Mellan fiol och cembalo

!

FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp

Lärarexamen med inriktning musik

2013/14

Institutionen för musik, pedagogik och samhälle

Mellan fiol och cembalo

Att arrangera Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat

BWV 1003 för klassisk gitarr

Johan Söllscher

Handledare: Incca Rasmusson

Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet

finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna

Sammanfattning

Detta självständiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, för klassisk gitarr. Till min hjälp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men också ett arrangemang för cembalo förmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen är tänkta att i framtiden användas som konsertmaterial.

!

!

Innehållsförteckning

Inledning och bakgrund

...

1

Bakgrund ...1

Johann Sebastian Bach ...1

Violinsonat i A-moll BWV 1003 ...1 Bearbetning för gitarr ...2 Syfte ...2

Metod

...

3

Resultat

...

6

Inspelning och lärdomar ...8

Inövande och inspelning ...8

1. Inledning och bakgrund

1.1.Bakgrund

Med en pappa som spelat otroligt mycket av Johann Sebastian Bachs musik på gitarr och en kusin som nästan oavbrutet spelade franska och engelska sviterna på piano så har Bachs musik alltid varit mycket närvarande under min uppväxt. Några av de starkaste, häftigaste och mest känslosamma stunder i mitt liv har jag upplevt till Bachs musik och det är nästan alltid till den jag vänder mig om jag behöver tröst, vila, sorg eller glädje. Mina möten med Bachs musik är förmodligen en bidragande faktor till att jag spelar musik och studerar på Kungl. Musikhögskolan idag.

1.1.1. Johann Sebastian Bach

Johann Sebastian Bach, född 1685 i Eisenach, död 1750 i Leipzig, är en av historiens största kompositörer. Han levde och verkade under barocken i Tyskland och skrev ett stort antal orkesterverk, vokalverk, orgelverk, kammarmusik och verk för soloinstrument. Musiken är ofta icke “instrumentbunden” och fungerar, med reservation för speltekniska svårigheter och omfångsbegränsningar, oftast att spelas på andra instrument än de angivna i noterna. Några av Bachs verk, till exempel Die Kunst der Fuge, saknar angivelse vilket instrument det ska spelas på och andra verk har Bach själv arrangerat om till andra instrument. Bach spelade själv klaverinstrument men var även en skicklig violinist och dirigent (Schuback 2003).

1.1.2. Violinsonat i A-moll BWV 1003

Idén att arrangera en av Bachs fiolsonater för gitarr kom efter att ha hört Nigel Norths skiva Bach on Lute (North 2007) där han spelar alla Bachs fiolsonater och cellosviter. Efter att ha lyssnat och testat att spela lite på sonaterna föll jag ganska snabbt för nummer två. Den har en väldigt stillsam ledsamhet över sig som i sista satsen brister ut i ren desperation. Sonaten går i A-moll i fiolversionen, vilket är en bra tonart för gitarr och behöver därför inte transponeras för att bli spelbar. Det finns dessutom ett cembaloarrangemang av sonaten, förmodligen arrangerat av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009), att använda som referens i arbetet. Sonaten har BWV nummer 1003 och ingår i en samling med sex verk för soloviolin, tre partitor och tre sonater. Samlingen färdigställdes år 1720 (Glüxam 2009).

Arbetet med att skriva om Bachs andra fiolsonat för gitarr har gjorts tidigare av bland andra Manuel Barrueco (1998). Jag valde att inte titta på detta arrangemang innan mitt eget var färdigställt då en del av projektet var att hitta egna lösningar till de problem som uppstod under arbetets gång.

!

1.1.3. Bearbetning för gitarr

Vid transkription, bearbetning eller arrangering av musik uppstår alltid en rad frågor: Hur tänkte kompositören när han skrev stycket? Vilken frasering tänkte han sig i de fraser där han inte skrivit ut någon artikulation? Får man byta tonart på stycket? Är det okej att spela stycket på ett annat instrument? etc. Endast kompositören har svaret på många av dessa frågor och eftersom Bach gick ur tiden för drygt 250 år sedan så är det idag omöjligt att få entydiga svar på frågorna. Genom litteratur, samtal med kunniga inom området och genom att studera fioloriginalet, cembaloarrangemanget och en inspelning av sonaten på barockluta (North 2007) kan dock en praxis för musiken skönjas och förhoppningsvis ge svar på några av frågorna.

!

Då den moderna gitarren inte fick sitt genombrott förrän i början av 1800-talet (Schuback 2003) så kom Bach aldrig i kontakt med den och komponerade heller ingen musik för den. Däremot komponerade och arrangerade han musik för det instrument vi idag kallar för barockluta. Barocklutan har mycket gemensamt med gitarren och kan därför studeras för att ge klarhet i hur en gitarr förmodligen hade använts i om den funnits under barocken.

!

Samtida med Bach levde och verkade kompositören Silvius Leopold Weiss i Dresden, Östra Tyskland. Man vet att Weiss och Bach träffades åtminstone en gång i Leipzig 1739. Weiss var precis som Bach uppskattad för sin stora improvisationskonst men på luta istället för klaverinstrument (Sohlman 1975). Nigel North kommenterar hur han tänkte i arbetet med sina arrangemang av Bachs fiolsonater: “I haven’t tried to copy Bach’s keyboard style[…]. Instead my imagination and guide was to think of how Weiss may have played these work, with approval of Bach, of course.” (North 2007). En metod och infallsvinkel jag tycker är väldigt bra och som jag använde mig av i arbetet med mina arrangemang.

1.2.Syfte

2. Metod

Här följer en beskrivning av tillvägagångssättet vid arrangeringen, inövnings-processen och inspelningen av sonaten; samt en kortare reflektion kring tidsplanen, en förklaring av hur arbetet dokumenterades och en riskanalys.

2.1.Tillvägagångssätt

Pianoprofessorn Gunnar Hallhagen menade att visionen om hur man vill att det ska låta måste finnas närvarande redan tidigt i inövnings-processen av ett stycke (Åberg 2011). Detta var något jag tog fasta på i arrangeringsprocessen och började därför med att lära mig fiolversionen så bra att jag kunde spela den utantill. På så vis fick jag en övergripande bild av hur satsen lät, var uppbyggd och vilken känsla den ville förmedla. Därefter spelade jag fiolversionen samtidigt som jag tittade i noterna för cembaloversionen. Detta för att få en övergripande bild av skillnaderna mellan versionerna vad gäller ändrade toner, fraser och rytmer. Efter det jämfördes takt för takt mellan versionerna och ändringar testades på gitarren. Vissa idéer valdes bort direkt av speltekniska skäl medan de som gick att spela och lät bra skrevs in i en kopia av fiolversionen. Arrangemangen skrevs in i ett notskrivningsprogram, korrekturlästes för att hitta eventuella slarvfel och renskrevs sedan.

!

När jag fastnade eller blev osäker på någonting i arrangeringsprocessen så försökte jag föreställa mig hur Weiss skulle ha spelat stycket på barockluta. Jag fick då ofta klarhet i hur jag skulle arrangera det för att det skulle låta bra och gå att spela på gitarr. Denna metod har jag lånat av Nigel North (2007)

!

När satserna var färdigarrangerade tog arbetet att öva in och göra dem klara för inspelning vid. Tekniska svårigheter löstes genom att isolera problemet och öva det långsamt flera gånger om. Hjälpte inte detta konstruerade jag små övningar som isolerade problemet och övade dessa tills tekniken inte var ett bekymmer längre.

!

två tagningar gick vi igenom vad som behövde kompletteras och gjorde några kompletterande tagningar. Därefter sammanställde vi ett klippschema som vi använde för att klippa ihop en slutgiltig version.

2.1.Tidsplan

Tidsplanen, som gjordes i början av projektet, bestod av en lista med “deadlines” t.ex när allegrot skulle vara färdigarrangerat eller när synopsis skulle vara färdigskriven. Efter tidigare projekt har jag insett att detta arbetssätt fungerar bäst för mig då jag jobbar väldigt intensivt periodvis och stundvis ligger arbetet helt helt stilla. En ganska luftig tidsplan utan exakta starttider var därför att föredra. Även detta projekt var intensivt vissa perioder och lugnare andra. Projektet startade redan innan skolstart och den första september var gravet redan färdig. Satserna arrangerades i ordningen grave, allegro och sist andante.

!

Under projektets gång avvek en del från originaltidsplanen. Detta gäller främst den skriftliga delen i projektet som blev något försenad då den praktiska delen tog större utrymme än jag tidigare planerat för. Inspelning och redigering av inspelningen var också något som tog mer tid än väntat. På grund av dessa avvikelser i tidsplanen hann jag bara spela in gravet. Jag planerar att spela in resterande satser senare i vår efter avslutat projektet. Se detaljerad tidsplan i original i synopsis (bilaga 1).

!

2.2.Dokumentation

2.3.Riskanalys

3. Resultat

!

Projektet resulterade i tre satser ur Johann Sebastian Bachs fiolsonat i A-moll arrangerade och noterade för gitarr samt en sats inspelad. I följande avsnitt beskrivs arrangeringsprocessen, arbetet med och inför inspelningen av gravet samt en kort reflektion över vad jag lärt mig under projektet.

3.1.Arrangeringsprocessen

3.1.1. Grave

Fiolversionen och Cembaloversionen jämfördes och kombinerades till ett arrangemang. Oftast handlade det om extra bastoner eller utfyllnad av ackordstoner. Dessa skrevs in i en kopia av fiolnoterna. Större förändringar som ändringar i melodi eller rytmik skrevs ner på ett separat notpapper. Redan här började första urvalet av vad gitarrarrangemanget skulle komma att innehålla. Vissa idéer valdes bort för att fiolversionen lät bättre. Andra idéer gick inte att genomföra på gitarr av speltekniska skäl och valdes bort av den anledningen. Vissa ackordsläggningar från cembaloversionen klingade inte bra eller gick inte fysiskt att spela på gitarr. Om idén ändå lät bra på gitarr ändrades läggningen av det ackordet för att bättre fungera på gitarr.

!

Efter att hela satsen genomarbetats på detta sätt renskrevs den och korrekturlästes för att hitta slarvfel. När alla toner, rytmer och fraseringar var rätt lades fraseringsbågar, drillar och förslag till i arrangemanget. Dessa hämtades ur en faksimilutgåva av Bachs handskrivna noter. Detta för att de musikaliska idéerna och fraseringarna i gitarrarrangemanget skulle komma så nära Bachs ursprungliga intention som möjligt. På ställen där fraser från cembaloversionen ersatt fiolversionen har jag använt fraseringsbågarna från cembaloversionen (Naumann 1894).

!

originalnoter kan ha två förklaringar. Antingen att han inte ville ha en drill där eller, som jag finner mer troligt, att det var praxis på den tiden att spela en drill eller ett förslag på den tonen och därför var det inte nödvändigt att skriva ut det i notskriften.

!

!

3.1.2. Allegro

Arrangerandet av allegrot gick till på liknande sätt som gravet, det vill säga att fiolversionen först övades in för att sedan jämföras med cembaloversionen. Det som skilde cembalo- och fiolversionerna åt var till stor del extra bastoner som under arbetsprocessen skrevs in i en kopia av fiolnoterna. Detta renskrevs och korrekturlästes. Den största utmaningen i arrangerandet av allegrot var hur satsen skulle noteras. Jag ville hitta en notation där Bachs originalfrasering inte gick om intet men som ändå innehöll mina ändringar. En tids experimenterande med olika notationer resulterade i att Bachs original-fiolversion noterades med notskaften uppåt och alla mina ändringar med notskaften nedåt. Precis som i gravet fanns det idéer från cembaloarrangemanget som inte gick att genomföra speltekniskt på gitarr och valdes bort av den anledningen. I cembaloarrangemanget fanns det i takt 53 och 54 en nedåtgående baslinje där sista tonen hamnade utanför gitarrens omfång. Dessvärre gick inte baslinjen att oktavera upp eftersom den då skulle krocka med melodin. Baslinjen går alltså inte att spela på en traditionell gitarr men jag lät den ändå stå kvar i noterna, men med noterna inom parentes, ifall utövaren råkar spela arrangemanget på en gitarr med en extra bas-sträng och då kan få medan sista tonen.

!

3.1.3. Andante

Eftersom det är repris på både A- och B-delen i andantet har jag med både fioloriginalet och min arrangerade version i arrangemanget. Utövaren kan då välja om hon vill spela olika versioner i olika repriser. Detta medförde att arbetssättet för andantet skilde sig något från de två föregående satserna. Fiolversionen skrevs in i två system i ett notskrivningsprogram, ett för varje repris. Det övre systemet lämnades orört medan det undre fylldes med ändringar lånade från cembaloversionen. Precis som i allegrot och graven hamnade vissa bastoner från cembaloarrangemanget utanför gitarrens omfång och oktaverades därför upp.

3.2.Inspelning och lärdomar

3.2.1. Inövande och inspelning

Inövandet av arrangemangen gick relativt snabbt då mycket av interpretationsarbetet redan var gjort under arrangeringsprocessen. Till exempel var de flesta fraseringar och fingersättningar redan bestämda. Dock fanns vissa tekniska svårigheter var tidskrävande att öva in.

!

Dessa tekniska svårigheter resulterade i att jag inte hann öva in alla satser och spelade därför bara in gravet. Inspelningen gjordes den 29 december i Södra Mellby och finns bifogad på CD.

3.2.2. Lärdomar

Då jag i projektet grävde djupare i Bachs musik och barockmusik än jag tidigare gjort har jag fått en djupare förståelse för hans musik och för barockmusik generellt. I och med de tekniska svårigheterna i allegrot har min gitarrteknik utvecklats och jag har samlat på mig erfarenhet om hur jag kan öva och lära ut teknik till mina elever. Inövandet av andantet gav mig bättre tonbildning och en djupare förståelse om frasering och rytmisk exakthet.

!

Detta är erfarenheter jag kommer att ha stor nytta av i framtiden som gitarrlärare och som gitarrist; men det jag verkligen tar med mig från det här projektet är kunskapen att lösa ett tekniskt problem med en interpretatorisk idé. Gitarren är inget perfekt instrument och ibland måste toner släppas tidigare än önskat för att göra vänsterhandens fingrar lediga för andra toner eller för göra en lägesväxling. Innan projektet har jag förgäves försöka dölja dessa svagheter hos instrumentet men inser nu att de, med rätt interpretation och lite planering, ofta kan användas för att hjälpa istället för att stjälpa musiken.

4. Diskussion

4.1.Målet

Målet med projektet var att arrangera, notera och spela in tre satser ur Bachs andra fiolsonat. Detta uppnåddes sånär som på inspelningen av arrangemangen. I och med Varbergkonserten fanns inte tiden för att öva in alla satserna tillräckligt bra för inspelning. Därför spelades bara gravet in under projektets tidsplan. Planen är att fullfölja de ursprungliga inspelningsplanerna efter avslutat projekt.

4.2.Notation

!

!

!

!

Kopia av Bachs autograf, takt 37 - 39 (Sei Solo a Violino da Joh.Seb.Bach 1964).

Efter att ha lyssnat på hur Glenn Gould varierar sig i repriserna när han spelar de franska sviterna (Gould 1974) i kombination med att jag arbetade med notationen av allegrot kom jag fram till följande: En notation av ett arrangemang som låser utövaren vid en speciell frasering är i det här fallet inte bra. Då Bachs musik är väldigt komplex så finns det ofta flera bra fraseringar på samma fras. Jag hade kunnat notera en frasering som jag tycker låter bra, men tänk om jag förbiser en annan frasering som utövaren kanske hade hittat. Kanske hade jag då hindrat henne från att se andra möjliga fraseringar.

!

!

Egen notation med bestämd frasering, takt 37 - 39.

Notationen i cembaloversionen lämpade sig inte för gitarrversionen då alla pauserna gjorde den svårläst. Det finns även en risk att utövaren tolkar dessa pauser som att alla toner måste spelas korta och att tonerna får inte klinga i varandra. Vilket jag inte tror är meningen dels med tanke på hur Bach själv noterat satsen i fiolversionen, men också på grund av all dold polyfoni i satsen.

!

Notation av cembaloarrangemanget, takt 35 - 39 (Naumann 1894).

!

Problemet hade kunnat lösas genom att skriva ner arrangemangen i fransk lut-tabulatur. Tabulatur visar tonhöjd och rytm men ingen separering av stämmor eller tonlängd, det lämnas fritt för tolkning av utövaren. Ett problem med att teckna ner musik i lut-tabulatur är att många klassiska gitarrister inte läser den lika bra som de läser noter. Detta i kombination med tidsbrist för att skriva om arrangemangen gjorde att jag istället försökte hitta en notation i noter som fungerade.

!

!

!

Egen utskrift i fransk lut-tabulatur, takt 37-39.

!

!

Det slutade med att jag valde att notera allegrot med fioloriginal-tonerna med notskaften uppåt och alla ändringar och tillagda toner med skaften nedåt. På så sätt finns Bachs originalfrasering av melodin kvar trots att ändringar är gjorda.

Egen utskrift av slutresultatet, takt 35-40.

4.3.Eftertankar

4.3.1. Konserten i Varberg

På ett sätt hade varit bra att tacka nej till konserten i Varberg för att då få mer tid till att öva och spela in arrangemangen. Å andra sidan gav konserten och instuderingsarbetet inför den många erfarenheter som berikade projektet. Även om Bacharrangemangen aldrig spelades på konserten fick jag förståelse för vad som fungerar bra respektive mindre bra i en konsertsituation. Erfarenheter som var till stor hjälp i arbetet med ackordsläggningar, fraseringar, klangfärg, fingersättningar etc i arrangemangen. Därför hävdar jag att valet var rätt och hade inte ändrat det om tillfället gavs.

4.3.2. När är ett arrangemang färdigt?

Referenser

Andersson, Nicholas (2009) Sonatas and Partitas - Bach and Alina Ibragimova [cd-booklet]. London: Hyperion Records Ltd.

!

Barrueco, Manuel (1998) 3 Sonatas for Guitar solo: from Sonata for Violin, BWV 1001, 1003 and 1005. Wien: Wiener Urtext Edition, Schott/Universal Edition.

!

Glüxam, Dagmar (2009) Sonaten und Partiten für Violine solo. Wien: Wiener Urtext Edition, Schott/Universal Edition.

!

Gould, Glenn (1974) The French Suites. New York: Columbia Records.

!

Klingfors, Gunno (1985) Barockboken. Stockholm: AB Carl Gehrmans musikförlag.

!

Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik och musik med människor. Falun:Bo Ejeby.

!

Nachmanovitch, Stephen (1990) Spela fritt. Danmark: Bo Ejeby.

!

Naumann, Ernst (1894) Bach Gesellschaft Ausgabe, Band 42. Leipzig: Breitkopf & Härtel.

!

North, Nigel (2007) Bach on lute. East woodhay: Linn records.

!

Schuback, Lars (2003) I Bonniers Musiklexikon. Stockholm: Albert Bonniers.

!

Sohlman (1975) Sohlmans Musiklexikon. Stockholm: Sohlmans.

!

Schreiber, E (1964). Sei Solo a Violino da Joh.Seb.Bach Stuttgart: Bärenreiter.

!

Bilagor

Bilaga 1: Synopsis

Bach på gitarr

!

Bakgrund

!

Med en pappa som spelat otroligt mycket av Johan Sebastian Bachs musik på gitarr och en kusin som nästan oavbrutet spelade franska och engelska sviterna på piano så har Bachs musik alltid varit mycket närvarande under min uppväxt. Några av de starkaste, häftigaste och mest känslosamma stunder i mitt liv har jag upplevt just till Bachs musik och det är alltid till den musiken jag vänder mig om jag behöver tröst, vila, sorg eller glädje. Mina tidiga möten med Bach och mitt förhållande till honom är förmodligen en bidragande faktor till att jag spelar musik och studerar på Kungl. Musikhögskolan idag.

!

Idén att arrangera en av Bachs fiolsonater för gitarr kom efter att ha hört Nigel Norths skiva “Bach on Lute” (North 2007). Efter att ha lyssnat och spelat lite på sonaterna föll jag ganska snabbt för nummer två. Den har en väldigt stillsam ledsamhet över sig som i sista satsen brister ut i desperation. Sonaten går i A-moll redan i fiolversionen, vilket är en bra tonart för gitarr och stycket behöver därför inte transponeras för att bli spelbart. Det finns dessutom ett cembaloarrangemang av sonaten att använda som referens i arbete. Sonaten har BWV nummer 1003 och ingår i en samling med sex verk för soloviolin, tre partitor och tre sonater. Samlingen färdigställdes år 1720. (Glüxam 2009)

!

!

Metod

!

Till mitt förfogande har jag tre utgåvor av sonaten: Bachs egna handskrivna version för fiol (Schreiber 1964), en renskriven version utav Bachs originalskrift (Glüxam 2009) samt en version arrangerad för cembalo (Naumann 1894). Dessa versioner jämförs och kombineras till en gitarrversion. Man vet inte med säkerhet vem som har arrangerat cembaloversionen men det kan vara gjort av Johan Sebastian Bachs son Wilhelm Friedemann Bach. (Andersson 2009)

!

För att projektet ska få plats inom tidsramen för denna kurs har andra satsen, fugan utelämnats. Alltså kommer bara satserna: 1: grave, 3: andante och 4: allegro att arrangeras.

!

Då jag har lättare för att läsa fiolnoter noterade i G-klav än cembalonoter noterade i två system så kommer fiolversionen alltid vara den versionen jag tittar på först. Detta för att få en helhetsbild av stycket. Fiolnoterna jämförs sedan med cembalonoterna för att se vad som skiljer de två versionerna åt. Därefter bestäms vilka delar från de olika versionerna jag vill ha med i gitarrarrangemanget.

!

När arrangemangen är färdiga tar arbetet att öva in och göra dem klara för inspelning vid. Detta arbete kommer gå relativt snabbt då jag räknar med att mycket av interpretationsarbetet redan är gjort under arrangeringsprocessen. Till exempel kommer de flesta fraseringar och fingersättningar redan vara bestämda.

!

Tidsplan

!

1 sept kl 12:00 Gravén färdig. Bekanta mig med övriga satser i fiolversionen.

19 sept kl 09:00 Utkast av synopsis samt klar med en tredjedel av allegrot. 23 sept kl 12:00 Utkast av synopsis mailas till Incca.

26 sept kl 09:00 Hela allegrot färdigt. 26 sept kl 10:00 Litteraturseminarium 10 okt kl 09:00 Hela andantet färdigt. 24 okt kl 10:00 Litteraturseminarium

4 nov kl 12:00 Utkast 1 av slutrapport mejlas till alla i handledningsgruppen. 7 nov kl 09:00 Obligatorisk litteratur läst.

18 nov kl 12:00 Utkast 2 av slutrapport mejlas till alla i handledningsgruppen. 20 nov kl 12:00 Alla satser inövade och färdiga för konsert.

18 dec kl 12:00 Arbetet inspelat. 19 dec kl 09:00 Ventilering av arbetet

1 jan kl 12:00 Inlämning av reviderad slutrapport till respektive handledare och kursansvarig.

Resultat

!

Efter avslutat projekt kommer jag ha tre satser av Bachs andra fiolsonat arrangerade för gitarr, nedskrivna i noter och inspelade. Det noterade resultatet kommer även ha en bilaga där

ändringar i förhållande till fiol- och cembaloversionerna presenteras. Denna bilaga kommer att likna de bilagor som Frank Koonce bifogar till sina arrangemang. (Koonce 2002)

Arrangemangen kommer i framtiden att användas som konsertmaterial. Då jag i projektet gräver djupare i Bachs musik än jag tidigare gjort kommer jag förhoppningsvis få en djupare förståelse för honom som person, hans musik och barockmusik i stort.

!

Källor och litteratur

!

Andersson, Nicholas (2009) Sonatas and Partitas - Bach and Alina Ibragimova [cd-booklet]. London: Hyperion Records Ltd.

Glüxam, Dagmar (2009) Sonaten und Partiten für Violine solo. Wien: Wiener Urtext Edition, Schott/Universal Edition.

Koonce, Frank (2002) Johan Sebastian Bach The Solo Lute Works edited for guitar by Frank Koonce. California: Neil A. Kjos music company.

Naumann, Ernst (1894) Bach Gesellschaft Ausgabe, Band 42. Leipzig: Breitkopf & Härtel. North, Nigel (2007) Bach on lute. East woodhay: Linn records.

Lilliestam, Lars (2009) Musikliv: Vad människor gör med musik och musik med människor. Nachmanovitch, Stephen (1990) Spela fritt. Danmark: Bo Ejeby Förlag.

!

r-!

!

Bilaga 3 - Andante

!