Linnéuniversitetet
Institution för samhällsvetenskaper
Kan en palestinsk stat bildas utifrån avtalen ”Oslo
Agreement” och ”A Performanced-Based Roadmap to a
Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian
Conflict”?
ABSTRACT
Två-statslösning för den Palestinska Myndigheten är en återkommande diskuterad väg bort ifrån konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mångåriga politiska och väpnade kampen för existensberättigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ”sexdagarskrig”, ”Yom-kippur-krig”, ”Al-Aqsa intifada” och stenkastning. Genom en fallstudie där jag har operationaliserat Barry Buzans teori om statsbildning så har jag under sökt dokumenten ”Oslo Agreement” och ”A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict”, om statsbildning baserat på dessa är möjlig. Resultatet av undersökningen är att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska områden är de mest förekommande statsbildande beståndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i
statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina på dessa, uppfattar jag vara urholkad.
2
INNEHÅLSFÖRTECKNING
INNEHÅLSFÖRTECKNING ... 2 BEGREPPSFÖRKLARING ... 4 1. INLEDNING... 5 1.1 PROBLEMFORMULERINGEN... 5 1.2 VAL AV TEORI... 6 1.3 SYFTE ... 6 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 7 1.5 TIDIGARE FORSKNING ... 7 1.6 MATERIAL ... 8 1.7.1 METODIK ... 9 1.7.2 DISPOSITION FÖR UNDERSÖKNINGEN ... 10 1.7.3 VARIABLER... 11 1.8 DISPOSITION ... 12 2. STATEN ... 13 2.1 VAD ÄR STATEN? ... 13 2.2 STATSBILDNING EFTER 1990 ... 142.3 PALESTINSK GRUND FÖR STATSBYGGNADSPROCESS ... 18
3. PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETEN (PA) ... 19
3.1 PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETEN ... 19
4. DOKUMENT FÖR EN PALESTINSK STATS LÖSNING... 21
4.1 DOKUMENT FÖR ”TVÅ-STATSLÖSNING” MELLAN ISRAEL OCH PALESTINA ... 21
4.2 FN RESOLUTIONER... 21
4.3 OSLOPROCESSEN ... 22
4.4 PROTOKOLL OCH AVTAL I OSLOPROCESSEN ... 23
Agreement on the Gaza Strip and the Jericho Area 4 maj, 1994. ... 23
3
Agreement on Temporary International Presence in the City of Hebron, 21 januari, 1997. ... 23
The Wye River Memorandum, 23 oktober, 1998... 23
The Sharm el-Sheikh Memorandum on Implementation Timeline of Outstanding commitments of Agreements sSgned and the Resumption of Permanent Status Negotiations, 4 September, 1999. ... 23
4.5 A PERFORMANCE-BASED ROADMAP TO A PERMANENT TWO-STATE SOLUTION THE ISRAELI-PALESTINIAN CONFLICT... 24
4.6 DEN PALESTINSKA MYNDIGHETENS KONSTITUTION ... 24
5. OPERATIONALISERING AV TEORIN FÖR STATSBILDNING... 26
5.1 STATSBILDANDE FASER... 26
5.2 STATSIDÉN ... 26
5.3 STATENS INSTITUTIONER... 29
5.4 STATENS FYSISKA BAS... 32
6. ANALYS AV DEN PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETENS (PA) PLAN FÖR STATSBILDNING ... 36
6.1 DOKUMENTANALYS... 36
6.2 STATSIDÉN ... 36
6.3 STATENS INSTITUTIONER... 40
6.4 STATENS FYSISKA BAS... 47
7. MÖNSTER OCH SLUTSATSER FÖR DEN PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETENS STATSBILDNING ... 53
7.1 ÄR DET UTIFRÅN BUZANS TEORI MÖJLIGT ATT STRUKTURERA OCH OPERATIONALISERA DEN PALESTINSKA MYNDIGHETENS STATSBILDANDE KOMPONENTER?... 53
7.2 VILKA AV DE STATSBILDANDE BESTÅNDSDELARNA ÄR SVAGA RESPEKTIVE STARKA I DEN PALESTINSKA STATSBILDNINGSPROCESSEN?... 54
7.3 ÄR OSLOPROCESSENS DOKUMENT OCH ”A PERFORMANCED-BASED ROADMAP TO A PERMANENT TWO-STATE SOLUTION TO THE ISRAELI-PALESTINIAN CONFLICT” EN GRUND FÖR FRAMTIDA PALESTINSK STATSBILDNING?... 56
4
BEGREPPSFÖRKLARING
Nedan följer de begreppsförklaringar som återkommande finns i texten och kan kräva förklaring:
Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements (förkortas DOP i texten) eller "Oslo I" = Osloavtalets initiala och övergripande avtal.
Kvartetten = USA, EU, FN, Ryssland
Non Governmental Organsization (NGO) = Icke statliga frivilligorganisationer.
Operationalisera = Att påvisa den ”operation” som ska genomföras och det innehåll som skall finnas för att göra begreppet mätbart.1
Palestine national Authority (förkortas PA i texten) = Den Palestinska Myndigheten som är en institution under PLO, avsedd att administrera Västbanken, Gaza och delar av palestinska Jerusalem. Myndigheten avses utgöra kärnan till en eventuellt kommande Palestinsk stat. PLO = Palestinas befrielseorganisation. Denna bildades och är den yttersta representanten vid förhandlingarna om en palestinsk statsbildning.
UNGAR = Resolution från FN:s Generalförsamling. UNSCR = Resolution från FN:s Säkerhetsråd.
5
1. INLEDNING
De solblekta blå-gula flaggorna kantas av smuts och damm när de vita fordonen rullar in mot FN:s högkvarter i västra Jerusalem. Året är 2014 och en FN-organiserad fredsplan som är initierad av Sverige har fått fullt mandat att genomföras av de bägge parterna Israel och PLO. En av de två stora delarna av planen är den svenskledda statsbyggnadsprocessen som omedelbart har börjat implementeras på alla nivåer i det nya Palestina.2
Detta scenario skulle kunna vara verklighet om alla de ansträngningar och avtal som gjorts för Mellanöstern äntligen hade fått råda. Hur många fler avtal skall skrivas innan det palestinska folket kan trygga sin fortlevnad inom den skyddsbarriär den moderna människan kallar ”Stat”?
1.1 PROBLEMFORMULERINGEN
Problemet den palestinska statsbildningen är aktuellt samtidigt som det i tidsperioden 1947 – 2010 framställts i olika ”viktighetsgrad” beroende på hur den internationella politiken har utspelat sig i och omkring Mellanöstern (invasionen i Kuwait 1990 och Irakkriget 2003). Ständigt har detta också varit ett spel mellan stormakter som med olika argument stödjer olika lösningar på problemet. Senast så upprördes europeiska och arabiska tv-tittare över
incidenterna som inträffade vid biståndsprojektet ”Ship to Gaza”3 och efter det så har president Barrack Obama återigen försökt göra förhandlingsbordet till ett alternativ för de bägge parterna Israel och Palestine Liberation Organization (PLO). Även dessa fick avbrytas på grund av förnyade bosättningar i östra Jerusalem.4
Situationen mellan Israel och PLO kan idag benämnas som Precarious Peace vilket betraktas som ett tillfälligt uppehåll av våldsamheter när en part fortsatt är missnöjd med förhållandet dem emellan.5 FN, media och forskare har genomfört flertalet undersökningar och
samhällsvetenskapliga artiklar rörande PLO:s och Israels förmåga att ingå olika bestående
2 Svensson 2011.
3 Svenska Dagbladet 2010. 4 Dagens eko 2011.
6 fredsavtal, som samtidigt syftar till att etablera en grund för en palestinsk stat. Detta är en av moderna tidens mest långvariga konflikter.
Jag vill med denna undersökning försöka beskriva varför de förhandlade dokumenten inte löser konflikten och resulterar i statsbildning för det palestinska folket.
Problemundersökningens utomvetenskapliga karaktär är beskrivande och kritiskt granskande av dokument och kan möjligen påvisa saknad av grundfundament, strukturer eller allmän kunskap om processen för att kunna bilda en palestinsk stat. För den inomvetenskapliga aspekten så anser jag att en konkret belysning av statsbyggnadsteori kan förklara varför vissa länder slutar att fungera.
1.2 VAL AV TEORI
För att pröva den Palestinska Myndigheten (PA) i en funktion av en statsbyggande process, så avser jag använda professor Barry Gordon Buzans statsteori, med dess kriterier för en
fungerande stat. Utifrån denna kommer jag att analysera om den Palestinska Myndigheten kan anta formen av en suverän stat. Buzan menar att en fungerande stat vilar på tre komponenter: Statens idé, en population inom ett territorium samt statens institutioner.6 Min teoretiska utgångspunkt är teorikonsumerande då jag ”med hjälp av existerande teorier och
förklaringsfaktorer förklarar ett enskilt fall”.7
1.3 SYFTE
Min undersökning syftar till att pröva om den Palestinska myndigheten kan bilda en suverän stat på grundval av dokumenten ”Oslo Agreement” och ”A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict”8 Utifrån mitt syfte ställer jag tre konkreta frågor:
7 1. Är det utifrån Buzans teori möjligt att strukturera9 och operationalisera den Palestinska
Myndighetens statsbildande komponenter?
2. Vilka av de statsbildande beståndsdelarna är svaga respektive starka i den palestinska statsbildningsprocessen?
3. Är Osloprocessens dokument och ”A Performanced-Based Roadmap to a Permanent
Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict” en grund för framtida palestinsk statsbildning?
1.4 AVGRÄNSNINGAR
De geografiska områdena Västbanken, Gaza och Jerusalem utgör den rumsliga
avgränsningen. Tidsmässigt avser jag behandla fredsförhandlade dokument perioden 1993 – 2003 samt litteratur ifrån 1993 då Osloprocessen startade fram till 2010. Oundvikligen finns de FN-resolutioner daterade före 1993 som jag endast refererar till. Understrykas bör att undersökningen endast berör förutsättningar för statsbildning enligt Buzans teori. Därmed inte huruvida statsbildningen kommer att vara demokratisk eller odemokratisk. Denna
avgränsning görs också, då Israels och PLO:s krav och bakgrundförutsättningar inryms i Osloavtalet och dokumentet A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict som är signerat av båda parterna samt att uppsatsen fokuseras mot statsbildning och inte konflikt.
1.5 TIDIGARE FORSKNING
Det finns mängder av vetenskapliga skrifter om Palestinsk tvåstatslösning. Det är egentligen bara variationen av det sökord som används i databaserna som preciserar mot statsbildning. Genomgående för dessa dokument är att de till stor del fokuserar på statsbildningen som ett resultat av fredsförhandlingar mellan Israel och PLO. I min undersökning så är ambitionen att främst se statsbildningen som egen företeelse. Forskningen om den renodlade statsbildningen har efter 11 september 2001 förändrats från ett fokus av internationella politiska program med
9 Nationalencyklopedin (NE) 2009 Uppbyggnad av de inbördes relationer och sammanhang som råder mellan
8 säkerhetspolitisk aspekt som huvudsak till att fokuseras mer mot inrikespolitisk
transformering av makt för att bygga upp miljö och mänsklig säkerhet i svaga stater.10 Den palestinska statsbildningens debatt har efter 2005 ett fortsatt fokus mot en suverän statsbildning men även i form av en federation med Israel.
Nämnvärda forskare är Ian Lusticks som bland annat presenterat en teoretisk modell som går ut på att bedöma en statsbildande process genom dess politiska identitet och politiska
stabilitet.11 Även professor Nathan Brown som 2008 menade att en statslösning för Palestina
är i en återvändsgränd och förskjuten till en avlägsen framtid.12
Avseende mitt förhållningssätt till tidigare forskning inom ämnet så bygger den också på en förståelse av processen för skapandet av en stat från spillrorna av den tidigare. Jag har
tjänstgjort som militär observatör i Sudan och genomfört beredningar inför de högsta militära organen. Denna process fokuserade till del mot en nyskapad stat, vilket tas beslut om i januari 2011.
Tiden som är till förfogande för denna undersökning har begränsat möjligheterna att fördjupa mig i tidigare forskning och därmed bedömningen hur mycket denna går att använda för denna undersökning. Jag önskar att med denna undersökning kunna bidra till ökad kunskap och vidare framtida frågeställningar rörande palestinsk statsbildning.
1.6 MATERIAL
Dokumentet Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements (”Oslo Agreement” eller ”Osloprocessen)” och A Performance-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict är den process och de officiella dokument som Israel och PLO tillsammans med USA och Norge har diskuterat vid förhandlingsbordet. Diskussionen som idag förs gällande en två-statslösning tar ofta sin utgångspunkt i de två ovan nämnda dokumenten. Det är därför dessa officiella dokument tillsammans med den Palestinska Myndighetens Konstitution utgör huvudmaterialet till undersökningen. I övrigt har materialet hämtats ifrån FN-resolutioner och från vetenskapliga
10 Hameiri 2009 s 55.
11Lusticks, Ian Forskare vid University of Pennsylvania har konstruerat PS-I: A User-Friendly Agent-Based Modeling Platform for Testing Theories of Political Identity and Political Stability.
9 artiklar m.h.a Worldwide Political Science Abstracts, Scholar.google.com och JSTOR.
Sökord som då har använts är ”Palestine Statebuilding”, ”Palestine State Building”, ”Statebuilding”, ”Statebuilding Buzan”, ”Palestine Government” och även
Linnéuniversitetsbiblioteket med sökord ”Statsbildning”. De böcker som har använts är i första hand samhällsvetenskaplig litteratur.
Vid studierna av materialet så har det varit viktigt att skilja på aktörscentrala respektive idécentrala studier vilket för mig innebär att förstå vilken aktör som säger vad samt att förstå idén bakom texten.13 Ambitionen har varit att finna både typiskt och kritiskt material för att nå objektivitet i min undersökning och vara trovärdig mot läsaren. Detta innebär att vissa av de officiella dokumenten ovan har jag sökt och också funnit via Israeliska utrikesministeriet internetsida.14 I övrigt medger inte tiden för denna uppsats att studera och jämföra den Israeliska sidans åsikt. Vidare har jag genom två telefonsamtal till Palestinagruppen och PLO:s delegation15 i Stockholm fått bekräftat, att de Internetsidor jag använt är de enda officiella avseende PLO och den Palestinska Myndigheten.
1.7.1 METODIK
Historiskt har studier avseende staters konfliktprocesser studerats genom kvantitativ forskning. Alltmer har dessa idag tenderat att istället bli kvalitativa fallstudier.16 Min undersökning går ut på att bedöma Palestinas förmåga och möjlighet till statsbildning i ett sedan långt tillbaka konfliktpåverkat och omtvistat område. Undersökningen antar formen av en kvalitativ fallstudie. Fallstudier inom den ”demokratiska arenan” har identifierat och provat flera nya variabler som berör statsstrukturer, transparens och distinktion mellan en nuvarande situation och en utmanande17, det vill säga ”nya” stater (Palestina) och befintliga
(Israel). Fallstudien som metod tillåter forskaren att identifiera det bästa urvalet av
fenomenets beståndsdelar som önskas mätas.18 Samtidigt som helheten måste fångas in så
13 Esaiasson 2007 s 246.
14 Israeliska utrikesministeriet 2010.
15 PLO:s delegation och Palestinagruppen Stockholm 2010. 16 George & Bennett 2005 s 47.
10 finns det eftersökta innehållet i texten dolt under ytan, vilket endast nås genom intensiv
läsning19.
Jag ämnar genomföra en litteratur- och dokumentstudie där ambitionen är en strukturerad beskrivning av palestinsk statsbildning baserat på de officiella dokument som omnämns i kapitel 1.6. Jag tillåter mig själv att fördjupa mig i eventuellt svårtillgängligt material med hög relevans för de frågor jag ställt. Mitt urval av analysenhet är strategiskt20 och består av
den Palestinska myndigheten.
Jag avser att inta ett öppet förhållningssätt så att undersökningen påverkas av innehållet i mitt insamlade material. Faran med detta sätt är att man kan förlora fokus avseende huvudfrågan. Härvid måste jag beakta att slutsatserna kan bli alltför beroende av vad som återfinns i materialet och inte säga något om vad som saknades i materialet.
Problem med att välja fallstudie kan vara att forskaren väljer att studera fall som starkt bekräftar forskarens favorit hypotes, eller fall där bevis och information är mer lättillgängligt för historiskt viktiga fall som är överrepresenterade.
På grund av tidsbegränsningen så har jag inte redovisat refererande jämförandepunkter, där andra erkända statsbildningar skulle kunna utgöra jämförande objekt. Åtgärder för att kunna handskas med exempelvis jämförande fallstudier är att identifiera och adressera faktiska fel. Man kan bl.a. jämföra förhållanden för statsbildning som har demokratiska normer eller demokratiska institutioner med förhållanden som inte har något av dessa, för att pröva eller finna orsaksmekanismer.21 I en sådan jämförelse så måste även tidsepoken vägas in. Vidare så mäter jag bara ett fall och det är då svårt att göra generaliseringar. I mina slutsatser så söker jag efter mönster och återkommande samband.
1.7.2 DISPOSITION FÖR UNDERSÖKNINGEN
Jag har gjort mitt metodologiska genomförande enligt följande:
18 George & Bennett 2005 s 19. 19 Esaiasson 2007 s 237.
11 1. Efter en intensiv studie av mitt material så följer en redogörelse av begreppet stat och statsbildning efter 1990, som skall ge läsaren en grund för en palestinsk statsbyggnadsprocess. 2. Denna grund kompletteras med de officiella dokumenten för en två-statslösning.
3. Därefter så operationaliserar jag Buzans teori genom att nyanserat beskriva de tre statsbärande komponenterna Statens idé, Statens institutioner och Statens fysiska bas. 4. Varje statsbärande komponent dissekeras i flertalet definierade beståndsdelar som åskådliggörs i tabellform (kap 5). Genom att dissekera komponenterna i beståndsdelar så framträder dessas innehåll. Dessa beståndsdelar utgör samtidigt oberoende variabler. 5. Med denna utgångspunkt så analyseras dokumenten med hjälp av Buzans
operationaliserade teori (kap 6). Denna analys görs i tabellform där jag låter varje beståndsdel undersökas om och i hur stor omfattning denna representeras i materialet. Utifrån hur stor omfattningen är på att beståndsdelen uttrycks i dokumenten så kan en närvaro eller frånvaro av vissa beståndsdelar resultera i en bild av att en statsbärande komponent är stark eller svag.
Efter analys av de strukturerade beståndsdelarna så framkommer kanske andra relevanta frågeställningar och svar som kan påverka undersökningen mot oväntade tendenser. Här var min förhoppning om att med tillgänglig tid också kunna göra en djupare analys. En sådan identifiering av eventuella tillkommande variabler kallas ”Building Block”. Genom detta sätt kan det generera hypoteser, vilka kan analysera kvalitativa komplexa händelser och ta hänsyn till flertalet variabler.22 Detta innebär studier av speciellt framträdande subvariabler och identifikation av gemensamma drag av fenomenet Palestinska Myndighetens statsbildning. Denna tid visade sig dock ej finnas.
1.7.3 VARIABLER
Analysenhetens oberoende variabler utgörs av de statsbärande komponenterna emedan beroende variablerna är möjligheterna till palestinsk statsbyggnad. Med variabler vill vi hålla isär vissa egenskaper som därefter kan anta olika variabelvärden. Just formulering av
variablerna är viktig för att tydligt kunna påvisa eventuella orsaksförklaringar då analysen genomförs. Fallstudier kan även utveckla typologiska teorier hur olika kombinationer av oberoende variabler interagerar för att skapa olika typer av beroende variabler. Det har visat
12 sig viktigare att studera interaktion mellan kombinationer av variabler, vilket jag gör i mina analyserande tabeller i kapitel 6, till skillnad från att betrakta dessa i sin avskildhet.23
1.8 DISPOSITION
Efter en inledande metodbeskrivning så diskuterar jag i kapitel 2 det omfattande begreppet Staten, om hur och varför stater uppkommer och försvinner. Jag understryker här även statsbildningar efter 1990 där det internationella samfundet har fått en allt större prägel på denna process. I kapitel 3 så orienterar jag läsaren om varför den Palestinska Myndigheten bildades och med begränsad information vad den omfattar idag. Därefter redovisas i kap 4 den process och de avtal som det internationella samfundet och PLO-Israel har slutit avseende den palestinska myndighetens statsbyggnadsprocess. I kapitel 5 och 6 operationaliserar och
analyserar jag teorin mot den Palestinska Myndighetens förutsättningar för statsbildning. I det avlutande kapitel 7 så summerar jag de mönster och slutsatser som framträder genom en strukturerad analys av det empiriska materialet.
13
2. STATEN
2.1 VAD ÄR STATEN?
”Varje stat är en sorts gemenskap och varje gemenskap har skapats för ett gott syfte som strävar efter det högsta goda. Det är denna som kallas stat”.24
När och varför ville människor underkasta sig en form vars utförande påtvingade dem att interagera under begränsade rättigheter och skyldigheter? Litteraturen menar att svaret är historiska resonemang om samhällskontraktet med att vinna skydd och gemensamma funktioner till priset av enskild förlorad frihet. Den moderna staten uppstod ur Europas feodalism25. Den Westfaliska freden 1648 lade grunden till statsrättsliga och territoriella
bestämmelser för de maktsfärer som kallades länder. ”Monarker tyglade den jordägande aristokratin. Militära styrkor kom under kronans obestridda befäl. Krigföring, beskattning och statsbildning gick sida vid sida. I ursprunget var den europeiska staten en krigsmaskin”26. År 1945 etablerades FN som genom dess arbete påverkade stater att ratificera dess bestämmelser och därmed också förhålla sig till internationella regler.
Om vi dissekerar begreppet Stat utefter Mening, Ord och Referens så framträder att dess Mening är en organisation som utger sig för att ha legitimt maktbruk av olika slag inom ett visst territorium. Ordet stat finner vi från det latinska språket och innebär status. Referensen är de organisationer som kallas stater och har någon form av officiellt organiserat monopol på maktstrukturen inom landet.
Själva idén med staten är ett samlat ramverk som består av önskade fysiska och institutionella resurser för att möjliggöra den högsta mänskliga gemenskapen och erbjuda full utveckling av människans möjligheter.27
Relationen till staten för den enskilda människan kan variera starkt beroende på vilket politiskt system som individen förknippar med legitim maktutövning. Staten kan lagligen
24 Malnes & Midgaard 1994 s 43.
25 Nationalencyklopedin (NE): 2010 Medeltida länsväsendet och relationen mellan herre och vasall. I bredare
bemärkelse avses samhällssystemet i det medeltida Väst- och Mellaneuropa 26Hague: 2000 s 35.
14 tillgripa våld, dessutom reglera denna, för att verkställa sin vilja och medborgare måste
acceptera dess auktoritet så länge som de bor inom dess gränser28. Utåt är staten en juridisk enhet med formell och oberoende kontroll över territoriet. Inåt utgör staten mer konkret de offentliga institutionerna som har den högsta myndigheten över territoriet och invånarna. ”När statens monopol på lagligt våld är hotat, som vid ett inbördeskrig, står statens fortsatta
existens på spel. Så länge konflikten fortsätter finns det ingen laglig maktbefogenhet.
Samhället blir då statslöst”.29 Andra kriterier fastställer att en stat skall inneha: ”Förmågan att
ingå relationer med andra stater”,30 vilket innebär en mellanstatlig kontakt.
Utöver den bild som framträder på betydelsen av ”stat” så vill jag framhäva två dominerande perspektiv på staten som aktör.
Först det realistiska perspektivet som ser staten som den principiella aktören i internationell politik och en garant för människors säkerhet gentemot andra stater. Staten för här en kamp mot andra stater och intressegrupper i världssystemet. Det anarkiska självhjälpssystemet framtvingar stater att maximera sin maktposition.31 Utanför staten råder ett anarkiskt förhållande då den suveräna staten inte har någon central auktoritet som står över den. Realister ser en värld där den starkes rätt gäller. Statens överlevnad kan aldrig garanteras.32 Det andra statsperspektivet är konstruktivismen som är en social teori angelägen om att skapa relationer mellan stater, strukturer och dessas förhållningssätt till hypoteser rörande världspolitik. Detta statsperspektiv ser på världen genom att tolka det mänskliga agerandet t.ex. språket. Människors medvetenhet och människor som konstruktörer har förmågan att samla på sig kunskap, reflektera och som en konsekvens förändra statens agerande.33
2.2 STATSBILDNING EFTER 1990
Dessa statsbildningar har präglats av stater och federationer i ett sönderfallande skick. De mönster som då har framträtt kan beskrivas som: 1. Återtagande av ett territorium och dess
28
Hague 2000 s 32.
29 Hague, 2000 s 33.
30 Hague 2000 (Montevideokonventionen ) s 33. 31 Baylis & Smith 2005 s 166.
32 Baylis & Smith 2005 s 162.
15 population från en existerande stat (ex Eritrea 1993), 2 förenande av två eller flera stater i en ny stat (ex Tyskland 1990), 3 samt att nya stater kan resultera från upplösning av existerande stater eller federationer (ex Estland 1991).34 Förenklat skulle jag säga att någon av det tre statsbyggande komponenterna har blivit för svag hos en befintlig stat. Om t.ex. statens institutioner förlorar kontrollen av de polisiära styrkorna och dessa tillfaller någon annan maktstruktur t.ex. en rebellgrupp så kan inte staten skydda sina medborgare och har inte längre en fungerande maktstruktur med våldsmonopol. En sönderfallande stat är då identifierad.
Detta sönderfallande är en process som i vissa fall leder till att en identifierad grupp av människor proklamerar självständighet från tidigare politisk överordnad styrning och därmed hävdar att en ny politisk idé resulterar i att en statsbildning uppstår. Denna process har alltid föregåtts av samband som kan bero på geografiska aspekter, sociala, politiska, psykologiska samt strukturellt institutionella förhållanden35.
Detta kan också tydliggöras med att statens institutioner slutar att fungera och att dess lagar ej längre gäller över territoriet. Även att presidenten inte längre är statschef över territoriet. Man kan dela in denna process i fredliga och våldsamma upplösningar av stater36. I ett mer teoretiskt resonemang så kan dessa klassificeras utifrån icke-kausal, kausal och kausalt förutsägande37. Den icke-kausala förklaringen innebär att politiska aktörer i flera politiska institutioner upphör med förväntade politiska göromål inom den existerande statens
beslutandesfär. Den kausala förklaringen är direkt kopplad till händelsen och syftet med att en ny stat bildades som t.ex. den komplexa förklaringen till Bosniens uppkomst efter ett
sönderfallande Jugoslavien. Kausalt förutsägande kan innebära en markant ökning av: sociala grupper (t.ex. arbetslösa) i samhället som blir diskriminerande av något slag, minoriteter åsidosätts samt en etnisk diskussion som fokuserar mot etniskt bättre lösningar38.
16 Då globaliseringen idag inte medger att någon stat helt fungerar i en isolering på grund av gränsöverskridande handel, så påverkar sönderfallande stater dess omgivande stater positivt eller förmodligen mest negativt.
Det internationella samfundet får då ta ställning till vad som får göras, dels vad som kan göras. I denna situation spelar suveräniteten en viktig roll för staten i dess argumentation om att hantera det uppkomna problemet. Suveräniteten eller egalitetsprincipen talar om att staterna skall vara likställda i förhållande till varandras rättigheter och skyldigheter,39 vilket
innebär att en annan stat eller en internationell organisation inte kan blanda sig i en sönderfallande stat eller på något sätt vara denna övermäktig. Trots detta medger främst tolkningen av mänskliga rättigheter, intervention i en annan stat.40 Statsbildningens
suveränitet har fått stå tillbaka till fördel för den humanitära visionen. Stater som har hävdat sina interna problem och att dessa skall klaras ut inom ramen för landets suveränitet har blivit intervenerade av allianser för humanitetens syfte, istället för respekt för suveräniteten, vilket var fallet 1999 då Serbien invaderades av Nato.41
Mänskliga rättigheter och demokrati är viktiga ingredienser, men samtidigt framträder ett från det internationella samfundet, toppstyrt påläggande av en subjektiv normativ vision av den ”goda staten”42. Statsbyggnad har idag blivit argumentet för att rättfärdiga frågan om vad interventionsmakten skall göra efter en humanitär intervention.
Många europeiska stater har skapats ur en kamp om resurser och territorium, medan senare stater föddes mer slumpmässigt genom avkoloniseringen. I Afrika saknar postkoloniala stater en tidigare kolonial nationell tradition att falla tillbaka på.43 Vems typ av institutioner och demokratiska system skall man då ha som förebild? Resultatet här blev att provisoriska administrationer understödda av FN, som endast var ett övergångsskede till en fullständigt ”inhemsk” fungerande myndighetsutövning, styrde landet.
17 Statsbyggnadsprocessen har visats vara alltför ofta karaktäriserad av internationell
inblandning än av lokal evolution.44
Internationella förhållanden efter det ”Kalla kriget” har medgett FN att utöva internationell territoriell administration som förstås som implementering av internationell lag i ett
konfliktområde för att skapa ordning.45 Syftet kan vara institutionsbyggnad eller att fylla ett regeringsvakuum. Flertalet exempel som har genomförts med varierande resultat är Somalia
(UNOSOM II), Öst Timor (UNTAET), Kosovo (UNMIK)46. ”I Bosnien Herzegovina skapade
det internationella samfundet statsbyggnad genom militär invasion, ekonomiska och politiska sanktioner. Denna stat fick ingen grund i det Bosniska samhället och inte heller någon stor legitimitet. Den internationella administrationens påverkan har missat den interna
inrikespolitiska processen vilken skapar legitimitet för statsbyggnadsprocessen”.47 Det som framträder är en bild där organisationer tillfälliga eller permanenta, har skaffat sig en inrikes legitim makt. Denna makt har bara delvis omfattat alla sakområden och delvis omfattat hela populationen på grund av konfliktens natur. Detta innebär att organisationen har underlåtit att reglera vissa vardagliga administrativa institutionella behov med förklaring att det råder undantagstillstånd. Här har de Internationella organisationerna en legitim makt som tydligt måste användas och avgränsas till mer än att säkra människovärdet och skydda mot etnisk rensning. Om organisationen endast fokuserar mot humaniteten så kan övergångsprocessen till lokalt uppbyggda institutioner kanske bli för lång. Ett övervägande tonar upp sig om att mer fokusera mot ett större politiskt institutionsuppbyggande. Här återkommer balansgången mellan organisationens maktutövande och ett uppkommet maktvakuum.
I statsbyggnadsprocessen måste en framväxande lärdom och förståelse för uppbyggnaden av legitima institutioner vara planerad före det att intervention görs. Denna lärdom måste vara baserad på det specifika folkets identifiering (det nationella) för att kunna hantera både uppgång och fall i statens födelse och inte minst i det fortsatta ständiga myndighetsutövandet. Tidsfaktorn för väl fungerande institutioner är förvisso en lång erfarenhetsprocess men en
18 strävan efter att institutionerna tidigt skall införliva lokal och regional praxis kan reducera problemen för legitimt beslutsfattande.
Det är även viktigt att förstå att statsbildning inte endast är till nytta och att självständigheten inte alltid leder till positiv frihet. Detta för att en stat måste kunna upprätthålla flera av de funktioner som utgör ett fungerande samhälle. Generellt har ingen grupp, politisk eller
moralisk, legitim rätt till en stat bara för att de befolkar området ifråga. Staters syfte är i första hand att tjäna individer, grupper och dessas behov.48
2.3 PALESTINSK GRUND FÖR STATSBYGGNADSPROCESS
För PLO har den politiska kampen varit deras argument och ingrediens istatsbyggnadsprocessen som följs av brustna avtal från de inblandade aktörerna.49 Dessa ingredienser är direkt motstridiga till statsbyggnad men har samtidigt likheter med förstadiet till byggandet av en stat då regionen (Israel-Gaza-Västbanken) kan betraktas som
sönderfallande eller att områdena Gaza och Västbanken inte upprätthåller fungerande institutioner. Med ovan beskrivna definitioner på begreppet Stat, så ger dessa en bred förståelse av vad denna process behöver omfatta på vägen till en suverän palestinsk stat. I denna process så kan PA driva ett resonemang av att de konstruerar sin eventuellt
kommande stat genom att tolka det sociala mänskliga agerandet i språket med Israel och USA. Palestinierna har därefter som konstruktörer förmågan att samla på sig kunskap, reflektera och som en konsekvens förändra statens agerande för en fortsatt social konstruktiv statsbyggnad.
Det är också enkelt att betrakta den palestinska statbyggnadsprocessen som en garant för palestiniers säkerhet gentemot andra stater genom en realistisk uppfattning där den starkes rätt gäller.
48 Pavkovic´ 2007 s 4.
19
3. PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETEN (PA)
3.1 PALESTINSKA NATIONELLA MYNDIGHETEN
För att bättre förstå hur den Palestinska Myndigheten (PA), kan skapa förutsättningar för att bilda en stat, så beskrivs här nedan dess utformning. På grund av PA:s delvis delade
förvaltning på Västbanken respektive Gazaremsan efter 2007, så är det svårt att finna uppdaterad information. Övergripande är informationen här nedan hämtad ifrån Palestinian Academic Society for the Study of International Affairs (PASSIA) 2009.
Palestinian National Authority (PA) skapades utifrån Osloprocessen. Dess detaljerade riktlinjer förhandlades i Gaza-Jeriko självständighetsavtalet50. Syftet var att skapa en övergångsadministration över det avtalade palestinska självstyret på Västbanken och Gazaremsan samt mot en framtida palestinsk stat.
Palestinska nationella Myndigheten (PA) organiserades i en lagstiftande, verkställande och en juridisk myndighet. Till detta valdes en president som idag är Mahmoud Abbas (Al Fatah) och en premiärminister som idag är Salam Fayyad (Den tredje vägen51). Den lagstiftande myndigheten består av två olika råd: Det lagstiftande Rådet (PLC) och det Nationella Rådet (NC) som väljs på fem år och utgör parlamentet. Lagstiftningen utesluter ärenden ämnade för de slutliga permanenta statusförhandlingarna mellan Israel och PLO.
Den verkställande myndigheten består i huvudsak av premiärministern som utser sin regering och sitt politiska program.
De juridiska ärendena skall verkställas av domstolarna. Dessa utgörs av Högsta domstolen, administrativa och lägre domstolar. Dessutom inrättades en konstitutionell domstol, en militärdomstol samt ett särskilt juridiskt Shari´a råd.
Myndighetsutövningen har i praktiken blivit begränsad och den går närmast att jämföras med en lokal kommunal kontroll.52 Flera delar av organisationen har över tiden förlorat sin
betydelse dels på grund av att vissa områden inom myndigheten inte hann byggas upp då Osloprocessen inte slutfördes, dels som ett resultat av det palestinska upproret 2000
50 US.Gov 2003 Gaza-Jeriko Agreement.
51 Al Fatah och Den tredje vägen är politiska partier.
20 Intifada al-Aqsa53 och senare israelisk återockupation av palestinska områden. På grund av detta har stora delar av myndighetens infrastruktur slagits sönder, dess kontrollmöjligheter har minskat och olika säkerhetsstyrkor har tagit kontroll över delar av de palestinska områdena.
PA har försvagats än mer då dess ekonomiska beroende har ökat markant.54
Då Hamas 2006 fick majoritet i parlamentet så har Al Fatah och Hamas motstridiga politiska lösningar. Från 2007 är alla president- och parlamentskandidater uppmanade av presidenten, att endast PLO är den legitima representanten i en fortsatt statbildningsprocess.55
21
4. DOKUMENT FÖR EN PALESTINSK STATS LÖSNING
4.1 DOKUMENT FÖR ”TVÅ-STATSLÖSNING” MELLAN ISRAEL OCH
PALESTINA
I detta kapitel vill jag beskriva den process och de avtal som idag representerar stor del av den officiella grunden för en två-stats lösning. De officiella dokumenten som i ett nutida
hänsynstagande berör grundläggande officiella planer för palestinsk statsbildning är i huvudsak utformade perioden 1993 till 2003. Det inleds med FN-resolutionerna via Osloprocessens flera avtal till det avslutande avtalet A Performance-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict.
Den s.k. ”Kvartetten”56 (USA, EU, FN, Ryssland) som erkänt planen, utgör också en
kontinuerlig granskande part. Detta innebär att det föreligger en dialog mellan USA-FN-EU och Ryssland om att planen för statsbildning inom ramen för att dokumentet ”A Performace-Based Roadmap to Peace”, var rimlig och tillgodosåg båda parter. I den följande texten omnämns FN-resolutioner, avtal och vissa delar av dokumentens väsentliga innebörd beskrivs, för att kunna återknyta dessa i diskussionen om Palestinas statsbildning.
4.2 FN RESOLUTIONER
Det som beskrivs här är de flertalet resolutioner som FN utgivit för att världssamfundet57 skall få förståelse och motta handlingsregler i relationen till Israel och Palestina. Vid en närmare studie av FN: s resolutioner så är det många fler som berör situationen mellan Israel och Palestina. En slutsats av detta är att Israel tar avstånd ifrån FN: s uppmaningar och
fördömanden rörande delar av Israels uppträdande mot Palestinier. Detta kan bero på att Israel har en annan situationsuppfattning eller förenklat uttryckt, ser sig själva som segrare i kriget 1967 och därmed vunnit nytt territorium.
Generalförsamlingens och Säkerhetsrådets utmärkande resolutioner som uttryckt palestinsk självständighet och statsbildning är följande:
UNGAR 181 (Partition Plan), 29 november, 1947. Rörande fördelning och självständighet för en arabisk och en judisk stat.
56 Middle East Forum 2003.
22 UNGAR 194, 11 december 1948. Reglerar i huvudsak Jerusalems förhållanden och
palestinska flyktingar.
UNSCR 242, 22 november, 1967. Rörande Israels tillbakadragande från de ockuperade områdena 1967.
UNSCR 338, 22 oktober, 1973. Påkallar en omedelbar implementering av resolution 242 men med särskild hänsyn till att skapa fred.
UNSCR 446, 22 mars 1979. Fastställer att israeliska riktlinjer och tillvägagångssätt gällande etableringar av bosättningar på ockuperad mark inte har någon legitimitet. Påkallar Israel att omgående upphöra med bosättningarna på ockuperad mark.
UNSCR 465, 1 mars 1980. Påkallar uppmärksamheten av att Israel starkt bryter mot Genevé konventionens behandling av skydd av civila i krigstid.
UNSCR 1397, 12 mars 2002. Påkallar visionen av en två-statslösning baserat på Tenet planen och Mitchell rapporten58 samt EU:s, FN:s, USA:s och Rysslands stöd för en fredlig
utveckling mellan Israel och Palestina.
4.3 OSLOPROCESSEN
Osloprocessen föranleddes av förhandlingarna i Madrid 1991. Då tillät USA och Israel, palestinierna för första gången att vara med vid förhandlingsbordet men då endast som medlemmar i den jordanska delegationen. På detta sätt blev PLO formellt sett inte
representerade. År 1992 genomfördes med hjälp av norsk medling, hemliga samtal mellan PLO och Israel. Detta resulterade i Osloprocessen som består av ett flertal olika dokument59 vilka reglerar en mängd nödvändiga områden för samhällsbyggnad. Avtalet var en
58 ProCon 2008.
59 Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements, 1994 Agreement on the Gaza Strip and
the Jericho Area, 1994 Agreement on Preparatory Transfer of Powers and Responsibilities, 1995 Israeli-Palestinian Interim Agreement on the West Bank and the Gaza Strip, 1996 Agreement on Temporary
23 principöverenskommelse om strukturer för ett interimistiskt palestinskt självstyre på
Västbanken och Gazaremsan med en övergångsperiod på fem år. I det initiala övergripande dokumentet Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements (DOP) eller "Oslo I", erkände PLO formellt Israel och Israel erkände PLO som representant för det
palestinska folket och dessas rätt till självbestämmande. Osloavtalet undertecknades formellt av premiärminister Yitzhak Rabin för staten Israel och av Yasser Arafat som ordförande för PLO i Washington 1993.
4.4 PROTOKOLL OCH AVTAL I OSLOPROCESSEN
För att få förståelsen för att de efterföljande avtalen skrevs med utgångspunkt från
dokumentet Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements ”Oslo I” så redovisas dessa efterföljande avtal i kronologisk ordning enligt nedan:
Agreement on the Gaza Strip and the Jericho Area 4 maj, 1994.
Agreement on Preparatory Transfer of Powers and Responsibilities, 29 Augusti, 1994. Israeli-Palestinian Interim Agreement on the West Bank and the Gaza Strip, (“Oslo II”) 28 September, 1995.
Agreement on Temporary International Presence in the City of Hebron, 9 maj, 1996. Protocol Concerning the Redeployment in Hebron, 17 januari, 1997.
Agreement on Temporary International Presence in the City of Hebron, 21 januari, 1997. The Wye River Memorandum, 23 oktober, 1998.
The Sharm el-Sheikh Memorandum on Implementation Timeline of Outstanding commitments of Agreements sSgned and the Resumption of Permanent Status Negotiations, 4 September, 1999.
24 återstarta en ny fredsprocess skedde från 2002 inom ramen av "A Roadmap" framtagen av den s.k. Kvartetten.
4.5 A PERFORMANCE-BASED ROADMAP TO A PERMANENT
TWO-STATE SOLUTION THE ISRAELI-PALESTINIAN CONFLICT.
År 2003 signerades nästa dokument A Performance-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict, 60 av Israel och PLO. Stor optimism uppstod för detta avtal med en lösning på konflikten redan 200561. Här fanns tydliga tidslinjaler och planen var indelad i prestationsbaserade tidsbestämda faser. Detta innebar att parterna var tvungna att följa tidsplanens mål för att göra framsteg. Beroende på om planen följdes på ett bra eller dåligt sätt så skulle statsbyggnadsprocessen tidigareläggs eller hämmas.62
”Kvartetten”63 skulle bistå som övervakare för att observera processen och underlätta genomförandet av planen. Planen är uppdelad i tre faser: 1) Säkerhetsförbättrande åtgärder – Dessa innebär att både legalt och illegalt våld från båda sidor upphör och att en palestinsk säkerhetsorganisation etableras. Israel skulle införliva alla till buds stående medel för att normalisera palestinskt vardagsliv samt frysa bosättningar och avbryta ockupationerna sedan september 2000. Palestinierna skulle förstärka etableringen av institutioner baserade på demokratisk parlamentarism. 2) Vidare så skulle det skapas en provisorisk palestinsk stat baserad på den nya konstitutionen. 3) Permanenta gränser av en palestinsk stat, Jerusalems status och ett internationellt erkännande för både Palestina och Israel.
4.6 DEN PALESTINSKA MYNDIGHETENS KONSTITUTION
Redan 1988 fanns det en Palestinsk ”Declaration of Independence”. Den första utgåvan av en palestinsk konstitution var planerad till november 1988. Efter flera omarbetningar så
producerade slutligen Palestinian Legislative Council (PLC) och Committe for Drafting the
60 US State Department 2003. 61 BBC 2003.
62 US State Dep 2003 A Performance-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the
Israeli-Palestinian Conflict.
25 Constitution med hjälp av Arabförbundet och Brittiska departementet för internationell
utveckling, ett utkast till Palestinsk konstitution 2003.64
Konstitutionen är uppbyggd på tre kapitel med underordnade sektioner: Kapitel 1. Foundations of the State and Rights and Duties, kapitel 2. The Branches of Government, kapitel 3. Revision of the Constitution and Concluding statues. Artiklarna följer löpande från artikel 1 till artikel 220 genom hela Konstitutionen.
26
5. OPERATIONALISERING AV TEORIN FÖR
STATSBILDNING
5.1 STATSBILDANDE FASER
I detta kapitel operationaliserar jag, Buzans teori med de tre statsbildande komponenterna Statsidé, Fysisk bas och Statens institutioner som teoretisk utgångspunkt. För varje
komponent redovisas en av mig konstruerad strukturerad tabell som mer nyanserat delar upp respektive komponent i en definierad beståndsdel.
5.2 STATSIDÉN
Statsidén menar Buzan är den mest centrala men samtidigt mest abstrakta komponenten. Förståelsen av syftet för att staten överhuvudtaget skall existera är distinkt i förhållande till den fysiska basen och dess institutioner. Dessa två andra komponenter kan inte ensamma förklara totaliteten av staten. Den uttryckta idén av något slag uppfattas ligga i närheten av dess politiska idé.65
Buzan menar att de två bärande källorna till statsidén är nationen och organiserande av ideologier. Nationen är enligt Buzan en grupp av människor som delar samma kultur och möjligen samma etniska arv. Då nationer är produkter av en nära delad historia, så
konstituerar de normalt majoriteten av populationen inom ett speciellt territorium. Om nu territorium och nation sammanfaller så kan detta vara grund för statsbildning som utgör skydd och ett uttryck för en oberoende existerande kulturell identifierad grupp.66 Ideologier67 kan vara den samlande utgångspunkten som en minoritet eller majoritet av nationen uttrycker som fascism eller kapitalism.68
Buzan ställer sig vidare frågan om syftet för staten är att skydda och ge uttryck för en viss folkgrupp? Då måste individens säkerhet och kultur komma högt på listan i statsidén. Detta är idén om att nationalstaten härstammar från en socialt kulturellt samorienterad och identifierad grupp inom ett visst område. En sådan syftar till att skydda och uttrycka nationens önskan. Sambandet mellan att det finns en stark identitet inom ett historiskt erkänt territorium betonas.
65 Buzan 1991 s 70. 66 Buzan 1991 s 71.
27 Grunden för inrikespolitiskt maktutövande föregås av reformer vid behov av politisk
förändring. Nationalstater som t.ex. Ungern eller Sverige bygger på denna princip.
Vissa stater innehåller flera nationer som Indien, Nigeria eller Storbritannien. Med bakgrund av att nationella identiteter uppstår och inte är permanenta, så finns det ingen orsak att tro att stater inte skulle kunna skapa nationer likaväl som stater blir skapade av nationer.
Möjligheten finns även att institutionerna skapar nationen som i fallet USA.69
I skapandet av en statsnation så har institutionerna en stor roll. Buzan menar att staten styr med ambitionen att skapa en nation av de utspridda geografiska etniciteter som finns.70 Denna process är typisk när populationen är migrerad.
En etablerad nation reproducerar sig själv med hjälp av dess kultur som hela tiden överförs till den yngre generationen. I vissa fall är en välgrundad nation mer stabil än ett land som inte är grundat på en stark nation71. Nationaliteten som en vital komponent i statsiden måste värderas externt d.v.s. Hur statsidén är förankrad hos andra länder och internt hur statsidén är förankrad hos den egna populationen. Statsidén anger och sammankopplar harmonin mellan
styrelseskick och population. Om idén i sig är svagt utformad eller idén är svag bland populationen, eller om det finns starka opponerande idéer, då är staten svag och står på bräckliga grunder.72 Om statsidén är stark så kan den överleva långa perioder av svaga institutioner.
De två ovan operationaliserade begreppen ideologi och nationalitet, som Buzan använder sig av för att tydliggöra ”Statens idé”, har jag brutit ned i beståndsdelar för att ytterligare
operationalisera dessa begrepp. På detta sätt ökar förståelsen för hur Buzans teori är
operationaliserbar på palestinsk statsbildning. De strukturerade beståndsdelarna 1 – 10 nedan, bygger på Buzans teori och utgör variabler i den kommande analysen av den Palestinska Myndigheten. Valet av att uttrycka nedanstående variabler för Statens idé redogörs för enligt följande:
1. Uttrycks behov av sociopolitiskt skydd: Behov hos individen att socialt kunna utvecklas att vara politiskt delaktig i en process genom vilken de införlivar omgivningens önskan, normer och sociala mönster.
28 2. Uttrycks gemensamt språk?: Finns det ett dominant språk som minst talas av två
tredjedelar av populationen. Om flera språk existerar så finns det ett officiellt förstahandsspråk.
3. Uttrycks gemensam kultur?: Kultur är en uppsättning beteenden, värderingar och förhållningssätt som utmärker en grupp människor.73 Betydelsen inom konstens art som film, litteratur, teater, dans, musik och vetenskap inbegrips74.
4. Uttrycks gemensam religion?: Kulturstudiet och socialantropologiska studiet av trosföreställningar och världsuppfattningar.75
5. Uttrycks gemensam historia?: Dokumenterat tidsperspektiv som gör anspråk på att ha betydelse för subjektet (landet) t.ex. händelser, arkeologiska fynd.
6. Uttrycks konkurrerande idéer?: Olika inrikespolitiska idéer som gör anspråk på att vara de främsta för en palestinsk statsutveckling.
7. Uttrycks statsidén vara internationellt förankrad?: Finns det en återkommande diplomatisk politisk inblandning från andra länder än Israel?
8. Uttrycks statsskick?: Finns det skrivningar i dokumenten som tydligt anger en definierad politisk inriktning på det politiska styret?
9. Uttrycks liksidig nationell identitet?: Finns det skrivningar i dokumenten som anger förenande symboler t.ex. flagga, valspråk, nationalsång?
10. Uttrycks syfte med statsbildning?: Uttrycks någon orsak och målsättning med en
stat?
29
Tabell 1: Statens idé
Variabel Ja, uttrycks
flera gånger i olika dokument. Ja, uttrycks en gång i ett dokument. Omnämns inte i dokumenten. Uttrycks behov av sociopolitiskt skydd? Uttrycks gemensamt språk? Uttrycks gemensam Kultur? Uttrycks gemensam Religion? Uttrycks gemensam historia? Uttrycks (internt) konkurrerande idéer? Uttrycks statsidén vara internationellt förankrad? Uttrycks statsskick? Uttrycks liksidig nationell identitet? Uttrycks syfte med statsbildning?
5.3 STATENS INSTITUTIONER
Statens institutioner består av alla lagstiftande, rättskipande, verkställande procedurer och normer.76 Ett komplement till detta kan vara att institutioner förstås som en samling normer, viktiga rutiner som styr vårt beteende och resulterar i stabila upprepade mönster.77
En svaghet för statens institutioner kan vara utifrån det internationella perspektivet som kan innebära propaganda från andra stater emot den interna hanteringen av resurser eller
30 oppositionella grupper. Det kan också vara andra staters uppmuntran till väpnade revolter från oliktänkande grupper eller mordförsök mot politiska ledare, eller andra länders ekonomiska press för att underminera den statsbildande enhetens institutioner. Närvaro av sådana faktorer kan uppstå både inifrån eller utifrån den kommande statsbildningen.
Statens institutioner är mer instabila och kostnadsgenererande i förhållande till komponenten Statsidén, men dessa kan sannolikt upprätthålla genomförandet av någon av de olika
statsmodellerna nationalstat eller statsnation.78 Är det så att institutionerna kan vara svaga till
fördel för en starkare statsidé, så kan den ena till viss del ersätta den andra men under en begränsad tid. I denna balansgång så kan man tänka sig att en nybildad stat förstärker statsidén genom sina etablerade och eventuellt tillkommande institutioner. Statens
institutioner kan till viss del kompensera för svaga statsidéer. Utifrån ett sådant resonemang så kompletterar statsidé och statens institutioner varandra mer än de är distinkt avskiljda.79 Staten operationaliserar till del sin idé genom institutionerna genom att konstruera ”rätt” institutioner, utforma statsskicket till fördel för tydlig institutionell lagtolkning samt utforma rimliga direktiv och maktbefogenheter till statens institutioner.
Kan stater med svaga statsidéer existera på grund av starka institutioner? Svaret kan vara att själva statsidén kan inrymma hot som resulterar i fruktan för repressalier och straff i någon form från statens institutioner80 (jmf diktatur).
De beståndsdelar som tydliggör Statens Institutioner är konkretiserade för att förstå
förhållandet institutioner - statsbildning. Valet av nedanstående variabler och dess innebörd redogörs för enligt följande:
1. Motsvarar institutionernas struktur statens ideologi?: Är sammansättning och uppbyggnad av myndigheternas möjlighet till administration likformig med samhällsåskådningens behov och idéer?
2. Existerar kontrollfunktion av institutionernas myndighetsutövning?81: Finns konstitutionell kontroll av något slag?
3. Uttrycks det att institutionerna är möjliga att förändra?: Kan medborgarnas påverkan förändra myndigheterna?
78 Buzan 1991 s 85. 79 Buzan 1991 s 86. 80 Buzan 1991 s 87.
81 Högskolan Borås, 2010, Prop 1971:30 Del 2 s 331. Myndighetsutövning = Beslut eller andra åtgärder som
31
4. Uttrycks det acceptans för institutionerna?: Finns det politiskt stöd och förståelse för maktfördelning, ansvar och rättigheter?
5. Uttrycks regional och lokal styrelseform?: Är institutionernas myndighetsutövning decentraliserade?
6. Uttrycks det politiskt våld82 från institutionerna?: Diskrimineras sociala eller
politiska intressegrupper av något slag?
7. Uttrycks internationell påverkan på institutionerna?: Påverkan och inflytande från internationella institutioner som FN, Nato, EU eller bilateralt kan variera och i vissa fall vara hög då det gäller skapandet av institutionerna.
8. Uttrycks kontroll av media?: Kontrolleras tidningar, tv, radio?
9. Uttrycks yttrandefrihet?: Frihet för människor att tala, skriva, publicera material offentligt.
10. Uttrycks insyn och öppenhet i institutionerna?: Finns möjlighet för den enskilde individen att delta i politiska sammankomster och påverka det politiska underlaget för beslut.
82 Arvidsson 2008, s 7 (Wiberg1990 sid 30-33 & Karlsson. 2004. sid 31).Med Politiskt våld avses ”Då en
32 Tabell 2: Statens institutioner
Variabel Ja, uttrycks
flera gånger i olika dokument. Ja, uttrycks en gång i ett dokument. Omnämns ej i dokumenten. Motsvarar institutionernas struktur statens ideologi? Existerar kontrollfunktion av institutionernas myndighetsutövning? Uttrycks det att institutionerna är möjliga att förändra? Uttrycks det acceptans för institutionerna? Uttrycks det regional & lokal styrelseform? Uttrycks politiskt våld från institutionerna? Uttrycks det internationell påverkan på institutionerna? Uttrycks kontroll av media? Uttrycks yttrandefrihet? Uttrycks insyn och öppenhet i institutionerna?
5.4 STATENS FYSISKA BAS
Den tredje statsbildande komponenten innefattar en statsbildnings population inom ett territorium, innehållande alla naturella resurser och mänskligt producerade produkter.83
33 Förhinder mot den fysiska basen som statsbärande komponent är av naturliga skäl mer
konkret, speciellt i frågan om storlek, naturresurser och gränser. Staters gränser bekräftas genom deras möjlighet till att upprätthålla någon form av kontroll i det specifika territoriet.84 Buzan menar att territoriell instabilitet är typiskt för nya omogna statssystem därför att de skapar sig en historia om att de identifierar sin egen stat med delar av omkringliggande staters territorium.85
Territoriella anspråk och aspekter kan utgöras av orsaker som: naturtillgångar (olja, vatten, mineraler, diamanter), transportvägar och kommunikationer. Det kan även vara nationella relationer till historiska, kulturella händelser och strategiska orsaker. Värdet på olika territorium är till stor del subjektivt för den specifika staten men detta varierar också över tiden, då t.ex. teknologiska och strategiska orsaker kan resultera i att ett territorium plötsligt blir åtråvärt för flera stater.86 Förlust av territorium orsakar i sig inte frånvaron av statens existens.87
Populationen inom begreppet ”Fysisk bas” utgörs enligt Buzan av folkslaget som gör anspråk på det geografiska territoriet. Populationen är också den som bär statsidén både fysiskt och psykiskt. Fysiskt på det sätt att om individen som bär den omkommer, så kan idén inte upprätthållas. Psykiskt så kan en population eller delar av denna bli mentalt nedbruten så att statsidén förlorar sitt värde.88 Territoriet och populationen är starkt kopplad till varandra då avsaknad eller skador inom territoriet till viss del påverkar populationen.89 Vidare kan migration påverka den fysiska basen, speciellt om det finns en religiös eller socioekonomisk skillnad på den population som anser sig varit inom territoriet först.90 Övriga variabler för populationen är religion, språk och etnicitet.
34 I nedanstående tabell har jag ytterligare operationaliserat beståndsdelar av den fysiska basen. Detta för att öka förståelsen för hur territorium och population interagerar vid förhållandet statsbildning. Valet av nedanstående beståndsdelar redogörs för enligt följande:
1. Görs det anspråk på ett visst territorium?: Uttrycks särskilt avgränsat område för statsbildning i texten?
2. Uttrycks tillfredsställande territoriell övervakning?: Omnämns resurser för personell eller teknisk bevakning (polis, kameror, radar) av territoriets gränser? 3. Sammanfaller territorium och nationell identitet?: Uttrycker en identifierad grupp
av individer sammanhang av gemensam historia, kultur och identitet inom ett specificerat avgränsat område?
4. Uttrycks strategiska områden/positioner?: Omnämns speciella platser eller naturresurser som särskilt viktiga för någon aktör?
5. Uttrycker dokumenten kommunikationer?: Omnämns förbindelser och överföring
av information mellan människor?91
6. Uttrycks folkslag/etnicitet?: Omnämns någon speciell folkgrupp med karaktäristiska drag?
7. Tillåts tvångsförflyttade människor återvända? Människor som emot sin vilja förs bort från det geografiska område som individen uppfattar sig, legitimt kunna leva inom.
8. Tillåts flyktingars återkomst?: Tillåts flyktingar från andra länder att återvända? 9. Har populationen allmän rösträtt?: Möjlighet för alla de som bekänner sig som
medborgare till den blivande staten ifråga, givet att de har uppnått en viss ålder, genom politisk röstning i centrala och lokala nivåer, deltaga vid politiska val för den nya myndigheten.
35
Tabell 3: Statens fysiska bas.
Variabel Ja, uttrycks
flera gånger i olika dokument. Ja, uttrycks en gång i ett dokument. Omnämns ej i dokumenten.
Görs det anspråk på ett visst territorium? Uttrycks tillfredsställande territoriell övervakning? Sammanfaller
36
6. ANALYS AV DEN PALESTINSKA NATIONELLA
MYNDIGHETENS (PA) PLAN FÖR STATSBILDNING
6.1 DOKUMENTANALYS
I detta kapitel så analyseras den officiella processen av palestinsk statsbildning. Uttrycket den ”officiella processen” skall förstås i den meningen att det empiriska materialet utgår ifrån de tidigare redovisade officiella dokumenten (kapitel 4) förutom FN:s resolutioner då dessa inte följs eller accepteras av Israel. Dessa dokument är de, som av Israel och PLO, är bekräftade planer på palestinsk statsbildning. Dessutom är dessa bekräftade av de erkända medlare och diplomater som har medverkat vid avtalsförhandlingarna och observatörer i konflikten. Substansen i dessa dokument har jag analyserat utifrån Buzans tre komponenter om hur en statsbildning vilar på statens idé, statens institutioner och statens fysiska bas. Dessa tre komponenter är operationaliserade i ett antal variabler för att bättre åskådliggöra komponenternas närvaro eller frånvaro i planen för palestinsk statsbildning.
6.2 STATSIDÉN
Har begreppet Palestina och palestinier utifrån sin långa överlevnad utan erkänt territorium bevisat närvaron av en väldigt stark statsidé? Sannolikt har denna påverkat palestiniers kamp sedan 191792 för att vidmakthålla diskussionen runt förhandlingsbordet och det internationella
samfundets medvetenhet om palestiniernas ursprung och deras problemställning.
Konstitutionen för den Palestinska myndigheten ger ett uttryck för en statsidé med hänsyn till det palestinska folkets önskan och politiska vilja samtidigt som det är ett grundläggande dokument för institutionsbildning. Utifrån de studerade dokumenten bedömer jag PA: s statsidé vara en oberoende och suverän republik.93 Vid en närmare fördjupning av en konstituerande skrivning som Islamsk republik, så innebär detta att konstitutionen tydliggör den religiösa fokuseringen i statsbildningen. Iden om statsskicket utgår ifrån att en folkvald statschef (President) med premiärminister leder och förvaltar det palestinska folkets uttryck om en arabisk islamsk grund. Denna grundidé skall baseras på ett lagstiftande utifrån
92 NE: Balfourdeklarationen 1917, Br. utrikesministern lovade zionisterna en judisk stat i området Palestina. 93 Middle East Media Research Institute, Palestinska Myndighetens Konstitution (i fortsättningen,
37 Koranens Sharialagar.94 Konstitutionen konkretiserar idén med att tydliggöra bilden av att Palestina skall bli en del av de arabisk Islamska länderna vars konstitution skall bli
demokratiskt bekräftad av det palestinska folket.95 De arabisk Islamska länderna tolkar jag närmast som en identifikation som PA gör för att om möjligt ytterligare förstärka
identifieringen av statsbildningen och den arabiska kulturen. Det kan också vara ett
sociopolitiskt skydd av de människor som utger sig för att tillhöra gruppen Palestinier. Detta är alltså den ideologi som tillsammans med nationen, skall utgöra statens idé, om och varför Palestina som en homogen identifierad företeelse96 skall existera. Med ovanstående text som bakgrund så bedömer jag det Palestinska vara ett tankesystem som utgår från att palestinierna på ett konkret sätt utgör en identifikation som ett begrepp.97
Det explicit nationella hos palestinierna kan utgöras av de gemensamma faktorerna etnicitet, kultur och historia. På grund av de palestinier som finns i diasporan så existerar möjligen en delad nationalism, dvs. en balansgång mellan den egna staten och arabnationen eller
storarabism98 och statsnationalism. Som medlemmar i internationella Arabförbundet99 så kan både individen och PA avspegla denna lojallitet i det politiska förhållningssättet.
Med en definition enligt ovan (kapitel 5.2) om att nationalstaten härstammar från en socialt kulturellt samorienterad och identifierad grupp inom området Palestina i Mellanöstern så skulle statsbildningen kunna ta sig uttryck av att PA strävar efter en National-stat för att skydda och uttrycka Palestinas identifierade önskan och vilja. Det finns en stark identitet inom ett, för araber historiskt erkänt territorium. Däremot kan grunden för inrikespolitiskt maktutövande diskuteras om denna tillräckligt mycket har en gemensam ambition mot ett
94 Islamguiden: Betydelsen av Sharia som är Islams regler, vilka är indelade i tre områden: Dyrkan, Moralen,
Familjereglerna.
95 Konstitution Art 1, 3.
96 Sv. Wiktionary 2010, Något som finns och kan avgränsas som en egen enhet, särskilt om något abstrakt. 97 NE: Innehåll och innebörd i en språklig term.
38 demokratiskt flerpartisystem100 och samtidigt motstår revolution vid behov av politisk
förändring?
Alternativet till nationalstatskonstruktionen skulle vara att PA strävar efter att etablera en Stats-nation, då försöken under en längre tid har misslyckats att på ett evolutionärt sätt samordna den identifierade grupp som bekänner sig som Palestinier och dess intressen. Den tilltänkta populationen är även tvångsförflyttad och migrerad till angränsande länder. Den stora orsaken till detta är konflikten med Israel men även de inrikespolitiska konflikterna som tar sig olika uttryck. Väljer PA denna väg uppstår en process som innebär att de till del måste skapa identifiering med Stats-nationen.
Statsidén förstärks genom ett konkret stöd för den palestinska nationella kampen.101 Om det finns avvikande nationell identitet och denna utgör någon ingrediens i konflikten mellan Hamas och al Fatah, så är PA sårbara och instabila för en statsbyggande process. Det avtalade regionala utvecklingsprogrammet102 kan stärka statsidén som ett sociopolitiskt skydd som ger palestinier trygghet och framtidstro. Förankringen av statsiden hos andra länder tar sig främst uttryck i intresseorganisationer och olika stödgrupper. Sverige visar sitt stöd för statsiden genom att erkänna PLO: s delegation i Stockholm samt ekonomiskt stöd som främst går till PA.103
Genom palestinier i diasporan och den internationella legitimiteten, främst uttryckt genom FN, så stöds palestinierna i sin statsidé. Statsidén är alltför komplex för att sammanfogas i en definition för en stat.
100 Konstitutionen Art 11. 101Konstitutionen Art 56.
39 Nedan åskådliggörs omfattningen på valda variabler som uttrycker statsidén:
Tabell 4: PA:s Statsidé
Variabel Ja, uttrycks flera gånger i
olika dokument. Ja, uttrycks en gång i ett dokument. Omnämns inte i dokumenten. Uttrycks behov av sociopolitiskt skydd för Palestinier? Välfärd. Lagföra palestiniers rättighet & skyldighet.104
Regionala utvecklingsprogram.105 Uttrycks gemensamt språk? Arabiska Uttrycks gemensam Kultur? Ja106. Uttrycks gemensam Religion? Ja Islam.107 Uttrycks gemensam historia? Ja108 Uttrycks (internt) konkurrerande idéer Sedan 2006 har al Fatah och Hamas uttryckt
konkurrerande idéer.
Uttrycks statsiden vara internationellt förankrad?
Ja genom Osloprocessen & Roadmap to Peace. FN
104 Konstitutionen Art 3, 11, 12, 13, 22. 105 US Dep of State 2003 DOP Annex 4. 106 Konstitutionen Art 22.
40 resolutioner, EU, internationellt
bistånd.109 Uttrycks statsskick? Ja110 Uttrycks liksidig nationell identitet? Ja flagga, emblem, nationalsång och valspråk.111
Uttrycks syfte med statsbildning?
Ja112.
6.3 STATENS INSTITUTIONER
Enligt Osloavtalet så skulle internationellt övervakade val som konstituerar en förberedande realisering av palestiniernas legitima rättigheter113 genomföras. I och med detta så påbörjade institutionerna att ta sin form. I avtalet skapades strukturen på det Palestinska rådet och transformering av makt planerades114. Declaration of Principles on Interim Self-Government Arrangements (DOP) eller ”Oslo I”, beslutade att initialt skulle PA installeras fullkomligt och därefter skulle israeliska styrkor dra sig tillbaka från de avtalade områdena. Avtalet skulle övergripande förhandla utformningen på PA: s institutionella struktur,115 vilket kan uppfattas som en enskild palestinsk rättighet. Däremot så medgavs de verkställande myndigheterna att själva agera i beslutsfattande och interna procedurer.116 Kritiker117 menar att PA endast gavs omkring 40 % självstyre på Västbanken och 65 % på Gazaremsan. Avtalet delade dessutom
109 US Dep of State 2003 Agreement on Temporary International Presence in the city of Hebron 1996. 110 Konstitutionen Art 9.
111 Konstitution Art 9, 13.
112 US Dep of State 2003 A Roadmap to Peace, Konstitutionen Art 2. 113 US Dep of State 2003 DOP Art 3.
