Institutionen för pedagogik
En kartläggning av svenska som andraspråk i skolor inom invandrartäta områden i X- kommun
Faiza Saleh
Höstterminen 2006 Examensarbete 12 poäng
Kurs: OXA 299
ABSTRACT
Faiza Saleh
En kartläggning av svenska som andraspråk i skolor inom invandrartäta områden i X- kommun
Mapping of Swedish as a second language in schools within high immigration rated areas in the city of x-kommun
Antal sidor: 40
Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?
Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling.
Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.
Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.
Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt.
Resurserna blir mindre och mindre för varje år.
Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.
Sökord: Tvåspråkighet, svenska som andraspråk, elever med annat modersmål än svenska
INNEHÅLL
1. Inledning och syfte 5
1.1 Inledning 5
1.2 Syftet 6
1.3 Frågeställningar 7
2. Beskrivning av X-kommun 8
2.1 Interkulturella språkenheten 8
2.2 kommunens mål 9
3. Litteraturgenomgång 10
3.1 Begrepp och klargöranden 10
3.1.1 Svenska som andraspråk 10
3.1.2 Vilka elever som har rätt att läsa svenska som andraspråk 10
3.1.3 Modersmålundervisning 11
3.1.4 Studiehandledning 11
3.1.5 Svenska som andraspråk i historien och forskning 12
3.2 Styrdokument-nationallnivå 12
3.2.1 Mål att sträva mot 12
3.2.2 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret 13 3.2.3 Vilka är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk? 13
3.3 Styrdokument-lokalnivå 14
3.3.1 Kommunens viktiga måldokument 14
3.3.2 Kursplan för ämnet svenska som andraspråk i kommunen 14
3.4 Tidigare forskning 15
3.5 Vad är språk? 16
3.6 Tvåspråkighet 17
3.7 Tvåspråkighet som tillgång 18
3.8 Språket och identiteten och självförtroendet 19
4. Metod och genomförande 20
4.1 Val av metod 20
4.2 Urval 21
4.2.1 Skola A 21
4.2.2 Skola B 22
4.3 Etiskt förhållningssätt 22
5. Resultat 24
5.1 Redovisning av enkät 1 24
5.2 Redovisning av enkät 2 27
5.3 Redovisning av elevstudien 29
5.3.1 Elev1 29
5.3.2 Elev 2 30
6. Sammanfattning av resultat 31 7. Avslutande diskussion 33
Förslag för vidare forskning 35
Referenser 36
Bilagor 38
1. Inledning och syfte
1.1 Inledning
Språkfrågorna är viktiga och ligger enligt Myndigheten för skolutveckling (2004) i topp på listan när det gäller olika internationella samarbeten mellan Sverige och de övriga EU- länderna. Målet för utbildningssystemet i Europa är bl.a. att människor ska kunna kommunicera på två språk förutom sitt modersmål.
Konventionen om barns rättigheter (FN, 1989) understryker stödet för barn som bor i annat land än ursprungslandet för att utveckla barnets språk och förstärka barnets egen kulturella identitet. I Artikel 29 fastlås att barnets utbildning ska syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden.
Dagens skola har vanligtvis ett flertal elever i varje klass med ett annat modersmål än svenska. Generellt utgjorde de 12 % år 2001 enligt Myndigheten för skolutveckling, 2004.
Men i skolor som ligger inom invandrartäta områden är siffran betydligt högre och kan uppgå ända till 80 %. I sådana skolor talar majoriteten ett annat språk än svenska även i sitt hem.
Eleverna i skolan har olika social och kulturell bakgrund och har därför också olika förutsättningar och olika utgångspunkter för sin inlärning. Frågan är hur skolan kan lyckas med att förverkliga målet; en skola för alla.
År 1997 uppmärksammade Sverige skolsituationen för de flerspråkiga barnen och det bestämdes att skolan ska upprätta en individuell utvecklingsplan för varje elev som har ett annat modersmål än svenska. År 2001 fick Skolverket av regeringen ett uppdrag att undersöka och kartlägga modersmålstöd och modersmålundervisning i förskola och skola.
Kartläggningen ska vara grunden till att förbättra situationen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Målet var att utveckla flerspråkiga individer. Resultatet av kartläggningen redovisades i Rapporten Flera språk flera möjligheter. Rapporten visade att det behövs förändringar i sättet att arbeta med flerspråkiga elever så att vikten läggs vid att se till varje elevens behov och språkutvecklingen ska stödjas under hela skolgången för att hjälpa eleverna att lyckas i skolan och samhället (Skolverket, 2002). Undersökningen visade också att Hemspråksreformen 1977 gav flerspråkiga barn rätt att lära och utveckla sitt modersmål i skolan, vid sidan av svenska språket. Men hittills finns det ett stort gap mellan intentioner och förvekligande i modersmålfrågan enligt Skolverket. Denna kartläggning ledde till ytterligare undersökning, undersökning av ämnet svenska som andraspråk. Myndigheten för skolutveckling redovisade uppdraget 2004-03-01 i rapporten Kartläggning av svenska som andraspråk.( se avsnitt tidigare forskning i denna studie). Slutsatsen av kartläggningen var bl.a. att ”… ämnet tycks också ha fått en annan karaktär än den avsedda; det har blivit ett ämne som till stor del vänder sig till elever som är svagpresterande i svenska”. (Myndigheten för skolutveckling, 2004, s. 50). Rapportens negativa och problemfyllda bild väckte diskussioner och debatt kring ämnet svenska som andraspråk.
Myndigheten för skolutveckling (2005) diskuterade åtgärder för att stärka modersmålsstödet i förskolan och modersmålsundervisningen i skolan. För att kunna göra detta behövdes ökade satsningar och en förstärkning av tillgången av modersmålslärare, särskilt för de skolor som ligger i segregerade områden.
Föreliggande studie är en kartläggning av undervisningen i svenska som andraspråk i skolor som ligger inom invandrartäta områden i en större svensk kommun, som jag här kallar ”X- kommun”. Fokus i studien är de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund för att lära sig det svenska språket och för att kunna klara sig i andra skolämnen för vidare studier, särskilt för dem som är helt nya i landet. Den aktuella kommunen ingick inte i kartläggningen av svenska som andraspråk som Myndigheten för skolutveckling gjorde 2004.
Därför kan denna studie vara av intresse. Den ämnar också att se om man får liknande resultat som Myndigheten för skolutveckling fick de medverkande kommunerna i 2004.
Språket är en viktig faktor för att man ska känna sig delaktig i ett samhälle, men skolan lyckas inte ge alla elever lika förutsättningar enligt Lindberg (2005). Under de senaste åren har jag läst många skrämmande rapporter om invandrarelevers bristande skolframgång; om det höga antalet elever utan behörighet till gymnasiestudier. Enligt en kvalitetsredovisning, 2005 , var 86 % av de elever som lämnade grundskolans år 9 våren 2005 behöriga till gymnasiestudier. I skolor med en hög andel elever med invandrarbakgrund visades ett sämre resultat och det är upp till 20 % som inte är behöriga för att söka gymnasieutbildning. Våren 2006 var 16 % av eleverna som lämnade grundskolans år 9 obehöriga att söka till gymnasiet. Den senaste sammanställningen av niondeklassarnas höstbetyg enligt Intagningskansliet i kommunen, 2006, visar att 16 % av länets niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet. I den aktuella kommunen är det lite högre än genomsnittet då man ligger på 18,5 % men det är ända upp till 34 % i skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund. ”Det går åt fel håll och ligger på en för hög nivå, det är inte acceptabelt” säger en av dem som är ansvariga i kommunen (källan kan inte vara på referenslistan för att inte identifiera kommunen). Enligt samma person finns det många orsaker till det höga antalet elever utan behörighet, en av dem kan vara en hög andel nyanlända flyktingar till kommunen.
Kommunen hör till de 32 kommuner i landet som valts ut till en särskild mångfaldssatsning under läsåret 2006-07 enligt kvalitetsredovisningen, 2005. Syftet med satsningen är att förbättra resultatet och minska skillnader mellan skolor, ”Alla barn och ungdomar i kommunen lever inte under samma livsvillkor. Det finns bostadsområden som betecknas som socialt utsatta områden”. (Skolplan, 2001 s. 12). Kommunen har valts ut efter två kriterier:
en hög andel elever med flerspråkig bakgrund och/eller skolor med låg måluppfyllelse.
Andelen elever med annat modersmål än svenska i grundskolor i den aktuella kommunen varierar mellan 0 % och 74 % enligt kvalitetsredovisningen, 2005, vilket påverkar skolans insatser för att förbättra resultatet. Kommunen har bestämt en gräns för skolor med sämre resultat för elever i år 9 och det är när mer än 5 % av eleverna inte har fått betyg i ämnet Svenska/Svenska som andraspråk, engelska och matematik.
1.2 Syftet
Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur undervisningen i svenska som andraspråk är organiserad och vilka resurser den har att tillgå i skolor som ligger inom invandrartäta områden i X-kommun. Med elevexempel vill jag belysa betydelsen av undervisning i svenska som andraspråk och – inte minst – betydelsen av modersmålsundervisning.
1.3 Frågeställningar:
I vilken mån får elever som har rätt att läsa svenska som andraspråk undervisning i detta?
Hur viktigt är att elever med annat modersmål än svenska får stöd på sitt eget språk?
Hur viktigt är modersmålet för eleverna?
I vilken mån använder eleverna sina båda språk?
Hur viktigt är tvåspråkigheten?
2. Beskrivning av X-kommun
Kommunen är uppdelad i sju olika geografiska utbildningsområden. Varje utbildningsområde består av verksamhetsspår, som i sin tur består av ett antal enheter inom förskola, grundskola och skolbarnsomsorg.
Den sociala profilen ser olika ut i olika utbildningsområden och även inom samma utbildningsområde. Variablerna för den sociala profilen är:
• Ensamstående med hemmavarande barn
• Andel barn i åldern 0-15 som har föräldrar med låg utbildning
• Andel barn i åldern 0-15 med utländsk bakgrund
Det studerade området har i sin helhet en hög andel lågutbildade och en mycket hög andel barn med utländsk bakgrund i sin helhet. Andelen ensamstående är 1 % högre än i kommunen totalt. Variabeln låg utbildning är 58 % högre än andelen i kommunen totalt. Variabeln utländsk bakgrund är 103 % högre än andelen i kommunen totalt (kommunens rapport nr 2 003:9).
Två delar inom området har mycket höga indextal på alla variablerna. Området är invandrartätt och kan betecknas som ett socialt utsatt område. Arbetslösheten och ohälsotalen är mycket höga. Invånare med utländsk bakgrund är flest här bland kommunens alla områden.
Jag studerade och kartlade undervisningen i svenska som andraspråk i två skolor (skola A och B) som ligger inom detta område.
2.1 Interkulturella språkenheten
Interkulturella språkenheten i kommunen har funnits sedan 1970-talet, först under benämning specialundervisningens rektorsområde därefter centrala rektorsområdet och enheten för invandrarundervisning. Från och med 1991 heter enheten Interkulturella språkenheten.
Enhetens huvudsakliga arbetsområden är bland annat:
• Modersmålsundervisning i kommunen (inkl, studiehandledning) inom både grund- och gymnasieskolan.
• Mottagning av nyanlända flykting- och invandrarbarn i åldrarna 6 till 16 år.
• Undervisning i förberedelseklasser för både elever med tillstånd och asylsökande.
• Resursenhet i kommunen då det gäller mångkulturella frågor.
I många år var ansvaret för förberedelseklasser centralt och tillhörande (Interkulturella språkenheten), för fyra år sedan och undan för undan blev det en del av skolverksamheten.
Enheten ansvarar för fördelningen av de nyanlända eleverna till förberedelseklasserna, och det baseras på elevens ålder och modersmålet. Det ordnas och finansieras av skolan om det finns behov av detta. Nu finns det fem förberedelseklasser i fem skolor i kommunen.
En förberedelseklass för år 7-9 består av 30 elever i åldern 14-16. Fyra förberedelseklasser för elever i åldern mellan 6 och 13. Eleverna har olika modersmål och bor i olika stadsdelar i kommunen. Tiden att gå i förberedelseklassen är upp till två år. De får all undervisning av två
pedagoger (för varje förberedelseklass), en på heltid och en på 60 %. Efter två år placeras de i olika skolor beroende på var de bor. Eleverna får modersmålsundervisning också.
2.2 Kommunens mål
Ett av kommunens mål är att ge barnen lika bra start i alla kommundelar:
”För att åstadkomma en mera jämlik start i livet för alla barn och ungdomar krävs att förskola/skola kompenserar detta genom att möta varje barn utifrån dess individuella behov.”
(Skolplan, 2001 s. 13).
Kommunens skolplan, 2001 betonar skolans roll för att stärka identiteten hos barn med dubbel kulturtillhörigheten. Därför satsar kommunen extra hjälp av statliga och kommunala bidrag i socialt utsatta områden genom bland annat att öka personaltätheten inom förskolar/skolar, öka kompetensen för skolpedagogerna och en aktiv rekrytering som riktas mot Ma/No-lärare, kuratorer, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare.
Kommunen arbetar med fokus på målen kontinuerlig uppföljning av resultat. Kommunen kommer att göra särskilda satsningar för att främja matematik- och språkutveckling samt läslust. En extra satsning skall göras för att öka kunskap om förutsättning för lärande för flerspråkiga barn och elever
3. Litteraturgenomgång
3.1 Begrepp och klargöranden
I detta avsnitt redovisas och förklaras några begrepp som kommer att användas i denna studie, samt de rätigheterna för elever med ett annat modersmål än svenska för att kunna klara sig i skolan.
3.1.1 Svenska som andraspråk
Enligt skolverket ska elever som går i den svenska skolan och som har ett annat modersmål än svenska ha rätt till att läsa svenska som andraspråk som ämne. Målet med detta ämne är att hjälpa eleverna att utveckla språket både som vardagligt kommunikationsmedel och som ett medel att tillägna sig kunskaper i skolans övriga ämnen. Kunskapskrav och mål nivåer som föreligger i svenska som andraspråk är likvärdiga med de mål och kunskapskrav som finns för ämnet svenska som modersmål.
Rätten och möjligheten att läsa ämnet svenska som andraspråk ges både i grund- och gymnasieskolan. Ämnet ger motsvarande behörighet som ämnet svenska som modersmål när elever söker till fortsatta studier vid universitet eller högskola.
3.1.2 Vilka elever har rätt att läsa svenska som andraspråk?
I Grundskoleförordningen (1994:1194) 2 kap framgår följande:
15 §, Undervisning i svenska som andraspråk, om det behövs, anordnas för:
• Elever som har annat språk än svenska som modersmål.
• Elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet
• Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.
Rektor beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för elev, Förordning (1 997:599).
16 § undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska.
• som språkval
• som elevens val
• inom ramen för skolans val
3.1.3 Modersmålundervisning
Riksdagen beslutade år 1975 att invandrare har rätt att behålla och vidareutveckla sitt modersmål och sin kultur. Modersmål, tidigare kallat hemspråk, introducerades som ämne för första gången i Lgr 80. I den tidigare kursplanen, Lgr 69, finns en kursplan enbart för finska.
Eleverna som deltog i modersmålsundervisningen, tidigare hemspråksundervisningen, fick gå ifrån andra lektioner i andra ämnen. Orsaken till att modersmålet inte fanns med i de tidigare läroplanerna är det faktum att invandrarbarn kom till skolorna på 1960- och 1970- talet i samband med arbetskraftsinvandring. Barnen placerades i vanliga svenska klasser utan något stöd. Tanken var att barn lär sig fort och anpassar sig smidigt. Ingen hade tänkt på barnens identitetsutveckling eller deras kulturtillhörighet.
Enligt skolverket har barn och ungdomar med annat språk än svenska som modersmål rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. Det är frivilligt att deltar i modersmålundervisning men kommunen är skyldig att anordna undervisning i ett språk om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan.
I Grundskoleförordningen (1994:1 194) 2 kap framgår följande:
9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
• Eleven har grundläggande kunskaper i språket och
• Eleven önskar få sådan undervisning. 10 § Modersmålsundervisning kan anordnas
• Som språkval,
• Som elevens val,
• Inom ramen för skolans val, eller
• Utanför timplanebunden tid.
Modersmålsundervisningen får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romisk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.
3.1.4 Studiehandledning
Studiehandledning innebär att modersmålsläraren ger stödundervisning för elever i olika ämnen på modersmålet. Stödet ges till elever med annat modersmål än svenska på grund av otillräckliga kunskaper i svenska eller olikheter i omfattning och innehåll i sin eventuella tidigare skolgång och som inte kan följa klassens vanliga ämnesundervisning.
Studiehandledning ges i egen undervisningslokal eller genom att modersmålslärare arbetar som kompanjonlärare i klassen. 1966 gavs studiehandledning för första gången. Från och med 1977 förekommer inte någon begränsning av timantal, eller i antalet skolor och inte heller av
någon minsta gruppstorlek. I 5 kap. 2 och 3 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål,( Förordning 1997:599).
3.1.5 Svenska som andraspråk – i historiskt perspektiv och i forskningssammanhang År 1966 var början för svenska som andraspråksundervisning under benämningen
”stödundervisning i svenska och svenska som främmande språk”. Det var skolan som bestämde vilka elever som behövde sådan undervisning och deltagandet var obligatoriskt. År 1973 startades en tjugopoängskurs på högskolenivå i svenska som andraspråk.
Mellan 1977 och 1995 fanns det inte några bestämmelser om undervisningsvolymen, gruppstorleken eller antal timmar. Läraren i svenska som andraspråk deltog i den ordinarie klassundervisningen. Det var ofta antalet elever i en klass med behov av undervisningen som bestämde undervisningsmetoden. Fram till 1995 var undervisningen i svenska som andraspråk utformad som ett stödämne.
Svenska som andraspråk blev ett eget ämne år 1995. Ämnet fick då en egen kursplan och egna betygskriterier. Sedan 1997 är ämnet ett kärnämne som ger behörighet till gymnasium och högskolestudier.
Enligt Myndigheten för skolutveckling, 2004 har den korta och instabila historien för ämnet svenska som andraspråk plus den frihet som styrdokumenten ger, bidragit till olika tolkning på lokal nivå. Olika tolkningar gav olika syn på hur ämnet definierades och det ledde till två t skilda linjer, en som ser ämnet som ett komplement till svenska och en som ser ämnet som ett självständigt ämne. År 1995 ändrades bestämmelserna om tvåspråkiga undervisningsmodeller, men många skolor fortsatte ändå efter de tidigare bestämmelserna enligt Myndigheten för skolutveckling, 2004.
Modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för den tvåspråkiga elevens andra språkutveckling och allmänna skolframgång (Myndigheten för skolutveckling, 2002).
Modersmålsundervisning är viktigt för att det bygger broar mellan elevens ursprung och det svenska samhället. Om eleverna kan sitt eget språk bra blir det betydligt lättare för dem att lära sig ett nytt språk, hävdar Ladberg, 1996.
3.2 Styrdokument- nationell nivå
Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna skall uppnå förstaspråksnivå i svenska. Därmed får de förutsättningar att kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål.
3.2.1 Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läsar på egen hand och av eget intresse. Eleven skall utveckla sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både
individuellt och i samarbete med andra och kunna uttrycka sig i många olika sammanhang.
Eleven skall kunna genom dialog med andra uttrycka sina känslor.
3.2.2 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall
• kunna förstå och använda det svenska språket i tal och skrift i de olika situationer eleven ställs inför.
• vara aktiv och delta i samtal och diskussioner med tydligt uttal, kunna muntligt återberätta något som eleven hört, läst, sett eller upplevt samt muntligt kunna redovisa ett arbete så att innehållet framgår och är begripligt.
• förstå faktatexter av den art som behövs i skolarbetet, kunna läsa och tillgodogöra sig åldern avpassad skönlitteratur.
• kunna värdera och reflektera över innehåll och uttrycksmedel i bild och film.
• kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka,
• kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator,
• kunna uppfatta variationer, värdeladdningar och nyanser i det svenska språket.
3.2.3 Vilka är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk?
Här följer ett sammandrag ur skollagen (1985) 2 kap. 3 §, 4 §:
”Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, (Skollag, 1985 s.3).
Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.”
”En person som inte är behörig får anställas om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen (Skollag, 1985 s.4).
I lärarutbildningen rekommenderas för närvarande minst 40 poäng i ämnet svenska som andraspråk för blivande grundskollärare samt lärare inom vuxenutbildningen. Detta anses ge den teoretiska kompetens som undervisningen i ämnet förutsätter enligt Myndigheten för skolutveckling (2004).
3.3 Styrdokument- Lokalnivå
3.3.1 Kommunens viktiga måldokument Kommunen strävar mot att höja kunskapsnivån:
”Genom en skola för alla och livslångt lärande höja kunskaps- och utbildningsnivån i kommunen” (skolplan, 2004)
Den värdegrund och det uppdrag som beskrivs i de nationella målen utgör grunden för kommunens skolplan. Trygghet är en grundläggande förutsättning för en god inlärning.
Människor kommunicerar med språk och ingen integration kan förverkligas utan ett gemensamt språk.
Målet att uppnå under programmet 2005-2007 är att:
• fler elever ska nå målen i jämförelse med 2004. Varje elev får det stöd som behövs för att nå målen för utbildningen, så väl kunskapsmål som sociala och emotionella mål.
• barn och ungdomar har inflytande över sin vardag, arbetssätt och arbetsformer.
• barns språkutveckling, med särskilt beaktande av den kulturella mångfalden har stärkts.
• en mångfald av pedagogiska inriktningar och profileringar mot idrott, språk, kultur etc. har skapats.
3.3.2 Kursplan för ämnet svenska som andraspråk i kommunen
Skolverket (2000) anser att ämnet svenska som andraspråk har ett annat uppdrag än ämnet svenska, i och med att utbildningen måste läggas upp på ett annorlunda sätt.
Syftet är:
• att utveckla språket så att eleverna kan utrycka sig i många sammanhang.
• att eleverna behärskar språket så att det blir ett redskap för att klara andra ämnen i skolan.
• att eleverna ska kunna leva och verka i samhället på samma villkor som sina kamrater med svenska som modersmål.
Ämnet svenska som andraspråk har samma timplan, alltså lika många timmar, som svenska som modersmål. Om andraspråkselever läser modersmålssvenska men får extra undervisning med en andraspråkslärare, räknas det istället som stöd i modersmålssvenska
Tidsramen för att uppnå godkänt i ämnet är också annorlunda. Många elever som kommit till Sverige senare under skoltiden behöver lite längre tid på sig för att uppnå målet och klara betyget godkänd, tiden sträcker sig till år nio. Båda kursplanerna är krävande, men i svenska som andraspråk betonas förståelsen, tydligt uttal och att kunna utrycka sig begripligt
Eleven skall:
• kunna förstå och använda det svenska språket i tal och skrift.
• vara aktiv och delta i samtal och diskussioner med tydligt uttal, kunna muntligt återberätta något som eleven hört, läst, sett eller upplevt samt muntligt kunna redovisa ett arbete så att innehållet framgår och är begripligt.
• förstå faktatexter av den art som behövs i skolarbetet, kunna läsa och tillgodogöra sig till åldern avpassad skönlitteratur.
3.4 Tidigare forskning
Det finns en del tidigare forskning inom detta område och jag har valt att studera en rapport av Myndigheten för skolutveckling som är daterad 2004-03-01, och heter ”Kartläggning av svenska som andraspråk”. De som genomfört kartläggningen är Mikael Olofsson (Nationellt centrum för SFI och svenska som andraspråk), Helena Frisell (Lärarhögskolan i Stockholm), Lilian Nygren Junkin (Göteborgs Universitet) och Ingela Nyman (Myndigheten för skolutveckling). Kartläggning genomfördes i förskolor och skolor i sjutton kommuner i landet.
I detta avsnitt sammanfattas innehållet och rapportens slutsatser.
Kartläggningen av svenska som andraspråk visar att:
• Svenska som andraspråk är ett relativt nytt ämne som inte blivit riktigt etablerat i skolorna.
• Det är få elever som läser ämnet. Antalet elever som läser svenska som andraspråk minskade med 1, 4 procent från 1991/92-2000/2001. Problemet är att eleverna upplever det som om de sorteras bort och för att föräldrarna inte får information om ämnet och dess kursplan.
• Svenska som andraspråk har utvecklats till ett ämne för de svagpresterande eleverna.
• Det är omgivet av negativa attityder och med låg status.
• Det finns många professionella svenska 2-lärare, men kvalitén på undervisningen varierar alldeles för kraftigt mellan olika skolor.
• Ett flertal lärare som undervisar i ämnet saknar den formella ämneskompetensen.
• Ämnet har en egen kursplan som ger samma behörighet för vidare studier som modersmålssvenskan, men en kursplan saknas i många skolor.
• Det är oklart hur urvalet sker. Skolorna använder olika kriterier när det bestäms vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk. Urvalsmetoder upplevs som kränkande och diskriminerande av vissa elever.
• Mer än var sjätte elev med utländsk bakgrund gick ut med reducerat slutbetyg år 2001.
Myndigheten för skolutveckling anser att:
• Svenska som andraspråk och svenska bör utvecklas till ett nytt gemensamt ämne, och det krävs utveckling av innehåll, arbetssätt, organisation och bedömning.
• Nyanlända elever bör läsa svenska som andraspråk i särskilda introduktionsgrupper, s.k. förberedelseklasser.
• Läraren i svenska som andraspråk bör bli en resurs för arbetslaget och arbetet med flerspråkiga elever.
• Öka kompetensen inom området flerspråkighet för läraren som undervisar flerspråkiga elever.
I rapporten föreslår Myndigheten för skolutveckling (2004) att andraspråksundervisning ska ingå som en del i ett nytt gemensamt svenskämne. Alla blivande lärare och skolledare ska dessutom utbildas i flerspråkigheten.
Karläggningens negativa och problemfyllda bild och dess slutsatser fick kritik av Lindberg, landets enda professor i svenska som andraspråk. Det vore djupt olyckligt enligt Lindberg (2004) om ämnet avskaffades. Lindberg hävdar att undervisningen fungerar dåligt, men att lägga ned undervisningen i svenska som andraspråk löser inga problem. Även invandrarelever som är födda i Sverige behöver arbeta speciellt med Svenskan för att kunna klara sin fortsatta skolgång. Lindberg anser att Myndigheten för skolutveckling dragit förhastade slutsatser. Det är bättre att i stället efterlysa mera stöd och kompetensutveckling för såväl lärare som skolledare. Linberg och Hyltenstam skriver i GP, 2004:
”Vi känner stor oro inför de missförhållanden som avslöjas i rapporten, men också inför de oreflekterade och snabba problemlösningar som kartläggarna kastar fram...” (2004-04-20).
De anser att det är helt orimligt att undervisningen i svenska som andraspråk utpekas som ansvarig för de flerspråkiga elevernas bristande skolframgång. De anser att kartläggningen istället borde ha initierat diskussioner av orsakerna till problemen kring ämnet svenska som andraspråk.
3.5 Vad är språk?
Så här skriver Ladberg (1996) ”Språk är liv. Språk är bron mellan människor. Vi människor behöver språk för att möta varandra, för att förstå varandra och för att bli förstådda. Kan jag uttrycka mig så kan jag nå fram till andra människor. Fråntas jag den möjligheten så blir jag ensam, fasansfullt ensam.”(s.5).
I samspelet mellan människor spelar kommunikationen en stor roll. Aristoteles har sagt att man ”blir människa bland människor”. Med språkets hjälp påverkar vi varandras åsikter, värderingar och attityder. Människor kan komma närmare varandra och kommunikationen fungerar särskilt vid ett gemensamt språk. Människor som inte talar samma språk kan bara kommunicera mycket begränsat med varandra (Ladberg 1994). Språket är ett hjälpmedel för
att kunna uttrycka känslor och upplevelser för andra människor. Språket utvecklas genom kommunikation med olika människor, på olika nivåer.
Språket är inte bara ett medel för kommunikation, det är också ett verktyg för tanken enligt Ladberg. Med hjälp av ett språk kan vi tänka, skaffa kunskap, resonera och dra slutsatser. Vi kanske kommunicerar på ett språk och tänker på ett annat språk. Det tar lång tid för ett nytt språk att bli ett redskap för tanken, enligt Ladberg. Andraspråkselever måste använda sitt nya språk som inlärnings- och tankeinstrument samtidigt som de håller på att lära sig språket (Åhl, 2002). Det behövs tid för att kunna utveckla andraspråket till den nivå som krävs i olika skolsammanhang. Åhl hävdar att man kan lära eleverna att tänka på andraspråket genom att använda uppgifter med en låg kognitiv svårighetsgrad, övningar och konkreta situationer i början och sedan gradvis höja den kognitiva svårighetsgraden. Målet är att eleverna med hjälp av det nya språket ska kunna lösa uppgifter, förstå, ta ställning och dra slutsatser.
3.6 Tvåspråkighet
Tvåspråkighet innebär att man behärskar och använder två språk dagligen eller att kunna två språk. Håkansson (2003), använder några kriterier i anknytning till tvåspråkigheten:
Ursprungskriterier: ”Modersmålet är det språk man lär sig först och tvåspråkig är den som har lärt sig två språk från början. Om man lär sig två språk blir båda modersmål.”(s.15)
Kompetenskriteriet: Tvåspråkig är den som behärskar två språk lika bra enligt Håkansson.
Men det är svårt att bedöma behärskningsgrad eftersom individen använder sina två språk i olika situationer vilket gör det svårt att jämföra behärskningen av de två språken hävdar Håkansson. Individen använder ofta det ena språket i vissa sammanhang t.ex. på arbetet, och det andra språket i hemmet.
Funktionskriteriet: Tvåspråkiga individer är de som använder två språk i de flesta situationer utifrån egna önskemål och samhällets krav.
Attitydkriteriet bygger på att modersmålet är det språk man identifierar sig med eller att man själv identifierar sig som tvåspråkig eller av andra uppfattas så. Tvåspråkighet innebär en medfödd kompetens i mer än ett språk, dvs. förmåga att kunna kommunicera naturligt i de språksituationer man ställs inför i den socialgrupp man tillhör enligt Stedje och Trampe
(1978)
Ofta finns det olika grader av språkbehärskning hos tvåspråkiga individer hävdar Stedje och Trame. De beskriver det på följande sätt: A och B betecknar de båda språken A och a är god respektive dålig språkbehärskning.
A. Enspråkighet i språk A AB. Balanserad tvåspråkighet Ab. A är dominant:
aB. B är dominant
ab. Otillräcklig språkbehärskning.
När individen kan använda båda språken i alla situationer vilket är ganska ovanligt betyder det fullständig funktionell tvåspråkighet.
Det finns likheter mellan funktion och färdighet t.ex. en elev med invandrarbakgrund, som lär sig svenska i skolan och med tiden börjar skriva och tala på svenska men inte kan skriva på sitt modersmål, eller en tekniker som kan läsa instruktioner på engelska men har svårt att utrycka sig på engelska om något annat än tekniken. Kommunikationssituationen är den gemensamma nämnaren mellan språkfunktion och färdighet enligt Stedje och Trampe.
När man jämför språkfärdigheter utgår man från personer som är lika gamla, tillhör samma kön, har samma utbildning och intellektuella förutsättningar och kommer från samma socialgrupp och är tvåspråkiga eftersom det vore orättvist att jämföra med enspråkiga personer enligt Stedje och Trampe.
3.7 Tvåspråkighet som tillgång
Enligt Håkansson (2003) är det mest i enspråkiga samhällen som det diskuteras om tvåspråkighet. Han menar att i tvåspråkiga samhällen upplevs det som naturligt att man talar flera språk. Två eller flerspråkiga samhällen är vanligare än enspråkiga. Det finns många länder som är eller från början har varit språkligt icke homogena t.ex. Filippinerna, Nigeria, nya Guinea och många andra länder (Ladberg, 1996).
Att behärska två språk är utmärkt särskilt nu för tiden då det är en stor tillgång i dagens dynamiska och språkligt varierande värld. Tvåspråkighet är inte bara viktigt för det enskilda barnet och dess familj utan för hela samhället (Arnberg 2004). Enligt Arnberg finns det tre skäl till att tvåspråkighet är viktigt på den nivån (AB). För det första är tvåspråkighet breddande för ett samhälle och tvåspråkiga tänker ofta globalt. För det andra är tvåspråkighet viktigt av ekonomiska skäl, man sparar pengar (översättning och tolk). Det tredje är att vi lever i en alltmer krympande värld där språket är viktigt för att nationer ska kunna förstå varandra.
Tvåspråkighet har också fördelar för individen. Den öppnar många möjligheter för att leva och arbeta i ett annat land eller lära känna människor från andra länder. Tvåspråkighet ger tillgång till två kulturer och det berikar individens idéer, erfarenheter och upplevelser enligt Arnberg. Tvåspråkighet bidrar enligt Lindberg (2005) till en högre medverkan i språklig form och funktion i allmänhet. Dessa individer kommer tidigt underfund med språkliga former, symbolik och abstrakt tänkande. De är också mer flexibla i sitt tänkande genom att de lätt kan växla mellan olika språk.
Ett land eller ett område med många språk behöver enligt Ladberg (1996) ett gemensamt språk (officiellt språk). Modersmålsspråk talas med familj, vänner och släkt medan det officiella språket talas på arbetet och med myndigheter. Sverige tillhör de länder vars invånare har samma modersmål. Det är ovanligt eller sällan förekommande att svenskar är tvåspråkiga, ett undantag är samerna som ofta är det. Sverige har inte lagstiftat om vilket språk som är officiellt språk, men praxis är dock att svenska är det officiella språket i Sverige. I läroplanen för grundskolan (Lpo 94) står det som första punkt att man ska behärska svenska språket efter genomgången grundskola.
I vissa länder uppfattas flerspråkighet som värdefullt men i andra länder som ett problem, men det beror på vilket språk det handlar om. I Sverige, liksom i många andra länder anses enligt Ladberg (1996) kunskaper i engelska vara värdefullt. I ett land som Sverige behövs majoritetens språk för att kunna få hög utbildning och ett bra arbete. I Sverige ser man i
allmänhet inte tvåspråkiga individer som värdefulla, möjligtvis om det handlar om engelska och spanska, men i första hand anses det enligt Ladberg att man främst ska kunna tala svenska
3.8 Språket och identiteten och självförtroendet
Identitetens ena sida rör ”vi-et”; tillhörigheten. Den andra sidan är jaget: min bild av vem jag är, min självkänsla och mitt självförtroende. Språk, identitet och känslor hänger ihop.
Identiteten formas i barndomen därför betyder barndomens språk mycket för identiteten och personligheten. Ett språkproblem kan i botten vara ett identitetsproblem. Om man väljer bort ett språk väljer man också bort identiteten. Familjens roll är viktig för att stärka barnens självkänsla och tillhörighet. Invandrarföräldrar är viktiga ”lärare” för sina barn särskilt under de första åren, eftersom de enligt Arnberg (2004) är den huvudsakliga eller den enda språkliga och kulturella källan för sina barn. Om familjen låter barnen ”bli svenska”(eller ”tyska” etc.), får barnen problem med sin identitet, med att veta var de har sin tillhörighet Ladberg (1996).
Enligt Ladberg hör språket ihop med identiteten och den kultur individen lever i, men å andra sidan får barnen som växer upp i det nya landet känslor för detta. När barnen lär sig det nya landets språk lär de sig samtidigt landets kultur, så det gäller att hitta balansen mellan det nya landets kultur och hemlandets kultur. Att ta ett starkt avstånd från det nya landets kultur orsakar känslomässiga konflikter för barnen. Språket blir en del av ens person, men språkets betydelse handlar inte om hur lång tid man levt med språket utan om hur djupt det sitter hävdar Ladberg.
4. Metod och genomförande
4.1 Val av metod
Det finns olika sätt eller metoder för att undersöka ett problem eller ett fall. En av de metoderna är fallstudier. En fallstudie är en begränsad intensivstudie som kan koncentreras till en person, en grupp, en skolklass, en skola, ett samhälle, ett system eller en händelse (Stensmo, 2002). Fallstudien är alltså en undersökning av en specifik företeelse (Merriam, 1999). Fallstudien har inte inmutat några speciella metoder för insamling eller analys av information enligt Merriam (1999). Fallstudien är en forskningsdesign som i första hand passar i situationer där man inte kan skilja variablerna från den omgivande situationen, därav är fallstudien en metod av kvalitativ art som riktar intresset mer mot individen. Man frågar hur individen tolkar sin verklighet istället för att fråga hur en objektiv verklighet ser ut (Backman, 1998). Kvantitativa studier utmynnar i numeriska observationer, och enkäter, frågeformulär, test, prov och experiment m.m. hör till metoden.
Fallstudier behöver inte vara begränsade till bara ett fall. Det kan vara flera fall i samma studie enligt Backman. I min studie om svenska som andraspråk i skolor som ligger inom invandrartäta områden har jag undersökt forskningsproblemet genom att samla in data på olika sätt och studera de kontrasterande resultaten. Skriftliga källor kan man använda för att få information som behövs för undersökningen. Skriftliga källor eller dokument kan inkludera, tidningar, lyrik, dagböcker, tidigare forskning, TV program, historiska dokument m.m. När man väljer sådana källor bör man enligt Merriam (1999) välja de som är relevanta för den frågeställning man studerar. Nackdelar med källor av detta slag kan vara att man spegla av forskarens osäkerhet när det gäller att komma fram till kunskaper och insikter, eller att man speglar några begränsningar som finns inneboende i denna informationskälla.
Jag har använt mig av bland annat offentliga källor av och om X- kommun.
Jag studerade många dokument som rör utbildningen på grundskolenivån i kommunen.
Dokumenten var: Program för livslångt lärande (2005-2007), Uppdragsplan (2005), kursplan och betygskriterier, Planeringsförutsättningar för utbildningsområdet 2003, Rapporten om utbildning i grundskolor i kommunen, styrdokument för ämnet svenska och svenska som andraspråk. Jag har använt dessa dokument för att kunna beskriva målen för utbildningen i kommunen.
Ett sätt att få information är att använda en enkät som riktar sig mot den berörda gruppen och som är en del av företeelsen. I min undersökning använder jag två skriftliga enkäter; en elevenkät som genomfördes i skola A (se bilaga1) och en enkät som innehåller frågor som riktas mot rektorer för fem skolor som ligger inom invandrartäta områden (se bilaga 2). Jag har delvis använt mig av kvantitativa metoder när jag sammanställt elevernas skriftliga enkäter. Kvantitativa metoder baserar sig på en naturvetenskaplig positivistisk tradition.
Fördelarna med kvantitativa metoder är att man kan bearbeta stora material och visa på tendenser vilka kan användas som underlag för generaliseringar. Med dessa metoder gör man ett representativt urval, eller slumpmässigt urval, för att kunna generalisera.
4.2 Urval
Elevenkäten besvarades av 100 elever med ett annat modersmål än svenska som går i skola A.
Eleverna är 14-16 år gamla och går i år 7- 9. De har olika modersmål. Jag ville också veta något om deras resultat i kärnämnena (se bilaga 1), 100 elever deltog i denna undersökning.
Eleverna som deltog i undersökningen var elever i årskurs 7 -9. De föddes år 1989, 1990 och 1991. 54 % av eleverna föddes i Sverige. Modersmålspråket är arabiska, syrianska, assyriska, bosniska, kurdiska, turkiska, tamil och spanska.
En annan enkät riktades till rektorer för fem grundskolor som har hög andel elever med annat modersmål än svenska. Jag har skickat enkäten via e- post.
Jag skrev om två skolor skola A och B som ligger inom området som betecknas som invandrartätt.
Jag fick informationen från Interkulturella språknämnden om förberedelseklasser via telefon och genom samtal med personal som är ansvarig för verksamheten.
I min studie har jag gjort ett representativt urval av elever, som är ganska nya i landet och som deltar i modersmålsundervisningen och i svenska som andraspråk från skola A. Eftersom min undersökning syftar till att bland annat belysa om elever som är nyanlända får möjligheter och tillräckligt med hjälp för att kunna lära sig språket och använda detta som redskap i andra skolämnen, har det syftet påverkat mitt urval.
Jag har valt två elever som går i skola A och studerat deras skolstart här i Sverige respektive deras bakgrund, kapaciteten för att lyckas med svenska som andraspråk och även andra ämnen. Jag undersökte också vilka svårigheter de har och vilka resurser som finns för dem.
Eleverna är båda pojkar och går i år 8. De kommer båda från samma land och har samma modersmål, vad som skiljer dem åt är deras olika bakgrund i övrigt och deras förutsättningar för inlärning och anpassning i den svenska skolmiljön.
Jag använde mina observationer när jag skrev om de två eleverna och skola A. Jag träffar eleverna dagligen, jag studerade deras situation genom observation och genom att samtala med dem och ställa oskrivna spontana frågor.
4.2.1 Skola A
Skolan består av två enheter; år F-6 med 293 elever och år 7-9 med 282 elever. Totalt går det 575 elever i skolan.
50 % av eleverna mellan år 7-9 och 75 % av eleverna mellan F-6 har ett annat språk än svenska som modersmål och eleverna har olika ursprung. Modersmålet är ofta arabiska, syrianska, spanska eller bosniska.
Under många år kunde inte skolan erbjuda undervisning i svenska som andraspråk. Inte förrän läsår 2004-2005 började skolan med undervisning i svenska som andraspråk och då för 14 elever. Tidigare läste eleverna svenska (som vanligt) med elever som har svenska som modersmål. De hade samma läromedel, samma uppgifter, samma prov men de fick betyg i svenska som andraspråk och fick dessutom inte stöd på sitt modersmål.
Eleverna har undervisning i modersmål som består av en timme per vecka som ligger efter skoltiden (mellan klockan 15 och 16).
Skolan erbjuder specialundervisning för elever med vitt skilda slags behov av särskilda stödinsatser. Stödet kan vara några timmar per vecka eller på heltid, beroende på elevens behov. Målet är att hjälpa eleverna nå rätt kunskapsnivå med lämpligt material och individuellt anpassade metoder. Stödet sker på svenska.
Elever som har det svårt i matematik får undervisning i mindre grupper s.k. basgrupper.
Sådan möjlighet finns bara för eleverna i år 8 och 9.
Studiestöd finns för elever i behov av detta. Beslut om studiestöd fattas vid en elevvårdskonferens. Stödet är två timmar per vecka uppdelat på två dagar och ges av pedagoger som har ordinarie undervisning i svenska eller engelska.
4.2.2 Skola B
Skolan ligger inom ett invandrartätt område och 37 % av eleverna har ett annat språk än svenska som modersmål. Skolan erbjuder inte undervisning i svenska som andraspråk och heller inte något stöd i ämnena på det egna språket.
Skolan har haft dubbel bemanning i kärnämnena. Skolan har arbetat på detta sätt i många år men förra året drabbades kommunens skolor av ett besparningspaket och 170 lärartjänster försvann. Resultatet blev 9 färre lärare för skola B, dubbel bemanning i ämnena Matematik, Svenska och So var inte längre möjligt.
Skolan erbjuder inte elever med ett annat modersmål än svenska undervisning i svenska som andraspråk.
Vissa elever med invandrarbakgrund (nya i landet, eller som har varit här länge men som ändå har svårigheter med språket) får betyg i Svenska som andraspråk trots att de läser Svenska med resten av eleverna. Pedagogerna förklarar och hävdar dock att de blir lite snällare i sin bedömning av dem i jämförelse med svenska elever.
Vissa elever klarar sig bra. De har möjligheten och kapaciteten och familjens stöd. Vissa har det svårt i början och har kanske även andra problem.
4.3 Etiskt förhållningssätt
I min studie var jag medveten om de etiska principerna inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. En av reglarna är enligt Kvale (1997) att informera undersökningspersonerna om undersökningens generella syfte. Jag förklarade syftet med studien i samband med att jag skickade enkäten till rektorerna för de fem skolor som ingick i undersökningen samt till eleverna som skulle svara på elevenkäten.
En annan av de grundläggande principerna är enligt Kvale (1997) att inte skriva data som identifierar undersökningspersonerna. Om man publicerar information såsom namn som kan kännas igen av andra måste det ske med godkännande av deltagaren. Jag har inte angett namnen på de två elever som medverkade i mina fallstudier med hänsyn till deras anonymitet.
5. Resultat
Nedan presenteras resultaten av de både enkäterna samt elevstudien. Enkäterna är delvis av kvantitativ art och resultaten redovisas därför i siffror, medan elevstudien är kvalitativ och redovisas som en beskrivning av mina iakttagelser. Dessa resultat är i sig också svar på mina inledande frågeställningar.
5.1 Redovisning av enkät 1
Elevenkäten riktades till elever som har ett annat språk än svenska som modersmål och som går i skola A, inom område 1. 100 elever svarade på enkäten. Jag ville få information om elevernas bakgrund, födelseland, modersmål, ifall de får undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk och ifall de deltar i modersmålsundervisning eller inte.
Elever med ett annat språk än svenska som modersmål
antal
Född i Sverige 54
Född i annat land 46
Har undervisning i svenska 70 Har undervisning i svenska som andraspråk
30 Deltar i modersmålsundervisning 44 Får stöd på sitt eget språk 3
Figur 1: En tabell som visar antal elever som är födda i Sverige eller i annat land, har undervisning i svenska, svenska som andraspråk och antalet som deltar i modersmålsundervisning.
0 10 20 30 40 50 60 70
antal
Född i Sverige
Född i annat land
Har undervisning i svenska
Har undervisning i svenska som andraspråk
Deltar i modersmålsundervisning
Får stöd på sitt eget språk s
Figur 2: Ett stapeldiagram som tolkar informationen i figur 1.
54 av dem 100 som deltog i undersökningen föddes i Sverige. 44 av eleverna som har ett annat modersmål än svenska deltar i modersmålsundervisning. Modersmålsundervisning finns för arabiska, syrianska (vissa elever har syrianska eller assyriska som modersmål men läser arabiska) spanska och bosniska. Hur många år de har deltagit i undervisningen av
modersmålsspråket varierar mellan 1 och 9 år. Undervisningen i spanska och arabiska ges av pedagoger som anställts av skolan. Tiden är en timme/vecka efter skoltiden (mellan kl.15och16). Undervisningen i bosniska ges av en modersmålslärare som anställts av kommunen och kommer till skolan en gång i veckan för att undervisa de elever som begärt det.
Det var bara tre elever som svarade ”Ja” på frågan om de får stöd på sitt modersmål, 24 timmar på hela läsåret.
Eleverna talar sitt modersmål hemma men bara med föräldrarna. De talar svenska med syskon, ”kompisar” och även med ”kompisar” från samma land.
Språk Antal elever
arabiska 25 syrianska/assyriska 20
spanska 30 bosniska 12
turkiska 9 kurdiska 2 tamil 2
Figur 3: En tabell som visar antal elever och storleken på varje modersmål i skolan.
Figur 3 visar att arabisktalande elever är den största gruppen i skolan. Elever som har
syrianska eller assyriska som modersmål behärskar arabiska och väljer ofta arabiska som modersmål att läsa. Näst största gruppen är spansktalande elever.
Förståelse Antal elever Förstår svenska språket
bättre
86
Förståelsen av svenska och modersmål ligger på samma nivå
24
Figur 4: En tabell visar antal elever i förhållande till förståelse till svenska
De flesta (68 elever) svarade att de förstår svenska bättre än sitt modersmål. 80 % av dem som svarade var födda i Sverige.
24 elever svarade att deras förståelse av svenska och modersmålspråket ligger på samma nivå.
Hälften av eleverna som svarade var födda i Sverige och andra hälften var födda i ett annat land.
78 elever svarade att de talar svenska bättre i jämförelse med sitt modersmål. De som svarade tvärtom är nyanlända elever som inte har varit i Sverige längre än tre år
Hur viktigt att kunna svenska
Antal elever Mycket viktigt 90
Vet inte 10
Figur 5: Tabellen visar hur viktigt det är att kunna svenska språket.
Jag har fått många intressanta svar på frågan, varför det är viktigt att kunna svenska språket?
90 % av eleverna tycker att det är viktigt att kunna svenska språket eftersom de bor här i Sverige och går i en svensk skola. De tycker att svenska är viktigt för att kunna få vänner.
Här är några svar:
”För att vi bor här i Sverige.”
”För att kunna leva i Sverige.”
”Det är viktigt eftersom vi bor i Sverige.”
”För att klara mig i skolan och förstå vad andra säger.”
”För att snacka med kompisar.”
”För att jag bor här och går i en svensk skola och har svenska kompisar.”
”För att kunna prata med folk.”
Hur viktigt att kunna modersmålet
Antal elever Mycket vitigt 80
Vet inte 20
Figur 6: Tabellen förklarar hur viktigt modersmålspråket är
80 % av eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det är roligt att kunna ett annat språk.
Här följer några av svaren på frågan om varför det är viktigt att kunna modersmålet:
”För att inte tappar kontakten med släkten och inte tappa mina rötter.”
”För när man åker till sitt land ska man kunna prata sitt språk.”
”För att det är mitt ursprungliga språk och man ska inte glömma det. Språket ska gå vidare.”
”För att kunna prata med mina föräldrar, släkten och för att kunna åka till hemlandet.”
”Det är kul att kunna ett annat språk.”
”För att kunna prata med släkten som inte kan svenska.”
”Inte viktigt.”
Antal elever Svenska/sv.a Engelska Matematik
9 IG 13 IG 18 IG
Figur7: Tabellen visar antal elever som deltog i undersökningen och som inte nått målen i kärnämnena.
Tabellen ovan visar elevresultat i grundämnarna. Många har problem med matematiken. Det finns flera orsakar till detta resultat. En av dessa är brist på förståelsen av svenska språket och en annan för få undervisningstimmar i matematik (två timmar/vecka).
35 % av eleverna svarade ”ganska bra” på frågan om de trivs i skolan eller inte. 60 % av dem svarade ”mycket bra”, 10 % ” sådär” och 5 % ”dåligt”. 30 % av elever har undervisning i svenska som andraspråk, 2 av dem valde det själva, Det betyder att de får läsa svenska men de valde att läsa svenska som andraspråk.
5.2 Redovisning av enkät 2
Ett sätt att undersöka svenska som andraspråk var att göra en kartläggning i form av en enkät om organisation, elevurval och lärarkompetens. Enkäten skickades till rektorer för 5 grundskolor (tre skolor 7-9 och två f-6) som ligger inom invandrartäta områden med ett stort antal flerspråkiga elever.(Se bilaga 2).
Jag studerade svaren på enkäterna och fick följande resultat:
skola Svenska som andraspråk Lärares p.
i svenska som andraspråk
gruppstorlek resurser
A Ja --- 5-10 2 lärare som
undervisar svenska och svenska som andraspråk B I klassen av ämnes lärare
i svenska
Vissa har 5p.
Det beror på hur många elever som behöver i varje klass
---
C Ja --- 8-16 1tjänst
D Ja, men inte som eget ämne och ersätter inte ämnet svenska (stöd)
5-20 1-7 2 tjänst
60
E Ja --- 1-7 1 tjänst
Figur 8:
Skola A, C och E har undervisning i svenska som andraspråk. Skola D ger sådan undervisning, men inte som ett eget ämne i sig. Rektorn i den femte skolan förklarar att undervisning i svenska som andraspråk sker under lektionerna (i form av att en lärare undervisar på svenska och i svenska som andraspråk samtidigt).
På frågan om hur skolan bedömer elevens behov av undervisning i svenska som andraspråk svarade tre av rektorerna att det sker efter en bedömning av elevens skriftliga resultat. Den fjärde svarar att man följer samma bedömning utöver ett språktest. Den femte skolan har en annan bedömning men rektorn förklarade inte vad och hur bedömningen sker.
Gruppstorlekarna är varierande, 8-16 på en skola, 1-7 på två skolor, 5-10 på en annan.
Rektorn i en skola svarade att det beror på hur många som behöver undervisning i svenska som andraspråk i varje klass eftersom det sker samtidigt av samma lärare.
På frågan om hur kompetenta lärarna som undervisar i svenska som andraspråk är löd svaren som följer. Skola D har två lärare i svenska som andraspråk som har en utbildning i ämnet som omfattar 5-20p respektive 60p. Skola B har börjat utbilda sina lärare som har den vanliga undervisningen i svenska med en 5p kurs och det finns möjligheter att läsa ytterliga 5 p om lärarna vill. Lärarna som bedriver undervisningen i svenska som andraspråk i resten av skolorna i undersökningen saknar utbildning i ämnet.
På frågan om resurserna och hur många lärare som i varje skola undervisar i svenska som andraspråk fick jag följande svar: en tjänst per skola vad gäller två skolor av dem som deltog i undersökningen. En tjänst per skola vad gäller två andra skolor, och det är stöd för elever i behov så det är inte ett eget ämne. För en annan skola var det två lärare som har undervisning i både svenska och svenska som andraspråk. Tre av skolorna som deltog i undersökningen saknar en lokal kursplan för ämnet svenska som andraspråk. Två har en sådan kursplan för ämnet.
Sista frågan handlade om stöd för eleverna på sitt eget modersmål i olika ämnen. Det största stödet sker på svenska och det saknas helt i två skolor och finns i liten utsträckning i resten av skolorna som deltog i undersökningen.
skola kursplan Stöd på eget språk
A ja Ja men får lite
timmar
B nej Nej, bara på
svenska
C nej Nej, bara på svenska
D nej En på Romani,
annars bara på svenska
E Ja Ja
Figur 9: I tabellen ser du vilka skolor har ett kursplan för undervisning i svenska som andraspråk samt vilken typ och storleken på stöd eleverna får.
5.3 Redovisning av elevstudien
5.3.1 Elev 1
Eleven har gått i skola i fyra år i sitt hemland innan familjen var tvungen att lämna landet. På deras första land i flykten (grannlandet) var det inte möjligt för eleven att gå i skola men de levde där i två år. När familjen kom till Sverige började eleven på en kommunal skola som var nära bostaden, men där blev det inte mer än en termin innan han började på en privat skola där han läste i två år. När eleven berättar om detta försöker han hårt att hålla tårarna tillbaka,
”Jag har tappat två år… Jag lärde mig ingenting där”. För fyra terminer sedan började han i skola A, i sjuan.
Eleven har problem med sin förståelse av det svenska språket. Han befinner sig i förstadiet av att lära sig språket och har svårt även med andra ämnen. Eleven har en rad andra svåra problem med t.ex. lässvårigheter och förståelse av svenska språket, uttalet och det gäller både modersmålet och svenskan. Han har även svårigheter med anpassning och ordning i allmänhet. Konflikter sker nästan dagligen mellan honom och andra elever.
Eleven har inte gått i en förberedelseklass och har inte kunnat lära sig språket och träna på uttalet ordentligt. I och med detta har han inte kunnat ta in information och samspela med samhället optimalt via språket. Eleven kan inte heller hemma få hjälp och det rätta stöd han behöver. Elevens föräldrar har inte någon information om det svenska skolsystemet och har begränsade möjligheter att skaffa det. Detta leder till att de inte vet vad deras barn har för rättigheter i skolan.
Jag frågade skolledningen om stödet för honom, då han har rätt till och behöver stöd på sitt modersmåls språk för att han skall kunna klara sig i skolan. Det visade sig att detta stöd endast uppgick till två timmar per vecka hela förra året.
Han behöver mycket hjälp i alla ämnen. I år får han bara 24 timmars stöd uppdelat på två perioder (under hela läsåret). Han lyckades inte förbättra sin svenska för att kunna klara sig utan den hjälp han behöver och det saknas resurser för att bistå med detta. Han går i nian nu och det är tveksamt om han kommer att nå målen och behörigheten för att kunna söka gymnasieutbildning.
Eleven har inte fått någon bra start då han inte deltog i någon förberedandeklass för nyanlända elever. Han bytte skola tre gångar under en kort period. Under två år på friskolan umgicks han bara med elever som har samma modersmål och det påverkade hans språkutveckling negativt.
Han är på nybörjarnivå i engelska och det tyder på att han behöver stora resurser för att förbättra språket. Eleven klarar sig inte i en stor grupp, han hänger inte med och ofta förstår han inte instruktionerna som läraren ger vilket leder till att han ofta pratar och stör i stället.
Eleven har svåra upplevelser bakom sig som har påverkat hans uppväxt och inlärningsförmåga. Resurserna som finns för honom räcker inte långt. Han kommer inte att nå målen för godkänt i kärnämnena och då saknar han den grundläggande behörigheten för att söka gymnasieutbildning.
Elev 1 behärskar inte det svenska språket, han har problem med inlärning och anpassning.
Han har dessutom inte gått så många år i skolan i sitt hemland och han behöver mycket stöd både på svenska och på sitt modersmål.
5.3.2 Elev 2
Eleven kom till Sverige för tre år sedan och har gått i skola i 6 år i sitt hemland. Han har gått i en förberedandeklass i en termin i en annan kommun. Han började i skola A mitt i terminen i sjuan. Han är duktig, ambitiös och har inte några som helst problem med sin inlärning. Båda föräldrarna är högutbildade. Han deltar i undervisning i svenska som andraspråk och undervisning i sitt modersmål. Han fick extrastöd både på svenska och på sitt modersmål i början, men nu klarar han sig utan med ett väl godkänt resultat i de flesta ämnen.
Eleven är fortsatt duktig och ambitiös. Han har en god svenska så att han klarar sig med ett bra resultat i de flesta ämnen. Kunskapsmässigt klarar han sig men socialt går det inte lika bra. Han missförstår andra elever och blir själv ofta missförstådd. Bråk och konflikter uppstår ganska ofta med andra elever. Han är ängslig och reagerar häftigt vilket ofta leder till slagsmål.
Språket är en mycket viktigt faktor för att kunna lyckas i ett nytt land. Frågan är ifall det räcker. Eleven har en bra färdighet i svenska som är tillräcklig att kunna nå målen för godkänt och även väl godkänt i många ämnen. Men att han behärskar språket räcker tydligen inte för att kunna klara hela skolsituationen. Eleven har problem i sin relation med andra elever. Det tar tid att komma in i den nya kulturen och att förstå nya normer och värderingar.
6. Sammanfattning av resultat
Det övergripande syftet med denna studie har varit att kartlägga undervisning i skolor som ligger inom invandrartäta områden i den aktuella kommunen. I mitt arbete har jag strävat efter att ge svar på frågeställningarna i studiens syfte.
Enligt Lpo 94 är skolans syfte att förbereda elever för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser och att fostra och utbilda individer som kan fungera i en internationaliserad framtid. Dessutom har riksdagen beslutat att målsättningen för invandrarbarnens språkundervisning skall vara aktiv tvåspråkighet.
Kommunen i min studie arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan, och för livslångt lärande, som betonar att tryggheten och språket är viktigt för integrationen. Den sociala profilen ser olika ut mellan olika utbildningsområden. Skolnämnden i kommunen arbetar för att skapa förbättrade utbildningsvillkor för barn och ungdomar i utsatta områden.
Socialt utsatta områden får mer resurser.
Svaren på frågan om eleverna som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det visade sig, genom att studera och analysera enkät 1 och 2 samt skola A och B att det inte är självklart att de får det. Tre av de fem skolorna (A, C och D) som svarade på enkät 2 erbjuder sina elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk detta. Skola E ger extra stöd i ämnet svenska för elever med annat modersmål än svenska. Skola B erbjuder inte elever med ett annat modersmål än svenska undervisning i svenska som andraspråk (se resultat av enkät 2). Eleverna får undervisning i svenska precis som alla andra i klassen.
Eleverna får en mildare bedömning av de vanliga svenska studierna och därav ett betyg i svenska som andraspråk.
Undervisning i svenska som andraspråk ska ordnas för elever med annat modersmål än svenska om eleverna bedöms behöva detta. När eleven börjar i en svenska klass, bedömer svenska som andraspråkslärare (om de finns på skolan), speciallärare och klasslärare om eleven behöver undervisning i svenska som andraspråk eller inte. Bedömningen sker efter ett språktest, elevens skriftliga produkter eller både och. En av de fem skolor som ingick i min undersökning följer en annan bedömning. Skolan förklarade inte hur. Nyanlända elever placeras direkt i förberedelseklasser och det beror på elevens ålder och huruvida det finns plats på de fem förberedelseklasser som finns i kommunen.
Enligt skollagen (1985) 2 kap. § 2 och § 3, läraren som bedriver undervisning i ett ämne ska ha utbildning i detta ämne. 40 p. lärareutbildning rekommenderas . Vissa lärare i de fem skolor som svarade på enkät 2 saknar en behörig kompetens i ämnet svenska som andraspråk eller har för få utbildningspoäng i ämnet.
Interkulturella språknämnden i kommunen ansvarar för modersmålsundervisningen och att eleverna kan få undervisning i sitt modersmål. Nämnden erbjuder undervisning i ungefär 25 olika modersmål. Tiden för modersmålsundervisningen är en timme per vecka och sker efter skoltiden på de flesta skolor. En skola vill ändra på detta och erbjuder undervisning under skoltiden istället eftersom det annars blir färre och färre elever som väljer att läsa sitt modersmål. Eleverna som svarade på enkät 1 tycker att det är viktigt med modersmålet men ändå är det bara 44 % av eleverna med annat modersmål än svenska som deltar i modersmålundervisning.
68 av eleverna som deltog i undersökningen anser att de förstår svenska bättre än sitt modersmål. 80 % av dem är födda i Sverige. Undersökningen visar att de flesta pratar svenska med syskon, kamrater och även med kamrater som har samma modersmål men ändå tycker de att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna umgås med släkten ifall de åker till hemlandet.
Två elever från skola A ingår i studie. En behärskar svenska språket och klarar sig med goda resultat, men har dock sociala problem. Elev 1 har det svårt med svenskan och behöver mycket hjälp. Skolan kan inte erbjuda eleven tillräckligt stöd på sitt språk. Eleven fick bara 24 timmar stöd på sitt språk för hela läsåret. Enkät 2 visar också den typ av stöd som eleverna får. Stödet är för lite och om skolan erbjuder stöd sker detta på svenska trots att eleverna har rätt till stöd på sitt språk.
Undersökningen visar också att det är 9 elever som inte har betyg i svenska/svenska som andraspråk. 13 elever saknar betyg i engelska och 18 elever har inte kunnat nå målen för godkänt i kärnämnet matematik.
