Undervisningsmetoder för elever med autism: En studie av pedagogers metoder med avsikt att utveckla lärandet för elever med autistiska syndrom

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Samhällkunskap

Hadba Feiroz

Undervisningsmetoder för elever med autism

– En studie av pedagogers metoder med avsikt att utveckla lärandet för elever med autistiska syndrom

Methods used in school for students with autism -

learning for pupils with autistic syndrome

Examensarbete 15 hp Lärare för uteliv och hälsa

Datum/Termin: 2012-06-08 Handledare: Peter Wall Examinator: Anders Broman

Abstract

This essay talks about how teachers in schools are working with a particular focus on students with autistic syndrome. The aim is to investigate the methods used for these students, who develop their learning and achieve the goals of the school. The methods that were used in this study were two interviews in two different schools in central Sweden where teachers and professionals were interviewed. One part of the study was to compare both schools to see which methods they used and when they used them. My interest for autistic students started during my practice in a school. I realized that there were several students who had autism.

The conclusions of this study are that the teachers always start out by what the students need and the shortcomings that they can work with. There is no single method that can help

students develop and reduce conflicts created between teachers and students. But all educators who work with autistic children in these two schools have got variety of training courses that develop their reactions to the conflicts and to know how an autistic student thinks in different situations. Some of the most important things in the education for autistic students are support through various methods, materials for students and skill development for teachers.

Key words: Teaching methods for students with autism, schools focused on autism, communication with students, students with medical conditions.

Sammandrag

Denna uppsats handlar om pedagoger som arbetar på skolor som är särskilt inriktade på elever med autism. Syftet är att undersöka vilka metoder som används för att utveckla elevernas lärande och hjälpa dem att nå målen i skolan. Detta undersöks genom två intervjuer i två olika skolor i mellersta Sverige där lärare och fritidspedagoger intervjuas. I arbetet jämförs de två skolornas metoder och hur och när dessa används. Resultatet visar att pedagogerna alltid utgår utifrån elevernas behov och vilka brister de kan jobba med för att utveckla elevernas lärande.

De grundläggande faktorer som utvecklar elever med autism är stöd genom olika metoder och material samt kompetensutveckling för lärare. En slutsats som dras är att pedagogerna anser att det inte finns en enda metod som kan hjälpa eleverna att utvecklas och minska konflikter som skapas mellan lärare och eleverna. I undersökningen framkommer också att alla

pedagoger som jobbar med autistiska elever har genomgått en rad olika fortbildningar som utvecklar deras reaktioner vid konflikter och hjälpt dem att förstå hur en autistisk elev tänker vid olika situationer.

Nyckelord: Undervisningsmetoder för elever med autism, skolor inriktade mot autism, kommunikation med elever, elever med diagnoser.

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1Syfte 5

1.2 Frågeställningar 6

2. Forskning- och litteraturgenomgång 7

2.1 Historik 7

2.2 Statstik 9

2.3 Begreppdefinition 9

2.4 Kommunikation svårigheter vid autism 10

2.5 Teorier 10

2.5.1 Theory of mind 10

2.5.2 Central koherens 12

2.6 Att ställa diagnos 12

2.7 Metoder som använd i skolor 13

2.7.1 Teacch-prgrammet 13

2.7.2 Kat-kittet 14

2.7.3 CPS Collaborative problem Solving 16

2.8 Skolans ansvar 17

2.8.1 2011 års läroplan 18

2.8.2 likbehandlingsplan 18

2.9 Samhällsstöd 19

3 Metod 20

3.1 Urval 21

3.2 Genomförande 21

4 Resultat 22

4.1 Intervjun med skola A 22

4.2 Intervjun med skola B 24

5 Diskussion 27

5.1 Faktorer som påverkar elever genom olika material och metoder 27

5.2 Rollen som pedagog 27

5.3 Slutsats 28

Referenser Bilaga

1. Inledning

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur pedagoger som är verksamma på skolor som är särskilt inriktade mot elever med autism, arbetar för att utveckla och bemöta elever med autistiska syndrom. Alla pedagoger behöver kunskaper om elever med autism. Därför kan det vara intressant att studera hur pedagoger som är särskilt inriktade mot autistiska elever

arbetar. Att undersöka vilka metoder dessa pedagoger använder kan förmodligen ge mer kunskap om möjliga förhållningssätt än vad en studie av vanliga pedagogers verksamhet, då de förmodligen både har mer erfarenheter av och kunskaper om elever med autism.

Under en praktikperiod jag hade i en lågstadieklass märkte jag att barn med autism och pedagoger ofta hamnade konflikter med varandra. Det väckte mitt intresse till att försöka ta reda på om det finns något sätt som gör att dessa konflikter minskar mellan pedagogerna och eleverna med autistiska syndrom. Mitt intresse har ökat för att förstå hur och på vilket sätt jag som fritidspedagog kan hjälpa dessa barn att utvecklas och uppfylla deras behov utifrån deras förutsättningar. I läroplanen 2011 står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska främja elevens fortsatta lärande och

kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevens bakgrund och kunskap.¹Därför bör alla pedagoger ha en allmän kunskap om barn med funktionshinder. Det är viktigt även för oss som jobbar som lärare inom fritidshem att känna till vad elevernas behov är. Fritidspedagoger omfattas av läroplanen och därför ska vi tillsamman med alla pedagoger i skolan jobba för att uppfylla elevernas behov på bästa sätt.

1.1Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka undervisningsmetoder som används på skolor med särskild inriktning mot elever med autism. Avsikten med undersökningen är att få fram vilka metoder pedagogerna använder för att kunna se varför dessa metoder används till elever med autistiska syndrom. Min undersökning kommer att ta upp hur lärare arbetar med olika metoder för att ge de autistiska eleverna de bästa möjligheter att utvecklas, känna sig trygga och förstå omgivningen.

1Läroplan för grundskolan, förskolklassen och fritidshemmet 2012 s. 46

1.2 Frågeställningar

1. Vilka metoder använder pedagoger som arbetar på skolor och som är särskilt inriktade mot elever med autism?

2. Hur motiverar pedagogerna de metoder de använder?

3. Hur ser miljön ut på skolor som är särskilt inriktade mot elever med autism?

2 Forskning- och litteraturgenomgång

2.1 Historik

Författaren Lorna Wing tar upp i sin bok Autismspektrum ett fall som beskriver hur man för flera hundra år sedan upptäckte autismen. Fallet startade med att en fransk lärare vid namn Jean-Marc Gaspard Itard i januari 1801 fick ta hand om en pojke i tolvårsåldern. Pojken hette Victor och kallades ” den vilde pojken från Aveyron”. Viktor var stum och levde i skogen och hade ett konstigt beteende. När Victor fångades från skogen trodde Itard att Victors beteende var så konstigt på grund av att han varit isolerad från människor redan från tidig ålder, men Victor levde på vad skogen hade att erbjuda för mat som exempel nötter, frukter och de rotfrukter han kunde hitta. Men läkaren Philippe Pinel höll inte med Itard, Pinel ansåg att pojken hade allmänna inlärningssvårigheter från födseln vilket ledde till hans beteende.

Harlan Lane, en psykolog som specialiserat sig på tal, hörsel och språkstudier, samlade Itards skrifter om Victors uppförande och publicerade dem i sin bok Den vilde pojken från Aveyron.

Många av dessa berättelser om den vilde pojken skulle passa in idag hos barn med autism.

Trots en tidsskillnad på nästan tvåhundra år kan många föräldrar känna igen dessa likheter mellan dåtiden och nuet. Itards berättelser var mycket intressanta och rörande och beskrev i detalj hur han började undervisa Victor. Itards idéer har fortfarande inflytande över metoder för specialundervisning.²

Under 1900-talets första halva skrev psykologer, läkare och andra insatta i ämnet om barn med märkliga beteendemönster. Man lade märke till att dessa barn var onormala i sitt sätt att

interagera med andra människor. Flera människor trodde att de hade upptäckt situationer hos

dessa barn som de sedan beskrev. BarnpsykiaternLeo Kanner skrev om barn som remitterats till hans klinik, alla dessa barn hade ett ovanligt beteende som han kom att kalla ” tidig barndoms autism”. Dessa barn hade trots sin unga ålder symptom som tydde på att de hade autism och fick därför namnet ”tidig barndoms autism”³

Kanner publicerade en artikel om detta tillstånd år 1941, i artikeln beskrevs barnens beteende i detalj och Kanner valde ut vissa drag som var centrala för diagnosen. Nedan följer ett citat som beskriver dessa centrala drag.⁴

2 Lorna Wing Autismspektrum 2012 sid 20

3 Wing s.20

4 Wing s.20

Brist på känslomässig kontakt med andra människor, intensivt insisterande på en formighet i självvalda, ofta bisarra och överdrivna repetitiva rutiner, stumhet eller markanta avvikelser i tal, intresse för och skicklighet med att manipulera föremål, välutvecklade visuospatiala färdigheter eller utantillminne samtidigt med inlärningsvårigheter på andra områden, ett intelligent, vaket utseende⁵.

Kanner hävdade att alla dessa beteenden var medfödda eller dök upp inom de första 30 månaderna. Han menade att hans syndrom var unikt och skiljde sig ifrån andra barndomstillstånd.⁶

En annan psykiatrisk barnläkare med namn Hans Asperger publicerade i Österrike sin första artikel om en grupp barn och ungdomar med ett annat beteendemönster som kallats Asperger syndrom och de drag Asperger valde ut som viktiga inom detta syndrom var:

Naivitet, opassande sociala närmanden gentemot andra, mycket begränsade specialintressen för sådana saker som tågbiljetter, god grammatik och vokabulär men monotont tal som används för monologer, inte samtal, dålig motorik koordinationsförmåga, funktionsförmåga från medel till över normal, men ofta med specifika inlärningssvårigheter på ett eller två områden och en markant brist på sunt förnuft.⁷

Asperger la märke till att föräldrarna inte iakttog några avvikelser förrän efter att barnet började skolan. Han menade att hans syndrom skiljde sig ifrån Kanners syndrom men medgav att det finns flera likheter mellan båda syndromen.⁸

Efter Kanners första artikel ”barndomsautism” trodde många att autism var en emotionell och inte fysisk störning och att föräldrars sätt att uppfostra var orsak till samtliga problem. Det skapades en stor oro bland föräldrarna att få ett barn som de inte kunde förstå.

Under 1960-talet började nya uppfattningar om autism att komma fram. Forskning om barns utveckling och språkstörningar kom fram till nya teorier. Genom att visa att beteendet hos barn med autism kom från födelsen som en utvecklingstörning, samt att den ökade förståelse inom hjärnans funktion och vad som kan vara orsak till vad felet är gjorde det klart vad orsakerna till autism är. Det gjorde också att föräldrar inte längre fick skulden om de fick ett autistiskt barn. ⁹

5 Wing s.19-20

6 Wing s.20

7 Wing s.20

8 Wing s.17-20

9 Wing s. 18-21

2.2 Statistik

Idag finns det ingen samlad statistik om hur många som har autism, en befolkningsstudie visar att 1-2 promille har diagnosen autism medan 6 promille har någon diagnos inom det som kallas autismspektrum, det vill säga autism, aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Det är alltid fler pojkar än flickor som har en diagnos inom autismspektrum, att färre flickor lider av autism beror på att symtomen tar sig annorlunda uttryck hos flickor och därför kan diagnosen hos flickorna finnas en viss underdiagnostisering, alternativt att flickor får sin diagnos senare. ¹⁰ Under 1990- talet har flera studier gjorts från olika länder som visar att autism är cirka tio gånger vanligare än beräknat för femtio år sedan. Autism förekommer hos ett till två barn på tusen, medan andelen barn med Asperger syndrom beräknas upp till fem på tusen. Idag tror man att om man lägger andelen med autistiska drag i tillägg till andra

diagnoser och räknar med hela spektrumet, närmar man sig nutida beräkningen till två på hundra.¹¹

2.3 Begreppsdefinition

Ordet autism kommer från det grekiska ordet ”autos” som betyder ”själv”. Autism innebär svårigheter med samspel, kommunikation, flexibilitet, besvär med uttal och begränsad förställningsvärld. Autistiska barn har svårt att sätta sig i andras situationer och förstå andras tankar. Här nedan ges en liten beskrivning av de undergrupper som autism kan ha, samt en beskrivning hur människor med dessa besvär kan bete sig.¹²

Asperger syndrom, svårigheter med samspel med andra, flexibilitet samt besvär med uttal.

Begåvningsnivån brukar vara hög eller normal. De har ofta särskilt intresse som de är duktiga på. De håller sig till rutiner, har god verbal förmåga och mycket bra ordförråd¹³.

Tourettes syndrom, som också kallas tics. Individen gör ofrivilliga plötsliga och

återkommande rörelser och ger ifrån sig ljud. Man brukar vara överaktiv och har svårt att koncentrera sig. Det är flera pojkar än flickor som har TS¹⁴.

AD/HD DAMP är en funktionsnedsättning som betyder att man har svårt med uppmärksamhet, impulsiv och har inlärningssvårigheter¹⁵.

10 http://www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Statistik/Forbund/Riksforeningen-Autism-RFA/

11 Rubin, Birgitta 2006. Barnet i glaskulan? fakta, frågor och råd om barn med autism s.55

12 http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19407

13 http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408

14 http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408

Det är viktigt för alla som vill hjälpa elever med autism att veta att det inte är grundläggande att veta vilken undergrupp eleven tillhör. Det viktigast för eleven med autism är att kunna få hjälp utifrån deras färdighetsprofil.

2.4 Kommunikationssvårigheter vid autism

Bristande kommunikation är en av den viktigaste orsakaren till konflikter i umgänget med

personer med autism. Många barn som har autism utvecklar inte något språk, om personer med autism utvecklar ett språk kan det uppfattas annorlunda på uttrycken som de använder.

De kan ha svårt för begrepp med samma förståelse. Autistiska personer kan ha svårt för personliga pronomen som jag och du. Hur kan man vara jag och samtidigt kunna vara du?

Eller att vara vi eller ni. Många barn med autism kan använda ”du” om sig själv. Det har hänt att flera personer med autism sagt några ord och därefter varit tysta. Det är kommunikationen som är ofullständigt och som kan ställa till problem för personer med autism. Ett av flera språkproblem är konkret språkförståelse som uppfattas exakt som det sägs.¹⁶

Det är betydelsefullt att vara medveten om hur viktigt kommunikationen är mellan eleven och pedagogerna. Ett exempel på detta är då en pojke med autistisk syndrom satt och ritade hästar, ett stall, en skog och bakom allt det en stad. Läraren tittade på teckningen och frågade pojken

”Rider du?” pojken svarade irriterat: Nej, jag ritar samtidigt som han rev teckningen. Pojken fattade lärarens fråga på ett mycket konkret sätt, pojken trodde att läraren menade att han red vid just då frågan ställdes. Trots att pojken var i klassrummet och ritade. Man kan märka att det var ett tydligt missförstånd för den konkreta språkförståelsen som ledde till en frustration och ilska.¹⁷

2.5 Teorier

Nedan följer en redovisning av två vanliga metoder i arbetet med barn med autistiska elever.

2.5.1 Theory of mind

Theory of mind handlar om att utveckla en förståelse för andra människor. Man har tankar och behov som skiljer sig från andra. Människors tankar och behov ser olika ut, utifrån våra olika erfarenheter och handlingar bildar vi våra uppfattningar. Ur det kan vi sedan tolka och

15 http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1087

16 Varför stannar inte bussen när jag ska av? Att förstå autism, Aspergers syndrom och Damp SvenOlof Dahlgren s. 38,39

17 Dahlgren s. 40

förstå våra egna och andras beteenden.¹⁸ Theory of mind hjälper oss att förstå det outtalade och människors önskningar exempelvis när man säger det är kallt här inne detta betyder egentligen ”stäng fönstret”. ¹⁹

Det finns test som används idag inom theory of mind - ” Sally och Anne” testet. Då testet genomförs får barnen leka med två dockor som heter Sally och Anne, då kan man undersöka om barnen minns händelseförloppet efter lekstunden. Har man otillräckligt theory of mind kan det vara svårt att förstå hur man förmedlar ett budskap till en annan person.²⁰

Christer, en 14 årig pojke med autism, var ute i skolgården tillsammans med sin lärare och en annan person som filmade pojken och läraren. Pojken började bli orolig, han sprang farm och tillbaka på skolgården, ryckte i de låsta skoldörrarna, började nypa läraren och fotografen.

Plötsligt försvann han i en kur som fanns mitt på gården och kom efter en stund ut därifrån lugn. Christer hade varit kissnödig och försökt komma in på toaletten. Han hade till slut löst problemet genom att kissa i kuren.²¹

Christer hade förmåga att teckna till läraren att han behövde gå på toaletten, vilket han hade gjort flera gånger, men problemet var att han inte hade vänt sig mot läraren eller fotografen.

Bristande theory of mind gör att man saknar förmåga att förstå, vilket gör att man behöver vara extra tydlig och uppmärksam som lärare då dessa elever har svårare att förstå eller visa sina behov. Christers beteende är ett exempel på detta då han tecknade att han behövde gå på toaletten utan att vända sig mot läraren.²²

Om man saknar theory of mind blir det svårt att förstå mänskliga beteenden och det blir svårt att förstå förändrade beteenden hos en och samma person trots att situationen ser likadan ut.

Peter, en 9-årig med autism, älskade att knuffas. Personalen tyckte att det var helt okej men ibland blev det irriterande. En dag började Peter ”leka” med Erik, en i personalgruppen.

Peter knuffade Erik om och om igen . Efter ett tag började Erik försöka få Peter att sluta. Peter blev mer och mer frustrerad av detta.²³

Peter hade svårt att förstå att varför Erik blev sur och ändrade sitt beteende, när Peter fick i början av situationen att knuffa Erik. Peter har svårt att byta förmåga för att förstå

perspektiven. Det är alltid viktigt att varje gång reagera på samma sätt i en viss situation med

18 Dahlgren s. 52

19 Dahlgren s.52

20 Dahlgren s. 54

21 Dahlgren s.54

22 Dahlgren s. 54

23 Dahlgren s.55

personer som har brist på theory of mind. Samt att hela personalen gruppen försöker agera på så lika sätt som möjligt.²⁴

Personer som saknar theory of mind blir egocentriska, alltså att allt som sker verkar vara riktat mot en själv. De uppfattar alla signaler som om det inriktat till dem. Samt att alla sociala regler är svåra och onödiga att förstå.

2.5.2 Central koherens

Central koherens är en teori som kommer från visuell perceptionsforskning, man studerar människors tolkning av bilder som påverkas av irrelevanta detaljer. Begreppet central koherent är en kognitiv stil där man försöker samla in all information från omvärlden till en sammanhängande helhet. Ett exempel på svag form av central koherens är att man ser en stol som delar och inte en helhet, alltså man ser ryggstöd, fyra ben och en sits. Personer med svag central koherens har svårt att lära känna sin omgivning. Normalt ser man helheterna före detaljerna. Alltså man kan exempel ha gått på samma väg i åtta år utan att veta vart platsen man vill ligger men däremot så kan man ha lagt märke till alla andra små detaljerna som träd, skyltar och hus.

”Stina, en kvinna med Aspergers syndrom, bodde i en lägenhet och hittade till de platser i staden hon besökte regelbundet (affärer, kiosk, videobutik, psykolog etc). Däremot kunde hon inte hitta från en av dessa platser till nästa. Hon behövde återvända hem innan hon kunde gå till nästa plats. På grund av svaga central koherens kunde hon inte binda samman alla enheter och utnyttja dessa för att under lätta att hitta till de olika platserna”.²⁵

Sättet att se omvärlden kan också påverkas av den svaga central koherens.

2.6 Att ställa diagnos

Autism är en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till olika störningar i hjärnans funktion. De flesta barn med autism ser fysiskt normala ut. Hittills finns det inga helt säkra tester för att fastställa diagnosen och heller inget som kan skilja mellan undergrupper inom de autistiska aspekterna. Varken blodprover, röntgenbilder, hjärnröntgen, electroencefaloegram (EEG, dvs. mätning av hjärnans elektriska vågor) eller andra fysiska undersökningar kan ge svar på frågan om det barnet har autism. ²⁶

Diagnosen fastställs genom en bedömning för personlig nedsatt förmåga i sociala

interaktioner, kommunikation och fantasi. En undersökning av en personlig historik, som

24 Dahlgren s. 55

25 Dahlgren s. 62

26 Wing s. 29

sträcker sig ifrån spädbarnsåldern och framåt. Fram till diagnosen ställs görs även en observation på individens beteenden och antal psykologiska tester. Därefter blir det en ytligare undersökning runt vilken undergrupp individen har. ²⁷

2.7 Metoder som används i skolor 2.7.1 TEACCH- programmet

TEACCH är en förkortning för Treatment and Education of Autistic and related

Communication handicapped Children. Teacch programmet grundades 1972 i Chapel Hill som ett forskningsprojekt.²⁸ Detta program är ett pedagogiskt arbetssätt som är anpassat till personer med autism. Syftet med detta program är att det ska tydliggöra vardagen så att dessa personer blir så självständiga som möjligt. I Teacch utgår man alltid från olika scheman och arbetsordningar så som: Vad ska jag göra? Hur mycket ska jag göra? När är jag färdig? Vad ska jag göra sedan? Dessa punkter är grunden till pedagogiken och programmet Teacch. Ett schema eller en arbetsordning ska alltid vara individ anpassat. Ett schema ska vara tydligt utformat för individen utifrån ens behov och ha en utformning som personen förstår.

Exempelvis foto, pictogrambilder, ritade bilder eller konkreta objekt. Konkreta objekt kan vara symboler eller faktiskt vara det föremål som kommer att användas i aktiviteten.²⁹ Målet är att öka elevens självständighet genom att ha en strukturerad miljö och fasta rutiner.³⁰ Teacch- program jobbar med fem faktorer som bildar en helhet för individer med autism och dessa är:

1. Kunskap

Det är betydelsefullt att sätta sig in hur den autistiska individen uppfattar sin omvärld.

Därför det är viktigt med kunskap som skapar förståelse för vad som händer hos dessa personer.

2. Individualisering

Utöver den teoretiska kunskapen bör man ha kunskap om individen. Detta skapar en motivation för att veta vad som är rätt kravnivå för dessa individer.

3. Hjälpmedel

27 Wing s. 29-31

28 Rubin s. 36

29 http://www.misa.se/admin/UploadFile.aspx?path=/UserUploadFiles/Metoder/Teacch_info.pdf 13 Rubin s. 36

Med rätt hjälpmedel kan en person med en funktionsnedsättning få en mer begriplig tillvaro. Man ska alltid utgå från individens behov som är anpassat till just

honom/henne.

4. Kontinuitet

Det är viktigt att utveckla lärandet och inte ersätta det med olika aktiviteter. Det är grundläggande att generalisera sina färdigheter till andra miljöer.

5. Undervisningssätt och bemötande

Man ska alltid utgå ifrån att utveckla personens starka sidor. Att ta vara på individens intressen ökar motivationen och förståelsen.

Teacchpedagogiken är en ram som varierar mycket utifrån individens behov. Det är både en metod och ett sätt att tänka kring att skapa förutsättningar för personer med autism.³¹

2.7.2 Kat- kittet

Kognitiv affektiv träning är ett program som utvecklades ursprungligen i Danmark för barn med autism genom ett samarbete mellan dr. Tony Attwoood, psykologerna Kirsten Callesen och Annette Moller Nielsen.

Kat- kittet kan användas av pedagoger, föräldrar och alla som arbetar med barn, unga och vuxna. Syftet med detta program är att ge individen ökad förståelse för sig själv och andra och för sitt beteende samt att utveckla det sociala samspelet. I Sverige och i andra länder i Norden används programmet i grundskolan i specialundervisningen, på gruppboenden,

behandlingshem och inom psykiatrin.³²

Kat- kittets verktyg är en teoretisk introduktion till kognitiv affektiv träning som genom olika modeller hjälper elever att ha en ökad förståelse för sitt beteende. De hjälper till att tydliggöra samtalet mellan eleven och pedagogen. Genom att ge en beskrivning av elevens upplevelse av vad som har skett. Det är fyra strukturer som man följer vid samtalet:

 Hitta känslor och tankar

 Vad känner/ kände kroppen

 Mitt nya sätt att vara (vad jag kan göra en annan gång)

 Omstrukturering av tankar

31 http://www.misa.se/admin/UploadFile.aspx?path=/UserUploadFiles/Metoder/Teacch_info.pdf s.4

32 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=catbox

Ansiktet och känsloord, den presenterar nio grundläggande känslor med ansikten och

känsloord. Glädje, rädsla, sorg, trygghet, ilska, stolthet, förvåning och skam. Man jobbar med olika känslor och ansiktsuttryck som eleven väljer ifrån.³³

Ark med ansiktet, det är olika ansiktsformer som beskriver hur man känner sig under samtalet. Man klipper ut ansiktsformerna som passar överens med ens känslor och klistra in dem i en egen bok för att senare prata om det tillsammans med pedagogen.

Mätinstrument, detta instrument likar en vanlig termometer med en skala från 0 till 10. Den ger stöd i att veta ens upplevelse och intressen på ett mycket konkret sätt genom att sätta fast ansikten eller känsloorden på mätinstrumentet. Det är viktigt att bli medveten om sina

känslor, det hjälper en att tydligt kunna beskriva hur man upplever dem. Kroppen används när man talar om sambandet mellan tankar/känslor och kroppen/beteenden. Eleven kan skriva eller rita direkt på verktyget, så att kroppens reaktioner tydliggörs och eleven blir medveten om varför man upplever dessa känslor. Den här metoden ger en bättre kontroll och förebygger olämpliga reaktioner.

Mina cirklar, det är en modell som belyser elevens relationer, vänskapsförhållanden och intressen. De är ett verktyg för sociala träningar genom att träna upp den mentala förmågan.

Den kan gradera intressen och upplevelser som t.ex. skolämnen, fritidsaktivitet och husdjur.

Dygnet är en tidstavla som förtydligar tiden för personer som har svårt att få en helhetssyn eller saknar tidsuppfattning. Dagen, veckan och året gör det lättare att identifiera kritiska situationer i tid och rum. Det handlar om strukturer runt tiden och översikt över dygnets 24 timmar.

Beteendepaletten är ämnad för samtal vid olika beteenden och utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter. Den har fyra symboler med färgerna rött, gult, grått och grönt.

Den fungerar som ett stöd för att främja den sociala förståelsen hos eleverna, som har det svårt att förstå varför andra människor beter sig på ett visst sätt.

Hjulet används för att belysa olika kännetecken och egenskaper som karakteriserar en persons beteende. Eleven får en möjlighet att skapa en skräddarskydd modell av sina karaktärsdrag.

Det är ett sätt att beskriva ens personlighet genom en flexibel metod.³⁴

33 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=faces

34 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=wheel

2.7.3 CPS Collaborative Problem Solving

CPS står för gemensam problemlösning. Ross W. Greene är Ph. D lektor i psykologi vid Harvard Medical School i USA, han är grundare av Collaborative Problem Solving. Greene skriver om barn som kallas stökiga, struliga, ouppmärksamma, utmanande och krävande och att det är viktigt att hjälpa dessa barn att fungera i skolan och i sina vuxna liv. Han skriver att det är viktigt att vi som är vuxna ska vara med i växelspelet, man måste vara ödmjuk och ha en öppen hållning till människor som har problem med sitt beteende. Vi vuxna ska ha en auktoritet men samtidigt är det viktigt att vara tydlig med vad vi vill. PCS utgår ifrån hur människor integrerar med varandra. ³⁵

”Barn gör rätt om de kan” vuxna ska alltid utgå ifrån att barnet är motiverat och vet skillnad på rätt och fel. Det handlar om att veta vad barnet saknar för färdigheter och hur man som vuxen identifierar dessa saknade färdigheter hos barnen för att kunna hjälpa dem. Genom att veta vilka färdigheter som saknas har man större möjligheter att förutsäga varför barnen med beteendeproblem beter sig på så viss. När ett barn skriker, spottar, slås, sparkar, ljuger och skolkar innebär att dessa beteenden kommer fram hos barnet under samma omständigheter när kraven skrider över deras förmåga, alltså att reagera på ett adekvat sätt.³⁶

Forskaren Greene skriver en lista på färdigheter som barnen kan sakna och som vi vuxna bör tänka på, nedan följer flera av dessa färdigheter som barnen saknar:

 Svårigheter att hantera övergångar

 Bristande tidsuppfattning

 Svårigheter att utföra saker i en logisk eller bestämd ordning

 Svårigheter att överväga flera idéer och tankar samtidigt

 Svårigheter att överväga problem flera olika lösningar på ett problem

 Svårigheter i att först hur man själv uppfattas av andra

 Svårigheter att avvika ifrån rutiner och ursprungliga planer svårigheter att söka uppmärksamheter på ett tillämpligt sätt.³⁷

Greene beskriver tre alternativ för att hantera beteendeproblem hos barnen, vilka är plan A, plan B och plan C. Plan A handlar om att inte lära ut några färdigheter till barnen eller lösa

35 Vilse i skolan Ross W. Greene 2011 sid 11-13

36 W. Greene s.29-33

37 W. Greene s.29-33

problem, det handlar om att handla ifrån maktens rätt, genom att hantera fram sin vilja som vuxen. Exempelvis om en elev trakasserar en av sina klasskamrater och att klasskamraten blir upprörd och läraren hade redan varnat eleven att sluta läraren använda A planen genom att berätta för eleven att genast gå ut i korridoren och komma tillbaka när eleven tror att den är redo att behandla sina klasskamrater på ett vänligare sätt.³⁸

Plan B innebär att man samarbetar för att lösa problemet, man hjälper barnet att förstå de vuxnas bekymmer över problemet, samt att hitta ömsesidiga tillfredsställande lösningar som både de vuxna och barnet tar hänsyn till. Det finns två sätt att använda plan B: Nödplan B och proaktiv plan B. Bästa tillfället för nödplan B är att agera precis i det ögonblick då barnet börjar visa tecken på ett störande beteende. Vilket författaren inte rekommenderar då barnet är dock är redan är upprört. Man kommer längre med krisförebyggande strategier. Alltså man behöver inte vänta tills barnet ska få utbrott för att försöka lösa problem. Målet är att lära barnet att lösa problemet innan det inträffar och detta kallas proaktiv plan B. Plan C handlar om att ge upp för tillfället och med plan c löser man inga problem, man sorterar bort

förväntningar och prioriterar.³⁹ 2.8 Skolans ansvar

Skolan och kvalitén på utbildning har genomgått stora förändringar hela tiden .

Specialundervisningen har därför genomgått stora framsteg. Redan från år 1962 beslutade riksdagen om den nya grundskolan då den svenska skolan skulle ta hänsyn till alla elever med svårigheter och behov att få särskilt stöd. Detta genom att komplettera och stödja

undervisning som anpassades med verksamheten i den klass där eleven fick större del av sin undervisning. Grundskolans läroplan 1994 föreskrev en ökad integrering av elever med funktionshinder i de vanliga klasserna.⁴⁰ Fram till idag försöker den svenska skolan placera eleven i centrum och utgå ifrån elevens svårigheter och intressen. Detta för att öka

integreringen och underlätta utvecklingen mot en skola för alla elever för att de ska trivas i skolan utan att känna sig utsatta eller inte få det de behöver. Skolan har ansvar för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Verksamheten kan inte formas lika för alla, därför ska alla som lider av fysiska, psykiska eller andra särskilda funktionshinder få stöd för att nå sina må i skolan⁴¹.

38 W. Greene s.68,69

39 W. Greene s.69

40 Richardson, G, Svensk utbildningshistoria, s 75

41 http://www.senrp.se/sb/d/4427

Stycke 1§ I 4 kap. 1§ andra stycket skollagen (1985:1100) står det att särskilt stöd skall ges till alla elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslutet fattas av rektorn som har ansvar att se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till at ett åtgärdsprogram framställs. Det ska framgå i programmet vilka behov eleven har.

Därefter ska alla åtgärder följas och utvärderas.⁴² 2.8.1 2011 års läroplan

Undervisningen ska anpassas till alla elever utifrån deras behov. Det är viktigt att lärandet och kunskapsutveckling utgår utifrån elevers förutsättningar och deras bakgrund samt tidigare erfarenheter och kunskaper⁴³. Läraren har ansvar att ta hänsyn till varje enskild individs behov och erfarenheter samt tänkande. Eleven ska mötas av läraren med respekt för sin person och sitt arbete. I läroplanen står det också att alla elever bör få uppleva den tillfredställelse som man får genom att göra framsteg.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning ,eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.⁴⁴

2.8.2 Likabehandlingsplan

Det finns likbehandlingsplan i varje skola och syftet med en likabehandlingsplan är att den ska bidra till att få bort all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsarbetet styrs utifrån två regelverk, det är diskrimineringslagen och skollagen.

Skolinspektionen anser att det varje år ska upprättas två planer för likabehandlingsarbetet, en kallad likabehandlingsplan, enligt diskrimineringslagens tredje kapitel § 16, samt en plan mot kränkande behandling, enligt Skollagen kapitel 14a, paragraf §8. Enligt Skolinspektionen kan dessa båda planer sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller kraven från båda planerna. Enligt Skolinspektionen finns det många fördelar med att föra ihop dessa planer, eftersom arbetet mot diskriminering, trakasserier och mot kränkande behandling har många likheter. I en likabehandlingsplan ska det finnas en röd tråd mellan vision, nulägesanalys, kartläggning, tydliga mål, konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering.⁴⁵

42 http://www.senrp.se/sb/d/4427/a/7057

43LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 s. 9

44 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 s. 12

45Detta resultat är hämtat av examensarbeteBarn med diagnosen autism skrivit av Shoba Franzen tagit ur (DO, BEO och Skolinspektionen 2009, s.2,22,25)

2.9 Samhällsstöd

Alla barn med något funktionshinder har rätt till samhällsinsatser och omsorg som personligt stöd, dagcenterverksamhet, elevhem och korttidshem⁴⁶. Under 1984-89 jobbade man med Rebeckaprojektet som arbetade med fem områden: tidig diagnos, familjstöd, skola,

sysselsättning, boende för vuxna och samordning av insatser. Med Rebeckaprojektet startade man en gruppbostad med dagligverksamhet, ett korttidshem och en specialskola som var anpassad till det autistiska funktionshindret. Chefen för verksamheten var Christopher Gillberg.⁴⁷

I rätthetslagen nämns specifikt en lag för personer med autism och autismliknande tillstånd LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande). Denna lag var en av den viktigaste delen i handikappsreformen på 90-talet som skapade möjligheter för

funktionshindrade att leva som andra. LSS ger rättighet till alla med särskilda behov som till exempel ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidshem, bostad med särskild service och dagligverksamhet.⁴⁸

46Rubin, Birgitta 2006. Barnet i glaskulan? fakta, frågor och råd om barn med autism. S 45

47Rubin, s.45

48Rubin s. 45

3. Metod

Metoden som jag använde mig av till min uppsats var att intervjua pedagoger på två olika skolor som jobbar med autistiska elever. Den första kontakten jag hade med skolorna var via telefon. Jag kontaktade skolorna och frågade om jag kunde utföra min intervju med dem. Jag ville helst intervjua flera samtidigt, alltså en fokusgrupp vilket innebär flera personer

intervjuas samtidigt. Att använda sig av en fokus grupp kan skapa diskussioner som man kan få mer information av. Jag intervjuade två skolor för att senare kunna jämföra dessa två skolor med varandra för att kunna se vad som skiljer de två skolorna åt i arbetet, samt kunna se vilka metoder skolorna använder. Bland de svårigheter som man kan stöta på är formuleringen av intervjufrågorna. Det är viktigt att tänka på att man inte ska ha ledande frågor samt få

pedagogerna att säga mycket information som möjligt. Intervju metoden kräver att man noga undersöker vilka frågor man vill ställa. För att göra detta på bästa sätt är det viktigt att studera olika undersökningar, böcker, tidsskrifter, uppsatser och rapporter även att läsa andras texter kan ge en stabil grund till det egna arbetet. Det är viktigt att veta vad man vill innan man börjar samla material för sin undersökning, man bör göra en plan för sin materialsamling och viktigast av allt att anteckna hela tiden.⁴⁹ Att använda de tekniska hjälpmedlen, exempelvis att spela in intervjun, är bra för att kunna få informanternas egna ord. Författaren Sven Hartman skriver att de som formulerar frågor bör tänka på olika saker som att provintervjua personer du känner innan du gör din egen riktiga intervju, i intervjun ska man ge tillräckligt med information så att den svarande vet varför, hur och vad den ska svara. Fråga en sak i taget, undvik ledande frågor man ska helst använda öppna frågor.⁵⁰ Det finns vissa kriterier som är viktiga att följa för att intervjun ska bli så bra som möjligt. Två av dessa kriterier är validitet och reliabilitet, enligt Hartman är det viktigt att använda kravet på validitet för att forskningsmaterialet ska vara betydelsefullt för problemställningen. Forskningsmaterialet ska innehålla en samklang mellan problem och material.⁵¹ Reliabilitet är att lita på sin data oavsett vad andra forskare fått fram för information. Utskrifter, siffror eller tabeller ska vara tydliga och tillförlitliga. ⁵²

49 Sven Hartman Skrivhandledning s. 39 för examensarbete och rapporter Natur och kultur

50 Sven s. 35

51 Sven s. 44

52 Sven s. 44

3.1 Urval

De urvalsgrupper jag har valt till mina intervjuer innehöll flera personer som jobbar inom fältet och har erfarenheter då de jobbar med elever som har diagnosen autism. Skolorna jag till en början valde fick jag kontakt med på olika sätt, en del genom nätet och andra via kontakt med kommunen och även via privata kontakter. Eftersom det inte fanns mycket skrivet på nätet om skolorna fick jag senare vända mig till andra. Till slut hittade jag två skolor som jobbar med autistiska elever. Kontakten med båda dessa skolor var väldigt positiv från första samtalet till det att jag var där och hade mina intervjuer. Jag Valde att använda mig av intervjumetoden för att kunna få så mycket information som möjligt från personer som jobbar i fältet och har erfarenheter om området jag undersöker. Det är viktigt att intervjua flera personer så att man får olika uppfattningar om hur man kan jobba med personer med autism.

3.2 Genomförande

Den första intervjun genomfördes på påsklovet (år 2012) under en förmiddag och just vid intervjutillfället fanns det bara en elev på hela skolan. Detta passade pedagogen bra och intervjun fick ta sin tid för att den skulle bli så bra som möjligt. Vi satt i ett rum där jag började med att berätta avsikten med min intervju och då talade jag även om att intervjun skulle vara kommer att vara konfidentiell. Intervjun spelades in så det blir lättare att ställa frågorna och inte behöva skriva. Den tog cirka fyrtio minuter. Efteråt fick jag tillsammans med fritidspedagogen gå runt i skolan och se hur skolan jobbar med arbetsmiljö för eleverna och även se hur klassrummen ser ut. Jag tyckte att det gick bra och fritidspedagogen förstod frågorna och tyckte att det var lätt att svara på dem men han var kortfattad så jag försökte hela tiden ställa följdfrågor för att få så brett svar som möjligt. Det var tänkt att det skulle vara en fokusintervju men då det var påsklov och det inte fanns någon annan pedagog tillgänglig utfördes intervjun med endast en person.

Den andra intervjun skedde efter ca en vecka och det tyckte jag var väldigt bra då jag hade mer koll på vad jag var ute efter och vilka frågor jag skulle koncentrera mig på jämfört med första intervjun. Den andra intervjun genomfördes efter skoltiden, klockan 15:00. Då fick jag träffa tre pedagoger, en fritidspedagog och två lärare för att ha en fokusintervju. Vilket jag tyckte vad bra för att genom det fick jag bra och varierade svar från alla tre. Intervjun tog fyrtiofem minuter.

4. Resultat

Mina intervjuer har jag använt mig av två skolor som jag framöver kallar skola A och skola B och jag kommer även att beskriva skolornas bakgrund lite innan jag går in på Vad som

framkom i intervjuerna.

Båda skolorna jobbar under samma organisation och har samma rektor. Skolorna har funnits länge och de ligger i en stad i mellersta Sverige. Första intervjun var med skola A som var med en fritidspedagog. Andra intervjun var med skola B intervju var med tre personer som består av en fritidspedagog och två lärare.

Trots att skolorna hade gemensam rektor hade de ingen kontakt eller gemensamma aktiviteter med varandra.

4.1 Intervju med pedagogen i skola A

Skolan har funnits från 1800-talet fram till idag och tidigare inriktades skolan till alla elever med skilda behov som psykiska och fysiska problem men idag riktar den sig bara till elever med autistiska syndrom . Den har idag åtta elever som är från förskoleklass till sexan och inriktar sig till elever som har grova svårigheter att vara i vanliga skolor och i vanliga grupper.

Jag intervjuade en fritidspedagog som varit anställd sedan 2002. De använder olika sorts metoder för att göra det lättare för sina elever att nå målen och för att man ska kunna arbeta med beteendeproblem hos dem. Vissa elever med asperger syndrom får ofta mediciner som tar bort hyperaktiviteten.

För att underlätta för eleverna använder man sig av dagsscheman som de följer, schemat gör att konflikter minskar och eleverna kan koncentrera sig på vad de ska göra istället. Schemat ser olika ut och är individanpassat utifrån elevens behov. Det kan vara väldigt detaljerat och innehålla allt från skolstarten fram till när eleven ska gå hem. Parallellt med schemat kan eleverna använda sig av en timstock för att veta hur långt tid varje uppgift behöver ta . En timstock är en fyrkantig dosa där man ser hur tiden minskar med hjälp av små lampor.

Datorer, TV, laptop, egna rum och bandspelare och allt som man kan behöva finns för att underlätta för eleverna att komma in i skolans rutiner, nå målen och minska konflikter.

Bildstöd använder skolan för att göra det lättare för eleverna att förstå vad det ska göra. Detta innebär att man har bilder på lärare, böcker och saker de ska utföra ständigt till hands.

Skolan jobbar med att hitta rätt hjälp till beteendeproblem genom en av metoderna som är hämtad ifrån ph. D lektor i psyklogi vid Harvad Medical School i USA. Modellen är skapad för att arbeta med barn med svår beteendeproblematik och innebär att delar upp konflikter i olika korgar,

korg A (fara för eleven och då måste man handskas med konflikten), korg B (samarbete för att hitta lösning till problemet)

korg C (löser inget problem eller lär ut bristande färdighet, genom det minskar man risken för ett störande beteende)⁵³

Utifrån dessa korgar bestämmer man vilken korg man tar upp vid konflikten. Denna metod tyckte fritidspedagogen kunde vara lite fyrkantig och är mer anpassad för elever som har ADHD och inte för elever med autismsyndrom. Detta då barn med autism inte kräver

förklaringar eller liknande utan de behöver bara en rutin att följa. Elever med ADHD däremot behöver dessa förklaringar för att de ska kunna fungera korrekt. Men varje elev bemöts utifrån sin egen förmåga att lära in och undervisningen blir anpassad till varje elev.

Alla lärare som jobbar på skolan går på fortbildningar som ger dem kompetens i hur man arbetar med elever med autistiska syndrom. Alla på denna skola har fått utbildning för Teacch programmet. Personalen började gå på fortbildningar för ca sju år sedan. Skolan behövde större tydligheter när det gäller eleverna med autistiska syndrom och därför bestämde rektorn att alla pedagoger som går i skolan ska få gå en utbildning, en av dessa utbildningar heter Teacchprogrammet och den är till för att tydliggöra kommunikationen för autistiska elever.

Alla metoder som skolan använder utgår ifrån elevens behov, man tittar på varje elev och vad den behöver. För vissa använder man bilder som stöd för andra bara schema och så vidare.

Skolan gör eget material som ska anpassas till elever med autistiska syndrom utifrån deras behov men även mycket material som köps in. Det finns IT-stöd, läs och uppläsning stöd, timstock och andra redskap saker som gör det lättare för eleverna och för att t ex lära dem att kunna hålla pennan.

53 W. Greene s.70

Eleverna äter i samma lokaler där de får sin undervisning då flera av eleverna har svårt av att höra höga ljud därför har skolan valt att de äter sin lunch i skolan och inte tillsammans med andra närliggande skolor.

Alla elever har egna små rum som är möblerade med bord och stol. Alla rum har

heltäckningsmattor för att dämpar ljudet och skapa en varmare känsla. Under lektionerna sitter eleverna i sina rum och lärare och pedagogen går runt och hjälper dem. Rasterna har skolan tillsammans med andra skolor som ligger i samma område.

Utifrån vad eleverna klarar av har skolan skapat olika aktiviteter utanför skolan, som t ex idrottsprojekt en dag i veckan där olika idrottsföreningar presenterar olika verksamheter.

Skolan försöker skapa tryggheten som eleverna är i behov av och som oftast är lösningen till flera konflikter.

4.2 Intervju med pedagoger i skola B

Skolan tillhörde tidigare en större skola där de hade en egen enhet. För tio år sedan fick de egna lokaler och slogs ihop med skola A och med en gemensam rektor. Elever som söker till denna skola ska ha svåra situationer i deras skolor. Därefter är det en grupp pedagoger och rektorn som bestämmer vilka elever som är mest i behov av att börja i B skolan. Det finns inga krav eller kriterier som styr vilka elever som kan börja på skolan utan det är mer svårighetsgrad en som styr vilka elever som kan börja, alla elever har alltså ingen diagnos i skola B.

Skolan har elever med olika svårigheter, det kan vara allt mellan problem med motorik, läs och skrivsvårigheter och andra autistiska syndrom som asbergers, toriets och ADHD. Flera elever på skolan har flera av dessa diagnoser.

Skola B använder sig av olika metoder en av dem är Kit-kittet metoden, denna metod ökar förståelsen för både eleven och andras beteende. Den utvecklar också det sociala samspelte, så pedagogerna tycker att den metoden kan ge fler positiva resultat än någon annan metod. Ett exempel av Kit-kittet som de ofta använder är mätinstrument, som likar en vanlig termometer med en skala från 0 till 10. Den ger eleven stöd i att veta ens upplevelse och intressen på ett mycket konkret sätt genom att sätta fast ansikten eller känsloord på mätinstrumentet. Det är viktigt att vara medveten om sina känslor och denna metod hjälper en att tydligt kunna beskriva hur man upplever dem.

En annan metod som är skriven av Ross W. Greene som skolan arbetar med är hämtad från boken vilse i skolan där Greene skriver att ”barnen gör så gott de kan”. Genom att samtala med barnen kan man hitta lösningar och strategier för att lyckas.

Skolan arbetar väldig individuellt utifrån elevens behov. Exempelvis om en elev lär sig genom att se på film, ha detaljerad scheman, instruktioner, skriftligt och i bild så anpassas elevens lärande utifrån det. Samtidigt är det viktigt att inte heller ha för mycket bilder eller information.

Alla pedagoger som har fast jobb i skolan får gå Teacch utbildningen, som handlar om tydlighet för eleven. Skolan arbetar Teacch inspirerat, tillsammans med den tydlighet som eleverna får genom bilder har alla skrivit schema som eleverna följer. Grundtanken bakom att ha så tydligt med bilder och schema är att eleven ska kunna vara självständig, utan att

eleverna ska behöva ha en vuxen bredvid sig hela tiden.

Skolan har halvtimmars arbetspass och varje lärare har två elever åt gången. Eleverna får ett experiment i det ämnet de har och försöker genomföra det så gott de kan med lärarens hjälp.

Under idrotten, elevens val och klassrådet är alla sex eleverna tillsammans. I idrott får läraren alltid hitta på något som passar alla åldrar. Skolan strävar efter att alla elever jobbar

självständigt för att nå sina mål, just vid dagens läge finns det inga elever som är i behov av detaljerat schema och information, eleverna klarar sig med vanligt schema. Skolan har haft elever som behövde mer detaljerad information tidigare men inte just i denna grupp. Det beror på vilka elever skolan har, personalen arbetar utifrån elevernas behov, en lärare kan ha en elev eller flera samtidigt man utgår utifrån vad eleverna kan och vad dem har för behov. Skolan jobbar inte mycket ihop men strävar efter att jobba mer tillsammans för att kunna bygga upp samspelet mellan eleverna. Det går att jobba tillsammans, exempelvis så gjorde skolan en teater förra året gemensamt med elever som de vill göra om i år också. Eleverna når oftast sina egna mål utifrån deras förutsättningar, man kan inte alltid sätta målen efter kursplanen.

Orsaken till varför eleverna inte jobbar tillsammans är att det blir svårt för dem att koncentrera sig och jobba. Ett schema med olika färger finns alltid i hallen där färgerna symboliserar varje lärare, så att eleverna vet vilken lärare de ska ha. Eleverna har också ett schema som ligger på deras bord. Saker som lärarna ville ändra på var att de skulle ha ett grupprum där alla elever kunde sitta tillsammans och jobba.

Skola B har tre elevrum som de delar mellan de sex eleverna. Vid behov kan eleverna separeras i egna rum. Pedagogerna vill inte att eleverna ska ha varsitt då de anser att det är viktigt att eleverna ska ha samspel med andra vilket även är ett av skolans mål.

Arbetsrummen och platserna är formade efter en tanke med avskalat och vit bakgrund, det ska inte finnas mycket som stör eleverna. De har egna bord och böcker och även material de behöver vid varje arbetspass. I dagsläget är det oftast tyst och lugnt under lektionstiden. Oftast blir det rörligt efter rasten på väg till lektionerna då man ibland kan höra höga ljud. Skolan har inte många aktivtetrar under året, i juni och december när alla andra skolor har mycket att göra brukar skola B inte ha mycket med sina elever, utan kör deras vanliga dagliga

skolrutiner. Pedagogerna har gått på flera fortbildningar och alla får gå på Teacchprogrammet.

Pedagogerna valde att gå på Ross w. Greene förläsning i Göteborg, och det går även regelbundet på andra utbildningar gällande läroplanen.

5 Diskussion

I detta kapitel diskuteras först resultatet utifrån syftet och frågeställningarna. Jag kommer även jämföra de intervjuade pedagogernas sätt att arbeta.

Längre fram i diskussionen kommer jag att ta upp min syn över hur det har gått med mitt arbete under de tio veckorna. Jag kommer även att ta upp vilka metoder jag har lärt mig och hur de kommer att hjälpa mig i mitt yrke i framtiden.

5.1 Faktorer som påverkar eleverna genom metoder och material

Genom intervjun med de två skolorna märktes en tydlig skillnad på vad skolorna koncentrerar sig mest på. I intervjun med skola A fick man en tydlig uppfattning om hur material och arbetsmiljö spelar stor roll i elevernas problembeteende. Genom att skaffa de modernaste materialen och rummen som är täckta med mattor som ska dämpa ljudet kan man nå en lugn och fridfull känsla för eleverna. Detta kan få eleverna att nå målen. Pedagogerna försöker uppfylla elevernas behov genom att stödja och skapa miljön som passar varje elev. Jag fick en märkbar känsla över hur mycket stöd och bra material eleverna får av skolan. Genom den första intervju skapades en tydlig bild av vad som kan vara en viktig lösning av det konflikter som sker mellan pedagogerna och eleverna, för att eleverna ska få deras behov uppfyllda. Det var mycket material som skolan själva tillverkade till eleverna för att underlätta deras

skolgång. Exempel på sådant material är bilder, scheman, pärm med lärarens bild på för att det ska vara tydligt för eleverna med autistiska syndrom. Skola A använde sig av olika sorters material för att skapa tydliga ramar för hur de ska bemöta elevernas behov.

Skola B koncentrerar sig på metoder som pedagogerna har fått genom fortbildningar, böcker och förläsningar som de har gått på för att utveckla deras sätt att vara med eleverna som har autistiska syndrom och andra elever som har särkilt behov. Det finns likheter mellan typ av material och metoder som skolorna använder. Men skolorna skilde sig från varandra utifrån vilka behov deras elever har och vad som passar dem bäst.

5.2 Rollen som pedagog

Vår roll som pedagoger påverkar elevernas framtid därför är det viktigt att man ska ha en kunskap om vilka behov de har och hur man kan uppfylla dessa behov. Genom att man utbildar sig, går på föreläsningar och får fortbildningar lär man sig vilka behov vi kan

uppfylla hos eleverna med autistiska syndrom. Innan jag började med mitt examensarbete hade jag en uppfattning om vad autism är, men idag vet jag vilka sätt och metoder som jag som pedagog behöver lära mig för att vara till hjälp för dessa elever.

Diagnoser är ett sätt att sjukförklara barnet, det återspeglar inte verkligheten därför är det viktigt att man ska ha rätt insats till eleven och för människorna runt omkring eleven. Det ska alltså inte behövas en diagnos som sjukförklarar barnet för att dennes omgivning ska

uppmärksamma och underlätta tillvaron. Som lärare och förälder är det viktigt att vara uppmärksam för att kunna upptäcka barn som är i behov av hjälp även innan en diagnos fastställs. Diagnoser är ett sätt att få vuxna att ta ett barn med svårigheter på allvar . Därför är det viktigt för skolan att man inte kräva att eleven måste ha diagnos för att få tillgång till hjälp. ⁵⁴

Det är viktigt att veta att det inte finns någon enstaka metod som man kan använda med eleverna och sedan förvänta sig bra resultat. Man jobbar utifrån elevernas behov genom att använda sig av alla metoder man har lärt sig för att på så sätt kunna ta reda på vilken metod som passar just denna elev. Miljön runt eleverna är en central fråga då den får eleverna att känna tryggheten och få de rutiner som får dem och bli lugna. Kommunikationen mellan pedagogerna och eleverna är viktig, det är oerhört viktigt att pedagogerna sätter sig in i elevernas sätt att se på saker och ting för att förstå hur de tänker.

5.3 Slutsatser

Skolas arbetsmiljö och materialen är viktiga för att bidra till trygghet och förståelse för elever med autistiskt syndrom. Även att ha utbildade pedagoger inom de autistiska diagnoserna och kunskap om varför detta handikapp tillkommer är mycket viktigt för förståelsen för elevernas sätt att tänka. Som pedagog ska man ha en social kompetens för dessa elever så att man kan uppfylla deras behov för att nå målen i skolan.

Undersökningen visar att kommunikation, arbetsmiljö och materialen som pedagogerna använder i skolan gör att det bygger upp en viktig självsäkerhet hos eleverna med autistiskt syndrom. Skolorna försöker anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar genom exempelvis att använda sig av tydlighet i schemat och att öka självständigheten hos eleverna i skolan.

54 Greene s. 34

Med min undersökning har jag fått klar bild av hur eleverna med autism vill ha det i skolan för att minska olika konflikter. Genom att skapa en god arbetsmiljö, förståelse och

fortbildning för pedagogerna kan man absolut hjälpa dessa elever med att nå sina mål och minska konflikterna mellan pedagogerna och eleverna.

Syftet med mitt arbete är att få en förståelse för hur autistiska elever tänker och hur jag kan vara till hjälp för dem. Genom min undersökning har jag fått mer förståelse för hur och vilka metoder jag kan använda för att kunna vara till hjälp för elever med autistiskt syndrom.

I arbetet har två skolor använts för att genomföra intervjuer. Genom att använda mig av intervju metoden och forskning av litteraturdelen kan jag konstatera att jag har fått fram flera viktiga delar i mitt arbete och nått mitt syfte att visa hur både skolorna arbetar. Jag hade velat intervjua fler pedagoger och gärna en skola till. Men då det endast fanns två skolor som riktar sig på elever med autism i denna åldersgrupp i min stad kunde jag inte utföra fler intervjuer Ytterligare en sak jag hade velat genomföra var en enkätundersökning till pedagoger i skolor som är särkilt inriktade för elever med autism, tidsbristen var ett problem och därför blev det ingen enkätundersökning, ännu ett problem är det inte finns så många pedagoger som är inriktade sig på barn med autism i min stad vilket skulle ha gjort att enkätundersökningen inte haft så många respondenter och därmed inte varit till så stor hjälp.

Skolorna använder sig av flera metoder som jag nämnt i metoddelen, en av dessa metoder är Kat- kittets som är ett verktyg för en teoretisk introduktion till kognitiv affektiv träning som ger eleverna en ökad förståelse för sitt beteende. Samt tydliggör samtalet mellan eleven och pedagogen. Denna metod används i skola B och var mycket uppskattad då den ger en bra grund för eleverna beteende. Både skolorna utgår ifrån elevernas behov för att använda sig av olika sätt som de har utbildning på eller böcker som de utgår ifrån. Utifrån elevernas sätt att hantera, förstå och arbete som bestämmer pedagogerna vilka sätt eleverna kan handskas med.

En gemensam sak mellan skolorna var att lärarna var utbildade och har möjlighet att utveckla sig och gå på fortbildningar för att utveckla deras kompetens.

Jag hoppas att jag med min undersökning har upplyst hur pedagogerna arbetar med elever med autistiskt syndrom. Det är en viktig kunskap för alla föräldrar, pedagoger och elever.

Efter att jag har jobbat med böcker, intervjuer och internet källor har jag fått en bild av hur en elev kan tänka och hur denna kan bemötas.

Jag har även fått en tydlig bild av vilka metoder som kan hjälpa mig att förstå elevernas beteende. Av saker jag har lärt mig under undersökningen är att man som pedagog bör ha tålamod för att förstå eleverna och alltid utveckla ens kompetens för att kunna ge den rätta bedömningen för eleverna.

Referenser

Tryckta källor

Dahlgren SvenOlof (2007) Varför stannar inte bussen när jag ska av? Att förstå autism, Aspergers syndrom och Damp. Liber

Franzen Shoba (2009) Detta resultat är hämtat av examensarbete Barn med diagnosen autism (DO, BEO och Skolinspektionen, s.2,22,25)

Greene Ross W. (2011) Vilse i skolan Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt 2011. Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskolklassen och fritidshemmet. (2011)

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2575 2012-08-30 09.30

Rubin, Birgitta (2006). Barnet i glaskulan? fakta, frågor och råd om barn med autism.

Norstedts

Richardson, G,(1999) Svensk utbildningshistoria. Studentlitteratur, Lund

Sven Hartman Skrivhandledning för examensarbete och rapporter sid 35 Natur och kultur Wing lorna (2012) Autismspektrum hand bok för föräldrar och professionella.

Studentlitteratur,

Wanda Waclaw, Ulla Alenrud, Stefan Iisedt,(1999) Barn med autism och asperger syndrom Digitala källor

Autism & Asperger förbundet

http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408 02 juni 2012 http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19407 23:24 02 juni 2012 Internetmedicin

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1087 02 juni 2012 Infoteket om funktionshinder

http://www.lul.se/templates/page____4710.aspx 11:04 24 april Inledning information för innehållsförteckning

https://www.abo.fi/student/media/12022/inledningar.pdf 11:04 24 april

Kat-kittet programmet

http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=catbox kit- kittet program 25 april 10:51 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=faces kit- kittet program 10 september 11:02 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=wheel kit- kittet 10semptember 11:05 Skolverket

Skolverket http://www.senrp.se/sb/d/4427/a/7057 25 april 10:33 http://www.senrp.se/sb/d/4427 25 april 10:19

Teacch programmet

http://www.misa.se/admin/UploadFile.aspx?path=/UserUploadFiles/Metoder/Teacch_info.pdf Statstik

http://www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Statistik/Forbund/Riksforeningen-Autism-RFA/

Muntliga källor

Intervju skola A 2012-04-13 En fritidspedagog

Intervju Skola B 2012-04-24 En fokus intervju - Två lärare och en fritidspedagog

Bilaga 1

Inledningsfrågor (skolans bakgrund) 1. Hur många elever har ni i skolan?

2. Hur många vuxna arbetar på skolan? (Kan vara intressant att veta lärartätheten) Ev följdfrågor: Antal lärare? Speciallärare? Fritidspedagoger? Elevassistenter?

3. Berätta lite om skolan? (Har den funnit länge, vilka elever söker till skolan etc?) Frågor kopplade till undervisningsmetoder

4. Hur många är elever med autistiskt syndrom? (De kanske har tystnadsplikt och får då ej svara på den frågan. Då kanske du kan ställa mer hypotetiska frågor t ex Kan man säga att autismproblematiken generellt sett dominerar i den typen av skola där ni arbetar?)

5. Vad är det för sort autistiskt syndrom hos eleverna? Asperger , Adhd, eller Torrhets?

(Om de inte får svara Kan ni ge exempel på diagnoser som är vanliga, generellt sett inom den typen av skola där ni arbetar?) Finns det andra diagnoser som brukar förekomma?

6. Vilka metoder använder ni här i skolan för att utveckla lärandet hos eleverna med autism?

7. Hur skiljer sig metoderna mellan olika barn med autistiskt syndrom? Är metoderna lika för alla med samma diagnos eller anpassar man metoderna efter vilken diagnos man har?

8. Hur länge har ni arbetat med dessa metoder? Har ni förändrat era metoder under de senaste åren?

9. Är personalen inriktad mot att arbeta med barn med en särskild diagnos eller har man undervisning i sitt ämne för alla barn?

10. Kan du berätta hur ett arbetspass går till?

11. Vilka mål och syfte har ni med ert arbetssätt ” vad gäller metoderna”?

12. Har ert mål med dessa metoder uppnåtts?

13. Är det något ni vilja ändra på vad gäller ert arbetes sätt och metoder ni har valt?

14. Har ni särskild utrustning/material på skolan som är anpassad för elevernas behov?

15. Är arbetsmiljön anpassad för särskilda behov i elevgruppen och skolan?

16. Hur ser dialogen med hemmet ut? (Har föräldrarna mycket önskemål om att påverka utbildningen eller har de mycket kunskap om eleverna som ni använder er av )

17. Hur upplever ni att skolans Likbehandlingsplan följs i skolan gällande elever som har diagnosen autism?

Avslutningsfrågor

18. Är det något som Ni vill tillägga som jag inte frågat om?

19. Om jag när jag går igenom intervjun, märker att det är något som jag inte förstår, får jag då ringa och fråga er?