UPPSALA UNIVERSITET 2005-06-03 Företagsekonomiska institutionen
Examensarbete C VT 2005 Handledare: Christina Hultbom
”Först karriär, sen barn”
- en studie av ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning
Författare: Louise Engman
Helena Persson
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
1. Inledning ... 4
1.1 Problemdiskussion... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Disposition ... 6
2. Teoretisk bakgrund... 6
2.1 Jämställdhetslagen och Föräldraledighetslagen... 6
2.2 ”Först jobb sen barn” – ungas syn på balansen mellan karriär och familj ... 7
2.2.1 Graden av utbildning påverkar familjebildning ... 9
2.3 ”Välling i hjärnan” - arbetsgivares syn på balansen mellan karriär och familj ... 10
2.3.1 Varför så få kvinnor gör karriär ... 11
2.3.1.1 Kvinnor blir bortvalda... 11
2.3.1.2 Kvinnor väljer bort... 12
2.4 Hinder och underlättande åtgärder... 13
2.4.1 Åtgärder på arbetsplatsen ... 13
2.4.2 Åtgärder i hemmet... 14
3. Metod... 15
3.1 Urval ... 15
3.2 Datainsamling ... 15
3.3 Metoddiskussion ... 16
4. Hur ser ekonomistudenter på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?... 17
4.1 Fråga 1-4: Hur värderar ekonomistudenter karriärutveckling och familjebildning? ... 17
4.2 Fråga 5-10: Påverkar utbildningen ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?... 19
4.3 Fråga 11-15: Vad tror ekonomistudenter om arbetsgivares syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?... 22
4.4 Fråga 16: Vad tror ekonomistudenter skulle underlätta kombinationen av karriär och familj?... 25
5. Analys och diskussion ... 26
5.1 Ekonomistudenter väljer karriärutveckling före familjebildning ... 26
5.2 Utbildningens fokus på karriärutveckling... 28
5.3 ”Nackdel för kvinnor att ha barn” – ”nackdel för kvinnor att inte ha barn”... 29
5.4 Åtgärder på arbetsplatsen underlättar ... 31
6. Slutsats... 32
Referenser ... 34
Bilaga 1: Följebrev ... 36
Bilaga 2: Enkät... 37
Sammanfattning
Denna uppsats syftar till att undersöka ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning. För att undersöka detta har en enkät utformats för att mäta studenters attityder utifrån områdena; 1. Hur värderar ekonomistudenter karriärutveckling och familjebildning? 2. Påverkar utbildningen ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning? 3. Vad tror
ekonomistudenter om arbetsgivares syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning? och 4. Vad tror ekonomistudenter skulle underlätta kombinationen av karriär och familj? Undersökningen har gjorts bland c- och d-studenter inom ämnet företagsekonomi vid Uppsala universitet.
Vid sammanställningen av enkätundersökningen framkom att
ekonomistudenter, oavsett kön, värderar en karriär högt och planerar att göra en karriär innan de bildar familj. I stort sett samtliga studenter har funderat över kombinationen karriärutveckling och familjebildning och de flesta upplever den problematisk. Majoriteten av studenterna tror att det är en nackdel för kvinnor att ha barn vid konkurrensen om en anställning, men däremot inte att det är en nackdel för män. Det många studenter upplever som ett stort problem i kombinationen
karriärutveckling och familjebildning är att tiden inte räcker till. Man tror inte att det är möjligt att göra karriär på en vanlig arbetsvecka och den extra tid som krävs på arbetsplatsen måste då tas från familjelivet.
Resultatet från enkätundersökningen analyseras och jämförs sedan med tidigare forskning inom området. En av de slutsatser som dras utifrån detta är att många studenter ser karriärutveckling som svårförenligt med familjebildning och att en prioritering mellan dessa är nödvändig. Ekonomistudenter väljer då ”först karriär, sen barn”.
1. Inledning
Jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden förbättrades genom
Jämställdhetslagens tillkomst 1980 och Sverige har internationellt sett kommit långt i sitt jämställdhetsarbete. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden starkt
könssegregerad och saknar inom många områden kvinnliga ledare. (JämO, 2004, s. 1) För att försöka förstå vad som skapar denna könssegregerade arbetsmarknad kan man analysera den syn som finns i samhället på hur män och kvinnor kombinerar arbetsliv och familjeliv. Arbetsgivare tar ofta för givet att kvinnor har huvudansvaret för hem och familj och därmed mindre tid och energi över till en yrkeskarriär. Män däremot, antas ofta kunna förlita sig på att partnern tar huvudansvaret för familjen.
Därför kan de i större utsträckning ägna sig åt sitt arbete och har då lättare att bygga upp en karriär. (SOU 1997:138, s. 191) Kvinnor som valt att bryta traditionella mönster och satsa på en yrkeskarriär samtidigt som de bildar familj slits ofta mellan arbetslivets och familjelivets krav. Studier visar att svenska kvinnor upplever mer rollkonflikter och stress än vad yrkesarbetande i andra länder gör. Dessutom känner var tredje heltidsarbetande kvinna med barn ett behov av att minska sin arbetstid, vilket är en betydligt högre andel än bland män i samma situation. (JämO, 2005, s. 17)
Enligt en rapport från Jämställdhetsombudsmannen (2005) har unga kvinnor och män i stort sett samma förutsättningar på arbetsmarknaden till de blir föräldrar.
När de bildar familj tar kvinnor i större utsträckning ut föräldraledighet, stannar oftare hemma för att vårda sjukt barn, jobbar ofta deltid och har därför en högre frånvaro från arbetsplatsen än män. Detta leder till att kvinnor missgynnas under åren då de är småbarnsföräldrar. När barnen väl är vuxna har kvinnorna svårt att ta igen männens försprång på arbetsmarknaden. (ibid.)
Mest intresserade av jämställdhet är högutbildade kvinnor med
karriärambitioner och planer på familjebildning. Sannolikt för att de inser att ett delat ansvar för hem och barn är en förutsättning för att de ska kunna kombinera familj och karriär. De småbarnföräldrar som fått sitt första barn och som är tveksamma till att få fler barn anger ofta skäl till denna tveksamhet relaterade till arbetslivet. Många upplever att det är tufft att vara småbarnsförälder i dagens samhälle på grund av arbetslivets krav och bristen på tid. (Ds 2001:57, s. 76f)
Trots att många arbetsgivare ser familjebildning som en nackdel för kvinnor visar aktuell forskning att småbarnsmammor är effektiva på jobbet. En undersökning gjord vid ett statligt finskt forskningsinstitut1 visar att kvinnor får nyttiga kunskaper av familjelivet som de kan använda på arbetsplatsen. Småbarnsmammor är mycket effektiva och måste vara det för att de inte har tid att arbeta övertid. Mammorna tar ansvar för att få familj och karriär att gå ihop, arbetar därför intensivt och blir skickliga organisatörer. (Lammi–Taskula, 2005)
1.1 Problemdiskussion
Kvinnor missgynnas alltså i arbetslivet främst på grund av myter. För att
uppmärksamma och bekämpa detta är det viktigt att en diskussion om dessa myter förs. Ämnet familj och karriär har under många år diskuterats och åtskilliga
undersökningar har genomförts, främst om hur män och kvinnor i arbetslivet upplever kombinationen familj och karriär. Få studier visar dock studenters attityder i ämnet.
Studenter är en grupp som närmar sig ett arbetsliv samtidigt som de ofta befinner sig i en ålder då familj och familjebildning kan kännas aktuellt. Vad har de för tankar kring framtida karriär och familj? Hur tror de att arbetsgivare ser på möjligheten att kombinera karriärutveckling med familjebildning? Studenters åsikter borde vara intressanta att tillföra i diskussionen.
Många utbildningar har en plan för hur genusperspektiv kan integreras i utbildningen. Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, som denna uppsats behandlar, menar att ett genusperspektiv är viktigt inom ekonomutbildningen då åtminstone en del av studenterna kommer att hamna i ledande positioner och därmed har goda utsikter att påverka arbetslivets utformning. För att alla studenter ska kunna ta del av genusperspektivet ingår det i kursen Organisationsbeteende på B- nivå. Målet är att orientera studenterna om den roll som arbetslivets organisationer spelar när det gäller reproduktion av den obalanserade könsordningen samt att öka studenternas kunskap om olika förklaringsmodeller till detta. (Företagsekonomiska institutionen) Hur upplever studenterna denna del i utbildningen? Påverkar
studietiden deras syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?
1 Undersökningen är gjord vid ett statligt finskt forskningsinstitut för social- och hälsovård, Stakes, och bygger på enkäter med sammanlagt 1413 män och 3295 kvinnor. Alla medverkande hade barn yngre än tre år när undersökningen gjordes.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning. För att undersöka detta genomförs en
attitydundersökning bland c- och d- studenter inom ämnet företagsekonomi vid Uppsala universitet.
1.3 Disposition
Denna uppsats inleds med en kort beskrivning av den lagreglering som finns på området; Jämställdhetslagen och Föräldraledighetslagen. Uppsatsen belyser sedan, med hjälp av tidigare forskning, ungas syn på balansen mellan karriär och familj, arbetsgivares attityder samt hinder och underlättande åtgärder för kombinationen karriärutveckling och familjebildning. Därefter följer ett metodavsnitt samt resultatet av en enkätundersökning om hur ekonomistudenter ser på balansen mellan
karriärutveckling och familjebildning. Resultatet delas in i fyra områden; 1. Hur värderar ekonomistudenter karriärutveckling och familjebildning? 2. Påverkar utbildningen ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning? 3. Vad tror ekonomistudenter om arbetsgivares syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning? och 4. Vad tror ekonomistudenter skulle underlätta kombinationen av karriär och familj? I en analys diskuteras och jämförs sedan resultatet av enkäten med den tidigare forskning som belysts i teoriavsnittet. Denna analys avslutas med en slutsats.
2. Teoretisk bakgrund
2.1 Jämställdhetslagen och Föräldraledighetslagen
Bestämmelser gällande kombinationen av föräldraskap och förvärvarbete är uppdelade på två lagar; Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen.
Föräldraledighetslagen innehåller främst bestämmelser om möjligheten till ledighet. Dessutom finns särskilda skyddsbestämmelser för arbetstagare som utnyttjar de rättigheter som lagen erbjuder. (Föräldraledighetslagen 1995:584)
Jämställdhetslagen, som trädde ikraft 1980, har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt
utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lagen siktar till att förbättra främst kvinnors villkor i arbetslivet. Kvinnor bär ofta huvudansvaret för hushållsarbete och barn, samtidigt som de förvärvsarbetar. Detta förhållande försvårar möjligheten för kvinnor att bli jämställda männen i arbetslivet och därför förstärktes Jämställdhetslagen 1992 med nya bestämmelser. En 5 § tillkom med krav på att arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
Arbetsgivaren ska kartlägga vilka behov det finns hos anställda med barn och vidta underlättande åtgärder. (Jämställdhetslagen 1991:433) Av förarbetena till de nya bestämmelserna i Jämställdhetslagen framgår att arbetsgivaren bör rikta en ökad uppmärksamhet mot sådana faktorer som kan försvåra möjligheterna att samtidigt med förvärvsarbete ta ansvar för arbetet med hem och barn. Vidare menar
propositionen att arbetsgivare bör skapa möjligheter som underlättar kombinationen förvärvsarbete och föräldraskap genom att se över exempelvis den långsiktiga personalplaneringen, arbetstiderna och arbetsorganisationen. (prop. 1990/91:113, s. 101)
Brott mot Jämställdhetslagen anmäls till Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och antalet anmälningar till JämO gällande föräldraskap har på senare år ökat kraftigt.
Enligt JämOs rapporter görs ungefär 85 procent av anmälningarna av kvinnor.
(JämO, 2001, s. 1) Om ökningen av anmälningar beror på att fler personer diskrimineras i samband med graviditet och föräldraskap nu än tidigare eller om arbetstagare blivit bättre på att ta reda på och hävda sina rättigheter är dock svårt att säga. (JämO, 2003a, s. 1)
2.2 ”Först jobb sen barn” – ungas syn på balansen mellan karriär och familj
Under 2001 lät fackförbundet TCO genomföra ett antal undersökningar för att belysa föräldraskap och arbetsliv. Undersökningarna visar att många familjer fortfarande inte är särskilt jämställda och att barn verkar vara en nackdel för kvinnor på arbetsmarknaden. När kraven från arbetsliv och familj krockar, tar kvinnan oftast smällen. Det upplever såväl män som kvinnor. Undersökningarna visar också att småbarnsföräldrar diskrimineras i arbetslivet och resultatet blir att många skjuter upp
barnafödandet till en senare, obestämd tidpunkt eller avstår helt från att skaffa barn.
Samhällets krav blir allt mer svårförenliga med föräldraskap. (TCO, 2001, s. 2f) Enligt TCO tror två av tre i åldern 20-49 år som idag saknar barn att karriären eller löneutvecklingen skulle missgynnas av att skaffa barn. (ibid., s. 3) 5 av 7 kvinnor tror att kvinnors karriärmöjligheter påverkas negativt av att ha barn, medan endast 1 av 7 män tror att mäns karriärmöjligheter skulle påverkas negativt.
Undersökningen visar också att yngre människor i högre grad än äldre människor tror att kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden påverkas i negativ riktning av att ha barn. (ibid., s. 6)
Av Socialdepartementets slutrapport ”Barnafödandet i fokus”2 (2001)
framkommer också att unga män och kvinnor idag planerar ett arbete och en karriär före familj och barn. I praktiken är det också i denna tidsordning man handlar. För högutbildade kvinnor är karriärplanering ett viktigt skäl till att man väntar med barn.
Lönerna kan stiga ganska snabbt i början av en anställning och många kan känna en rädsla för att barnafödande i det skedet skulle leda till att man halkar efter i
löneutvecklingen. (Ds 2001:57, s. 165) Kvinnor föder inte barn när de själva vill utan när de tror att det stör arbetslivet minst. Barnafödandet skjuts allt längre upp i
åldrarna och själva viljan att skaffa barn påverkas. (JämO, 2003a, s. 2)
”Jag skulle gärna skaffa barn nu. Men: Med en färsk akademikerexamen måste jag få in en fot på arbetsmarknaden först. Jag tror detta är en vanlig anledning till varför man skaffar barn senare idag…”
(Barnlös kvinna, 29 år, Ds 2001:57, s.79)
Många unga utan barn menar att det är mycket man vill hinna med innan det är aktuellt med familjebildning. Arbetslivet upplevs för stressigt och arbetsgivarna kräver så mycket att det inte finns tillräckligt utrymme för barn. (Ds 2001:57, s. 78)
2 Regeringen beslutade den 7 december 2000 att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet,
Socialdepartementet, med uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar barnafödandet. Arbetsgruppens slutrapport ”Barnafödandet i fokus – från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle” överlämnades den 30 oktober 2001.
2.2.1 Grad av utbildning påverkar familjebildning
Studier visar att män, inom alla utbildningsgrupper, värderar arbete och karriär högre än vad kvinnor gör. För männen minskar dock arbetets betydelse ju högre utbildning de har. (Ds 2001:57, s. 78) Denna tendens bekräftas också av en enkätundersökning gjord av Elisabeth Wallace, VD för rekryteringsföretaget Wallace & Co3. Av 150 välutbildade män i karriären svarade var femte att de hellre skulle välja kortare arbetstid än högre lön. En tredjedel skulle också tacka nej till att arbeta övertid, även om det på sikt skulle främja deras karriär. Detta tyder på att högt utbildade män idag prioriterar familjen högre. (Civilekonomen, 2005)
Idag är ungas utbildningsambitioner över lag höga. Totalt planerar nästan 60 procent av unga mellan 16 och 29 år att ta en akademisk examen. Många av dessa upplever samtidigt att deras studieplaner får oönskade konsekvenser för deras möjlighet att skaffa barn. Bland de unga som föreställer sig att vid 35 års ålder ha en kort utbildning är det betydligt vanligare att lägga tonvikten på att ha bildat familj och leva ett lugnt och stabilt familjeliv än de som föreställer sig en akademisk utbildning.
(Ds 2001:57, s. 79)
”Kraven på dagens kvinnor är på tok för stort på alla sätt och vis. Studier och karriär är väldigt svårt att kombinera med familj. Oftast måste det ena stå tillbaka för det andra. Om man studerar vidare på universitetet 3-4-5 år eller längre och sedan kommer ut på arbetsmarknaden med ett par hundra tusen i studieskulder, hur skall man då kunna skaffa barn inom rimlig tid? Numera går man inte direkt från gymnasium till studier utan de flesta studerar och blir klar vid 30-35 års ålder och då gäller det att få ett bra jobb som man dessutom kan vara barnledig ifrån.”
(Barnlös kvinna, 35 år, Ds 2001:57, s. 80)
3 Enkätundersökningen gjordes bland 150 av de manliga namnen i företagets databas, alla välutbildade och mitt i karriären. Frågan som ställdes var vad de prioriterar i arbetslivet.
2.3 ”Välling i hjärnan” - arbetsgivares syn på balansen mellan karriär och familj
Arbetsgivares bristande tolerans gällande föräldraskap och svårigheter för unga föräldrar att förena yrkesliv med barn och familj är idag ett hett ämne för diskussion.
På området finns inga stora statistiska undersökningar, men 1996 publicerade arbetsförmedlingarnas tidskrift Platsjournalen en undersökning gjord bland
arbetsgivare och arbetssökande. 63 av de 100 tillfrågade arbetsgivarna uppgav att de inte ville anställa en person som tänker skaffa barn inom den närmaste framtiden.
Skälen som uppgavs var att det kostar för mycket att hitta en ersättare och att det ofta krävs en lång upplärningstid. Kvinnors barnafödande sågs dock som mindre
problematiskt i stora företag än i små privata. En tredjedel av arbetsgivarna frågar arbetssökande kvinnor om deras planer på att skaffa barn, medan endast en sjättedel ställer samma fråga till arbetssökande män. En femtedel av arbetsgivarna skulle också kunna tänka sig att skriva ”babykontrakt” med unga kvinnor där de förbinder sig att inte skaffa barn inom ett visst antal år. (Ds 2001:57, s. 194f)
Av de 100 tillfrågade arbetssökande, de flesta mellan 20 och 30 år, uppgav två tredjedelar av kvinnorna, men bara en femtedel av männen att de på
anställningsintervju blivit tillfrågade om de tänker skaffa barn. (ibid., s.195) En liknande undersökning har gjorts av fackförbundet HTF bland dess medlemmar. Undersökningen visade att över hälften av förbundets 19-39-åriga medlemmar tycker att det är svårt att kombinera föräldraskap och arbetsliv och att en tredjedel av kvinnorna, men endast en tiondel av männen, vid anställningsintervju hade blivit tillfrågade om de tänker skaffa barn. (ibid., s.195)
Det finns inget uttryckligt förbud mot att arbetsgivare ställer frågor om barn och familj vid en anställningsintervju. Arbetsgivaren riskerar dock att göra sig skyldig till könsdiskriminering, som är ett brott mot Jämställdhetslagen och EG-rätten, om frågan ställs till kvinnliga, men inte manliga, arbetssökande och om det leder till att kvinnliga sökande gör en sämre insats under intervjun än de annars skulle ha gjort.
Samma sak gäller om frågan leder till att kvinnor som svarat ja gallras bort från de sökande. Därför avråder JämO bestämt arbetsgivare från att ställa frågor om graviditet. En arbetssökande är heller inte skyldig att berätta om vare sig redan påbörjad graviditet eller planer på att skaffa barn. (www.jamombud.se) Den som är
anställd måste dock enligt Föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att man vill vara föräldraledig minst två månader före ledighetens början eller så snart som möjligt om det inte går att göra det två månader i förväg. (Föräldraledighetslagen 1995:584)
Vid en anställningsintervju är det vanligtvis inte de nio månaderna av graviditeten som är grunden för diskriminering utan snarare antagandet av kommande frånvaro från arbetet. Man utgår från att kvinnan ska ta ut en lång föräldraledighet och därefter ha en hög frånvaro vid vård av sjukt barn samt begära avkortad eller anpassad
arbetstid. Det är antaganden som många arbetsgivare rutinmässigt gör om kvinnor, men sällan om män. (JämO, 2003a, s. 2) Mammaledigheten anses vara självklar medan pappaledigheten ur samhällets synvinkel ses som ett val och en ”rolig” och
”lärorik” möjlighet som ska uppmuntras, belönas och uppskattas. Arbetsgivaren ser kvinnan som den huvudansvarige föräldern, utan några handlingsalternativ, medan mannens föräldraledighet ses som förhandlingsbar. Män blir ”pappor”, kvinnor blir
”föräldrar”. (JämO, 2005, s. 5) Detta bekräftas i en kvalitativ studie gjord av Lisbeth Bekkengen (2002)4. Även där framkom att män som är föräldralediga blir mer positivt bemötta av arbetsgivare än kvinnor som är föräldralediga. Pappaledigheten ses ofta av omgivningen som något som ger positiva bieffekter. I studien talar man om en ökad ”kunskapshunger” och ”effektivitet”. Mammaledigheten anses däremot ge negativa bieffekter och man talar då om ”fördumning”, ”ringrostig” och ”välling i hjärnan”. (JämO, 2005, s. 13)
2.3.1 Varför så få kvinnor gör karriär 2.3.1.1 Kvinnor blir bortvalda
Av tidigare studier framgår att kvinnors och mäns förklaringar till varför så få kvinnor gör karriär skiljer sig åt. Män menar att kvinnor får för lite stöd hemifrån, inte vågar ta risker eller helt enkelt inte vill göra karriär. Kvinnor anser däremot att de viktigaste orsakerna är att de oftast inte har den utbildning som leder till befordran och att kvinnor inte uppmärksammas av sina chefer på samma sätt som män. Män ser
4 I Lisbeth Bekkengens doktorsavhandling ”Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” har föräldrar, arbetskamrater och chefer intervjuats i en kvalitativ studie om föräldraskap utifrån föräldrars och arbetsorganisationens perspektiv.
det med andra ord som att kvinnor själva skapat sin situation, medan kvinnor istället ser förklaringar kopplade till arbetslivets struktur och utformning. (JämO, 2004, s. 11)
I JämOs rapport ”Glashuset – 22 arbetsgivares erfarenheter av jämställd rekrytering”5 (2004) beskriver manliga företagsledare varför de tror att så få kvinnor gör karriär. De menar att kvinnor:
a. saknar viss kompetens, b. inte har rätt utbildning, c. väljer bort karriären, d. väljer fel typ av chefsjobb, e. inte kan spelreglerna, f. inte har något kontaktnät, g. skaffar barn och
h. tar huvudansvaret för barn och hem och
i. inte kan kombinera detta ansvar med en karriär.
En annan förklaring till varför kvinnor blir bortvalda är att män inte känner igen kvinnligt ledarskap och att detta skapar en osäkerhet. Det leder till att det är lättare för en manlig företagsledare att rekrytera en manlig ledare. Män anställer män, vilket är ett mönster som måste brytas om en balans mellan män och kvinnor i ledande positioner någonsin ska uppnås. (JämO, 2004, s. 11)
2.3.1.2 Kvinnor väljer bort
Att så få kvinnor gör karriär beror inte enbart på att de blir bortvalda. En annan orsak är att kvinnor ofta själva väljer bort en karriär. Kvinnors yrkesval påverkas i hög grad av deras familjesituation och de tenderar att välja yrken som är lättare att kombinera med ansvar för hem och familj. Kvinnodominerande yrken ger ofta goda möjligheter till deltidsarbete, och långa frånvaroperioder får sällan några negativa konsekvenser.
(SOU 1997:138, s. 219)
En annan orsak till varför kvinnor väljer bort karriären är att mäns och kvinnors
”smak” ofta är olika. Ett flertal undersökningar visar att mäns och kvinnors intressen
5 Rapporten ingår i JämOs projekt Glashuset. Syftet med projektet är att samla och sprida arbetsgivares metoder för rekrytering av underrepresenterat kön samt att synliggöra de hinder som finns.
och prioriteringar systematiskt skiljer sig åt. Kvinnor är enligt denna förklaring mer intresserade av arbeten inom vård, barnomsorg och undervisning, medan män är intresserade av tekniskt inriktade arbeten. Problemet är att mäns ”smak” ofta har betydligt större utrymme för karriärutveckling. (ibid., s. 194)
2.4 Hinder och underlättande åtgärder 2.4.1 Åtgärder på arbetsplatsen
JämO driver projektet ”barn OCH jobb, föräldraskap” för att uppmuntra arbetsgivare att underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
En enkätundersökning har gjorts bland 39 arbetsgivare som i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel på området och resultatet presenterades i rapporten ”Positiv inställning från ledningen är avgörande…” (2003). Syftet med undersökningen var att ta del av arbetsgivarnas erfarenheter samt att sprida den kunskapen vidare.
Undersökningen visade att de vanligaste hindren och problemen med att förena arbete och föräldraskap är arbetstiden, hög arbetsbelastning och resor med övernattning. Den vanligaste åtgärden, som också är av störst betydelse, för att underlätta för anställda som arbetar och har barn är flextid eller andra möjligheter att påverka sin arbetstid. Andra underlättande åtgärder som nämns är möjlighet till att arbeta hemifrån, en positiv och tillåtande attityd hos arbetsgivaren samt acceptans och förståelse från arbetsplatsen. (JämO, 2003b, s. 2ff)
Många av de tillfrågade arbetsgivarna i enkäten uppgav att de genom att aktivt arbeta med att underlätta kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete för sina anställda fått många positiva effekter. En av de mest positiva effekterna som uppgavs är de konkurrensfördelar företaget får i rekryteringssituationer. Företagets image som en attraktiv arbetsplats för småbarnsföräldrar gör att unga och välutbildade söker sig till dem samt att det är lättare att behålla medarbetare och internrekrytera chefer.
(ibid., s. 3)
Att underlätta kombinationen av chefskap och föräldraskap kan anses vara en än större utmaning. En stor majoritet av arbetsgivarna i undersökningen svarar dock att de vidtagit åtgärder med positivt utfall. Exempel på sådana åtgärder är delat chefskap, möjlighet att arbeta deltid som chef, anpassade tidpunkter och platser för möten och konferenser. Flertalet av arbetsgivarna påpekar också vikten av förebilder
och goda exempel bland cheferna som visar att föräldraskap inte behöver drabba karriären negativt. Två av arbetsgivarna angav också att arbetet är ett steg i att säkra tillväxten och att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. (ibid., s. 9ff)
JämOs rapport ”Glashuset – 22 arbetsgivares erfarenheter av jämställd rekrytering” belyser ytterligare exempel på företag som aktivt arbetar för att underlätta för anställda att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Exempel på underlättande åtgärder är att sammanträden och möten förläggs så att även
deltidsarbetande kan närvara samt att chefer erbjuds att arbeta deltid. (JämO, 2004, s. 8)
2.4.2 Åtgärder i hemmet
I JämOs rapport ”Positiv inställning från ledningen är avgörande…” beskrivs förutom åtgärder på arbetsplatsen även åtgärder i hemmet som underlättande för kombinationen föräldraskap och förvärvsarbete. Vissa arbetsgivare uppgav i undersökningen att de som en ytterligare åtgärd infört hemservice. På SEB och Svenska Handelsbanken AB erbjuds till exempel alla anställda med barn under åtta år tio timmars hem- och familjeservice i månaden. Arbetsgivarna står för hela kostnaden och de anställda skattar för förmånen. Inom Handelsbanken tillkom förmånen efter att en enkätundersökning bland cirka 400 anställda kvinnor visat att hemservice vore en av de åtgärder som främst skulle underlätta kombinationen av förvärvarbete och föräldraskap för dem. Cirka 450 anställda inom Handelsbanken utnyttjar förmånen och en undersökning visar att den i mycket hög grad bidrar till att skapa en bättre balans mellan yrkes- och privatliv. (JämO, 2003b, s. 14)
Debatten om införandet av skatteavdrag för städhjälp i hemmet har pågått under flera år, men något beslut om att införa ett sådant avdrag har ännu inte fattats. I slutet av förra året presenterade Rapport en undersökning som visade att varannan svensk sade sig vara beredd att anlita städhjälp om ett skatteavdrag skulle införas. Redan år 2000 presenterade tidningen Vår bostad en Sifo-undersökning som visade att sex av tio var positiva till ett sådant avdrag. Mest positiva var yngre och äldre. (Vår bostad, 2004)
3. Metod
Efter att ha studerat tre år vid Uppsala universitets ekonomprogram känns funderingar kring framtida arbetsliv och eventuell karriär allt mer aktuella. Vi befinner oss även i en ålder då familj och familjebildning är en stor del av våra liv och därför väcktes våra tankar kring om karriärutveckling verkligen går att
kombinera med familjebildning. Vi började intressera oss för hur andra studenter, i samma situation som vi, funderar kring balansen mellan karriär och familj. Har man ens reflekterat över problematiken?
Ämnet familj och karriär har under många år diskuterats. Åtskilliga undersökningar har genomförts, men vi saknade en studie som visar studenters attityder i ämnet. I vår utbildning har vi upplevt att fokus främst legat på framtida karriärutveckling och att ett familjeperspektiv saknats. Trots att det inte tagits upp i någon större utsträckning under utbildningen borde flertalet av studenterna någon gång ha funderat över att kombinera karriär med familj. Upplevs det som ett problem?
3.1 Urval
Vi beslöt att undersöka attityder kring karriärutveckling och familjebildning hos c- och d-studenter inom ämnet företagsekonomi vid Uppsala universitet.
Urvalsgruppen begränsades till c- och d-studenter då de befinner sig i slutet av sin utbildning och närmar sig ett arbetsliv. Vidare valdes studenter inom ämnet
företagsekonomi då vi själva upplever den inriktningen karriärfokuserad. Troligen är många av dessa studenter morgondagens företagsledare och därför en intressant målgrupp för en attitydundersökning om karriärutveckling och familjebildning.
Undersökningen begränsades geografiskt till Uppsala, främst av praktiska skäl.
3.2 Datainsamling
För att mäta studenternas attityder utformades en enkät som skickades ut via mail till c- och d-studenter inom ämnet företagsekonomi. Utskicket gjordes till samtliga, för att möjliggöra generella slutsatser. Mailadresser fick vi tillgång till med hjälp av Företagsekonomiska institutionens expedition.
Som underlag för vår kvantitativa undersökning fann vi fyra intressanta områden. Vi beslöt mäta studenternas attityder inom områdena; 1. Studenternas grundläggande värderingar om karriär och familj, 2. Hur studietiden påverkar dessa värderingar, 3. Studenternas tankar om framtida arbetsgivare samt 4. Möjliga åtgärder för att underlätta kombinationen av karriär och familj. För att uppnå så hög svarsfrekvens som möjligt valdes en enkel och relativt kort enkät. Enkäten (bilaga 2) byggdes upp utifrån de fyra områdena och frågorna ställdes så att svarsalternativen ja, nej och har ingen åsikt var möjliga. Trots att attitydundersökningar oftast genomförs med hjälp av påståenden och svarsskalor, anser vi att vald metod uppfyller vårt syfte på ett bra sätt.
Enkäten skickades ut, tillsammans med ett följebrev (bilaga 1), till en testgrupp om tio personer den 15 april. Efter synpunkter från testgruppen formulerades sista frågan om. Den omformulerade enkäten skickades sedan ut den 19 april till
resterande urvalsgrupp om 306 personer, varav 133 kvinnor och 173 män. Vart efter svar kom in skrevs de ut och vi noterade att studenterna svarat. Därefter gick inte svaren att koppla till studenterna och deras anonymitet var säkerställd.
3.3 Metoddiskussion
Av de 306 utskickade enkäterna har 110 stycken besvarats. Detta ger en
svarsfrekvens på 36 procent, vilket kan tyckas något lågt för att dra några större generella slutsatser. Vi kommer dock ändå att dra vissa generella slutsatser om urvalsgruppens attityder utifrån enkätsvaren. Då könsfördelningen bland
respondenterna var relativt lika, 54 procent var män och 46 procent var kvinnor, anser vi det möjligt att uttala oss om skillnader och likheter i attityder mellan könen.
En förklaring till bortfallet på 64 procent kan vara att enkäten skickades ut till studenternas studentmail. Alla studenter använder sig kanske inte av sin studentmail, utan har istället egna privata mailadresser, vilket innebär att vissa kanske inte
uppmärksammat utskicket.
Respondenterna har själva fått tolka begreppen ”familj” och ”karriär”, då vi anser att de är så pass allmängiltiga att det inte borde skapa några missförstånd.
4. Hur ser ekonomistudenter på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?
Den genomförda studien presenteras nedan och svarens utfall visas i tabellform med skillnader i attityder mellan män och kvinnor. Förutom kön var inriktning inom utbildningen en variabel i enkäten, men då några skillnader i attityder mellan studenter med skilda fördjupningsinriktningar inte gick att urskilja kommer de inte att tas upp vidare. Fråga 17 i enkäten, där utrymme gavs för egna tankar och åsikter, presenteras löpande i citatform.
4.1 Fråga 1-4: Hur värderar ekonomistudenter karriärutveckling och familjebildning?
1. Är en yrkesmässig karriär betydelsefull för Dig?
Kvinnor Män Alla
Ja 93% 94% 94%
Nej 5% 2% 3%
Har ingen åsikt 2% 4% 3%
100% 100% 100%
94 procent av studenterna anser att en yrkesmässig karriär är betydelsefull för dem.
Skillnaden mellan män och kvinnor är i princip obefintlig; 93 procent av kvinnorna och 94 procent av männen värderar en yrkesmässig karriär högt. Endast ett fåtal av studenterna svarade nej eller saknade åsikt i frågan.
2. Planerar Du att göra en yrkesmässig karriär innan du bildar familj?
Kvinnor Män Alla
Ja 69% 68% 68%
Nej 17% 16% 17%
Har ingen åsikt 14% 16% 15%
100% 100% 100%
Majoriteten av studenterna, 68 procent, uppger att de planerar att göra en
yrkesmässig karriär innan de bildar familj. Även här är skillnaden mellan män och kvinnor ytterst marginell. Trots att i stort sett samtliga studenter under fråga 1 uppgav att en yrkesmässig karriär är betydelsefull för dem svarade ändå en sjättedel att de inte planerar att vänta med familjebildning tills de har gjort karriär.
Undersökningen visar att en anledning till detta är att flertalet av de studenter som svarat nej på frågan också anger i enkäten att de redan har familj.
3. Har Du någonsin funderat kring kombinationen karriärutveckling och familjebildning?
Kvinnor Män Alla
Ja 98% 80% 88%
Nej 2% 18% 11%
Har ingen åsikt 0% 2% 1%
100% 100% 100%
I stort sett samtliga kvinnliga studenter anger att de någon gång funderat kring kombinationen karriärutveckling och familjebildning. Detta kan jämföras med den något mindre andelen män som funderat kring detta och där nästan en femtedel uppger att de aldrig har reflekterat kring kombinationen.
4. Upplever Du att det finns ett problem i att kombinera karriärutveckling med familjebildning?
Kvinnor Män Alla
Ja 77% 57% 66%
Nej 21% 39% 31%
Har ingen åsikt 2% 4% 3%
100% 100% 100%
Majoriteten av studenterna ser problem med att kombinera karriärutveckling och familjebildning. Svaren skiljer sig något mellan män och kvinnor där 77 procent av kvinnorna, mot 57 procent av männen, upplever kombinationen problematisk.
Flera studenter ser tiden som den största orsaken till varför det finns problem med att kombinera karriärutveckling med familjebildning. De anger under fråga 17 att tiden inte räcker till både karriär och familj då de utgår från att arbetsgivare kräver betydligt längre arbetstid än 40 timmar i veckan för att göra karriär.
”… det är nog rätt tufft, eftersom dagens arbetsgivare tycker att man som nyanställd och nyutexaminerad student ska ha tid att jobba 60 timmar i veckan […] Jag tror att det är lättare att kombinera karriärutveckling med familjebildning i mindre krävande situationer där de personliga målen inom karriären inte är så omfattande.”
(kvinna, 22 år, inriktning marknadsföring)
”… Jag tror helt krasst att det är en fråga om tid. Jobbar man 80 timmar i veckan får man mer gjort än om man håller sig under 50 timmarsgränsen för att må bra.”
(man, ålder saknas, inriktning marknadsföring)
4.2 Fråga 5-10: Påverkar utbildningen ekonomistudenters syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?
5. Anser Du att studietiden motiverat Dig att satsa på en karriär?
Kvinnor Män Alla
Ja 69% 76% 73%
Nej 12% 10% 11%
Har ingen åsikt 19% 14% 16%
100% 100% 100%
Majoriteten av studenterna anser att de under sin studietid motiverats till att satsa på en karriär. Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell då 69 procent av
kvinnorna, och 76 procent av männen, motiverats under studietiden.
Intressant att notera är att en student i undersökningen uppgav att studietiden snarare haft en negativ effekt på hennes motivation för att satsa på en karriär.
”Man kände sig mycket säkrare innan man började plugga, nu är ju allt så negativt om kvinnor så man känner att man lika gärna kan bli hemmafru.”
(kvinna, 29 år, inriktning organisation)
6. Påverkar föreläsare/gästföreläsare/seminarier Din motivation till att göra en karriär?
Kvinnor Män Alla
Ja 53% 27% 39%
Nej 33% 61% 48%
Har ingen åsikt 14% 12% 13%
100% 100% 100%
Här skiljer sig svaren mellan könen. 53 procent av de kvinnliga studenterna svarade att deras motivation till att göra en karriär påverkas av föreläsare/gästföreläsare/
seminarier och 33 procent svarade att de inte påverkades. Bland de manliga
studenterna var förhållandet omvänt. Där svarade 27 procent att de påverkas och 61 procent att de inte påverkas.
7. Skulle Din motivation öka om det fanns fler kvinnliga förebilder inom utbildningen?
Kvinnor Män Alla
Ja 33% 2% 17%
Nej 38% 88% 65%
Har ingen åsikt 29% 10% 18%
100% 100% 100%
En majoritet av studenterna tycker inte att motivationen för att göra en karriär skulle öka om det fanns fler kvinnliga förebilder inom utbildningen. Här finns dock en
skillnad i attityder mellan könen. Av kvinnorna svarade 33 procent ja och 38 procent nej. Nästan en tredjedel saknade åsikt i frågan. Av männen svarade en klar majoritet, 88 procent, nej, medan endast 2 procent svarade ja. 10 procent av männen saknade åsikt i frågan.
8. Skulle Din motivation öka om det fanns fler manliga förebilder inom utbildningen?
Kvinnor Män Alla
Ja 10% 10% 10%
Nej 61% 80% 71%
Har ingen åsikt 29% 10% 19%
100% 100% 100%
En majoritet av studenterna anser att motivationen inte heller skulle öka av fler manliga förebilder. Intressant att poängtera är att skillnaderna mellan könen här är betydligt mindre. Lika stor andel män som kvinnor tycker att motivationen skulle öka av fler manliga förebilder. Den skillnad som finns är att fler män än kvinnor, 80 procent mot 61 procent, tycker att motivationen inte skulle öka. Skillnaden kommer av att fler kvinnor än män saknar åsikt i frågan.
9. Har ämnet karriär och familj diskuterats i Din utbildning?
Kvinnor Män Alla
Ja 14% 6% 10%
Nej 84% 88% 86%
Har ingen åsikt 2% 6% 4%
100% 100% 100%
Majoriteten av studenterna, 86 procent, uppger att ämnet karriär och familj aldrig diskuterats i utbildningen. En viss skillnad mellan manliga och kvinnliga studenter kan urskiljas då 14 procent av kvinnorna, mot 6 procent av männen, svarat att ämnet har diskuterats.
10. Anser Du att ämnet karriär och familj borde diskuteras mer i utbildningen?
Kvinnor Män Alla
Ja 33% 20% 26%
Nej 48% 66% 57%
Har ingen åsikt 19% 14% 17%
100% 100% 100%
En övervägande del av studenterna anser inte att ämnet karriär och familj borde diskuteras mer. Något fler kvinnor än män har dock svarat ja på frågan.
4.3 Fråga 11-15: Vad tror ekonomistudenter om arbetsgivares syn på balansen mellan karriärutveckling och familjebildning?
11. Tror Du att könstillhörighet påverkar vid konkurrensen om en anställning?
Kvinnor Män Alla
Ja 91% 67% 78%
Nej 7% 23% 15%
Har ingen åsikt 2% 10% 7%
100% 100% 100%
Majoriteten av studenterna tror att könstillhörighet påverkar vid konkurrensen om en anställning, men svaren skiljer sig åt mellan manliga och kvinnliga studenter. Av kvinnorna svarade hela 91 procent att de tror att könstillhörighet påverkar. Männen tror inte i lika stor utsträckning som kvinnorna att könet påverkar vid en anställning.
Många av de studenter som svarat att könstillhörighet påverkar ser det ur ett negativt perspektiv för kvinnor. Detta grundas i en tro om att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor tar det största ansvaret för hem och familj.
”… Tyvärr är synen på uppdelningen av sysslorna i familjen ofta att kvinnan gör en större del och den synen tror jag påverkar arbetsgivare. Även om det inte är så i den aktuella kvinnans familj så kanske arbetsgivaren tar det för givet.”
(kvinna, 27 år, inriktning redovisning)
”… Vissa företag drar sig tyvärr både för att anställa unga kvinnor innan de skaffat barn (för ”risken” att de skaffar barn och ska vara mammalediga) och för att
anställa småbarnsmammor som kan vara hemma för vård av sjukt barn. Tror inte att småbarnspappor ses som en lika riskabel anställning. Eller unga killar utan barn heller för den delen heller.”
(kvinna, 26 år, inriktning redovisning)
12. Tror Du att det är en nackdel för en kvinna att ha barn vid konkurrensen om en anställning?
Kvinnor Män Alla
Ja 72% 61% 66%
Nej 26% 27% 26%
Har ingen åsikt 2% 12% 8%
100% 100% 100%
En övervägande del av studenterna tror att det är en nackdel för en kvinna att ha barn vid konkurrensen om en anställning. Skillnaden mellan manliga och kvinnliga studenter är att en något större andel av kvinnorna tror att det är en nackdel, medan en något större andel av männen saknar åsikt i frågan.
Flera av studenterna anger dock under fråga 17 att de tror att det är en ännu större nackdel för kvinnor att befinna sig i fertil ålder och inte ha barn, än att redan ha barn. De menar att arbetsgivare då utgår från att kvinnan inom en snar framtid kommer att skaffa barn.
”Jag tror att en kvinna utan barn kan ha svårare att få jobb än en som redan har barn – det arbetsgivaren är orolig för är att man skall försvinna under lång tid (barnledighet).”
(kvinna, 25 år, inriktning redovisning)
”Jag tror att det snarare är en nackdel att planera att skaffa barn (och därmed bli mammaledig) istället för att redan ha barn.”
(man, 23 år, inriktning marknadsföring)
”Jag tror att jag som en något äldre student som kommer fylla 30 samma år som jag tar min examen och dessutom har fast sällskap sedan ett antal år tillbaka kommer att ha det något svårare att få jobb. Jag inbillar mig att det lyser ”snart gifta mig och skaffa barn” runt hela mig och detta är något som jag tror eventuella arbetsgivare kommer att väga in innan en eventuell anställning. Detta är självklart något som kan hämma min karriärutveckling.”
(kvinna, 29 år, inriktning redovisning)
13. Tror Du att det är en nackdel för en man att ha barn vid konkurrensen om en anställning?
Kvinnor Män Alla
Ja 2% 41% 23%
Nej 86% 47% 65%
Har ingen åsikt 12% 12% 12%
100% 100% 100%
Här tror majoriteten av studenterna att det inte är en nackdel för en man att ha barn vid konkurrensen om en anställning. En stor skillnad finns dock mellan mäns och kvinnors åsikter. Nästan inga kvinnor tror att det är en nackdel, medan 41 procent av männen själva tror att det skulle vara en nackdel för dem.
14. Har Du förståelse för om företag väljer att anställa en man utan barn före en man med barn?
Kvinnor Män Alla
Ja 26% 41% 34%
Nej 67% 49% 57%
Har ingen åsikt 7% 10% 9%
100% 100% 100%
34 procent av studenterna har förståelse för om företag väljer att anställa en man utan barn före en man med barn. Studien visar också att fler män än kvinnor känner
förståelse för detta. En knapp majoritet av studenterna saknar dock förståelse i frågan.
15. Har Du förståelse för om företag väljer att anställa en kvinna utan barn före en kvinna med barn?
Kvinnor Män Alla
Ja 36% 45% 41%
Nej 59% 49% 54%
Har ingen åsikt 5% 6% 5%
100% 100% 100%
41 procent av studenterna har förståelse för om företag väljer att anställa en kvinna utan barn före en kvinna med barn.
”… Jag kan på ett sätt förstå att företag i vissa fall väljer kvinnor utan barn före kvinnor med barn, eftersom det kommer att gå bort mycket arbetstid till passning av sjukt barn, lämna och hämta på dagis osv…”
(kvinna, 23 år, inriktning internationell)
Skillnaden mellan mäns och kvinnors åsikter är något mindre än i föregående fråga.
Skillnaden kommer av att fler kvinnor har förståelse. En knapp majoritet av studenterna saknar dock även i denna fråga förståelse.
4.4 Fråga 16: Vad tror ekonomistudenter skulle underlätta kombinationen av karriär och familj för dem?
På fråga 16 uppmanades studenterna att rangordna vad de ansåg skulle göra kombinationen av familj och karriär enklare. Fyra åtgärder skulle rangordnas där 1=underlättar mest och 4=underlättar minst. Åtgärderna var:
a. Att det vore lättare och mer accepterat att anlita hemhjälp.
b. Att min partner tar ett större ansvar för familjen.
c. Att min arbetstid är flexibel.
d. Att min arbetsplats har en uttalat positiv inställning till att kombinera familj och arbete.
Vid sammanställandet av resultatet visade det sig att studenterna antingen såg kombinationen av alternativen a och b eller kombinationen av alternativen c och d som mest underlättande åtgärd. Det visade sig alltså att åtgärderna gick att dela in i två skilda grupper där studenterna antingen såg åtgärder i hemmet eller åtgärder på arbetsplatsen som mest underlättande för att kombinera karriär och familj.
Åtgärder Kvinnor Män Alla
i hemmet 12% 24% 19%
på arbetsplatsen 88% 76% 81%
100% 100% 100%
En klar majoritet av studenterna såg åtgärder på arbetsplatsen som mest
underlättande. En skillnad i attityd mellan könen är att en något högre andel män än kvinnor såg åtgärder i hemmet som mest underlättande.
5. Analys och diskussion
5.1 Ekonomistudenter väljer karriärutveckling före familjebildning Tidigare studier har visat att män, inom alla utbildningsgrupper, värderar arbete och karriär högre än vad kvinnor gör. Vår studie visar emellertid att kvinnliga
ekonomistudenter värderar karriären lika högt som manliga ekonomistudenter. I stort sett samtliga ekonomistudenter ser en yrkesmässig karriär som betydelsefull, vilket också bekräftar vår ursprungliga tanke om att studenter inom ämnet företagsekonomi är karriärfokuserade. Vår studie visar att majoriteten av studenterna planerar att göra en yrkesmässig karriär innan de bildar familj och enligt Socialdepartementets
slutrapport ”Barnafödandet i fokus” är karriärplanering en viktig orsak till varför unga män och kvinnor idag väntar med att skaffa barn. Man vill utbilda sig, få ett
jobb och göra en karriär. Detta gör att barnafödandet skjuts allt högre upp i åldrarna och man skaffar barn när man tror att det stör karriären minst.
Ekonomistudenter värderar karriären högt och majoriteten planerar att vänta med familjebildning tills de gjort en karriär. Frågan är då om detta är studenternas egna val eller något man ser som nödvändigt för att möjliggöra en karriärutveckling.
Att majoriteten av studenterna upplever att det finns ett problem i att kombinera karriärutveckling med familjebildning tyder på att de ser prioriteringen av karriär före familj som något nödvändigt snarare än ett eget val.
Vår studie visar att i stort sett samtliga ekonomistudenter har funderat kring kombinationen karriärutveckling och familjebildning och majoriteten upplever att det finns ett problem i att kombinera detta. Det visar att studenterna funderar över och uppmärksammar de problem som finns i dagens samhälle. Att de sen planerar att vänta med att bilda familj till de uppnått en karriär kan ses som att de accepterar hur samhället ser ut med ett arbetsliv svårt att förena med föräldraskap. Studenternas åsikter bygger dock på en tro om hur arbetslivet ser ut, de handlar utifrån denna tro och skapar därigenom en självuppfyllande profetia. Man har en bild av
kombinationen karriärutveckling och familjebildning som svårförenlig, anpassar sig till detta genom att prioritera karriär före familj och håller därigenom problemen vid liv. Genom att uppmärksamma problemen, men inte bryta mönstren, kommer arbetslivets krav aldrig att förändras utan förbli svårförenliga med föräldraskap. Ska en karriär verkligen få begära att människor skjuter upp, eller rent av avstår från, att bilda familj?
Det som flera studenter ser som en anledning till varför karriärutveckling och familjebildning är så svåra att kombinera är att tiden inte räcker till. Intressant är att de har en bild av ett arbetsliv som kräver upp till 80-timmars arbetsvecka för att göra karriär, vilket är ytterst svårförenligt med familjebildning. Som belysts i
teoriavsnittet finns dock positiva exempel i arbetslivet på företag som aktivt arbetar för att underlätta kombinationen karriär och familj genom att bland annat anpassa arbetstider. Alltså är det möjligt att göra karriär utan att offra tid från familjelivet, men genom att ekonomistudenterna inte ser denna möjlighet utan utgår från att en karriär kräver betydligt mer än en normal arbetsvecka ställer de heller inga krav.
Utan krav på att fler arbetsgivare förändrar sin inställning sker heller ingen förbättring.
5.2 Utbildningens fokus på karriärutveckling
Trots att det finns en utarbetad plan för hur genusperspektiv ska integreras i utbildningen vid Företagsekonomiska institutionen, och ämnet tas upp i kursen Organisationsbeteende på B-nivån, upplever en stor majoritet av studenterna att ämnet karriär och familj aldrig diskuterats i utbildningen. Om detta beror på att studenterna upplever att ämnet i stort aldrig diskuterats eller om de upplever att könsskillnader i karriärmöjligheter har diskuterats, men utan ett familjeperspektiv, är svårt att säga. Dock kan man konstatera att båda orsakerna är lika illa. Om orsaken är den förstnämnda kan det ses som ett misslyckande då man inte lyckats uppnå målet att integrera ett genusperspektiv i utbildning. Om orsaken är den sistnämnda kan även det ses som ett misslyckande då vi upplever att familjebildning i kombination med karriärutveckling är grunden till varför det finns könsskillnader i
karriärmöjligheter och därför högst centralt i diskussionen.
Trots att de flesta studenter upplever att ämnet karriär och familj aldrig diskuterats under utbildningen anser en majoritet att ämnet inte heller borde diskuteras mer. Det betyder att majoriteten av studenterna tycker att ämnet aldrig borde tas upp, vilket är förvånande då de flesta studenter funderat över
kombinationen karriärutveckling och familjebildning och upplever den problematisk.
Det är också förvånande då detta är en verklighet som i stort sett samtliga studenter kommer att möta i arbetslivet. Borde inte utbildningen innehålla en viss förberedelse för denna verklighet?
En orsak till varför studenterna upplever att ämnet inte borde diskuteras i utbildningen kan vara en rädsla för att enbart möta negativ statistik om förhållandet i arbetslivet utan en djupare diskussion om orsaker och lösningar. Att enbart
presentera negativ statistik bidrar inte till någon förändring, utan kan snarare ge motsatt effekt. Detta upplever en av studenterna som uppger att hon kände sig mycket säkrare innan hon började studera men att det nu känns meningslöst att som kvinna satsa på en karriär.
Uppsatsen har dock visat att arbetsmarknaden inte enbart är negativt inställd till kombinationen karriärutveckling och familjebildning, utan att det även finns vissa positiva exempel. I JämOs rapport ”Positiv inställning från ledningen är
avgörande…” (2003) beskriver till exempel 39 arbetsgivare hur de aktivt arbetar för att underlätta för sina anställda att förena arbete med föräldraskap. Kanske vore det
ett bra sätt att i utbildningen möta upp den negativa statistiken med att belysa dessa förebilder bland arbetsgivare och på så sätt motivera studenter att ställa krav på framtida arbetsgivare att arbeta på samma sätt.
Trots att vissa studenter upplevt att studietiden haft negativ inverkan på deras motivation inför en karriär anger en klar majoritet av studenterna att de under studietiden motiverats att satsa på en karriär. Vad som motiverat dem skiljer sig mellan könen där majoriteten av de kvinnliga studenterna anger att de motiveras av föreläsare/gästföreläsare/seminarier medan en majoritet av de manliga studenterna anger att de inte motiveras av dessa. Kanske är det lättare för männen att hitta motivation utanför universitetet. Något som tyder på detta är att en större andel kvinnor än män uppger att deras motivation till att göra karriär skulle öka av fler förebilder inom utbildningen.
5.3 ”Nackdel för kvinnor att ha barn” – ”nackdel för kvinnor att inte ha barn”
Tidigare forskning visar stora skillnader mellan hur män och kvinnor tror att deras karriärmöjligheter påverkas av familjebildning. Enligt en studie gjord av TCO tror 5 av 7 kvinnor att deras karriärmöjligheter påverkas negativt av att ha barn, medan endast 1 av 7 män tror att deras karriärmöjligeter skulle påverkas negativt. Vår studie visar även den att 5 av 7 kvinnliga studenter tror att det är en nackdel för en kvinna att ha barn vid konkurrensen om en anställning. Däremot finns en skillnad mellan männen i TCOs studie och de manliga ekonomistuderande i vår undersökning. Bland de manliga studenterna tror 3 av 7 att deras karriärmöjligheter skulle påverkas negativt av att ha barn. Vad är orsaken till att fler män i vår studie tror att deras karriärmöjligheter påverkas negativt av familjebildning? En koppling kan dras till den enkätundersökning gjord av företaget Wallace & Co som visade att högt utbildade män idag prioriterar familjen högre. Kanske är de manliga studenterna beredda att ta ett större ansvar för familjen och tror att detta skulle påverka dem negativt i arbetslivet. Intressant är i sådana fall att de manliga studenterna då kommit längre i sitt jämställdhetstänkande än vad de kvinnliga studenterna tycks tro. Att endast 2 procent av kvinnorna tror att det är en nackdel för en man att ha barn vid
