Framgångsfaktorer inom Wallenbergsfären
Författare: Therese Eskilsson, Handledare: Thomas Karlsson Turismekonomprogrammet
Ämne: Företagsekonomi Per Quirin,
Ekonomprogrammet Nivå och termin: Kandidatuppsats, VT 2011
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla de människor som har hjälpt oss att fullfölja denna uppsats.
Utan er hade vi aldrig lyckats skapa en så stor förståelse kring det ämne vi valt.
Först och främst vill vi tacka våra intervjupersoner för att de tog sig tid att besvara våra frågor och varit hjälpsamma genom hela uppsatsskrivandet. Ett stort tack till Claes Dahlbäck, Ronald Fagerfjäll och Jacob Wallenberg.
Vi vill även tacka vår handledare Thomas Karlsson, universitetslektor i organisation och ledarskap vid Linneuniversitet i Kalmar, som kritiskt har granskat vår uppsats och bidragit med användbar information och kunskap.
Till sist vill vi även tacka författare Bertil Quirin som hjälp till med språklig utformning.
Kalmar 30 maj 2011
____________________ ____________________
Therese Eskilsson Per Quirin
Sammanfattning
___________________________________________________________________________
Titel: Framgångsfaktorer inom Wallenbergsfären Författare: Therese Eskilsson och Per Quirin Handledare: Thomas Karlsson
Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi, Linnéuniversitetet, vårterminen 2011.
___________________________________________________________________________
Syfte
Vårt syfte med att genomföra denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna till Wallenbergsfärens framgång. Vår avsikt är att se till händelser och personer och hur dessa påverkat sfärens utveckling i gynnsam riktning. Utifrån detta syfte har vi utformat vår forskningsfråga:
Vad är det som gjort att familjen Wallenberg lyckats skaffa sig en sådan stark ställning inom svenskt näringsliv?
Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv karaktär i denna uppsats.
Detta metodval lämpade sig bäst då vi ville gå på djupet snarare än på bredden i vårt problemområde. Den empiriska studien grundar sig på tre intervjuer med personer som besitter djupgående information om vårt valda ämne.
Slutsats
Genom vårt analys- och slutsatsarbete har vi kommit fram till att det går att urskilja ett antal förklaringar till Wallenbergsfärens framgång. Vi menar att Stockholms Enskilda Banks tidiga inblandning i svensk industri, och att A O Wallenbergs ibland djärva affärer bidrog till att kommande generationer Wallenberg blev mer försiktiga, varit starkt bidragande orsaker till sfärens utveckling. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Wallenbergsfärens kontakt med socialdemokraterna och Peter Wallenbergs yrkesverksamma tid utanför Sveriges gränser är också faktorer som vi anser bidragit till att Wallenbergsfären lyckats så väl.
Abstract
The purpose for this study has been to discover and reveal what exactly it is that have made the Wallenberg family so successful in the Swedish business world for more than 150 years.
We have narrowed our research by limit it to only find and concern the specific features of the Wallenberg family and not their entire corporate group. There is no research made before regarding this matter, as far as we could see, which is one of the reasons to why we find this study relevant. In order to answer our question we have chosen to use a qualitative approach in which we have interviewed three people. These three people all have deep and thorough insight in the Wallenberg family. A qualitative approach is used in this essay to gain a deeper understanding and a better entirety about the topic studied. We could distinguish that André Oscar Wallenbergs gambling influenced future generations as they understood to be more economic and cautious. Knut Agaton, André Oscar Wallenberg´s oldest son, never had any children of his own which did result in him creating a foundation for his private fortune. The foundation has benefited the Wallenberg sphere on which the capital could be used only in the family´s corporations and not for private purposes. The foundations has also played an important role during the reign of the Socialdemocrates, because most of the Wallenbergfamily´s capital was tied up in the foundation. Marcus “MW” Wallenbergs close contact with the government during a time when Sweden´s industry flourished, are we seeing as another reason to their success. We are also aware that some specific events in the Wallenberg family´s history has influenced the family positively and thus contributed to their family´s enormous success in the Swedish industry.
Keywords: Wallenbergfamily, success, economic and cautious, foundation, government, specific events
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...1
1.1 Bakgrund...1
1.2 Wallenbergsfärens bakgrund...2
1.2.1 wallenbergsfären idag...5
1.3 Problemdiskussion...5
1.4 Avgränsningar och förklaringar...6
2. METOD...8
2.1 Kvalitativ metod...8
2.2 Deduktiv, induktiv och abduktiv ansats...9
2.2 Fallstudie...10
2.3 Informationsinsamling...11
2.3.1 Primärdata...12
2.3.2 Sekundärdata...13
2.4 Kunskapsprocessen...14
2.5 Reliabilitet och validitet...15
2.6 Metodkritik...17
3. TEORETISK REFERENSRAM...19
3.1 Verksamhetsstyrning över tid...19
3.2 Finansiering...20
3.3 Varumärken...22
3.4 Motivation...24
3.5 Kultur i organisationer...26
3.5.1 Företagskultur...26
3.5.2 Kultur som ett framgångsverktyg...27
3.5.3 Ledning i kulturer...28
3.6 Strategi och struktur...29
3.7 Generella framgångsfaktorer...30
3.7.1 Medarbetarnas roll...30
3.7.2 Chefernas roll...32
3.7.3 Mål i organisationen...32
3.8 framgångsfaktorer i familjeföretag...33
3.8.1 Familjeföretagens hållbarhet...33
3.8.2 Familjeföretag genom generationer...34
3.8.3 Familjens roll i familjeföretag...35
4. EMPIRI...37
4.1 Historiska anledningar till framgång...37
4.2 Wallenberg, socialdemokraterna och stiftelsernas betydelse...38
4.3 Sociala relationer...39
4.4 Ansvar, arv och pliktkänsla...41
4.5 Banksammanslagningen...43
4.6 Peter, globalisering och framtid...44
5. TEORETISK ANALYS...46
5.1 Sociala relationer och motivation...46
5.2 Ansvar, arv och pliktkänsla...47
5.3 Framgångsfaktorer i familjeföretag...48
5.4 Finansiering och varumärkenas roll...50
5.5 Tendenser i det empiriska materialet...51
6. SLUTSATS...53
6.1 Besvarande av uppsatsens syfte och forskningsfråga...53
6.1.1 Syfte...53
6.1.2 Vad är det som gjort att familjen Wallenberg lyckats skaffa sig en sådan stark ställning inom svenskt näringsliv?...53
KÄLLFÖRTECKNING...57
1. INLEDNING
Under detta kapitel introducerar vi läsaren för det valda uppsatsämnet. Här ger vi en utförlig bakgrund för att skapa en större förståelse kring ämnet. Vi presenterar vårt syfte med uppsatsen och den komplexitet som omger det valda ämnet. Avslutningsvis diskuterar vi de avgränsningar och förklaringar som gjorts.
1.1 Bakgrund
Wallenbergsfären är nu inne på sin femte generation och det är över 150 år sedan Stockholms Enskilda Bank grundades. Sedan dess har sfären och dess företag varit under stadig utveckling. Wallenbergfamiljen har genomgått nationella såväl som internationella finansiella kriser, verkat under en tid då Sverige som nation industrialiserats och de har ständigt varit under utveckling. (Nowinski, 2007)
Olika sorters organisationer har enligt Narayanan (1993) en central del i människors liv och spelar i vår tid en vital roll i samhällets uppbyggnad. En organisation definieras som ”en arena där människor tillsammans utför komplexa uppgifter för att uppnå gemensamma mål”.
Brunsson och Olsen (1998) instämmer i denna tolkning då en organisation förklaras som en gemensam ansträngning för att koordinera, influera samt kontrollera mänskligt beteende för att uppnå ett fördelaktigt mål. Narayanan (1993) beskriver organisationer som en nödvändighet eftersom de har en betydelsefull funktion i dagens samhälle. De anses även vara viktigt då en människa på egen hand kan utföra enkla uppgifter men det är enbart genom samarbete i en organisation som komplexa uppgifter kan utföras. I och med utvecklingen möter ett samhälle mer komplicerade åtaganden och därav ökar nödvändigheten av organisationer. Narayanan förklarar vidare att när mänsklig kraft är effektivt organiserad resulterar den i högre produktivitet än vad som är möjligt i en oorganiserad grupp av individer. Andersson (2001) ifrågasätter varför somliga organisationer växer medan andra stagnerar eller står stilla. Framgångsrika organisationer behöver en struktur som ringer i samklang med dess omvärld. Andersson förklarar vidare att i en stabil omvärld lämpar sig en formell organisation bäst medan en föränderlig omvärld kräver en mångsidig organisation.
Nilsson (2008) tydliggör att sättet man väljer att organisera på influerar människor beteende
och blir därav en metod att styra verksamheten. Det avgör vad organisationen kan eller inte kan åstadkomma. Nilsson förtydligar även att det ej existerar ett bästa sätt att organisera på.
Att anpassa organisationen utefter den situation företaget befinner sig i är mest gynnsamt då olika situationer ställer olika krav. Hansson och Magnusson (2009) förklarar att vad som gör en organisation framgångsrik har oftast ingen enkel förklaring utan är av en mer komplex karaktär. Det varierar beroende på typ av organisation och situation. Även associationsform, storlek, ägandeförhållanden, privat/offentlig organisation och dylikt spelar en avgörande roll.
1.2 Wallenbergsfärens bakgrund
Efter att biskopssonen André Oscar Wallenberg rest runt och studerat bankväsenden runt om i världen, och då framför allt i Skottland, återvände han till Sverige för att 1856 grunda Stockholms Enskilda Bank på Lilla Nygatan i Stockholm. Industrialismen hade precis nått Sverige och A O W såg tidigt vilka möjligheter industrialismen erbjöd banken. Han lånade ut pengar till nystartade företag, vars ekonomi ofta byggde på dyra privatlån, och hjälpte till att sanera deras ekonomi. Han såg till att göra lönsamma investeringar och han ville även vara med och bestämma hur företagen sköttes. Genom att A O Wallenberg skaffade sig detta inflytande inom de industriföretag han lånat ut pengar till hade det symbiotiska förhållandet mellan svensk industri och familjen Wallenberg fötts (Nowinski, 2007).
Efter en tid utsåg A O W sin son Knut Agaton Wallenberg till sin efterträdare, denne tog i sin tur in sin yngre halvbror Marcus i verksamheten. De båda skiljde sig åt både vad gällande personlighet och sättet att arbeta. Marcus Wallenberg sr, som på grund av sin juristexamen även kallades ”Häradshövdingen”, var hjärnan bakom industriengagemanget. Han gick in med kapital i krisdrabbade företag, omstrukturerade och avskedade gamla ledningar. Hans motto var ”att verka och inte synas”, något som sedan blev hela Wallenbergfamiljens motto.
Knut Agaton Wallenberg däremot, han tyckte om att synas, gärna i sällskap med kungen. Han var inblandad i uppförandet av ett nytt operahus i Stockholm och var en av männen bakom byggandet av stadshuset. Han grundade Saltsjöbaden, Grand Hotel, Saltsjöbanan och lanserade Saltsjöbaden som en exklusiv badort (Nowinski, 2007).
Eftersom Knut Agaton Wallenberg inte fick några barn var det nu Marcus Wallenbergs söner, Jacob och hans sju år yngre bror Marcus jr, som började slussas in i verksamheten på banken.
Men än hade fadern inte släppt greppet om makten. Han hade genom försiktighet och sparsamhet klarat banken genom finanskriserna efter första världskriget. Han beskrivs som tillbakadragen och anspråkslös, sparsam och försiktigt och otroligt skicklig på affärer. Vid den här tiden var Ivar Kreuger Sveriges mest omtalade företagsledare. Till skillnad från familjen Wallenberg slösade han med pengar och syntes ofta tillsammans med kändisar från Amerika. Men Kreugers tändsticksimperium hade börjat vackla. Marcus Wallenberg sr hade skrivit brev hem till sin son Marcus Wallenberg jr och varnat honom för att låna ut pengar till Kreuger. När Ivar Kreuger i mars 1932 ansökt om ytterligare ett lån på två miljoner dollar kallade riksbanken till ett möte. Samtliga bankdirektörer ville bevilja lånet förutom Marcus Wallenberg jr. Efter avrådan från sin far, som inte kunde medverka på mötet, satte han sig emot ett beviljande av lånet. Anledningen var att han hade uppgifter från amerikanska banker om att Kreuger hade skulder som var större än vad han hade täckning för. Ansökan avslogs och några dagar senare hittades Ivar Kreuger död i sin lägenhet i Paris (Nowinski, 2007).
I början av 1940-talet var tronskiftet ett faktum och sönerna Jacob och Marcus jr hade tagit över makten på banken där Jacob Wallenberg, i kraft av sin VD-position, var den obestridlige ledaren. Precis som sin far beskrivs Jacob Wallenberg som mycket försiktig och sparsam.
Men år 1945, då kriget var över, skulle maktbalansen rubbas. Anledningen var familjen Wallenbergs uppmärksammade samarbete med den tyska koncernen Bosch. Eftersom Jacob Wallenberg var den som haft närmast kontakt med tyskarna var det även han som fick offras.
Marcus Wallenberg jr tog större och större avstånd från sin bror och hävdade att han inte haft kännedom om dennes affärer med tyskarna. År 1946 avgick Jacob Wallenberg som VD för banken och brodern Marcus jr tog över. Marcus Wallenberg jr, även kallad MW, hade nu inlett sin bort storhetstid. Han kontrollerade företag som Stora Kopparberg, Asea, LM Ericsson, SKF, Saab Scania, Electrolux med flera. Det rådde goda tider för Sverige och under 1950-talet ökade BNP med ca 3,5 % per år. (www.ekonomifakta.se 2011-04-12) Marcus Wallenberg jr, som av sin son Peter beskrivs som stark, kunnig och initiativkraftig, blev snart sinnebilden för det svenska industrimiraklet under 50- och 60-talen. Han var mycket dominant och hade svårt att släppa ifrån sig ansvar. Men samtidigt var det dags för honom att slussa in sina söner Marc och Peter i verksamheten. Marcus Wallenberg jr beslutade att äldste sonen Marc Wallenberg skulle ta över banken och att Peter skulle stötta honom. Ett nytt brödrapar
skulle fasas in. Men Peter Wallenberg var inte intresserad av att börja arbeta i banken, han ville ut i industrin. Detta beslut skulle komma att påverka Peter Wallenbergs relation till sin far under resten av deras liv. Han fick som han ville och tog anställning i Atlas Copcos testgruva i Sickla. Allt medan gick sin egen väg och avancerade inom företaget fortsatte Marc Wallenberg sitt arbete inom banken. Han blev 1956 vice VD och två år senare tog han över som verkställande direktör på banken. Men Marc Wallenberg var inte lika stark och hård som sin far. Han beskrivs snarare som en mjuk och vänlig människa. Han hade misslyckats med sin sjöbefälsutbildning som i familjens ögon sågs som näst intill obligatorisk, dessutom räckte hans betyg inte till för att komma in på Handelshögskolan (Nowinski, 2007).
Under 1960-talet blomstrade fortfarande svensk industri och Wallenbergföretagen visade allt bättre resultat. De försågs med kapital från banken, men med dåtidens regleringar, som förhindrade en stor ökning av utlånat kapital från ett år till ett annat, kunde inte banken förse dem med det kapital de behövde när de skulle ut och konkurrera i Europa. Lösningen blev en sammanslagning med Skandinaviska banken. Jacob Wallenberg, som föredrog ”en liten men god affär”, var emot sammanslagningen. Men Marcus ”MW” Wallenberg kunde med hjälp av aktieägarnas stöd driva igenom fusionen. Marc Wallenberg, som förvisso var verkställande direktör på banken, hade inte något större inflytande, han kände sig klämd mellan sin far och farbrors olika viljor. Dock höll han med sin farbror i det okloka med en sammanslagning. Den 19 november 1971 nåddes hans bekantskapskrets av den chockerande nyheten att Marc Wallenberg tagit sitt liv (Olsson, 2004). Han lämnade inget meddelande efter sig och någon direkt förklarning till det inträffade gick inte att finna. Dock kan en av anledningarna ha varit den hårda pressen från sin far. Han beklagade sig ofta inför sina vänner över det hårda trycket från Marcus Wallenberg, att han aldrig hade tid att ägna sig åt egna intressen och att han ständigt var tvungen att vara sin far till lags. Och när Marcus Wallenberg var missnöjd visade han detta mycket tydligt (Thunholm, 1996).
Den 13 september 1982 dog Marcus Wallenberg jr. Nu trodde alla att det var Peter Wallenbergs tur att ta över. Men riktigt så enkelt var det inte. Marcus Wallenberg hade i hemlighet träffat ett avtal med Volvos chef PG Gyllenhammar. Avtalet gick ut på att Volvo skulle få köpa 25 % av både Atlas Copco och Stora Kopparberg. Peter Wallenberg, som var ordförande i Atlas Copco och vice ordförande i Stora Kopparberg visste inget om uppgörelsen. Vid det här laget kände att det var hans tur att ta över rodret, oavsett vad hans far
tidigare hade tyckt, så han bröt avtalet med Volvo. Detta innebar en dyr affär för Investor som nu fick köpa tillbaka aktierna till högt pris. Men Peter Wallenberg återtog därmed makten över Wallenbergföretagen och nu var hans tid inne (Nowinski, 2007).
Nedan visas ett släktträd över i vår uppsats berörda familjemedlemmar.
Källa: Egen modell
1.2.1 wallenbergsfären idag
Idag är det Jacob Wallenberg och hans kusin Marcus Wallenberg som är de mest framträdande familjemedlemmarna inom Wallenbergsfären. (Nowinski, 2007).
Wallenbergsfären har stort inflytande i många företag genom sina stiftelser, stiftelser som även är storägare i maktbolaget Investor. Investor äger och kontrollerar i sin tur flera företag som bland annat; SAS, ASEA, Skandinaviska Enskilda Banken, SKF, Electrolux, Atlas Copco, Stora Kopperberg, Papyrus med flera (Segerstedt och Rydberg et al, 1982).
1.3 Problemdiskussion
Att familjen Wallenberg lyckats bygga upp ett stort, och i svenskt näringsliv dominerande företagsimperium råder det inget tvivel om. De har dessutom lyckats bibehålla makten från generation till generation och utökat imperiet. Detta skulle kunna ses som ett tecken på att det
inte bara är enstaka familjemedlemmar som varit framgångsrika och haft god känsla för affärer. Det kan heller inte påstås att Wallenbergfamiljen enbart lyckats i goda tider då de nu varit verksamma i över 150 år. De har klarat sig igenom flera nationella och internationella kriser. Hur kommer det sig då att Wallenbergfamiljen lyckats så väl? Naturligtvis är familjen Wallenbergs medlemmar förmögna, men ingen av dem återfinns på listan över Sveriges 30 rikaste. (www.va.se 2011-04-08) Så vad är det då som driver dem? Vad det är som motiverat Wallenbergfamiljen att fortsätta med sitt arbete i generationer och vad är de bakomliggande orsakerna till att man lyckats skaffa sig en så stark ställning i svenskt näringsliv är frågor vi valt att studera. Problemet med detta val är att det i vissa fall saknas teoretisk forskning inom ämnet, vilket har lett till att en del av våra slutsatser bygger på empiriska studier.
Forskningsfråga
Vad är det som gjort att familjen Wallenberg lyckats skaffa sig en så stark ställning inom svenskt näringsliv?
Syfte
Vårt syfte med att genomföra denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna till Wallenbergsfärens framgång. Vår avsikt är att se till händelser och personer och hur dessa påverkat sfärens utveckling i gynnsam riktning.
1.4 Avgränsningar och förklaringar
Då vi i uppsatsen beskriver Wallenbergsläkten görs det med uttryck som Wallenbergsfären, familjen Wallenberg och Wallenbergfamiljen. Dessa begrepp avser släkten Wallenberg och inte de olika familjemedlemmarnas egna familjer. Många av släktens medlemmar har fått namn efter sina förfäder, varför en del av dem har samma namn. Vi har därför valt att i vissa fall använda deras initialer eller titlar i texten för att undvika missförstånd och upprepningar.
Nedan följer ett förtydligande av vilka personer dessa initialer och titlar avser.
André Oscar Wallenberg – A O Wallenberg Knut Agaton Wallenberg – K A Wallenberg
Marcus Wallenberg – Häradshövdingen, Marcus Wallenberg Sr Jacob Wallenberg – J W Wallenberg
Marcus Wallenberg – MW, Marcus Wallenberg Jr Peter Wallenberg – Peter ”Pirre” Wallenberg Marc Wallenberg – Marc ”Boy Boy” Wallenberg Jacob Wallenberg – Jacob Wallenberg
Marcus Wallenberg – Marcus ”Husky” Wallenberg Peter Wallenberg – Peter ”Poker” Wallenberg
Familjen Wallenberg använder gärna smeknamn för sina medlemmar såsom ”Pirre”, ”Boy Boy”, ”Husky” och Poker. Men vi anser att dessa endast bör användas av personer som känner familjen väl, varför vi valt att undvika smeknamn av denna typ i vår uppsats.
2. METOD
Metodkapitlet kommer att bearbeta nödvändig information för att få en helhetsförståelse inför hur vi har gått till väga i denna uppsats. Förklaringar ges till de metoder vi valt att tillämpa samt beskrivningar till varför dessa anses relevanta. Under detta kapitel presenteras metodval, forskningsansats, fallstudie och informationsinsamlingen av primär och sekundärdata samt en diskussion angående validiteten och reliabiliteten i uppsatsen. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring vår kunskapsprocess samt ett kritiskt ställningstagande gentemot våra metodval.
2.1 Kvalitativ metod
Bryman och Bell (2005) menar att det finns två alternativa metodvägar att välja mellan när en vetenskaplig studie ska genomföras; kvantitativ eller kvalitativ. Patel och Davidson (2003) diskuterar de två olika metoderna och förklarar att den kvalitativa metoden inriktar sig på mjuka värden såsom orsaker och tolkningar, medan den kvantitativa metoden avser statistisk bearbetning, mätningar samt analys av insamlade data. Merriam (2009) vidareutvecklar den kvalitativa metodbeskrivningen genom att tillägga att denna, till skillnad från den kvantitativa, syftar till att skildra och tolka ett specifikt fenomens natur. Holme och Solvang (1997) förklarar att till följd av detta är det forskarens sätt att utläsa exempelvis ett företags organisation och referensram som utgör grunden till undersökningens inriktning och natur.
Den grundläggande skillnaden syns då kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror samt mängder, intresset ligger i de gemensamma, det genomsnittliga eller representativa. I de kvalitativa metoderna tolkar forskaren själv informationen. Fokus ligger på det säregna, det unika samt eventuellt det avvikande.
Holme och Solvang (1997) förklarar att det är av största vikt att välja den metod som passar den existerande frågeställningen. Vi har valt att tillämpa den kvalitativa metoden i vår uppsats då syftet är att finna specifika drag inom Wallenbergssfärens struktur samt uppbyggnad. Vi ämnar genomföra en grundlig samt djupgående undersökning där vår tolkning kommer att
Styrkan i kvalitativa data menar Holme och Solvang är att den visar totalsituationen då närkontakten öppnar för större förståelse för den enskildes situation. Dock är det omöjligt att avgöra hur pass väl frågeställningen täcker alla enheter vilket är den kvantitativa metodens styrka.
Det främsta syftet med kvalitativ metod är att beskriva och analysera funktioner i det vardagliga livet. Graziano och Raulin (2004) menar att den kvalitativa metoden används när en undersökning är i sitt första stadie inom ett nytt område och knapphändig information är tillgänglig, eller för att upptäcka nya mönster och intressanta fenomen som kan användas till grund för ”större restriktioner”, frågor och forskning. Problematiken i den kvalitativa metoden finner man i svagheten av låg representation. Lågt underlag ges för generalisering utifrån de studerade objekten. Ytterligare en begränsning de kvalitativa metoderna medför är dåligt underlag för reproducerbarhet. Att reproducera försvåras av att olika undersökare som studerar samma fenomen möjligen gör olika observationer och därmed drar olika slutsatser.
Enligt oss befinner sig vår studie i första stadiet, då detta är ett område där sparsam information finns tillgänglig rörande just vår frågeställning, vilket resulterar i att vi försöker hitta nya mönster som möjligtvis kan leda till vidare forskning inom ämnet. En kvantifiering utav ämnet hade inte kunnat resultera i en lika genomgripande och grundlig undersökning enligt oss. Vi kommer därmed att utesluta statistiska bearbetningar samt mätningar då vi inte eftersträvar en generalisering av den information vi samlar in.
2.2 Deduktiv, induktiv och abduktiv ansats
I denna uppsats har vi valt att använda oss av ett abduktivt angreppssätt eftersom det tillvägagångssätt vi använt oss av vid utformningen av de teoretiska samt empiriska avsnitten överensstämmer bäst med abduktion. Bryman och Bell (2005) menar att det förekommer tre olika sorters forskningssatser: den deduktiva, induktiva och abduktiva. Dalen (2007) förklarar att abduktion är en kombination av induktion och deduktion. Patel och Tebelius (1987) benämner begreppet deduktion som bevisandets väg och induktion som upptäckandets väg.
Båda är begrepp för slutledning. I den slutledning som är deduktiv dras slutsatser ifrån allmänt kända principer om enskilda företeelser. Ett exempel är då teorin används som utgångspunkt för ett antagande om hur en relation mellan skilda fenomen skall vara i verkligheten. Alvesson och Sköldberg (2007) är av samma åsikt och förklarar att en deduktiv ansats utgår från generella regler som förklarar ett visst enskilt fall av intresse och härleder
från teori. Denna ansats förklarar inget utan fastslår snarare att den allmänna regeln alltid gäller. Induktion är den andra förklaringsmodellen och utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att ett samband som observerats i samtliga dessa även är generellt giltig (Alvesson och Sköldberg, 2007). Vidare förklarar den att svagheten i den induktiva ansatsen är att den underliggande strukturen eller situationen ej tas med i beaktande, utan enbart ett mekaniskt, yttre samband. Abduktion är den metod som i realiteten används vid många fallstudiebaserade undersökningar. Abduktionen utgår från empiriska fakta liksom induktionen, men avvisar inte teoretiska föreställningar och ligger i så måtto närmare deduktionen. Dalen (2007) menar vidare att en förutsättning för detta är att materialet är bearbetat, tolkat och analyserat på lämpligt sätt.
Precis som tidigare nämnts av Alvesson och Sköldberg (2007) så lämpar sig den abduktiva ansatsen bra vid fallstudieundersökningar, vilken är den undersökningsmetod vi har valt att tillämpa. I början av arbetet samlade vi teori kring organisationers framgångsfaktorer samt om organisationer i allmänhet, för att skapa oss en större förståelse för ämnet vi valt att skriva om. Vi började till följd av detta vårt uppsatsskrivande med en deduktiv ansats då teorin till en början styrde vårt arbete. Efter att våra intervjuer slutförts har ansatsen antagit en mer abduktiv form och Alvesson och Sköldberg beskriver den abduktiva forskningsprocessen som en alternering mellan empiri och teori, varvid båda successivt omtolkas i skenet av varandra.
Detta överensstämmer med hur vi gått tillväga då vi ej har låtit varken den induktiva eller deduktiva metoden styra vårt arbete utan vi har skiftat mellan dem båda för att utforma vår uppsats på ett passande sätt.
2.2 Fallstudie
Enligt Patel och Tebelius (1987) har en fallstudie varierande innebörd. Olika vetenskaper såsom sociologi, psykologi samt antropologi betonar olika synvinklar av fallstudien som undersökningsuppläggning. Deras gemensamma nämnare är att fallstudierna i samtliga fall innebär en undersökning på en mindre grupp. Till detta räknas exempelvis individer, en grupp av individer samt en organisation. Denna definition instämmer Bryman och Bell (2005) i och förklarar vidare att termen ”fall” är förknippad med en fallstudie av en viss plats eller lokal såsom en arbetsplats eller organisation. Betoningen tenderar att ligga på ett intensivt studium av miljön eller situationen i fråga och fallstudier förknippas vanligtvis med kvalitativ forskning. I fallstudier ligger utgångspunkten i ett helhetsperspektiv enligt Patel & Tebelius
(1987), där erhållandet av täckande information är det optimala, vilket innebär att ett större antal variabler undersöks mer detaljerat på ett mindre antal individer. Denna teori stöds av Grønmo (2006) som beskriver en fallstudie som en utförlig studie av enskilda analysenheter.
Syftet ligger i att skapa en helhetsförståelse för en enstaka enhet. Bell (2007) förklarar vidare att fallstudier är särskilt lämpliga då de rymmer möjligheten att gå på djupet och studera en avgränsad aspekt. Det vanligaste är att en fallstudie genomförs som ett projekt i sig där forskaren identifierar en företeelse, ett nytt arbetssätt eller en förändring i en organisation etc.
I varje organisation och individ existerar gemensamma egenskaper men även drag som är unika. Forskare som använder sig av fallstudiemetoden har som syfte att belysa dessa drag och egenskaper, identifiera lika samspelsprocesser, visa hur dessa påverkar implementeringen av en förändring eller ett system och organisationens sätt att fungera samt agera. Dessa processer kan vara svåra att förstå i en stor surveyundersökning men de kan också vara avgörande för ett systems eller en organisations framgångar eller misslyckanden.
Kritiken som riktas mot fallstudier består enligt Bell (2007) utav ifrågasättandet av värdet med ett studium av enstaka händelser eller enheter. De menar att det är svårt att kontrollera informationen och att det i samband med detta alltid finns en risk för snedvridna eller skeva resultat. Generalisering utifrån resultaten går normalt sätt inte att göra då utsträckningen i vilka resultaten från en fallstudie kan generaliseras till andra liknande situationer eller fall är beroende av i vilken utsträckning det aktuella fallet liknar andra fall. Bryman och Bell (2003) är av samma uppfattning och ifrågasätter hur ett enda fall kan vara representerbart samt ge resultat som kan tillämpas mer generellt även på andra fall. Vidare menar de att det därför ej går att hitta typfall som kan utnyttjas för att representera en viss klass av objekt.
Vi använder oss av en fallstudie då vi anser att det lämpar sig bäst för vår uppsats eftersom vi ämnar skapa en djupare förståelse för Wallenbergsfärens uppbyggnad och framgång i det svenska näringslivet. Detta beskriver Bell (2007) som syftet i en fallstudie då det skapar en möjlighet att mer ingående studera en viss aspekt av ett problem eller en företeelse. Yin (2009) benämner det här som en deskriptiv fallstudie.
2.3 Informationsinsamling
Holme och Solvang (1997) beskriver informationsinsamling utifrån Laursens (1979) tolkning som förklarar att informationsinsamlingen är en skärningspunkt mellan två sociala processer som denne refererar till som ”vardagligt samtal” och ”samhällsvetenskaplig forskning”. De
flesta metodproblem har sin grund i detta. Insamlingen av information är därmed direkt viktig då den inställning vi har till dessa problem får tydliga konsekvenser för den information vi får fram. De kvalitativa metoderna syftar till att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes specifika livssituation. Merriam (2009) menar att det finns tre olika tillvägagångssätt för att tillhandahålla information vid kvalitativa studier. Hon förklarar att forskaren kan samla information genom att studera dokument, göra intervjuer eller genomföra observationer.
Vidare menas att dokument är vad som redogörs för som sekundärdata medan intervju och observationer refereras till som primärdata.
2.3.1 Primärdata
Enligt Bryman och Bell (2005) finns tre tillvägagångssätt vid den kvalitativa metoden då forskaren ska samla in empirisk primärdata; deltagande observationer, fokusgrupper och intervjuer. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in primärdata.
Patel och Davidsson (2003) menar att syftet med den kvalitativa intervjun är att komma intervjupersonen nära och därigenom upptäcka karaktärsdrag och egenskaper kring ett visst fenomen. Bryman och Bell (2005) framhäver att det finns två huvudsakliga typer av kvalitativa intervjuer; den ostrukturerade och den semistrukturerade intervjun. I den ostrukturerade intervjun använder sig forskaren mest av minnesanteckningar som hjälp vid genomgången av ett visst antal teman under intervjun. De menar vidare att den här typen av intervju till sin natur tenderar att likna ett vanligt samtal där intervjuaren endast ställer ett fåtal frågor och låter intervjupersonen associera fritt. I den semistrukturerade intervjun har forskaren en lista över relativt specifika teman som ska beröras, denna kallas även intervjuguide. Intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Bryman och Bell (2005) betonar att intervjuprocessen i båda exemplen är flexibel. Vi har valt att använda oss av den semistrukturerade metoden då vi haft en del specifika frågor vars svar varit nödvändiga för vårt vidare arbete. Vi har avgränsat studien genom att endast intervjua personer som har insyn i Wallenbergsfären. Fokus i intervjuerna har legat på hur dessa personer ser på Wallenbergfamiljens sätt att arbeta och vad de ser för förklaringar till att Wallenbergfamiljen nått sina framgångar. Två av våra tre intervjuer har vi gjort på intervjupersonernas arbetsplatser. Vår tredje intervjuperson, Jacob Wallenberg, hade på grund av utlandsvistelse inte möjlighet att träffa oss varför vi genomfört en mailintervju med honom. Dock var svaren
på de frågor vi ställde så pass ingående att vi anser att mailkontakten i detta fall fyllde samma funktion som en traditionell intervju.
Nedan följer en mer detaljerad presentation av uppsatsens intervjupersoner:
Claes Dahlbäck
Claes Dahlbäck har arbetat inom Wallenbergsfären sedan 1973, då han tog anställning inom Investor. Förutom att ha varit VD i 21 år har han även varit vice ordförande och ordförande inom företaget och nu arbetar han som senior advisor, alltså rådgivare inom Investor. Utöver detta har Dahlbäck suttit i styrelsen i de flesta av Wallenbergs börsnoterade bolag. Exempel på dessa är Electrolux, AstraZeneca, Stora Kopparberg och SEB.
Ronald Fagerfjäll
Ronald Fagerfjäll är journalist, författare och företagshistoriker. Han var med och byggde upp tidningen Affärsvärlden och har skrivit över 25 böcker. Fagerfjäll var även delaktig i dokumentären Wallenbergs – historien om ett svenskt finansimperium.
Jabob Wallenberg
Jacob Wallenberg, vars farfars farfar grundade Stockholms Enskilda Bank är idag styrelseordförande i Investor. Utöver det har han styrelseuppdrag i bland annat ABB, Atlas Copco, SAS, Ericsson, SEB, och The Coca-Cola Company.
2.3.2 Sekundärdata
Bryman och Bell (2005) beskriver sekundärdata som den data som en forskare förmodligen inte samlat in själv och som har ett syfte som den eller de personer som samlat in informationen inte varit helt medvetna om. Merriam (2009) är av samma åsikt och förklarar sekundärdata som information som publicerats vid en annan tidpunkt i ett annat syfte och menar att exempelvis böcker, artiklar samt internetkällor kan ses som sekundärdata. Vi använder samtliga i vår uppsats för att läsaren ska få en bredare bild av det ämne vi valt att forska om och därmed även underlätta förståelsen för detta ämne . Bryman och Bell (2005) förklarar vidare att det finns flera fördelar med en sekundäranalys såsom besparandet av både tid och pengar, tillgång till hög kvalitativ data, möjligheten till longitudinella analyser etc.
Dock menar Merriam (2009) att det är väsentligt att på ett noggrant och kritiskt sätt granska den sekundärdata man funnit då det är någon annan som producerat och utformat den. I vår uppsats har vi försökt vara källkritiska i största möjliga utsträckning och enbart använt oss av källor som vi ansett vara pålitliga. De artiklar vi använt oss av kommer från tillförlitliga och välkända databaser och tidningar såsom Linneuniversitetets LibHub samt tidningen Affärsvärlden. Den litteratur som nyttjats i uppsatsen har erhållits vid Stadsbiblioteket i Kalmar, Universitetsbiblioteket i Kalmar och Växjö, samt handelshögskolan i Stockholms bibliotek. All använd litteratur har handlat om antingen Wallenbergsfären eller ett organisationsrelaterat ämne. Vi har även använt oss av en dokumentär om Wallenbergsfären i vilken flera av familjemedlemmarna, samt personer i deras närhet, blir intervjuade.
2.4 Kunskapsprocessen
Uppsatsens ämne är något som intresserat oss redan innan själva uppsatsprocessen tog fart.
Wallenbergssfären har under mer än 150 år varit en del av det svenska näringslivet och påverkat det svenska samhället och dess ekonomi. Vi har därför känt ett genuint intresse och en nyfikenhet inför uppgiften att utforska om det finns några specifika orsaker till Wallenbergssfärens framgångar. Vi insåg snart att en del av problematiken i detta uppsatsskrivande låg i att förklara hela Wallenbergsfärens utveckling. Vi valde därför att avgränsa oss till att enbart se till händelser och personer och hur dessa påverkat sfärens utveckling i gynnsam riktning. Syftet med uppsatsen har sedan början varit fastställd till att inbegripa det ovannämnda, dock har frågeställningen reviderats under uppsatsens gång.
Avsaknaden av teori till varför Wallenbergssfären skördat så stora framgångar bidrog till att stärka det intresse vi redan hade och ökade vår nyfikenhet kring ämnet. Vi valde att samla in och beskriva olika teorier som beskrev generella framgångsfaktorer i allmänna företag för att senare i uppsatsen kunna jämföra dessa med den empiri vi samlat in, för att därefter analysera resultaten.
För att få en inblick i hur familjen Wallenberg gått till väga i sitt arbete sedan Stockholms Enskilda Bank grundades var vårt mål att få personliga intervjuer, ansikte mot ansikte, med familjemedlemmar, personer som arbetat nära familjens medlemmar och även personer som själva har fördjupade kunskaper om Wallenbergsfären och dess utveckling. Vi var därför ytterst tacksamma då Claes Dahlbäck, tidigare VD och ordförande i Investor, tog sig tid att träffa oss för en intervju. Även Ronald Fagerfjäll som är företagshistoriker och journalist, och
som bland annat var med och gjorde dokumentären Wallenbergs- historien om ett svenskt företagsimperium, tog emot oss på sitt kontor för en intervju. Vi var även i kontakt med Peter Wallenberg den äldres sekreterare angående en intervju, men han valde att avböja med motiveringen att vi kunde få samma information från Claes Dahlbäck. Vidare har vi även varit i kontakt med Jacob Wallenberg men då han inte befann sig i Sverige valde han att besvara våra frågor via mail, något vi också är mycket tacksamma för. Efter att vi genomfört intervjuerna transkriberades dessa för att utifrån dem kunna skapa ett sammanhängande empirikapitel. I samband med detta har vi delvis ändrat den teoretiska strukturen för att den bättre skulle passa till vår empiri. Som ovan nämnt har vi också reviderat forskningsfrågan under tiden gång. För att skapa ett så levande empirikapitel som möjligt har vi valt att väva samman de tre empiriska rösterna i varje kapitel. Vi bedömde att det annars kunde finnas risk att det blev många upprepningar i texten då intervjupersonerna i vissa fall är av samma åsikt.
Utifrån intervjuerna utformade vi sedan rubrikerna i empirikapitlet då det gick att se en röd tråd i vad intervjupersonerna ansåg vara bakomliggande faktorer till Wallenbergsfärens framgång. Därefter anpassades även teorikapitlet till dessa.
Under analyskapitlet valde vi att väva ihop teori och empiri för att skapa en så pass levande analys som möjligt. Det bidrog till att man lättare kunde se kopplingar som fanns mellan dessa eller eventuella avvikelser. I det avslutande kapitlet, slutsatsen, så presenteras samt förklaras de slutsatser som dragits utifrån vår forskningsfråga. Vi redogör för de tendenser vi kunnat urskilja och låter vår personliga röst komma fram. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan forskningsprocessens subjektivitet ses som något positivt då den kan berika uppsatsen och bidra till dess djup. Även Holme och Solvang (1997) framhåller att subjektiva tolkningar ständigt finns närvarande i allt från teoriarbete till slutsatsarbete. Vi är medvetna om att våra egna tolkningar och värderingar har präglat vår uppsats genom arbetsprocessen och att detta kan ha påverkat innehållet som redovisas. Då detta är något vi är medvetna om uppmanar vi läsaren att ha det i åtanke vid läsning av uppsatsen.
2.5 Reliabilitet och validitet
Kvaliteten i ett frågebatteri bedöms ofta i termer av validitet och reliabilitet förklarar Kylén (2004). Svenning (2003) menar att kopplingen mellan det teoretiska och empiriska planet är svår, men att utan en sådan koppling blir forskningen meningslös. Denna koppling brukar man kalla för validitet. Rosengren och Arvidson (2002) framhåller att en av de mest vitala
frågorna i det vetenskapliga arbetet gäller just hur väl operationaliseringen genomförts, med andra ord hur väl det teoretiska och det empiriska planet stämmer överens. Om det finns anledning att ifrågasätta giltigheten kan hela undersökningen ifrågasättas. Kylén (2004) förklarar vidare att validitet är värdet av de uppgifter vi får in. Validiteten bedöms efter om vi får in data som leder till slutsatser, som i sin tur leder till bra beslut och effekter. Statistiskt kan validiteten prövas genom att korrelera mätvärdena med framtida utfall. Svenning (2003) menar att det är lättare att uppnå validitet i en kvalitativ undersökning, dock anser Bryman och Bell (2005) att den kvalitativa forskaren möter svårigheter i att fastställa undersökningens riktighet då den sociala verklighet som undersöks är i ständig förändring. Denna problematik är vi väl medvetna om och har haft i åtanke under hela skrivandets gång.
Kylén (2004) förklarar reliabilitet som något som anger tillförlitligheten, med andra ord hur pass sanna uppgifterna är. Data ska vara stabila, de växlar inte såvida inte de yttre omständigheterna förändras. Data ska även vara homogena, uppgifter inom ett avgränsat område ska stämma överens med varandra. Rosengren och Arvidson (2002) instämmer i denna tolkning och förklarar vidare att graden av tillförlitlighet hos en mätning, det vill säga den större eller mindre frånvaron av slumpmässiga mätfel kallas reliabilitet. Svenning (2003) menar att flera faktorer kan påverka undersökningen såsom intervjuaren, intervjuformuläret, miljön där intervjun äger rum m.m. Vidare menar han att reliabiliteten kan bli låg då tillförlitligheten inte gäller i samma utsträckning för kvalitativa undersökningar som för kvantitativa. En kvalitativ undersökning är mer exemplifierande än generaliserande.
Reliabiliteten kan höjas genom att använda mer klara definitioner på de begrepp som används.
Intervjupersonerna ska ej ha egna definitioner på mängd-, tids- och andra måttangivelser. För att kunna redovisa ett så pålitligt resultat som möjligt har vi valt att beskriva våra tillvägagångssätt mycket noggrant så att en likadan undersökning skulle kunna genomföras i ett senare skede. Till följd av detta har vi även valt att bifoga intervjuguiden med respondenterna. Vi har även valt att spela in våra intervjuer för att dessa ska kunna framställas på ett så rättvisande sätt som möjligt. För att förhindra kommunikativa missförstånd har vi förtydligat frågor vid de tillfällen vi misstänkt att respondenten kan ha missförstått vår fråga men även bett respondenten förtydliga sitt svar om vi ansett det vara diffust.
Kylén (2004) klargör att det alltid finns en viss motsättning mellan validitet och reliabilitet.
Låg reliabilitet sänker validiteten, däremot behöver inte en hög reliabilitet öka validiteten. Hur
tillförlitliga uppgifterna än är behöver de inte påverka användbarheten då exempelvis helt sanna men irrelevanta uppgifter är helt ointressanta för undersökningen.
2.6 Metodkritik
Graziano och Raulin (2004) påpekar som tidigare nämnt att svagheten i den kvalitativa ansatsen ligger i dess subjektiva karaktär vilket även styrks av Bryman och Bell (2005) som vidare menar att ett subjektivt drag påverkar uppsatsens utformning då det är författarens och respondentens egna perceptioner som uppmärksammas. Till följd av detta bygger det kvalitativa resultatet i alltför stor utsträckning på forskarens ofta osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt. Detta har vi tagit hänsyn till i största möjliga mån, genom att konstant försöka anta ett kritiskt förhållningssätt gentemot både oss själva samt våra intervjuobjekt. Grønmo (2006) menar att trovärdigheten kan minska vid intervjuer då intervjuobjekten möjligen undanhåller information eller ger vilseledande svar, detta till föjd av att de ej vill avslöja viss information. Vid intervjuerna har vi använt oss av en diktafon vilket Kylén (2004) framhåller kan hämma den intervjuade och därmed hela intervjun. Dock är den största fördelen att den som intervjuar kan gå tillbaka och höra vad den intervjuade verkligen sagt. Dessa intervjukomplikationer är svåra för oss att förhindra men är ett problem som vi är väl medvetna om. Vi har valt att intervjua personer med stor kunskap om vårt uppsatsämne för att få tillgång till relevant information och därmed kunna utforma uppsatsen på ett så bra sätt som möjligt. I vår uppsats har vi enbart intervjuat tre personer vilket kan ses som en svaghet. Dessa tre personer är å andra sidan de mest insatta intervjuobjekten för vår uppsats då vi anser att de besitter den kunskap och kompetens som krävs för att besvara de frågor vi ställt. Det fanns endast ytterligare en påtänkt respondent vilken är Peter Wallenberg.
Han tackade ja till en början men då han erfor att vi även skulle intervjua Claes Dahlbäck tackade han nej på grund av att han ansåg att Claes Dahlbäck besitter samma insikt i ämnet som han själv.
Våra sekundära källor har vi erhållit från dokument, artiklar, litteratur och dokumentärer.
Grønmo (2006) framhåller att det är essentiellt att begrunda källornas relevans, tillförlitlighet, trovärdighet och autencitet. För att upprätthålla en hög relevansnivå har vi i största möjliga utsträckning använt oss av nyare och aktuella källor för vår uppsats, dock härrör en liten andel av våra källor från mitten av 1950-talet vilket beror på Wallenbergsfärens långa historia. För
att få en så trovärdig samt autentisk uppsats som möjligt har vi använt oss av artiklar som härstammar från Linneuniversitets artikeldatabas. Litteraturen som nyttjats är hämtad från universitets bibliotek, stadsbiblioteket i Kalmar och från Handelshögskolan i Stockholm. De enda internetsidor vi använt kommer från Wallenbergsstiftelsens egen hemsida och ekonomifaktas hemsida vilka vi anser vara trovärdiga då det fakta vi använt baseras på erkänd internationell och svensk statistik. I uppsatsen har vi även försökt hitta källor som stödjer varandra för att på så vis skapa en ännu större trovärdighet kring de teorier som diskuteras.
I vissa fall saknas det forskning inom vårt ämne vilket gjort att vi saknat stöd i den del där slutsatser dragits. Dessa är enbart baserade på vår empiri. I de fall då detta har skett menar vi att slutsatserna trots detta är rimliga och trovärdiga. Vi är medvetna om att detta är en brist men har ändå valt att bygga våra slutsatser på det teoretiska och empiriska material vi haft att tillgå. De gånger då vi dragit slutsatser endast utifrån vårt empiriska material har vi varit tydliga med att förklara det så att läsaren kan skilja på dem och de slutsatser som har stöd i både teorin och empirin.
3. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel presenteras de olika teorier och områden som ligger till grund för vår referensram. Referensramen presenterar de teorier som vi anser vara väsentliga för att förstå hur Wallenbergsfären utvecklats över tid och blivit så framgångsrika i det svenska näringslivet. Därför redovisas nedan teorier kring verksamhetsstyrning, motivation, kultur i organisationer, strategi och struktur, stiftelser och dess funktion, generella framgångsfaktorer och framgångsfaktorer i familjeföretag.
3.1 Verksamhetsstyrning över tid
Denna del syftar till att redovisa hur styrning i verksamheter kan se ut, för att skapa en större förståelse för Wallenbergsfären och dess verksamhetsstyrning.
Varje år startas tusentals nya företag i Sverige. En del lyckas, andra inte. År 2005 startades inte mindre än 44 500 nya företag i landet. Av de företag som grundades 1997 var endast drygt hälften fortfarande verksamma tre år senare (Holm, 2009).
Hansson och Magnusson (2009) menar att alla organisationer bör ha en modell kring hur verksamheten ska styras. Nilsson (2008) definierar begreppet styrning som ”att hålla ordning på olika flöden i företaget”, vilket främst görs genom system och rutiner. Vidare anser han att styrning handlar om att vara aktiv och ständigt iaktta samt att samla information om vad som pågår och vidta korrigeringar vid behov. För att kunna styra krävs vissa förutsättningar vilka är; målsättning, uppföljning, jämförning och reglering. Att sätta mål är viktigt då en organisation behöver veta i vilken riktning den strävar. Utan mål blir det svårare för verksamheten att få något uträttat och energin sprids åt alla håll. Uppföljning och att jämföra är nödvändigt eftersom en organisation behöver feed back så att den i god tid ska kunna åtgärda eventuella oavsiktliga fel, vilket reglering handlar om. Utan dessa aktiviteter finns egentligen inte förutsättningar för styrning i ordets rätta bemärkelse. Om målen ändå skulle nås beror detta snarare på tur, slump eller möjligtvis att man anpassat sina mål efter hand.
Verksamhetsstyrning är de principer som ledningen styr sin verksamhet efter och de åtgärder man vidtar för att nå de mål man satt upp. Verksamheten man driver, eller arbetet som utförs, måste i grund och botten bygga på en idé eller filosofi om vad som ska göras och vilka uppgifter som ska lösas. Det gäller alltså att skapa en struktur i arbetet som gör att verksamheten blir långsiktigt hållbar. Ofta handlar det om att identifiera ett uppdrag för att sedan formulera en vision och ett mål på lång såväl som på kort sikt (Hansson och Magnusson 2009). Nilsson (2008) förklarar att olika organisationer befinner sig i olika styrsituationer och att det leder till att verksamheten måste anpassa sina verktyg till den situation organisationen befinner sig i.
3.2 Finansiering
Nedan följer ett avsnitt om finansiering, detta för att skapa en store förståelse kring det ämne som är en stor del av wallenbergsfären och som vidare kommer att diskuteras under
analyskapitlet.
Bolmgren och Hult (1996) förklarar att begreppet finansiering eller finansiell planering används på något olika sätt beroende på om det omtalas inom den offentliga sektorn eller de privata företagen. När det gäller den privata sektorn, alltså affärsdrivande företag, syftar begreppet finasiering på frågan om att skaffa pengar för den löpande verksamheten, men även för anskaffning av nödvändiga investeringar. Inkomsterna utgörs av ersättningar för
försäljning av varor och tjänster. Andrén och Eriksson et al (2005) menar att finansiering griper in andra beslutsområden. Man behöver en totalbudget över försäljning, material, löne och övriga kostnader, investeringar, amorteringskrav på andra lån och så vidare. Dessa planer kräver i sin tur bedömning av efterfråge och konkurrensförhållanden, produktionsmetoder och produktionsekonomi med mera. Hallgren (2003) instämmer och förklarar att de finansiella flödena i ett företag påverkas genom beslut inom andra områden, till exempel köp och försäljning, kostnadssökningar, amorteringar och beslut om utdelning. Vidare menar dem att de finasiella flödena är konsekvenser av den förda strategin och att det därför är av stort intresse att följa företagens finansiella utveckling. Andrén och Eriksson et al (2005) menar att till följd av detta kan man inte planera finansiering isolerat från annat. Företagande handlar, precis som all annan finansiell verksamhet, om att investera pengar i en osäker framtid för att
av investeringar används kapital. Företag använder exempelvis kapital för att skaffa tillgångar och göra löpande utbetalningar. De investerar i produktionsanläggningar, lager, utbildningav sin personal, marknadsföring, forskning och utveckling. Företagen håller ett säkerhetskapital i form av pengar på banken eller investera i obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Allt detta är exempel på hur företag kan använda kapital i förhoppningen om att generera avkastning i framtiden. Vidare skriver Andrén och Eriksson et al (2005) att finansiering främst sker genom tre huvudsakliga källor: självfinansiering, alltså återinvestering av vinster, krediter från exempelvis banker samt genom tillskott av kapital från ägarna. Hallgren (2003) förklarar att finansiering i praktiken är en funktion på företagets toppnivå. God hantering av finansiella beslut fordrar att företagsledaren följer väl med i den ekonomiska utvecklingen runt om i världen. Larsson (2000) förstår nödvändigheten i detta och menar vidare att det är företagsledningens uppgift att identifiera de finansiella riskerna, att se till att dessa hanteras enligt deras intentioner och att ange ramar och mål för finansverksamheten.
Arvidson och Thomasson et al (2007) förklarar att balansräkningen är en av redovisningens viktigaste modeller och den innehåller både kapitalbehov och finansiering. Vidare förklaras att kapital är resurser av olika slag som ett företag har vid starten elelr vid senare tidpunkt, till exempel vid årets slut. Kapitalet brukar vara sammansatt av bland annat likvida resurser (kontanter) och produktionsresurser (till exempel varor, bilar, fastigheter). Vid den tidpunkt då en rörelse startar består kapitalet vanligtvis endast av kontanter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontanterna används för att köpa in produktionsresurser. En sammanställning som visar företagets ekonomsika ställning det vill säga tillgångar och finansieringen, vis en viss tispunkt brukar kallas balansräkning.
Författarna förklarar begreppet finansieringsanalys som en redovisningshandling, på samma vis som balansräkningen. Den visar hur företaget under året har genererat likvida medel och hur likvida medel har använts. Finansieringsanalysen kan utformas på något olika sätt. Även om finansieringsanalysen endast är obgligatorisk för stora aktiebolag att ha med i
årsredovisningen, så har dess status som beslutsunderlag ökat så pass mycket de senaste åren att även många mindre företag väljer att inkludera en sådan.
Ax och Johansson et al (2006) förklarar att ekonomiska mål kan avse lönsamhet, likviditet och soliditet. Och även om finansiella mål är mycket väsentliga, formuleras mål allt oftare med utgångspunkt i aspekter på bland annar kunder, hög kvalitet och flexibilitet tid och
produktutveckling. I själva verket är nöjda kunder, hög kvalitet samt korta produktions och produkt utvecklingstider mål av ekonomiska slag. De uttrycks bara inte i finansiella termer, utan i verksamhetstermer. Nöjda kunder, hög kvalitet etcetera är förhållanden som kan skapa goda finanser.
3.3 Varumärken
I detta kapitel presenteras begreppet varumärke, vilket ständigt är något som präglar wallenbergsfären.
Keller och Apéria et al (2008) förklarar att fler och fler företag har insett att en av deras mest värdefulla tillgångar är det varumärke som associeras med deras produkter eller tjänster.
Falonius (2010) menar att det finns många olika definitioner av varumärke men att en formulering har blivit flitigt använd, denna är:
”A product is something that is made in a factory; a brand is something that is bought by a customer. A product can be copied by a competitor; a brand is unique. A product can be quickly outdated; a successful brand, properly managed, can be timeless.”
Vidare förklarar han att även om själva produkten kommer att förändras och bytas ut flera gånger, lever varumärket kvar och blir förhoppningsvis bara starkare med åren. Varumärket kan lika gärna som en produkt vara ett företagsnamn, en person, en plats, en byggnad eller i princip vilken företeelse som helst. Keller och Apéria et al (2008) instämmer och menar att när man ger en produkt ett varumärke är det viktigt att lära konsumenten ”vem” produkten är.
Detta kan man göra genom att ge det ett namn och använda andra varumärkeselement för att identifiera det. Armstrong och Kotler (2007) menar att vissa analytiker ser varumärken som den största varaktiga tillgången, då den kan överleva företagets specifika produkter och faciliteter. Nilsson och Roth (2011) menar att varumärkesstrategi är ett sedan länge etablerat område där det ständigt bedrivs forskning och utvecklas nya teorier. Den gemensamma nämnaren för alla framgångsrika företag, är att man har en väl genomtänkt
varumärkesstrategi. Många satsar all energi på enbart reklam och tror att det är
huvudredskapet för att bygga sitt varumärke. Man missar då det grundläggande analysarbetet
Chernatory och Mcdonald et al (2011) menar att företag måste försäkra sig om att deras varumärken levererar vad dem lovat, för att uppmuntra kunderna att agera positiva förespråkare för varumärket och produkten. Vidare menar dem att framgångsrikt
varumärkesbyggande bidrar till vinning genom att ge värde som lockar kunderna att köpa.
Dem skyddar organisationer mot den växande styrkan hos mellanhänder. Dem förser företag med en bra grund till expansion inom produktförbättringar, tillbehör, nya marknads och längre och så vidare. Framgångsrika varumärken, vilka är, de som fokuserar på en konsekvent blandning av marknadsresurser och representerbara marknadstillbehör. Framgångsrika varumärken är värdefulla på grund av att dem garanterar framtida inomster.
Armstrong och Kotler (2007) menar att varumärken hjälper kunder på många sätt och vis, bland annat så hjälper de kunder att identifiera produkter som kan gynna dem. Varumärken säger också något om den kvalitet en vara har och konsistens. Varumärken ger även företagen en del fördelar. Varumärkets namn utgör en grund på vilken en hel historia kan byggas på om produkten eller tjänstens speciella karaktär. Företagets varumärke och signum utgör ett lagligt skydd för produkters speciella drag som annars hade kunnat kopieras lätt. Varumärken hjälper även till att segmentera marknader.
Varumärken är mer än endast namn och symboler förklarar Armstrong och kotler (2007), varumärken representerar uppfattningar och känslor angående en pruskt och dess prestanda – allt som produkten eller servicen betyder för kunden. Varumärken existerar i kundernas hjärnor. Det riktiga värdet av ett starkt varumärke är dess kraft att fånga kunders företräde samt lojalitet. Varumärken varierar i storlek om styrka och värde som den har på marknaden.
Ett starkt varumärke har hög brand equity, detta är den positiva differens effekten av att känna till ett varumärke, som kan bidra till att ge kunder en positiv respons till en produkt eller tjänst. Ett sätt att mäta brand equity är att se till hur mycket mer kunder är villiga att betala för att få ett visst varumärke. Ett starkt varumärke är en mycket stark tillgång för företag. Brand valuation innebär processen då man uppskattar hur mycket ett totalt finanisellt värde av varumärket. Hög brand equity kan bidra till att ge företag många fördelar. Ett kraftfullt varumärke har en högre nivå av kundernas varumärkesmedvetenhet och lojalitet. Och då kunderna förväntar sig att butiker ska kunna erbjuda varumärket, har varumärket större makt och inflytande när de ska köpslå med återförsäljare. Då varumärket har en hög trovärdighet, kan företaget enklare lansera nya linjer eller varumärkes utökning (brand extensions), som exempelvis coca-cola gjorde när dem lanserade vanilla coke och diet coke. Men framförallt så formar ett starkt varumärke en grund för att bygga en stark och lönsam kundrelation.
För att bygga ett starkt varumärke menar Armstrong och kotler (2007) att det finns vissa varumärkesstrategier som måste beaktas. Dessa är brand positioning, brand name selection, brand sponsorship och brand development. Brand positioning innebär att marknadsförare måste positionera varumärket kalrt och tydligt i sina kunders hjärnor. Det går att positionera varumärken på tre nivåer, den lägsta är genom product attributes, sedan kommer benefits och slutligen kan du positionera ett varumärke på det starkaste sättet vilket är genom starka trosföreställningar och värden. När man ska positionera ett varumärke bör en marknadsförare etablera ett mål för varumärketoch en vision av vad varumärket måste vara och göra. Brand name selection förklaras vidare av författarna som en vital del då ett bra namn kan bidra till en stor framgång för produkten. Dock är det svårt att hitta ett bra varumärkesnamn. Det börjar med en noggrann översikt över proukten eller tjänsten och dess fördelar, den påtänkta
marknaden och framlagda marknadsstrategier. När namnet väl är valt är det viktigt att skydda det. Brand sponsorship förklaras som att en tillverkar har fyra olika sponsor alternativ, det första är om produkten eller tjänsten lanseras via tillverkarens varumärke. Eller kan
tillverkaren sälja det till återförsäljare som ger det ett eget namn. Eller kan man marknadsföra andras licenserade varumärken. Det sista alternativet är när två företag går samman för att skapa ett varumärke ihop. Slutligen för att bygga ett starkt varumärke är brand development en viktig hörnsten enligt Armstrong och kotler. Man har fyra alternativ när ett företag ska utveckla varumärken. Först och främst kan man introducera en ”line extension” vilket innebär att redan existerande varumärke byter till en ny form eller smak osv. ”brand extension” är det andra alternativet då ett företag kan välja att behålla sitt varumärkesnamn men börja tillverka en prosukt som företaget tidigare aldrig producerat. Det tredje alternativet ”multibrands” är när det skapas ett nytt varumärkesnamn i en tidigare existerande produkt. Slutligen finns alternativet att göra ett ”new brands”, där företaget skapar en ny produkt och ett nytt varumärkesnamn.
3.4 Motivation
Här redogörs för hur motivation påverkar, och används på, en arbetsplats vilket kan kopplas till Wallenbergsfärens sätt att utnyttja motivation.
Nilsson (2008) förklarar att motiverade människor presterar bättre än omotiverade och att detta resulterar i att motivationen spelar en avgörande roll för företagets samlade kompetens.
Enligt Olve och Samuelsson (2008) uppstår hög motivation då individen har intressanta arbetsuppgifter och det finns ett belöningssystem som individen finner motiverande. Det bör även finnas utvecklingsmöjligheter och individen ska kunna identifiera sig med företaget och företagets mål. Däremot finns det inte alltid ett samband mellan materiella belöningar och motivation. Den individ som styrs av yttre faktorer efterfrågar också yttre belöningar i form av till exempel lön och status, medan den som upplever sig styrd av inre faktorer i större utsträckning söker efter inre drivkrafter som till exempel utvecklande arbetsuppgifter. Nilsson (2008) beskriver motivationsfaktorer och talar då om att prestationsinriktade människor har en större förmåga att motiveras till stora framgångar. Detta gäller i första hand om det existerar ett mål eller något att tävla om, vilket det oftast finns i affärslivet. De med starkt prestationsbehov reagerar ofta positivt på höga krav medan de med lågt prestationsbehov sänker motivationen vid samma krav.
Zetterberg (1977) menar att rangordningar fungerar som en motiverande drivkraft endast i organisationer och samhällen där människor fritt kan avancera och stiga i graderna, där rörlighet är regel snarare än undantag. Om alla poster inom en organisation däremot är tillsatta på förhand, om man ärver sin ställning, slutar rangordningen att fungera som drivkraft. Detta eftersom ens arbete och prestationer då inte ligger till grund för framtida positioner inom organisationen. Inom familjeföretag och företag som domineras av kapitalstarka familjer bör man vara vaksam för den svågerpolitik som kan skapas. Svågervälde kan ofta leda till att cheferna inom organisationen brister i kompetens. I början av 1900-talet lanserade familjerna du Pont från USA och Siemens från Tyskland mycket strikta regler mot svågerpolitik inom sina företag. Dessa gick ut på att familjemedlemmar gärna fick ha högt uppsatta positioner inom företaget, men endast om de var kvalificerade för uppdraget och hade den kompetens som krävdes. Uppfyllde en familjemedlem inte dessa hårt ställda krav uteslöts personen från samtliga positioner inom företaget, även de lägre. Anledningen till detta var att man ville
undvika att någon skulle kunna skaffa sig informella informationskanaler på grund av familjetillhörighet och efternamn, och därigenom möjliggöra maktutövning (Zetterberg 1977).
Nilsson (2008) beskriver begreppet alienation som motsatsen till motivation. Alienation anses bestå av följande huvudkomponenter; maktlöshet, meningslöshet, social isolering samt instrumentell inställning. Ges dessa komponenter utrymme på en arbetsplats medför detta dåliga arbetsresultat, dålig kvalitet, dålig anda, hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning.
Att arbeta bort dessa tendenser är nödvändigt för att uppnå motivation på arbetsplatsen.
3.5 Kultur i organisationer
I följande kapitel förklaras hur kultur används i en verksamhet. Detta för att förtydliga hur Wallenbergsfären kan dra nytta av kultur sin verksamhet.
3.5.1 Företagskultur
Ett företags kultur skildrar Nilsson (2008) som ”hur man gör saker och ting på företaget”.
Med andra ord den anda, de stämningar, det klimat, de osynliga normer, de värderingar och föreställningar som personalen förknippar företaget med samt det redskap som används i olika situationer när de ska agera. Shearer et al (2001) klargör att en organisations kultur är svår att definiera men instämmer i Nilssons (2008) definition av en företagskultur. Vidare förklaras att alla organisationer har en kultur, den kan vara stark eller svag, synlig eller nästintill osynlig, men den finns. Viktigt är att knyta personalen till företaget och motivera den vilket kan göras med hjälp av kultur. En god företagskultur ger människan känslan av att vara involverad i något meningsfullt, vilket anses vara en nödvändig komponent i den djupare motivationen.
Jacobsen och Thorsvik (2008) påpekar att den huvudsakliga anledningen till att studera organisationer är teorin att kultur förmodligen är en nödvändig faktor för att förklara organisationers framgång.
En stark organisationskultur som samlar medarbetarna till gemensamma upplevelser av samhörighet och gemenskap kan vara avgörande för hur lyckad en verksamhet är. Hatch (2002) menar att kultur inte är ett enda antagande eller en enda uppfattning, utan en uppsättning ömsesidigt relaterade uppfattningar och antaganden. De grundläggande antaganden som svarar på dessa frågor återfinns i många aspekter av organiserande.
Grundantaganden utövar störst påverkan på kulturen genom normer, värderingar samt artefakter. Värderingar är de sociala principer, mål och standarder som i en viss kultur anses ha ett inneboende värde. De definierar vad medlemmar av en organisation bryr sig om, såsom
