vid diabetes typ 2

(1)

E X A M E N S A R B E T E

Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning

vid diabetes typ 2

Cecilia Taavo, Maria Jatko

Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap

2007:007 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--07/007--SE

(2)

Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2

Patienter i ålder 70-79 år under tidsperioden 1/12-2005-30/11 2006 i Sverige

Ett examensarbete gjort av Maria Jatko

Cecilia Taavo

Som studerar Receptarieprogrammet 2004-2007 Handledare; Lars Nilsson, stiftelsen NEPI, Stockholm

Engelsk titel;

Patient’s adherence to oral diabetes drugs

Patients between 70-79 years of age in Sweden between 1/12-2005-30/11 2006.

(3)

Sammanfattning

Diabetes typ-2 är en sjukdom som kräver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med så få komplikationer som möjligt.

Den här studien undersöker följsamheten till orala diabetesläkemedel bland patienter i åldern 70-79 år. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likställt det med mängd uthämtat läkemedel i förhållande till

ordinationen och utköpsfrekvensen.

Avsikten med projektet är att med hjälp av det nya nationella läkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven på receptet har bättre följsamhet än de som inte har det.

Materialet till studien kommer från data som registrerats på apoteken i Sverige. Ifrån dessa data har en fil över patientuttag av perorala diabetesläkemedel med ATC kod A10B använts. Filen innehöll uppgifter på löpnummer, kön, ålder, läkemedelsnamn, förpackningsstorlek, antal förpackningar, levererad mängd läkemedel i DDD, sjuställig ATC kod, länskod,

expeditionsdatum samt dosering.

250 patienter ingick i studien, 144 män och 106 kvinnor.

Resultaten från alla läkemedelsgrupper tillsammans visar att följsamheten totalt var 37 %; (för män 35 % och för kvinnor 39 % och denna skillnad var inte statistiskt signifikant). Av

patienterna hade 61,5 % en indikation på receptet och följaktligen hade 38,5 % ingen

indikation. Inom gruppen ”recept med indikation”, 209 patienter, var 35 % följsamma, oavsett kön eller ATC-kod. Inom gruppen ”recept utan indikation”, 131 patienter, var 40 % följsamma oavsett kön eller ATC-kod. Skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Av män med indikation var 33 % följsamma respektive 38 % av männen utan indikation. Av kvinnorna med indikation var 37 % följsamma respektive 43 % av kvinnorna utan indikation.

Hos kvinnorna är procenten följsamma högre hos patienter utan indikation på recepten men det är inte statistiskt signifikant. Dessutom visade studien en tendens att kvinnorna hade högre följsamhet än männen men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Hos männen är procenten följsamma högre hos patienter utan indikation på recepten men här ger skillnaden statistisk signifikans p=0,04 för alla ATC-koder och p=0,051 för ATCkod A10BA01.

(4)

Sammanfattning 2

Inledning 4

Bakgrund 4

Tidigare studier 4

Diabetes mellitus 5 Diabetes typ 2 5

Diagnos 6

Behandling 6

Perorala diabetesläkemedel 7

Syfte 8

Metod 8

Terminologi 9

Resultat 10

Alla ATC-koder 10 Följsamheten hos alla ATC-koder sammantaget 12

Följsamheten hos läkemedelsgruppen A10BA02 13

Diskussion 14

Slutsats 16

Tackord 17

Referenser 18

Bilagor 19

Följsamheten hos de övriga läkemedelsgrupperna 19

(5)

Inledning

Bakgrund.

Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom som med rätt behandling ger patienten möjlighet till ett normalt liv. Vid sviktande terapi riskerar patienten däremot att drabbas av allvarliga

komplikationer som t.ex. skador på kärl, nerver och njurar. ¹

Detta leder till ett stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Kostnaderna består bl.a. av förlorad arbetsinkomst, ökade läkemedelskostnader, ökade vårdbehov och sjukhusinläggningar.¹

En stor andel av patienterna med diabetes typ 2 har inte blodsockerkontroll. Detta kan bero på flera saker, en kan vara att de inte använder läkemedel på rätt sätt. Läkemedelsanvändningen är alltså oföljsam. En oföljsam läkemedelsanvändning kan innebära att patienten tar för mycket läkemedel eller för lite läkemedel i förhållande till ordinationen. Detta kan ske omedvetet eller medvetet, patienten kan glömma att ta sin medicin eller så kan patienten aktivt ta ett beslut om en lägre dosering eller ett helt uteslutande av medicinen.^2,3

För att få en följsam läkemedelsbehandling så är det viktigt att det finns concordance, en samsyn, mellan den professionella sidan och den enskilda patienten när det gäller patientens sjukdom och behandling.²

När det gäller långtidsterapi som det är vid diabetes typ 2 så definieras följsamheten i vilken grad en persons beteende – att ta medicin, följa dietråd och eller ändra livsstil –

överrensstämmer med överenskomna rekommendationer från en vårdgivare. Compliance betyder följsamhet, samverkan, en patients (eller frisk försökspersons) efterlevande av medicinska föreskrifter, t ex beträffande intag av läkemedel. Acceptabel följsamhet brukar definieras som att patienterna använder 80-120 % av den ordinerade dosen.^1,4

Tidigare studier.

Det har gjorts många studier över hela världen angående patienters följsamhet vid

farmakologisk behandling. Resultaten visar på varierande dålig följsamhet beroende på många orsaker. Ett projekt i Sverige, 2005, visade att uttagsföljsamheten hos patienter, ålder 41-87 år, med diagnosen typ 2 diabetes och behandlade med insuliner, orala diabetesmedel och även med blodtrycks- och lipidsänkande medel var 46-66 % beroende på typ av läkemedel.⁵ I en ABLA rapport i Sverige, har de tagit slutsatsen att det är rimligt att som en allmän bedömning räkna att följsamheten vid långtidsbehandling i genomsnitt är högst 50 %. ² I en svensk studie

(6)

över utköpen från apotek av 25 olika läkemedelstyper blev uttagsföljsamheten för orala diabetesmedel 59 %. ⁶

Diabetes mellitus.

Diabetes klassificeras i två grupper, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där de insulinbildande beta-cellerna förstörs vilket gör att insulinproduktionen upphör. I barn och ungdomsåren förekommer nästan enbart typ 1-diabetes och insjuknandet är högst i tidiga tonår. Typ 1-diabetes förekommer även hos vuxna i alla åldrar.

Vid typ 2-diabetes förekommer ofta en markant nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) i kombination med gradvis avtagande betacellsfunktion.⁷

Det som skiljer de olika typerna är att vid typ 1 har insulinproduktionen helt eller nästan helt upphört att fungera medan det i typ 2 fortfarande finns en viss insulinproduktion. Andra skillnader är orsaker till insjuknande och behandlingsrekommendationer.

Typ 1 drabbar främst yngre personer och typ 2, som även kallas åldersdiabetes, drabbar främst äldre personer. Andra diabetesformer utgör < 5 % av all diabetes, t.ex. diabetes som oftast orsakas av alkoholinducerad pankreatit, graviditetsdiabetes m.m. ^1,^4,⁸

Diabetes typ 2.

Typ 2-diabetes är en metabolisk sjukdom som vanligen drabbar personer över 40 år, i Sverige är ca 270 000 personer drabbade. Sjukdomen yttrar sig i form av otillräcklig

insulinproduktion och/eller en insulinresistens som beror på att skelettmuskulaturen minskar sitt upptag av glukos och levern ökar sin produktion av glukos. Detta leder till att kroppen inte kan tillgodogöra sig den energi som sockret i normala fall ger cellerna utan sockret stannar kvar i blodet och ger en förhöjd blodsockernivå. De som drabbas av typ 2-diabetes har oftast under en lång tid haft en försämring av insulinkänsligheten i muskler och levern,

bukspottkörteln har under tiden försökt kompensera detta med att producera mer insulin och till slut orkar den inte bilda den mängd insulin som behövs för att cellerna ska ta emot sockret.

Den förhöjda blodsockernivån ger symtom som ökad törst, ökad urinmängd och mental och psykisk trötthet. Många som ligger på gränsen till att sjukdomen är på väg att bryta ut vet inte om det, utan det upptäcks ofta vid en rutinmässig hälsoundersökning.

Riskfaktorer för att drabbas av denna sjukdom är ärftlighet, övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet, stress och rökning. ^1,^4,⁸

(7)

Diagnos.

Diagnosen består av ett vanligt blodprov där man mäter glukoshalten i plasman. Vanligen ska patienten ha varit fastande minst åtta timmar men det går även att mäta glukoshalten utan att patienten har fastat eller genom att göra ett glukostoleranstest. Fastesockret ska ligga under 7 mmol/l, har man ett fasteblodsocker på över 7 mmol/l två olika dagar så räcker det för att få diagnosen diabetes. Om patienten inte har fastat och glukoshalten ligger över 11 mmol/l och patienten har andra symtom på diabetes så ger det också en diagnos. Glukostoleranstestet går till på så sätt att patienten ska fasta i minst åtta timmar och därefter tas ett blodprov. Efter blodprovet får patienten dricka en sockerlösning och efter två timmar tas ett nytt blodprov.

Om det senare blodprovet visar en blodglukoshalt på över 11 mmol/l så får man diagnosen diabetes. Blodproven säger dock inget om vilken typ av diabetes patienten har utan där väger andra faktorer in såsom ålder, ärftlighet och bukfetma som tyder på typ 2-diabetes. Vid denna sorts diabetes sker också en långsam försämring av sjukdomsförloppet. Vid osäkerhet om vilken diebetesform patienten har så tas ytterligare prover där man analyserar autoantikroppar.

7, 8

Behandling.

Befinner men sig i förstadiet till att få sjukdomen så ska kostråd, motion och rökstopp sättas in. Har sjukdomen väl brutit ut så försöker man under tre månader med ändrade kostvanor och motion. Ger detta inte tillräcklig effekt så börjar man behandla med perorala

diabetesläkemedel. Dessa verkar genom att stimulera bukspottkörtelns insulinfrisättning och öka insulinkänsligheten hos cellerna. Till överviktiga personer rekommenderas metformin och till normalviktiga sulfonureider eller metformin. När man inte längre uppnår önskvärd effekt av perorala läkemedel så sätts insulin in. ^{4, 7}

(8)

Perorala diabetesläkemedel.

Biguanidderivat (A10BA02) Metformin.

Minskar nybildningen av glukos i levern och ökar glukosupptaget i muskulaturen, vilket leder till en sänkt blodglukosnivå. Läkemedelsbehandling med metformin ger ingen viktuppgång och är därför förstahands val till överviktiga diabetiker. De vanligaste biverkningarna förekommer hos ca 20 % av patienterna och består av bl.a. illamående, diarré, kräkningar, metallsmak i munnen och diffusa bukobehag.

Sulfonureider (A10BB07, A10BB01, A10BB12) Glibenklamid, glimepirid och glipizid.

Receptorer på betacellerna i bukspottkörteln stimuleras vilket leder till en ökad

insulinfrisättning. Den ökade mängden insulin medför ofta en viktuppgång hos patienterna.

De vanligaste biverkningarna är illamående och kräkningar.

Metiglinider (A10BX02) Repaglinid och nateglinid.

Betacellens kaliumkanaler stängs och detta stimulerar insulinfrisättningen. Kort verkningstid vilket medför lägre risk för hypoglykemier. Vanliga biverkningar är hypoglykemiska symtom (nateglinid).

Alfa-glukosidashämmare Arkabos.

Inhiberar det enzym som bryter ner sammansatta sockerarter till absorberbara

sockermolekyler. Lägre glukossänkande effekt än hos metformin och sulfonureider. De vanligaste biverkningarna i form av tarmbesvär förekommer hos 20-30 % av patienterna.

Tiazolidindioner eller glitazoner (A10BG02, A10BD03, A10BG03) Rosiglitazon, rosiglitazon kombinerat med metformin och pioglitazon.

Agonister som förbättrar toleransen för glukos samt ger en bättre insulinkänslighet.

Viktökning är vanligt och de vanligaste biverkningarna är ödem, anemi och hyperkolestrolemi. ^{7, 9}

(9)

Syfte

En stor andel av patienterna med diabetes typ 2 har inte blodsockerkontroll. Avsikten med projektet är att med hjälp av det nya nationella läkemedelsregistret studera hur patienter hämtar ut sina läkemedel från apotek och bedöma om de har läkemedel tillgängliga så att de kan följa ordinationen som står på receptet, samt bedöma om de som har indikationen utskriven på receptet har bättre följsamhet än de som inte har det. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likställt det med mängd uthämtat läkemedel i förhållande till ordinationen och utköpsfrekvensen.

Metod

Sedan 1 juli, 2005 registrerar Apoteket AB receptuppgifter i samband med uthämtning av läkemedel på apotek. Alla data skickas till EpC, Socialstyrelsen. Ifrån dessa data har en fil över patientuttag av perorala diabetesmedel med ATC kod A10B använts. Filen omfattar ett eller flera läkemedelsuttag för individer 40 år eller äldre för perioden december 2005 till och med november 2006. Varje individ var anonymiserad men hade ett unikt löpnummer. Filen innehöll uppgifter på löpnummer, kön, ålder, läkemedelsnamn, förpackningsstorlek, antal förpackningar, levererad mängd läkemedel i DDD, sjuställig ATC kod, länskod,

expeditionsdatum samt dosering. De data som har bearbetats i denna rapport täcker åldersgruppen 70-79 år.

Materialet i filen bearbetades och sorterades i dataprogrammet Excel.

En sortering av patienterna gjordes först. De patienter vars dosering inte gick att fastslå samt patienter som bara hade ett läkemedelsuttag togs bort. Kvar fanns då 250 patienter, 106

kvinnor och 144 män. Vilka patienter som hade indikation på sina recept bestämdes genom att de som hade 70 % eller mer av sina recept med indikation ansågs ha indikation på alla sina recept. Hade patienten under 70 % av sina recept med indikation så ansågs patientens recept vara utan indikation. Sedan räknades dagar mellan patienternas läkemedelsuttag ut. Antal dagar patienterna ordinerats läkemedel räknades ut genom att se på doseringstexten och den förskrivna förpackningsstorleken. Följsamheten i procent kunde därefter beräknas genom formeln ((antal dagar ordinerat * 100)/antal dagar mellan utköpen).

En rangordning av patienternas följsamhet i underutköp, följsamhet och överutköp gjordes.

En bedömning att patienten varit följsam till sin läkemedelsanvändning gjordes om patienten hade alla sina läkemedelsuttag med följsamhet inom intervallet 80-120 %. Hade patienten

(10)

däremot sitt första uttag under 80 % följsamhet eller brist på läkemedel någon gång så ansågs patienten som underutköpare. Överutköpare ansågs de vara som hade läkemedelsuttag över 120 % en eller flera gånger och vad som vid uträkningar ledde till stora volymer läkemedel hemma. Patienter vars läkemedelsuttag varierade mycket och följsamheten befann sig både under och över 80-120 % intervallet räknades alltid noga på, så att det inte fanns brist eller stora överskott, vid brist ansågs patienten som underutköpare och vid överskott som överutköpare.

En sortering av ATC-koderna för sig gjordes så att det skulle bli möjligt att räkna ut följsamheten för varje läkemedelsgrupp. Många av patienterna använder fler än ett av läkemedlen och figurerar därför på flera ställen.

Statistisk signifikans undersöktes med t- test

Terminologi

Följsamhet definieras som i vilken grad en persons beteende – att ta medicin, följa dietråd och eller ändra livsstil – överrensstämmer med överenskomna rekommendationer från en vårdgivare. Acceptabel följsamhet brukar definieras som att patienterna använder 80-120 % av den ordinerade dosen.³

Compliance betyderföljsamhet eller samverkan, en patients (eller frisk försökspersons) efterlevande av medicinska föreskrifter, t ex beträffande intag av läkemedel.¹⁰

Concordance definieras som en samsyn, mellan den professionella sidan och den enskilda patienten när det gäller patientens sjukdom och behandling.²

(11)

Resultat

Från början hade vi 302 stycken patienter som ingick i studien och 1499 receptuttag. När materialet sorterats (bortsorterade patienter p.g.a. att det fanns endast ett uttag per patient eller att recepten hade svårtolkade doseringar eller ingen dosering alls) återstod 250 patienter; 144 män (58 %) och 106 kvinnor (42 %). Åldern på patienterna ligger mellan 70-79 år och receptuttagen är registrerade från december 2005 tom november 2006.

En bortsortering av ATC-kod A10BF01 och A10BX03 gjordes pga. att de bara användes av en patient.

Alla ATC-koder.

Om man oavsett ATC-kod jämför följsamheten figurerar ibland samma patient under flera ATC-koder vilket skenbart ger fler antal patienter totalt,beroende på att de använder flera olika läkemedel och då är 210 män (59 %) och 139 kvinnor (41 %). Hos männen ser vi att 35

% är följsamma till medicineringen respektive 39 % av kvinnorna. Totalt är 37 % av patienterna följsamma om man bortser från könet. Skillnaderna var inte statistiskt signifikanta.

Indikation på receptet innebär att det står vilket ändamål läkemedlet är till för t.ex. mot högt blodsocker eller diabetes och 61,5 % av patienterna hade en indikation på receptet och 38,5 % hade ingen indikation.

Inom gruppen ”recept med indikation” finns 209 patienter, varav 35 % är följsamma, oavsett kön eller ATC-kod. Inom gruppen ”recept utan indikation” finns 131 patienter varav 40 % följsamma oavsett kön eller ATC-kod. Skillnaderna var inte statistiskt signifikanta.

(12)

35%

40%

32%

33%

34%

35%

36%

37%

38%

39%

40%

41%

recept med indikation recept utan indikation

Figur 1. Procent följsamma oavsett kön eller ATC-kod i respektive grupp.

ATCkod

73

52

0 10 20 30 40 50 60 70 80

recept med indikation recept utan indikation

Figur 2. Antal följsamma oavsett kön, med eller utan indikation i respektive grupp.

73 patienter av 209 var följsamma med indikation på receptet, 52 av 131 var följsamma utan indikation.

Av patienter med indikation var 33 % av männen följsamma och 38 % av männen utan indikation var följsamma. Av kvinnorna med indikation var 37 % följsamma och 43 % av kvinnorna utan indikation var följsamma. Här var skillnaden statistiskt signifikant för männen enligt ett t-test (p=0,04), det kan vara slumpen för slumpen spelar en stor roll.

(13)

Följsamheten hos alla ATC-koder sammantaget Totalt antal patienter: 340 st.

Följer ordination? Antal procent Män totalt Underutköp 56 patienter 28 %

Följsamma 71 35 %

Överutköp 74 37 %

Kvinnor totalt Underutköp 45 32 %

Följsamma 54 39 %

Överutköp 40 29 %

Män med indikation Underutköp 35 31 %

Följsamma 38 33 %

Överutköp 41 36 %

Kvinnor med indikation Underutköp 31 33 %

Följsamma 35 37 %

Överutköp 29 30 %

Män utan indikation Underutköp 21 24 %

Följsamma 33 38 %

Överutköp 33 38 %

Kvinnor utan indikation Underutköp 14 32 %

Följsamma 19 43 %

Överutköp 11 25 %

Patienter totalt Underutköp 101 30 % Patienter totalt Följsamma 125 37 % Patienter totalt Överutköp 114 33 %

Följsamma patienter per ATCkod

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

A10B A02

A10BB07 A10BB01

A10B B12

A10BX02 A10BD

03 A10BG02

A10BG03 totalt alla

män och kvinnor

män och kvinnor med indikation män och kvinnor utan indikation

Fig. 3. Följsamheten i procent för alla ATC-koder totalt i respektive grupp.

(14)

Följsamheten hos läkemedelsgruppen A10BA02

Biguanidderivat, metformin A10BA02

Totalt antal patienter: 197 st.

Följer ordination? Antal procent Män totalt Underutköp 32 patienter 29 %

Följsamma 38 34 %

Överutköp 42 37 %

Följsamma 20 29 %

Överutköp 28 41 %

Följsamma 18 42 %

Överutköp 14 32 % Kvinnor totalt Underutköp 24 28 %

Följsamma 35 41 %

Överutköp 26 31 % Kvinnor med indikation Underutköp 18 32 %

Följsamma 21 36 %

Överutköp 19 33 % Kvinnor utan indikation Underutköp 6 22 %

Följsamma 14 52 %

Överutköp 7 26 %

Patienter totalt Underutköp 56 28 % Patienter totalt Följsamma 73 37 % Patienter totalt Överutköp 68 35 % Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades i tabellen (mellan män med respektive utan indikation visade t-testet p=0,051och hos kvinnorna p=0,439) För övriga tabeller som finns i bilagan är antalet observationer litet och statistiska beräkningar blir inte meningsfulla.

A10BA02 antal

0 2 4 6 8 10 12

Män totalt Män med indikation

Män utan indikation

Kvinnor totalt

kvinnor med indikation

kvinnor utan indikation

Underanvändning antal Följsamma antal Överanvändning antal

Figur 4. Följsamhet, som antal personer, till metformin A10BA02.

(15)

A10BA02 %

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Män totalt Män med indikation

Män utan indikation

Kvinnor totalt

Underanvändning % följsamma % Överanvändning %

Figur 5. Följsamhet i procent till metformin, A10BA02.

Diskussion

ATC-koderna A10BF01 och A10BX03 är borttagna ur studien pga bara en kund per ATC- kod. Jämför man ATC-koderna med varandra ser man att ATC-kod A10BA02 har mycket fler patienter än de andra grupperna. För att kunna göra en meningsfull bedömning behövs

tillräckligt med underlag för att dra slutsatser och flera ATC-koder i studien har för lite patienter för att få fram statistiskt signifikanta skillnader och därmed kunna dra slutsatser om skillnader i följsamheten. Det är en tendens till bättre följsamhet hos patienter utan indikation på recepten och hos kvinnor, troligen skulle ett större material ha givit signifikanta skillnader.

Den enda gruppen som gav statistisk signifikant skillnad var följsamheten för männen, med eller utan indikation. Det kan vara slumpen eftersom slumpen spelar stor roll. Den ATC-kod med största patientgruppen, A10BA02, där har också kvinnorna bättre följsamhet än männen men det är inte statistiskt signifikant. Även de patienter som inte har en indikation på recepten har större följsamhet om man tittar procentmässigt, men det är inte heller statistiskt signifikant enligt t-testet. När man tittar på patienter utan indikation så ser man att de har en högre

följsamhet och det kan ju bero på att det är erfarna diabetespatienter som har haft sin sjukdom länge och har fått rutin på sin medicinering och känner sin sjukdom och sin medicin väl.

Läkaren känner kanske också förtroende för att patienten kan sin medicinering och skriver därför ut läkemedel utan att ange indikation, medvetet eller omedvetet. Patienters följsamhet påverkas av många saker och idag säger man att det är viktigt med ”concordance”, dvs. en samsyn mellan läkare och patient där man kommer fram till en behandling båda är överens om. I studien är en följsam patient den som tar medicin 80-120 procent av ordinationen. Det

(16)

är svårt att avgöra om en patient som är överanvändare verkligen överdoserar eller om

patienten har ett lager hemma, i stugan, i bilen och på jobbet. Det är kanske långt till apoteket så man tar ut medicin när man ändå är där i närheten eller att patienterna passar på att hämta ut på alla sina recept när de ändå är på apoteket. Patienten kanske ska på en längre resa och behöver ta ut en större mängd medicin. I denna åldersgrupp är det vanligt med många läkemedel. Betydelsen av frikort kan diskuteras. Ett annat scenario är att patienten får ett annat läkemedel än det som står på receptet, samma aktiva substans men ett annat

handelsnamn. När patienten sedan sitter hemma och har kvar från förra uttaget tar man av båda läkemedlen då man tror att de är olika läkemedel och vissa recept har heller ingen indikation utskriven på receptet. I den här åldern så är det inte ovanligt med demens och då finns även en risk för både under respektive överdosering. Det finns hjälpmedel för detta, dosett, men i vilken utsträckning detta används vet vi inte. En patient som börjat med ett uttag under 80 %, är en underanvändare i och med att det inte syns hur uttagen sett ut före det datumet urvalsperioden började. Det kan ha varit en patient som köpt på sig läkemedel innan och nu kan vänta med nästa köp och som egentligen är en följsam kund.

Vid jämförelse med två andra svenska studier på itererade recept visade resultaten på andra siffror.^5,¹¹ Ena studien var en receptinsamling av itererade recept (flera uttag per recept) genomförd på de 16 största apoteken i Jönköpings läns landsting under en vecka i november 2002 (n=3636) med en följsamhet på orala diabetesmedel på 57 %. Den andra studien visade följsamheten till läkemedelsordinationerna bland diabetespatienterna på Hentorps vårdcentral i Skaraborg relaterade till graden av följsamhet till kliniska data för patienterna. Här var följsamheten 62 %. I denna studie är 37 % av patienterna följsamma och varför det är lägre följsamhet i denna studie kan vi inte svara på.

Indikationen saknades på 38,5 % av recepten i denna studie vilket i tidigare studier nämns som eventuell orsak till oföljsamheten. I denna studie har de recept som saknar indikation en tendens till högre följsamhet jämfört med de recept som har indikation vilket syns i figur 1 och 2.

(17)

Slutsats

När vi tittar på alla läkemedelsgrupper tillsammans visar resultaten att männen är följsamma till 35 %, respektive 39 % av kvinnorna. Totalt är 37 % av patienterna följsamma om man bortser från könet och indikation.

Det är en tendens att kvinnorna har bättre följsamhet än männen men det är inte statistiskt signifikant.

Det är också en tendens att de patienterna som inte har en indikation på recepten har större följsamhet om man tittar procentmässigt, men det är inte heller statistiskt signifikant enligt t- testet förutom för gruppen ”män med eller utan indikation”.

(18)

Tackord

Vi tackar för all hjälp av Lars Nilsson, Stiftelsen Nepi och Dan Haupt på Luleå Tekniska Universitet. Stor hjälp fick vi av Ola Lund på Falkenbergs lärcentrum när det gäller dataprogrammet Excel.

(19)

Referenser

1. www.diabetes.se

2. Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Rapport.

Landstingsförbundet, 2001 ISBN 91-7188-681-8.

3. T. Ihre, J Fastbom, R. Fuchs, A. Melander, L. Nilsson, I. Nordström Torpenberg och S. Petersson. Enligt ordination om bättre läkemedelsanvändning.

StudentlitteraturISBN10: 9144035403.

4. www.lakemedelsvarket.se

5. Lena Kindmalm, Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Projektredovisning 2005:1, primärvården Skaraborg FoU centrum.

6. Andersson K, Melander A, Svensson C, Lind O, Nilsson JLG (2005) Repeat prescriptions:

refill adherence in relation to patient and prescriber characteristics, reimbursement level and type of medication. Eur J Public Health 15: 621-6

7. C. Berne, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. T. Fritz, Gustavsbergs Vårdcentral, Gustavsberg. Diabetes mellitus, Läkemedelsboken 2005/2006.

8. www.infomedica.se

9. www.fass.se

10. www.sbu.se

11. Andersson K. Kartläggning av följsamheten till läkemedelsordinationer.

Examensarbete. Uppsala universitet 2003.

(20)

Bilaga

Följsamheten hos de övriga läkemedelsgrupperna

Sulfonureider, Glipizid A10BB07.

Totalt antal patienter: 38 st.

Följer ordination? Antal procent

Män totalt Underutköp 7 29 %

Följsamma 10 42 %

Överutköp 7 29 % Män med indikation Underutköp 4 29 %

Följsamma 6 43 %

Överutköp 4 29 %

Följsamma 4 40 %

Överutköp 3 30 %

Följsamma 6 43 %

Följsamma 5 63 %

Överutköp - - Kvinnor utan indikation Underutköp 4 67 %

Följsamma 1 17 %

Överutköp 1 17 % Patienter totalt Underutköp 14 37 % Patienter totalt Följsamma 16 42 % Patienter totalt Överutköp 8 21 %

A10BB07 %

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Män totalt Män m

ed i ndikation

Män utan indikation Kvinno

r to talt

kvinnor med ind

ikation

kvinnor utan

ind ikation

(21)

Figur 6. Följsamhet i procent till glipizid, A10BB07.

A10BB07 antal

0 2 4 6 8 10 12

Män t otalt

Män m ed i

ndikation

Män u

tan indikation Kvinnor totalt

kvinno r med i

ndikation

kvinnor utan ind

ikation

Underanvändning antal Följsamma antal Överanvändning antal

Figur 7. Följsamhet, i antal personer, till glipizid A10BB07.

Sulfonureider, Glibenklamid A10BB01 Totalt antal patienter: 52 st.

Följer ordination? Antal procent

Följsamma 10 28 %

Överutköp 17 47 % Män med indikation Underutköp 7 37 %

Följsamma 5 26 %

Överutköp 7 37 %

Följsamma 5 29 %

Överutköp 10 59 %

Kvinnor totalt Underutköp 6 37,5 %

Följsamma 6 37,5 %

Följsamma 6 40 %

Överutköp 4 27 % Kvinnor utan indikation Underutköp 1 100 %

Följsamma - -

Överutköp - -

Patienter totalt Underutköp 15 29 % Patienter totalt Följsamma 16 31 % Patienter totalt Överutköp 21 40 %

(22)

A10BB01 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Mä n totalt

Män med i ndikation

Män u tan ind

ikation

Kvinnor totalt

underanvändning följsamma överanvändning

Figur 8. Följsamhet i procent till glibenklamid, A10BB01.

A10BB01 antal

0 2 4 6 8 10 12 14 1618

Män totalt Män m

ed indikation Män u

tan indikation Kvinnor to

talt

kvinnor med indikation kvinnor utan indikation

underanvändning antal följsamma antal överanvändning antal

Figur 9. Följsamhet, i antal personer, till glibenklamid A10BB01.

Sulfonureider, Glimepirid A10BB12 Totalt antal patienter: 7 st.

Följer ordination? Antal procent

Män totalt Underutköp 1 16,5 %

Följsamma 4 67 %

Överutköp 1 16,5 %

Följsamma 2 67 %

Överutköp - -

Män utan indikation Underutköp - -

Följsamma 2 67 %

Överutköp 1 33 %

(23)

Kvinnor med indikation - - -

A10BB12 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Män t otalt

Mä

n med indikat ion

Män utan i ndikation

Kvinnor totalt kvinnor m

ed i ndi

kation

Figur 10. Följsamhet, i procent, till glimepirid A10BB12.

A10BB12 antal

0 0,51 1,52 2,5 3,53 4,54

Män totalt Män med i

ndikation

Män u

Figur 11. Följsamhet, i antal personer, till glimepirid A10BB12.

(24)

Kombination Metformin / Rosiglitazon A10BD03 Totalt antal patienter: 4 st.

Män totalt Underutköp - -

Följsam 1 100 %

Överutköp - -

Män med indikation - - -

Följsam 1 100 %

Överutköp - -

Följsam - -

Överutköp 1 33 %

Kvinnor med indikation Underutköp 2 100 % Kvinnor utan indikation Överutköp 1 100 %

A10BD03 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Män t otalt

Män m ed indi

kat ion

Män ut an indikat

ion

Kvinnor totalt kvinno

r med ind ikation

kvinnor

utan indikation

Figur 12. Följsamhet, i procent, till metformin /rosiglitazon A10BD03.

(25)

A10BD03 antal

0 0,5 1 1,5 2 2,5

Mä n totalt

Mä n med i

ndikat ion

Män u

underanvändning antal följsam antal

överanvändning antal

Figur 13. Följsamhet, i antal personer, till metformin /rosiglitazon A10BD03.

Övriga glukossänkande, Repaglinid A10BX02 Totalt antal patienter: 22 st.

Följsamma 3 25 %

Överutköp 4 33 %

Följsamma 2 40 %

Överutköp 2 40 %

Följsamma 1 14 %

Överdosering 2 29 %

Följsamma 1 10 %

Överutköp 6 60 %

Följsamma - -

Överutköp 4 67 %

Följsamma 1 25 %

Överutköp 2 50 %

(26)

A10BX02 %

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Män t otalt

Män m

tan in dikation

Kvinnor totalt kvinnor

me d indikation

kvinnor

utan indikation

Figur 14. Följsamhet, i procent, till repaglinid A10BX02.

A10BX02 antal

0 1 2 3 4 5 6 7

Mä n totalt

Mä n med i

ndikat ion

Män u

Figur 15. Följsamhet, i antal personer, till repaglinid A10BX02.

Tiazolidindioner, Rosiglitazon A10BG02 Totalt antal patienter: 10 st.

Män totalt Underutköp - -

Följsamma 2 67 %

Överutköp 1 33 %

Män med indikation Underutköp - -

Följsamma 2 100 %

Överutköp - -

Följsamma - -

(27)

Överutköp 1 100 %

Kvinnor totalt Underutköp 2 28,5 %

Följsamma 3 43 %

Överutköp 2 28,5 %

Följsamma 2 40 %

Överutköp 2 40 %

Följsamma 1 50 %

Överutköp - -

A10BG02 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Män totalt Män m

ed i ndikation

Män ut

an indikation Kvinnor totalt

kvinnor m ed i

ndi kation

kvinnor utan ind

ikation

Figur16. Följsamhet, i procent, till rosiglitazon A10BG02.

(28)

A10BG02 antal

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

Mä n totalt

Mä n med i

ndikat ion

Män u

Figur 17. Följsamhet, i antal personer, till rosiglitazon A10BG02.

Tiazolidindioner, Pioglitazon A10BG03 Totalt antal patienter: 8 st.

Följsamma 3 50 %

Överutköp 1 17 %

Följsamma 1 50 %

Överutköp - -

Följsamma 2 50 %

Överutköp 1 25 %

Kvinnor totalt Underutköp - -

Följsam 2 100 %

Överutköp - -

Kvinnor med indikation - - -

Kvinnor utan indikation Underutköp - -

Följsam 2 100 %

Överutköp

Patienter totalt Underutköp 2 25 % Patienter totalt Följsamhet 5 62,5 % Patienter totalt Överutköp 1 12,5 %

(29)

A10BG03 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Män totalt Män med i

ndikation

Män utan in dikation

Kvinnor totalt kvinnor

med indikation kvinnor utan indikation

Figur 18. Följsamhet, i procent, till pioglitazon A10BG03.

A10BG03 antal

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

Män totalt Män m

tan indikation Kvinnor

totalt

kvinnor med i ndi

kation

kvinnor utan i ndi

kation

Figur 19. Följsamhet, i antal personer, till pioglitazon A10BG03.