsa oss till Stockholmsområdet för att det är där behovet av bostäder är som störst.

Tiden är också en aspekt till vår avgränsning. Ett intresse från vår sida är att undersöka hur radonförebyggande lösningar utformas internationellt men i och med pressad tidsplan så har vi valt att avgränsa oss till just Stockholm. Avgränsningen innebär alltså att rapporten kommer att grunda sig på

flerbostadshus i huvudstaden. Denna avgränsning är också självklar eftersom det är flerbostadshus som skall byggas och det är just dessa tekniska

lösningar som vi kommer att fokusera oss på.

Vi kommer även att avgränsa oss till nybyggnation då målet är 100 000 nya bostäder2.

Radonlösningarna som finns i dagsläget kan vara utformade så att de passar både nybyggnation men även befintliga byggnader men prioriteten kommer vara på just nybyggnation.

(9)

2

1.4 Metoder

Vi vill förenkla och underlätta för dem som i framtiden kommer att läsa denna rapport. Vi kommer via ett enkelt och strukturerat sätt förklara de tekniska lösningarna med hjälp av Radonboken 3

Boken är känd och respekterad inom branschen och används i praktiken. Dem byggnadstekniska lösningarna finns beskrivna i litteraturen på ett bra och förenklat sätt vilket kommer att underlätta att förmedla vårt arbete.

Vi kommer även använda oss av kvalitativ intervju där intervjuer kommer att ske med olika personer ute näringslivet som vi anser kan vara till nytta och på så sätt tillföra information och kunskap till denna rapport.

Att knyta åt sig rätt kontakter inom området är väldigt viktigt, speciellt i början av arbetet för att allting ska rulla på som det ska. Vi fick i början av arbetet ett tips om att samarbeta med en konsult vid namn Gunnar Eldh på det välkända radonföretaget ”Radea”. Konsulten på företaget ursäktade sig dock och sade att han för tillfället jobbar mycket internationellt och har ont om tid. Konsulten gav oss ett nummer till en man som jobbat med radon och radonlösningar i cirka 35 år. Denna konsult är rutinerad och kunnig vilket kommer göra honom till en tillgång för oss. Vi kommer under arbetet träffas ett par gånger för att ställa frågor som vi noga valt ut. Allting dokumenteras och antecknas för att vi på ett enkelt sätt skall kunna dra nytta av materialet som vi samlat på oss samt komma åt informationen flera gånger om under arbetets gång.

Innan intervjuerna är det väldigt viktigt att vi samlar på oss grund och bakgrundskunskap i ämnet. Denna grundkunskap är väldigt viktig för att vi skall maximera nyttan i av de kvalitativa intervjuerna.

(10)

3

1.5 Källkritik

´

Källkritik är oerhört viktigt för att arbetet skall hålla en hög nivå samt att det material som presenteras skall vara tillförlitliga och äkta. Bertil Clavensjö och Gustav Åkerblom har skrivit boken ”Radonboken – förebyggande åtgärder i Nya byggnader.”4 De har en oerhörd stor kompetens inom området och deras

bok används flitigt inom branschen.5

Bertil Clevensjö har en lång erfarenhet av Radon och hans kunskaper som finns i boken kommer vi använda oss av. Bertil är pensionerad och jättesjuk så att en direkt kontakt mellan oss är uteslutet likaså Gustav Åkerblom som gick bort för några år sedan.

Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige erbjuder utbildning för tjänstemän inom just Radon och då används ”Radonboken” flitigt vilket är ett kvitto på att boken är sund och godkänd inom branschen.

Vi kommer under arbetets gång ta hjälp från Ingenjörsgeologen Connie Boox. Connie jobbar i dagsläget som Radonspecialist på konsultföretaget Bjerking AB6 och har flera års erfarenhet inom området.

”Radonboken – förebyggande åtgärder i Nya byggnader” är en upplaga som gavs ut år 2004. Det finns en uppdaterad bok från 2014 som reviderats av Connie Boox.

En ny uppdaterad version är på ingång och planeras vara klar till hösten 2017 och det är Connie som står för den nya upplagan.

Sammanfattningsvis är källornarnas tillförlitlighet mycket höga. Boken är erkänd och används flitigt inom branschen. Connie som är vår kontakt inom näringslivet har huvudansvaret för den nya upplagan av Radonboken vilket gör att vi känner oss extra säkra på att källorna är tillförlitliga.

(11)

4

2 Nulägesbeskrivning

2.1 Om Radon

Radium är ett grundämne som finns i naturen. När grundämnet sönderfaller uppstår radon. Radon är en luktfri och osynlig gas. När Radonet sönderfaller bildas det radondöttrar som innehåller metallatomer som är radioaktiva. Det är när dessa radondöttrar andas in och fastnar i lungorna och luftrören på människan som cellerna runt luftrören och i lungorna tar skada av

strålningen som avges.

Metallatomerna fastnar på damm samt partiklar i luften. Detta innebär att chansen för radondöttrarna att fastna på partiklar i luften är större om rummet är dammigt till skillnad från ett “rent rum” där radondöttrarna istället hamnar på gardiner, möbler och väggar.

Kort sagt så ökar mängden radondöttrar i ett rum som är dammigt till skillnad från ett “rent rum” vilket i sin tur leder till att dessa andas in i av människan.

2.2 Radonmätning

Det finns olika metoder vid Radonmätning och dessa metoder används vid mätning i bland annat bostäder. Mätningen bör ske i minst 2 månader och under “eldningssäsong” det vill säga 1 oktober t.o.m. 30 april. Ju längre tid man mäter desto noggrannare blir resultatet.

Här nedan presenteras en mätmetod som är relativt vanlig i dessa sammanhang:

Spårfilm: Denna mätmetod är mycket vanlig och fungerar så att material som

finns på dosan (består oftast av polyester) har en förmåga att registrera alfastrålning. Radondöttrarna som sönderfallit avger alfastrålning vilket i sin tur leder till att dessa spår registreras på spår filmens ytskikt. Efter

mätperioden på två månader eller mer förstoras skadorna som orsakats av alfastrålningen från Radondöttrarna. Ytskiktet behandlas med hjälp av en speciell kemisk behandling skadorna blir då mycket lätta att upptäcka och räkna i ett mikroskop. Under mätperioden skall bostaden användas som vanligt. Spårfilmen skall placeras i minst två rum t.ex. sovrum och vardagsrum för att på så sätt uppnå bästa resultat.

Radonmätning i flerbostadshus: För att få en helhetsbild av radonhalten i en

fastighet bör Strålsäkerhetsmyndighetens metod för Radon följas.

Mätningarna bör ske i alla lägenheter med direkt markkontakt. Minst en lägenhet per våning bör också mätas och minst 20 % av lägenheterna på det våningsplanet skall omfattas. T.ex. våning två i ett flerbostadshus består av 5 lägenheter. Då skall minst 1 lägenhet vara med i Radonmätningen.

(12)

5

igenom dessa utrymmen.7

Radon i vatten:

Det finns en möjlighet att Radon finns i vattnet vi dricker. Det allra vanligaste är att radon finns i brunnar som är borrade i berg. I Sverige är oftast radium och uran halterna väldigt höga gällande rikt och gränsvärden8. Orsaken är

oftast vattnet som tas upp av brunnen är från uranrika graniter.

Radonet som finns i vattnet kan sprida sig i bostaden med hjälp av luften. Om vattnet innehåller en radonhalt på 1 000 Bq/l så blir det cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften enligt beräkningarna.

100 Bq/m3 är gränsvärdet för radon i dricksvattnet. Vattnet går att dricka och är inte farligt men om gränsvärdet skulle överstigas kan det bli en hälsofara. Vid 1000 Bq/l kan vattnet bli en hälsofara och åtgärder måste vidtas. 9

2.3 Behovet av bostäder allt större

Stockholmsregionen växer och det sker en stor folkökning, behovet av

bostäder blir allt större. Bostäderna skall byggas i ett högt tempo för att klara behovet. I och med detta behöver bostäderna byggas på säkert och

kvalitetssäkrat sätt.

Som en följd av det stora bostadsbehovet är byggnadstekniska lösningar kopplat till Radon högst aktuellt. Faktum är att det kommer byggas bostäder på mark som har höga halter av Radon i Stockholmsområdet och därför är det viktigt att bostäderna som skall byggas är “skyddade” på ett ordentligt sätt.

2.4 Radonets väg in i huset

Radonet och dess källor delas in i tre typer. Radonet kommer antingen från marken, byggmaterialet eller från hushållsvattnet. Markradon är den allra vanligaste radonkällan och är en stor anledning till att det finns radon inne i ett hus.

Markradon transporteras in i en byggnad och kommer med jordluft som tränger sig igenom sprickor och otätheter i grundkonstruktionen. Husets ventilationssystem skapar också ett undertryck vilket gör att jordluften med radon sugs in i en byggnad.

Om huset saknar en betongplatta mot marken så kan radonet komma in i byggnaden med diffusion från marken. Diffusion är en spridningsprocess som äger rum när gaser som skiljer sig från omgivningen sprids ut och jämnas ut10.

Det skall dock tilläggas att diffusion av radon och dess inträngning i

byggnaden sker när byggnaden helt saknar en betongplatta mot själva marken

7 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Radon/Att-mata-radon/ 8 Radonboken Bef Byggnader sid 37

(13)

6

samt att halten av radon i jordluften är mycket hög. Med andra ord så ska jordluften innehålla mer än 500,000 Bq/m3 för att luften i en byggnad ska komma upp till gränsvärdet på 200 Bq/m3.

Följaktligen krävs det även otätheter i exempelvis grundkonstruktionen för att radonet skall kunna ta sig in i en byggnad. Exempelvis är normala springor mellan golvplatta och vägg en orsak till att radon kan transportera sig in i en byggnad.

Även otätheter vid rörgenomföringar som till exempel avlopp och vattenrör är orsak till att radon i huset. Således är det väldigt viktigt att få

grundkonstruktionen tät och intakt för att sätta stopp och förhindra radonets inträngning i en byggnad.

Som en följd av detta så är jordartens genomsläpplighet en förutsättning för att radonet skall kunna transporteras. Det är bevisat att byggnader som grundläggs på grusåsar kan uppnå mycket höga halter av radon inomhus, det kan även tilläggas att om byggnaden står på en grusås vars stenmaterial består av uranrika graniter (vanligt i Storstockholmsområdet)11 så är risken väldigt

hög att radonhalten i jordluften är hög samt höga halter av radon inomhus. För att radonhalterna i en byggnad skall överstiga gränsvärdet på 200 Bq/m3 så skall marken under byggnaden vara luftgenomsläpplig samt att tillräcklig stor jordluft kan läcka in i byggnaden samt.

Radon från byggmaterialet

Blåbetong, det vill säga betong som framställts av alunskiffer tillverkades från 1929 till och med 1975 på olika delar i landet.

Vid byggandet av bostäder användes blåbetongen i till exempel vägg och bjälklagselement men även murblock för mellanväggar. Vid framställningen av blåbetong används alunskiffer och det har bevisats i efterhand innehålla mycket radium vilket resulterar ett problem i inomhusmiljön.

Materialet tillverkades bland annat i Yxhult och på Öland och användes flitigt vid byggandet av miljonprogrammet. 1970 slutade blåbetongen att

produceras. All byggmaterial och då även trä inkluderat innehåller radium men det är bara vissa material baserade på sten som innehåller så pass mycket radium som kan resultera en förhöjd radonhalt och gammastrålning i en byggnad.

(14)

7

3 Radonets skadeverkningar

Radonet och dess hälsorisker

Vi blev inspirerade till detta examensarbete då vi upptäckte hur stora personskador radon leder till årligen i svenska bostäder.

Enligt Boverket drabbas 500 personer av lungcancer varje år. Av dessa är 90% rökare.

Detta kan minimeras tror vi, med rätt personer på rätt plats och rätt metoder.

diagrammet visar risken att drabbas av lungcancer för rökare och ickerökare

Att få bort radonet från våra bostäder är inte en stor kostnadsfråga utan mer en fråga om kompetens, kunskap och byggtraditioner.

(15)

8

4 Faktainsamling

Vi har använt oss av litteraturer, intervjuer med företag Bjerking, Boverket samt Strålskyddsmyndigheten.

4.1 På företaget Bjerking kom vi i kontakt med Connie Boox, som är geolog och specialist inom radon och har en lång bakgrund inom radon vid

nybyggnationer samt befintliga byggnader.

Intervjuerna med Connie Boox gav oss väldigt mycket då han fortfarande är aktiv och en av de ledande konsulterna inom området.

4.2 “Radonboken - befintliga byggnader” och “Radonboken - Nya byggnader” är skrivna av författarna Bertil Clavensjö och Gustav Åkerblom, som är före detta kollegor till Connie Boox, som nu har gett förtroendet till Connie att uppdatera böckerna.

Böckerna i sig har varit väldigt intressanta och givande för oss då det mesta inom området finns med, som ämnet radon till tekniska lösningar för att minimera det i bostäderna.

4.3 Boverket och Strålskyddsmyndigheten har varit som en informationstavla för oss. Där har vi kunnat kolla upp, kontroller och letat efter rikt- och

(16)

9

5 Grundläggningskonstruktioner

Val av husets grundläggningssätt har en stor betydelse för radonet och dess inträngning i inomhusluften, därför är det jätteviktigt att husets grund och dess lösning är byggd på ett bra sätt för att förhindra inläckage av radonhaltig luft. Här nedan kommer en kort beskrivning av ett par vanliga

grundläggningskonstruktioner i samband med bebyggelse av flerbostadshus.

5.1 Platta på mark

Betongkonstruktionen gjuts direkt på marken utan något utrymme undertill. Denna konstruktionstyp är alltså källarlös. Det är vanligt att ett par lager värmeisolering läggs under själva plattan som ett extra skydd. Denna konstruktionstyp “Platta på mark” är en vanlig grundläggningsmetod och används mycket vid byggnation av flerbostadshus. Konstruktionen ger ett utmärkt skydd mot just markradon, det skall dock tilläggas att känsliga områden på själva plattan såsom öppningar av olika slag samt

rörgenomföringar skall vara täta och intakta för att på sätt förhindra radonets framfart upp i själva byggnaden.

5.2 Hus med källarvåning

Ett flerbostadshus med källarvåning har en stor kontakt med markytan jämfört med “platta på mark”. Huset är grundlagt i själva marknivån. Den stora kontakten med markytan resulterar att risken för att radon trängs in i konstruktionen blir betydligt större. Flerbostadshus grundlagda med en källarvåning har en extra barriär mellan grundplattan och bottenvåningen. Denna barriär gör så att det in läckande radonet inte kan ta sig längre fram än under själva bottenvåningen och kan på ett mycket enkelt sätt ventileras bort.

5.3 Byggnadens täthet - en viktig aspekt.

Val av grundläggningsmetod skiljer sig åt från projekt till projekt men det finns generella principer som man bör förhålla sig till för att förhindra radonets framfart.

- Husets markkontakt är av mycket stor betydelse. Mindre markkontakt minimerar risken för att inträngning av radonhaltig luft. Exempelvis är ett hus byggt på plintar med “fri väg” för luften att strömma igenom är mycket radonsäker lösning.

- Defekter och otäta rörgenomföringar skall i största möjliga mån undvikas. Platta på mark bör byggas sprickfritt och vara tät.

(17)

10

5.4 Radon och dess tekniska lösningar

Det finns vissa lösningar idag till att minimera att radonet tränger in i våra bostäder. Vi har ännu idag inte kommit fram till någon lösning som stänger radonet ute helt och hållet men, att minska insläppet till våra bostäder och kunna sänka halterna ner till under 200 Bq/m3 är målet i dagsläget.

De två vanligaste metoderna är till att minimera radonet i våra bostäder är vädra ut radonet via någon typ av ventilation eller att man applicerar ett radonmembran under grunden.

Radonmembranet är en plastbaserad polyesterarmerad plastfilm. Denna appliceras under, i, eller ovanpå grunden beroende på förutsättningarna (se figur).

Plastfilmen håller tätt och ser till att radongasen inte tränger in genom grunden. Här är det viktigt att när man applicerar på plastfilmen att man är väldigt noggrann. Läckage kan senare leda till att de blir koncentrerat och radonhalten blir hög på dessa platser i huset.

Radonmembranet ska helst läggas ut en bra bit utanför grunden så att man ser till att man verkligen leder bort gasen från huset. Annars kan man få den effekten att man får höga doser koncentrerad radon utanför huset som letar sig in i huset.

(18)

11

Radonbrunn eller radonsug är ett annat alternativ som även kan kombineras med radonmembranet.

Radonbrunnen skapar ett undertryck under husgrunden vilket gör att luften inte vill stiga upp genom marken och in i huset. Inneluften pressas istället ner mot grunden och detta gör att markradonet inte tränger in i huset.

En bieffekt av undertrycket som skapats under huset är att radonbrunnen suger till sig radongasen som finns omkring grunden.Denna gas kan sedan ledas genom kanaler ut i luften där den snabbt späds ut med luften och blir till ofarliga nivåer.

(19)

12

Flerbostadshus och dess tekniska lösningar i Västra Skogen och Rinkeby.

Under examensarbetets gång fick vi möjligheten att i verkligheten ta del av radonet och dess tekniska lösningar vid nyproduktion av flerbostadshus. I Rinkeby i Stockholm byggs 225 nya hyreslägenheter och husen blir mellan 6 till 8 våningar höga. Vid ett telefonsamtal med grundläggning chefen för projektet fick vi ställa frågor angående radonet och dess tekniska lösningar. Grundläggningsmetoden för detta projekt blev platta på mark. Under plattan finns det nya fyllnadsmassor av sten som köpts in och där under finns det även en radonslang som ringlats ut över en stor del av ytan. Denna radonslang har små hål som suger åt sig radongasen och sedan ventileras bort med hjälp av en fläkt. Med andra ord så fångas radongasen upp under plattan och transporteras bort med hjälp av en fläkt som sedan ventileras ut vid husets entré.

Studentbostadsområdet Strix - Västra Skogen.

Stockholms Studentbostäder (SSSB) som är beställare har anlitat

byggföretaget Veidekke för bygget av cirka 230 nya studentbostäder. Projektet är i full gång och beräknas vara klart under 2017.

Vi fick möjligheten att prata med en arbetsledare på bygget. Frågorna som ställdes var vilka radonlösning har ni använt er av och vilka krav har ni haft på er?

Arbetsledaren poängterade vikten av att göra ett bra jobb och grunden i ett hus är väldigt viktigt. På detta projekt använde man sig av en radonslang som placerats ut under isoleringen på betongplattan. Radonslangen har små hål där radonet tränger in och som sedan ventileras bort med hjälp av en fläkt. Radonet ventileras således bort och når aldrig inomhusluften.

Kostnader

Ekonomin är en väldigt viktigt aspekt under byggnation av bostäder. Dessa lösningar som användes i Rinkeby och Västra skogen är inga “dyra” lösningar. Priset beror på hur många meter radonslang som behövs. I ett av fallen som vi intervjuade fick vi informationen att radonlösningen på ett flerbostadshus hade kostat dom 40 000kr. Det priset känns väldigt lite med tanke på hela projektets kostnader.

5.5 Installation Installation

(20)

13

rör eller slang, menas att det är rör med små hål som kan ta in vatten eller luft. I vårt fall när det gäller radon så handlar det om att ta in luft som man sen kan leda bort.

Hålen är så pass små att grus och jordmaterial inte ska kunna fastna i hålen och täppa igen dessa.

När det kommer till själva installationen av de perforerade rören,

radonslangen, så finns det vissa saker man bör tänka på. Att man kontrollerar att radonslangen är hel och fri från skador innan man lägger ner den i det kapillärbrytande skiktet. Det är även viktigt att tänka på att man inte använder en begagnad radonslang när den ska installeras. Gammal

radonslang som har varit nedgrävd har oftast fått en del av hålen i slangen igentäppta. Hålens syfte är att kunna ta in luft i detta fall, som man sen kan leda bort med hjälp av icke perforerade rör, vanligast är att man använder PVC rör. Detta försämrar rörens funktion avsevärt om hålen är igentäppta.

Radonslangens placering

Radonslangen bör vara minst av diametern 70mm och bör placeras ca 1,5m från sockelliv. Enligt de gamla rekommendationerna ska radonslangen

placeras med ett centrumavstånd på 2m, men det har man ändrat till 10m och kommer att finnas med i den nya upplagan av ”Radonboken - Nya

byggnader” som kommer ut i höst 2017.

Slangarnas ena ände förses med tättslutande lock, den andra änden kopplas till ett gemensamt rör som är icke perforerat. Oftast brukar man här använda någon typ av PVC rör. Det icke perforerade röret placeras alltid så centralt i huset som möjligt, som man sedan drar upp igenom huset och, via

ventilationsschaktet och släpper ut den dåliga luften via skorstenen. Det är väldigt viktigt att de vertikala PVC rören är helt lufttäta i skarvar så man inte får något läckage av radonhaltig luft.

Alternativt är att man drar ihop alla radonslangar till en gemensam punkt under plattan och där proppas, vilket betyder att man stänger igen det med möjlighet till koppla på, för att senare om behovet uppstår, komplettera med förbindelsepunkten upp genom huset.

Man får man oftast en skorstensverkan i dessa vertikala PVC ledningar man har dragit upp genom huset, och det kan vara tillräckligt med det självdrag man får för att leda ut den radonhaltiga luften.

Ett annat alternativ är att man från dräneringsslangarna drar ett fram ett PVC rör till ytterkanten av plattan, som man senare om behovet skulle uppstå kan koppla på en fläkt för att sänka lufttrycket under plattan, och i dessa fall krävs en avluftskanal från fläktkammaren.

Radonmembran

Radonmembranet bör vara av sådant material att det är starkt nog så att det inte tar skada vid utläggningen eller vid det fortsatta arbetet med

grundkonstruktionen. Då små skador på plastmembranet kan orsaka stora skador i form av att luftgenomsläppet på dessa punkter blir väldigt

(21)

14

Samma princip gäller vid rörgenomföringar och skarvar. Det är väldigt viktigt att det är tätt och inga läckage som kan leda till höga halter av radonhaltig luft kan tränga in.

Leverantörer ute i branschen rekommenderar att man använder deras tillbehör till radonmembranen för att säkerställa att det är och förblir tätt. Icopal som är en av de större leverantörerna på marknaden av olika typer av radonmembran, rekommenderar att man använder deras tillbehör som gebutyltejp, som är en stark dubbelhäftande tejp som används vid skarvar, fogmassa, gummistos för genomföringar, och annat som kan behövas vid arbetet.

Plastmembranet får heller inte placeras på ett sådant sätt som senare kan orsaka fuktproblem på konstruktionen.

Materialet måste även vara beständigt mot ämnen och syror som det kan utsättas för i marken.

Drift och underhåll

Radonslang:

Radonslangen har ingen drift och underhåll kopplad till slangen direkt. Den enda kontrollen som görs av radonslangen är att se till att allting går tillväga på rätt sätt när man placerar den i det kapillärbrytande skiktet. Man får ha ett schematiskt system med eventuella maskiner och personal som beträder marken under arbetets gång så att man inte kör på eller trampar sönder radonslangen och skadar den.

När man väl har lagt ner radonslangen så är den skyddad och man räknar med att den har lika lång livslängd som konstruktionen.

Vid eventuella ingrepp på grundplattan vid senare tillfällen som exempelvis att man skulle behöva bila upp betongen så får man vidta de åtgärder som krävs för att återställa eventuella skador som kan ha uppkommit på

radonslangen. Själva åtgärderna som man behöver vidta vid skadade radonslang är relativt enkla. Den bit av radonslangen som har skadats kan enkelt skäras bort med enbart en kniv och man sätter på två nya muffar som enkelt monteras på genom att man bara trycker dit dom. Sedan fortsätter man att montera på så lång radonslang som behövs.

Den fläkt man ev. har kopplat till systemet bör underhållas enligt leverantörens anvisningar.

Fläktens placering kan variera men det allra vanligaste metoden är att man monterar en fläkt på vindsvåningen. Det underlättar därför om man har fördragit med el. Det finns även fall där man placerar fläkten utanför huset i marknivå eller i en brunn utanför huset.

Radonmembran:

(22)

15

radonmembran som man har valt att placera under grundkonstruktionen i det kapillärbrytanade skiktet. Det finns de två andra alternativa sätt att placera membranet, det ena är mellan cellplasten i själva grundkonstruktionen och det andra ovanpå grundkonstruktionen. Här skiljer sig plastmembranet i tjocklek beroende på vilken lösning man har valt.

I och med att underhållsarbetet är svårt att utföra är det väldigt viktigt att man kontrollerar radonmembranet innan man placerar den att den är hel och inte har några skador.

Vi frågade Connie Boox på Bjerking om det fanns någon typ av trycktest som kunde utföras när man hade lagt ut radonmembranet, men det fanns det inte. De ända man kan göra som det ser ut i dagsläget är okulärbesiktningar, vilket innebär att man noggrant går runt och kollar på radonmembranet att inga skador har uppkommit under arbetets gång.

Det är viktigt att man lägger ut radonmembranet en bra bit utanför huslivet. Detta gör man för att radonhaltig luft inte ska kunna passera runt

radonmembranet och på så vis ledas in i huset. Då tappar membranet sin uppgift vilket är att förhindra att radonhaltig luft att tränga in i huset. En annan viktig punkt vid arbetet med radonmembranet är att man har en lutning ut från huset. Med lutning menas att marken under ska ha en lutning vilket gör att när radonmembranet läggs ut så lutar även den. Detta är viktigt för att all eventuell vatten under grunden inte ska samlas, som senare kan leda till fuktskador på grundkonstruktionen, som i sin tur kan sprida sig till övriga delar av huset.

(23)

16

6 Diskussion och Analys

Detta examensarbete har gett oss en fördjupad kunskap inom området samt en förståelse för hur viktigt det är att bygga hus som är skyddade mot radon. En god hälsa är något som många tar för givet. En byggnad som inte är

tillräckligt tät och skyddad mot inträngning av radon kan i värsta fall resultera med döden.

Vi anser att vi valt ett relevant ämne för detta examensarbete då det skall byggas många bostäder samt att det finns cirka 400 människor i Sverige som faktiskt dör av just lungcancer som kopplas till radon. Ämnet är således relevant och aktuellt vilket har varit en motiverande faktor för oss.

Under arbetets gång har en kontinuerlig faktainsamling skett av vad vi anser vara tillförlitliga källor. Faktainsamlingen har i första hand skett med hjälp av litteratur som varit en stor betydelse för oss och har gett oss en kunskap som varit relevant för att få en just fördjupad förståelse för radon och dess tekniska lösningar. Vi har med andra ord haft en lättillgänglig kunskap av högsta klass vilket underlättat vårt arbete oerhört mycket.

Under arbetets gång har vi också dragit stor nytta av radonkonsulten som under hela arbetes gång fungerat som bollplank ifall vi kört fast eller haft funderingar och frågor. Kort sagt så har den nödvändiga informationen och kunskapen om ämnet hela tiden varit lättillgänglig för oss och har i och med detta underlättat vårt arbete oerhört mycket vilket vi är väldigt glada för. Faktainsamlingen av radon och dess lösningar har dock inte alltid varit helt lätta att förstå. De byggnadstekniska lösningarna som beskrivs i litteraturen är relevanta och aktuella men att ha en radonexpert som hela tiden fungerat som ett bollplank har gett oss en ökat förståelse.

Följaktligen har vi haft en begränsad tid på oss och hela tiden försökt göra vårt bästa i att disponera tiden rätt. Vi vill framföra att den tillgängliga tiden för vårt arbete varit för knapp och arbetet inte nått sin fulla potential. Målet har varit att samla på sig fördjupad kunskap om radon och dess tekniska lösningar samt dess konsekvenser.

Det har dock varit väldigt svårt för oss att komma fram till några

förbättringsåtgärder samt vilken lösning som är “effektivast” då just den fördjupade radon kunskapen som vi samlat på oss under arbetets gång inte gett oss den kapacitet för att påverka och komma med några

förbättringsåtgärder.

(24)

17

eventuella förbättringsåtgärder av dagens radonlösningar.

För den som verkligen vill fördjupa sig inom radon och dess lösningar samt förbättringar så rekommenderas det att man är ute i god tid. Det vill säga att man innan examensarbetets start kommer i kontakt med olika

flerbostadsprojekt och på så sätt får vara med från grundläggnings arbetet och när radonlösningen byggs, installeras och tar sin plats.

Sammanfattningsvis räcker inte den kunskap som litteraturstudierna givit oss för komma fram till eventuella effektiviseringsåtgärder och förbättringar av dagens radonlösningar.

Det kostar att göra en byggnad säker mot radon men det handlar inte om några hutlösa summor. Radonexperten som vi under arbetsgång haft kontakt med har hela tiden poängterat att lösningarna kopplat till radon inte är en kostnadsfråga utan mer än kunskapsfråga.

Exempelvis kostade radonlösningen i Rinkeby cirka 40 000: - med material och arbete inräknat. Detta är i vår mening mycket väl investerade pengar med tanke på att flerbostadshuset klarar i och med detta förhoppningsvis

gränsvärdet till en ganska liten summa. Radonlösningens kostnad är alltså en bråkdel av hela projektets kostnad.

Efter månader av studier kopplade till radon kan vi utan att överdriva säga att vi lärt oss en hel del. Mycket av studierna har bedrivits på egen hand med hjälp av erkänd och sund litteratur inom området. Detta har kombinerats med intervjuer med radonexperten på företaget som i sin tur lett till att vi lärt oss en hel del.

Att kombinera litteratur och intervjuer med bra yrkesfolk ute i arbetslivet har lett till en ökad förståelse men även gjort detta examensarbete roligt och intressant. Det kan tilläggas att få studera ett till synes helt nytt ämne på djupet under några månader då examensarbetet varat har utan tvekan lett till ökad förståelse inom området vilket också var ett av målen. Som en följd av detta upplever vi att vi utan tvekan är en tillgång ute i näringslivet när frågor och funderingar kopplade till radon kan dyka upp vid olika bostadsprojekt som vi under arbetslivets gång kommer att få vara med om. Detta är något som vi är väldigt glada och stolta över.

6.1 Metodkritik samt råd till framtida studenter

Vi vill med detta arbete förmedla ett budskap till kommande studenter som i framtiden kanske kommer att välja att skriva ett arbete kopplat till radon och det är att vara ute i god tid. Skall ni jämföra lösningarna mot varandra och eventuellt komma till förbättringsåtgärder är det väldigt viktigt att ni får med på ett eller flera projekt i verkligheten.

(25)

18

Vi är i helhet väldigt nöjda med vår avgränsning men borde med facit i efterhand avgränsa det ytterligare genom att koncentrera oss till 2-3 bostadsprojekt. Avgränsning av en sådan karaktär skulle möjligen leda till flera studiebesök och mer kvalitativ material för oss att jobba med.

6.2 Resultatet

(26)

19

7 Slutsatser

Vi vill sammanfattningsvis förmedla att detta arbete har varit väldigt givande för oss. Vi har samlat på oss en kunskap som förhoppningsvis kommer att göra oss till en tillgång ute i näringslivet vilket är väldigt positivt.

Slutsatsen vi dragit är att om man vill komma fram till eventuella

(27)

20

Källförteckning

Tryckta källor

Radonboken Bef Byggnader sid 37

Radonboken. Förebyggande åtgärder i nya byggnader. sid 39.

References

Related documents

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

Bättre för alla Nybyggnation Kommuner Arkitekter Bostadskomplement Inne i bostaden Trapphus/entré Utemiljö Övriga Rörelse Syn Nej Nej enkät om tillgänglighet i

För att kunna ge förbättringsförslag kring Skanskas arbete inom energiuppföljning har även två byggherrar inkluderats i stu- dien, Riksbyggen och Uppsalahem.. Undersökningen

En potential som i detta temanummer formuleras i termer av möjliggörande erbjudanden till elever, (blivande) lärare och till so-ämnenas innehåll, inom ramen för dessas

The findings indicate that family firms benefit more than non-family firms from local embeddedness and as such they achieve higher levels of growth and that this effect is

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Diffusionen genom en betongplatta av normal kvalitet är mycket liten och saknar i allmänhet betydelse för radondotterhalten inomhus. Genom en 15 cm tjock betongplatta diffunderaç

Vid tunnare jordlager blir jord- luftvolymen för liten för att ge upphov till radonproblem inomhus, om inte radonhalten i jordluften är mycket hög eller radiumhalten i berggrunden