AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap
Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom samt
sjuksköterskans attityder i vårdmötet
En litteraturstudie
Anna Fredholm och Heléne Sköld
År 2018
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp
Handledare: Karin Lundin Examinator: Ann-Sofi Östlund
Sammanfattning
Bakgrund Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället och innebär en skadlig användning av olika substanser t.ex. alkohol och droger. Användningen pågår trots negativa konsekvenser för personens livssituation och ökar risken för en instabil hälsa. Vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Forskning har visat att personer med missbrukssyndrom upplevde utanförskap, stigmatisering och skam vid kontakt med sjukvården.
Syftet Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupper.
Metod En beskrivande litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet.
Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Diskussion fördes mellan författarna för att sammanställa ett objektivt resultat.
Huvudresultat Sjuksköterskor hade skilda meningar om missbrukssyndrom var en sjukdom. Personer med missbrukssyndrom ansågs som oansvariga över sitt
hälsotillstånd enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde patientgruppen som oberäknelig och manipulativ samt att den orsakade ökad
arbetsbelastning. Vidare uppkom en känsla av frustration över den egna misstron och osäkerheten kring patientgruppen. Önskemål om utbildning uttrycktes. Enligt
sjuksköterskorna var tålmodighet och att vara stödjande viktiga delar i vårdandet samt att inte spegla det egna tyckandet.
Slutsatser Beroende på om sjuksköterskor såg missbrukssyndromet som ett
sjukdomstillstånd eller som självförvållat, framkom positiva eller negativa attityder och upplevelser. Kunskap och utbildning inom missbrukssyndrom behövs för att
upprätthålla ett etiskt förhållningssätt i sjuksköterskans profession.
Nyckelord: Attityder, Missbrukssyndrom, Sjuksköterska, Sjuksköterske-patientrelation
Abstract
Background Substance-use disorder is common in society and involves harmful use of different substances, for example. alcohol and drugs. The use is in progress despite adverse consequences for the person's life situation and increases the risk of unstable health. Which leads to an increased need for healthcare. Research has shown that people with substance-use disorder experience exclusion, stigma and shame in contact with healthcare
Aim To describe nursing experience of meeting people with substance-use disorder and the nurse's attitudes in the healthcare meeting, as well as describing the survey articles of the included articles.
Method A descriptive literature study. Ten items are included in the result. Article search was made in the PubMed and Cinahl databases. Discussion was conducted between the authors to compile an objective result.
Results Nurses had different opinions about if substance-use disorder were a disease or not. Persons with substance-use disorder were considered irresponsible for their health status according to nurses. Nurses described how they experienced the patient group as erratic and manipulative and that caused increased workload. Furthermore, a sense of frustration arose over their own missile and the uncertainty surrounding the patient group. Requests for education were expressed. According to the nurses, patience and support were important parts of care and to not reflect their own opinion.
Conclusion Depending on whether nurses saw the substance-use disorder as a state of illness or as self-inflicted, positive or negative attitudes and experiences have emerged.
Knowledge and education in substance-use disorder is necessary to maintain an ethical approach within the nurse's profession.
Keywords: Attitudes, Nurse, Nurse-Patient relations, Substance-use Disorder
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Missbrukssyndrom – Definition ... 1
1.2 Attityder och stigmatisering ... 1
1.3 Patienter med missbrukssyndroms erfarenheter av vården ... 2
1.4 Sjuksköterskans förhållningssätt ... 2
1.5 Teoretisk referensram ... 2
1.6 Omvårdnadsmiljö ... 3
1.7 Problemformulering ... 3
1.8 Syfte och frågeställning ... 4
2. Metod ... 4
2.1 Design ... 4
2.2 Sökstrategi ... 4
2.3 Urvalskriterier ... 5
2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ... 6
2.5 Dataanalys ... 6
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 7
3. Resultat ... 7
3.1 Sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom ... 7
3.2 Sjuksköterskans beskrivning av sjukdomsbilden ... 7
3.3 Sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet ... 8
3.4 Sjuksköterskors känslor i vårdandet ... 8
3.5 Sjuksköterskans ansvar i sin profession ... 9
3.6 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp ... 10
4. Diskussion ... 10
4.1 Huvudresultat ... 10
4.2 Resultatdiskussion ... 11
4.2.1 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp ... 13
4.3 Metoddiskussion ... 14
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ... 16
4.5 Förslag till fortsatt forskning ... 16
5. Slutsats ... 16
6. Referenser ... 17 Bilaga 1 ….……….
Bilaga 2 ………..………
1
1. Introduktion
Missbrukssyndrom innebär en skadlig användning av olika kemikalier, droger, substanser, alkohol och psykoaktiva ämnen, där användningen pågår trots negativ påverkan i personernas livssituation. Missbrukssyndrom är vanligt och finns i olika former i samhället
Världshälsoorganisationen WHO (2018). Komplikationer relaterade till missbruk ökar risken för en instabil hälsa. Följderna av missbrukssyndromet kan öka behovet av att söka hjälp inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2017). Vården ska formas utifrån individen för att upprätthålla personcentrerad vård, där varje individ ska respekteras och visas hänsyn. Ett funktionellt samspel mellan sjuksköterska och den vårdsökande personen ger bästa möjliga utgångsläge för vården för att främja dennes hälsa och välmående (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016a). Trots detta framkommer att personer med missbrukssyndrom känner av stigmatisering vilket påverkar deras hälsa negativt (Birtel, Wood & Kempa 2017).
1.1 Missbrukssyndrom – Definition
Enligt WHO (2018) definieras missbrukssyndrom som skadlig användning av kemikalier, droger, substanser, alkohol och psykoaktiva ämnen. Olaglig användning av narkotika sågs som ett sjukdomstillstånd (Pauly, McCall, Browne, Parker & Mollison 2015)
Missbrukssyndrom pekar på att användningen av de olika skadliga ämnena pågår trots att det finns kunskap om att det är ett återkommande problem; yrkesmässigt, psykiskt, socialt och fysiskt eller att det pågår i farliga situationer. När olika narkotikaklassade läkemedel kombineras med alkohol ses en ökad risk att drabbas av överdos och dödsfall (Kandel, Hu, Griesler & Wall 2017). Enligt socialstyrelsens kartläggning av missbrukssyndrom mellan år 2009–2011 beräknades det att 780 000 personer över 18 år i Sverige har missbrukssyndrom (Socialstyrelsen 2017).
1.2 Attityder och stigmatisering
Attityder är inställningar och förhållningssätt i den sociala omvärlden, där mötet formar individers unika förmågor och intelligenta tänkande vilket möjliggör samarbetet sinsemellan (Nationalencyklopedin 2009).
Attityder innebär därmed sjuksköterskans inställning samt bemötande mot personer (Lilja &
Hellzén 2014). Stigmatisering är en onormal utfrysning av samhället runtomkring den drabbade människan (Lilja & Hellzén 2014).
2
1.3 Patienter med missbrukssyndroms erfarenheter av vården
Personer med missbrukssyndrom som möts av sjukvårdspersonal inom särskilt anpassad missbruksvård känner en stark tillit till personalen. De värdesätter att relationen mellan dem och sjukvårdspersonalen byggts upp över tid. Samtidig så beskriver personer med
missbrukssyndrom att en känsla av skam gör det svårt att söka vård vid andra enheter där ordinarie sjukvårdspersonal arbetar (Kappel, Toth, Tegner & Laurisen 2016). Personerna med missbrukssyndrom ansåg att när de fick tillräckligt med tid för att bygga upp en relation till sjuksköterskan, blev vården mer anpassad efter personens egna behov (Bolster & Manias 2010). Personer med missbrukssyndrom upplevde en skillnad av stigmatisering i jämförelse med andra patientgrupper, där känslan av utanförskap och skam skattades högre (Kulesza, Watkins, Ober, Osilla & Ewing 2017; Birtel, Wood & Kempa 2017). Ytterligare beskrev personer med missbrukssyndrom att de upplevde ett utanförskap och att komplikationer som depression, ångest och sömnsvårigheter förekom (Birtel, et al. 2017).
1.4 Sjuksköterskans förhållningssätt
Sjuksköterskan har omvårdnad som sitt ansvarsområde, både inom vetenskapen och det patientnära arbetet. Det utgår från en humanistisk människosyn där hela människan är i fokus.
Arbetet som sjuksköterska ska formas av etiska förhållningssätt och en helhetssyn på människan, vilket bygger på vetenskap samt beprövad erfarenhet. Arbetet ska genomföras utifrån de författningar och riktlinjer som ingår i dess profession. Det etiska ansvaret ligger hos sjuksköterskan i sitt bemötande, sina bedömningar samt sina beslut. Professionen ska följas i sjuksköterskans hela yrkesverksamma liv, för att ge patienter en hög vårdkvalité (Svensk Sjuksköterskeförening 2016b). Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska arbeta efter den enskilde personen som utgångspunkt. Patienten ska vara delaktig över sin egen vårdprocess, ses som jämlik och kompetent (Svensk Sjuksköterskeförening 2016a).
1.5 Teoretisk referensram
Författarna till föreliggande studie har valt att använda sig av Ida Jean Orlandos
interaktionsteori som teoretisk referensram. Kärnan i Orlandos teori är samspelet mellan patient och sjuksköterska för att få en helhetssyn och kunna tillfredsställa patientens behov (Pokorny 2018). Patientens beteende har inverkan på sjuksköterskans agerande och
reaktioner. Sjuksköterskans reaktion på patientens beteende kommer från tidigare erfarenheter och kunskap och styrs av känslor, tankar och värderingar. Dessa kan vara medvetna eller
3 omedvetna. Samspelet mellan patient och sjuksköterska kan hjälpa eller hämma hjälpen till patienten. Ansvaret ligger på sjuksköterskan att upprätthålla en fungerande kommunikation (Orlando 1961).
Orlandos interaktionsteori har fyra byggstenar av antagande om:
o Omvårdnad – Omvårdnaden är en profession som innebär patientens omedelbara upplevelse.
o Patienten – Varje patient är en unik individ med olika hjälpbehov. Här behöver sjuksköterskan anpassa omvårdnaden efter patienten.
o Sjuksköterskan - Tanke och handling är sjuksköterskans verktyg. Reaktion är till för att hjälpa patienten i omvårdnaden.
o Interaktionen mellan sjuksköterska och patient - Samspelet i mötet byggs upp mellan patienten och sjuksköterskan för att utforska vilken mening patientens beteende har och vilket omvårdnadsbehov som behövs (Orlando 1961).
1.6 Omvårdnadsmiljö
Socialstyrelsen (2017) rapporterar att personer med missbrukssyndrom har ett ökat behov att söka vård inom hälso- och sjukvården. Författarna till föreliggande studien har valt att studera den somatiska vården där grundutbildade sjuksköterskor kan möta patienter med
missbrukssyndrom. Det kommer innefatta sammanställning av upplevelser och attityder av sjuksköterskor på medicinska avdelningar, akutmottagning på sjukhus och hälsocentral.
1.7 Problemformulering
Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället. Inom hälso- och sjukvården kommer sjukvårdspersonalen i kontakt med personer som har missbrukssyndrom när
personernas hälsa är instabil. Sjuksköterskan har ett ansvar att se individen bakom sjukdomen och bemöta varje individ respektfullt. Ett fungerande samspel mellan patient och
sjuksköterska ökar förutsättningarna att kunna tillgodose hela människans behov. Forskning visar att stigmatisering bland personer med missbrukssyndrom förekommer inom sjukvården och ökar risken för ohälsa. Författarna till föreliggande studie anser att kunskapsluckor finns gällande hur sjuksköterskor bemöter personer med missbrukssyndrom, som söker hjälp via vård. Behovet av en litteraturstudie som beskriver sjuksköterskors upplevelser och attityder av
4 att möta personer med missbrukssyndrom finns. Vilket kan bidra till en djupare förståelse om varför stigmatisering uppstår och hur den bör undvikas.
1.8 Syfte och frågeställning
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med
missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.
- Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av och attityder till att möta personer med missbrukssyndrom i vården?
- Hur ser undersökningsgruppen ut i de inkluderande artiklarna?
2. Metod 2.1 Design
Författarna har gjort en beskrivande litteraturstudie (Polit & Beck 2017).
2.2 Sökstrategi
Författarna har använt PubMed till artikelsökning via Högskolan i Gävles bibliotekets databas. Booleska termen AND användes för att avgränsa sökningen. OR användes för att få en bredare sökning (Polit & Beck 2017). MeSH (Medical Subject Headings) användes för att samla olika termer med samma betydelse. En förkortningssymbol, i form av trunkering (*) användes för att inkludera alla orden och dess böjelse (Polit & Beck 2017). Söktermer författarna till föreliggande studie har använt är: Substance-Related Disorder, Alcohol- Related Disorders, Nurses, Attitude of Health Personnel, Nurse-Patient Relations, Attitude to Health, Nurs*, Patient och Attitude. Cinahl användes till ytterligare en sökning med Major heading: Substance Use Disorder, Nurses’ attitude. Sökorden kombinerades i olika
kombinationer, se Tabell 1 Sökstrategi. Begränsningarna (limits), 10 år, engelska Peer Reviewed och högskolan i Gävle har valts. Två artiklar valdes ut manuellt detta gjorde författarna genom andra aktuella forskningsstudiers referenslista.
5 Tabell 1 Sökstrategi
Databas + sökdatum
Begränsningar (limits)
Söktermer Antal
träffar
Valda artiklar exklusive dubbletter Medline via
PubMed 2018-08-29
10 år, engelska Nurses [MeSH Major Topic]
AND Substance-Related Disorders [MeSH Major Topic] OR Alcohol-Related Disorders [MeSH Major Topic] AND Nurse-Patient Relations [MeSH]
29 1
Medline via PubMed 2018-08-29
10 år, engelska Substance-Related Disorders [MeSH Major Topic] OR Alcohol-Related Disorders [MeSH Major Topic] AND Attitude of Health Personnel [MeSH] AND Attitude to Health [MeSH] AND Nurs*
46 2
Medline via PubMed 2018-08-29
10 år, engelska Substance-Related Disorders [MeSH Major Topic] OR Alcohol-Related Disorders [MeSH Major Topic] AND Nurse-Patient Relations [MeSH] AND Attitude (fritext)
25 1
Medline via PubMed 2018-08-30
10 år, engelska Substance-Related Disorders [MeSH Major Topic] AND Attitude of Health Personnel [MeSH Major Topic] AND nurs*
134 2
Cinahl 2018-08-31
10 år, engelska, fri full text, Peer Reviewed
Substance Use Disorder [Major heading] AND Nurses’
attitude [Major heading]
49 2
Manuellsökning 2018-08-31
10 år, engelska Relevans för
inklusionskriterier, syfte och frågeställning.
2
Totalt 10
2.3 Urvalskriterier
Inklusionskriterier var, enbart empiriska studier och artiklar som var relevanta till litteraturstudiens syfte samt första frågeställningen.
Exklusionskriterierna för artiklar var; artiklar som tog upp tobaksrökning som
missbrukssyndrom, specifika avgiftningsprogram, litteraturstudier, sjukvårdspersonal där sjuksköterskor ej kunde urskiljas och sjuksköterskestudenter.
6
2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar
Sökningarna gav 283 möjliga artiklar. Utav dessa plockades 151 artiklar bort på grund av att titelarna ej var relevant. Vid närmare läsning av abstrakt plockades 96 artiklar bort för att abstrakt inte svarade på det valda syftet. Återstående 36 artiklar lästes i sin helhet, därefter exkluderades 16 artiklar som inte svarade på arbetets syfte. Författarna exkluderade 12 artiklar som var dubbletter. Två artiklar valdes ut manuellt genom relevanta artiklars referenslistor. Detta gav författarna 10 artiklar att till resultatet.
Figur 1 Flödesschema Urvalsprocessen
2.5 Dataanalys
Artiklarna har skrivits ut och bearbetas var för sig av båda författarna. Relevanta delar i artiklarnas resultat som svarade på examensarbetets syfte och frågeställningar har strukits under och antecknats. En diskussion mellan författarna har skett för att kunna sammanställa enhällig information från artiklarna. Underlaget har brutits ned i mindre delar och en jämförelse mellan skillnader och likheter gjordes för att uppnå en lättare förståelse av det insamlade materialets betydelse (Polit & Beck 2017). Resultattabeller har gjorts för att få en bättre översikt av artiklarna utifrån författare, titel, design, undersökningsgrupp,
Kombinationen av sökningarna gav 283 artiklar
Titeln ej relevant för syftet 151 artiklar exkluderades
Abstrakt lästes. 96 artiklar som inte svarade på syftet exkluderades
Helheten i 36 artiklar lästes, där 16 artiklar som inte svarade på
syftet exkluderades
Av de 20 artiklarna exkluderade
12 stycken dubbletter
Två artiklar valdes via
manuell sökning
Till resultatet valdes 10 artiklar
7 datainsamlingsmetod, analysmetod, syfte och resultat (se bilaga 1 och 2, tabell 2 och 3).
Examensarbetets resultat har presenterats utifrån olika rubriker, beroende på vad som framkommit när artiklarnas resultat har bearbetats och sammanställts. Liknande sätt har använts då artiklarnas undersökningsgrupp har bearbetats.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Hanteringen av examensarbetets inkluderade artiklar har skett objektivt, utan inverkan av författarnas påverkan och åsikter. Examensarbetets resultat har redogjorts enhetligt utan att styras av författarnas egna ställningstaganden. En vedertagen referenshantering användes.
Avståndstagande från falsifiering, plagiat och fabricering (Polit & Beck 2017).
3. Resultat
Resultatet är baserat på tio inkluderade artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.
Författarna till föreliggande studie presentera resultatet i löpande text. Rubriker har formats efter gemensamma teman som uppkom efter en objektiv sammanställning. Rubriker är;
sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom, sjuksköterskans beskrivning av sjukdomsbilden, sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet,
sjuksköterskors känslor i vårdandet och sjuksköterskans ansvar i sin profession. Författarna till föreliggande studie har sammanfattat undersökningsgruppen under rubriken: Inkluderade artiklars undersökningsgrupp.
3.1 Sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom
Sjuksköterskor beskrev att patienter med missbrukssyndrom fortsatte sitt missbruk för att de inte ville sluta (de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014). Sjuksköterskor beskrev hur de inte såg patienternas missbruk som missbrukssyndrom (Gray 2014). Återkommande patienter med missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor att de sågs som hopplösa fall (de Vargas & Luis 2008). Patienter med missbrukssyndrom tog inget ansvar för sin egen hälsa ansåg sjuksköterskor (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Sjuksköterskor beskrev hur de ansåg att det var självförvållande när patienter med missbrukssyndrom drabbades av komplikationer på grund av missbrukssyndromet (Orega & Ventura 2013).
3.2 Sjuksköterskans beskrivning av sjukdomsbilden
Missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor som en del av sjukdomstillståndet hos
8 patienter som missbrukade (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Natan & Beyil 2009; de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskor beskrev hur de hade en benägenhet av att ge patienter med missbrukssyndrom attribut som luffare och ansvarslösa, och glömde att de hade ett sjukdomstillstånd (de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskor beskrev sina negativa
inställningar till att vårda patienter med missbrukssyndrom. För att underlätta arbetet beskrev sjuksköterskorna att de försökte hitta anledningar till patientgruppens beteende (Morgan 2014). Sjuksköterskor såg manipulation som en del av missbruksproblematiken. Vilket de ansåg underlätta arbetet i omvårdnaden av patienter med missbrukssyndrom (Johansson &
Wiklund-Gustin 2016). Ytterligare beskrev sjuksköterskor att de inte såg missbrukssyndrom som en sjukdom (de Vargas & Luis 2008).
3.3 Sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet
Sjuksköterskor beskrev att de kände en misstänksamhet mot patienter med
missbrukssyndrom, sjuksköterskor ansåg att patientgruppen ljög och manipulerade (Ford 2011; Neville & Roan 2014). En misstro mot patienter med missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor. Sjuksköterskor beskrev hur de ansåg att patienter med missbrukssyndrom endast kom till hälsocentralen för att få glukos och medicinering för att sedan återgå till sitt missbruk (de Vargas & Luis 2008). Patienter med missbrukssyndrom beskrevs av
sjuksköterskor som komplicerade att vårda (Natan & Beyil 2009; Ortega & Ventura 2013).
Sjuksköterskor beskrev att trevliga och samarbetsvilliga patienter med missbrukssyndrom väckte misstänksamhet över att patientgruppen endast var där för att få läkemedel (Johansson
& Wiklund-Gustin 2016). När patienter med missbrukssyndrom upplevde smärta beskrev sjuksköterskor att de var misstänksamma mot patientgruppen om de verkligen hade ont, eller om patientgruppen var ute efter att få läkemedel (Morgan 2014). En mer positiv inställning till patienter med missbrukssyndrom beskrevs hos sjuksköterskor när de hade hjälpt en släkting med samma problem eller hade tidigare yrkeserfarenhet av att möta patienter med
missbrukssyndrom (Chang & Yang 2013).
3.4 Sjuksköterskors känslor i vårdandet
I omvårdnadsarbetet beskrev sjuksköterskor en frustration över patienter med
missbrukssyndrom (Ford 2011; Morgan 2014; Morley, Briggs & Chumbley 2015; Neville &
Roan 2014). Sjuksköterskor beskrev en känsla av frustration när patienter med
missbrukssyndrom upplevde smärta (Morley, et al. 2015; Morgan 2014). Sjuksköterskor
9 beskrev en känsla av frustration när patienter med missbrukssyndrom bad om extra
smärtlindring (Morgan 2014). Sjuksköterskor beskrev frustration när de inte kunde resonera med patienter med missbrukssyndrom på grund av att patienten var för påverkad av narkotika (Ford 2011). Frustration beskrevs av sjuksköterskor när patienter med missbrukssyndrom tog tid från andra patienter (Ford 2011; Morgan 2014; Neville & Roan 2014).
Sjuksköterskor beskrev hur de inte hade tolerans med patienter som hade missbrukssyndrom, de ansåg att patientgruppen var manipulativa. Ett flertal sjuksköterskor beskrev hur de hade önskat mer utbildning inom området missbrukssyndrom för att inte känna sig obekväma (Neville & Roan 2014).
Det beskrevs att osäkerhet fanns bland sjuksköterskor om hur de skulle förhålla sig till patienter med missbrukssyndrom. Sjuksköterskor beskrev hur de tenderade att hellre neka till den vård patientgruppen hade rätt till, för att dessa patienter bidrog till en högre
arbetsbelastning. En större ambition att vårda och hjälpa yngre patienter med missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor (Ortega & Ventura 2013).
3.5 Sjuksköterskans ansvar i sin profession
I professionen som sjuksköterska beskrev sjuksköterskor att de inte ska låta eget tyckande avspeglas i vårdandet av patienter med missbrukssyndrom, trots att det skulle vara lättare att inte behöva bry sig om patientgruppen (Neville & Roan 2014). Sjuksköterskor beskrev sig som tålmodiga och gav inte upp trots tidigare misslyckanden av personer med
missbrukssyndrom. Sjuksköterskor beskrev hur de var stödjande och uppmuntrande till patienter med missbrukssyndrom som var villiga att ta mot vård. Sjuksköterskorna beskrev hur de ibland misslyckades med sin roll att ge stöd och inte ge upp på patienter med
missbrukssyndrom (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Att vårda patienter med
missbrukssyndrom på samma villkor som övriga patienter, så länge de inte ställde speciella krav beskrevs av sjuksköterskor (Neville & Roan 2014). En återhållsam attityd för att inte visa sin egen sårbarhet beskrevs av sjuksköterskor (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Att vara vaksam och ha distans beskrevs av sjuksköterskor för att patienter med
missbrukssyndrom var oberäkneliga i sitt beteende och för att undvika manipulation (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Neville & Roan 2014). En sämre attityd beskrevs av sjuksköterskor som hade vårdat våldsamma och aggressiva patienter med missbrukssyndrom som inte ville ta mot hjälp (Ford 2011). Däremot beskrev sjuksköterskor hur deras attityd hade ändrats till det bättre mot denna patientgrupp desto längre yrkeserfarenhet, tid och
10 träning de hade fått (Neville & Roan 2014).
3.6 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp
Författarna till föreliggande studie har valt att sammanställa alla inkluderande tio artiklarnas undersökningsgrupp. Samtliga 1001 deltagare i artiklarnas undersökningsgrupper var
sjuksköterskor och deras yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år (Chang &
Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega &
Ventura 2013). Den längsta yrkeserfarenheten hade deltagarna i artikeln som gjordes av Neville och Roan (2014). Artikeln där deltagarna hade minst yrkeserfarenhet och högst antal deltagare fanns i Chang & Yang (2013) där deltagarantalet var 489 stycken. Minst antal
deltagare återfanns i Gray (2014) och Morley et al (2015). De innehöll fem deltagare vardera.
I artiklarna där kön uppgavs var det 663 kvinnor och 31 män med åldersspannet 20–70 år (Chang & Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega &
Ventura 2013). Enbart kvinnliga deltagare fanns i Ortega och Ventura (2013) artikel. Två av artiklarna uppgav inte kön på deltagarna (Ford 2011; Morley al et. 2015). I två av artiklarna angavs inte deltagarnas ålder (Ford 2011; Natan 2009). Tre av de inkluderade artiklarna var från Europa från länderna Sverige, England och Frankrike (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morley et al. 2015; Gray 2014). Två av artiklarna kom från USA (Morgan 2014;
Neville & Roan 2014). Två artiklar var från Sydamerika från länderna Brasilien och Chile (de Vargas & Luis 2008; Ortega & Ventura 2013). Två artiklar kom från Asien från länderna Taiwan och Israel (Chang & Yang 2013; Natan et al. 2009). En artikel kom från Australien (Ford 2011).
4. Diskussion 4.1 Huvudresultat
I föreliggande studie framkom att sjuksköterskor ansåg att patienter med missbrukssyndrom använde alkohol/droger för att de vill, inte för att det fanns en missbruksproblematik. Skilda meningar fanns bland sjuksköterskor om missbrukssyndrom ansågs vara en sjukdom.
Sjuksköterskor ansåg att patienter med missbrukssyndrom inte tog eget ansvar över sin hälsa.
Det framkom att en negativ inställning fanns bland sjuksköterskor över att patientgruppen var manipulativa och oberäkneliga. Patientgruppen ansågs ta tid från övriga patienter och bidrog
11 till en högre arbetsbelastning, vilket väckte frustration i rollen som sjuksköterska. Det fanns en misstro och osäkerhet i att vårda patienter med missbrukssyndrom. Önskemål om att få mer utbildning inom området beskrevs av sjuksköterskorna. Det framkom att eget tyckande inte skulle avspeglas i rollen som sjuksköterska. Sjuksköterskorna ansåg att de skulle vara tålmodiga och stödja patientgruppen även vid tidigare misslyckanden. Det beskrevs av sjuksköterskor att de kunde misslyckas i denna roll. Undersökningsgrupperna innehöll 1001 deltagare sammanlagt. Yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år. Deltagarna var både kvinnliga och manliga sjuksköterskor med åldersspannet 20–70 år.
4.2 Resultatdiskussion
I föreliggande studies resultat påvisades att missbrukssyndrom sågs vara ett sjukdomstillstånd som patienter hade drabbats av (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Natan & Beyil 2009; de Vargas & Luis 2008). Vidare framkom det i föreliggande studies resultat att det fanns skilda meningar bland sjuksköterskor, om missbrukssyndrom var en sjukdom eller en viljestyrd handling (de Vargas & Luis 2008). Lovi och Barr (2009) beskrev att sjuksköterskor inte hade bilden av att patienter med missbrukssyndrom var sjuka. Författarna till föreliggande studie anser att det är oförståeligt hur det kan finnas skilda meningar om hur missbrukssyndrom är ett sjukdomstillstånd. Enligt WHO (2018) definieras missbrukssyndrom som skadlig
användning av olika skadliga substanser. Användningen pågår trots personens kunskap om att det påverkar och skapar problem i yrkeslivet, psykiskt, socialt och fysiskt (WHO 2018).
I föreliggande studies resultat framkom att sjuksköterskor beskrev en negativ inställning till att vårda patienter med missbrukssyndrom (Morgan 2014). Sjuksköterskor föredrog i större utsträckning att arbeta med diabetespatienter, än patienter med missbrukssyndrom (Gilchrist, Moskalewicz, Slezakova, Okruhlica, Torrens, Vajd & Baldacchino 2011). Föreliggande studies författare menar att alla patienter oavsett sjukdom ska behandlas efter individens egna behov. Enligt resultatet i föreliggande studie tycks personliga fördomar och erfarenheter, komma före professionens värdegrund. Sjuksköterskans förhållningssätt är att arbeta med den enskilde individen som utgångspunkt (Svensk Sjuksköterskeförening 2016a). I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor hur de använde olika strategier för att underlätta arbetet med patienter med missbrukssyndrom och såg patienternas beteende som en del av deras sjukdomstillstånd (Morgan 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Enligt Orlandos
12 interaktionsteori ska sjuksköterskan kunna anpassa sig efter patienten som en unik individ (Orlando 1961).
I föreliggande studies resultatet framkommer att sjuksköterskor beskrev att patienter med missbrukssyndrom ansågs ha orsakat sin egen ohälsa och inte ville sluta använda
droger/alkohol (de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Orega & Ventura 2013). Författarna till föreliggande studie anser att erfarenhet och utbildning tycks inverka på sjuksköterskornas attityder. Monks, Topping och Newell (2012) visade att kunskapsbrist påverkade sjuksköterskors professionella förståelse av de kliniska kännetecken hos patienter som hade ett missbrukssyndrom. Det framkommer i föreliggande studies resultat att sjuksköterskor kände frustration i vårdandet av patienter med
missbrukssyndrom (Ford 2011; Morgan 2014; Morley et al. 2015; Neville & Roan 2014).
Interaktionen mellan patienter med missbrukssyndrom och sjuksköterskor beskrevs som emotionellt laddat och genomsyrades av en ömsesidig misstro (Monks et al. 2012).
Författarna till föreliggande studie anser att det ligger på sjuksköterskans ansvar att bygga ett förtroende mellan sjuksköterska och patient. För att omvårdnadsbehovet ska kunna tillgodoses behövs det bygga ett förtroende mellan patienten och sjuksköterskan med en fungerande kommunikation (Orlando 1961). Utifrån Orlandos interaktionsteori agerar sjuksköterskan från tidigare erfarenheter och kunskap som är styrd av känslor, vilket är medvetet eller omedvetet (Orlando 1961).
I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor att de inte hade tolerans med patientgruppen och önskemål om utbildning inom området missbrukssyndrom framkom (Neville & Roan 2014). Det ligger i sjuksköterskans profession att följa den etiska koden och utgå från forskning och beprövad erfarenhet, för att ge patienter en hög standard av vården (Svensk Sjuksköterskeförening 2016b). I föreliggande studies resultat beskrevs att
sjuksköterskor kände en osäkerhet hur de skulle förhålla sig till patienter med
missbrukssyndrom, att sjuksköterskorna inte kunde ge patientgruppen den vård de hade rätt till (Ortega och Ventura 2013). Författarna i föreliggande studie anser att utbildning och handledning är en viktig del i att kunna ge optimal vård. Ford, Bammer och Becker (2008) såg att sjuksköterskors attityder till personer med missbrukssyndrom förändrades till det bättre när de fick mer utbildning och handledning.
Föreliggande studies resultat tog upp hur sjuksköterskor misstrodde och var misstänksamma mot patienter med missbrukssyndrom (Ford 2011; Johansson & Wiklund-Gustin 2016;
13 Morgan 2014; Neville & Roan 2014). Misstron beskrevs öka distansen mellan sjuksköterska och patienter med missbrukssyndrom (Monks et al. 2012). Grunden till ett fungerande samspel mellan sjuksköterska och patient är förtroende (Monks et al. 2012). Detta styrks av föreliggande studies teoretiska referensram, där samspelet mellan patient och sjuksköterskan är kärnan. Samspelet behövs för att kunna se helheten och tillfredsställa patientens behov (Pokorny 2018). Författarna till föreliggande studie anser att sjuksköterskor ska se den individuella patienten och inte dra förhastade slutsatser om dennes beteende. Brist på tid till att bygga upp en relation mellan sjuksköterska och patient tycks bidra till en sämre
omvårdnad. Kappel et al. (2016) visade att personer med missbrukssyndrom kände en starkare tillit till sjuksköterskor, där relationen byggts upp över tid. I föreliggande studies resultat tas det upp att engagemanget bland sjuksköterskor är högre till att vårda patienter med
missbrukssyndrom, om de har erfarenhet sedan tidigare inom området (Chang & Yang 2013).
Författarna till föreliggande studie anser att sjuksköterskor ska ge professionell vård till alla patienter oavsett vilken yrkeserfarenhet sjuksköterskor besitter. Gilchirist et al. (2011) påvisar att ambitionen var större hos sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet än sjuksköterskor med kortare yrkeserfarenhet med patienter med missbrukssyndrom.
4.2.1 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp
I föreliggande studies resultat var samtliga 1001 deltagare i artiklarnas undersökningsgrupper sjuksköterskor och yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år (Chang & Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016;
Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega & Ventura 2013). Författarna till föreliggande studie anser att en varierande yrkeserfarenhet från flera sjuksköterskor behövs för att fånga upp en bred aspekt av olika attityder och upplevelser. Det kan vara en begränsning att använda sig av endast en sjuksköterskas personliga erfarenheter då det är för smalt (Polit & Beck 2017). Inga regler finns om antal deltagare i en kvalitativ eller kvantitativ studie. Helst ska kvalitativa studier ha 50 eller färre deltagare. Med en mindre undersökningsgrupp kan forskaren gå djupare in på fenomen och mönster (Polit & Beck 2017). I artiklarna som ingick i föreliggande studies resultat var deltagarna både kvinnor och män med åldersspannet 20–70 år (Chang & Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Gray 2014;
Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009;
Neville & Roan 2014; Ortega & Ventura 2013) Författarna till föreliggande studie anser att det är fördelaktigt att inkludera båda könen trots att sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat.
Attityder och upplevelser kan skilja sig mellan män och kvinnor (Polit & Beck 2017).
14 Författarna till föreliggande studie anser att alla åldersgrupper ska inkluderas för att inte utesluta potentiella deltagare i en studie. Ålder behövs för att en studie ska uppnå
överförbarhet (Polit & Beck 2017). I föreliggande studies resultat framkommer en geografisk spridning av artiklarna (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morley et al. 2015; Gray 2014;
Morgan 2014; Neville & Roan 2014; de Vargas & Luis 2008; Ortega & Ventura 2013; Chang
& Yang 2013; Natan et al. 2009; Ford 2011). Författarna till föreliggande studie valde en global syn på sjuksköterskors attityder och upplevelser av att möta personer med
missbrukssyndrom, något som kan ha påverkat utfallet på resultatet. Författarna till föreliggande studie anser att det kan finnas kulturella skillnader som kan påverka
sjuksköterskors attityder mot patienter med missbrukssyndrom. Sjuksköterskor inom Europa kan ha samma kulturella bakgrund och kan ha liknande upplevelser och attityder, detta kan skilja sig från andra världsdelar. Data ska fortsätta att samlas till en tillräcklig mängd finns som underlag (Polit & Beck 2017).
4.3 Metoddiskussion
Författarna till föreliggande studie har gjort en beskrivande litteraturstudie. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att möta personer med
missbrukssyndrom inom vården samt att beskriva de undersökningsgrupper som används i artiklarna. En beskrivande litteraturstudie är en bra början på att samla in det befintliga underlaget som finns inom området som ska undersökas (Polit & Beck 2017).
Författarna till föreliggande studie har använt databaserna MedLine via PubMed och Cinahl för sina sökningar. Medline via PubMed och Cinahl används för att söka artiklar inom
omvårdnadsvetenskap (Polit & Beck 2017). Svagheter som författarna till föreliggande studie kunde se var att artiklarna endast var sökta på engelska. Engelska artiklar är en svaghet om det inte är forskarnas modersmål, då översättningen kan bli felaktig (Polit & Beck 2017).
Författarna till föreliggande studie tog hjälp av lexikon och varandra för att översätta artiklarna i föreliggande studie. Författarna till föreliggande studie använde sig av MeSH termer för att samla samma termer med samma betydelse. Trunkering används för att få med alla ord och dess böjelser (Polit & Beck 2017). Författarna till föreliggande studie såg det som en styrka och en svaghet. Styrkan var att en bred sökning med många potentiella artiklar framkommer. Svagheten var att många potentiella artiklar tenderade att falla bort för att antalet artiklar blev övermäktigt. I föreliggande studie hade de booleska termerna AND och
15 OR använts. Författarna till den föreliggande studien anser att det är en styrka att använda sig av booleska termerna AND för att avgränsa sökningen och OR för att vidga sökningen.
Booleska termer är ett sätt att utöka eller begränsa sökningen (Polit & Beck 2017). Styrka var att använda sig av två olika databaser och det täckte ett stort område inom
omvårdnadsforskning via Högskolan i Gävles bibliotek. Användning av ett
högskolebibliotekets databas ger tillgång till tusentals artiklar (Polit & Beck 2017).
Författarna till föreliggande studie hade begränsning med 10 år, för att hitta relevanta artiklar, det sågs som en svaghet. Fem års begränsning gav för tunt underlag. Detta för att attityder och upplevelser ändras över tid. Författarna till föreliggande studie såg det önskvärt att få fler aktuella och relevanta artiklar av nyare forskning.
Författarna till föreliggande studie anser att de hade tydligt beskrivna inklusions- och
exklusionskriterier. Tydliga inklusions- och exklusionskriterier behövs för att kunna tillämpa samma studie och komma till liknande slutsats av underlaget (Polit & Beck 2017).
Sökningarna gav 283 träffar, 247 artiklar valdes bort utan närmre läsning. Vilket enligt författarna till föreliggande studie kunde se som ett svagt underlag, för att relevanta artiklar kunde ha sållats bort vid de två första stegen. Författarna till föreliggande studie använde sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar i föreliggande studies resultat. För att få ett mer tillförlitligt arbete bör både kvalitativa och kvantitativa artiklar användas (Polit & Beck 2017).
Författarna till föreliggande studie inkluderade artiklar från flera olika världsdelar. Detta för att författarna till den föreliggande studien såg en styrka att titta på det globala perspektivet på sjuksköterskors upplevelse och attityder av att möta personer med missbrukssyndrom.
Författarna till föreliggande studie bearbetade artiklarna enskilt flera gånger. En diskussion mellan författarna från föreliggande studie skedde för att sammanställa informationen.
Författarna till den föreliggande studien anser att det är en styrka att utforma tabeller för att få ett lättöverskådligt resultat, där inget tenderar att falla bort. Arbetet styckades upp i mindre delar för att hitta likheter och skillnader. Genom att bryta ner informationen i mindre delar uppnås en lättare förståelse (Polit & Beck 2017).
Författarna till föreliggande studie hade en objektiv hantering av artiklarna, vilket sågs som en styrka där inga egna värderingar och åsikter hade påverkan i utfallet av resultatet. Det ses som en styrka att bearbeta materialet objektivt för att inte lägga egna värderingar i tolkningen (Polit & Beck 2017). Genom en vedertagen referenshantering undveks falsifiering, plagiat och
16 fabricering (Polit & Beck 2017).
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad
Det framkommer i föreliggande studies resultat att fördomar, osäkerhet och frustration fanns bland sjuksköterskor om hur de skulle förhålla sig till personer med missbrukssyndrom.
Missbrukssyndrom fanns i olika former i samhället och var vanligt förekommande.
Grundutbildade sjuksköterskor kan komma i kontakt med patienter som har ett
missbrukssyndrom i någon form när patientgruppen söker vård. Kunskap och utbildning om sjukdomstillståndet är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter med
missbrukssyndrom i vården. Utbildning och kunskap kan ges till sjuksköterskor genom återkommande utbildningstillfällen om missbrukssyndrom. Detta för att kunna ge personcentrerad vård och upprätthålla ett holistiskt synsätt.
4.5 Förslag till fortsatt forskning
Det behövs forskning om vilket stöd sjuksköterskor behöver i omvårdnadsarbetet med personer som har missbrukssyndrom. Ett intressant område att forska vidare inom är att få förståelse för hur fördomar och osäkerhet uppkommer i vårdandet av patienter med missbrukssyndrom. Genom en enkätundersökning innehållande öppna frågor till
sjuksköterskor om vilket stöd de önskar i arbetet med personer med missbrukssyndrom kan ge svar inom området. Ett annat område författarna till studien ser är personers med
missbrukssyndroms perspektiv, för att kunna ta lärdom av vad som fungerar och inte fungerar i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Forskning kan göras genom intervjuer med personer med missbrukssyndrom.
5. Slutsats
Positiva upplevelser och attityder framkom av sjuksköterskor när de såg missbrukssyndromet som en del av sjukdomstillståndet hos patienter med missbrukssyndrom. Negativa upplevelser och attityder och utlösande av sjuksköterskors känsla av frustration yppades när de ansåg att patienter med missbrukssyndrom orsakat sin egen ohälsa. Patientgruppens sjukdomstillstånd bagatelliserades och sjuksköterskor tenderade till att framhäva fördomar mot patienter med missbrukssyndrom. Det behövs återkommande kunskap och utbildning i sjuksköterskans profession. Detta för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt och en holistisk människosyn i mötet med personer som har ett missbrukssyndrom.
17
6. Referenser
Artiklar som ingår i studiens resultat är markerade med *.
Birtel, M. D., Wood, L. & Kempa, J. N. (2017). Stigma and social support in substance abuse:
Implications for mental health and well-being. Psychiatry Research, 252(1), ss. 1-8. Doi:
10.1016/j.psychres.2017.01.097
Bolster, D. & Manias, E. (2010). Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative observation and interview study. International Journal of Nursing Studies, 47(2), ss. 154-165.
Doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.05.021
*Chang, Y., & Yang, M. (2013). Nurses’ attitude toward clients with substance use problems.
Perspectives In Psychiatric Care, 49(2), ss. 94-102. Doi:10.1111/ppc.12000
*de Vargas, D., & Luis, M. (2008). Alcohol, alcoholism and alcohol addicts: conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Revista Latino-Americana De
Enfermagem (RLAE), 16(Special), ss. 543-550.
*Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurses’
care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 37(2), ss. 241-252. Doi:10.5172/conu.2011.37.2.241
Ford, R., Bammer, G., Becker, N. (2008). The determinants of nurses´ therapeutic attitude to patients who use illict drugs and implications for workforce development. Journal of Clinical Nursing. 17(18), ss. 2452-2462. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02266.x
Gilchrist, G., Moskalewicz, J., Slezakova, S., Okruhlica, L., Torrens, M., Vajd, R., &
Baldacchino, A. (2011). Staff regard towards working with substance users: a European multi-centre study. Addiction, 106(6), ss. 1114-1125. Doi:10.1111/j.1360-0443.2011.03407.x
*Gray, M. T. (2014). Agency and Addiction in Harm Reduction Paradigm: French Nurses’
Perspectives. Archives Of Psychiatric Nursing, 28(1), 35-42. Doi:10.1016/j.apnu.2013.09.005
*Johansson, L., & Wiklund‐Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance – nurses’
experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 30(2), 303-311. Doi:10.1111/scs.12244
18 Kandel B, D., Hu, M.-C., Griesler, P. & Melanie, W. (2017). Increases from 2002 to 2015 in prescription opioid overdose deaths in combination with other substances. Drug and Alcohol Dependence, 178(1), ss. 501-511. Doi: 10.1016/j.drugalcdep.2017.05.04
Kappel, N., Toth, E., Tegner, J. & Lauridsen, S. (2016). A qualitative study of how Danish drug consumption rooms influence health and well-being among people who use drugs. Harm Reduction Journal, 13(20), ss. 1-8. Doi: 10.1186/s12954-016-0109-y
Kulesza, M., Watkins, K.E., Ober, A.J., Osilla, K.C., & Ewing, B. (2017). Internalized stigma as an independent risk factor for substance use problems among primary care patients:
Rationale and preliminary support. Drug Alcohol Depend, 180(1), ss. 52-55. Doi:
10.1016/j.drugalcdep.2017.08.002
Lilja, L. & Hellzén, O., 2014. Vårdares attityder och stigmatisering. i: Skärsäter, I. (red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur, ss. 441- 456.
Lovi, R. & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: a phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 33(2), ss 166–178.
https://doi.org/10.5172/conu.2009.33.2.166
Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 69(4), ss. 935–946. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x
*Morgan, BD. (2014). Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain.
Pain Management Nursing, 15(1), ss. 165-175. Doi:10.1016/j.pmn.2012.08.004
*Morley, G., Briggs, E. & Chumbley, G. (2015). Nurses’ Experiences of patients with
substance use disorder in pain: A phenomenological Study. Pain Management Nursing, 16(5), ss. 701-711. doi:10.1016/j.pmn.2015.03.005
*Natan, MB., Beyil, V. & Neta, O. (2009). Nurses’ perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the theory of reasoned action. International Journal Of Nursing Practice, 15(6), ss. 566-573. Doi:10.1111/j.1440-172X.2009.01799.x’
19 Nationalencyklopedin, 2009 attityd. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd [Använd 2018-09-21]
*Neville, K. & Roan, N. (2014). Challenges in nursing practice nurses’ perceptions in caring for hospitalized medical-surgical patients with substance abuse/dependence. Journal Of Nursing Administration, 44(6), ss. 339-346. Doi:10.1097/NNA.0000000000000079
Orlando, I.J. 1961. The dynamic nurse-patient relationship: function, process, and principles.
New York, NY: Putnam.
*Ortega, L. B. & Ventura, C. A. (2013). I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista Da Escola De Enfermagem Da USP, 47(6), ss. 1379-1386.
Doi:10.1590/S0080-623420130000600019
Pauly, B. B., McCall J., Browne A. J., Parker, J. & Mollison, A. (2015) Toward cultural safety: nurse and patient perceptions of illicit substance use in a hospitalized setting.
Advances in Nursing Science, 38(2) ss. 121-135. Doi:10.1097/ANS.0000000000000070
Pokorny, M. E. 2018. Nursing Theorists of Historical Significance. i: M. R. Alligood, red.
Nursing Theorists. St. Louis: Elsevier, ss. 11-27.
Polit, D. F. & Beck, C. T. 2017. Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10:e red. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Socialstyrelsen, 2017. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20778/2017-12-23.pdf [Använd 12 05 2018].
Svensk sjuksköterskeförening, 2016a. Personcentrerad vård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf [Använd 17 05 2018].
Svensk sjuksköterskeförening, 2016b. Sjuksköterskans profession - grunden för din legitimation.
20 https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Om-Svensk-
sjukskoterskeforening/sjukskoterskans-profession-grunden-for-din-legitimation [Använd 12 05 2018].
WHO Världshälsoorganisationen, 2018. Management of substance abuse.
http://www.who.int/substance_abuse/terminology/abuse/en/
[Använd 15 05 2018].
1
Bilaga 1
Tabell 2 Inkluderade artiklar resultattabell
Författare
+ publ.år studieland
Titel Design och eventuellt ansats Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Chang, Y., &
Yang, M.
2013. Taiwan
Nurses’ attitude toward clients with substance use problems.
En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.
Deltagare:
Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet:
Från 3 månader till 27,4 år.
Antal: 489 stycken
Kön: 487 kvinnor och 2 män.
Ålder: 21-50 år
Enkätundersökning SPSS 17.0
Pearson’s eller Kendall rank t-test eller
Mann-whitney U-test
de Vargas, D.,
& Luis, M.
2008.
Brasilien
Alcohol, alcoholism and alcohol addicts:
conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers.
En beskrivande kvalitativstudie.
Deltagare: Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet:
16-20 år Antal: 10
Kön: 1 man och 9 kvinnor.
Ålder: 41-50 år.
Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Ford, R. 2011.
Australien
Interpersonal challenges as a constraint on care:
The experience of nurses’ care of patients who use illicit drugs.
En tvärsnittstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats.
Deltagare:
Sjuksköterskor Antal: 311
En öppen fråga ställdes.
Sjuksköterskor skulle beskriva eventuella faktorer som hindrar deras förmågor att ge vård till patienter med missbruk.
Innehållsanalys
2
Gray, M. T.
2014.
Frankrike
Agency and Addiction in Harm Reduction
Paradigm: French Nurses’
Perspectives.
Etnografisk design med kvalitativ ansats
Deltagare: Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet: Minst 3 års.
Kön: 4 män och 1 kvinna.
Ålder: 40–55 år.
Deltagare: Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet: Mindre än 3 års.
Kön: Nio kvinnor.
Ålder: 30–70 år.
Observationer och intervjuer av deltagarna
Innehållsanalys
Johansson, L., &
Wiklund‐
Gustin, L.
2016.
Sverige
The multifaceted vigilance – nurses’
experiences of caring encounters with patiffering from substance use disorder.
Klinisk tillämpningsforskning med kvalitativ ansats
Deltagare:
Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet 6 månader - 20 år Antal: 6 stycken Ålder: 24–63 år Kön: 4 kvinnor 2 män
Dialog mellan forskare och deltagare. Induktiv kvalitativ innehållsanalys
Morgan BD.
2014. USA
Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain.
Grounded theory design Deltagare:
Sjuksköterskor Antal: 14 stycken
Kön: 12 kvinnor och 2 män Ålder: 31–61 år
Intervjuer med semistrukturerade frågeställningar
Innehållsanalys.
Morley, G., Briggs, E., &
Chumbley, G.
2015. England
Nurses’
Experiences of patients with substance use disorder in pain: A phenomenological Study.
En beskrivande
fenomenologisk design med kvalitativ ansats
Deltagare: Sjuksköterskor Antal: 5 stycken
Yrkeserfarenhet: mindre än 5 år till mer än 20 år
Ålder: 20–59 år
Intervjuer med semistrukturerade frågeställningar
Innehållsanalys.
3
Natan, MB., Beyil, V., &
Neta, O. 2009.
Israel
Nurses’ perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the theory of reasoned action.
Sambandsdesign (correlational design) med en kvantitativ ansats
Deltagare: Sjuksköterskor Antal: 125 stycken
Kön: 19 män och 116 kvinnor
Enkätundersökning Pearson, Deskriktiv statistik, Regressionsanalys
Neville, K., &
Roan, N.
2014. USA
Challenges in nursing practice nurses’ perceptions in caring for hospitalized medical-surgical patients with substance
abuse/dependence.
En beskrivande
sambandsstudie med kvalitativ ansats.
Deltagare:
Sjuksköterskor
Yrkeserfrenhet: Majoriteten:
11–30 år
Tre stycken: 6–10 år Tre stycken: Mindre än 5 år Antal: 24 stycken
Ålder: 20–55 år
Kön: 23 kvinnor och 1 man.
Enkätundersökning med 2 stycken öppna frågor.
Var är dina tanka och känslor att arbeta med patienter med missbruk i sjukhus? Beskriv
Hur påverkar omvårdnaden av en patient med missbruk
omvårdnaden till sjukhuspatienter?
Innehållsanalys
Ortega, L. B.,
& Ventura, C. A. 2013.
Chile
I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users.
Fenomenologisk design med kvalitativ ansats
Deltagare: Sjuksköterskor Yrkeserfarenhet:
Minst 1 år Antal: 6 stycken Ålder: 25–45 år Kön: Bara kvinnor
Intervjuer Nomotetisk analys
Innehållsanalys
4
Bilaga 2
Tabell 3 Inkluderade artiklars resultattabell
Författare Syfte Resultat
Chang, Y., & Yang, M. Syftet med denna studie syftar till att undersöka faktorer som är associerade med sjuksköterskor, mot klienter som har problem med substansanvändning.
Sjuksköterskor berättar att de har mer positiv inställning till att vårda patienter med missbrukssyndrom, om de har yrkeserfarenhet eller hjälpt en släkting med missbrukssyndrom.
de Vargas, D., & Luis, M. Syftet med denna studie var att lära sig om sjuksköterskors attityder och föreställningar mot alkohol, alkoholism och alkoholmissbruk från offentliga hälsocentraler.
Sjuksköterskor beskrev att de ansåg att patienter med alkoholmissbruk konsumerar alkohol för att de vill, inte för att de har ett missbruk.
Sjuksköterskor såg återkommande patienter med missbrukssyndrom som hopplösa fall.
Sjuksköterskor beskrev hur de misstror patienter med missbrukssyndrom, de kommer till hälsocentralen för glukos och medicinering, för att sedan kunna fortsätta sitt missbruk.
Sjuksköterskor beskrev hur de ger patienter med missbrukssyndrom attributet som luffare, ansvarslös och glömmer bort att missbruket är en sjukdom.
Ford, R. Syftet till studien var att undersöka sjuksköterskors terapeutiska attityder till patienter som använder illegala droger.
Sjuksköterskor beskrev hur deras attityd har färgats med yrkeserfarenhet, när de har vårdat aggressiva och våldsamma patienter med missbrukssyndrom, som inte vill ta mot hjälp.
Sjuksköterskor beskrev en upplevelse av frustration när de inte kan ge vård till patienterna som är för påverkad av narkotika, för patienten inte är resonabla.
Sjuksköterskor beskrev hur de anser att patienterna med missbrukssyndrom bara påstår sig vill sluta med droger. Patientgruppen ljuger och manipulerar.
Sjuksköterskor beskrev en frustation över att de tar tid från andra sjuka patienter.
Gray, M. T. Syftet med studien var att lyfta fram det unika och ohörda rösterna från franska sjuksköterskor som vårdar individer som missbrukar droger.
Sjuksköterskornas beskrev att patienter med missbrukssyndrom använder droger/alkohol för att de vill, inte för att de har ett missbruksproblem.
Johansson, L., & Wiklund‐
Gustin, L.
Att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin upplever möten med patienter som lider av substansanvändningsstörning.
Sjuksköterskor beskrev en återhållsam attityd för att dölja sin egen sårbarhet.
Sjuksköterskor beskrev att de är tålmodig och att de inte ge upp patientgruppen med missbrukssyndrom trots tidigare misslyckande.
Sjuksköterskor beskrev att de själva kan misslyckas i sin roll med att vara ett stöd till patienter med missbrukssyndrom.
Sjuksköterskor anser att de som har ett missbruk inte tar ansvar för sin hälsa.
Sjuksköterskor beskrev hur de är stödjande och uppmuntrande på patienten med missbrukssyndrom som är villiga till att ta mot vård.
Sjuksköterskor beskrev att trevliga och samarbetsvilliga missbruks patienter gör sjuksköterskor misstänksamma över dess beteende.
5
Sjuksköterskor beskrev att de behöver vara vaksamma och ha en viss distans för att inte bli manipulerade av patienter med missbrukssyndrom.
Sjuksköterskor beskrev hur de betraktar manipulativa patienter som en del av deras beroendesjukdom, för att underlätta omvårdnaden av patienter med missbrukssyndrom.
Morgan BD. Syftet med den aktuella studien var att utöka kunskapen om
sjuksköterskor attityder och interaktioner med patienter med missbruk som samtidigt upplever smärta. För att skapa teorier som kan bidrar till en större förståelse på problemet.
Deltagarna beskrev hur sjuksköterskor har en negativ attityd till att vårda patienterna med missbrukssyndrom och hur de försöker hitta anledning till deras beteende för att göra det lättare att arbeta med denna patientgrupp.
Sjuksköterskor beskrev att de misstror patienter med missbrukssyndrom som upplever smärta, genom att vara tveksamma till om smärtproblematik finns.
Sjuksköterskor beskrev frustration när patienter med missbrukssyndrom ber om extra smärtlindring.
Sjuksköterskor beskrev frustration över att patienter med missbrukssyndrom tar tid från övriga patienter.
Morley, G., Briggs, E., &
Chumbley, G.
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för sjuksköterskors erfarenheter, och hinder mellan dem och patienter med missbruk som upplever smärta.
Sjuksköterskor beskrev en frustration över patienter med missbrukssyndrom som upplever smärta. Patientgruppen upplevs som tids- och
uppmärksamhetskrävande.
Natan, M. B., Beyil, V., &
Neta, O.
Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityder och personliga normer bland sjukvårdspersonal som förmedlas med den tänkta och avsedda omvårdnaden av drogmissbrukaren med hjälp av TRA (Theory of Reasoned Action) teorin om rimlig handling.
Sjuksköterskor beskrev att patienter med missbrukssyndrom är komplicerade patienter att vårda.
Sjuksköterskor beskrev att missbruket är en del av patientens sjukdomstillstånd.
Sjuksköterskor beskrev en rädsla över att behandla patienter med missbrukssyndrom på grund av våld och manipulation.
Neville, K., & Roan, N. Syftet med studie var att undersöka sjuksköterskor uppfattningar om att vårda patienter med samexisterande sjukdomstillstånd för
missbruk/beroende.
Sjuksköterskor beskrev att attityden till patienter med missbrukssyndrom är att de är manipulativ och tar tid från andra patienter som är sjuk.
Sjuksköterskor beskrev hur patienterna med missbrukssyndrom fram häver ilskan hos sjuksköterskor.
Sjuksköterskor beskrev att alltid behöva vara beredd för att patienterna med missbrukssyndrom är oberäkneliga i deras agerande.
Sjuksköterskor beskrev att det känns obekvämt att arbeta med patientgruppen och hade önskat mer utbildning inom området.
Sjuksköterskor beskrev att de vårdar patienter med missbrukssyndrom lika som andra så länge de inte ställer speciella krav.
Sjuksköterskor beskrev att de är misstänksamma mot patient med missbrukssyndrom för att veta om patienten talar sanning eller inte.
Sjuksköterskor beskrev sin professionalitet i vårdandet och att deras tyckande inte ska speglas, trots att det skulle vara lättare att inte behöva bry sig om denna patient med missbrukssyndrom.
