Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker
En tvärsnittsstudie
Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages A cross sectional study
Shahad Anwer Manar Omar
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Tandhygienistprogrammet
Oral hälsa, examensarbete 15 hp Duangjai Lexomboon
Anita Boström April 2018
SAMMANFATTNING
Titel: Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
Kurs: Oral hälsa Examensarbete, 15hp
Författare: Shahad Anwer Manar Omar
Handledare: Duangjai Lexomboon Sidor: 16
Månad och år för examen: April 2018
Nyckelord: Dental erosion, kunskap, sura drycker, ungdomar.
Introduktion: Dental erosion är en irreversibel förlust av tandsubstans genom en kemisk process som inte involverar bakterier. Erosionsskador är ett växande problem bland ungdomar som orsakas av interna och externa faktorer.
Syfte: Att studera vad ungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras konsumtion av sura drycker.
Frågeställningar: Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?
Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?
Metod: Studien är en tvärsnittsstudie. Data samlade in med hjälp av ett frågeformulär innehållande 13 frågor. Urvalet bestod av 193 ungdomar från två gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt deltog 170 tredjeårselever.
Resultat: Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är frätskador på tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man dricker varmt eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40%) visste att tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter kan minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.
Konklusion: Ungdomarna hade begränsade kunskaper om dental erosion. Det fanns även ungdomar som hade en hög konsumtion av sura drycker dagligen. Fler studier behövs för att undersöka ungdomars kunskaper och konsumtionsvanor av sura drycker.
INNEHÅLLSFÖRTEKCNING
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 Sen adolescens ... 1
1.2 Dental erosion ... 1
1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage ... 2
1.2.2 Förekomsten av dental erosion i Sverige ... 2
1.3 Riskfaktorer ... 3
1.3.1 Exogena faktorer ... 3
1.3.2 Endogena faktorer ... 3
1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion ... 4
1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion ... 4
1.6 Konsumtion av sura drycker ... 4
1.7 Problemformulering ... 5
2. SYFTE ... 5
2.1 Frågeställningar ... 5
3. MATERIAL OCH METOD ... 5
3.1 Design ... 5
3.2 Urval ... 5
3.3 Frågeformulär ... 6
3.4 Datainsamling ... 6
3.5 Databearbetning ... 6
3.6 Etiskt förhållningssätt ... 6
4. RESULTAT ... 7
4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion ... 7
4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker ... 8
4.3 Konsumtion av drycker... 9
5. DISKUSSION ... 10
5.2 Resultatdiskussion ... 10
5.2 Metoddiskussion ... 11
6. KONKLUSION ... 12
7. REFERENSER ... 13 BILAGA 1
BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4
1. INTRODUKTION
Under de senaste åren har dental erosion (frätskador) ökat hos både barn och ungdomar (Silva et al. 2011). Dental erosion sker genom en kemisk process utan bakteriell inverkan som kan orsaka förlust av tandens hårdvävnad. Konsumtion av sura drycker såsom läsk och juice har ökat idag mer än tidigare (Socialstyrelsen [SoS] 2013).
Frekvent konsumtion av sura drycker är en stor anledning till att frätskador på tänderna förekommer bland vissa åldersgrupper i Sverige.
1.1 Sen adolescens
Adolescensen eller ungdomsåren är en period av förändringar som sker fysiskt, psykiskt och socialt som sedan formar ens identitet som en vuxen människa (Berg Kelly 2014).
Sena adolescensen omfattar åldersperioden 17–20 år och den fysiska utvecklingen från barn till vuxen har nu genomgåtts. Den kognitiva förmågan har utvecklats till ett logiskt och abstrakt tänkande jämfört med de tidigare åldersperioderna. Ungdomarna kan nu ta vara på sina förmågor och kompetenser och planera sin framtid. I sitt identitetssökande har de många valmöjligheter och i sin strävan efter självständighet kan de utsätta sig för livsstilsvanor som innebär hälsorisker. I den här fasen börjar ungdomarna söka upp vuxna för råd. Samtal med föräldrar och vårdpersonal har stor betydelse för individen under den här åldern och de är återigen villiga att lyssna på vuxnas erfarenheter och hälsoråd (Berg Kelly 2014; WHO 2006).
1.2 Dental erosion
Dental erosion beskrivs som en process där tandytan gradvis förlorats. Erosion är resultatet av en kemisk, lokaliserad och smärtfri förlust av dental hårdvävnad utan bakteriell inblandning (Imfeld 1996). När pH-värdet sjunker under den kritiska gränsen vilket är 5,5 – 5,7 inträffar demineralisation av emaljen (Lingström & Birkhed 2006).
Den kritiska gränsen för demineralisering av dentinet sker vid pH-värdet 6,2. Första steget till dental erosion börjar med att emaljytan börjar mjukas upp vid pH värdet av cirka 5,5 eller lägre. Därefter sker en kontinuerlig upplösning av emaljkristaller skiktvis, vilket leder till en permanent förlust av tandsubstans. I ett framskridet stadium blir tandens dentin alltmer blottlagt vilket kan leda till överkänslighet i form av isningar samt förändring av tandens morfologi (Lussi et al. 2011).
Enligt Lussi & Jaeggi (2008) försvåras diagnostisering av dental erosion i ett tidigt stadium på grund av att de kliniska tecknen och symptomen är mindre tydliga. Det finns dessutom inget specifikt diagnostiskt hjälpmedel inom tandvården för detektion av dental erosion och dess progression. När nedbrytningen av emaljen nått ett mer avancerat stadium är det kliniska utseendet det viktigaste tecknet för att kunna diagnostisera dental erosion. Släta glaserade emaljytor, avsaknad av perikymata och intakt emalj längs tandköttskanten är några typiska tecken på dental erosion. I ett mer avancerat utvecklingsskede kan ytterligare ändringar i tandens morfologi synas.
Progression av ocklusal erosion kan leda till en avrundning av kusparna och
urgröpningar i emaljen, så kallade ”cuppings” samt att eventuella tandrestaurationer blir belägna ovanför nivån till de angränsande tandytorna.
Ett kliniskt användbart och validerat index för klassificering av dental erosion är Basic Erosive Wear Examination (BEWE) (Bartlett et al. 2008; Carvalho et al. 2015). Bettet delas in i sextanter och enligt ett poängsystem registreras de mest drabbade ytorna.
Svårighetsgraden av dental erosion graderas från 0 – 3 (Tabell 1). Sammanlagda poäng styr behandlingen för dental erosion hos den enskilda patienten.
Tabell 1. Kriterier för svårhetsgraden av dentalerosion Poäng Svårighetsgrad av erosion
0 Ingen dental erosion
1 Initial förlust av emaljens ytstruktur
2 Tydlig defekt, hård vävnadsförlust <50% av tandytan med dentinexponering 3 Hård vävnadförlust ≥50% av tandytan med dentinexponering
1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage
Tandens emaljyta kan utsättas för olika typer av påverkan som kan leda till att tandsubstans förloras (Addy & Shellis 2006). Tandslitage kan ses kliniskt och det är viktigt att kunna göra differentialdiagnos mellan de olika skadorna. Tandskador kan vara abrasion som är en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av mekaniskt slitage till exempel felaktig tandborstteknik. Attrition är en annan typ av skada som är en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av tuggning eller slipning mellan motsatta tänder (tand mot tandkontakt). Abfraktion är förlust av tandstruktur som orsakas av till exempel bruxism. Denna strukturella förlust inträffar på tanden vanligtvis vid tandköttskanten.
1.2.2 Förekomst av dental erosion i Sverige
Förekomst av dental erosion bland barn och ungdomar i Sverige varierar beroende av diagnoskriterier. En studie av Hasselkvist et al. (2010) undersökte förekomsten av dental erosion hos 609 svenska barn och ungdomar i olika åldersgrupper. Dessa var 5–6, 13–14 och 18–19 år. Förekomsten av grav dental erosion som sträcker sig in i dentinet på minst en tand av överkäkens incisiver, och för hela gruppen sammanlagt var 16,4 %.
Grav erosion var sammanlagt 13,3% hos 5–6 åringar, 11,9% hos 13–14 åringar och 22,3
% hos 18–19 åringar. Förekomsten av grav dental erosion var högst bland gruppen pojkar (18-19 år), av vilka 34,4% uppvisade en eller flera tänder med allvarliga grava skador av dental erosion. Däremot hade flickorna i samma åldersgrupp inga sådana grava skador (0%) (Hasselqvist 2010).
En annan studie i Jönköping Sverige visade högre förekomst av dental erosion bland 20- åriga ungdomar (Isaksson 2014). Kriterier för erosion i denna undersökning var att kliniska erosionsskador förekom på överkäkens incisiver och/eller molarer. Grav erosion innebar att ”cupping” fanns på tre eller flera molarer och att erosionsskador fanns på incisiver. Av 494 deltagare hade 75 % dental erosion och 18 % hade grav erosion. Förekomsten av dental erosion var lika hos flickor och pojkar.
1.3 Riskfaktorer
Det finns olika riskfaktorer till dental erosion. Livsstil, munhygiensvanor, intagsfrekvens och konsumtionssätt av sura drycker är individuella faktorer som påverkar utvecklingen av dental erosion (Lussi et al. 2011). Samspelet mellan kemiska, biologiska och beteendemässiga faktorer är avgörande och bidrar till att förklara varför vissa individer uppvisar mer erosion än andra, även om de utsätts för samma mängd syra i sin kost (Lussi & Jaeggi 2008). Riskfaktorer för dental erosion indelas i exogena och endogena faktorer.
1.3.1 Exogena faktorer
Exogena faktorer innefattar kostrelaterad syra påverkan från mat och drycker, intag av läkemedel och arbetsmiljörelaterad luftburen syra påverkan (Meurman & Johansson 2006). Frekvent konsumtion av drycker med lågt pH-värde kan leda till irreversibla erosionsskador (Lussi & Jaeggi 2008). Syror som vanligen förekommer i drycker är äppelsyra, citronsyra och kolsyra (Lingström & Birkhed 2006). Några exempel på sura drycker som har hög erosiv förmåga och är mycket sura (pH <4,0) är juice, läskedryck och vin. Mineralvatten har pH värde 5 och har ingen erosiv potential. När mineralvatten smaksätts med till exempel citron kan det leder till erosion skador. Tidigare studier av Brown et.al (2007) visade att kolsyrat vatten smaksatt med olika smaker såsom persika, lime eller citron hade relativt låga pH värden mellan 2,74 - 3,34. Fruktjuice kan vara nyttigt för hälsan men den kan ha erosiv potential som påverkar orala hälsan negativt vid hög konsumtion under en lång tid (Jensdottir et.al 2006).
Sura läkemedel har också en erosiv påverkan och ett stort intag av sura läkemedel, inklusive vitamin C, och andra exempel som sura sugtabletter ökar risken för dental erosion. Om en medicin med lågt pH och hög surhetsgrad används ofta och/eller under en längre tid, har det potential att orsaka erosionsskador på tänderna (Lussi & Hellwig 2006).
1.3.2 Endogena faktorer
Endogena faktorer kan vara syror från återflödet av maginnehållet genom magtarmskanalen, som vid olika sjukdomar, ätstörningar och livsstilsvanor medför att ett surt maginnehåll når munhålan och tänderna. Patienter med gastroesofageal refluxsjukdom och ätstörningar kan drabbas av dental erosion, på grund av närvaron av den mycket sura magsyran (pH 1,0–3,0) (Uhlen et al. 2014). Kroniska kräkningar kan också ha stor påverkan på dental erosion. Det har även visats att individer med kroniskt alkoholberoende har lättare att få erosionsskador jämfört med icke alkoholberoende (Bartlett 2006). Studien rapporterade att frekvent alkoholkonsumtion kan leda till allvarlig irritation i magens slemhinna, vilket orsakar kräkningar som i sin tur kan leda till erosionsskador.
1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion
Hyposalivation och vissa beteende faktorer kan bidra till att förlust av hårdvävnad sker på tandytor. Saliven är den viktigaste naturliga skyddsfaktorn mot dental erosion.
Saliven kan skydda tandytan genom att bilda en pellikel av salivproteiner, pellikeln fungerar som ett skydd för emaljytan (Busalaf et al. 2012). Individer med normal salivsekretion, det vill säga 1 - 3 ml/min stimulerad salivsekretion och 0.25 - 0.35 ml/min vilosaliv, löper mindre risk att utveckla dental erosion jämfört med individer med hyposalivation. Detta på grund av att saliven innehåller bikarbonat som effektivt skyddar tandytan mot syrans erosiva påverkan genom salivens buffringsförmåga och clearence.
Vissa läkemedel kan minska salivflödet i munhålan. Detta innebär att risken för dental erosion ökar på grund av minskad av buffringskapacitet vilket är viktigt för att motverka syrans erosiva påverkan på tandsubstans (Lussi & Hellwig 2006). Vissa individer överdriver användningen av tandkrämer med extra mycket slipmedel och tandblekningsprodukter, vilket kan förvärra befintliga erosionsskador (Demarco et al.
2011). Beteende faktorer innefattar konsumtion och konsumtionsätt av sura drycker (Sövik et al.2015). Metoden för hur intaget av sura drycker sker kan ha stor påverkan på tänderna. Om individen håller kvar drycken en längre tid i munnen kan det orsaka en större risk för dental erosion.
Hos individer som löper hög risk för dental erosion kan fluor som appliceras på tandytorna skydda tänderna. Närvaron av fluor stimulerar även återmineraliseringen och tandytan blir starkare mot syrapåverkan tack vare att fluorhydroxylapatiten är mindre löslig (Lussi & Jaeggi 2008; Johansson et al 2012).
1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion
Studier om ungdomars kunskaper om dental erosion är begränsad. Studier i Norge visar att de flesta ungdomar har vissa kunskaper om dental erosion, en nationell undersökning av Asmyhr et al. (2012) visade att av ungdomar mellan 19 och 20 år svarade 93,5 % att de hade hört talas om dental erosion. Detta tyder på hög medvetenhet om dental erosion och att läsk med eller utan socker kan orsaka erosionsskador. En studie i Oslo undersökte kunskaper om dental erosion bland 18 åriga ungdomar (Skudutyte-Rysstad 2013). Av 1456 ungdomar var det 88 % som uppgav att de hade kunskap om dental erosion. Samma studie visade att de deltagare som hade låg kunskap om dental erosion och sura drycker var mer benägna att konsumera juice och läsk flera gånger om dagen jämfört med andra deltagare som hade hög kunskap om dental erosion (Skudutyte- Rysstad et al. 2013).
1.6 Konsumtion av sura drycker
Ungdomars livsstilsvanor har förändrats genom decennierna. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att den totala mängden och intagsfrekvensen av sura livsmedel och drycker har ökat betydligt (Lussi & Carvalho 2006). Idag växer unga individer upp med stor påverkan från massmedia, mer än tidigare generationer. Detta influerar deras val av livsstil bland annat kostvanor. I reklamkampanjer förknippas ofta konsumtion av sportdrycker med en aktiv och fräsch idrottande ungdom (Von Post-Skagegård et al.
2002). Konsumtionen av sura drycker bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under senare år. Svenska bryggareföreningen visade att cirka 636 miljoner liter av läsk konsumerades i Sverige under år 2016. Detta påvisar att en svensk individ konsumerar drygt 70 liter av läsk per år. Studien av (Isaksson et al.2014) i Jönköping har visat att ungdomar med grav erosion hade en högre läskkonsumtion än de som inte hade dental erosion.
1.7 Problemformulering
Erosion på tänderna är ett växande problem bland ungdomar, därför vore det värdefullt att ta reda vad gymnasieelever har för kunskap om detta ökande problem. Det är även viktigt att få veta hur ungdomarnas konsumtionsvanor av sura drycker ser ut idag.
2. SYFTE
Syftet med denna studie är att studera vad gymnasieungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras konsumtion av sura drycker.
2.1 Frågeställningar
1. Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?
2. Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?
3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Design
Studien är en tvärsnittsstudie och data samlades in med hjälp av enkät.
3.2 Urval
Urvalet var ett bekvämlighetsurval från två olika gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Urvalet gjordes genom att rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna kontaktades. Valet av vilka klasser och program som skulle ingå i studien beslutades av rektorerna på de olika gymnasieskolorna. Totalt tillfrågades 193 elever från årskurs tre på gymnasiet om de ville delta i studien. Antal elever som deltog från en skola var 88 elever och från den andra skolan deltog 105 ungdomar. Inklusionskriterium var att respondenternas ålder skulle vara mellan 17–19 år när datainsamlingen skedde.
3.3 Frågeformulär
Enkäten bestod totalt av 13 frågor (Bilaga 1). Två frågor handlade om demografisk bakgrund som kön och ålder (fråga 1–2). Resterande innehåll i enkäten bestod av fyra kunskapsfrågor om dental erosion (fråga 3–6), och sex frågor om ungdomars dryckesvanor (fråga 7–12) samt ytterligare en fråga om vad ungdomarna kan göra själva för att minska erosionsskador på tänderna (fråga 13).
Ett pilottest av enkäten utfördes bland 4 ungdomar i samma åldersgrupp som deltagarna i studien för att pröva hur enskilda frågor och enkäten som helhet fungerade innan datainsamlingen påbörjades. Ungdomarna upplevde att enkätfrågorna hade god läsbarhet och förstod frågorna. Inga förändringar gjordes av flödet eller enskilda frågor i enkäten.
3.4 Datainsamling
Rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna kontaktades via mail med information om studiens genomförande (Bilaga 2). Efter att rektorerna gett sitt muntliga samtycke till genomförandet av studien informerade rektorerna berörda lärare på skolan om studiens upplägg och dess genomförande. Tidpunkten för datainsamlingen planerades tillsammans med rektorerna till ett specifikt datum så att all datainsamling kunde genomföras under en lektion vid ett och samma tillfälle på vardera skola.
Vid tidpunkten för datainsamlingen fick eleverna muntlig och skriftlig information av projektledarna om studiens syfte, innehåll och upplägg (Bilaga 3). Projektledaren var också närvarande under datainsamlingen. Eleverna fick då tillfälle att ställa muntliga frågor och informerades om att deltagandet var frivilligt, och att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst under ifyllandet av enkäten utan närmare förklaring. De informerades även om att insamlad data är anonym och att konfidentialitetskravet tillgodoses genom att uppgifterna förvaras inlåst så att obehöriga inte kan ta del av dem samt genom projektledarnas tystnadsplikt. Därefter delades samtyckesblankett ut för påskrift (Bilaga 4). Enkäten delades enbart ut till de elever som medgivit sitt samtycke till att delta i studien, enkäten tog cirka 10 minuter att besvara. Efter ifyllandet av enkäten fick eleven lägga den i ett kuvert och försluta det själv.
3.5 Databearbetning
Materialet som samlades in i denna studie analyserades med hjälp av Microsoft Excel 2016. Enkätsvaren bearbetades med deskriptiv statistik och redovisas i löpande text, figurer och tabeller.
3.6 Etiskt förhållningssätt
Etiskt tillstånd att genomföra studien har lämnats och har fått ett etiskt godkännande av Etik rådet vid ämnet oral hälsa Karlstads universitet. Arbetet har följt forskningsetiska principer. Informationskravet uppfylldes genom att eleverna har fått studiens information muntligt och skriftligt (Bilaga 3). Samtyckeskravet uppfylldes genom att deltagarna bestämde själva att de ville delta i studien, detta har skett genom att eleverna
gav sitt godkännande via samtyckesblankett (Bilaga 4) samt besvarade enkäten (Bilaga 1). Eleverna visste att de hade rätt att avbryta sin medverkan under datainsamlingen utan vidare påtryckning. Konfidentialitetskravet har tillgodogjorts genom att studiens projektledare har tystnadsplikt och att enkätens innehåll inte kan spåras tillbaka till enskild individ av utomstående personer. Efter datainsamlingen förvarades materialet inlåst, och efter rapportering kan ingen enskild individ identifieras. Endast projektledarna och handledaren hade tillgång till materialet. Nyttjandekravet har tillgodogjorts genom att enkätens innehåll inte kommer att användas till något annat än detta arbete. Uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DIVA), och därefter kommer allt datamaterial att förstöras.
4. RESULTAT
Av de 193 tillfrågade eleverna i årskurs 3 på gymnasiet (17–19 år) besvarade 170 elever (88 %) enkäten fullständigt. Antal elever som inte deltog i studien var 23 elever (12%).
Av deltagarna i studien var det fler män (41 %) än kvinnor (35 %), och 15 % uppgav annat kön medan 5 % ville inte ange kön. Över hälften (66 %) av ungdomarna var 18 år gamla (Tabell 2).
Tabell 2. Antal och andel deltagare (N=170)
Kön N %
Män 70 41 %
Kvinnor 60 35 %
Annat Kön 25 15 %
Vill inte ange 15 9 %
Ålder
17 år 46 27 %
18 år 113 66 %
19 år 11 7 %
4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion
Utav ungdomarna som deltog i studien svarade 24 % att de hade hört talas om tanderosion tidigare, 37 % angav att de inte hade hört talas om tanderosion förut och 39
% uppgav att de var osäkra på om de hade hört tals om detta tidigare.
Tabell 3 visar ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion, och där eleverna kunde ange flera svarsalternativ på frågorna. På frågan vad ungdomarna trodde att tanderosion är, svarade cirka hälften av eleverna (49 %) korrekt att tanderosion är frätskador, och 27 % svarade vet ej. Vilka tecken som kan finnas i munnen uppgav 28
% att det kan var isningar när man dricker kallt eller varmt och 70 % svarade att de inte visste. Vad som orsakar tanderosion svarade mindre än hälften (40 %) korrekt att det är sura livsmedel som orsakar tanderosion. Vet ej uppgav 32 % av eleverna. På frågan om vad ungdomar kan göra själva för att minska eller undvika erosionsskador svarade drygt hälften (55 %) att de kunde dricka mycket vatten. En fjärdedel (26 %) svarade att de kunde undvika läsk och 27 % viste inte hur de kan undvika erosionsskadorna. Mindre än hälften (45 %) svarade att de kan använda fluorprodukter.
Tabell 3. Ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion (N=170).
(Flera svarsalternativ kunde anges).
N %
Vad tror du att tanderosion är?
Förändringar i emaljen 18 11 %
Hål i tänderna 12 7 %
Missfärgningar på tänderna 26 15 %
Frätskador 84 49 %
Tandlossning 24 14 %
Vet ej 46 27 %
Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?
Tandköttet blöder vid tandborstning 39 23 % Isningar när man dricker varmt eller kallt 48 28 %
Färgförändringar på tänderna 20 12 %
Förändringar på tändernas form 2 1 %
Vet ej 119 70 %
Vad orsakar tanderosion?
Bakterier på tänderna 17 10 %
Sockerrik kost 13 8 %
Kolsyrade drycker 10 6 %
Vissa mediciner 23 14 %
Hård tandborstning 22 13 %
Kräkningar 28 16 %
Sura livsmedel 68 40 %
Vet ej 54 32 %
Vad kan du göra själv för att minska erosionsskador?
Borsta tänderna flera gånger per dag 7 4%
Använda fluorprodukter 77 45%
Undvika läsk 44 26%
Dricka mycket vatten 94 55%
Inte äta godis 77 45%
Äta mjölkprodukter 94 55%
Vet ej 46 27%
4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker
Endast 115 elever besvarade frågan om vad de vanligtvis drack vid måltid; frukost, lunch och middag (Figur 1). Av ungdomarna var det 42 % som drack mjölk som måltidsdryck och en tredjedel (33 %) drack vatten. En mindre andel (13 %) av ungdomarna uppgav att de drack läsk och 3 % konsumerade fruktjuice vid måltiden Av ungdomarna hade 122 elever besvarat frågan vad de oftast drack när de var törstiga mellan måltiderna (Figur 2). Mellan måltiderna svarade 57 % att de drack vatten och sammanlagt var det 36 % som uppgav att de valde drycker som läsk, fruktjuice, energidryck och kolsyrat vatten.
.
Figur 1. Vad ungdomarna vanligtvis dricker vid måltider. (N=115)
Figur 2. Vad ungdomarna oftast dricker mellan måltider. (N=122) 4.3 Konsumtion av drycker
I enkäten ingick frågor om hur ofta ungdomarna konsumerade olika typer av drycker (Tabell 4). På frågan hur ofta ungdomarna drack läsk svarade 42 % att de drack läsk några gånger i veckan, och sammanlagt svarade 19 % att de drack läsk en till flera gånger per dag. Hälften av eleverna (50 %) svarade att de sällan eller aldrig konsumerar fruktjuice och sammanlagt var det 12 % som svarade en till flera gånger per dag. Vad gäller intagsfrekvens av sport/energidrycker svarade mer än hälften (66 %) att de sällan eller aldrig dricker dessa drycker. Sammanlagt var det 10 % som drack sport/energidryck en till flera gånger per dag. Det var en hög andel av eleverna (72 %) som sällan eller aldrig konsumerar kolsyrat vatten (Tabell 4).
13%
33%
42%
3%
9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Annat
Drycker vid måltider
11%
57%
7% 11%
7% 7%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Energidryck Kolsyra vatten
Dryck mellan måltider
Tabell 4. Ungdomarnas konsumtion av drycker. (N=170)
N %
Hur ofta dricker du läsk?
3 eller flera gånger per dag 12 7%
1–2 gånger per dag 20 12%
Några gånger i veckan 72 42%
Sällan eller aldrig 66 39%
Hur ofta dricker du fruktjuice?
3 eller flera gånger per dag 3 2%
1–2 gånger per dag 17 10%
Några gånger i veckan 65 38%
Sällan eller aldrig 85 50%
Hur ofta dricker du sport/energidryck?
3 eller flera gånger per dag 2 1%
1–2 gånger per dag 16 9%
Några gånger i veckan 39 24%
Sällan eller aldrig 113 66%
Hur ofta dricker du kolsyra vatten?
3 eller flera gånger per dag 0 0%
1–2 gånger per dag 13 7%
Några gånger i veckan 35 21%
Sällan eller aldrig 122 72%
5. DISKUSSION
Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är frätskador på tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man dricker varmt eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40 %) visste att tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter kan minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.
5.2 Resultatdiskussion
I föreliggande studie undersöktes ungdomarnas kunskaper om vad dental erosion är, och vad de kan göra för att minska erosionsskador. Studien undersökte även ungdomars konsumtionsvanor av drycker.
I studien uppgav en fjärdedel av ungdomarna att de visste vad dental erosion är, och därutöver svarade ungdomarna att de var osäkra eller hade inte hört talas om dental erosion tidigare. Detta överensstämmer inte med andra studier som visar att ungdomars kunskap om dental erosion är allt ifrån begränsad till hög kunskap (Asmyhr et.al 2012;
May & Waterhouse 2003; Skudutyte-Rysstad et al. 2013). I den norska studien av Asmyhr et.al (2012) svarade majoriteten av ungdomarna i åldern 19 – 20 år att de hade hört tals om dental erosion. Ytterligare en norsk studie av Skudutyte-Rysstad et al.
(2013) undersökte ungdomars (18 år) kunskap om dental erosion och där de flesta av
deltagarna svarade att de hade hör talas om detta. En kvalitativ studie bland ungdomar i 13-14 års ålder visade att ungdomarna hade diffusa kunskaper om dental erosion. En del ungdomar svarade att syra inte var bra för tänderna och att det fick tänderna att ruttna, och andra ungdomar svarade att det var socker som orsakade erosionsskador.
Resultatet av föreliggande studie visar att det inte går att dra en konkret slutsats om vilken kunskap ungdomarna har om vad dental erosion är. Nära hälften av ungdomarna svarade korrekt att dental erosion är en frätskada på tänderna men samtidigt visade ungdomarna mindre bra kunskap gällande tecken på dental erosion som kan finnas i munnen.
Mindre än hälften av eleverna svarade att sura livsmedel orsaker dental erosion och ungefär en tredjedel svarade att de inte vet. Ett fåtal ungdomar svarade kolsyrade drycker. Slutsatsen av detta är att ungdomarna i föreliggande studie hade begränsade kunskaper om vad som orsakar dental erosion. Kolsyrade drycker som läsk och smaksatt mineralvatten med till exempel citron och lågt pH <4,0 har stor potential att orsaka dental erosion (Brown et. al 2007; Lingström & Birkhed 2006; Lussi & Jaeggi 2008). Därutöver var det även ett mindre antal ungdomar som svarade korrekt att vissa mediciner och kräkningar kan orsaka tanderosion. Studier visar att detta är välkända riskfaktorer för dental erosion på grund av att mediciner och surt maginnehåll orsakar lågt pH i munhålan (Lussi & Hellwig 2006; Uhlen et.al 2014).
Resultatet visade att antalet ungdomar som konsumerade sura drycker som läsk, fruktjuice och energidrycker mellan måltiderna var relativt lågt. Vatten och mjölk dominerade som dryck både vid måltid och mellan måltider. En svensk studie av Isaksson et.al (2013) undersökte förekomsten av dental erosion bland ungdomar i åldern 20 år. Deltagarna hade låg konsumtion av sport/energidrycker och en stor andel av deltagarna drack vatten som törstsläckare. Resultatet av denna studie överensstämmer med föreliggande studie där antalet ungdomar som konsumerade vatten var högre än de som drack sura drycker.
Hög konsumtion av läskedrycker har tidigare visats vara en stor riskfaktor som kan orsaka dental erosion (Asmyhr et.al 2012). Av deltagarna i föreliggande studie var det en mindre andel av ungdomarna (19 %) som drack läsk en till flera gånger per dag och 12 % uppgav samma intagsfrekvens av fruktjuice. Det är positivt att det inte är så stor andel ungdomar som uppger att de dricker sura drycker dagligen vilket påverkar tänderna negativt (Asmyhr et.al 2012; Hasselkvist et.al 2014; Jensdottir et.al 2006).
En review visar att ungdomar som har en hög konsumtion av sura drycker dricker löper stor risk att utveckla dental erosion (Salas et. al 2015).
5.2 Metoddiskussion
En enkätstudie valdes för att undersöka vad ungdomar har för kunskap om dental erosion och deras konsumtion av sura drycker. I studien tillfrågades 193 deltagare om att delta i studien, och 170 ungdomar gav sitt samtycke och besvarade enkäten.
Bortfallet var 23 ungdomar, detta innebär att bortfallet var förhållandevis lågt, vilket kan öka validiteten av studien. Skolorna som ingick i studien var belägna i samma kommun i Mellansverige, detta gör att resultatet inte kan generaliseras till någon större population på grund av att urvalet inte är representativt för alla svenska ungdomar.
En av studiens styrkor med enkätstudien var att ett pilottest utfördes innan studiens genomförande, vilket förstärkte studiens validitet och reliabilitet. Inga förändringar gjordes efter utförandet av pilottestet. Författarna försökte undvika svåra ord vilket underlättade för eleverna att förstå enkätfrågorna. Databearbetning av materialet utfördes av projektledarna tillsammans. Vid analysarbetet observerades en svaghet i enkäten och att det fanns några frågor som borde omformulerats. Frågorna 4, 5, 6 och 13 hade flera svarsalternativ, det hade varit bättre om det enbart hade funnits ett svarsalternativ. Detta hade förstärkt enkätens reliabilitet. Vid analysarbetet har det varit svårt att bedöma om ungdomarnas svar var baserade på kunskap eller om de enbart har gissat. Frågorna “Vad dricker Du vanligtvis vid måltid” och ”Vad dricker du oftast när du är törstig mellan måltiderna” hade det varit bättre om ungdomarna endast besvarat med ett alternativ. Att eleverna svarade flera alternativ och olika drycker gjorde det svårt att se vilket alternativ av dryck som var vanligast/oftast förekommande.
Med författarnas närvaro under datainsamlingen kontrollerades omgivningen för att se till att eleverna som svarade på enkäten ej diskuterade frågorna med varandra. En del av eleverna bad om förtydligande om vad dental erosion är. Projektledarna svarade inte på ungdomarnas frågor och förklarade för eleverna att det var deras kunskap om dental erosion som eftersöktes. Att besvara frågor under pågående datainsamling kan påverka resultatet. En styrka under databearbetningen var att materialet gicks igenom av båda projektledarna, detta för att undvika oavsiktligt fel i resultatet.
Studien visar svaghet i frågan om kön där 15 % besvarade att de tillhör annat kön och 9
% ville ej ange kön. Detta verkar vara höga siffror som inte stämmer med verkligheten.
Detta kanske visar att eleverna inte hade besvarat frågan i uppriktig mening. I en nationell studie bland 4 741 ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet uppgav 1,8
% könsindelning ej passande pojkar eller flickor (Jernbro & Jansson 2016).
6. KONKLUSION
Slutsatsen av studien är att det fanns bristfälliga kunskaper om dental erosion bland ungdomarna. Studien visade även att det fanns ungdomar som hade en hög konsumtion av sura drycker med risk att utveckla dental erosion. Ytterligare studier behövs för att undersöka ungdomars kunskaper om dental erosion och vilka konsumtionsvanor de har av sura drycker. Tandhygienister bör vara uppmärksamma på ungdomars intag av sura drycker för att kunna förebygga dental erosion.
7. REFERENSER
Addy, M. & Shellis R.P. (2006). Interaction between Attrition, Abrasion and Erosion in Tooth Wear. I Lussi, A. (red.) Dental erosion: From diagnosis to Therapy..
Basel, Karger: Monographs in Oral Science. 20:17–31. Doi:10.1159/000093348 Asmyhr, Ø., Grytten, J. & Holst, D. (2012). Occurrence of risk factors for dental erosion in the population of young adults in Norway. Community Dentistry and Oral Epidemiology, 40 (5), 425-431. Doi: 10.1111/j.1600-0528.2012.00695.x Bartlett, D. (2006). Intrinsic Causes of Erosion. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion from
diagnosis to Therapy. Basel, Karger: Monographs in Oral Science, ss. 20:119- 139. Doi: 10.1159/000093359
Bartlett, D., Ganss, C. & Lussi, A. (2008). Basic Erosive Wear Examination (BEWE): a new scoring system for scientific and clinical needs. Clinical Oral Investigations 12(1), 65-68. Doi: 10.1007/s00784-007-0181-5
Berg Kelly., K. (2014). Ungdomars hälsa. Lund: Studentlitteratur AB
Brown, C.J., Smith, G., Shaw, L., Parry, J. & Smith, A.J. (2007). The erosive potential of flavoured sparkling water drinks. International Journal of Paediatric Dentistry, 17(2), 86-91. Doi: 10.1111/j.1365-263X.2006 00784x.
Buzalaf, M.A.R., Hannas, A.R. & Kato, M.T. (2012). Saliva and dental erosion. Journal of Applied Oral Science, 20(5), 493-502. Doi: 10.1590/S1678- 77572012000500001
Carvalho, T.S., Colon, P., Ganss, C., Huysmans, M.C., Lussi, A., Schlueter., N., Schmalz, G., Shellis, R.P., Tveit, A.B. & Wiegand, A. (2015). Consensus report of the European Federation of Conservative Dentistry: erosive tooth wear- diagnosis and management. clinical oral investigations journal, 19(7),1557- 1561. Doi 10.1007/s00784-015-1511-7
Demarco F.F., Meirelese S.S., Sarmento H.,R. , Venancio R., Dantas F., Botero T., Tarquinio S.B. (2011). Erosion and abrasion on dental structures undergoing at- home bleaching. Clinic Cosmetic Investigation Dental 3: 45-52.
doi:10.2147/CCIDEN.S15943
Hasselkvist, A., Johansson, A. & Johansson, A-K. (2010). Dental erosion and soft drink consumption in Swedish children and adolescents and the development of simplified erosion partial recording system. Swedish Dental Journal, 34 (4), 187-195.
Imfeld,T. (1996). Dental erosion. Definition, classification and links. European Journal of Oral Sciences, 104(2), 151-155.
Isaksson, H., Birkhed, D., Wendt, L.K., Alm, A., Nilsson, M. & Kock, G. (2014) Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20- year olds, Acta Odontologica Scandinavica, 72, 448–457. Doi:
10.3109/00016357.2013.859727
Isaksson, H. (2013). On dental caries and dental erosion in Swedish young adults.
Swedish Dental Journal. Supplement, (232):1-60.
Jernbro,C., Jansson,S. (2016). Våld mot barn. En nationell kartläggning.
Stockholm:Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Jensdottir, T., Holbrook, P., Nauntofte, B., Buchwald, C., & Bardow, A. (2006).
Immediate Erosive Potential of Cola Drinks and Orange Juices. Journal of Dental Research, 85(3), 226- 230. Doi: 10.1177/154405910608500304
Jordbruksverket. (2014). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20 fakta/Livsmedel/JO44SM1601r/JO44SM1601_ikortadrag.htm
Lingström, P. & Birkhed, B. (2006). Drycker och dental erosion. I Johansson, A-K. &
Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion - bakgrund och kliniska aspekter.
Stockholm: Gothia, s.53-64.
Lussi, A. & Carvalho, T. S. (2006). Erosive Tooth Wear – A Multifactorial Condition of Growing Concern and Increasing Knowledge. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in Oral Science, (20) 1-8.
Doi: 10.1159/000093343
Lussi, A. & Jaeggi, T. (2008). Erosion diagnosis and risk factors, Clinical Oral Investigations, 12 (1), 5–13. doi: 10.1007/s00784-007-0179-z.
Lussi, A., Hellwig E. (2006). Oral hygiene products and acidic medicines. I Lussi, A.
(red.). Dental Erosion from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in Oral Science, (20) 8-112. Doi: 10.1159/000093358
Lussi, A., Schlueter, N., Rakhmatullina, E. & Ganss, C. (2011). Dental erosion: an overview with emphasis on chemical and histopathological aspects. Caries Research 45 (1), 2-12. Dio: 10.1159/000325915.
May J, Waterhouse P.J.(2003). Dental erosion and soft drink: a qualitative assessment of knowledge, attitude and behavior using focus groups of schoolchildren. A preliminary study. International Journal of paediatric Dentistry. 13(6):425-33.
Meurman J-H, P. & Johansson A-K. (2006). Etiologiska och individrelaterade faktorer vid dental erosion. I Johansson, A-K. & Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion - bakgrund och kliniska aspekter. Stockholm: Gothia
Salas M.M.S. , Nascimento G.G. , Vargas-Ferreira F. , Tarquinio S.B.C , Huysmans M.C.D.N.J.M , Demarco F.F. (2015). Diet influenced tooth erosion prevalence in children and adolescents: Results of a meta-analysis and meta-regression.
Journal of Dentistry, 43(8): 865-875. doi: 10.1016/j.
Schlueter, N., Jaeggi, T. & Lussi A. (2012). Is Dental Erosion Really a Problem?
Advances in Dental Research, 24 (2), 68-71.
Silva, A. S. J., Baratieri, N.L., Araujo, E & Widmer, N. (2011). Dental erosion:
understanding this pervasive condition. Journal of Esthetic and Restorative Dentistry, 23(4), 205-216. Doi: 10.1111/j.1708-8240.2011.00451x.
Skudutyte-Rysstad, R., Mulic, A., Skeie, M.S., & Skaare, A.B. (2013). Awareness and attitudes related to dental erosive wear among 18-yr-old adolescents in Oslo, Norway, European Journal of Oral Sciences, 121: 471–476. DOI:
10.1111/eos.12075.
Socialstyrelsen [SoS] (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga:
Underlagsrapport tills barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Sveriges Bryggarföreningen (2016). Läskkonsumtion I Sverige. Tillgänglig på:
http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/total-registrerad-konsumtion- av-lask/
Søvik R., Bogstad J., Skudutyte-Rysstad A. B., Sandvik T. L., Mulic A. (2015). Sour Sweets and Acidic Beverage Consumption Are Risk Indicators for Dental Erosion. Caries Research 49(3):243–250. Doi: 10.1159/000371896.
Trost, J (2012). Enkätboken. Lund:Studentlitteratur.
Uhlen M., Tveit A B, Stenhagen K R &Mulic A.(2014). Self.induced vomiting and dental erosion- a clinical study. BMC 14(1):92. Doi 10.1186/1472-6831-14-92
Von Post- Skagegård M, Samuelson G, Karlström B, Mohsen R, Berglund L, Bratteby L-E (2002). Changes in food habits in healthy Swedish adolescents during the transition from adolescence to adulthood. European Journal of Clinical Nutrition; 56(6):532-538. Dio: 10.1038/sj.ejcn.1601345
World Health Organization [WHO] (2006). Orientation programme on adolescent health for health-care providers Handout for Module E Adolescent Development http://www.who.int/maternal_child_adolescent/documents/9241591269/en/
[2018-04-13]
BILAGA 1
Enkät
1. Jag är
Kvinna Man Annat Vill inte ange
2. Ange din ålder _______år.
3. Har Du hört talas om tanderosion förut?
Ja Nej Osäker
4. Vad tror du att tanderosion är?
Här kan du ange flera svarsalternativ Förändringar i emaljen
Hål i tänderna
Missfärgningar på tänderna Frätskador
Tandlossning Vet ej
5. Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?
Här kan du ange flera svarsalternativ Tandköttet blöder vid tandborstning Isningar när man dricker kallt eller varmt Färgförändringar på tänderna
Förändringar på tändernas form Vet ej
6. Vad orsakar tanderosion?
Här kan du ange flera svarsalternativ Bakterier på tänderna
Sockerrik kost Kolsyrade drycker Vissa mediciner Hård tandborstning Kräkningar
Sura livsmedel Vet ej
7. Vad dricker Du vanligtvis vid måltid (frukost, lunch middag)?
Läsk Vatten Mjölk Fruktjuice Kaffe Energidryck
Annat ……….
8. Vad dricker Du oftast när du är törstig mellan måltiderna?
Naturellt kolsyrat vatten Sport/energidryck Kaffe
Läsk Juice Mjölk Vatten
9. Hur ofta dricker Du läsk? (vanlig, light, zero) 3 eller flera gånger per dag
1-2 gånger per dag Några gånger i veckan Sällan eller aldrig
10. Hur ofta dricker Du fruktjuice?
3 eller flera gånger per dag 1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan Sällan eller aldrig
11. Hur ofta dricker Du sport/energidryck?
3 eller flera gånger per dag 1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan Sällan eller aldrig
12. Hur ofta dricker Du kolsyrat vatten?
3 eller flera gånger per dag 1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan Sällan eller aldrig
13. Vad kan Du göra själv för att minska erosionsskador på tänderna?
Här kan du ange flera svarsalternativ Borsta tänderna flera gånger per dag Använda fluorprodukter
Inte äta godis Undvika läsk
Dricka mycket vatten Äta mjölkprodukter Vet ej
BILAGA 2
Information till rektor
Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.
Under läsåret 2016-2017 kommer vi att genomföra en enkätstudie om dental erosion.
Erosion innebär förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan till exempel genom konsumtion av sura drycker. Under det senaste decenniet har studier visat att dental erosion är ett växande problem bland ungdomarna. Syftet med studien är att undersöka vad gymnasieungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras konsumtion av sura drycker.
En enkät som består av totalt 13 frågor kommer att delas ut till cirka 200 elever och er skola är utvald. Enkäten delas ut i klassrummet och tidsåtgången beräknas till 20-30 minuter. Eleverna informeras om att det är frivilligt att delta i studien, att svaren är anonyma och att materialet kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att endast vi och handledaren har tillgång till materialet. Resultatet av studien kommer att
publiceras offentligt i databasen DIVA: http://kau.diva-portal.org/. Vid publicering kommer inte någon enskild individ, skolans namn, kommun eller region att kunna identifieras. Efter att arbetet är godkänt för publicering kommer materialet att förstöras.
Vi skulle vara tacksamma om vi fick tillåtelse att utföra studien på er skola.
Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss.
Vänliga hälsningar
Tandhygieniststuderande Karlstads universitet
Shahad Anwer Handledare Anita Boström
Shahad6000@hotmail.com anita.bostrom@kau.se
Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01
Manar Omar
Manoona_mahir@yahoo.com Mobil nr: 073619939
BILAGA 3
Informationsbrev till deltagare
Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.
Under läsåret 2016-2017 kommer vi att skriva ett examensarbete om dental erosion.
Syftet med studien är att undersöka ungdomarnas kunskaper om dental erosion och konsumtion av sura drycker då det är ett växande problem bland ungdomarna.
För att samla ihop fakta till studien har vi planerat att dela ut cirka 200 enkäter till tredjeårselever vid två olika gymnasieskolor och din skola är utvald. Enkäten innefattar 13 frågor och kommer att ta cirka 10 – 20 minuter att besvara. Det är frivilligt att delta i studien och dina svar inlämnas anonymt i ett kuvert som du försluter själv. En
samtyckesblankett kommer att delas ut och undertecknas av dig innan du börjar besvara frågorna i enkäten, därmed har du godkänt att du vill delta i studien. Du kan avbryta ditt deltagande när som helst fram tills enkäten är inlämnad. Därefter är det endast vi och handledaren som har tillgång till materialet som kommer att förvaras inlåst, och efter att uppsatsen är godkänt kommer materialet att förstöras. Du kommer att kunna ta del av resultatet genom att söka fram uppsatsen på http://kau.diva-portal.org/
Vänliga hälsningar
Tandhygieniststuderande Karlstads universitet
Shahad Anwer HandledareAnita Boström
Shahad6000@hotmail.com anita.bostrom@kau.se
Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01
Manar Omar Manoona_mahir@yahoo.com
Mobil nr: 0736199397
BILAGA 4
Samtyckesblankett
Jag har muntligen och skriftligen informerats om studien angående gymnasieungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande fram tills inlämnadet av enkäten.
Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien
Ort, datum………
Underskrift………
Namnförtydligande………...
