Kandidatuppsats
Utlandsfödda företagares behov av stöd
En studie om vilka stöd utlandsfödda företagare
upplever att de behöver för att ha möjlighet att starta företag i Sverige
Författare: Nathalie Fransson 920203 & Frida Johansson 920824 Handledare: Erik Rosell & Lydia Choi Johansson
Examinator: Frederic Bill Termin: VT16
Ämne: Företagsekonomi - Invandrarföretagande Nivå: Kandidat Kurskod: 2EB01E
i
Sammanfattning
Egenföretagande är en bra väg in på arbetsmarknaden och en önskan från politiker, för många utlandsfödda som kommer till Sverige då det kan vara svårt att få ett jobb genom att bli anställd. Det är en viktig resurs som främjar tillväxt i ekonomin och sysselsätter många människor. Utlandsfödda företagare anställer även andra utlandsfödda med liknande kulturell bakgrund i högre grad än vad svenskfödda gör.
För att utlandsfödda som kommer till Sverige ska kunna driva företag kan de vara i behov av stöd och hjälp. Ofta kommer de hit som flyktingar och då har de ingen ekonomisk grund att stå på när de ska starta företag. Det uppstår även många kulturkrockar och de stöter på regler som är självklara för svenskfödda men inte för utlandsfödda. Vilket stöd önskar då de utlandsfödda när de kommer till Sverige och ska starta företag? Studien kommer att
behandla frågan vilket stöd utlandsfödda företagare önskar när de ska starta företag.
Tidigare studier har gjorts på ämnet om stöd till utlandsfödda företagare men denna studie syftar till vilket stöd entreprenörerna själva anser att de är i störst behov av vid processen att starta företag.
Studien kommer att vara en kvalitativ undersökning och utgå från en icke-dualistisk, konstruktionistisk ontologi. Tyngdpunkten kommer att ligga på en förståelse av den sociala verkligheten. Anledningen till att utlandsfödda företagare valdes att studeras är för att det är ett aktuellt ämne i dagens samhälle då många invandrar från andra länder till Sverige. De intervjuade har valts för att de driver företag inom olika branscher och kommer från olika delar av världen. Även Almi - företagspartner som hjälper företag har intervjuats.
Av intervjuerna att döma framgår det att språket är en svårighet eftersom det är svårt att göra sig förstådd och förmedla det som ska sägas. Språket är ett hinder i uppstarten av ett företag eftersom kommunikation är en förutsättning för att kunna starta företag och göra sig en plats på marknaden där även värdefulla kontakter behövs vilket leder till vikten av ett bra nätverk. Att ha ett bra nätverk med kontakter att nyttja är en fördel i uppstarten av ett företag. Det kan även vara svårt ekonomiskt att starta företaget vilket visar sig när många utlandsfödda företagare säger att de önskat finansiell hjälp i uppstarten av företaget. Utifrån intervjuer har ett teoriurval gjorts med inriktning på språk, nätverk och finansiellt stöd.
Det finns stöd att få vilket bekräftas av Almi men det är inte alltid de utlandsfödda
företagarna vet vad som erbjuds och detta måste kommuniceras bättre. För att få finansiellt stöd krävs en tillräckligt hållbar idé men språket kan vara ett hinder för att skriva en bra affärsplan. Språket är en förutsättning för att klara sig i det svenska näringslivet och förståelsen för meningen med att lära sig språket och kulturen bör ökas vilket kan göras genom nätverk där både svenskfödda och utlandsfödda ingår. Vissa av de intervjuade har försökt att lära sig svenska medan andra inte har det. Det har identifieras att utlandsfödda vill ha hjälp med språket, finansiellt stöd samt nätverk vid uppstarten av verksamheten.
Språket är nyckeln till att lyckas och det finns hjälp att få, de måste bara ta tillvara på de tillfällen som ges.
Abstract
This bachelor thesis is about immigrant entreprenuership and what kind of support they experience that they need from the swedish socitey in order to be able to start their own business. The thesis includes interviews with immigrants that have come to Sweden for different reasons and started their own business here. The businesses are in different sectors and the business owners are from different backgrounds. Furthermore, there is one interview with Almi for the reason that the writers of the thesis wanted another perspective on the question in order to be more objective. The questions that have been asked is for example why they decided to start their own company, what help they would have wanted and what the goals with the business are. There were three main factors that was registered; language barriers, financial support and network. The conclusions turned out to be, that there is help to recieve accordning to Almi but the information about the help is poorly delivered to the immigants and also that the language is a key factor that is needed in order to start a business in the best possible way.
Nyckelord
Immigrant Entreprenuership, business support system for immigrants, Integration, Networks, Business networks, Financial supports, Language support
Tack
Vi vill främst tacka alla personer som har ställt upp på att bli intervjuade för att möjliggöra denna kandidatuppsats. Vi vill tacka för att ni har delat med er av era livsberättelser och era framtida mål. Vi vill således tacka får examinator Frederic Bill samt våra handledare, Erik Rosell och Lydia Choi Johansson för den vägledning ni har givit oss och den konkreta kritik vi har haft möjlighet att ta till oss för att kunna göra en så bra uppsats som möjligt. Tack!
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 2 1.3 Problemformulering _______________________________________________ 3 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 3 1.5 Definition av utlandsfödda företagare i Sverige __________________________ 3 2 Metod ______________________________________________________________ 4 2.1 Ontologiska och epistemologiska ståndpunkter __________________________ 4 2.2 Stegen i en kvalitativ undersökning ___________________________________ 4 2.2.1 Forskningsfrågan ______________________________________________ 4 2.2.2 Val av relevanta platser och undersökningspersoner __________________ 5 2.2.3 Insamling av relevanta data _____________________________________ 6 2.2.4 Tolkning av data ______________________________________________ 7 2.2.5 Begreppsligt och teoretiskt arbete _________________________________ 9 2.2.6 Att skriva en rapport om forskningen och dess resultat _______________ 10 2.3 Kvalitetsmått ____________________________________________________ 11 2.4 Etiska ställningstaganden __________________________________________ 11 2.5 Återberättelse av intervjuerna _______________________________________ 12 3 Återberättelse av intervjuer ___________________________________________ 13 3.1 Caféverksamhet _________________________________________________ 13 3.2 Byggverksamhet _________________________________________________ 14 3.3 Matvagn _______________________________________________________ 16 3.4 IT-företag ______________________________________________________ 17 3.5 Thairestaurang __________________________________________________ 18 3.6 Thaimassage salong ______________________________________________ 19 3.7 Entertainment företag _____________________________________________ 19 3.8 Almi Företagspartner _____________________________________________ 21 3.9 Sammanställning av intervjuer ______________________________________ 23 4 Teori ______________________________________________________________ 26 4.1 Språk __________________________________________________________ 26 4.1.1 Språk – mer än bara ord _______________________________________ 26 4.1.2 Lära sig svenska – vägen in i samhället ___________________________ 27 4.2 Finansiellt stöd __________________________________________________ 28 4.3 Nätverk ________________________________________________________ 29 4.3.1 Sociala nätverk ______________________________________________ 30 4.3.2 Affärssamarbete ______________________________________________ 31 5 Analys _____________________________________________________________ 32 5.1 Språk __________________________________________________________ 32 5.2 Finansiellt stöd __________________________________________________ 34 5.3 Nätverk ________________________________________________________ 35 6 Slutsats ____________________________________________________________ 38
7 Rekommendationer __________________________________________________ 40 8 Reflektioner ________________________________________________________ 41 9 Vidare forskning ____________________________________________________ 42 Referenser ____________________________________________________________ I Figurkällförtäckning _________________________________________________ III Bilaga ______________________________________________________________ IV
1
1 Inledning
Det inledande kapitlet fokuserar på bakgrunden till intresset för att utlandsfödda ska starta företag. Vidare diskuteras problemet kring utlandsföddas företagande samt det stöd som erbjuds från det svenska samhället. Därefter formuleras frågan och syftet som ska besvaras. Slutligen ges en definition av utlandsfödda företagare.
1.1 Bakgrund
För att utlandsfödda ska ha möjlighet att få arbete och integreras i samhället kan eget företagande vara en god väg in på arbetsmarknaden (Företagarna, 2010; Andersson &
Hammarstedt, 2011). Intresset för att utlandsfödda i Sverige ska starta egna företag har ökat hos politikerna (Andersson & Hammarstedt, 2011) då immigranter har samma rätt att starta företag och rätt till finansiellt kapital som svenskfödda har (Triandafyllidou &
Gropas, 2007). En ökad andel företagare bland utlandsfödda har gett förhoppning om minskad arbetslöshet dels genom att de startar egna företag och dels genom att de anställer andra (Andersson & Hammarstedt, 2011). Företag som drivs av utlandsfödda är en viktig resurs för Sverige, de bidrar till tillväxt i ekonomin samt sysselsätter många människor. De kommer hit med ett annat tankesätt och bidrar med nya kompetenser, innovationer och affärsidéer (Tillväxtverket, 2010; Hojem 2010). En lyckad
arbetsmarknadsintegration är av stort värde både för individen och dennes välmående samt för samhället i stort (Företagarna, 2010; Ondondo, 2015).
Tillväxtverket (2010) menar att det är vanligare bland utlandsfödda att driva eget företag än vad det är för svenskfödda. Utlandsfödda tenderar att ha mindre företag och uppstartsfasen finansieras i hög grad av familj och vänner (Företagarna, 2010). Det skapar även arbetstillfällen till andra utlandsfödda då företagare som är utlandsfödda i högre grad anställer folk med samma bakgrund och kultur (Företagarna, 2010).
Andersson och Hammarstedt (2011) studie visar att det är vanligare bland utomeuropeiska (räknat på Iran, Irak, Syrien, Libanon, Turkiet och Etiopien) utlandsfödda att anställa samt ha fler anställda än vad det är för svenskar och
utlandsfödda från de övriga nordiska länderna. Ett exempel författarna ger är att mellan åren 1993-2007 har närmre 10 procent av män med turkiskt ursprung mellan 5-10 anställda och under samma period har enbart en procent av män med svenskt ursprung lika många anställda. Då invandringen till Sverige ökar är en högre andel av de
nystartade företagen i Sverige startade av utlandsfödda än mängden småföretag i helhet (Företagarna, 2010).
Hart och Acs (2011) studie visar att utlandsfödda företagare i USA har spelat en stor roll för den amerikanska ekonomiska tillväxten. Under år 2010 hade 16 procent av de hög-teknologiska företagen i landet minst en utlandsfödd ägare. Carbonell et al. (2011) menar att utbildning är en väsentlig källa till företagandet och vilken typ av bransch företagaren väljer att etablera sig i. Utbildning är således relevant för hur framgångsrikt företaget kommer att vara både vad gäller sparsamhet med resurser samt vinst i
verksamheten. Hart och Acs (2011) poängterar att utlandsfödda företagare startar i de flesta fall företag i de regioner där det finns en hög population av deras egen kultur eller
andra liknande kulturer. Utlandsfödda företagare visade, i författarnas studie, större chans att ha strategiska relationer med företag från andra länder. Författarna anser dock att utlandsfödda företagare inte får den uppmärksamhet och det kreativa tänkandet de är värda trots att de spelar en väsentlig roll i ekonomin.
1.2 Problemdiskussion
Trots att de invandrare som kommer till Sverige överlag idag är mer välutbildade än på 1900-talet är sysselsättningsgraden lägre (Företagarna, 2010; Hojem, 2010). Andersson och Hammarstedt (2011) samt Triandafyllidou och Gropas (2007) anser att det till stor del beror på deras utländska efternamn och de har därför blivit tvungna att titta på alternativ på grund av arbetslöshet och låg inkomst. Samtidigt som beskrivet ovan så vill politiker att utlandsfödda ska starta egna företag (Andersson & Hammarstedt, 2011) men för att ha möjlighet att göra det är de i behov av stöd och hjälp (Hojem, 2010).
Företagarna (2010) samt Kenney och Patton (2015) påpekar att många utlandsfödda kommer till Sverige för att de måste fly krig och oroligheter i sina hemländer. När de kommer till Sverige har de därför inte mycket med sig för att ha möjlighet att starta upp en verksamhet helt på egen hand. De saknar således språket och har i många fall inga närstående i närheten de kan ta hjälp av. Hart och Acs (2011) menar att inrikesfödda har ett stort kontaktnät och ingår i många etablerade nätverk vilket kan hämma
sannolikheten för att utlandsfödda vågar satsa på sina egna idéer och starta företag, då de är oroade för att de ska bli utkonkurrerade. Samtidigt påpekar dock författarna att utlandsfödda är i många fall mer drivna än inrikesfödda på grund av att de anser att de har fått möjligheter utanför sitt hemland. De upplever dock att de inte har de resurser som behövs för att våga ta steget till en egen verksamhet. Lei och Chen (2014) beskriver i sin studie att Sverige är ett bra land att våga satsa på sin idé i, då det i Sverige finns ett högt skyddsnät samt är det hög tolerans för olika kulturer och låg diskriminering. Andersson och Hammarstedt (2011) samt Kenney och Patton (2015) förklarar att många utlandsfödda startar företag inom tjänstesektorn, så som handel, hotell och restaurang på grund av att de upplever språkbarriärer, har svårt att få tillgång till finansiellt kapital, och det krävs inte mycket resurser att starta upp en sådan
verksamhet.
Heyman (1990) menar att det uppstår kulturkonfrontationer och kulturkollisioner som ger problem när utlandsfödda möter det svenska samhället i exempelvis skolor, sjukhus och socialbyrå. Svenskar försöker sköta kontakten på ett svenskt vis och använder sitt sätt att lösa problem på vilket leder till brister i jämlikhet och valfrihet då de motsäger sig andra kulturella värderingar och ifrågasätter dem. Hojem (2010) menar att Sverige behöver invandringen för att kunna utvecklas och därför ska de tas tillvara på och få tillgång till det de anser att de behöver för att kunna försörja sig själva och sin familj.
Invandringen kan bara fungera om de utlandsfödda har en sysselsättning.
En annan förklaring som Hojem (2010) ger till att Sverige bör ta tillvara på invandringen och hjälpa de som kommer hit med resurser de är i behov av, är att
svenskfödda föder för lite barn per kvinna. Fram till år 2060 räknat från 2030 kommer Sverige att ha ett befolkningsunderskott, med andra ord överstiger antalet avlidna antalet nyfödda per år. På grund av detta betalas det in färre skattekronor och det kan bli allvarliga brister på yrken inom hälsovård och skola. Därmed menar författaren att invandringen kan vara en lösning på problemet, om de integreras i samhället och kommer in på arbetsmarknaden. Majoriteten av de människor som kommer till Sverige är i förvärvsålder och skulle därför kunna skaffa sig en sysselsättning snabbt och
därmed bidra till statskassan men arbetslösheten för denna grupp är fortfarande hög. Ett alternativ är då för utlandsfödda att starta sin egen verksamhet.
Saxenian (2006) har utfört en studie om invandrarentreprenörer i hög-teknologiska företag i USA och menar att utlandsfödda i denna sektor drar stor nytta av sitt egna sociala kapital i andra kulturer och från sina hemländer i form av sina kontakter och nätverk där. Det finns flera professionella nätverk i USA för invandrare från olika bakgrunder, där invandrare kan få tillgång till potentiella investerare och medarbetare.
Ett exempel på förening som författaren tar upp är “The Indus Entrepreneurs”, ett nätverk för sydasiater som verkar för att stärka den sociala gemenskapen bland invandrande sydasiater i USA.
Det finns tidigare studier som fokuserar på stöd till utlandsfödda företagare men den här studiens fokus ligger i vad entreprenörerna själva anser att de är i behov av. Den
fokuserar inte på vilken hjälp som erbjuds och vilka som har tagit emot hjälpen, vilket gör studien unik. Forskarna till studien anser att det är mer relevant att studera vad utlandsfödda entreprenörer själva upplever att de vill ha hjälp med och vilka problem de har än vilken hjälp som finns att få. Detta för att skapa sig en förståelse för om den hjälp som finns att få är relevant eller ej. Intresset för att utlandsfödda ska starta företag är stort från det svenska samhället men trots det är sysselsättningsgraden låg och
målgruppen har inte, i tillräcklig omfattning blivit tillfrågade vad de faktiskt saknar för att själva kunna skapa sig en sysselsättning.
1.3 Problemformulering
Vilket stöd upplever utlandsfödda företagare att de är i behov av i processen att starta företag i Sverige?
1.4 Syfte
Studien syftar till att identifiera vilka stöd utlandsfödda företagare själva upplever att de är i behov utav i uppstartsprocessen av ett företag.
1.5 Definition av utlandsfödda företagare i Sverige
En utlandsfödd företagare är en person som av personliga skäl flyttar från sitt hemland till ett annat land. I det nya landet har personen valt att starta ett företag. Då personen har en annan etnisk bakgrund definieras personen som utlandsfödd företagare (Nutek, 2008).
2 Metod
Metodkapitlet tar upp vilka ontologiska och epistmologiska ställningstagande som forskningen grundar sig på. Vidare redogörs processen för hur rapporten utformas. Vi har valt att utgå ifrån den kvalitativa forskningsprocess som Bryman och Bell (2013) beskriver. Processen utgörs av sex steg. Därefter tas kvalitetsmåtten upp som har valts för rapporten, Analysmetod samt etiska ställningstaganden. Slutligen finns ett kapitel om återberättande av intervjuerna för att styrka intervjuernas trovärdighet.
2.1 Ontologiska och epistemologiska ståndpunkter
Vi har valt att arbeta med en kvalitativ undersökningsdesign vilken i sin natur är tolkande, induktiv och konstruktionistisk. Den fokuserar mer på ord än siffror. Vår studie kommer därför att ha ett induktivt förhållningssätt mellan teori och praktik, det vill säga, den teoretiska referensramen baseras på det empiriska material som samlas in (Bryman & Bell, 2013).
Vår studie kommer att utgå från en icke-dualistisk, konstruktionistisk ontologi vilket innebär att människan och världen är sammanflätade genom relationer med varandra och att sociala företeelser och meningen med den är någonting som konstrueras utav aktörerna. Den kommer således att ha en kunskapsteoretisk ståndpunkt vilken brukar beskrivas som tolkningsinriktad. Tyngden ligger då på en förståelse av den sociala verkligheten, med grund i hur aktörer i en viss miljö tolkar verkligheten (Bryman &
Bell, 2013). Vår studie fokuserar på vad utlandsfödda företagare upplever att de är i behov av för att de ska ha möjlighet att starta upp ett företag i Sverige. Vi kommer att tolka och försöka att se på verkligheten ur de utlandsfödda företagarnas perspektiv och därför passar ståndpunkten vår studie.
2.2 Stegen i en kvalitativ undersökning
2.2.1 Forskningsfrågan
Vi kommer att besvara forskningsfrågan; Vilket stöd upplever utlandsfödda företagare att de är i behov av i processen att starta företag i Sverige?
Vi har valt frågan på grund av att vi anser att den är aktuell under den tid då studien utförs på grund av att det just nu bosätter sig många utlandsfödda i Sverige som behöver en sysselsättning för att integreras i det svenska samhället. Vi anser därför att det är intressant att studera hur de snabbt kan hitta en sysselsättning och att starta en egen verksamhet är ett bra alternativ till att vara anställd. Många som kommer hit har utbildning och arbetslivserfarenhet inom olika områden från sina hemländer vilket vi tror att de är intresserade av att fortsätta arbeta med då de kommer hit. Genom att starta ett eget företag kan de snabbt komma in på arbetsmarknaden. Många har således varit egenföretagare i sina hemländer och är inte vana vid att vara anställda. De behöver dock, på grund av kulturella skillnader, språkbarriärer samt andra faktorer hjälp med processen att starta ett företag.
2.2.2 Val av relevanta platser och undersökningspersoner
Urvalet har baserats på personer som inte är födda eller har växt upp i Sverige och de ska ha startat företag i Sverige. Vi väljer att fokusera på företag som är baserade i Växjö med anledning av att vi sparar både tid och resurser vilket enligt Bryman och Bell (2013) är lämpligt och vi själva verkar i Växjö. Intervjuerna utförs därmed hos företagen i ett fysiskt möte. Detta för vi att vi vill ha möjlighet att tolka deras
kroppsspråk och vi anser att det blir lättare att förstå en människa om det sker ett fysiskt möte. Vi har från början inte haft ett uttalat krav på att det ska vara ett småföretag men urvalet av respondenter har slutligen resulterat i endast småföretag. Vi har försökt att variera vilka branscher de driver företag i för att höja trovärdigheten för studien. De företag som utgör det empiriska kapitlet är antingen enmans- eller tvåmansföretag eller så har företaget några få anställda. Urvalet består av sju utlandsfödda företagare. Då vi vill ha ett brett underlag för att höja trovärdigheten för studien. Vi har valt att, med respondenternas samtycke, spela in alla intervjuer för att vi ska kunna lyssna på det i efterhand och ge en rättvis bild av vad de har sagt.
Utöver utlandsfödda företagare intervjuar vi en person på organisationen Almi som dagligen arbetar med utlandsfödda som kommer till henne och vill ha hjälp med att starta en verksamhet. Vi kontaktade Almis nationella kundtjänst och blev sedan kopplade till Almi Kronoberg. Intervjun utförs därmed på Almis kontor i centrala Växjö. Anledningen till att vi väljer att intervjua en person på Almi är för att få
synpunkter från ett annat håll utöver företagarna för att skapa oss en uppfattning om det de säger stämmer överens eller inte. Samt för att se om det stämmer överens med det teoretiska underlaget.
2.2.2.1 Presentation av de utlandsfödda företagarna
Caféverksamhet Ursprung – Libanon
Tidigare erfarenheter – Anställd Utbildning – Sjuksköterska, socionom Varför egenföretagare – Svårt att få jobb pga. sjukdom
Byggverksamhet Ursprung – Irak
Tidigare erfarenheter – Egen företagare inom import och export samt anställd inom samma område
Utbildning – Dataingenjör
Varför egenföretagare – erfarenhet av egen verksamhet samt bror som är utbildad och har erfarenhet inom
byggverksamhet, svårt att få anställning
Matvagn Ursprung – Irak
Tidigare erfarenhet – Eget företag inom branschen
Utbildning – okänd förutom utbildning i svenska på komvux
Varför egenföretagare – erfarenhet sedan tidigare inom branschen
IT-företag Ursprung – Iran
Tidigare erfarenheter – Eget företag inom branschen i Iran samt Sverige
Utbildning – IT utbildning
Varför egenföretagare – vill inte vara anställ samt erfarenhet inom branschen Thaimassage salong Ursprung – Thailand
Tidigare erfarenhet – anställd som massör Utbildning – certifiering inom
thaimassage
Varför egenföretagare – svårt att få jobb, anställd inom branschen
Thairestaurang Ursprung – Laos
Tidigare erfarenhet – drivit eget företag (klädbutik) samt anställd på
thairestaurang i Sverige Utbildning – Okänd
Varför egenföretagare – erfarenhet från branschen
Entertainment företag Ursprung – USA
Tidigare erfarenhet – driver eget inom branschen samt anställd inom branschen Utbildning – master i business
Varför egenföretagande – såg möjligheter att utveckla sitt koncept i Sverige
Figur 1. Presentation av de deltagande företagen (Egen modell, 2016)
Kategorierna är relevanta att presentera då svaren kan påverkas av kulturskillnader sett till vart respondenterna kommer ifrån, samt tidigare erfarenhet som även kan bero på ålder. Utbildning är också en aspekt som tas i beaktning och kan påverka vilken
verksamhet de väljer att starta och hur de då har gått tillväga samt varför de gjort de val som gjorts.
2.2.3 Insamling av relevanta data
Vi använder Semistrukturerade intervjuer för att genomföra intervjuerna. Bryman och Bell (2013) beskriver det som en generell intervjuguide där det är möjligt att variera ordningsföljden i vilken frågorna ställs. Frågorna är allmänt formulerade och det finns möjlighet att ställa följdfrågor. Vi valde denna form då vi vill att respondenterna ska besvara frågorna men de ska göra det med sina egna ord och de ska ha möjlighet att till viss del sväva ut i sina svar om det är något de känner att de vill tillägga. De kan således ha intressanta tankar som vi vill veta mer om och då vill vi ställa följdfrågor. Vi
försöker att vara objektiva då vi utformar frågorna, detta för att respondenterna inte ska uppleva att de behöver ge ett svar som vi vill höra. Frågorna är utformade utefter vad vi tror är viktigt att veta för att få så bra svar som möjligt om det som ska undersökas.
Frågorna är utformade på ett öppet sätt som lutar mot öppna frågor men är
semistrukturerade. Öppna frågor är enligt Bryman och Bell (2013) mer som teman intervjuaren vill ta upp, där respondenten får prata om i princip vad den vill (se bilaga för frågorna).
Frågorna är utformade utefter vad vi anser är relevant att veta. Det är möjligt att säga att de är baserade på erfarenheter av vad vi har hört via media, från människor vi känner, tidigare studier vi har utfört inom olika områden samt vad vi hör från andra människor.
De är därför inte baserade på tidigare teori då det är en induktiv studie som utförs.
Frågorna utförs vid olika tidpunker. För att effektivisera arbetet försöker vi att boka intervjuer så nära inpå varandra som möjligt. Intervjuerna placeras i rapporten, i den ordning de utförs i. Intervju med caféägaren, ägaren till byggverksamheten samt Entertainment företaget sker genom att vi fått kontakt med dessa företag genom projektledaren till ett EU-finansierat projekt i Växjö som verkar för att förbättra
situationen för utlandsfödda företagare i Kronobergsregionen. Intervju med Caféägaren tar ca 1 timme och utförs på hennes café den 12 april 2016. Intervju med ägaren till byggverksamheten tar ca 1,5 timmar och utförs den 18 april 2016 på ägarens kontor på Videum Science Park i Växjö. Intervju med ägaren till entertainment företaget tar ca 2 h att utföra och utförs på ägarens kontor på Videum Science park i Växjö den 28 april 2016.
Intervju med ägaren till matvagnen samt ägaren till thaimassage salongen utförs genom spontana möten på deras respektive arbetsplatser. Intervjuerna genomförs på ca 30 minuter vardera. Intervju med ägaren till matvagnen utförs den 21 april 2016 och intervju med ägaren till thaimassage salongen utförs den 22 april 2016. De två övriga intervjuerna utförs genom att vi, på eget bevåg tar kontakt med företagen och bokar in en tid med respektive ägare. Intervju med ägaren till IT-företaget utförs 22 april 2016 i ägarens butik och utförs på ungefär 1 timme och intervju med ägaren till
thairestaurangen utförs på restaurangen 22 april 2016 och tar ca 30 minuter att utföra.
Intervju med den anställda på Almi utförs den 9 maj 2016 och tar ca 1 timme att utföra.
2.2.4 Tolkning av data
Vi har valt att inspireras utav grundad teori för att tolka vår data
Grundad teori innebär att data som samlas in analyseras systematiskt under forskningsprocessens gång. Alltså att datainsamling och analys pågår parallellt.
Forskaren analyserar data under datainsamlingen vilket genererar uppslag, idéer och frågor som sedan styr den fortsatta datainsamlingen (Fejes & Thornberg, 2016). Till viss del analyseras data under processens gång men inte fullt ut. Processen börjar med att vi intervjuar ägaren till caféverksamheten samt byggverksamheten för att få en uppfattning om hur utlandsfödda företagare kan tänkas uppleva olika situationer. Till de två ställer vi mer generella frågor som, beroende på deras svar utvecklas till de mer riktade frågorna som presenteras i studien. Beroende på de svar de ger, ställer vi fler frågor kring de ämnen vi anser är relevanta och intressanta för studien. De svar de ger
oss blir, trots att vi ställer andra frågor till dem, detsamma som till de övriga deltagarna.
Då inspelning pågår under intervjun kan vi i efterhand lyssna och analysera vad som har sagts. Det vi menar med att datainsamling och analys pågår pararellt är att vi analyserar de svar vi samlar in från intervjuerna för att ha möjlighet att vidareutveckla
intervjufrågorna till nästa intervju och veta vad vi ska lägga större vikt vid. Det skiljer sig från det som i verkligheten, fullt ut menas med grundad teori då gundad teori är att försöka finna en ny teori (Fejes & Thornberg, 2016).
I grundad teori utgår forskaren ifrån aktörernas perspektiv och handlingar. Forskaren försöker förstå aktörernas synvinkel utan att ta perspektiven för givet och tycka som dem (Fejes & Thornberg, 2016). Vi anser att en form av grundad teori passar vårt analyssätt delvis på grund av att vi försöker förstå vad respondenterna är i behov av och upplever som hinder. Vi försöker att sätta oss in i hur de kan tänkas känna sig och upplever vissa situationer. Vi ställer följd frågor för att förstå vad de menar med det de säger. Vi ber dem att ge oss exempel på situationer där de hade behövt hjälp eller som de ansåg var svåra att hantera. Det är svårt att inte lägga värdering i det som sägs under intervjun. Det är anledningen till att valt att även intervjua Almi, för att försöka
neutralisera svaren.
Fejes och Thornberg (2016) hänvisar till Glaser (1992) och Strauss (1967) som
använder begreppet “main concern” för att definiera vad aktörerna inom det studerade området är inriktade på och vad som är deras huvudfråga eller problem. Under hela processen ska forskaren vara inriktad på att förstå aktörernas “main concern”. Det är vad vår problemfråga är inriktad på, att förstå deras verkliga problem och sätta oss in i vad det betyder för de utlandsfödda. Vi ställer frågor kring det som vi till viss del antar kan vara problem för utlandsfödda, och vad de vill ha hjälp med. Detta för att förstå deras “main concern” och identifiera vilka faktorer som är deras “main concern”.
Detta sätt av tolkning av data leder fram till att vi får möjlighet att koda svaren respondenterna ger oss.
2.2.4.1 Kodning
I studien används selektiv kodning. I selektiv kodning väljs de koder som är mest frekventa eller viktigast från den stora massan insamlad data. Fokus ligger på
kärnkategorin som är ett begrepp som fångar upp viktiga delar av data. Kärnkategorin ska vara den mest centrala kategorin. Kärnkategorin står också för förfining och utveckling under analysen. Analysen kommer att styras av kärnkategorin men andra koder och kategorier som är relevanta för studien och intressanta att undersöka sett till kärnkategorin kommer även tas i beaktande (Bryman & Bell, 2013). Vi ställer sådana frågor till respondenterna att vi ska ha möjlighet att få ut kärnkategorier. För att försäkra oss om att de berättar hela sanningen under intervjun ställer vi många följdfrågor och bekräftar svaren genom att ställa en ja och nej fråga. Varpå respondenten måste svarar ja eller nej. Utefter respondenternas svar kartlägger vi de behov de nämner att de har. I analysarbetet tas det främst hänsyn till kärnkategorierna men då kärnkategorierna analyseras i förhållande till teorin kan det uppkomma andra kategorier som även de är intressanta att analysera kring.
Nästa steg under processen är teoretisk kodning. I steget definieras kopplingarna och relationerna mellan de substantiva kodningarna. I den teoretiska kodningen används teoretiska koder även kallat tankeverktyg för att beskriva de tänkbara relationerna mellan substantiva koder. Exempel på teoretiska koder är “orsak-verkan”, “stadier”,
“förändring” och “avvikelser”. Teoretiska koder grupperas i kodfamiljer. Vilket kan vara process, typer och dimensioner. Under den teoretiska kodningen ställs frågor så som hur kodfamiljerna passar till kärnkategorin, hur det är och hur det kan vara. Då vi utför en induktiv studie identifierar vi kärnkategorierna för att sedan studera vad den befintliga teorin säger om kärnkategorierna. Vi läser teorier kring om det kan finnas en koppling mellan kategorierna och i sådana fall hur kopplingen ser ut. På så sätt
använder vi teoretisk kodning. Insamlingen av data pågår fram tills den punkt där det inte längre ger någon ny information att samla in data för att bestämma art på ett formulerat begrepp eller kategori. Vilket enligt Bryman och Bell (2013) benämns för teoretisk mättnad.
Därefter analyserar vi det empiriska underlaget mot det teoretiska. Analysen ska vara konstant jämförande (Fejes & Thornberg, 2016). Analyskapitlet består av en jämförelse mellan det teorin säger och det som har sagts under intervjuerna för att identifiera om det finns en koppling mellan empiri och teori. Vi delar upp kärnkategorierna var för sig och ställer det emot den teori som tillhör kategorin. I slutatskapitlet beskrivs det vad som har identifierats i varje kategori samt vilka kopplingar kategorierna har till varandra. Fejes och Thornberg (2016) förklarar att minnesanteckningar så kallade
“memos” bör göras under processens gång för att sedan användas i analyseringen. Vi väljer istället att läsa in oss på det material vi har för att vara väl förberedda i
analysarbetet samt gå tillbaka till empiri och teori för att åter läsa om de delar vi anser är intressanta och relevanta att analysera för en viss del i analyskapitlet.
2.2.5 Begreppsligt och teoretiskt arbete
De flesta kvalitativa studier fokuserar på en verksamhet och då faller det sig naturligt att först studera verksamheten och därefter behandla teori. Att strukturera data innebär att lyfta fram vissa saker och sedan sätta rubriker på det (Bryman & Bell, 2013). Vår studie fokuserar delvis på en verksamhet men främst på individen som startade verksamheten och deras tankar kring hur det var och vad dem saknade. Den teoretiska referensramen kommer att bestå av teori kring de stöd som de utlandsfödda företagarna anser att de är i behov utav, antingen hittar vi ett samband eller så gör vi inte det.
2.2.5.1 Litteratursökning
Insamling av teoretisk data har främst hämtats från de elektroniska databaserna;
OneSearch och Google Scholar, via Linnéuniversitets hemsida. För att upptäcka relevanta artiklar och böcker för studien använder vi bland annat använt sökorden;
immigrant entreprenuership, culture and communication, social networking, new venture creation och företagsstöd i Sverige. Då de artiklar vi använder främst är vetenskapliga och “peer reviewed” anser vi att det är pålitliga källor och därmed relevanta att använda.
2.2.5.2 Källkritik
Vi använder oss utav både litteratur och artiklar. För att säkerställa att litteraturen är pålitliga källor granskar vi noggrant förlagen de ges ut ifrån, främst när det gäller förlag vi inte är bekanta med sedan tidigare. En källa vi tidigare inte har stött på är Ekonomisk Debatt vilket är en tidskrift som ges ut av Nationalekonomiska föreningen. Föreningen verkar för att främja studier inom nationalekonomi och bidrar till att utreda
nationalekonomiska frågor genom diskussioner, föredrag samt att de ger ut Ekonomisk Debatt. I föreningen kan nationalekonomer bli medlemmar för att träffas och diskutera nationalekonomiska ämnen. De artiklar som har hämtats från ekonomisk debatt är
“Invandrares egenföretagande - trender, branscher, storlek och resultat” skriven av Andersson och Hammarstedt (2011) samt “Statliga innovationsstöd till små och medelstora företag - har de någon effekt?” skriven av Daunfeldt et al. (2016). Vi är av den uppfattning att det är pålitliga källor att använda då professorer inom
nationalekonomi har skrivit artiklarna samt att de är “peer reviewed”
Ett annat förlag som vi tidigare inte har stött på är Gothia Förlag vilket är en del av Gothia Fortbildning. De erbjuder kompetensutveckling samt information kring;
mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, skola etc. Kunskapen och informationen förmedlas genom böcker, tidningar, kurser och konferenser. Från förlaget använder vi
“Samverkan – himmel eller helvete?” skriven av Danemark (2000). Boken fanns att tillgå via OneSearch och vid granskning av innehållet i boken anser vi att det är en pålitlig källa då informationen även har hittats i andra artiklar och litteratur.
2.2.6 Att skriva en rapport om forskningen och dess resultat
När rapporten ska formas är det viktigt att ha i åtanke att läsaren ska bli övertygad om att resultatet är hållbart och trovärdigt. Tanken är inte enbart att förmedla det forskaren har hört och sett utan hur valid rapporten är, är minst lika viktigt (Bryman & Bell, 2013).
För att rapporten ska anses vara trovärdig spelas alla intervjuer in för att vi i efterhand ska ha möjlighet att lyssna på intervjuerna och ge den mest rättvisa bild vi kan av vad respondenterna har sagt. Vi gör vårt bästa för att inte lägga några egna värderingar i det som sägs. Om vi gör det ska det tydligt framgå att det är vi som har den åsikten eller tror att något är på ett visst sätt. Vi försöker således att använda ett brett underlag av källor som vi anser är relevanta för studien, tills vi har uppnått teoretisk mättnad.
Anledningen till att vi väljer att ha den struktur på rapporten som vi har är för att vi vill tydligt visa det sätt som vi har arbetat fram rapporten. Vi väljer att lägga metodkapitlet som kapitel två, då många förklaring ges i kapitlet som är av värde för läsaren samt ger det en bättre förståelse för läsaren varför vissa delar ser ut som de gör. Ett exempel är kärnkategorierna vilka det ges en förklaring kring hur de kom fram. Vi läser således in oss på olika metoder för att veta hur vi ska gå vidare i rapporten och utföra studien vilket vi anser är av stor relevans för de val vi vidare gör i rapporten.
2.3 Kvalitetsmått
Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet, konfirmering och äkthet bör användas som kvalitetsmått vid kvalitativa studier (Bryman & Bell, 2013).
Tillförlitlighet: Tillförlitligheten på studien blir hög eftersom att vi är närvarande vid intervjuerna hos de olika företagen. Det blir därför en hög överensstämmelse med det som sägs under intervjuerna och vårt resultat. För att säkerställa kvaliteten spelas intervjuerna in så att vi kan lyssna om och om igen. Om vi hade valt att istället göra anteckningar hade risken varit hög att vi missat viktig information och då finns det möjlighet att resultatet blir fel i förhållande till hur respondenten svarat. Risken kan inte helt uteslutas men den minskar drastiskt. Enligt Bryman och Bell (2013) kan det således uppstå meningsskiljaktigheter om vad som sägs under intervjun om den inte spelas in.
Överförbarhet: Det finns en risk med att respondenterna påverkas utav att vi som intervjuar finns med under intervjun och att respondenten egentligen kanske känner att hen inte har tid att besvara frågorna och ger svar som inte hade getts om de hade fokuserat fullt ut på intervjun. Detta bör tas i bejakande när resultatet av intervjuerna ska sammanställas enligt Bryman och Bell (2013).
Pålitlighet: Vi kommer att ha ett kritiskt synsätt på materialet och säkerställa att alla steg i forskningsprocessen har redovisats. Rapporten kommer att granskas av
handledare och opponenter för att säkerställa att vi har ett objektivt synsätt och att pålitligheten på rapporten håller kvalitén. I gengäld kommer vi att granska
opponenternas rapporter. Vilket enligt Bryman och Bell (2013) är ett korrekt sätt att utföra arbetet på.
Konfirmering: Det är svårt att vara helt objektiva under forskningen men vi ska inte medvetet påverkas av våra personliga åsikter och värderingar. Vi som författare ska handla i god tro och kunna styrka och bekräfta studien. Opponenterna har en viktig roll i att avgöra om vi har haft ett objektivt förhållningsätt till forskningen och att resultaten går att styrka. Bryman och Bell (2013) menar att granskning av rapporten spelar en viktig roll i att säkerställa att det går att styrka resultatet.
Äkthet: Eftersom intervjuer genomförs med enskilda individer kan det inte uteslutas att resultatet skulle bli annorlunda om andra respondenter valts. Vi försöker att inte lägga någon vikt vid vem det är som intervjuas utan alla behandlas lika. Vi anser således att vi har ett gediget underlag med respondenter.
2.4 Etiska ställningstaganden
Deltagarna i de intervjuer som genomförs är väl informerade om syftet med studien samt för vilket ändamål insamlad data kommer att användas till. Deltagarna informeras om att intervjun blir inspelad samt vilka som kommer att ha tillgång till informationen.
Det hade inte varit etisk försvarbart om de intervjuade skulle bli inspelade utan dess
vetskap. De intervjuade är väl informerade om att intervjun är frivillig och att de inte är skyldiga att svara på frågor de inte vill svara på och att de när som helst kan välja att avsluta intervjun. Det får inte under några omständigheter förekomma felaktiga och falska förespeglingar eller undanhållande av väsentlig information (Bryman & Bell, 2013).
Frågeställningen inkräktar till viss del på respondenternas privata liv då vi vill veta bakgrunden till starten av deras företag. De blir väl informerade om att de svarar så mycket de vill och är det någon fråga de anser inte angår oss behöver de inte svara på den. De data som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och inte användas i något annat syfte än som underlag för denna studie. Där utöver kommer respondenterna att vara anonyma då vi anser att vad respondenterna heter eller deras företag inte är av relevans för studien. Respondenterna ska kunna känna sig trygga och intervjun ska inte behöva inkräkta på deras framtida arbetssituation. Enligt Bryman och Bell (2013) är trygghet och information två viktiga faktorer att tänka på vid utförande av intervjuer med utomstående personer.
2.5 Återberättelse av intervjuerna
Det empiriska kapitlet utgörs av en återspegling av intervjuerna som utförs. Det är hur vi berättar och tolkar informationen som har uppkommit. Vi försöker att göra en så tydlig återberättelse som möjligt av vad som sagts. Den information som vi anser inte är relevant för studien som respondenterna ger oss kommer att bortses ifrån när
intervjuerna skrivs ned. Vi kommer enbart att ta med information som har en koppling till frågorna, detta för att det ska bli tydligt för läsaren att frågorna verkligen har besvarats. Intervjuerna är därmed inte ordagranna och inga citat förekommer, det är därför vår tolkning av intervjuerna som finns med i rapporten. Det kan bli en
omkastning utav ord i jämförelse med i vilket sammanhang respondenten sa vad. Dock spelas alla intervjuer in och vi anser därför att det empiriska underlaget är trovärdig och så korrekt vi kan göra det utan ordagrann återberättelse.
3 Återberättelse av intervjuer
Det empiriska kapitlet består av åtta genomförda intervjuer där sju av de intervjuade är företagare och en är från Almi - företagspartner. Intervjupersonerna är från olika länder och olika branscher vilket ger en bred bild av hur det är att vara utlandsfödd företagare i Sverige. Almi - företagspartner ger sin bild av hur det ser ut för
utlandsfödda företagare i samhället vad gäller att starta företag.
3.1 Caféverksamhet
Caféägaren kom till Sverige från Libanon. I Libanon hade hon läst två utbildningar;
socionom och sjuksköterska vilket hon arbetade med i Libanon. Hon var gravid när hon kom till Sverige och blev sjuk i fibromyalgi vilket gjorde att hon inte kunde jobba. Efter två år kände hon att hon trots sin sjukdom ville försöka att börja arbeta men hon insåg att det fanns ingen som ville ta emot henne på 25%. Hon kontaktade sin tidigare lärare på Kronobergsskolan samt Fredrik på Macken och presenterade att hon hade en idé om att öppna restaurang på Macken eller kommunen som storrestaurang. Hon ville börja med matlagning och kurser för att skapa arbetstillfällen. Fredrik på Macken föreslog att hon skulle börja läsa på företagsskolan på Furutåskolan. Hon fick hjälp av sin tioåriga dotter med att skriva affärsplan. Därefter föreslog Macken och företagsskolan att hon skulle börja sälja sin mat på torget för att se intresset. Det blev succé och maten sålde slut.
Fredrik på Macken visade henne att köket på utvandrarnas hus fanns, hon gick till utvandrarnas hus och pratade med dem om att hyra lokalen. Hon fick tillgång till lokalen och kontaktade miljö och hälsa angående tillstånd att sälja mat. Hon upplevde att folk i omgivningen inte tror på henne men de gamla kunderna från torget kom och kunder från museét. För de pengar hon sparade från försäljningen på torget köpte hon in de saker som behövs som exempelvis tallrikar och koppar.
Macken har hjälpt henne med marknadsföring på deras hemsida och hon har fått ett mindre bidrag från Almi för att kunna starta hemsida. Det var svårt ekonomiskt att starta upp men hon klarade det på egen hand och höll tillgodo med de resurser hon hade. Inte att förglömma är alla hennes kunder som trott på henne och efterfrågat hennes mat.
Olika personer har varit till hjälp när olika problem har uppstått i processen, Fredrik på Macken har varit ett stort stöd i uppstartsfasen, hennes dotter var ett stöd vid skrivandet av affärsplanen eftersom hon kunde bättre svenska och Almi var ett stöd när hon behövde ekonomiskt stöd.
Caféägaren vill driva mer projekt där mammor kan komma igång och få sysselsättning.
Hon vill hjälpa fler mammor att starta verksamhet och kunna anställa andra. Det finns många duktiga kvinnor som har stor kompetens men de vågar inte gå ut och jobba för språket är ett hinder och de är rädda för att göra fel. För att utlandsfödda ska våga starta företag behövs personlig kontakt där de kan få hjälp med vilka de behöver kontakta och vad som behövs göras utan att skämmas. Hon menar att det största hindret för
utlandsfödda är pengar. Det är svårt att hitta lokaler och de som finns är dyra och har långa kontrakt. Många kommer från krig och har inga besparingar och om det inte finns
möjlighet att låna pengar är det svårt att starta verksamhet. Hennes dröm är att starta upp en större restaurang med libanesisk mat där det finns något för alla; libanesiskt, vegetariskt och veganskt men det är för dyrt att få tag i en större lokal. Hon
understryker även att språket är mycket viktigt och det hade underlättat om det fanns information om att starta företag på flera språk.
Caféägaren har inte drivit företag tidigare i Libanon men i samband med att hon startat företag i Sverige vill hon hjälpa andra att driva företag. Hon har själv tagit på sig rollen att hjälpa andra att starta företag. Hon har en ekonomisk förening där hon hjälper kvinnor att starta företag. Hon förklarar för kvinnorna kring vilka regler som gäller när de startar företag och vilka samtal som är viktiga att ringa. De är duktiga, men språket är en svårighet. Cafeägaren avslutar med att hon tycker att det borde anordnas fler
evenemang i Växjö där folk får chans att visa sina färdigheter, exempelvis mattävling där mat tillagas från olika länder och det sedan bedöms vems som är godast. Detta kan leda till beställningar och företagande, framförallt får utländska kvinnor visa att de kan och vågar ta större steg senare. Hon avslutar med att Växjö behöver fler evenemang än Karl-Oskar dagarna.
3.2 Byggverksamhet
Företagaren kommer från Irak och startade sitt första företag i Sverige i ungefär samma veva som han kom hit. Då ägnade han sig åt att importera och exportera medicinska hjälpmedel från Sverige och andra EU länder till mellanöstern så som Dubai och Abu Dabi. Företagaren förklarar att det fungerade på ungefär samma sätt som när någon säljer något på Blocket. Anledningen till att han valde mellanöstern var för att han tidigare har arbetat i Dubai inom import och export och då främst med datorer. Han är utbildad dataingenjör. I Förenta Arab Emiraten berättar han att Dubai fungerar som ett import och export center för alla länder då de inte betalar några skatter. När något ska fraktas dit kommer det först till Dubai och därifrån går det vidare till andra städer.
Företagaren la ner exportverksamheten för ca två år sedan och idag driver han
tillsammans med sin kusin en byggfirma. Hans kusin är i grunden konstnär och har en akademisk kandidatexamen inom konst hemifrån Irak. Under sina år i Sverige har han arbetat inom byggbranschen och tillslut bestämde de sig för att starta eget. Företagarens kusin är den i företaget som utför det fysiska arbetet och den intervjuade företagaren har hand om allt pappersarbete och träffar avtal med kunder etc. Det var av dessa
anledningar som företagaren och hans kusin valde att starta eget byggföretag dels för att företagarens kusin hade erfarenhet inom byggbranschen och den intervjuade företagaren har erfarenhet av pappersarbete. De trodde därför att det skulle gå smidigt att starta upp verksamheten.
Företagaren anser att det är svårt idag att nå ut på markanden och visa att de finns där.
De har främst problem med att marknadsföra sig via sociala medier då ingen av dem pratar bra svenska, att de fullt ut kan formulera sig rätt. I övrigt får de in kunder från sina egna nätverk i form av att deras kunder berättar för andra om arbetet de utfört och
då sprider sig ryktet om deras verksamhet. Men på grund av språket är det som sagt svårt att meddela till någon annan.
De har tagit hjälp av en revisor som tar hand om bokföringen och deklarerar åt dem, då de har svårt att förstå hur skatten och liknande fungerar i Sverige och all information som ges ut är på svenska. Företagaren har haft svårt för att lära sig svenska då han pratar väldigt bra engelska vilket även svenskar gör och därför har det blivit naturligt för honom att konversera på engelska. Han vill dock förbättra sin svenska då det skulle underlätta i företaget. Det största hindret med att starta företag i Sverige är språket. All information och alla papper som ska fyllas i är på svenska vilket gör det svårt, det blir lätt fel och då måste det kompletteras.
Främst hade företagaren kontakt med arbetsförmedlingen i uppstarten av företaget. De berättade hur han skulle gå tillväga och hur saker och ting fungerar. Därefter klarade han det mesta på egen hand. Det första företaget han startade var enklare då han exporterade till mellanöstern och hade främst kontakt med företag där, vilket
underlättade då han pratar deras språk. Det har således inte varit problem för honom då han kan konversera bra på engelska. Han tror att det är svårare för andra som inte pratar verken svenska eller engelska. Men genom arbetsförmedlingen har de haft lättare för att få igång verksamheten.
Om de hade gjort om uppstartsprocessen idag hade de velat ha hjälp av en svensk eller någon som pratar svenska obehindrat och då främst för att ha möjlighet att
marknadsföra sig. Han anser att det hade underlättat om myndigheters hemsidor, information och blanketter hade givits ut på fler språk så att alla kan förstå. Många utlandsfödda är rädda för att prata med svenskar då de inte vill göra eller säga fel.
Många utlandsfödda vill även ha någon som hjälper dem, en form av mentor som kan hjälpa dem med allt pappersarbete och berätta vem de ska kontakta och hur det fungerar med tillstånd och skatter etc. Det är även ett problem med ekonomin. Många som kommer hit har inte råd att starta upp en verksamhet. Han har försökt att ta hjälp utav Almi vad gäller ekonomin men det är svårt att få stöd. Det är således svårt att från stöd från andra aktörer som exempelvis banker då de anser att det är för stor risk och de litar inte på dem. Företagaren hade önskat att det hade varit lättare att få finansiella medel till att starta en verksamhet.
Det är även svårt att få anställning på grund av språket. Företag tar in dem på
provanställning men de får inte vara kvar efter den tiden på grund av de inte kan språket eller kan bevisa att de har en utbildning och de flesta kan inte ens prata engelska, i alla fall inte från de regioner där företagaren kommer ifrån. Det är därför möjligt att säga att det är främst språket, ekonomin och att ha någon att vända sig till för hjälp som är de största problemen och som han hade önskat att få hjälp med i uppstartsprocessen.
I framtiden vill företagaren att byggverksamheten ska bli ett fackmannamässigt
certifierat företag då de skulle få in fler affärer. Många vill inte anlita dem då de inte har alla certifieringar ett byggföretag kan få. Idag blir de till största del anlitade av
människor inom sitt eget sociala nätverk men de vill utöka kundkretsen. Det krävs dock ett par år i branschen och det är inte aktuellt just nu men förhoppningsvis om några år.
De vill således anställa en person som kan ha hand om marknadsföringen och den personen ska då prata flytande svenska.
3.3 Matvagn
Anledningen till att Matvagnsägaren startade företaget var för att hans familj tidigare har drivit företag. Att valet föll på just matvagn föll sig naturligt då han tidigare arbetat inom branschen och hade erfarenhet då företaget familjen drev var en restaurang.
Till att börja med studerade han grundläggande svenska på komvux då han ansåg att det är nödvändigt för att kunna ta sig vidare i arbetslivet. När han var klar med komvux bestämde han sig för att starta företag. Matvagnsägaren startade matvagnen på campus vid Linnéuniversitet i Växjö för två år sedan när han kom till Sverige från Irak. Han säger att det i början gick trögt att driva företaget, de första två till tre månaderna var kundunderlaget dåligt eftersom människor inte visste att hans matvagn existerade. Det tar tid för folk att veta att det har öppnat en matvagn med nya ägare men efter en tid börjar kunder att komma. Han marknadsförde sig inte på något sätt och delade varken ut flyers eller marknadsförde sig på internet. Den marknadsföring som sker är att han delar ut en flyers med menyn till vissa kunder.
Det svåraste med öppningen av matvagnen var alla de regler som finns i Sverige. Det är inte möjligt att bara öppna utan ägaren måste ha alla tillstånd och veta vilka tillstånd som krävs. Det var även svårt att fylla i alla papper som krävs för att starta företag, både språkmässigt och i form av komplicerade processer. Svårigheterna i att starta företag i Sverige menar han ligger i den komplicerade processen med många tillstånd som exempelvis polisen, miljö- och hälsa etc.
Största stödet under processen med att starta företag var Almi som han kom i kontakt med genom arbetsförmedlingen. De förklarade vilka tillstånd som finns och vart det är möjligt att ansöka om dessa. Matvagnsägaren anser dock, att trots svårigheter med tillstånden är det bra att allting är på svenska. Det underlättar för honom att lära sig. Han menar att nu bor han i Sverige och då måste han lära sig språket även om det är svårt.
Det borde inte finnas blanketter och annat på andra språk. Ett stöd som hade underlättat var att få mer ekonomisk hjälp vid uppstarten av företaget. Det går att ansöka om lån men väntetiden för att få ansökan godkänd eller inte menar Matvägnsägaren är ett problem. I hans fall tog det fyra till fem månader att vänta på att få sin ansökan om ekonomiskt bidrag beviljad men han fick avslag på sin ansökan.
Innan företaget och försäljningen kommit igång medför detta svårigheter med att betala hyra, försäkring etc. Det hade varit en fördel att få besked om detta tidigare och
handläggningstiden var kortare än att behöva gå och vänta. För Matvägnsägaren är det därmed möjligt att säga att det han hade velat ha hjälp med är; bättre förståelse för processer och tillstånd samt ekonomis hjälp och att handläggningstiden är kortare än
flera månader. Det är svårare att starta företag i Sverige än i Irak anser Matvagnsägaren men när företaget väl startat krävs det mindre arbetstid i Sverige än i Irak för att kunna få en skälig lön. På så sätt är det en fördel att få mer ledig tid. Matvagnsägarens mål är att tjäna ihop tillräckligt med pengar och i framtiden kunna utveckla och driva flera större restauranger.
3.4 IT-företag
IT-företagaren kom till Sverige år 2010 för att läsa till dataingenjör men fick problem hemma i Iran där han kommer ifrån och hoppade därför av studierna. I framtiden har han dock planer på att avsluta sina studier. Han har en kandidatexamen från Iran men vill gärna utöka den med en master. IT-företagaren har uttalat sig för att vara ateist i Iran vilket är mycket farligt och inte accepterat och därför kan han inte bo där. År 2012 startade han ett företag i Sverige där han gjorde projekt inom webbdesign och
tillhandahöll olika servrar. Han hade då ett kontor i centrala Växjö. IT-företagaren menar att det är svårt för nya företagare att ha ett kontor då ett långt kontrakt måste skrivas på lokalen. Anledningen till att han startade företaget var för att han drev samma typ av företag när han bodde i Iran. Han tycker således inte om att ha en chef som säger till honom vad han ska göra. Han vill fatta sina egna beslut, att vara anställd passar inte honom.
När han var tvungen att lämna Iran blev han av med hela företaget och hade inte mycket med sig när han kom till Sverige. När han startade företaget hade han ingen aning om hur han skulle bära sig åt. Han började med att söka på internet där han hittade en sida som beskrev steg för steg hur ett företag i Sverige ska startas. Därefter ansökte han om F-skattsedel. Han fick hjälp av skatteverket att fylla i papper då alla blanketter enbart tillhandahålls på svenska och som nykomling till Sverige pratade IT-företagaren ingen svenska och med anledningen av det stötte han på problem. Han frågade även
arbetsförmedlingen om hjälp men om personen inte har ett permanent uppehållstillstånd hjälper inte arbetsförmedlingen dem, de ger inte ens ut någon information. IT-
företagaren hade år 2012 ett studentvisum men det är inte heller en giltig handling för att få hjälp utav Arbetsförmedlingen. Han visste således inte om att Almi fanns och därför fick han ingen hjälp ifrån dem heller. Han anser att det är en väldigt svår process för utlandsfödda att starta företag i Sverige på grund av att permanent uppehållstillstånd måste innehas. Det är många studenter som kommer hit från andra länder med bra idéer men de får ingen hjälp med anledning av detta. All information och alla papper som ska fyllas i är enbart på svenska och därför väljer många utländska studenter att inte starta företag. År 2013 fick IT-företagaren permanent uppehållstillstånd och därefter blev det lättare att få hjälp från exempelvis Arbetsförmedlingen.
År 2014 avvecklade IT-företagaren sin verksamhet och började istället arbeta i en IT- butik. Planen är att han ska ta över butiken i september år 2016 då ägaren har mycket andra företag och spenderar ingen tid i butiken. Intervjupersonen och ägaren till
företaget träffades första gången år 2011 och har därefter blivit vänner. Den intervjuade IT-företagaren har planer på att utveckla butiken när han tar över den och den
nuvarande ägaren har inga problem med det. IT-företagaren hörde talas om Almi när han började arbeta i den nuvarande butiken och har nu kontaktat dem för att ansöka om hjälp inför övertagandet av butiken. Han hoppas på att kunna få ekonomiskt stöd ifrån Almi. Han förklarar att det inte är möjligt att få ett banklån för att starta företag, det är för riskabelt för banken och därför är Almi den enda möjligheten att få ekonomisk hjälp men det är väldigt svårt att få.
IT-företagaren hade av förklarliga skäl, lättare för att starta företag i Iran. Där visste han hur systemen fungerade med skatter, ekonomi, hyror etc. Iran är på många sätt mer flexibelt. Där är det möjligt att hyra ett kontor från månad till månad. I Sverige är processen mycket svårare och det finns mycket regler kring hur saker och ting fungerar vilket dock är bra, då blir det ordning. Immigranter har svårt för att kunna starta egna företag här då de inte kan språket och kan inte reglerna vilket de skulle behöva information om. Det har blivit lättare för IT-företagaren nu när han känner fler människor han kan ta hjälp utav.
För att underlätta för utlandsfödda anser IT-företagaren främst att informationen från exempelvis Skatteverket och Arbetsförmedlingen behöver förbättras. Om de inte ger ut någon information kommer ingen heller att veta hur de ska göra. Det hade underlättat om de berättade att till exempel Almi fanns, för att kunna vända sig dit. Efter
förbättringen av information är ekonomi den punkt som de flesta utlandsfödda har svårt med. Ofta kommer människor hit med väldigt lite pengar och därför skulle ekonomiskt stöd vara bra för att underlätta uppstartsprocessen.
3.5 Thairestaurang
Företagaren startade sin thairestaurang för ca 10 år sedan. Hon flyttade till Sverige från Laos för 28 år sedan och har tidigare drivit företag i Laos men då i form av en
klädbutik. Före det att hon startade restaurangen arbetade hon på en annan
thairestaurang sedan blev hon arbetslös och visste vad inte vad hon skulle gör av sin tid vilket ledde till att hon startade företaget. När hon skulle starta företaget sökte hon pengar från Almi men fick inga pengar därifrån. Från Arbetsförmedlingen hade hon en kontaktperson som hjälpte henne. Från Arbetsförmedlingen fick hon lön i tre till fyra månader i uppstartsfasen. Företagaren känner att hon fick hjälp från Arbetsförmedlingen men inga andra organisationer. Största skillnaden med att driva företag i Sverige jämfört med Laos tycker hon är att hon betalar mycket skatt i Sverige och kan inte spara pengar själv. Hon menar att mycket pengar försvinner till arbetsgivaravgifter, moms och skatt.
Hon fick hjälp med översättning av papper av sin dotter som hon driver restaurangen tillsammans med. Den hjälp hon hade i uppstartsfasen fick hon av Arbetsförmedlingen annars klarade sig dottern och hon på egen hand. Det var till hjälp att hon hade
erfarenhet av branschen sedan tidigare.
Största hindret för utlandsfödda som startar företag menar företagaren är pengar. Det behövs pengar för att köpa in redskap, inventarier och produkter. Pengar som behövs lånas men som nykommen till Sverige är det svårt att låna pengar eftersom det finns
inga referenser till banken som visar att de kan lite på företagaren. Hon menar att utlandsfödda företagare hjälper varandra ekonomiskt. De köper produkter och tjänster av varandra och har förståelse för varandra och hjälper varandra genom att bland annat skjuta upp betalningsdagen för fakturor. De utbyter även andra erfarenheter och
rådfrågar varandra när problem uppstår. Hon upplever att en stor hjälp är att invandrare hjälper varandra men hjälpen från svenska samhället har inte varit stor. Att få hjälp med att fylla i papper och veta vilka tillstånd som behövs är också en bra hjälp. Det är svårt att veta vilka tillstånd som krävs och i uppstartsfasen försökte de ta reda på allt själva men sådant som de missade kom i efterhand. Hon menar att det finns ett stort behov av framförallt pengar men även hjälp att förstå processen. Det finns många som har bra idéer men om det inte finns pengar är det svårt att komma någonstans. Företagarens förhoppning är att företaget går bättre och hon får mer kunder.
3.6 Thaimassage salong
Företagaren kom till Sverige från Thailand för tre år sedan. Hon flyttade till Sverige på grund av sin sambo. Företagaren äger en thaimassage salong i centrala Växjö som hon tog över efter en annan person för ca ett år sedan. Hon arbetade som massör i Thailand och var då anställd. Hon har flera certifieringar inom massage och när hon flyttade till Sverige ville hon använda sina kunskaper och därför tog hon över salongen. En annan anledning var att hon hade svårt att få jobb då hon själv anser att hon är för gammal.
När hon skulle ta över verksamheten gick hon till Arbetsförmedlingen för att få hjälp.
Det är svårt att starta företag i Sverige som utlandsfödd menar hon och då med stor anledning av språket. Hon tog därefter snabbt hjälp utav en revisor som kunde hjälpa henne med allt pappersarbete och se till att allting fylldes i rätt. Hon hade velat ha ekonomisk hjälp men det är svårt att få. Enligt företagaren är det svårt att få banklån och nu vill hon bygga fler rum i salongen. Hon har två rum men vill ha två till för då skulle hon ha möjlighet att ha en anställd. Hon har tagit kontakt med Almi och hoppas att hon ska få ekonomisk hjälp därifrån. Hon anser att det finns mycket potential i salongen att göra förbättringar vilket hon ser framemot att kunna utnyttja. Sammanfattningvis hade företagaren velat ha ekonomisk hjälp vid uppstarten av företaget samt hade det
underlättat om hon kunde språket bättre.
3.7 Entertainment företag
Företagaren som intervjuades är entreprenör ut i fingerspetsarna och driver flertalet verksamheter inom underhållning. Han utgår ursprungligen från USA men
implementerar nu företaget på den svenska marknaden. Genom företaget implementerar han celebritie marketing i Sverige. Affärsmodellen går ut på att företag marknadsför sig genom kända frontfigurer som många ser upp till. Dessa frontfigurer använder och rekommenderar varor och tjänster genom sociala medier och andra kanaler för att sprida ut till sina många följare och därav ökar försäljningen av varor samt statusen och
efterfrågan hos ett tjänsteföretag.
