• No results found

”Den pedagogiska miljön ska prägla alla barn som finns på förskolan”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Den pedagogiska miljön ska prägla alla barn som finns på förskolan”"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Den pedagogiska miljön ska prägla alla barn som finns på förskolan”

En fenomenografisk studie om den pedagogiska miljöns betydelse i relation till flerspråkighetsarbetet i förskolan

Av: Claudia Salas & Cherin El Hait

Handledare: Anna Günther-Hanssen Examinator: Florence Fröhlig

Södertörns högskola | Institution för Lärarutbildning Självständigt examensarbete 15 hp | Vårterminen 2021

Förskollärarutbildning med interkulturell profil. Erfarenhetsbaserad.

(2)

Abstract

Title: “The educational environment shall characterize all children who are in preschool”.

The purpose of this examination is to study and have a deeper understanding about the different perceptions preschool teacher have regarding to the importance of the pedagogical environment, in relation to strengthening multilingual work and children's mother tongue. We also want to study preschool teachers' perceptions about the structure and organization of the indoor environment and how it can promote children's multilingualism.

The study used phenomenography as a methodological approach and the theory of variation as the theoretical starting point, based on semi-structured qualitative interviews. We have interviewed ten preschool teachers from three different municipal preschools and one special educator that works in one of the communes.

The results of our study show that there are different perceptions about the pedagogical environment in relation to multilingual work. The result highlighted a greater awareness from preschool teachers’ perceptions about the work with the pedagogical environment compared to the multilingual work. Experiences and knowledge about the pedagogical environment were also experienced more than the multilingual work, which the preschool teachers perceived as problematic as they have the majority of children who are multilingual in preschool.

Keyword: Mother tongue, multilingualism, pedagogical indoor environment, preschool teachers’ perceptions.

(3)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare som ställt upp och tagit sin tid under rådande omständigheter att delta på intervjuer. Vi vet att de inte har varit lätt för många men vi är tacksamma för ert bidrag och de kunskaper ni har delat med er till denna studie. Vi vill även tacka rektorer och kollegor som har stöttat och hjälpt oss att få denna studie möjlig med hjälp av olika bidrag.

Vi vill även tacka våra familjer och vänner som har funnits där för oss under denna stressiga tid. Detta genom att stötta, uppmuntra och visat förståelse för den tid vi har behövt lägga ner på denna studie. Vi vill speciellt tacka våra makar och söner som har blivit mest drabbade av vår frånvaro. Francésco och Matheo, mamma älskar er!

Vi vill även med ett stort tack tacka Kanar Altahir och vår handledare Anna Günther-Hanssen.

Kanar som har stöttat oss genom att uppmuntra och dela med sig av sina goda kunskaper och korrekturläst vår studie, men även för att tagit sig tid att göra detta. Tack till Anna som har stöttat oss under hela vår skrivprocess, hjälpt oss med nya idéer och kommentarer som har bidragit till att kunna komma vidare i vårt skrivande. Vi vill även tacka för den goda handledningen genom att vägleda oss och inspirera oss till att våga fördjupa våra tankar.

Vi vill avsluta denna del med att tacka varandra för denna stressiga men roliga och oförglömliga tid tillsammans. Vi hade inte kunnat göra detta utan varandra och har idag funnit en ny vän för livet.

TACK!

Claudia Salas & Cherin El Hait

Stockholm 2021

(4)

Innehållsförteckning

Abstract ... 2

Förord ... 3

1 Inledning ... 6

1.1 Undervisning i relation till den pedagogiska miljön ... 6

1.2 Pedagogiska miljöns betydelse i förskolans värld ... 7

1.3 Arbete med flerspråkighet och barns modersmål i förskolan ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Pedagogisk miljö, material och flerspråkighetsarbete ... 10

2.2 Pedagogisk miljö i förskolan ... 12

2.3 Flerspråkighetsarbete, modersmål och pedagogers förhållningssätt ... 15

2.4 Sammanfattning ... 18

3 Syfte och frågeställningar ... 19

4 Teoretisk utgångspunkt ... 19

4.1 Variationsteorin ... 20

4.1.1 Variation... 20

4.1.2 Urskiljning ... 20

5 Metod ... 21

5.1 Fenomenografi ... 21

5.2 Semistrukturerade kvalitativa intervjuer ... 22

5.3 Urval och genomförande ... 23

5.3.1 Beskrivning av förskolorna... 24

5.3.2 Beskrivning av deltagarna ... 26

5.4 Databearbetning och analysmetod ... 27

5.5 Etiska överväganden ... 29

5.6 Metoddiskussion ... 30

6 Resultat och analys ... 32

6.1 Förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska miljöns betydelse, Beskrivningskategori 1 – Den tredje pedagogen samt en trygg och föränderlig miljö anpassad efter barnens behov. ... 33

6.2 Förskollärares uppfattningar kring flerspråkighet arbete och barns modersmål, Beskrivningskategori 2 – Verbala, kroppsspråk, teckenstöd och kultur samt rätten till sitt modersmål. ... 34

(5)

6.3 Materialutbudet och tillgänglighetens betydelse i den pedagogiska miljön för flerspråkighetsarbetet, Beskrivningskategori 3 – Varierat utbud av material som uppmärksammar olika modersmål i barns nivå.

... 36

6.4 Flerspråkighetarbetets utmaningar och förskollärares förutsättningar, Beskrivningskategori 4 – Förutsättningar, möjligheter kontra utmaningar och dilemman ... 38

7 Diskussion och slutsats ... 39

7.1 Sammanfattning av resultat ... 40

7.2 Diskussion och tidigare forskning ... 41

7.3 Slutsatser ... 44

7.4 Vidare forskning ... 44

8 Referenslista ... 46

8.1 Digitala källor ... 48

9 Bilagor ... 49

9.1 (Bilaga 1) ... 49

9.2 (Bilaga 2) ... 51

(6)

1 Inledning

Den här uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska miljöns betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Att arbeta som förskollärare är inte alltid lätt, vi har fått lära oss tidigt i vårt arbete att en förskollärare inte bara är en lärare utan vi är så mycket mer. I förskolan tillsammans med barnen är vi konstnärer, byggare, sjuksköterskor, forskare och många fler olika yrkesroller. En av de viktigaste uppgifterna i vår yrkesroll är att ge barnen rätt verktyg och förkunskaper innan de beger sig in i skolvärlden. Vi brukar regelbundet samtala om att alla barn har olika ryggsäckar som vi fyller på med olika kunskaper innan de slutar förskolan. Många barn börjar tidigt i förskola vilket innebär att redan vid en tidig ålder ska de möta främmande människor och miljöer. Att inneha en trygg miljö blir därför en avgörande faktor i hur barnets framtida språkutveckling och lärande utvecklas.

Vi som har skrivit uppsatsen är två studenter som båda har fått möjlighet att arbete i olika förskolor med olika miljöer och konstellationer. Men efter några reflektioner och utbyten av erfarenheter blev det snabbt klart för oss om vad vi vill undersöka vidare. Under åren vi har arbetat har vi fått möjlighet att gå på ett flertal fortbildningar som lyfter vikten av att arbeta medvetet med att stärka barnens modersmål. Detta har gett oss möjlighet till att skapa en trygg miljö där barnen även kan känna tillhörighet. Efter att ha undersökt styrdokument och andra viktiga dokument från tidigare och aktuella arbetsplatser har vi reagerat på att i arbetet med flerspråkighet nämns oftast olika aktiviteter och material. Den befintliga pedagogiska miljöns strukturering och utbud brukar uteslutas i dessa forum. Vi upptäckte även att när det samtalades om den pedagogiska miljöns utbud och stimulans nämns nästan inte arbete med barns modersmål. Detta fick oss att reflektera kring pedagogernas medvetenhet när de arbetar med den pedagogiska miljöns betydelse för barnens lärande och utveckling. Då vi upplever det här intressant bestämde vi oss för att ge oss an att undersöka detta vidare.

1.1 Undervisning i relation till den pedagogiska miljön

I förskolans läroplan lyfts det att “utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet”

(Lpfö 2018, s. 9). Läroplanen lyfter även att förskolläraren har det övergripande ansvaret i att

(7)

planerad och spontan undervisning (Lpfö 2018, s. 12). Annie Hammarberg (2020) lyfter reflekterandet och utvärderingarnas betydelse för förskollärarens bidrag till en lärorik och meningsfull undervisning (s. 140). Författaren lyfter även betydelsen av att förskollärare har barns perspektiv i åtanke för alla undervisningar och situationer. Med hjälp av barns perspektiv kan vi närma oss barnens sätt att se och uppleva och på så sätt kunna bidra till nya kunskaper och färdigheter (Hammarberg 2020, s. 145). Förskollärarnas roll i förskolans värld är viktig för barnens framtida lust till lärande. Viktiga frågor som behövs diskuteras i relation till barns lärande är undervisning samt lekens möjligheter och material tillgängligheten. Hur miljön struktureras och vad den erbjuder skapar bättre förutsättningar och möjligheter för barn i deras lek och samspel med andra barn (Sheridan & Williams 2018, s. 96).

Undervisning i förskolan innebär att stimulera och utmana barn i relation till förskolans läroplansmål med fokus på barns utveckling och lärande. Undervisningen är något som pågår under en större del av dagen och kan vara både spontan och planerad. Barns lekkompetens likväl som pedagogers kompetenser är en viktig del i detta då leken kan ske i relation till undervisningen (Sheridan & Williams 2018, s. 96). Det är viktigt att pedagoger i förskolans verksamhet är medvetna om detta och bör skapa en genomtänkt miljö som lockar, utmanar och stimulerar barns utforskande i såväl vardagliga situationer som planerade undervisningar (Sheridan & Williams 2018, s. 97).

1.2 Pedagogiska miljöns betydelse i förskolans värld

Eftersom samhället som vi lever i ständigt förändras är det viktigt att vi uppdaterar och anpassar oss efter samhällets nya behov. Ny och aktuell forskning samt arbetsmetoder skapas allt eftersom och detta speglar sig sedan i hur vi arbetar i verksamheterna. Under de senaste åren har läroplanen för förskolan reviderats för att anpassas till det moderna samhället vi lever i idag.

Under de åren vi har arbetat i förskolan har vi upplevt att den pedagogiska miljön ständigt har varit ett aktuellt ämne. I läroplanen för förskolan 2018 lyfts vikten av miljön för barns utveckling, lärande och trygghet ett flertal gånger. Enligt läroplanen behöver vi se till att förskolans pedagogiska miljö är öppen, lockande och främjande för att kunna inspirera barnen till att samspela med andra barn och pedagoger samt utforska nya områden (Lpfö 18, s. 7).

Läroplanen lyfter även vikten av att miljön erbjuder variation i material och aktiviteter för att öka alla barns förutsättningar (Lpfö 18, s. 7). Förskollärare har då en betydelsefull roll i hur

(8)

miljön utformas detta då det är vi som skapar förutsättningar och ger barnen möjligheter till fortsatt utforskande och lärande.

I Linda Linders bok Pedagogisk Miljö i tanken och handling (2016) lyfts den pedagogiska miljöns betydelse i förskolan för alla barns utveckling och lärande. Den pedagogiska miljön innebär att den fysiska miljöns utformning av möbler och materialutbudet är genomtänkt och samspelar med alla som befinner sig i den. Samt att atmosfären ska vara stimulerande och skapa ro vilket leder till en trygg och lärorik miljön (2016 s. 20). Linder syftar även på den synliga och osynliga miljön i förskolan och hur vår barnsyn och arbetsuppgifts tolkning kan ha för påverkan i hur vi utformar och organiserar våra miljöer (2016, s. 20). Vidare lyfter Linder att miljön ska tänkas vara “den tredje pedagogen” vilket innebär en miljö i förskolans verksamhet som utmanar och fångar barnens intresse, samt att den ska få barnen att vilja utforska (2016, s.

22). Linder skriver ”för att lyckas skapa en meningsfull pedagogisk miljö måste det finnas en öppenhet, man måste öva på att lyssna på barnen och förhandla med dem” (Linder 2016, s. 31).

Detta lyfter även Kerstin Bäckman om att miljön har en betydelsefull påverkan i barnens vardagliga aktiviteter och att stödja undervisning som kan ge barnen möjlighet att själva kunna utforska (Bäckman 2020, s. 79).

1.3 Arbete med flerspråkighet och barns modersmål i förskolan

Att arbeta med att främja barns modersmål ses idag som en tillgång i arbetet med att stärka barnens språkutveckling i helhet. Flerspråkighet ses som en kompetens och det finns ett stort utbud av olika sätt att stärka och arbeta mer språkutvecklande (Skolverket, 2020). Pedagoger i förskolan har i uppdrag att skapa olika språkmiljöer som stimulerar, uppmuntrar och utvecklar barnens alla språk (Skolverket, 2020). Läroplanen för förskolan lyfter att ”barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 2018, s. 9). Läroplanen lyfter även att förskolan ska se till att alla barn får en grundläggande förförståelse för människors likheter och olikheter (Lpfö 2018, s. 6). Med detta menas att barnen ska få möjlighet att skapa förståelse för olika kulturer och språk som finns i samhället.

Anne Kultti (2014) lyfter pedagogers förhållningssätt och flerspråkighetsarbete samt att språkmiljö i förskolan har en signifikant roll då den är en bidragande faktor till barnens lärande och språkutveckling (s. 9). Vidare belyser Kultti (2014) att barns flerspråkighet antingen kan

(9)

vara något vårdnadshavarna bestämmer eller önskar att barnen ska få lära sig. Flerspråkighet har med andra ord olika roller i olika hem, detta gäller även i förskolan (s. 19). För att kunna arbeta medvetet är det viktigt att inneha ett bra samarbete med barnets vårdnadshavare. Detta då “barns språkanvändning i hemmet påverkar vad som blir viktigt i samspelet på förskolan”

(2014, s. 19). Här blir pedagogers förhållningssätt och barnsyn en avgörande faktor i hur undervisningarna styrs och vilka förutsättningar barnen får. Det är viktigt att vi pedagoger i förskolan innehar rätt kunskaper när vi arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling (Kultti 2014, s. 19). Detta lyfter även Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) som beskriver förskollärarnas uppdrag och kunskapsbehov för att kunna skapa rätt förutsättningar för varje enskilt barn. Författarna menar för att nå detta behöver pedagogerna ha ett bra förhållningssätt för att alla barn som vistas i förskolan blir inkluderade, bejakade och känner sig trygga (s. 193).

Språket har en stor betydelse för barn då de genom språket kan uttrycka tankar, känslor och behov (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015, s. 201).

Utifrån det vi läst om områdena kring pedagogisk miljö och flerspråkighet i förskolan och utifrån denna redogörelse ur litteraturen ovan menar vi att arbetet med den pedagogiska miljön och arbetet med flerspråkighet inte tydligt kopplas samman. Dock lyfter olika litteratur och vetenskapliga artiklar att den pedagogiska miljön har en stor roll i barns utveckling och lärande gällande barns språkutveckling. Med utgångspunkt från detta anser vi att det skulle vara intressant att undersöka förskollärares uppfattningar av den pedagogiska miljöns betydelse i relation till flerspråkighetsarbetet med barnen. Eftersom vi är intresserade av förskollärarnas uppfattningar har vi valt att genomföra en undersökning utifrån en fenomenografisk metodansats vilket fungerar som ett verktyg för att få fatt i människors olika uppfattningar av ett fenomen (Marton & Booth 2000, s. 146).

2 Tidigare forskning

I denna del lyfter vi tidigare forskning som är relevant för vår undersökning som berör områdena: Barns lärande, pedagogers förhållningssätt, pedagogiska miljön inomhus, material, flerspråkighetsarbete och modersmål. Studierna vi har valt är både internationella och nationella undersökningar i förskolor. Vi har använt oss av peer reviewed vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatavhandling som vi har hittat genom olika sökverktyg,

(10)

som tydligt berör båda områdena pedagogisk miljö i relation till flerspråkighet arbete och modersmål. Vi har därför valt att dela upp tidigare forskning i tre delar med underrubrikerna pedagogisk miljö, material och flerspråkighetsarbete, pedagogiska miljön i förskolan samt flerspråkighetsarbete, modersmål och pedagogers förhållningssätt.

2.1 Pedagogisk miljö, material och flerspråkighetsarbete

Tidigare forskning som berör områdena pedagogisk miljö, material och flerspråkighetsarbete har varit svårt att hitta. Det som gick att finna var internationella vetenskapliga artiklar som lyfter lärmiljön, materialutbud och utforskande av olika språk. Dessa studier anser vi relevanta för vår undersökning då dessa lyfter förskolans pedagogiska miljö och material utbudet som en betydelsefull roll i barnens utforskande och språkutveckling.

Pope Edwards, Cline, Gandini, Giacomelli, Giovannini, och Galardini (2014) har gjort en fältstudie i en italiensk Filastrocca förskola. Studien lyfter den pedagogiska miljöns betydelse för barnens språkutveckling samt skriv- och läsglädje. Filastrocca översatt från italienska till svenska betyder barnrim. Förskolan har ett specifikt och speciellt uppdrag med fokus på att skapa en pedagogisk miljö som erbjuder, lockar och stimulerar barns språkutveckling samt intresse för att läsa och skriva. Detta med hjälp av olika böcker, berättande och fantasi. Metoden för denna studie är observationer i miljön, intervjuer och analys av fotografier, dokumentationer och andra artefakter från förskolan under åren 2000 till år 2010. Syftet med denna studie är att undersöka hur denna förskola organiserar och utformar inlärningsmiljön. Med fokus och mål på att stärka barns språkutveckling samt läskunnighet med hjälp av olika interaktioner med exempelvis böcker och sagoberättande. Pedagogerna i Filastrocca förskolan arbetar aktivt med den fysiska miljön i verksamheten och i dess vardagliga rutiner som exempelvis olika spel, dramatisering med varandra och fantasi samt interaktioner med pedagogerna för att skapa en trygg miljö för barnen. Detta för att barnen ska bygga upp sitt självförtroende, respekt och förståelse för allt runt omkring samt en välbalanserad utveckling under sin tid i förskolan. Det författarna för denna studie kunde synliggöra med det insamlande materialet är att den fysiska miljön i denna förskola är välplanerad och har ett stort utbud av olika material samt verktyg.

Barnen får på så sätt möjlighet att använda sitt utforskande av skriftspråk och skapande.

Förskolan har mycket dokumentationer på väggarna för barnen att se, detta för att synliggöra barns lärande men även för att locka till vidare utforskning. Resultatet som Pope Edwards et al.

(11)

(2014) kunde synliggöra med denna studie är att lärmiljön i förskolan har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med en välplanerad och välkomnande miljö i förskolan får barnen möjlighet att utforska utifrån sina egna behov samt att de ger rätt förutsättningar att skapa relationer med andra barn och pedagoger. Detta leder till olika erfarenhetsutbyten som främjar gruppdynamiken och skapar en trygg miljö för alla barnen. Resultaten visar även att lärmiljön är viktig för barns språkutveckling, den behöver locka barnen till att vilja utforska böcker och skriftspråk på olika sätt. På så sätt kan pedagogerna skapa rätt förutsättningar för barnens framtida kunskaper i att läsa, skriva och i den allmänna språkutvecklingen.

En annan studie som lyfter den pedagogiska miljöns betydelse för barns språkutveckling är en studie skriven av Coelho, Andrade och Portugal (2018). Forskarna har studerat effekten av ett program vid namn “Awakening to Languages” eller förkortat “AtL”. Detta program baseras på att undersöka förskolebarns språkförmågor och möjligheter. Forskarna har under tre månader med hjälp av observationer undersökt totalt 16 barn i en förskola i Portugal. Barnen var i åldrarna fyra till fem år och de delades i två olika grupper på åtta barn i vardera. Den ena gruppen var experimentgruppen och den andra gruppen var en kontrollgrupp. Under denna period fick barnen i experimentgruppen testa på olika flerspråkiga spel och aktiviteter med fokus på barns syntaxutveckling och lärande. Innan undersökningen och efter undersökningen fick barnen i båda grupperna utföra ett språktest som sedan användes som ett underlag till en rapport. Detta material var grunden för analysen. Studien handlar om barns möte med flerspråkighet och hur mötet kan berika språkutveckling, samt att när barn integrera sig med andra kulturer och språk skapas en förståelse och positiv bild av olikheter. Syftet med studien var att undersöka hur “AtL” programmets metoder och strategier kunde användas i förskoleverksamheten. Samt se vilka förutsättningar i kommunikativa kompetenser och språklära ”AtL” programmet gav de involverade barnen. Coelho, Andrade och Portugal (2018) har med denna studie kommit fram till med hjälp av resultatet att “AtL” programmet har en positiv inverkan på barnen i experimentgruppen. Barnen visade ett stort intresse och nyfikenhet under hela undersökningen och materialet skapa rätt förutsättningar för barns utvecklingsbehov. Med hjälp av “AtL” kunde barnen få möjligheter att testa nya och utmanande flerspråkiga spel och aktiviteter med olika material som även skapa möjlighet för barnen att möta nya kulturer och språk. Detta program möjliggör för förskollärare att skapa rätt atmosfär i förskolans miljö som påverkar barnen på ett positivt sätt. Med hjälp av detta kan barn uppmuntras och utmanas att uttrycka sig verbalt på olika sätt samt att barnen skapar en förståelse och acceptans för olika kulturer. Forskarna lyfter även att denna studie är relevant för

(12)

lärare som arbetar med yngre åldrar. Studien påvisar att barn redan vid tidig ålder bara de uppmuntras kan lära sig med hjälp av olika språk, och att det gynnar barnens språkutveckling i helhet när de får möjlighet att testa sig fram med olika metoder eller språk.

2.2 Pedagogisk miljö i förskolan

Tidigare forskning som har gjorts om den fysiska miljön i förskolan undersöker främst hur den pedagogiska miljön skapar förutsättningar eller hämmar barnen i relation till olika ämnesområden så som exempelvis genus, jämlikhet eller identitetsskapande. Många av dessa studier lyfter vikten av att pedagoger i förskolans verksamhet bör tänka på vilka miljöer barnen vistas i då miljöerna kan ha en stor påverkan och betydelse för barns lärande och trygghet. Vi har därför valt att fokusera på tidigare forskning som lyfter pedagogers förhållningsätt, vikten av att skapa rätt förutsättningar samt den fysiska och pedagogiska miljön i förskolan i relation till material, barns utveckling, lärande och trygghet.

Åström, Björck-Åkesson, Sjöman och Granlund (2020) i sin studie Everyday environment and activities of children and teacher in Swedish preschools har undersökt förskolans fysiska miljö inomhus och utomhus samt den fria leken. För denna studie har forskarna använt sig av två systematiska observationsinstrument som är utvecklade i USA för att observera det enskilda barnet och lärarna i förskolor i Sverige. Dessa systematiska observationsinstrument heter

“Child observation in preschool” och “Teacher observation in preschool” i förkortning blir dessa “COP” och “TOP”. Observationer har genomförts av tre utbildade observatörer med universitetsexamen i 78 förskoleenheter med majoriteten av barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med denna studie var att undersöka samt beskriva barns och lärares olika möten i förskolans miljö och i aktiviteter inomhus som utomhus. Syftet var även att undersöka hur de samspelar i dessa olika konstellationer, detta med fokus på de proximala processerna och utvecklingen för ett förbättrat lärande, intresset och deltagandet i förskolan. Resultatet för denna studie visar att den fria leken har en stor betydelse för barn i både inomhus och utomhusmiljön. Under dessa stunder får barnen möjlighet att utveckla sociala förmågor och samspela med andra barn.

Barnen utmanas även att klara sig själva och på så sätt bli självständiga. Dock visade studien att förskollärarna inte var närvarande hela tiden då observationerna visade att barnen ganska ofta var ensamma. Majoriteten av gångerna pedagogerna var närvarande var det i stunder så som när barnen var i behov av något som exempelvis hjälp. Det som studien kom fram till var

(13)

att den fria leken endast kan gynna barnen om den fysiska miljön har en bra utformning och struktur. Det är även viktigt att förskollärare är observanta, närvarande och delaktiga under barnens fria lek. Detta för att skapa rätt förutsättningar, trygghet och möjlighet att vända sig till en vuxen vid behov.

Nilsen (2021) har skrivit en vetenskaplig artikel om en kvalitativ fältstudie om material och leksaker i inomhusmiljön som han har undersökt. Metoden för denna studie är observationer i inomhusmiljön och semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Syftet var att undersöka lärarnas övertygelser kring tillgängligheten av lekmaterial i den fysiska inomhusmiljön för barns utbildning och omsorg i förskolor i Norge. I denna artikel lyfter Nilsen (2021) att under de senaste åren har intresset för den fysiska miljöns roll och betydelse ökat samt att inomhusmiljön erkänns som en viktig del för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att leken har en stor betydelse för barns lärande och samspel. Det behöver finnas variation i material och leksaker samt att allt är tillgängligt för barnen då de berikar barnens fantasi, skapande och hjälper dem att skapa relationer med både pedagoger och barn. Nilsen (2021) menar på att begränsa utbudet och tillgängligheten av material och leksaker kan hämma barnen i deras utveckling. Studien visar även att pedagogerna som arbetar i förskolan har en stor påverkan på inomhusmiljön. Det är viktigt med reflektioner och samarbete mellan alla pedagoger som arbetar i verksamheten för att få en likvärdig förskola och att bringa medvetenhet för alla. Detta för att skapa en miljö och utbud av material som berikar barnens lekmöjligheter som leder till barns utveckling och lärande.

Eriksson Bergström (2013) har gjort en avhandling om den fysiska miljöns betydelse i förskolan där begreppen möjligheter och begränsningar analyseras. Metoden för denna studie är en etnografisk fallstudie med videoinspelade observationer och intervjuer med pedagoger i svenska förskolor. Analysen har delats upp i tre olika teman; Individuella och kollektiva aktiviteter, handlingserbjudanden och institutionell miljö. Syftet med denna studie var att undersöka barns handlingsutrymme och utveckling i förskolans fysiska miljö med fokus på relationerna mellan pedagoger, miljön i förskolan och barnen. Eriksson Bergströms (2013) studie visar att den fysiska miljön i förskolan har en stor betydelse för alla barns utveckling.

Med en stimulerande och utmanande miljö får barnen möjlighet att utveckla och lära sig att bli självständiga, delaktiga och fria i hur de agerar, hanterar och utforskar sin miljö runt omkring.

Resultatet visar även att hur miljön är strukturerad, organiserad och vad den erbjuder kan ha en påverkan i hur barnen leker och skapar relationer med andra barn. Forskaren menar på utifrån

(14)

resultatet i sin studie att om miljön är neutral med variation av material och öppen, leder det oftast till kollektiva aktiviteter och lekar mellan barnen. Detta leder även till en trygg miljö som berikar barnen i deras vardag.

Anna Günther-Hanssen (2020) har genomfört en studie om barn i deras lek, lärande och utforskande i förskolan könas i samspel med miljön. Detta med fokus på barns utforskande tillsammans med olika naturvetenskapliga fenomen. Metoder för insamlat material är deltagande observationer, videoinspelningar, fotografier, fältanteckningar och samtal med pedagoger och barn. Syftet med studien var att undersöka hur olika faktorer som exempelvis material och miljön i rummen blir medskapare till könande processer i barnens utforskande av naturvetenskap. Resultatet visar att barns naturvetenskapliga utforskande är delar av större process som kan vara könade. Förskollärares naturvetenskapliga kunskap räcker inte, kunskap om normer kopplade till både naturvetenskap och kön är lika viktigt och behöver tas i beaktande i lärandet. Vidare visar resultaten att det är viktigt att förskollärare är öppna och uppmärksamma i barns närvaro för att på bästa sätt fungera som ett stöd för barnen i lärprocessen. Resultatet i studien lyfter även vikten av att naturvetenskap kan utforskas på olika sätt samt att det är viktigt att ha i åtanke att de olika sätten inte alltid går i linje med traditionella sätt att lära sig naturvetenskap. Studien lyfter dessutom miljöns betydelse för barns utforskande då material och struktur både kan bjuda in och hindra barn till att utforska. Det Günther-Hanssen (2020) lyfter är att den fysiska miljön i förskolan kan vara skapare utav barnen.

I Nordin Hultman (2004) avhandling Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande lyfts liknande resultat som ovanstående avhandling. Nordin Hultman (2004) lyfter att under de senaste åren har bedömningar av barn ökat och allt fler barn anses har någon typ av svårighet.

Det lyfts även att miljö och material har under en längre tid varit en central del i samtal om pedagogiken. Med utgångspunkt från detta var syftet med avhandlingen att undersöka engelska och svenska skolor och förskolor med fokus på barns identitetsskapande och subjektskapande i relation till barnets egna uppfattningar, pedagogen och barnet samt miljön och barnet. Nordin Hultman (2004) ville även med denna studie bidra med olika perspektiv som går att använda som utgångspunkt vid reflektioner och samtal för pedagoger. Studien delades i två delar och metoden för att få fram resultatet är olika observationer av barnen i olika miljöer i förskolan eller skolan. Vi har valt att fokusera på delarna om den pedagogiska miljön. Det som går att komma fram till med denna studie enligt Nordin Hultman (2004) som även Günther-Hanssen (2020) är att den fysiska miljön i förskolan kan vara skapare utav barnen vilket även andra

(15)

studier lyfter. Resultatet i Nordin Hultman (2004) studie menar även på att miljön i förskolan kan inneha ett tyst budskap och att detta budskap kan påverka barnen genom att begränsa dom i sin utveckling och utforskande. Även pedagogernas bild av barnet påverkar i denna situation.

Vidare lyfter resultatet att det är viktigt att vi inte ser barnet som “barnet är” utan vi behöver se

“barnet blir” i relation till en situation eller aktivitet men även i samspel med den fysiska miljön.

Hur vi ser på barnen, vilka förväntningar vi har och den fysiska miljöns utformning och utbud påverkar barnen. Det är viktigt att vi pedagoger i förskolan är medvetna kring detta och kan skapa bättre förutsättningar för alla barnen i verksamheten. Endast då leder detta till att miljön blir trygg och lärorik.

2.3 Flerspråkighetsarbete, modersmål och pedagogers förhållningssätt

Flerspråkighetsarbetet i förskolan under de senaste åren har utvecklats då många studier lyfter vikten av barns tidiga möte med olika språk berikar deras språkutveckling i helhet. Detta bör ske regelbundet, medvetet och pedagogernas förhållningssätt har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Det finns även svårigheter med arbetet kring flerspråkighet och att det är viktigt att pedagoger i förskolor får möjlighet till reflektion och fortbildningar för att kunna stärka sina roller som pedagoger i förskolans verksamhet. Vi har hittat tidigare forskning som lyfter just detta och vi upplever därför dessa studier relevanta för vår undersökning.

Ehrlin (2012) har genomfört en etnografisk studie där hon undersöker musik i en flerspråkig miljö i musikförskolor. Syftet med denna studie var att synliggöra och lyfta hur musikens användning kan bidra till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Detta genom att problematisera pedagogernas syn och användning av musiken som synliggör begränsningar och möjligheter. Ehrlin (2012) har använt sig av observationer, samtal i olika former och intervjuer med pedagoger. Hon har även använt sig av språktest tillsammans med barnen och läsning av avdelningarnas individuella arbetsplaner i relationen till verksamhetsplanen. Ehrlin (2012) lyfter i sin studie att flera studier har undersökt kopplingar mellan musiken och språket då de går systematiskt hand i hand. Med detta menar forskaren på att musiken och språket har liknande språkljud som exempelvis rim och ramsor som stimulerar barnens fonologiska medvetenhet. Musiken har även en stor betydelse då föräldrar och barn delar detta redan innan födsel, det går att se det som ett “nedärvt språk” (s. 45). Det Ehrlin (2012) kom fram till med denna studie är att pedagogerna upplever en viss osäkerhet kring

(16)

undervisningarna med musik, detta då de upplever att de behöver mer kompetens kring musiken än vad de redan har. Resultatet visar även att musiken bringar glädje och samhörighet då barnen får möjlighet att vara med på sina egna villkor. Detta skapar dessutom möjlighet för de tysta barnen att kunna ta plats och våga delta. Med hjälp av musikundervisning kan pedagoger utveckla flerspråkiga barns språkutveckling, motoriska färdigheter och sociala förmågor. Men för att kunna åstadkomma en givande musikundervisning med fokus på flerspråkiga barns språkliga utveckling har pedagogernas förhållningssätt och barnsyn en stor och betydelsefull roll. Pedagogerna behöver ha en gemensam barnsyn och förhållningssätt för att skapa rätt möjligheter och förutsättningar för barns lärande och utveckling.

Skans (2011) har skrivit en licentiatuppsats med fokus på didaktik i en flerspråkig förskolas verksamhet. Metoder för denna fallstudie är observationer tillsammans med intervjuer för att skapa variation i infallsvinklarna. Syftet med Skans (2011) undersökning var att ta reda på hur lärandet och undervisningarna i förskolan med barn med flera språk visar sig. Detta med fokus på läroplansmålen samt arbetet med interkulturalitet. I intervjuerna lyfter pedagogerna mycket om variation och jämställdhet i sitt arbete med barns modersmål. Trygghet, samarbete med hemmen och att alla barn ska få höra sitt modersmål i förskolan är de gemensamma begreppen alla pedagogerna lyfter. Pedagogerna var dessutom väl medvetna om läroplansmålen samt det interkulturella arbetssättet som ett aktivt verktyg. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna har stor vilja till att arbeta språkutvecklande. Modersmål och teckenstöd används regelbundet vilket skapar bra förutsättningar för barns språkliga utveckling. Resultatet av intervjuer och observationer stämmer överens med varandra. Däremot synliggörs det i resultatet att språkstödet förekommer mesta del i planerade storgrupps aktiviteter än i dem spontana och mindre grupps aktiviteterna. Detta kan bli problematiskt lyfter Skans (2011) då för styrda aktiviteter av en vuxen kan hämma barnets utveckling och lärande då effekten kan bli att de inte får ta plats och fritt utforska. Samspel är en viktig del i språkutvecklingen samt att alla barn är olika och därför behöver även undervisningar och aktiviteter variera i dess utbud och erbjudande. Öppenhet och pedagogers medvetenhet kring flerspråkiga barns modersmål synliggjordes då pedagogerna aktivt uppmuntrar barnen till att använda sina modersmål. För att stärka barns identitet, okränkbarhet och kultur är det viktigt att synliggöra barns modersmål samt att inneha ett gemensamt förhållningssätt.

Kulttis (2012) studie lyfter även det Skans (2011) lyfter i sin studie om pedagogers förhållningssätt i relation till flerspråkighet och hur den kan leda till möjligheter eller

(17)

motgångar. Kultti (2012) har i sin avhandling Flerspråkig barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande studerat det språkliga och kommunikativa utveckling och lärande barnen erbjuds. Studiens syfte var även att undersöka barns möjligheter till deltagande i vardagliga aktiviteter. Kulttis (2012) avhandling är en etnografisk studie med videoinspelningar, anteckningar och deltagande observationer som metod för att samla in material och relevant information för resultat. Resultatet för denna studie lyfter att barns fria deltagande gynnar barns språkutveckling. Med pedagogernas engagemang till att erbjuda barn i förskolan att få höra sitt modersmål och få använda enstaka ord i olika aktiviteter kan detta leda till en trygg miljö. Detta kan även bidra till barnens språkliga utveckling i både modersmålet och svenska. Kultti (2012) lyfter vidare att det är viktigt att pedagogerna i förskolan är medvetna om hur de ger barnen förutsättningar i olika aktiviteter och vardagliga rutiner eller situationer. Detta för att barn gärna vill växla mellan sitt modersmål och det svenska språket för att göra sig förstådd. Dock visar resultatet att det svenska språket har blivit en norm i de undersökta förskolorna och att det sällan skapas möjligheter för barnen i förskolorna att få använda flera språk. Resultaten visar även att när barnen får använda sitt modersmål i förskolan skapar vi en känsla av trygghet och igenkännbarhet vilket hjälper barnen att kunna sätta ord på det svenska språket senare. Detta bör ske regelbundet och pedagogerna behöver tillsammans sträva efter gemensamma mål för att nå en lärorik miljö som stimulerar barns flerspråkiga språkutveckling.

En annan studie som lyfter problematiken som kan uppstå gällande flerspråkighetsarbetet i förskolan för pedagoger är av Maria Fredriksson Sjöberg och Elisabet Lindgren Eneflo (2019).

I studien undersöktes pedagogers samtal i tre olika förskolor. Syftet var att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av arbete med barns modersmål och hur de kan stimulera samt uppmärksamma detta. Metoder för att komma fram till resultatet var en kvalitativ innehållsanalys av inspelade observationer i vardagliga situationer samt inspelningar från reflektionssamtalen i fokusgrupperna. Forskarnas avsikt med denna artikel var att belysa pedagogernas tolkning av förskolans läroplansmål i arbete med flerspråkiga barn samt hur pedagogerna kan skapa möjligheter och använda de resurser som finns. I resultatet kunde forskarna synliggöra att pedagogerna har en positiv inställning till arbetet med modersmål men att de även uttrycker en stark osäkerhet och oro kring arbetet med flerspråkighet vilket ofta leder till dilemman. Ett exempel på detta är vilka språk och kulturer som ska lyftas i aktiviteter med barnen om barngruppen är heterogen. Om inte alla språk lyfts kan det bli orättvisor och utanförskap. Det forskarna kom fram till med denna studie var att alla pedagoger som arbetar i

(18)

förskolor med flerspråkiga barn kan behövas ”stärkas i sin yrkesroll” detta då vårt arbete har en betydelsefull roll i barnens framtida språkutveckling (Fredriksson Sjöberg & Lindgren Eneflo 2019, s. 13). För att pedagogerna ska kunna arbeta aktivt med detta och ha ett interkulturellt och inkluderande arbetssätt behöver pedagogerna mer kunskaper som leder till att det stärker deras yrkesroller.

2.4 Sammanfattning

Pope Edwards et al. (2014) och Coelho, Andrade och Portugal (2018) lyfter i sina studier betydelsen av utbud av material i förskolors pedagogiska miljöer. Detta uppmuntrar barn och främjar språkutvecklingen och skapar förutsättningar för barn att utforska och lära sig sitt modersmål. Åström, Björck-Åkesson, Sjöman och Granlund (2020), Nilsen (2021), Günther- Hanssen (2020),Bergström (2013) och Nordin Hultman (2004) studier lyfter lekens möjligheter i relation till den pedagogiska miljön och material utbudet samt pedagogers förhållningsätt, strukturer och organisering i förskolans pedagogiska miljö och hur miljön kan hämma eller skapa möjligheter. Ehrlin (2012), Skans (2011) och Kultti (2012) har studerat språkutveckling i relation till olika infallsvinklar. Det gemensamma resultatet för dessa studier är att olika verktyg som exempelvis musik och utbud av olika material främjar språkutvecklingen i helhet vilket även gynnar barns flerspråkighet. En annan gemensam nämnare för dessa studier är att inneha ett gemensamt förhållningssätt. Fredriksson Sjöberg och Lindgren Eneflo (2019) har undersökt pedagogers uppfattningar av sitt arbete med barns modersmål. Resultatet var att pedagoger i förskolorna som undersöktes upplevde en viss problematik i sitt arbete med flerspråkighet och att pedagoger som arbetar i förskolor kan behöva bygga upp sina kunskaper för att stärka sin yrkesroll i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Den gemensamma nämnaren för tidigare forskning kring den pedagogiska miljön är att den fysiska miljöns utformning, struktur, utbud av material har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet. Den pedagogiska miljön skapar grunden för barnens möjligheter till olika möten där de får samspel och integrera med varandra. Den pedagogiska miljön har alltså en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Den gemensamma nämnaren för tidigare forskningen kring flerspråkighetsarbetet och barns modersmål är pedagogens betydelsefulla roll i att skapa rätt förutsättningar att med hjälp av olika språk utvecklas och lära. Då vi ämnar undersöka pedagogers förhållningssätt kopplat till barns modersmål är redovisad tidigare

(19)

forskningen relevant då den lyfter pedagogens roll och uppdrag i arbetet med barns flerspråkighet. Syftet med vår studie är att undersöka variationer av uppfattningar kring den pedagogiska miljön samt flerspråkighetsarbetet och hur den synliggörs i miljön. Bidraget vår studie kan ge är en annan infallsvinkel då det inte finns många studier som lyfter den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet i relation till arbetet med barns modersmål och flerspråkighet. Vår studie undersöker även förskollärares variationer av uppfattningar som ger en mer inblick i hur de själva förstår och upplever arbetet vilket vi anser kan vara ett bra bidrag till vidare studier om detta ämne.

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar förskollärare har angående den pedagogiska miljöns betydelse i relation till arbetet med att stärka barns modersmål. Vi vill även undersöka förskollärarnas uppfattningar kring uppbyggnaden av inomhusmiljön samt hur den kan främja barns flerspråkighet.

För att undersöka detta kommer vi utgå ifrån följande frågeställningar;

- Hur ser förskollärare på inomhusmiljöns betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling?

- Hur beskriver och förhåller sig förskollärare till att främja och stärka barns modersmål i uppbyggnaden av den pedagogiska miljön inomhus?

4 Teoretisk utgångspunkt

Då undersökningens syfte är att få fatt i förskollärares olika uppfattningar om den pedagogiska miljön och flerspråkighet/modersmål har vi valt variationsteori som teoretisk utgångspunkt och fenomenografi som metodologisk utgångspunkt. Anledningen till detta är då variationsteorin och fenomenografin understödjer just ett undersökande av människors uppfattningar kring specifika fenomen. Dessa hör dessutom ihop då variationsteorin grundar sig i fenomenografin (Kroksmark 2011, s. 598). Fenomenen som avses i denna undersökning är således pedagogisk miljö och arbete med barns modersmål och flerspråkighet i förskolan.

(20)

4.1 Variationsteorin

Som vi lyfter ovan har variationsteorin sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen och fokuserar på lärande i utveckling (Kroksmark 2011, s. 598). Då fenomenografi fokuserar på människors variationer av uppfattningar av ett visst fenomen, fokuserar variationsteorin på lärande i utveckling, hur lärandet går till samt hur människor kan se på ett fenomen på olika sätt (Kroksmark 2011, s. 598). Det är vanligt att använda variationsteorin i studier som fokuserar på lärande, men då vi undersöker förskollärares variationer av uppfattningar av ett fenomen kommer vi att utgå ifrån begreppen variation och urskiljning. Dessa begrepp går hand i hand i relation till den fenomenografiska analysen.

4.1.1 Variation

Det är svårt att förstå exempelvis ett begrepp, föremål eller fenomen om vi inte förstår de individuella och specifika skillnaderna mellan dessa innan (Ling 2014, ss. 102). Variation för denna studie innebär att förskollärarnas variationer av uppfattningar ska lyftas fram för att sedan kunna skilja på andra eventuella förståelser eller betydelser (Ling 2014, ss. 104–105). När vi analyserar insamlat material kan vi få syn på förskollärarnas variationer av olika uppfattningar, tolkningar samt det som de har erfarit i arbete med den pedagogiska miljön och flerspråkighetsarbetet i förskolans verksamhet. Det är dessa variationer vi vill synliggöra för att kunna jämföra och se skillnader samt likheter i förskollärares arbeten i olika verksamheter.

4.1.2 Urskiljning

Vi alla har olika variationer av kunskaper, erfarenheter samt olika sätt att förstå och lära oss.

Detta innebär att vår förståelse eller tolkning av ett exempelvis begrepp, föremål eller fenomen inte behöver vara någon annans förståelse eller tolkning. Ling lyfter att vi i princip aldrig kan veta hundra procent hur någon annan har tolkat eller förstått ett fenomen utan vi kan endast kan få en någorlunda bild av det genom att dela erfarenheter och jämföra (Ling 2014, s. 110).

Urskiljning innebär hur vi förstår ett fenomen eller vår medvetenhet kring ett fenomen utifrån hur vi människor uppfattar det i relation till olika aspekter (Ling 2014, s. 110). I relation till vår studie hjälper urskiljningen oss att kunna lyfta, synliggöra samt särskilja förskollärarnas olika

(21)

förståelse och uppfattningar av arbetet. Det hjälper oss även med struktureringen och organiseringen i förskolans inomhusmiljö, samt arbetet med barns modersmål och hur de synliggöra detta i den pedagogiska miljön i helhet.

5 Metod

I denna del redovisar vi vår valda metodologiska ansats, val av metoder och material vi använt för datainsamling. Vi lyfter även urval, beskrivning av förskolor och deltagare samt vårt tillvägagångssätt. Vidare lyfter vi hur insamlade data bearbetas samt vår valda analysmetod. Vi avslutar denna del med etiska överväganden och hur vi har tagit hänsyn till forskningsetiska aspekter samt metoddiskussion.

5.1 Fenomenografi

Vi har använt oss utav fenomenografi som metodologisk ansats då vi vill undersöka förskollärarnas variationer av uppfattningar om den pedagogiska miljöns betydelse i relation till flerspråkighetsarbetet. Fenomenografin inriktar sig på att studera människors subjektiva uppfattningar kring ett fenomen. Dessa uppfattningar kan sedan styra hur vi människor agerar och resonerar i olika situationer (Kroksmark 2011, s. 592). Vår förståelse av omvärlden är ett resultat av lärandet. Lärande är något som sker under hela våra liv och under denna tid ändras våra uppfattningar på grund av nya erfarenheter eller kunskaper. Våra uppfattningar påverkas även av hur vi väljer att ta oss an när vi undersöker något. Människors tidigare förståelse för omvärlden ändras alltså flera gånger under våra liv. Ference Marton beskriver i Kroksmark att

“fenomenografi är helt enkelt att försöka att fånga kritiska skillnader i hur vi erfar världen och hur vi lär oss att erfara världen. Varken mer eller mindre” (2011, s. 587). Med hjälp av fenomenografin kan vi studera människors olika uppfattningar av världen i relation till hur människor lärt sig. Grundaren för fenomenografin är en pedagog och forskare vid namn Ference Marton. Under de år Marton arbetade i Göteborgs universitet fattade han ett stort intresse för människors sätt att lära sig. Under denna tid kom han till insikt att det behövs strukturerade metoder för att komma fram till hur människor lär, detta blev grunden till fenomenografin (Kroksmark 2011, s. 590).

(22)

Den fenomenografiska ansatsen hjälper oss att skapa förståelse för andra människors uppfattningar av ett fenomen. Detta genom kvalitativa metoder som exempelvis intervjuer där respondenten kan beskriva företeelser utifrån sig själv, sin tolkning och erfarenhet (Dahlgren

& Johansson 2019, s. 182). Fenomenografin handlar inte om att beskriva hur något ser ut eller är, utan det handlar om hur fenomenet framstår för exempelvis respondenten i en intervju. Med andra ord är fenomenografin inte ute efter att hitta rätt eller fel i ett undersökt fenomen, utan människans uppfattningar av det specifika fenomenet (Kroksmark 2011, s. 602). Då fenomenografi utgår från människors uppfattningar är det inte säkert att förskollärarna tolkar begreppen och arbetet på samma sätt (Kroksmark 2011, s. 598). Ett exempel kan vara att fyra personer tittar på ett filmklipp och sedan får dessa fyra personer diskutera och berätta om deras uppfattning av det de har sett. Svaren kommer troligtvis vara olika då vi uppfattar det vi ser på olika sätt. Människors föreställningar kan ändras över tid genom exempelvis kompetensutveckling vilket innebär att resultatet också kan ändras över tid (Kroksmark 2011, s. 590).

Som vi lyfter ovan har vi valt fenomenografi som en metodologisk utgångspunkt för att undersöka förskollärarnas variationer av uppfattningar om pedagogiska miljöer och flerspråkighet/modersmål. Då fenomenografin är en kvalitativ forskningsmetod har vi valt att använda oss utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Patel & Davidson 2019, s. 38). Med hjälp av intervjuer kan vi undersöka och synliggöra olika uppfattningar av utmaningar och möjligheter i verksamheten och även få en mer djupare förståelse och helhetsbild av ett fenomen (Patel & Davidson 2019, s. 54).

5.2 Semistrukturerade kvalitativa intervjuer

Det finns olika sätt att utföra kvalitativa fenomenografiska intervjuer däremot har dessa intervjuer ett specifikt mål och egenskaper (Dahlgren & Johansson 2019, s. 182). Kroksmark beskriver fenomenografiska intervjufrågor som ” tematiska, öppna och strukturerade” (2011, s.

602). Syftet med denna inriktning är att kunna skapa ett givande samtal som ger intervjuaren en helhetsförståelse av respondenternas egna uppfattningar, upplevelser och tolkningar. Det vanligaste tillvägagångsättet är att använda sig utav tematiska intervjufrågor som är semistrukturerade. Tematiska intervjufrågor innebär att frågorna som ställs till respondenten är inom ett specifikt tema i relation till ett fenomen (Dahlgren & Johansson 2019, s. 183). Dessa

(23)

frågor ska vägleda respondenten till att dela med sig av sina uppfattningar och förståelse för det som intervjuaren vill undersöka. Då målet är att få så detaljerade svar som möjligt är det viktigt att påpeka att följdfrågorna är en viktig del i intervjuprocessen (Dahlgren & Johansson 2019, s.

183). Vanliga följdfrågor som brukar ställas i en fenomenografisk intervju är, kan du beskriva lite mer? Hur menar du då? Semistrukturerade intervjufrågor innebär att frågorna är halvstrukturerade vilket betyder att frågorna inte är förbestämda och uppradade i en specifik ordning (Patel & Davidson 2019, s. 105). Frågorna är anpassade till temat och är mer som ett underlag och vägledning under intervjun. Syftet med detta är att kunna ge respondenten frihet i sina svar samtidigt som intervjuaren vägleder, på detta sätt blir samtalen meningsfulla (Patel

& Davidson 2019, s. 105).

5.3 Urval och genomförande

Syftet med urval i en fenomenografisk kvalitativ studie är att söka variation av information, svar och uppfattningar från deltagarna (Patel & Davidson 2019, s. 37). Vi har varit i kontakt med olika förskolechefer och förskollärare för att finna respondenter som är intresserade av att bli intervjuade. Då vi gärna ville ha flera förskollärare från olika enheter för att skapa variation och olika infallsvinklar har vi sökt förskollärare i olika enheter i de större städerna i Sverige.

För att få kontakt med alla dessa förskolor har vi letat upp dem via internet och sedan skicka mail till förskole rektorerna med information samt syftet med vår studie. Vi har även använt oss av olika sociala medier med grupper för förskollärare och frågat om någon är intresserad av att delta. Vi upplevde att det inte var lätt att hitta respondenter då många uttryckte att rådande pandemi har påverkat bemanningen och begränsat tider för förskollärare i förskolan. Vi har även fått svaret att de inte vill delta då de upplever att de inte har tillräckligt med erfarenheter kring arbetet med flerspråkighet.

Till slut var det ändå tio förskollärare och en specialpedagog som ville delta i denna studie. Vi valde dessa deltagare för att det var de som visade intresse och ville delta i vår studie. Alla deltagare arbetar på förskolor i en större stad i Sverige. Några av förskollärarna har blivit tillfrågade av sina chefer och resterande visade ett eget intresse för vår studie och tackade ja till att bli intervjuade. En av deltagarna som ville vara med i vår studie arbetar som specialpedagog.

Vi valde att ha med deltagaren då hen har arbetat som förskollärare i många år och har idag stor insyn i utbildningen. Förskollärarna arbetar på sex olika förskolor inom tre olika enheter och

(24)

specialpedagogen leder olika utbildningar inom en av kommunerna den ena enheten tillhör.

Förskolorna är utspridda i olika kommuner i en storstad i Sverige och majoriteten av barnen i förskolorna har två eller flera modersmål. Förskollärarna och specialpedagogen som har intervjuas har olika långa erfarenheter av att arbeta i förskolan.

Vi har genomfört nio individuella intervjuer med förskollärare. Vi har även genomfört en gruppintervju med en förskollärare och en specialpedagog. Intervjuerna pågick mellan 30 – 45 minuter och intervjufrågorna var semistrukturerade och tematiska. Vi utgick från ett antal frågor (se bilaga 2) som vi sedan byggde vidare på. Detta för att skapa struktur och öppna samtal tillsammans med respondenterna samtidigt som vi vill hålla oss till temat (Dahlgren &

Johansson 2019, s. 183). Intervjuerna vi har gjort har varit digitala via Teams. Teams är ett digitalt verktyg som många förskolor använder sig av, verktyget är GDPR säkrad och följer riktlinjer som försäkrar att det som vi samtalar om stannar mellan oss. Intervjuerna är ljudinspelade och vi har även antecknat delar vi anser är viktiga under intervjuns gång. Vi började intervjuerna med en kort presentation om oss själva sedan en sammanfattning kring information och syfte med vår studie. Vi förmedlade även att vi inte är ute efter något rätt eller fel, utan vi är ute efter att undersöka individuella uppfattningar kring fenomenen pedagogisk miljö i relation till flerspråkighetsarbetet. Samt hur de går till väga i deras arbete med detta.

Detta för att få en så bred helhetsbild som möjligt som kan ge oss mer insamlat material för vår fenomenografiska analys (Dahlgren & Johansson 2019, s. 183). Några intervjuer genomfördes utav en av oss som vi sedan lyssnade på tillsammans. Detta för att båda ska vara så involverade som möjligt.

5.3.1 Beskrivning av förskolorna

Deltagarna har kort beskrivit förskolorna de arbetar på. Vi har valt att fingera de sex olika förskolorna med bokstäver i vår undersökning för att kunna skilja dessa i analysen samt anonymisera förskolornas namn.

Förskola A är en stor förskola med en estetisk inriktning på två våningar. Förskolan är uppdelad på fyra avdelningar som är åldersanpassade. Två avdelningar är för de yngre barnen och två avdelningar är för de äldre barnen. Förskolans lokaler är stora och de har olika rum med olika teman. Även rummen är uppdelade med olika stationer anpassade för olika ämnesområden.

Förskolan har ett stort rörelserum som alla avdelningarna delar på. Majoriteten av barnen och

(25)

pedagogerna på denna förskola är två- eller flerspråkiga. Förskolan har två förskole gårdar, en på framsidan av byggnaden som är anpassad för de yngre barnen på förskolan. Den andra är på baksidan av byggnaden som är anpassad för de äldre barnen på förskolan.

Förskola B är en stor förskola. Förskolan består av två olika stugor med en stor gemensam gård och en liten gård som är anpassad för de yngre barnen på förskolan. Det finns fem avdelningar som är åldersanpassade. Lokalerna i denna förskola innehar smålokaler och är välstrukturerade och anpassade med olika stationer. 95 % av barnen i denna förskola har ett annat modersmål än svenska och desamma gäller pedagogerna. Förskola A och B tillhör samma enhet.

Förskola C är en stor förskola med flera våningar. Den har fem avdelningar som är åldersanpassande. Förskolan har en stor gemensam gård som är indelad på två och anpassade efter ålder. Alla avdelningar har temainspirerade stationer anpassade för de olika ämnesområdena. Loklarerna är stora med mycket fönster som släpper in mycket ljus. Förskolan har ett stort gemensamt rörelserum som barnen vistas i dagligen. Pedagoger och barn i förskolan har alla olika språkkunskaper.

Förskola D är en mindre förskola som har tre avdelningar, en för de yngre barnen och två för de äldre barnen. Förskole gården är liten och alla barn delar på den. Då avdelningarna inte är så stora har pedagogerna olika stationer i rummen. Förskolan innehar cirka 70 % av flerspråkiga barn och pedagoger.

Förskola E är en stor förskola som består av sju avdelningar. Den innehar en stor gemensam förskole gård. Tre avdelningar i förskolan är anpassade för de yngre barnen och fyra avdelningar är anpassade för äldre barnen på förskolan. Alla avdelningar har stora lokaler med olika stationer i varje rum. Förskolan har ett stort rörelserum som alla avdelningar delar på, även andra förskolor inom samma enhet kan låna den. Majoriteten av pedagoger och barn i denna förskola är flerspråkiga. Förskola C, D och E tillhör samma enhet.

Förskola F är en mindre förskola med tre avdelningar. Förskolan innehar en liten gemensam gård precis intill förskolan. Avdelningarna är inte så stora och varje avdelning har två rum som är delade i olika stationer. Då förskolan är liten är pedagoger och barn mycket ute på gården eller på utflykter till olika närområden. 90% av barn och pedagoger är flerspråkiga i denna förskola. Förskola F tillhör en annan enhet än de resterande förskolorna.

(26)

5.3.2 Beskrivning av deltagarna

Namnen på deltagarna är numrerade för att kunna skilja dessa i analysen samt anonymisera deltagarnas namn.

Deltagare Förskola Erfarenhet Ålders- Grupp

Specifika arbetsuppgifter och intresseområden.

1 A 28 år 3–6 år Samordnare i en förskola och utbildar just nu pedagoger i flerspråkighetsarbete. Stort intresse för dans, musik och rörelse samt flerspråkighet och språkutveckling.

2 Kommun 29 år Specialpedagog. Utbildar pedagoger i flerspråkighet inom en kommun.

3 B 3 år 3–6 år Stort intresse för musik och är matematik-,

svenska- och musiklärare. NTA pedagog med fokus på ljud.

4 B 5 år 1–3 år NTA pedagog med fokus på vatten.

Samordnare i en förskola. Stort intresse för natur och skapande.

5 C 37 år 2–4 år Pedagogisk arbetsledare och har ett stort

intresse för den pedagogiska miljön.

6 C 15 år 1–2 år Har stort intresse för TAKK och bildstöd.

7 F 8 år 2–6 år Studerar just nu verksamhetsutveckling. Har

ett stort intresse för den pedagogiska miljön.

8 A 7 år 1–3 år Brinner för arbete med språkinlärning,

flerspråkighet och rätten till sitt eget modersmål.

9 E 20 år 1–3 år Har stort intresse för den pedagogiska miljön och arbete med språkutveckling.

10 D 12 år 1–3 år Stort intresse för barns utveckling och lärande.

11 C 7 år 1–2 år Brinner för arbetet med barn i behov av stöd och språkutveckling.

(27)

5.4 Databearbetning och analysmetod

Vid kvalitativa intervjuer är det vanligt att använda sig av transkribering. Att transkribera innebär att omvandla intervjuer från ett muntligt språk till ett skrivet språk (Kvale & Brinkmann 2014, s. 218). Detta för att kunna lättare bearbeta och analysera insamlade data. Det är viktigt att veta att när en transkriberar ska det som sägs i intervjun ordagrant skrivas ner, det är dock vanligt att utesluta exempelvis kroppsspråk och mimik då detta är svårt att få ner i skriftspråk (Kvale & Brinkmann 2014, s. 218). Det är även vanligt i transkriberingar att det finns felstavningar och pauser med, detta då syftet är att få det muntliga språket så synligt som möjligt i det skrivna språket (Patel & Davidson 2019, s. 136).

När intervjuerna var klara delade vi sedan upp dessa lika för att individuellt transkribera snarast.

Transkriberingarna vi skrev är utefter en egenskapad mall (se bilaga 3) som vi utgick från för alla våra transkriberingar. Vi använde oss utav de ljudinspelningar vi spelade in under intervjuerna, dessa lyssnade vi på flera gånger för att försäkra oss om rätt översatt text i transkriberingarna. Vi har även för högre trovärdighet, läst och lyssnat på varandras transkriberingar och inspelade intervjuer för att ännu försäkra oss om rätt översatt text. När transkriberingarna sedan var klara har vi påbörjat analysen.

Då vi ämnar studera förskollärares uppfattningar av ett fenomen hjälper den fenomenografiska analysen oss att noggrant undersöka insamlade data. Den fenomenografiska analysen fokuserar på att undersöka människors variationer av olika uppfattningar av ett visst fenomen (Patel &

Davidson 2019, s. 37). Centrala begrepp för en fenomenografisk analys är beskrivningskategori och utfallsrum. Beskrivningskategorier är de olika variationer av uppfattningar som deltagarna erfarit och lyfter i intervjun som forskarna sorterar i olika kategorier vilket tydliggör en sammanfattning av likheter och olikheter (Patel & Davidson 2019, s.

38). Beskrivningskategorierna blir sedan undersökningens utfallsrum som är resultatet av de olika uppfattningarna och tolkningar från intervjuerna i analysen (Patel & Davidson 2019, s.

38). Utfallsrum är i en fenomenografisk analys det samlade resultatet av de olika uppfattningarna (Dahlgren & Johansson 2019, s. 180). Utifrån vår studie blir då utfallsrummet resultatet av förskollärares variationer av uppfattningar om den pedagogiska miljöns betydelse

i relation till flerspråkighetsarbetet och barns modersmål. Då vi utgår ifrån variationsteorin blir även centrala begrepp i analysen variationer och urskiljningar. Dessa begrepp har vi använt oss

av som “glasögon” när vi analyserat vårt insamlade material (Kroksmark 2011, s. 598).

(28)

Det finns olika sätt att dela upp en fenomenografisk analys, vi har valt att dela upp tillvägagångssättet i vår analys i fyra steg:

I steg ett har vi bekantat oss med de insamlade materialet för att få en helhetsbild av alla uppfattningar. Vi har individuellt och tillsammans reflekterat och analyserat innehållet i transkriberingarna (Dahlgren & Johansson 2019, s. 184).

I steg två har vi koncentrerat oss på utmärkande skillnader och likheter samt uttalanden som vi upplever viktiga att lyfta. Detta genom att färgkoda stycken ur transkriberingarna och anteckna (Dahlgren & Johansson 2019, s. 185). Vi har vidare jämfört det insamlade styckena med fokus på likheter och sedan olikheter för att kunna urskilja de olika uppfattningar av fenomenet (Dahlgren & Johansson 2019, s. 186). Vi har även använt oss av variationsteorin utifrån begreppen variation och urskiljning. Med utgångspunkt i begreppet variation har vi analyserat deltagarnas variationer av uppfattningar i transkriberingarna (Ling 2014, s. 105). Detta genom att jämföra deltagarnas olika uppfattningar och tolkningar för att sedan kunna synliggöra samt lyfta variationerna som vi har funnit. På detta sätt har vi även fått ta del av deltagarnas erfarenheter och kunskaper kring arbetet med den pedagogiska miljön i relation till flerspråkighetsarbetet och barns modersmål. Med utgångspunkt utifrån begreppet urskiljning har vi även analyserat deltagarnas uppfattningar och tolkningar genom att söka och synliggöra urskiljningar i de olika aspekter i transkriberingarna (Ling 2014, s. 110). Med hjälp av att urskilja aspekter i uppfattningar har vi kunnat finna olika förståelser av fenomenen.

I steg tre har vi sorterat och fördelat upp styckena i olika grupperingar. Detta genom att samla ihop de färgkodade styckena i ett gemensamt dokument. Vårt fokus var att se samband i de olika styckena från transkriberingarna (Dahlgren & Johansson 2019, s. 186). Vi har vidare fokuserat på likheterna vilket i en fenomenografisk analys heter att artikulera kategorier (Dahlgren & Johansson 2019, s. 187). Syftet med detta steg är att finna samhörighet i det olika grupperingarna av transkriptioner för att sedan skapa variationer av kategorier. Det är vanligt att behöva bearbeta steg tre ett flertal gånger detta för att hitta rätt mängd av kategorier som är relevant för studiens syfte och resultat (Dahlgren & Johansson 2019, s. 187).

I steg fyra som är den sista delen för vår analys har vi reflekterat fram namn för de olika kategorierna som ska lyfta det mest uppmärksammade och betydelsefulla i det insamlade materialet från transkriberingarna (Dahlgren & Johansson 2019, s. 187).

Beskrivningskategoriernas namn är viktiga då det ska vara en kort sammanfattning av

References

Related documents

Som det framgår i resultatet arbetar ett arbetslag med så kallade “lekpåsar”. Hon uttrycker att detta är fri lek, men med struktur. Barnen får välja vilken lekpåse de

När en miljö inte fungerar i förskollärarnas tycke, det vill säga att barnen inte uppför sig önskvärt, så menar flera förskollärare att det går att härleda till

Det synekologiska kapitlet har däremot utvidgats. Det väsentligaste tillägget gäller produktionsbiologien, men även i övrigt har behandlingen av ekosystemen tillförts nytt

De menar vidare att barnen lär när de är aktiva när de samspelar, leker och kommunicerar, på så vis har miljön i förskolan en stor betydelse för barns

Vi har teateljé, en bokbungalow, sandlåda med mycket material för bygg och lek, en gräsyta för lekar som behöver större plats, ett litet lekhus som ofta blir ett café eller

De intervjuade lärarna i studien hade olika strategier för att arbeta inkluderande som till exempel ge extra tydliga instruktioner för elever i behov av stöd,

Given the nationalistic sentiments in the CEE countries coupled with the lack of experience, institutions and administrative capacity for human rights-based migration management

Høibacks forskning syftar till att skapa en teori om vad formaliserade militära doktriner är för något och hur de utövas, och omfattar både rationella och kulturella