• No results found

”Alla lärare borde lyssna och ta in det eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot”: En enkätstudie om gymnasieelevers upplevelse av elevinflytande i samhällskunskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Alla lärare borde lyssna och ta in det eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot”: En enkätstudie om gymnasieelevers upplevelse av elevinflytande i samhällskunskap"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Ämneslärarutbildning, gymnasieskolan -

samhällskunskap samt ett av ämnena historia - religion 300 hp

”Alla lärare borde lyssna och ta in det

eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot”

En enkätstudie om gymnasieelevers upplevelse av elevinflytande i samhällskunskap

Examensarbete i samhällskunskap för ämneslärare gymnasieskolan 15 hp

Halmstad 2021-06-18

Eglantina Shulemaja, Valon Fetiu

(2)

”Alla lärare borde lyssna och ta in det eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot”

En enkätstudie om gymnasieelevers upplevelse av elevinflytande i samhällskunskap

Författare: Eglantina Shulemaja & Valon Fetiu

Kurs: Examensarbete i samhällskunskap för ämneslärare gymnasieskolan, 15 hp, SH8002 Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Högskolan i Halmstad

Handledare: Irhan Kasic

Examinator: Martin Danielsson Datum: 18 juni 2021, Halmstad

(3)

Sammanfattning

Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år.

Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget.

Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.

Nyckelord: elevinflytande, samhällskunskap, demokrati, gymnasieskolan, demokratiuppdraget.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Frågeställningar ... 2

1.3 Bakgrund ... 3

2. Tidigare forskning ... 5

3. Teori ... 10

4. Metod ... 12

4.1 Urval ... 13

4.2 Enkätens utformning & genomförande ... 14

4.3 Forskningsetik ... 15

4.4 Reliabilitet & validitet ... 15

5. Hur eleverna uppfattar möjligheterna till elevinflytande i gymnasieskolan och samhällskunskapslektionerna ... 17

6. Hur eleverna menar att elevinflytandet i skolan och samhällskunskapslektionerna kan förbättras. ... 22

6.1 Övriga svar ... 22

6.2 Positiva ... 23

6.3 Negativa ... 24

7. Slutdiskussion ... 27

7.1 Vidare forskning ... 30

8. Litteraturlista ... 31

Bilaga 1. Enkätstudie... 33

(5)

1. Inledning

Skolan har flera viktiga uppdrag, där ett av de mest centrala är att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Som snart yrkesverksamma lärare är det viktigt att ha kunskaper om hur arbetet med elevinflytandet kan verkställas i undervisningen. Demokratifostransuppdraget berör all skolpersonal, men samhällskunskapslärare kanske allra mest då det ingår som en del av ämnets syfte, enligt läroplanen, med begrepp som makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna.1

I Skolinspektionens granskning från år 2012, som framkommer i Skolverkets modul, som är en form av kunskapsöversikt, redogörs det för att det finns exempel där lärare arbetar med elevdelaktighet samt elevinflytande i undervisningen. Det är dock dessvärre inte en hel skola som arbetar mot dessa mål utan det tenderar att vara enskilda lärare.2 Av den anledningen är det viktigt att undersöka vad som skulle krävas för att kunna övervinna utmaningarna kring elevinflytande.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på̊ utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.3

Med bakgrund i läroplanens föreskrifter, under titeln rättigheter och skyldigheter, och den översikt av forskningsfältet insåg vi initialt att vid dessa studier om elevdemokrati, elevinflytande och demokratiuppdraget i skolan är det allt som oftast lärares perspektiv som tar plats. Vi har härmed, samt det som problematiserats ovan, valt att studera hur det demokratiska uppdraget i hänsyn till elevinflytande och vilka möjligheter det ges för elever att påverka sin undervisning gällande undervisningens innehåll, planering och examinationer. Av den anledningen anser vi att elevernas upplevelser bör ta mer plats.

1 Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen. Skolverket, 2011, s. 143.

2 Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen. Skolverket, 2019, s. 9.

3 Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen, s. 6.

(6)

1.1 Syfte

Studien har som syfte att ta reda på hur elever upplever arbetet med elevinflytande samt demokrati i gymnasieskolan och i synnerhet under samhällskunskapslektionerna. Genom denna studie vill vi undersöka elevernas upplevda möjligheter till elevinflytande samt vad eleverna anser bör förbättras gällande elevinflytandet. Syftet med denna studie är att förse med kunskapsbidrag om hur lärare kan ta del av elevers upplevelser i arbetet om elevinflytande och på så vis förbättra arbetet med skolans demokratiuppdrag.

1.2 Frågeställningar

- På vilket sätt upplever eleverna arbetet med elevinflytande i allmänhet och på samhällskunskapslektionerna i synnerhet på tre gymnasieskolor i Halland?

- Vilka förbättringsområden finns det ur elevperspektiv för skolans elevinflytande?

(7)

1.3 Bakgrund

I detta avsnitt ges en historisk kontext om skolans demokratiuppdrag, även en bakgrund om elevinflytande samt vilka föreskrifter som är viktiga att ta del av vid behandlandet av detta ämne och slutligen en förklaring till begreppen elevdemokrati och elevinflytande.

Skolans demokratiuppdrag är något som påverkar både politiken och skolverksamheten. I 1946 års skolkommission diskuterades ett förslag som skulle innebära att skolans främsta uppgift är att fostra demokratiska människor, onekligen något som blev extra relevant under mitten av 1900-talets historiska kontexter av odemokratiska samhällsformer. Samhällskunskapsämnet skulle vara ett nytt ämne som inrättades för att verkställa arbetet med demokratiuppdraget.

Uppdraget är något som har varit omdiskuterat och som än idag utgör underlag för politiska diskussioner. I läroplaner redogörs det att skolan ska förmedla demokratiska värden samt demokratiska arbetsformer, där eleverna ska ha inflytande.

Det är tydligt att det demokratiska uppdraget ska fullföljas, däremot är det inte tydligt hur elevinflytandet och elevdemokratin samt till vilken grad dessa ska implementeras i skolsammanhang och därmed hamnar ansvaret hos skolledare och lärare.4 Demokratiuppdraget ska realiseras med elevinflytande, som ur ett statligt perspektiv är en central del av skolans verksamhet samt redogörs det för att elever har rätt till inflytande och det kan inte förhandlas bort eller elimineras.5

Enligt Skolverkets, Delaktighet och inflytande i undervisningen som fungerat som en forskningsöversikt om elevinflytande, påtalas vikten om att skapa förutsättningar så att alla elever ges möjlighet att aktivt delta i frågor som berör dem själva samt deras lärande.

Delaktighet förklaras i form av inkludering vid beslutsfattande i skolan och där görs en uppdelning mellan formellt och informellt inflytande. Det förstnämnda inflytandet kännetecknas av formella sammanhang, exempelvis klassråd och elevråd. Det informella inflytandet däremot kännetecknas av elevers delaktighet i beslut som rör undervisningen så som innehåll, undervisningsmetoder samt examinationer. I den sammanfattning som kan göras vill det belysas att forskning om ämnet elevinflytande har ökat och med denna ökning har det även bidragit till konsensus kring de positiva effekterna som elevinflytandet medför. Elevinflytandet är inte endast positivt för elever, det är även positivt för både lärare såväl skolan som organisation.6

4 Almgren, Ellen, Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i skolan, avhandling. Uppsala:

Uppsala universitet, 2006, s. 10–12.

5 Almgren, Ellen 2006, s. 17.

6Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen, 2019, s. 8.

(8)

Ann Pihlgren redogör för Filosofen Karl Poppers tankar som förklarar att det är fördelaktigt att arbeta med elevinflytande och demokrati men poängterar att genomförandet är komplext. Den undervisande läraren arbetar utifrån ett uppdrag som är förankrad i läroplaner och kursplaner vars uppdrag inte kan bortses, vilket kan försvåra arbetet kring elevinflytande. Trots dess komplexitet beskrivs elevinflytande som något gynnsamt ur ett samhällsperspektiv för att stärka demokratin. Demokrati är en idé som kan verkställas genom praktik och ett demokratiskt förhållningssätt.7

1.3.1 Begreppsdefinition

Demokratiuppdraget är tydligt framskrivet i skolans styrdokument, där det framgår att undervisningen ska vila på demokratisk grund. Undervisningen ska bidra till kunskaper om demokrati, däremot räcker det inte med kunskaper om demokrati utan undervisningen ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer.8 Enligt den definition som ges av elevdemokrati och elevinflytandet förklaras det med att eleverna ska kunna ha inflytande över sitt lärande och kunna göra sina röster hörda gällande den pedagogiska verksamheten. Detta är att fullfölja det demokratiska uppdraget. Slutligen redogörs det att elever som upplever att de har reellt inflytande i undervisningens innehåll, även visar större engagemang, tar större ansvar och lär sig bättre.9

7Pihlgren, Ann S., Demokratiska arbetsformer: värdegrundsarbete i skolan, uppl. 1 Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 61–62.

8 Nihlfors, Elisabet, Lärarens dubbla uppdrag: enligt den nya skollagen, uppl. 1 Stockholm: Natur & kultur, 2012 s. 38.

9 Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen, 2019, s. 1.

(9)

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning presenteras som ligger nära studiens forskningsämne.

Samtliga studier som kommer att presenteras har haft sitt fokus i demokrati och elevinflytande där vi med denna studies enkätundersökning ska navigera oss och placera vår studie i forskningsläget.

Per-Åke Rosvall har i sin doktorsavhandling ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”:En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan haft som syfte att undersöka elevinflytande. Studiens syfte har varit att utforska hur ungdomars agerande och undervisningens organisering kring elevinflytande, vilka möjligheter eleverna har att påverka innehållet och hur skolan är organiserad gällande elevinflytande. Detta har undersökts på elever från samhällsprogrammet och fordonsprogrammet. Metoderna för avhandlingen är klassrumsobservationer, individuella intervjuer med studenter, lärare och rektorer samt insamling av skol- och undervisningsmaterial som har insamlats under ett läsår.

Som teoretiska utgångspunkter har Rosvall använt sig av det feministiska perspektivet om medborgerlig/demokratisk fostran i utbildning och undervisning samt Giddens struktureringsteori.10

Studiens resultat visar att eleverna från båda programmen försöker påverka vid enstaka tillfällen. Vidare redogörs det för att eleverna inte agerar för elevinflytande i lika hög grad som i grundskolan av den anledningen att de inte känner alla klasskamrater och att det finns en rädsla för att bli betraktad som en ”pluggis”. Majoriteten av eleverna från samhällsprogrammet samt fordonsprogrammet redogör för att elevråd inte bidrar till en förbättrad undervisning utan något som endast tar tid från undervisningen. Resultatet visar att undervisningen är fokuserad på framtida inflytande och mindre fokus på nuet. Eleverna ansåg även att samhällskunskapslektionerna skulle präglas av diskussioner om innehållet i större utsträckning och inte endast faktakunskaper. Undervisningen präglas av undervisning om och inte för inflytande. Detta kan bero på att faktakunskaper är enklare att utvärdera, dock behöver eleverna få öva på att reflektera och analysera för att eleverna ska träna på elevinflytande. Detta arbetssätt förskjuter elevernas inflytande till framtiden i stället för att arbeta med inflytande här och nu.11

10 Rosvall, Per-Åke, ”…det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…": En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan, doktorsavhandling. Umeå universitet, 2012, s. 3–4.

11 Rosvall, Per-Åke 2012, s. 60–64.

(10)

Att göra delaktighet i skolan - elevers erfarenheter skriven av Helene Elvstrand inleder sin artikel med att redogöra för att skolan präglas av en ständig debatt, där elevernas perspektiv sällan får plats i debatten. Studiens syfte är att utifrån elevers perspektiv redogöra för samt problematisera delaktighet i skolans vardagsarbete samt beskriva de möjligheter och hinder för elevdelaktighet. Elvstrand har bedrivit etnografiska studier under en tvåårig period på elever i grundskolan, därtill har det förts fältanteckningar, genomförts grupp- och enskilda intervjuer med elever och observationer. Studiens teoretiska ansats har varit grundad teori, där materialet har kodats och kategoriserats för att kunna göra jämförelser.12

Studiens resultat visar på att eleverna får vara delaktiga genom olika metoder som att få rösta, lottning samt att ge förslag om undervisningen. Förutsättningar för elevinflytande är att eleven ska komma med genomförbara förslag eller förbättringar samt visa på ansvarstagande för att dessa ska tas på allvar. Resultaten visar på att inflytandet är begränsat när det gäller lektionsinnehåll och undervisningen, det gör det svårare att se till elevinflytandet.13 Elvstrand redogör i sin konkludering för studiens empiriska belägg och de flertalet resultat hon kan se. Möjligheten till elevinflytande kan variera beroende på om det är individ- eller gruppnivå, däremot tenderar inflytandet att allt som oftast bero på individen. Detta förklaras genom att det ställs vissa krav, som nämnts ovan, samt bör individen komma med konstruktiva förslag och visa på ansvarstagande. Elvstrand poängterar också genom sin studie att elevinflytandet kan variera beroende på lärarstilen. Där det förekommer minst elevinflytande och delaktighet över undervisningens innehåll, är i de elevgrupper där behovet av stöd är stort eller där eleverna inte har svenska som modersmål. Det finns därför belägg, som Elvstrand benämner det, för att belysa hur elevinflytanden emellanåt är ojämnt fördelat.14

12Elvstrand, Helene, ”Att göra delaktighet i skolan - elevers erfarenheter”. Utbildning och Lärande/Education and Learning, 9:1, 102–115, 2015, s. 102,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28770, (hämtad 26 april 2021).

13 Elvstrand, Helene 2015, s. 106–108.

14 Elvstrand, Helene 2015, s. 112–113.

(11)

Doktorsavhandlingen Skolan som demokratiprojekt, En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt, är författad av Ami Cooper och berör skolans demokratiuppdrag. Avhandlingens syfte är att undersöka förutsättningar för demokratiuppdraget utifrån skolverksamhet och lärarperspektiv.15 Studiens teoretiska utgångsläge är poststrukturellt diskursteoretiskt perspektiv, där materialet är ett urval av utbildningspolitiska texter mellan år 2009 och 2018.16

I flertalet västerländska länder anser man att utbildningen är ett viktigt element för demokratin, där skolan bär ett stort ansvar för elevernas demokratiska fostran. Den demokratiska fostran realiseras genom handlingar, delaktighet samt kommunikation. För att realisera demokratiuppdraget redogör man för lärarens viktiga roll, läraren ska illustrera demokratiuppdraget genom att bidra med kunskaper, handlingar samt utforma verksamheten demokratiskt. Det som går att problematisera är att skolan bär ansvaret för den demokratiska fostran, vilket ställer höga krav på att uppdraget verkställs.17

Studiens resultat visar att de analyserade texterna redogör för att utbildningen ska präglas av demokrati som ses som ett ideal. Bevarandet av det demokratiska idealet är beroende av att den kommande generationen formas till demokratiska medborgare. Utbildningen ska präglas av utbildningen om, genom och för demokratin för att kunna fostra demokratiska medborgare.18 Demokratiuppdraget ur lärarperspektiv i det analyserande materialet redogör för att läraren ska vara en demokratisk förebild där undervisningen ska tillämpas demokratisk i innehåll samt form. Vidare är läraren och skolan i sin helhet ansvariga för att fostra eleverna i demokratisk utbildning för bevarandet av demokratin.19

15Cooper, Ami, ”Skolan som demokratiprojekt: En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt”. Karlstads universitet, 2019, s. 16,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74206, (hämtad 24 april 2021).

16 Cooper, Ami 2019, s. 25.

17 Cooper, Ami 2019, s. 27-28.

18 Cooper, Ami 2019, s. 108.

19 Cooper, Ami 2019, s. 164.

(12)

Lärarens dubbla uppdrag – enligt den nya skollagen författad av Elisabet Nihlfors ger en forskningsöversikt om ramfaktorer som påverkar lärarens arbete genom att referera till läroplaner, kursplaner och skollagen.

Skolan styrs av politiska beslut som lärare ska förhålla sig till. Skolan ska bland annat förmedla demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Elisabeth Nihlfors ger en översikt om elevinflytande och redogör för att kunskaperna om medborgerliga rättigheter kan tyckas vara stor hos eleverna men elevernas känsla av att kunna påverka sitt dagliga arbete i skolan anses vara låg. Demokratiska förhållningssättet ska genomsyra hela skolverksamheten och bör inte endast ingå i undervisningens faktakunskaper. Det demokratiska förhållningssättet handlar om att få vara delaktig och få ha inflytande. Det är viktigt att eleverna tas på allvar när åsikter framförs samt att elevinflytandet behandlas med respekt. Nihlfors menar på att om det sker på dessa premisser så blir eleverna mer villiga att engagera sig i ämnet och därmed blir inflytandet givande.20

Professor Eva Alerby och biträdande professor Ulrika Bergmark betonar starkt i Skolverkets Delaktighet för lärande att genom delaktighet och inflytande involveras eleven i undervisningen och motivation, ansvarstagande och lärande växer.21 Vidare bör det uppmärksammas hur elevers resultat och hälsa är beroende av inflytande samt delaktighet.22 Den forskningsöversikt som Alerby och Bergmark författat, vill visa på att elevers delaktighet kan förstås som en kontinuerlig process där såväl formellt beslutsfattande som delaktighet i undervisningen ryms. De problematiserar även innebörden av elevdemokratins innebörd på det sätt att man inte kan inskränka elevernas inflytande till specifika tillfällen såsom temadagar eller demokratiska forum. Elevers delaktighet och inflytande, elevinflytandet får inte heller likställas med att läraren bollar över ansvaret till eleverna för undervisningen. Det finns däremot en konsensus att man inte kan ge över för mycket av ansvaret hos barnen och ungdomarna. De är därför eftersträvansvärt enligt Skolverket att integrera elevdemokratin i undervisningen och parallellt med detta ska elevdemokrati och inflytande erbjudas i större kontext, som till exempel vid klass-, elev- och skolråd.23

Det som är gemensamt för det totala av tidigare forskning är de positiva effekter som elevinflytandet medför i praktiken samt att demokratiska uppdraget bör förstärkas. I det som

20Nihlfors, Elisabeth 2012, s. 65–67.

21 Skolverket, Delaktighet för lärande, 2015, s. 7.

22 Skolverket, Delaktighet för lärande, 2015, s. 5.

23 Skolverket, Delaktighet för lärande, 2015, s. 7.

(13)

Skolverkets forskningsöversikt berör om ämnet elevinflytande ges det även råd på tillvägagångssätt för att realisera demokratiuppdraget. Forskningsläget visar att de har skett förbättringar med arbetet av elevinflytandet, det poängteras även de fördelar de för med som bättre elevhälsa och i framtiden mer ansvarstagande individer om de involveras på ett meningsfullt sätt i tidigare åldrar. Avslutnings uppmärksammas det ett flertal gånger hur viktig lärares roll är för att påvisa demokratin men också för att vara en förebild för hur vi vill demokratin ska fungera i vårt samhälle. Det som vår studie bidrar med är se till elevinflytanden ur elevperspektiv och därmed låta elevernas upplevelser synas och få ta plats i forskningsläget.

Det är även en sådan fördelaktig del som Helene Elvstand gör som fynd via sin studie där det påtalas hur eleverna allt för ofta lämnas utanför debatten om elevinflytande, vi har därför valt att försöka involvera eleverna i debatten.

(14)

3. Teori

I detta avsnitt kommer studiens teoretiska ansats att presenteras.

John Dewey var en välkänd pedagog som hade ett intresse för demokrati och utbildningsväsendet. Deweys teori är en pragmatisk samhällsfilosofi som har sitt fokus i utbildningens roll i demokratin.24 Deweys teori kommer att fungera som ett teoretiskt ramverk då den är relevant för studiens syfte och frågeställningar som berör elevinflytande och demokrati. Deweys tankar och hans verk är än idag aktuella för skolväsendet, speciellt med bakgrund i skolans demokratiska fostransuppdrag och i läroplanernas skrivningar om att eleverna ska ha rätt till elevinflytande.

Deweys verk om utbildningsväsendet är pedagogikhistoriens mest inflytelserika och är än idag aktuell. Deweys tankar om utbildning och kunskap är att lärandet ska förbereda eleverna till livet utanför skolans verksamhet. Ett citat som myntades av Dewey är “education is not a preparation for life: education is life itself”.25 Deweys tankar om kunskap är att dessa bör vara användbara och som ska gynna individen i olika aspekter i livet och inte endast användas i skolsammanhang.26 Vidare anser Dewey att skolan ska vara en demokratisk organisation, vilket kan aktualiseras med att eleverna får kunskaper om demokrati samt att skolan bedrivs i demokratisk anda.27 Vidare ansåg han att demokratiska samtal är vägen till kunskap och att eleverna bör testa på att uttrycka sina åsikter och föra en diskussion för att utvecklas demokratiskt.28

Dewyes tankar om undervisningen är att han var en stark motståndare till den traditionella undervisningen med en auktoritär ledare. Dewey menar att elevernas intresse och inflytande ska tas till vara för att utveckla undervisningen så att den blir relevant och användbar.29 Kunskap sker i interaktion med mänskliga aktiviteter och man lär sig genom erfarenheter och handlingar, detta går att förstå genom ett väl använt begrepp learning by doing.30 Den bedrivna undervisningen ska bidra till elevers livslånga lärande där eleverna ska aktiveras och engageras.

24 Dewey, John, Demokrati och utbildning, uppl. 1 Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 1999, s. 12.

25 Säljö, Roger, Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer, uppl. 1 Malmö: Gleerups, 2015, s. 72.

26 Säljö, Roger 2015, s. 71.

27 Säljö, Roger 2015, s. 72–73.

28 Säljö, Roger 2015, s. 74.

29 Säljö, Roger 2015, s. 72.

30 Säljö, Roger 2015, s. 75.

(15)

Demokratin ska genomsyras samhället i stort, likväl skolan som organisation, i skolkontext talar detta för att skolan ska implementera elevdemokratin genom exempelvis elevråd och klassråd för att på så vis bidra till elevers engagemang.

Skolan är en återspegling av samhället och av den anledningen bör dessa vara nära sammankopplade då den är en del av barnens socialiseringsprocess. Den teoretiska kunskapen och den praktiska ska vara nära sammankopplade för att kunna fostra demokratiska och tänkande medborgare.31

31Burman, Anders, Pedagogikens idéhistoria: Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år, uppl. 2 Lund:

Studentlitteratur, 2019, s. 231–233.

(16)

4. Metod

I detta avsnitt kommer studiens metodologiska ansatser att beskrivas samt studiens tillvägagångssätt. Härefter kan man läsa om enkätens utformning samt de avgränsningar och urval som gjorts och därefter om reliabilitet och validitet för denna studie. Enkäten har besvarats av totalt 115 gymnasieelever.

I allmänna ordalag beskrivs kvantitativ forskning som en insamling av numeriska data, som strävar efter en objektiv syn på den sociala verkligheten.32 Därför lämpar sig kvantitativ forskningsmetodik med hjälp av enkätundersökningar för denna studies syfte att undersöka huruvida elever upplever arbetet med elevinflytande i gymnasieskolan i större utsträckning.

Studiens metod är enkätundersökningar som kommer att bestå av slutna samt en öppen enkätfråga, inom ramen för det som beskrivs som kvantitativ forskning. Enligt Alan Bryman i Samhällsvetenskapliga metoder finns det fördelar med detta arbetssätt, i frågan om öppna enkätfrågor, i det han nämner som surveyforskning, behöver respondenterna inte endast besvara enkäten med forskarens förvalda svarsalternativ utan kan besvara frågan med egna ord. Det som bör tas i beaktning är att öppna frågor kan bidra till oförutsedda svar samt reaktioner eller otydliga svar och det som anses vara negativt för studien om de faller långt utanför ramen för det som frågats efter. Däremot vill Bryman också poängtera genom att applicera denna metod för datainsamling, kan man få reda på vilken kunskapsnivå eller vilka frågor som är viktigare hos respondenterna som också kan vara av intresse för studiens resultat.

I alla typer av metoddiskussioner förekommer det alltid för- respektive nackdelar kring vilka metoder som bäst är lämpade. I de slutna frågorna av studiens metod för datainsamling så finns där även för- och nackdelar. En positiv faktor är att bearbetning samt kodning av det inhämtade materialet blir enklare vid slutna frågor, då dessa kan redovisas i diagram och procentuellt för att tydligt illustrera vilket resultat som framkommit.33

Bryman har både problematiserat och förklarat varför det är viktigt att vara medveten om hur dessa sätt som kvantitativ och kvalitativ forskning liknar varandra. Därmed blir den öppna enkätfrågan fokus för kodning med kvalitativa metoder, eller som Bryman kallar det tematisk- och/eller frekvensanalys. För att skapa transparens och stringens har studiens andra frågeställning legat till grund för den öppna enkätfrågan.

Bryman anger metoder för genomförandet av tematisk analys och genom antal gånger,

32 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 3 uppl. Stockholm: Liber, 2018, s 198–199.

33 Bryman, Alan 2018, s. 315–316.

(17)

frekvenser, som det framkommer enkätsvar, samlas svaren för att bilda olika teman eller kategorier. I nästa steg är det av vikt att kategorisera, som vi skapar när resultatet är insamlat och redogör för hur svaren lämpar sig för de olika kategorierna, för att sedan ställas mot studiens teoretiska ansats samt tidigare forskning. De kategorier som skapas ska vara sammanlänkade med forskningens fokus samt forskningsfrågorna, där man skapar teman för att kunna sammanställa och analysera den öppna enkätfrågan.34 Den tematiska analysen på den öppna enkätfrågan har lästs igenom flertalet gånger och utöver det har tre olika kategorier tagits fram för att redogöra för resultatet på ett tydligt sätt. De tre valda kategorierna benämns som positiva, negativa och övriga svar. För att förtydliga kategorierna betyder positiva där eleverna anser att elevinflytandet funkar väl och där eleverna även ger exempel på vad som fungerar som är av intresse för studiens syfte. Kategorin negativa handlar om svar där eleverna ger förbättringspunkter gällande elevinflytande som går att analysera. Med övriga svar menas svar som inte genererar analyserbara data då enkätsvaren inte behandlar förbättringspunkter eller förklarar där inflytandet fungerat som den öppna enkätfrågan efterfrågade.

Kategorierna har mätts i frekvenser, vilket har resulterat i att dessa kategorier har presenterats procentuellt samt i en sammanfattande text, där olika citat har plockats ut.

4.1 Urval

Vi har valt att undersöka elevinflytandet genom en enkätstudie på tre gymnasieskolor i Halland.

Enkäten har delats ut till samhällskunskapselever i alla årskurser och totalt har 115 gymnasielever besvarat enkäten. I denna studie kommer inte elevernas programinriktning, kön, socioekonomisk bakgrund att analyseras och av den anledningen har vi inga frågor som berör detta i enkäten. Däremot hade den kunnat vara en intressant aspekt att få reda på huruvida de olika svaren skiljer sig från de olika programinriktningarna på dessa gymnasieskolor beroende på vilken programinriktning eleverna går på. Vilka programinriktningar eleverna som besvarat enkäten kan vi inte med säkerhet avgöra, däremot lärarna vi kommit i kontakt med är undervisande lärare på Samhällsprogrammet, respektive Natur- och Teknikprogrammet.

Valet av antal skolor bedöms rimligt för att få in tillräckligt material för studien och valet att inte inkludera fler skolor är med bakgrund i studiens tidsomfång samt att studien tillämpat en öppen enkätfråga vilket kräver frekvensanalys samt tid för sammanställning av dessa. Valet av

34 Bryman, Alan 2018, s. 702–703.

(18)

respondenter har genomförts genom bekvämlighetsurvalet där respondenterna är lättillgängliga för studiens genomförande.35

4.2 Enkätens utformning & genomförande

Webbenkäter har blivit allt vanligare av anledningen att det är enkelt att administrera samt att man får ett färdigt presenterat resultat.36 En fördel vid genomförandet av webbenkäter, genom Google Forms, är att man kan kräva svar, vilket inte går att kräva om man hade valt att genomföra intervjuer.37

Bortfall är ett vanligt begrepp och i en enkätstudie kan bero på flera olika anledningar. Dessa anledningar kan vara att respondenterna inte vill besvara en fråga, missar en fråga eller inte begriper frågan och därav inte besvarar den.38 Dessa svårigheter har vi även försökt eliminera då frågorna i enkätstudien är obligatoriska samt att det har skapats tydliga frågor. Enkäter som inte är för omfattande uppvisar ett lägre bortfall.39 Av den anledningen har vi valt att inte inkludera för många frågor i enkäten för att minimera bortfallet. Fråga 1–6 är slutna enkätfrågor med liknande svarsalternativ och som ska illustreras i cirkeldiagram för tydligare läsning av studiens empiri samt begrundas på studiens första frågeställning. Den sjunde frågan är en öppen enkätfråga som fångar upp elevernas tankar om hur elevinflytanden kan förbättras. Den ska även leda till ett större djup för studiens syfte och frågeställningar, mer specifikt studiens andra frågeställning.

Enkätundersökningen har genomförts som en webbenkät som de undervisande lärarna har skickat till sina elever via olika klassforum. Enkäten var öppen i två veckor för att samla in ett så stort material som möjligt och anledningen bakom tidsramen till att besvara enkäten var med tanke på studiens tidsomfång. Enkäten har disponerats via de undervisande lärare vi kommit i kontakt med på respektive skolor, där har enkäten nått 155 elever varan 115 har besvarat enkäten. Därmed har studien fått ett bortfall på 40 enkätsvar som motsvarar nästan 26%.

Bortfallet kan bero på olika anledningar, en av dessa skulle kunna vara att vi själva inte varit närvarande vid genomförandet av enkäten eller att den nått eleverna i sina klassforum där en del inte tagit sig tiden att besvara den. Dessa faktorer kan ha påverkande då vi inte själva fick

35 Bryman, Alan 2018, s 243–244.

36 Trost, Jan & Hultåker, Oscar, Enkätboken, uppl. 5 Lund: Studentlitteratur, 2016, s. 135.

37 Trost, Jan & Hultåker, Oscar 2016, s. 144.

38 Bryman, Alan 2018, s. 240–241.

39 Bryman, Alan 2018, s. 291.

(19)

närvara på skolan, av rådande samhällspandemi, och därför bortfallet blivit till den grad av 40 enkäter som inte blivit besvarade.

4.3 Forskningsetik

Det finns forskningsetiska principer som forskning bör vila på och dessa är att personer som deltar i undersökningen inte ska lida skada samt att det inte sker någon falsk förespegling.

Utöver dessa forskningsetiska principer finns det en princip som benämns som informationskravet vilket innebär att forskaren ska informera deltaganden om syftet med undersökningen och att deltagandet är frivilligt och att om man så önskar kan neka att delta i undersökningen. Enkätstudien kommer även att inledas med en informationsöversikt (se bilaga 1) med en sammanfattning av studiens syfte för att ge respondenten en överblick och skapa en större insikt i enkätstudien. Detta kompletteras också med samtyckeskravet som handlar om att deltagarna har rätten att vara med i en undersökning, och om deltagaren är minderårig krävs det godkännande från vårdnadshavaren, där det inte tillkom några invändningar kring deltagandet.40 Detta kan även bero på att deltagarna som varit med och genomfört enkätstudien varit mellan 16–19 år på gymnasieskolorna.

En annan forskningsetisk princip är konfidentialitetskravet som handlar om att uppgifter från deltagarna ska förvaras och behandlas konfidentiellt. Detta har också motverkats och behandlads på det vis att enkäten varit anonym. Den sista forskningsetiska principen handlar om nyttjandekravet, vilket handlar om att det material som samlas in från undersökningen endast ska användas till forskningen.41 I informationsöversikten (se bilaga 1) har deltagarna blivit informerade om att deras deltagande och svar endast kommer användas till forskningen och inte till något annat ändamål.

4.4 Reliabilitet & validitet

Det finns en viss svårighet i genomförandet av surveyundersökningar. Det kan handla om att frågorna är otydligt formulerade och skapar oklarhet hos respondenterna eller att respondenten missförstår frågorna.42 Vi har försökt att motverka felkällor samt bortfall genom att skapa tydliga frågor som bidrar till mindre missförstånd samt sammanlänkade frågor med liknande svarsalternativ.43 På liknande sätt formulerar sig Trost & Hultåker att i frågan om reliabilitet är det av vikt att tänka på ordval vid framtagandet av enkätfrågorna, därför har negationer eller

40 Bryman, Alan, 2018, s. 170.

41 Bryman, Alan, 2018, s. 170–171.

42 Bryman, Alan 2018, s. 257.

43 Bryman, Alan 2018, s. 295.

(20)

krångliga ord nedtonats för att på så sätt göra frågorna mer begripliga. Vidare förklarar de även att om inte reliabiliteten anses hög fallerar även studiens validitet, dessa går hand i hand.44 Med det sagt är vi även medvetna om att demokrati är ett ord med vida förklaringar och betydelser för olika människor och dessa kan även ha olika uppfattningar om vad som anses vara demokratiskt. Med hänsyn i det som Bryman lyfter fram för enkätutformning och de synpunkter som Trost & Hultåker lyfter fram ökar studiens validitet och reliabilitet. Trots det kan vi aldrig, med tanke på de ansträngningar som har förklarats ovan, garantera en undersökning med fullständig validitet och reliabilitet. Den öppna enkätfrågan för studiens datainsamling där det framkommer fria formuleringar kan göra det svårare vid analys. Därför har vi valt att påvisa utvalda citat, det är även här av intresse att påpeka att trots möjligheten att ge konstruktiva svar inte alla tagit vara på chansen och gett färre svar som inte tillfört större analyserbart material.

44 Trost, Jan & Hultåker, Oscar 2016, s. 63.

(21)

5. Hur eleverna uppfattar möjligheterna till elevinflytande i gymnasieskolan och samhällskunskapslektionerna

I detta avsnitt kommer studiens insamlade material att presenteras i diagram för de slutna enkätfrågorna och kommer att behandlas med den framtagna tidigare forskning som studien tagit del av samt ställas mot studiens teoretiska ansats.

Diagram 1. Diagram 2.

Upplever du att din skola är demokratisk? 115 svar Upplever du att du har fått kunskap om demokrati - från samhällskunskapslektionerna? 115 svar

De två första enkätfrågorna berör kunskaper om demokrati och om skolan anses vara demokratisk ur elevperspektiv, då elevinflytande är en form av ett demokratiskt förhållningssätt och därmed är dessa sammankopplade.

Den första enkätfrågan handlar om eleverna upplever att deras skola är demokratisk, där lika många svarade instämmer helt alternativt instämmer delvis på frågan, 44 % vardera. Resterande 11 % svarade instämmer inte alls.

Den andra enkätfrågan handlar om eleverna upplever att de har fått kunskaper om demokrati från samhällskunskapslektionerna där 82 % svarade instämmer helt, medan 16 % svarade instämmer delvis och resterande 3 % svarade instämmer inte alls.

(22)

Det som kan utläsas från de två första enkätfrågorna är att eleverna upplever att de har fått kunskaper om demokrati i större utsträckning än de upplever att skolan är demokratisk. Detta görs än mer begripligt med hjälp av det som Nihlfors presenterat i sin forskning där det redogörs att det demokratiska förhållningssättet inte endast ska vara präglad av att eleverna får kunskaper om demokrati, utan att hela skolverksamheten ska vara demokratisk.45 Utifrån detta visar det kvantitativa resultatet att det finns en viss obalans mellan kunskaper om demokrati och skolverksamheten i sin helhet. Den andra enkätfrågan mäter huruvida eleverna har kunskaper om demokrati. Vidare handlar frågan om eleverna har fått kunskaper om demokrati från samhällskunskapslektionerna. Kunskaper om demokrati anses vara höga men dessvärre anses inte skolan vara demokratisk i lika stor utsträckning. Även studiens teoretiska ansats, i det som Dewey redogör för, vikten av att skolan ska vara en demokratisk organisation.46 Han redogör även för att demokrati ska realiseras genom teori och praktik, medan det i enkätfrågorna visar det sig att det läggs större fokus på elevernas faktakunskaper och mindre på den praktiska delen av demokrati.

Diagram 3.

Har ni något av elevråd, klassråd eller programråd i skolan? 115 svar

45 Nihlfors, Elisabeth 2012, s. 65–67.

46 Säljö, Roger 2015, s.72–73.

(23)

Den tredje enkätfrågan handlar om det finns forum för elevinflytande så som något av följande alternativ, samt i vilken utsträckning; elevråd, klassråd eller programråd i skolan, där nästan 97% svarade ja och resterande nästan 4 % svarade nej.

Dewey poängterar vikten av elevdemokrati och i det mer utvecklade resonemanget vill det menas att skolan bedriver forum för olika former av beslut, där eleverna alltmer ingår eller samsas kring de beslutsfattande processer, ett sådant kan vara elevrådet. För att kunna fostra demokratiska medborgare behöver eleverna träna på detta, därav det välkända pedagogiska begreppet learning by doing.47

Eleverna lär sig genom handlingar och skolan är en organisation som ska förbereda eleverna för samhället. Även Cooper redogör för vikten av arbete om, genom och för demokrati där hon redogör för att skolan som organisation har det yttersta ansvaret för demokratifostran. Elevernas demokratiska kompetens bör förstärkas för att bevara demokratin i framtiden.48 Enligt det i Skolverkets modul poängteras det att elevdemokratin ska vara en del av undervisningen och utöver det ska det finnas demokratiska forum i större kontext som exempelvis klass-, elev- och skolråd.49 Delaktighet och inflytande har stora påverkningar på lärandet och kopplas även till elevers hälsa och välmående. Därav om inflytandet implementeras i högre utsträckning medför det positiva aspekter.50

Diagram 4. Diagram 5.

Upplever du att du får vara med och bestämma över Upplever du att du får vara med och bestämma undervisningens innehåll i samhällskunskap? (med innehåll över undervisningens planering i samhälls- menas vilka fakta och kunskapsstoff undervisningen består kunskap? (med planering menas kursernas plan- av). 115 svar ering, antal veckor åt arbetsområden). 115 svar

47 Säljö, Roger 2015, s. 72–75.

48 Cooper, Ami 2019, s. 108.

49 Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen 2019, s. 8.

50 Skolverket, Delaktighet för lärande, 2015. s. 7

(24)

Diagram 6.

Upplever du att du får vara med och bestämma över val av examinationer i samhällskunskap? (med examinationer menas grupparbete, prov, enskilt arbete, redovisning). 115 svar

Frågorna 4, 5 och 6 handlar om på vilket sätt elevinflytandet sker under samhällskunskapslektionerna vad gäller undervisningens innehåll, planering och examinationer.

Fråga 4 handlar om eleverna upplever att de får vara med och bestämma över undervisningens innehåll i samhällskunskap där majoriteten 59 % svarade instämmer delvis på frågan, 16 % svarade instämmer helt och resterande 25 % svarade instämmer inte alls. Fråga 5 handlar om eleverna upplever att de får vara med och bestämma över undervisningens planering i samhällskunskap där 51 % svarade instämmer delvis, 24 % instämmer inte alls och resterande 25 % svarade instämmer helt. Fråga 6 handlar om eleverna upplever att får vara med och bestämmer över val av examinationer i samhällskunskap, där 47 % svarade instämmer helt, 40

% svarade instämmer delvis och resterande 13 % svarade instämmer inte alls. I en, av de två kategorier som benämnts i Skolverkets modul kännetecknas det informella inflytandet av elevernas delaktighet i beslut som rör undervisningen som exempelvis innehåll, undervisningsmetoder samt examinationer.51 I enkätfråga 6 som handlar om elevernas delaktighet i val av examinationer är det 47 % som instämmer helt medan det endast är 16 %

51 Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen 2019. s. 8.

(25)

som instämmer helt gällande delaktighet om undervisningens innehåll (se diagram 4) och 25 % som instämmer helt om delaktighet om undervisningens planering (se diagram 5).

Det är cirka en fjärdedel som inte instämmer på att man får vara delaktig i bestämmandet av kursens innehåll och planering (se diagram 4 & 5). Detta resultat kan tolkas som att elevinflytandet bör förbättras inom dessa två områden. Elvstrand redogör för att inflytandet är begränsad när det gäller lektionsinnehåll och undervisningen överlag. Elvstrand resultat stämmer överens med enkätfrågornas resultat som tydligt visar att elevinflytandet kan stärkas vad gäller undervisningens innehåll och planering. Vidare redogör Elvstrand att i de situationer där det minst framkommer elevinflytande över undervisningens innehåll är i de elevgrupper där behovet av stöd är stort eller där eleverna inte har svenska som modersmål.52 Detta kan vara en möjlig förklaring, däremot inget vi har undersökt i denna enkätstudie. En annan förklaring till att det brister gällande elevinflytandet är med bakgrund i att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska följas men där det inte har tydliggjort för i vilken mån eller när detta ska ske. Att eleverna upplever ha ett större inflytande vid val av examinationer kan förklaras med att det inflytandet är lättare att fördela, snarare än lektionernas innehåll då det i vissa fall inte kan exkluderas ett visst innehåll. Alternativt att lägga tid åt ett specifikt innehåll då på grund av tidsbristen. Det ligger i linje med det som Nihlfors presenterat i sin studie, att skolan som politisk institution präglas av bestämmelser som gör visst innehåll mindre anpassningsbart än andra.53

52 Elvstrand, Helene 2015, s. 106–113.

53 Nihlfors, Elisabeth 2012, s. 65–67.

(26)

6. Hur eleverna menar att elevinflytandet i skolan och samhällskunskapslektionerna kan förbättras.

I detta avsnitt kommer studiens insamlade material att presenteras för den öppna enkätfrågan och kommer att behandlas med den framtagna tidigare forskning som studien tagit del av samt ställas mot studiens teoretiska ansats.

De kategorier som framtagits för tematisk analys är positiva, negativa och övriga svar. Nedan presenteras resultatet för varje kategori samt elevsvar och på så vis förtydligas vilka svar som lämpas sig för respektive kategori.

Av det totala 115st enkätsvar var 52st under kategorin övriga svar, 15st under kategorin positiva samt 48st enkätsvar under kategorin negativa.

6.1 Övriga svar

Under kategorin övriga svar som innehåller 45 % av enkätsvaren, framkommer bland annat svar som ”ingen aning”, ”jag vet inte”, ”inga kommentarer” och ”blanka svar”. En del svar var inte tydliga gällande förbättringspunkter om önskat elevinflytande, eller också gavs det inga förslag på hur det kan ske. En möjlig förklaring kan vara att eleverna inte är medvetna om vilket inflytande de har möjlighet till och därav kan det vara svårt att redogöra för vilket inflytande som bör förbättras. Det som också kan ha bidragit till de många svar som inte lämpat sig för de övriga kategorierna kan bero på att eleverna inte har förstått frågan och därmed inte har delgivit utförliga svar.

Citat 1 ”inte ha lika många prov och inlämningar, bättre mat, mer sovmorgon, sluta tidigare, mindre lektioner, bättre väder, närmare till skolan, längre raster”. Citatet berör skolans schemaläggning och önskemål om att lektionerna ska vara kortare som inte tillför något gällande elevinflytandet och på så vis, enligt de ramfaktorer som påverkat framtagandet av kategorier och vad dessa innefattar, belyses det hur den lämpar sig för kategorin övriga svar,

Citat 2.

Varför ska eleven bestämma allt detta? Räcker det inte med att vi ska lära oss sakerna? Ska vi nu göra lärarens arbete och leda själva undervisning? Elevinflytande räcker till den mån att vi får utrymme att flytta fram prov en vecka eller så för att det är för mycket i skolan i övrigt. Varför skulle elevinflytande över huvud taget påverka den information som förmedlas och den takten som kunskapen förmedlas i? Eleverna lär ju sig dessa sakerna, de har ingen uppfattning om hur lång tid saker kommer ta för de vet inte vad de ska lära sig det finns ingen helhetsbild. Jag måste missuppfattat syftet med denna enkät för detta är irrelevant. Det bästa för en elev är om det finns en klar deadline och klara krav för att nå det betyg man vill ha.

Sätt krav och håll dig till dem. Ge något man kan förhålla sig till, för att i dagen skola känns det som att man fumlar i mörkret och hoppas att man går åt rätt håll. Det finns inga lärare som hjälper en på vägen.

(27)

Citat 2 berör elevinflytandet men på ett sätt att eleven inte anser att elevinflytandet är något eftersträvansvärt utöver det att man kan flytta fram ett prov. Eleven påpekar att den inte förstår syftet med enkäten och att den är irrelevant samt påpekar att skolan inte kommer med tydliga krav och att lärarna inte finns där som stöttepelare.

Ovanstående citat är intressant för studiens resultat som även detta påvisar hur det varken tillhör kategorin positiva som handlar om hur eleven upplever elevinflytande väl i skolan eller kategorin negativa som innefattar förbättringspunkter gällande elevinflytande. Däremot kan mycket sägas om de som framkommer i svaret, som exempelvis att det inte står i linje med de positiva effekterna av elevinflytande som den tidigare forskning som studien tagit del påvisat.

Eleven ifrågasätter hela idén om elevinflytande som skiljer sig från övrigt insamlat material.

Detta enkätsvar 1 av 115 insamlade svar och av den anledningen ansåg vi inte det nödvändigt skapa en egen kategori kring svaret, däremot ansåg vi det viktigt som en del av studien att påvisa elevsvaret för dess intressanta tankar om elevinflytande.

6.2 Positiva

Denna kategori innefattar de enkätsvar där eleverna upplever elevinflytande som positivt och att det fungerat samt ges det synpunkter på varför och hur det fungerat väl, bland de mer utförliga svaren. Svaren varierar från enkla meningar till mer välutvecklade resonemang, ett sådant är citat 3 ”inget, det är bra undervisning och vi får bestämma mycket och ge en egen röst åt val av att t.ex. välja att skriva inlämning, prov eller att prata på ett seminarium”.

Citat 4 ”vi har råd som tar upp viktiga frågor och många av lärarna försöker ta med eleverna i besluten om t.ex. prov/inlämningar ofta kopplat till datum”.

Citat 5 ”tycker redan att vi har tillräckligt bra inflytande”.

Citat 6 ”allting är redan bra”.

Citat 7 ”fortsätta med det dom håller på med, jag kräver ingen ändring”.

De enkätsvar i citat 3 och 4 visar hur eleverna upplever att det fungerat väl med elevinflytandet då det ges förklaringar till vad som fungerat väl, medan citat 5, 6 och 7 är mer generella och endast ställer sig positiva till elevinflytandet men förklarar inte vad det är som fungerat bra.

(28)

Vid analys av resultatet kan vi se att 15 av 115 enkätsvar ger en positiv överblick som visar att elevinflytandet fungerar. I sin helhet är dessa 13 % positiva, vilket inte är ett högt resultat som stärker det faktum av att elevinflytande bör eftersträvas i högre utsträckning. Det som analyseras här är till en början kategorin positiva i sin helhet för att sedermera förklara de enskilda uttagna citaten. De upplevelser om elevinflytande i denna kategori kan förklaras som att dessa elever är de som är engagerade och kommer med genomförbara förslag och anses allvarliga eller ansvarstagande nog att tas på allvar, vilket är det Elvstrand redogör för är en förutsättning för ett fungerande elevinflytande.54 Detta illustrerades med hjälp av citat 3, som påvisat det som Elvstrand poängterat. Vidare i citat 4 redogörs de premisser som förväntas av dessa elever och att de förstår sammanhanget de befinner sig i att genom klassråd diskutera förbättringsförslag för att dessa sedan kan implementeras i undervisningen. Alltså visar det på att förslagen för elevinflytande behöver diskuteras, vara gemensamma och så pass konkreta så att lärarna kan ta dessa på allvar och därefter realisera dem.

6.3 Negativa

Resterande av studiens 115 totala enkätsvar är 48 tillhörande denna kategori negativa som innefattar svar som berör förbättringspunkter för elevinflytandet, 42 % av enkätsvaren faller inom ramen för denna kategori. Svaren är varierande där vissa svar är kort formulerade medan vissa svar är välutvecklade där man tydligt redogör för på vilket sätt elevinflytandet bör förbättras.

Något som är återkommande i enkätsvaren är att eleverna anser att de inte blir hörda och tagna på allvar. Citat 8 ”Alla lärare borde lyssna och ta in det eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot”. Detta citat visar att elevinflytandet bör förbättras och att lärarna bör engagera eleverna och lyssna på deras önskemål.

Citat 9 ”Att se eleverna som vuxna människor som man kan diskutera med på samma nivå, än att bara lära ut att det är lärare och elev. Jag tycker det hade varit bättre när man har lärare som ser en som likvärdig”. Förutom dessa två citat som har presenterats finns det återkommande i enkätsvaren att eleverna anser att de inte blir hörda och att man har en önskan om att man ska få vara med och bestämma.

54 Elvstrand, Helene 2015, s. 106–108.

(29)

Elevinflytandet i form av olika beslutsfattande processer som elev-, klass- och programråd förekommer i den öppna enkätfrågan. Citat 10 ”göra fler programråd seriösa och ta in politiker för att verkligen få fram åsikter”, citat 11 ”riktiga elevråd” samt citat 12 ”Att vi ska ha mer klassråd och att vi ska få veta vad som sägs under elevråden”. Citat 10, 11 och 12 berör olika forum där eleverna får vara delaktiga i frågor som berör skolan. Dessa citat visar dock att det finns förbättringspotential som kan göra dessa mer seriösa samt att eleverna ska få ta del av det som diskuteras under dessa möten.

Utöver programråden efterfrågar eleverna ett större elevinflytande som berör undervisningens innehåll och val av examinationer. Citat 13 ”Fråga elever kring hur vi bäst jobbar och lär oss om olika områden så att vi på bäst sätt kan lära oss så mycket som möjligt”. Detta citat visar att eleverna anser att de vill ha mer inflytande och att lärarna behöver involvera eleverna mer och fråga de om hur dem bäst lär sig för att kunna utforma en så bra undervisning som möjligt.

Önskan om att få vara delaktig är alltså något som är återkommande bland enkätsvaren. Läraren bör i samråd med eleverna anpassa undervisningen så att den blir rolig och meningsfull, något som flertalet av enkätsvaren visar att det saknas i dagsläget. Något återkommande är val av examinationer och att dessa bör bestämmas i samråd med eleverna och att man ska skapa fler möjligheter för examinationer. Dessa öppna enkätsvar kan vara de 40 % som i den kvantitativa resultatdelen svarat instämmer delvis samt 13 % som svarat instämmer inte alls i frågan som handlar om val av examinationer (se diagram 6). Att skapa en öppen dialog mellan lärare och elever är något som tycks saknas och i ett enkätsvaren framkommer det att lärarna är rädda för förändring och är inte villiga att samtala kring kursens upplägg.

Dessa 48 enkätsvar, ungefär 42 % av det totala materialet visar att elevinflytandet bör implementeras i högre utsträckning. Citat 8 visar att en del av skolans personal arbetar med elevinflytande men inte alla. Detta resultat stämmer överens med Skolinspektionens granskning från 2012 som framkommit i Skolverkets modul, som visar att det är enskilda lärare och inte skolverksamheten i stort som arbetar med elevinflytandet.55 Även Cooper redogör för hur viktig lärarens roll är i att fostra demokratiska medborgare. Den undervisande läraren ska vara en demokratisk förebild och realisera att undervisningen bedrivs i demokratiskt innehåll och form.56 Enkätsvaren visar att en del av lärarskaran inte är demokratiska förebilder, vilket är negativt för skolverksamheten i stort. Det räcker inte med att enskilda lärare arbetar med

55 Skolverket, Delaktighet och inflytande i undervisningen 2019, s. 9.

56 Cooper, Ami 2019 s. 164.

(30)

demokratiuppdraget, utan hela skolverksamheten ska genomsyras av demokratisk anda vilket även är det Deweys förespråkar genom sin teori med pragmatismen.

Citat 9 är också intressant då enkätsvaret visar en önskan om att bli respekterad och ses som likvärdig. Det kan vara av vikt att ha i åtanke det som Nihlfors, i hänsyn till de som i citat 9 förklarats av eleven, att läraren ska vara mer uppmuntrande till elever som vill vara delaktiga.57 Sammanfattningsvis handlar enkätsvaren om förbättringar som kan aktualiseras genom att eleverna blir hörda och tagna på allvar, elevinflytande i forum som elevråd, klassråd och programråd kan förbättras genom att dessa görs mer seriösa och att eleverna efterfrågar större insyn i det som diskuterats i dessa forum.

I den bemärkelse när man talar om demokrati är insyn synonymt, vilket citat 12 visar på.

Elevinflytandet är inte endast av den karaktär att få vara med och bestämma, utan även att ha insyn i de beslut som ägt rum i exempelvis elevråd och klassråd. Det är på det sätt som demokratin visar sig och det skolans demokratiuppdrag bör fullfölja, att dels få vara delaktiga i beslut, dels den skara elever som inte är involverade bör i efterhand underrättas. Utöver detta uppvisar eleverna en önskan om att få vara delaktiga i större utsträckning av kursens och lektionernas planering samt val av examinationer.

57 Nihlfors, Elisabeth 2012, s. 65-67.

(31)

7. Slutdiskussion

Syftet med studien har varit att undersöka arbetet med elevinflytandet i gymnasieskolans samhällskunskapslektioner samt undersöka vilka förbättringsområden som finns för att utveckla skolans elevinflytande genom en enkätstudie. Studiens resultat har tolkats och förklarats med hjälp av studiens teoretiska ansats, John Deweys tankar om demokrati, utbildning och elevinflytande samt studiens tidigare forskning.

- På vilket sätt upplever eleverna arbetet med elevinflytande i allmänhet och på samhällskunskapslektionerna i synnerhet på tre gymnasieskolor i Halland?

Ett sätt att arbeta med elevinflytandet är att undervisningens demokratiska uppdrag realiseras i innehåll och form, men dock sker det i varierande grad. Resultatet från studiens stängda enkätfrågor visar att 82 % av eleverna anser att de har fått kunskaper om demokrati i skolan, vilket är positivt då skolan ska förse eleverna med kunskaper om vad demokrati är för att kunna realisera skolans demokratiuppdrag. Trots att en stor majoritet upplever att kunskaperna om demokrati är stora finns det nästan 20 % som inte instämt helt, vilket kan tolkas som att skolan bör fortsätta arbeta med att förse eleverna med demokratiska kunskaper.

Det demokratiska uppdraget ska realiseras genom att eleverna tillskansar sig demokratiska kunskaper vilket är väl uppfyllt men i undervisningens form visar det sig att endast 44 % instämmer helt på påståendet om att skolan är demokratisk. Detta går att förstås med hjälp av John Deweys teori som förespråkar att demokrati ska ske i praktiken. Skolan ska vara en demokratisk organisation som ska bidra till att eleverna får utvecklas till demokratiska medborgare. Det resultat som inhämtats från studiens öppna enkätfråga stärker det resonemang om att uppdraget har förbättringspotential genom det som undersökt av vad eleverna anser kan bli bättre. Cooper redogör för att skolan som organisation är ytterst ansvariga för demokratifostran. Det som Cooper redogör för och det resultat som studien visat, finns det ett behov av att utveckla skolan så att den i större utsträckning ska upplevas som demokratisk av eleverna. Att eleverna fostras demokratisk anses vara nödvändigt för att kunna bevara demokratin i framtiden enligt Cooper.

Utöver kunskaper om demokrati visar studiens resultat att 97 % har något av följande alternativ;

elevråd, klassråd eller programråd vilket handlar om gymnasieskolan i sin helhet. Dewey poängterar vikten av att eleverna får engagera sig i frågor som berör deras skolgång för att lära sig att ta ansvar och därmed bli kompetenta och självsäkra samhällsmedborgare, därmed

(32)

learning by doing. Att elever får ha ett inflytande i skolan anses vara viktig, inte endast för skolans demokratiska fostransuppdrag, men även för deras hälsa och välmående vilket i sin tur fodrar något gott.

Elevernas inflytande realiseras genom undervisningens tre former innehåll, planering och examinationer. Elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och i mindre utsträckning på undervisningens innehåll och planering. Detta resultat kan göras än mer begripligt med hjälp av Elvstrands resonemang om att undervisningens innehåll överlag är begränsad gällande elevinflytandet. Detta kan vidare förstås med Nihlfors tankar om att ett visst innehåll inte kan exkluderas på grund av skolans styrdokument och att ett önskat innehåll inte kan läggas till på grund av tidsbrist. Det kan vara en möjlig förklaring till att det oftare är examinationer som eleverna får påverka och inte kunskapsstoffet, då det i sin tur är präglad av centrala innehåll.

Sammanfattningsvis upplever eleverna att lärare arbetar med elevinflytandet på olika sätt i skolan och under samhällskunskapslektionerna. Skolorna erbjuder olika former av elevinflytande genom elevråd, klassråd och programråd, vilket är positivt då eleverna får yttra sig och komma med förslag för att påverka deras skolgång. Dessa typer av forum är positiva då teori och praktik kan i dessa arenor vävas ihop vilket är det som Dewey förespråkar. 82 % av eleverna instämmer helt på att de har fått kunskaper om demokrati från samhällskunskapslektionerna, vilket är positivt då eleverna behöver ha kunskaper om detta för att kunna utvecklas till demokratiska medborgare. Resultatet visar däremot på att det finns utrymme för förbättring och att elevernas kunskaper om demokrati kan förstärkas. Där det brister i frågan om skolans elevinflytande är om skolan upplevs som demokratisk, där endast 44 % instämmer helt på påståendet samt att det finns förbättringspotential för elevinflytandet när det gäller undervisningens innehåll och planering, däremot finns det ett större elevinflytande i val av examinationer i samhällskunskapslektionerna vilket är ett positivt resultat.

- Vilka förbättringsområden finns det ur elevperspektiv för skolans elevinflytande?

Gällande studiens syfte så har resultatet från den öppna enkätfrågan bidragit med en insyn om vad eleverna anser bör förbättras gällande skolans elevinflytande. Av de tidigare presenterade 48 enkätsvar som tillkommit under kategorin negativa, som är den kategori som behandlas förbättringsförslagen, kan man sammanfatta de som att en del svar har varit mer specifika,

References

Related documents

Keywords: Equity Crowdfunding, Crowdfunding, Traditional Funding Methods, Venture Capital, Fund Managers, Seed-Stage Funding, ECF Fund, Equity Gap, Financing of Small Firms...

Sett till antal kommuner som väljer en viss hantering var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 20%, deponering, antingen som avfall

The similarity measurement used to compare the image neighborhood bitset and the template bitset is simply the number of equal bits.. Lossy data compression of images is a

I samband med att SAK firade 30 års närvaro i Afghanistan i november förra året reste Lotta Hedström (mp) till Kabul tillsammans med tre riksdagskollegor, Lena Asplund (m),

Kvinnorna fick utbildning samt information om medicinsk behandling, fysisk aktivitet, stresshantering och kostråd samt vilken inverkan detta hade på hälsan, vilket ledde till en

Socialisterna lycka - des dock få in några representanter från den borgerliga vänsterkanten i regeringen men eftersom man inte var beredd att för- handla om ett gemensamt

Ett mer direkt inflytande där alla elever får chans att påverka skulle då kunna vara att föredra men kan också sägas kräva mer av skolan och dess personal eftersom flera

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Detta har genomförts genom en