• No results found

Tredje generationens upplevelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tredje generationens upplevelser"

Copied!
94
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tredje generationens upplevelser

Vad den konceptuella teorin innebär och hur den kan tillämpas på konserter

Alice Brandt Olivia Welding

Upplevelseproduktion, kandidat 2016

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

(2)

Tredje generationens upplevelser

- vad den konceptuella teorin innebär och hur den kan tillämpas på konserter

Alice Brandt & Olivia Welding Piteå 2016

Filosofie kandidatexamen

Upplevelseproduktion, Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande, Piteå

Handledare: Hans Gelter

(3)

Sammanfattning

Boswijk, Olthof och Peelen (2012) introducerade den konceptuella teorin om upplevelse ns tre generationer och under våra tre år på utbildningen Upplevelseproduktion fann vi att den tredje generationen upplevelse saknade en tydlig definition till skillnad mot den första och den andra generationen. Syftet med arbetet var att konkretisera och klargöra begreppet tredje generationens upplevelse samt att undersöka hur begreppet går att applicera på konserter.

Arbetes struktur bygger till stor del på en konceptutvecklingsmetod i sju steg som vi har valt att modifiera utefter denna studie. Genom en litteraturgranskning skapade vi en tydligare definition av tredje generationens upplevelser och en kompletterande modell, båda kan användas vid utveckling av nya tredje generationens upplevelser. För att få vetskap om den konceptuella teorin och om tredje generationens upplevelser går att applicera på vårt valda intresseområde konserter, utvecklade vi med hjälp av fokusgrupper två olika konceptutifrån vår definition. Konceptutvecklingen resulterade i ett koncept som vi anser är en tredje generationens upplevelse, och ett koncept som är en blandning av första, andra och tredje generationens upplevelser. Koncepten är dock inte problemfr ia, utan ledde till många frågor kring hur och varför de ska genomföras.

Nyckelord: Tredje generationens upplevelser, Konserter, Självproducerande, Upplevelseproduktion

(4)

Abstract

Boswijk, Olthof och Peelen (2012) introduced the conceptual theory about the three generations of experiences and during our three years of studying experience production we noticed that the third generation of experience lacked a clear definition, unlike the first and second generation. The purpose of this study is to concretize and clarify the concept of the third generation and to find out how the concept can be applied to concerts.

The work structure is largely based on a concept development method divided in seven steps that we have chosen to adjust to fit this study. Through a literature review, we created a clearer definition of the third generation of experience and an additional model, both can be used when developing new third generation experiences. To learn if the conceptual theory about the third generations of experiences can be applied to our chosen area of interest, concerts, we developed with the help of focus groups, two different concept based on our definition. The concept development resulted in one concept that we believe is a third generation experience, and one concept that is a mixture of a first, second and third generation experience. The concepts are not free from problems, but led to many questions about how and why they should be implemented.

Keywords: Third generation of experience, Concerts, Self-directed, Experience production

(5)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Upplevelsesamhället ...2

1.2 Upplevelseindustrin...4

1.3 Upplevelseproduktion...6

1.3.1 Upplevelserummet ...6

1.3.2Motives of individual ...6

1.3.3 Tre generationers upplevelse inom musikindustrin och konsertupplevelser ...9

2. Problemområde ... 15

2.1 Syfte... 17

2.2 Forskningsfrågor ... 17

2.3 Avgränsningar ... 18

3. Metod ... 18

3.1 Metodteori för forskningsfråga 1 ... 18

3.2 Metodteori för forskningsfråga 2 ... 20

3.2.1 Fokusgrupper ... 24

3.3 Studiens kvalitet ... 28

3.4 Etiska ställningstaganden... 29

4. Genomförande och resultat ... 31

4.1 Steg 1 och 2 - Litteraturgranskning ... 31

4.2 Resultat - Litteraturgranskning ... 34

4.3 Resultat - Forskningsfråga 1 ... 37

4.4 Steg 3 - Fokusgrupper ... 42

4.5 Resultat - Fokusgrupper... 44

4.6 Steg 4 och 5 - Konceptutveckling ... 45

4.7 Resultat - Forskningsfråga 2 ... 50

5. Konklusioner... 55

6. Diskussion... 56

6.1 Metoddiskussion - Litteraturgranskning... 56

6.2 Resultatdiskussion – Forskningsfråga 1 ... 60

6.3 Metoddiskussion - Konceptutvecklingsmetod ... 63

6.4 Metoddiskussion - Fokusgrupper ... 65

6.5 Resultatdiskussion - Forskningsfråga 2 ... 67

6.6 Fortsatt forskning ... 72

Referenser... 73

Bilagor ... 77

(6)

Figur- och tabellförteckning

Figur 1 The Process of Creating Meaning. (Efter Boswijk et al., 2012)………..2

Figur 2 Economic Distinctions. (Efter Pine & Gilmore, 2011)……….3

Figur 3 The Progression of Economic Value. (Efter Pine & Gilmore, 2011)………4

Figur 4 Hierarchy of Needs. (Modifierad efter Maslow, 1962)………...7

Figur 5 Motives of the individual. (Efter Boswijk et al., 2012)………9

Figur 6 Actors involved in creating a meaningful experience. (Efter Boswijk et al., 2012)…11 Figur 7 Building Blocks of Interactions for Co-creation of Value. (Efter Prahalad & Ramaswamy, 2004)……….13

Figur 8 Modell för tredje generationens upplevelser. (Av Brandt & Welding, 2016)…………41

Tabell 1 Relevanta träffar efter andra delmomentet i litteraturgranskningen……….34

Tabell 2 Använda källor för resultatet på forskningsfråga 1………37

(7)

1

1. Bakgrund

Detta avsnitt börjar med en introduktion av upplevelser för att sedan gå igenom upplevelsesamhället, upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. I det sistnämnda avsnittet beskriver vi den konceptuella teorin om upplevelsens tre generationer.

Vi människor genomgår upplevelser hela tiden som ger mening till våra liv, både ensamma och tillsammans med andra, men hur vi upplever dem är subjektivt och påverkas av tidigare erfarenheter (Boswijk, Peelen, Olthof, 2012). An immediate, relatively isolated event with a complex of emotions that leave an impression and represent a certain value for the individual within the context of a specific situation (Boswijk et al., 2012, s. 61). Så definierar Boswijk et al. (2012) ordet experience, upplevelse. En upplevelse enligt dem är alltså en direkt händelse som kan lämna intryck och känslor hos individen, samt att de har ett visst värde för individen i den specifika situationen som gör upplevelsen meningsfull. Att uppleva något är att vara levande och närvarande när något händer (Boswijk et al., 2012). För Pine och Gilmore handlar inte upplevelser om att underhålla gästerna, utan att engagera dem (2011).

Boswijk et al. (2012) beskriver också processen av meningsfulla upplevelser, hur vi interagerar med vår omgivning och reflekterar över detta (se figur 1, s. 2). I det tyska språket finns flera ord för upplevelser och två av dessa använder sig författarna av i beskrivningen av denna process. Orden som används är Erlebnis och Erfahrung. Boswijk et al. (2012) skiljer på begreppen då de menar att Erlebnis är själva upplevelsen i ett oreflekterat tillstånd och Erfahrung byggs när individen börjar reflektera på ett medvetet sätt, det är då upplevelsen blir meningsfull. Det är vid meningsfulla upplevelser som individen kan få en förändrad syn på världen, sig själv eller både och, menar Boswijk et al.

(2012) .

(8)

2 Figur 1 The Process of Creating Meaning. Efter Boswijk et al., (2012) från Economy of

experiences.

Gällande meningsfulla upplevelser refererar även Boswijk et al. (2012) till Csikszentmihalyi (1990) och hans studie om ultimata upplevelser, peak experience, för idrottsutövare. Det stadiet av upplevelse kallar Csikszentmihalyi för Flow. Studien har också visats vara relevant för hur vi jobbar i grupper och organisationer och om dessa kan uppleva flow (Boswijk et.al, 2012). Csikszentmihalyi (1990) beskriver konceptet om flow och den ideala upplevelsen med sju karakteristiska drag:

 Känslan av lekfullhet

 Känslan av att ha kontroll över situationen

 Fullkomlig koncentration

 Att finna nöje i själva aktiviteten

 Förlora känslan av tid och rum

 En bra balans mellan utmaning och den egna kompetensen

 Ett tydligt mål

1.1 Upplevelsesamhället

Samhället har sedan 1800-talet gått från jordbrukssamhälle, till industrisamhälle och till informationssamhälle (Wahlström, 2002). Flera författare har sedan skrivit om det nya samhället och den nya industrin som kommer efter. Jensen (1999) kallar det för “the dream society”, där individernas drömmar är det som driver samhället framåt och det som står i fokus för näringslivet.

(9)

3

År 1999 beskrev Gilmore och Pine en helt ny ekonomi som de kallar The experience economy och där är upplevelser det viktiga för industrin. Pine och Gilmore (2011) skriver i deras bok att samhället är på väg bort från goods and services, produkter och service, och istället på väg mot upplevelser. Varor har ersatts med tjänster som har ersatts med upplevelser (Pine & Gilmore, 2011). Tidigare har upplevelser klumpats ihop med service och tjänster, men det menar Pine och Gilmore är fel då upplevelser har mer att erbjuda och att de även skapar mer värde. Pine och Gilmore (2011) beskriver utvecklingen i figur 2 nedan.

Figur 2 Economic Distinctions. Efter Pine & Gilmore (2011) från The Experience Economy.

Pine och Gilmore (2011) beskriver även samma process med hjälp av kaffebönan (se figur 3). De beskriver kaffebönan som en ursprungsprodukt som är en handelsvara, eller råvara, som vi kan köpa men får förädla själva. I butiker kan vi köpa paketerat kaffe som redan är

(10)

4 malt, alltså en vara eller produkt, men till ett lite högre pris menar Pine och Gilmore. Går

vi till ett fik får vi personal som serverar färdigbryggt kaffe, även detta för ett lite högre pris. Nästa steg enligt Pine och Gilmore är ett besök hos exempelvis kafékedjan Starbucks, där du får betala betydligt mer än vad du skulle få göra för ett paket kaffe i butiken. Men här menar författarna, får du service, gott kaffe och till och med ditt namn på koppen vilket ger mer värde och är en upplevelse.

Figur 3 The Progression of Economic Value. Efter Pine & Gilmore (2011) från The Experience Economy.

Enligt Pine och Gilmore (2011) är vi numera benägna att betala mer för en produkt om den ger oss ett mervärde och är en meningsfull upplevelse.

1.2 Upplevelseindustrin

Satsningar inom kreativa näringar ökar världen över och i slutet på 90-talet uppmärksammade Algotson och Daal (2007) vid KK-stiftelsen tillväxtpotentialen inom denna näring och industri. De skriver att man i USA och Storbritannien pratar om detta

(11)

5 som Creative Industries och EU-kommissionen kallar det Cultural Industries eller Creative

and Cultural Sectors. I Sverige kallar vi detta för Upplevelseindustrin och begreppet skapades av KK-stiftelsen som ett samlingsbegrepp för de företag och människor som i huvudsak arbetar med att skapa och/eller leverera upplevelser av någon form med ett kreativt förhållningssätt. De branscher som ingår i Upplevelseindustrin enligt KK -stiftelsen är:

 arkitektur

 dator- och tv-spel

 design

 film

 foto

 konst

 litteratur

 marknadskommunikation

 media

 mode

 musik

 måltid

 scenkonst

 turism/besöksnäring

 upplevelsebaserat lärande

Enligt Christensen (2009) finns det ingen internationellt erkänt definition av vad som ingår i upplevelseekonomin. Dock nämner Christensen de industrier som han själv anser ingå i upplevelseekonomin, det är industrier som strävar efter att tillhandahålla marknaden med varor och produkter som är upplevelseorienterade, och det är konsumenterna som lägger pengar på att köpa dessa upplevelseprodukter. Han nämner precis som Algotsson och Daal (2007) Creative industries, att detta är vad som räknas som upplevelseekonomin och att många lägger fokus på just det i sina definitioner. De industrier Christensen (2009) räknar in är musik, film, TV, radio, spel, arkitektur, marknadsföring, underhållning, böcker och konst. Han nämner även att vissa definitioner har med sport och turism som industrier i upplevelsesektorn, men att de i vissa definitioner är exkluderade.

(12)

6

1.3 Upplevelseproduktion

Flertalet författare har beskrivit hur upplevelser ska byggas upp, iscensättas och standardiseras. Boswijk, Peelen och Olthof (2012), Pine och Gilmore (2011) och Mossberg (2003) är författare som har haft stor betydelse för upplevelseindustrin. I Sverige har dock inte begreppet Upplevelseproduktion etablerats eller fått en riktig definition av forskare eller författare. Den definition som finns är utformad inom kandidatprogrammet för Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet (2012).

Upplevelseproduktion som huvudområde handlar om att utifrån ett kundperspektiv producera erbjudanden inom upplevelseindustrin. Upplevelseproduktion baseras på att kombinera processer och metoder för kommersiell produktion av meningsskapande upplevelser med kunskap om upplevelse som fenomen, som mänskligt behov och som kommersiell produkt. (Luleå Tekniska Universitet, 2012, sid.1).

1.3.1 Upplevelserummet

Mary Jo Bitner myntade begreppet servicescape år 1992 som innebär den fysiska omgivningen som en tjänst produceras inom, Mossberg (2003) valde att vidareutveck la begreppet och kallar det för upplevelserummet. Enligt Mossberg innefat tar upplevelserummet den fysiska omgivningen tjänsten produceras, levereras och konsumeras inom och även sociala faktorer som andra besökare samt personalens beteende. Hur upplevelserummet uppfattas menar Mossberg (2003) är individuellt och har med flera olika faktorer att göra. Nambisan och Baron (2007) menar dock att internet har skapat virtuella kundmiljöer som gör det möjligt för företag att få sina kunder att tillsammans med företaget skapa nya innovationer och värde. Vid sådana upplevelser växer upplevelserummet och innefattar inte enbart den fysiska omgivningen utan också den virtuella världen. Vi anser att upplevelserummet idag borde innefatta mer än den fysiska omgivningen. Vi anser att många upplevelser idag innefattar både en fysisk plats samt en virtuell plats som kan upplevas simultant eller där de båda rummen överlappar varandra.

1.3.2 Motives of individual

Boswijk et.al (2012) hävdar att varje människa själv kan forma sitt liv och bestämma själv vilka vägar som ska väljas, vissa händelser kan ske av slumpen eller vara en tillfälli ghet

(13)

7 men varje individ har en stor roll i att styra situationer som uppstår åt det håll en själv vill.

Hur vi väljer att agerar och vilka de bakomliggande motiven är finns det mycket forskning på och en av det mest framstående är Maslow´s (1962) behovstrappa (se figur 4). Med hjälp av en pyramidform delar Maslow in våra viktigaste behov i en hierarkisk ordning.

Figur 4 Hierarchy of Needs. Modifierad efter Maslow (1962) från Towards a psychology of being.

Sett till denna teori strävar inte individen efter nästa nivå i pyramiden förrän den tidigare är tillfredsställd, det vill säga att individen inte kan känna sig trygg om inte känslor för hunger och törst först har blivit tillfredsställda (Boswijk et al, 2012).

Boswijk et.al (2012) tar i sin bok upp en annan teori av Frijda (1986) som delar upp behoven på ett annat sätt och skiljer de olika motiven åt:

 ovilja att vara ensam

 viljan att ha kontroll över miljöer som är välbekanta

(14)

8

 viljan att uppleva nya saker

 viljan att bli uppmärksammad och uppskattad

Dessa fyra motiv som Frijda (1986) anser som viktigast tar Boswijk et.al (2012) och införlivar i en graf där de också sätter in två axlar med individuella- och sociala motiv på den horisontella axeln, samt upptäcka och kontrollera på den vertikala axeln (se figur 5, s.

9). Denna graf representera hur individer ständigt rör sig och hur motiven förändras. Det är en dynamisk process där individens drivkraft växlar mellan kontroll och säkerhet till upptäckter och äventyr (Boswijk et.al, 2012). De menar också att individen hela tiden rör sig runt mellan de olika fälten där de ibland har individuella motiv och själverkänna nde, medan de ibland känner och vet att de är sammankopplade och söker sig till andra människor som är likasinnade. Frijdas (1986) beskrivning av individers motiv ger en tydligare inblick än Maslows (1962) pyramid i hur och vad som motiverar oss i sökandet efter upplevelser, både vardagliga och meningsfulla menar Boswijk et.al (2012).

Figur 5 Motives of the individual. Efter Boswijk et al., (2012) från Economy of experiences.

(15)

9 I skapandet av upplevelser anser vi att det är viktigt att ha Frijdas (1986) beskrivning i

åtanke, att gästen rör sig dynamiskt i sina behov och inte så strukturellt som Maslow (1962) hävdar. Vi håller med Boswijk (2012) om att Frijdas (1986) beskrivning ger bättre inblick i olika individers motiv och vi hävdar att den är bättre att utgå ifrån vid skapande av upplevelser för att ge gästerna värde och en så meningsfull upplevelse som möjligt. Vid upplevelser som kan vara självförverkligande och transformerade, samt upplevelser där gästens deltagande är större kan behoven se annorlunda ut då individer vill utveckla sig själva och skapa meningsfulla upplevelser där de ges möjlighet till självförverkligande. Ett exempel på detta enligt oss kan vara vildmarksupplevelser. Utan guide kan det vara svårt att kontrollera säkerheten, men det behöver inte betyda att individerna inte kan uppleva självförverkligande eller transformation då upplevelsen i sig kan ge mening och stort värde för individens utveckling.

1.3.3 Tre generationers upplevelse inom musikindustrin och konsertupplevelser

Enligt Boswijk et al. (2012) är samhället vid nästa utveckling, från systems of social rules till communicative self-direction. De menar att en djupgående kommunikation mellan producent och gästen är relevant för att alla ska kunna skapa meningsfulla upplevelser. En faktor som enligt Pine och Gilmore (2011) spelar stor roll för hur minnesvärd gästens upplevelse blir är gästens egna deltagande.

Gästens deltagande påverkas av hur iscensatt upplevelsen är, i vilken grad gästen måste vara fysiskt närvarande och medproducerande (Mossberg, 2003). En upplevelse som är mer iscensatt och standardiserad är en konsert som ses på TV eller en sittande konsert medan en konsert som i större grad kräver att gästen är aktiv, dansar och sjunger är mer medproducerande, där alla i publiken är med och skapar en gemensam upplevelse.

En konsertupplevelse kan självklart se väldigt olika ut, musikgenre, omgivning och personens deltagande är sådant som kan påverka den individuella upplevelsen av en

(16)

10 musikkonsert. Pine och Gilmore (2011) beskriver upplevelsen utifrån två dimensioner, den

första är gästens grad av deltagande och den andra vilken typ av relation gästen har till omgivningen. Mossberg (2003) menar att vissa upplevelser enbart kräver en mental närvaro och att andra upplevelser kräver en fysisk närvaro. Mossberg skriver också att en konsert dels går att ta del av via teven och kräver då enbart en mental närvaro, men kan också upplevas på plats där gästen är fysiskt närvarande.

Upplevelsedimension om gästens relation till omgivningen handlar om två ytterlighe ter menar Mossberg (2003). Den ena ytterligheten är absorbering, där gästen passivt absorberar upplevelsen och den andra är fördjupning, när personen blir en del av själva upplevelsen (Pine & Gilmore, 2011).

Boswijk et al. (2012) beskriver tre typer av upplevelser, eller tre generationer av upplevelser där gästen är involverad och deltagande i olika hög grad, se figur 6 nedan.

Figur 6 Actors involved in creating a meaningful experience. Efter Boswijk et al., (2012) från Economy of experiences.

(17)

11

Första generationen - iscensättning

Första generationsupplevelser kan ses som grunden till upplevelsesamhället hävdar Boswijk et al. (2012), en sådan typ av upplevelse kallar de för staging, iscensättning, och motivet för en sådan upplevelse hos säljaren är vinster till företaget. Enligt Boswijk et al.

är det säljaren eller producenten som formar upplevelserummet och upplevelsen. De hävdar att producenten till störst del lägger fokus på att underhålla gästen och vill ge en så bra upplevelse som möjligt, få gästen att stanna längre och på det sättet spenderar mer pengar. Exempel på första generationens upplevelser kan vara shopping, museibesök och hotellvistelser. Sett till Pine och Gilmores (2011) idé om de två upplevelsedimensioner na skulle en första generations konsertupplevelse kunna vara en helt vanlig sittande konsert där gästen enbart absorberar upplevelsen i form av att lyssna och se.

Andra generationen - Samproduktion

Den andra generationens upplevelse handlar mer om att både leverantör och gäst tillsammans skapar en upplevelse och på så sätt skapar ömsesidigt värde och mening (Boswijk et al., 2012). Prahalad och Ramaswamy (2004) menar att konsumenter idag är utrustade med nya verktyg och vill använda sig av sitt inflytande för att interagera med företag och därigenom medproducera sina köp och upplevelser. De hävdar att vi går mot en utveckling där värdet är ett resultat av en outtalad förhandling mellan den enskilda konsumenten och företagen. Interaktioner av hög kvalitet mellan konsumenter och företag möjliggör unika upplevelser och är nyckeln till nya konkurrensfördelar menar Prahalad och Ramaswamy (2004). Boswijk et al. (2012) menar att den andra generationen av uppleve lser är co-creation, samproducerande. Vi kommer i detta arbete utgå från Prahalad och Ramaswamy (2004) koncept av samproducerande vilket de menar innefattar följande punkter:

 Medskapande handlar om att företaget och kunden gemensamt skapar värde, företaget försöker inte enbart tillfredsställa kunden.

(18)

12

 Företaget bjuder in konsumenten till att medproducera produkten för att tillfredsställa konsumentens behov.

 Gemensam problemdefinition och problemlösning.

 Skapa en miljö där konsumenter och producenter kan ha en aktiv dialog och tillsammans skapa personliga upplevelser. Produkten kan vara den samma men upplevelsen av den blir personlig.

 Variation i upplevelsen.

 Upplevelsen som helhet.

 Företaget sätter sig in i konsumentens upplevelse.

 Kontinuerlig dialog.

 Samproducera personliga upplevelser.

 Skapa nya innovativa miljöer för samproducerade upplevelser.

Prahalad och Ramaswamy (2004) har tagit fram fyra byggstenar som underlättar medskapande upplevelser, se figur 7 nedan.

Figur 7 Building Blocks of Interactions for Co-creation of Value. Efter Prahalad &

Ramaswamy (2004) från Co-creation Experiences: The next practice in value creation.

När interaktionen mellan konsumenter och företag stärks utmanas chefers tidigare starka position när det kommer till att avgöra vad som är rätt och fel, vilka risker som ska tas, insyn i redovisning och vilken dialog som ska föras med konsumenter och samhället. På följande sätt beskriver Prahalad och Ramaswamy (2004) interaktionens byggstenar för samskapande av värde:

(19)

13 Dialog - en bra dialog förutsätter att parterna är likvärdiga och gemensa mma

problemlösare. Dialogen är ett viktigt element inom samproduktion, dialogen kräver att båda parterna är interaktiva, engagerade och att båda är villiga att handla. Båda parter har ett gemensamt problem eller mål som de båda vill lösa tillsammans och det är det dialogen kretsar kring.

Tillgång - för att dialog mellan konsument och företag ska fungera bra behöver konsumenten få tillgång till den information som hen behöver. Detta för att skapa ett ömsesidigt förtroende och företaget tjänar generellt på att bjuda in sina konsumenter till att ta del av information.

Transparens - att föra en dialog blir svårt att föra utan transparens, som delvis hör ihop med konsumentens tillgång till information. Är företaget inte öppet nog finner konsumenten ofta informationen de söker på annat håll, exempelvis av andra konsumenter.

Är företaget slutet kan också konsumentens förtroende minska.

Riskfördelar - genom dialog, tillgång till information och företagets transparens kan konsumenten lättare göra en bedömning kring risker och fördelar med ett beslut eller tillvägagångssätt. Istället för att förlita sig på företaget kan konsumentens medvetenhet göra att ett beslut kan tas som är mer baserat på individen och inte utifrån en allmän risk.

Inom musikbranschen finns det många exempel på samproduktion där musikerna tillsammans med lyssnarna skapar värde. Choi och Burnes (2013) refererar till Wirtz, Schilke och Ullrich (2010) som menar att i takt med uppkomsten av nya interaktiva medieformer och affärsmodeller som exempelvis MySpace möjliggörs ett ökat deltagande för konsumenten i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Det påstår Wirtz et al. (2010) resulterar i en mer personlig upplevelse för konsumenten.

Ett annat exempel på vad en andra generationens musikupplevelse kan vara är ArtistShare.

ArtistShare (2014) är en plattform som för samman artister med sina fans, där artisten kan dela med sig av sin kreativa process och i utbyte få hjälp att finansiera sina nya konstnärliga

(20)

14 verk. Sedan starten år 2003 har ArtistShare tillåtit fans att visa uppskattning för sina

favoritartister genom att hjälpa till att finansiera deras projekt och i utbyte få tillgång till den kreativa processen, bättre biljetter till evenemang, tillträde till inspelningarna och i vissa fall uppmärksammas fansen vid namn på slutprodukten (ArtistShare, 2014).

Både ArtistShare och MySpace är exempel där konsumenten är med och skapar värde tillsammans med artisten och under vår översikt har vi inte funnit exempel på konserter där gästen är medskapare av själva konsertupplevelsen. Enligt oss skulle en sådan konsertupplevelse kunna vara en konsert där publiken får önska låtar under själva konserten eller till och med vara med och skapa material som musikerna sedan har med under framträdandet. Dessutom anser vi att internet skapar helt nya möjligheter för vad som annars är tänkbart när det kommer till konserter och gästernas påverkan. All den nya tekniken som många människor har tillgång till i form av smarta mobiltelefoner eller till och med smarta klockor skapar nya förutsättningar och vi anser att detta i sin tur kommer att utmana tanken kring Mossbergs (2003) upplevelserum. Både i fråga om vart upplevelsen startar och slutar samt att de fysiska gränserna inte längre spelar lika stor roll när tekniken ger oss nya sätt att skapa meningsfulla upplevelser.

Tredje generationen - självproduktion

I tredje generationens upplevelser har producenten en mindre betydande roll för upplevelsen, utan är endast stödjande för gästen och erbjuder en plattform där gästen själv får skapa sin upplevelse (Boswijk et al., 2012). Denna typ av upplevelse kan innebära större värde och möjlighet till transformation hos gästen.

I en artikel skriver Petermans, Plevoets och Cleempoel (2015) att de ser en utveckling som leder mot en tredje generationens upplevelseekonomi. I denna tredje generation menar de att virtuella och fysiska forum skapas av konsumenter där de förs samman av liknande intressen helt frånskilda producenten. De menar att i den tredje generationen har konsumenten makten och att rollerna från första generationens upplevelser nu är omvända (Petermans et al., 2015).

(21)

15 Många inom vår utbildning Upplevelseproduktion använder sig av boken Economy of

experiences skriven av Boswijk et al. (2012) när de ska beskriva upplevelser och för att redogöra till vilken grad gästen formar sin egen upplevelse. Vi har funnit två kandidatuppsatser skrivna av studenter som studerat Upplevelseproduktion och som djupare går in på den konceptuella teorin om upplevelsens tre generationer. Dels ett om upplevelsemarknadsföring av Jöngren (2010) som använder sig av Boswijk, Thjissen och Peelen (2007) och utgår från avsnittet om design principles for online social interaction när hon ska beskriva den tredje generationens upplevelse inom marknadsföring. Hon menar och refererar till Boswijk et al. (2007) att självproduktion inom marknadsföring är att företag eller organisationer skapar förutsättningar för Communitys. Communitys är enligt Jöngren (2010) och refererar till Boswijk et al. (2007) en fysisk eller virtuell mötesplats där konsumenter med samma intresse gemensamt skapar meningsfulla upplevelser, organisationen har enbart en stödjande roll och kan inte styra dem utan bara främja att ett Community skapas.

Den andra kandidatuppsatsen som behandlar upplevelsens tre generationer går inte särskilt djup in på den tredje generationen och vad denna generation innebär. Uppsatsen handlar om konstens digitala upplevelserum, Jonasson (2015) undersöker hur väl de tre generationerna går att tillämpa på två digitala besöksmål. Även hon refererar enbart till Boswijk, Thjissen och Peelen (2005) när hon ska definiera den tredje generationen och skriver att i den tredje generationens upplevelse tillhandahåller arrangören enbart en plattform, där kan gästen själv skapa sin egna skräddarsydda upplevelse.

Båda uppsatserna utgår från företag och undersöker vilken generation av upplevelser dessa företag erbjuder och båda får resultatet att deras valda fall enbart erbjuder sina kunder en första eller andra generations upplevelse.

2. Problemområde

(22)

16 I detta avsnitt beskrivs arbetets problemområde men även arbetets syfte, forskningsfrågor

och avgränsningar.

Boswijk et al. (2012) introducerade den konceptuella teorin om upplevelsens tre generationer och vi har ända sen vi först fick höra talas om den konceptuella teorin funderat över vad den tredje generationens upplevelser mer exakt skulle kunna vara.

Under våra studier fann vi att den tredje generationen upplevelse saknar en tydlig definit io n till skillnad mot den första och den andra generationen. De två första generationer na beskrivs detaljerat av Boswijk et al. (2012) och boken ger flera exempel på hur och vad den första och andra generationens upplevelser kan vara för något inom flera olika områden. När det kommer till tredje generationens upplevelser ges endast vaga beskrivningar och där Boswijk et al. (2012) själva ifrågasätter om tredje generatio ne ns upplevelser ens kan räknas som en del av upplevelseekonomin. Under arbetet med bakgrunden gjordes en litteraturöversikt för att skapa oss en överblick av området, vi fann en artikel och två kandidatuppsatser som behandlar begreppet tredje generatio ne ns upplevelse. I dessa studier saknas det dock exempel på vad en tredje generations upplevelse skulle kunna vara i praktiken.

Pine och Gilmore (2011) hävdar att man aldrig kan skapa en upplevelse åt någon annan utan att det endast går att skapa förutsättningar för upplevelser. Vi håller med Pine och Gilmore (2011) om det påståendet och detta kommer vi ta med oss genom hela arbetet, tillsammans med begreppet Erfahrung som innebär meningsfulla upplevelser. Vi håller med Fjäll och Karlsson (2011) som i sin kandidatuppsatts tog fram det som dem kallar sitt upplevelseproduktionsperspektiv. Vi vill producera förutsättningar för meningsful la upplevelser och det menar vi är upplevelseproduktionsperspektivet.

Flera branscher har utvecklats mer och mer mot att erbjuda en andra eller tredje generationens upplevelser, ett tydligt exempel på det är turismen. Inom turism kan gäster

(23)

17 vara helt självproducerande eller medproducerande vid till exempel vildmark- och

naturupplevelser eller längre kryssningar. Gästerna får en plattform och utnyttjar den som det själva vill och kan även avgöra själva hur mycket de vill att producenten ska medverka.

Detta menar Boswijk et al. (2012) kan leda till ökad mening och värde för gästen.

Ett av våra största intresseområden är musik och olika typer av musikevenemang, och vi har därför valt att rikta denna studie mot just musikbranschen. Det finns många exempel på första generationens upplevelser inom olika musikevenemang, men färre exempel på konserter som kan räknas som andra generationens upplevelser. De flesta exempel vi funnit visar på medskapande av värde men inte särskilt många där gästen är medproducerande av själva innehållet under upplevelsen, i detta fall konserter.

En tydligare definition av tredje generationens upplevelser och hur denna teori kan användas i praktiken kan tillföra något till vår bransch och andra upplevelseproducenter.

Vi är själva intresserade av musikbranschen och området och vill vi gärna se att konserter följer samma utveckling som andra branscher gör när det kommer till medskapande upplevelser.

2.1 Syfte

Syftet med arbetet är att konkretisera och klargöra begreppet tredje generationens upplevelse samt att undersöka hur begreppet kan appliceras på konserter.

2.2 Forskningsfrågor

 Hur kan tredje generationens upplevelse definieras utifrån ett

upplevelseproduktionsperspektiv, befintlig teori och praktiska exempel?

 Hur kan den konceptuella teorin om den tredje generationens upplevelse appliceras på konserter?

(24)

18

2.3 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa denna studie till att bara studera tredje generationens uppleve lser inom konserter istället för alla typer av musikevenemang och allt som det området innebär.

Med konserter menar vi ett liveframträdande med ett, möjligen två, band som spelar sin egen eller andras musik inför en publik. Vi har valt att lägga allt fokus på tredje generationsupplevelser och inte den andra generationen. Detta för att arbetet inte skulle bli för omfattande och för att vi inte skulle överskrida arbetets rekommenderade storlek.

Vi har även valt att avgränsa oss genom att endast söka efter litteratur på svenska och engelska. Detta skulle kunna leda till att vi inte får tag på all information som finns skrivet om den tredje generationens upplevelser, men eftersom att flertalet av de vetenskapliga artiklar som skrivs är på engelska anser vi att vi kommer få bra med underlag för studien och att det troligtvis inte kommer att begränsa oss.

3. Metod

Detta avsnitt beskriver de valda metoderna som används för att besvara forskningsfrågorna samt studiens kvalitet och etiska ställningstaganden.

3.1 Metodteori för forskningsfråga 1

En litteraturöversikt inleddes i början av arbetet för att vi skulle kunna skapa oss en överblick om vad som fanns skrivet om Boswijk et al. (2012) teori om upplevelsens tre generationer, både allmänt och inom det valda området konsertupplevelser. En mer djupgående litteraturgranskning genomfördes därefter för att finna svar på forskningsfrå ga ett.

Backman (2008) hävdar att det är lämpligt att använda sig av en litteraturgranskning eller forskningsöversikt när det saknas överblick över ett område, ny kunskap har adderats till

(25)

19 området sedan den senaste översikten eller när det finns motstridig kunskap inom ett

område. Vi ansåg att en litteraturgranskning var en passande metod för att undersöka området och den konceptuella teorin om upplevelsens tre generationer. Eftersom att vi under litteraturöversikten i början av arbetet såg inkonsekventa beskrivningar av tredje generationens upplevelser ansåg vi att en granskning av området skulle kunna vara till nytta för upplevelseindustrin.

I denna granskning använde vi oss av de samlade databaserna på Luleå Tekniska Universitets bibliotek och sökorden vi använde oss av var:

 Third generation of experience economy/Tredje generationens upplevelse

 Self directed experience/Självproducerande upplevelser

 Generation theory in the experience economy/Generationsteorin inom upplevelser

 Value creation in experience/Värdeskapande upplevelser

 Value creation at concerts/Värdeskapande konserter

 Co-created concerts/Samproducerande konserter

Vi valde att inkludera konserter i några av våra sökord. Detta för att redan under denna forskningsfråga skapa oss ett bredare underlag som var till hjälp för att besvara vår andra forskningsfråga. Vi tog också beslutet att inkludera konserter för att lättare kunna hitta konkreta praktiska exempel på tredje generationens upplevelser som kunde vara relevanta för hela vårt arbete. Det valda området och teorin kring upplevelsens tre generatio ner saknar tidigare forskning och vi hade under den tidigare litteraturöversikten svårt att finna lämplig litteratur. Därför valde vi att inte enbart titta på vetenskapligt granskade tidskrifter och artiklar, utan även Google Scholar och sökningar på internet via Google. På grund av den bristande litteraturen om teorin var urvalet av artiklar som togs med i granskninge n tvungna att uppfylla följande kriterier:

Innehålla exempel på upplevelser som till stor del är självproducerande.

(26)

20

 Innehålla exempel på upplevelser där producenten har en liten eller mycket liten roll i skapandet av upplevelsen.

 Behandla upplevelsens tre generationer.

 Referera till Boswijk et al. bok Economy of experiences.

Kriterierna tog vi med för att vi lättare skulle kunna inta en objektivroll när vi skulle avgöra vilka av träffarna som var relevanta för att besvara forskningsfråga ett och vilka som inte var det.

Weed (2005) ger rådet att vara försiktig vid litteraturgranskningar. Han menar att litterat ur ibland kan användas för att visa på en specifik ståndpunkt och inte ger en balanserad syn på litteraturen eller analysen och utvärderingen av den. Litteraturgranskningar har både för och nackdelar, Backman (2008) poängterar vikten av inte bara rabbla upp vad som finns skrivet inom ett område utan varken slutledning, integration eller analys. Gör man detta menar Backman att det mer eller mindre enbart blir en ytlig inventering av litteraturen och inte av kunskapsläget. För att undvika detta menar han att arbetet med litteraturgranskningen behöver eftersträva organisation och struktur. Vi förde under arbetet ett tydligt protokoll under hela vår litteraturgranskning och gjorde en noggrann analys av resultatet från litteraturgranskningen för att i resultatet för forskningsfråga ett presentera en definition för tredje generationens upplevelse. I analysen av resultatet från litteraturgranskningen valde vi subjektivt ut information från våra träffar som vi med hjälp av formade vår definition och modell.

3.2 Metodteori för forskningsfråga 2

Vid koncept- och produktutveckling kan många olika metoder och modeller användas för att ta fram nya och innovativa koncept. Ulrich and Eppinger (2000) förklarar konceptutveckling som en tidig fas i en fullständig produktutveckling där idéer skapas och definieras. Syftet med konceptutveckling är att göra den grundläggande planen för produktutvecklingen, att beskriva produkten på ett tydligt sätt för att sedan kunna starta utvecklingen av produkten ordentligt. För att stärka konceptet anser Nieminen, Mannonen och Turkki (2004) att det är en fördel att tillämpa en mer användarcentrerad

(27)

21 konceptutveckling, där syftet är att undersöka användarnas behov för att kunna utveckla

produkter som motsvarar deras förväntningar och behov.

För att söka svar på forskningsfråga två använde vi oss av en konceptutvecklingsmetod i olika steg. Metoden är hämtad från Innovation step-by-step av Eich (2014). Vi valde denna metod för att den ger en tydlig beskrivning av en arbetsprocess som vi kunde utgå ifrån.

Boken är gjord som en handbok för att hjälpa individer eller företag att snabbare utveckla idéer och erbjuda nya tjänster. Eich (2014) beskriver termen innovation som en process av förändring, en chans att skapa något nytt som kan ha stor effekt när idén sätts till liv. För att lyckas med detta har han skapat ett system över processen och delat in den i sju steg:

1. Klargör utmaningen – undersök området och hitta problemen och möjligheter na.

Vad blir utmaningen?

2. Omarbeta utmaningen till frågor – Formulera problemet till frågor för att lättare kunna generera positiva idéer och innovationer.

3. Idégenerering – Generera med hjälp av frågorna en stor mängd idéer, ju fler idéer som kommer fram desto mer finns att jobba med vid utveckling av koncept. Steget kan genomföras själv eller i grupp med andra.

4. Analysera och välja ut de idéer som ska utvecklas – sortera ut de idéer som du vill fortsätta att utveckla. Slå samman de som är lika och se vilka teman du dras åt.

5. Utveckla koncept – Bygg på och utveckla idéerna till fullfjädrade koncept.

6. Testa och välj koncept – Test idéerna och koncepten för att se vad intressenter tycker och hur konkurrensen ser ut.

7. Kommunicera konceptet – Kommunicera ut det färdiga konceptet till andra för att få feedback och sätt det sedan i verk.

I vår studie använde vi oss av denna metod som utgångspunkt, men för att den skulle passa oss, arbetets syfte samt forskningsfrågor valde vi att modifiera metoden och lägga in egna moment samt metoder.

(28)

22 Steg 1 & Steg 2 - Litteraturgranskning

Steg 3 - Fokusgrupper

Steg 4 & 5 - Konceptutveckling Steg 6 & Steg 7 - Genomfördes ej.

Resultatet från forskningsfråga ett och övrigt material från litteraturgranskningen gav oss underlag till steg ett och två i denna metod. Steg tre skedde i fokusgrupper som diskuterade frågan och kom fram till olika idéer angående tredje generationens upplevelser inom konserter. Vi valde att använda oss utav fokusgrupper för att starta en diskussion kring frågan och få större inblick i vad andra anser och känner. Utifrån de idéer som kom fram under fokusgrupperna valde vi i steg fyra och fem att själva analysera och utveckla koncept för vad en tredje generationens upplevelse kan vara inom konsertupplevelser och på detta sätt kom vi fram till ett svar på forskningsfråga två. När vi utvecklade koncepten inkluderades våra egna värderingar och åsikter, det var en tillgång för det slutgilt iga resultatet. Steg sex och sju valde vi att inte gå igenom då detta arbete slutar vid utvecklingen av koncepten. För att besvara forskningsfråga två ansåg vi det inte nödvändigt att genomföra de två sista stegen i konceptmetoden. Vi ansåg att vi inte hade tiden eller de resurser som behövdes för att på ett seriöst sätt genomföra steg sex och sju och därför valde vi att avsluta konceptutvecklingen vid steg fem. Vi ansåg att modellen var tydligt och lätt att förstå och den lämnade även mycket utrymme att fylla ut med arbetsmetoder som vi själva tyckte passade för just denna studie. Det var en fördel för oss att arbeta med en metod som är anpassningsbar för olika typer av projekt eller studier.

Ulrich och Eppinger (2008) menar att det är lättare att avgöra vilka idéer och koncept som ska utvecklas om man använder sig av kriterier, därför valde vi att ta fram fyra kriterier för denna konceptutveckling. Under konceptutvecklingen använde vi kriterierna som en checklista för att avgöra vilka idéer vi skulle ta vidare i processen och vilka vi skulle välja bort. Kriterierna användes för att vår konceptutveckling skulle få så hög kvalitet som möjligt och för att vi hela tiden skulle hålla oss till vår forskningsfråga under arbetets gång.

De kriterier vi tog fram såg ut som följande:

(29)

23

 Konceptet ska vara självproducerande.

 Konceptet ska vara ekonomiskt anpassningsbart.

 Konceptet ska vara tekniskt genomförbart.

 Konceptet ska vara inriktat på konsertupplevelser.

Koncepten ansåg vi måste vara självproducerande eftersom att vi ville undersöka om tredje generationens upplevelser går att applicera på konserter och enligt Boswijk et al. (2012) innebär den tredje generationen självproduktion. Därför valde vi även det sista kriteriet, för att koncepten måste vara inriktat på konserter. Med ekonomiskt anpassningsbart menar vi att koncepten ska kunna genomföras oavsett budgetens storlek. Detta var viktigt eftersom att vi inte utvecklade koncepten för en specifik organisation eller ett företag, koncepten bör vara applicerbara för flera typer av intressenter. Att koncepten skulle vara tekniskt genomförbara innebär att koncepten måste hålla sig inom ramarna för den teknik som finns tillgänglig idag.

När vi utvecklade koncepten använde vi oss av tankekartor (se bilaga 4 & 5) och tio stycken designfrågor av Brown och Novak-Leonard (2011) för att strukturera processen och för att tydliggöra koncepten för oss själva. Dessa frågor ser ut som följande:

 What form(s) of artistic expression do you propose to engage (e.g., dance, music, sculpture, spoken word)?

 What scale or breadth of impact do you aim to make?

 How might technology be used to extend impact?

 What are you hoping to accomplish in terms of participant outcomes, audience outcomes and community outcomes?

 To what extent will the activity yield an artistic outcome that is visible to the community?

 What community partners might be brought into the project?

 What degree of technical proficiency is required of audience members or participants?

(30)

24

 Does the activity allow for solitary participation (e.g., at home), social involvement, or both?

 To what extent will professional artists and curators be involved? What qualifications will they have?

 How many entry points into the project/activity can be created? Is the activity accessible to people who cannot physically attend?

Vi har inte utvecklat några större koncept där vi har med marknadsföringsplan, kund- och marknadsanalys eller budget. Vi ansåg att det är idéerna för koncepten som är det viktiga för att i slutändan kunna besvara forskningsfrågan.

3.2.1 Fokusgrupper

Enligt Denscombe (2009) är syftet med fokusgrupper att undersöka uppfattningar, känslor och idéer inom ett ämnesområde. Fokusgruppens storlek kan variera från tre till nio personer menar han, men det rekommenderade antalet deltagare är mellan sex till nio deltagare. För att kunna få fram ett resultat eller ett svar från fokusgrupper na rekommenderas det att ha mellan tre till fem olika grupper hävdar Connelly (2015). Han menar att färre än så kan bli problematiskt då det kan vara svårt att särskilja gruppernas åsikter och tankar från varandra.

Fokusgruppen och diskussionerna startas med hjälp av ett “stimulus”, någon gemensam erfarenhet som deltagarna har med sig som exempelvis att de har samma yrke (Denscombe, 2009). Han skriver att deltagarna i gruppen delar under träffen sina erfarenheter och tankar samtidigt som de jämför och diskuterar sina egna och andras åsikter. Denscombe (2009) refererar till Morgan (2006) som menar att fokusgrupper handlar om att delta, delge och jämföra och att denna process är speciellt användbar för att höra och förstå flera sidor av ett ämne. Morgan (2006) menar även att man med hjälp av fokusgrupper inte bara får fram vad deltagare tänker utan också varför.

Denscombe (2009) skriver att det vid fokusgrupper finns en moderator, som i detta fall var vi, som har ansvaret för att välja ut deltagare till grupperna och arrangera en tid och plats

(31)

25 då alla kan mötas. Under själva sammankomsten har moderatorn även i uppgift att skapa

en trivsam miljö för diskussionen menar Denscombe. Han menar att moderatorn även ska introducera stimulus, hålla diskussionen på rätt spår och fokus, uppmuntra deltagarna att medverka samt se till att stämningen mellan deltagarna är god. En utmärkande skillnad mellan en moderator och en intervjuare är att moderatorn uppmuntrar deltagarna att prata och integrera med varandra istället för att själv ställa frågorna och bestämma deras ordningsföljd enligt Denscombe (2009). Han menar att moderatorn ger plats åt gruppen och hjälper dem snarare än leder dem.

Fördelarna med fokusgrupper är som tidigare nämnt att mer information kommer fram när grupperna får samtala, till skillnad från när någon ställer förutbestämda frågor till en enskild individ. Fokusgrupper ger större inblick i deltagarnas beteende och motiv för olika handlingar (Morgan, 1996). Att moderatorerna finns och hjälper deltagarna är en av fokusgruppers fördelar, men det kan också omvandlas till en nackdel. Om deltagarna inte får igång ett samtal eller kommer fram till lösningar, tankar eller idéer på grund av andra orsaker faller metoden då moderatorn inte kan börja ställa ledande frågor till dem (Morgan, 1996). Hur mycket data som lyckas samlas in från fokusgrupperna är vitalt för den studie som ska göras, om inget resultat utges från fokusgrupperna kommer inte studien framåt enligt Morgan. Därför är det viktigt att planera vilka fokusgruppens deltagare ska vara innan för att gruppen ska få en bra dynamik, det är också viktigt att vara tydlig i informationen för att alla deltagare ska känna sig bekväma med att prata och tänka fritt (Denscombe, 2009).

Vi valde att arbeta med fokusgrupper för att vi ansåg att metoden går att koppla samman med konceptutvecklingsmetoden. Fokusgruppen användes som en metod för idégenerer ing och för att få fram synpunkter och tankar från flera olika individer. Vi valde att använda en idégenereringsövning som vi fått lära oss av Johan Bergström på LTU Business (personlig kommunikation, 18 november 2015). De steg som ingår i Johan Bergströms övning ser ut som följande:

(32)

26 1. Ta fram flera olika problem/behov inom det du ska arbeta med, kan vara vad som helst.

2. Dela in dessa problem/behov i kluster.

3. Välj ett kluster och sedan ett av problemen/behoven att arbeta vidare med.

4. Problemet/behovet som valts ska sedan specificeras och göras tydligare.

5. Gör två personas. Namn, ålder och vad de gör/yrke. Svara sedan utifrån varje personas på följande frågor: Vad tänker personen om problemet/behovet? Vad ser personen angående problemet/behovet? Vad hör personen andra säga om problemet/behovet? Vad säger personen själv om problemet/behovet?

6. Ta fram tre påståenden som är negativa med problemet/behovet (Pains). Ta fram tre påståenden som är positiva med problemet/behovet (Gains).

7. Om det är möjligt, utför en studie, exempelvis intervjuer. Skulle människor betala för en lösning på detta problem/behov?

8. Sammanfatta en mening som beskriver vad lösningen är utan att nämna vad lösninge n exakt är. Meningen ska ge energi för att sedan komma fram till en lösning.

9. Idégenerering, valfri övning. Alla idéer är bra!

10. Kategorisera idéerna, välj kategori, identifiera en lösning.

11. Ta fram erbjudandet - beskrivning. Till vem är erbjudandet - vem köper? Hur ser relationen ut mellan produkt och köpare? Hur levereras produkten och hur tjänar man pengar på produkten?

(33)

27 Vi gjorde inga större förändringar men för att övningen skulle passa fokusgrupperna valde

vi att korta ner den, ta bort vissa steg och dela upp övningen i två större moment. Vi förberedde även vissa moment själva som deltagarna annars skulle ha gjort, detta för att sessionerna hade en begränsad tid och vi ville få ut så många konkreta idéer som möjligt.

Vi valde att själva förbereda steg ett till fem i förväg och tog bort det sista steget, steg elva.

Fokusgrupperna gav oss större inblick i hur verksamma inom yrket och intressenter ser på området och hur de upplever tredjegenerations upplevelser.

För denna studie hade vi två fokusgrupper med sex personer i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av en musikergrupp och publikgrupp och vi gjorde ett subjektivt urval för att få tag i rätt personer till grupperna. Vi handplockade deltagarna på Musikhögskolan i Piteå och kontaktade dem skriftligt. Kravet på deltagarna i musikgruppen var att de aktivt spelar ett instrument eller sjunger och har scenvana. Kravet på deltagarna i publikgruppen var att de har gått på ett flertal konserter och minst en det senaste året. På det sättet fick vi en bättre spridning i svaren då vi både fick yrkesgrupper och intressenters åsikter och tankar om tredje generations upplevelser. Inför sessionerna skickade vi ut material till alla deltagare för att de i förväg skulle kunna läsa på om vårt ämne, tredje generationens upplevelser (se bilaga 2). Detta material lät vi två andra utomstående personer läsa igenom innan för att vi ville säkerställa att deltagarna för fokusgrupperna skulle förstå informationen och vad tredje generationens upplevelser är för något.

Vi valde att endast ha två fokusgrupper trots att Connellys (2015) rekommendation är minst tre grupper. Vi ansåg att tre fokusgrupper överskrider arbetets storlek och att vi i brist på tid kunde bli ovarsamma med resultaten om vi lade ner för mycket tid på fokusgrupper na istället för att bearbeta svaren. Vi ansåg även att det var en fördel med två fokusgrupper med olika bakgrund, hade vi haft en till grupp hade vi behövt lägga in en egen värdering i om vi skulle ha två musikergrupper eller två publikgrupper och det var ett beslut vi inte ville ta. Vi var medvetna om att trovärdigheten kunde minska i och med att vi endast hade två fokusgrupper, men vi ansåg trots det att svaren från grupperna var värdefulla för vår studie och kan komma att vara värdefulla för branschen.

(34)

28

3.3 Studiens kvalitet

Studiens kvalitet utgörs av det som kallas validitet och reliabilitet. Enligt Denscombe (2009) innebär validitet att de metoder och de data som används är riktiga, alltså huruvida data reflekterar verkligheten, sanningen och om metoden mäter de avsedda frågorna.

Reliabilitet är studiens tillförlitlighet, eller studiens noggrannhet (Denscombe, 2009). Han menar också att metoderna och forskningsinstrumenten som används måste vara tillförlitliga för att studiens resultat ska bli trovärdigt, ger metoden samma data vid upprepade tillfällen får studien hög reliabilitet. Uppstår variationer i resultaten beror det på variationer i mätobjekten och det behöver inte bero på själva mätinstrumentet enligt Denscombe (2009).

För denna studie arbetade vi med litteraturgranskning, konceptutveckling och fokusgrupper som metoder. Gällande litteraturgranskningen fanns en risk att vår reliabil itet blev låg eftersom vi hade en begränsad tid på oss och inte heller tillgång till all informa t io n som fanns. Vi hade inte för detta arbete möjlighet att gå igenom all litteratur som fanns på området vilket gör att vi kan ha missat information av stor vikt. Vi ansåg dock att vår validitet för litteraturgranskningen stärktes av att vi hade noggrant utvalda sökord.

Konceptutvecklingsmetoden vi valt är enkel att förstå och lätt att genomföra oavsett vad för koncept som ska utvecklas. Vi anser att reliabiliteten är relativt hög eftersom vi var noggranna i vår egen process och tydligt talade om hur, när och varför vi går igenom de olika momenten i konceptutvecklingsmetoden. Vi hade en tydlig process som vi följde och därför minskade risken för att viktiga moment föll bort, vilket också ökar arbetets reliabilitet. Något som sänker vår reliabilitet är att vi enbart hade fyra kriterier för konceptutvecklingen, för att höja reliabiliteten hade vi behövt fler kriterier. Det blev nu relativt enkelt att ta fram ett koncept som följde våra kriterier, hade vi haft fler hade vi möjligtvis kunnat komma fram till ett mer avancerat och specifikt koncept. Ulrich och Eppinger (2008) menar även att när kriterierna tas fram subjektivt bör en utomstående part se över dem, vi lät aldrig någon utomstående part se över våra kriterier vilket kan ha påverkat konceptens trovärdighet negativt. Vi valde att endast ha fyra kriterier för att inte

(35)

29 arbetet med koncepten skulle bli för omfattande och tidskrävande. Beslut togs även om att

endast förädla och arbeta vidare med två koncept efter att fokusgrupperna hade genomfö rts.

För att öka reliabiliteten hade vi behövt ta fram flera koncept för att sedan välja ett av dessa, det gjorde vi inte eftersom vi ansåg att ett sådant arbete hade kunna leda till att vi gått utanför tidsramen för detta arbete.

Till fokusgrupperna valde vi personer som passade våra målgrupper, det vill säga musik - och publikgruppen, och som hade inblick i det område vi undersökte för att både öka reliabiliteten och validiteten i studien. Vi lät två utomstående personer som inte skulle vara med och delta i fokusgrupperna läsa materialet innan vi skickade ut det till deltagarna, detta för att säkerställa att deltagarna skulle förstå ämnet och den konceptuella teorin innan sessionen (se bilaga 2). Detta ansåg vi ökade vår validitet då vi genom detta test var säkrare på att deltagarna för fokusgrupperna kunde hålla sig till ämnet under sessionen och visste vad tredje generationens upplevelser går ut på. I och med att personerna som medverkade var insatta i ämnet och frågeställningarna vi hade ökade möjligheten att svaren vi fick var relevanta och trovärdiga. Frågorna som ställdes under fokusgrupperna var inte heller styrda, utan de var utformade för att ge grupperna stort utrymme att tänka fritt och öppet vilket vi ansåg ledde till att vi fick högre sanning i deltagarnas svar och med det högre validitet och reliabilitet. Däremot hade vi endast två fokusgrupper vilket ledde till att vi inte fick data från flera olika håll och inte heller från ett stort antal personer, men för studiens storlek ansåg vi det passande med endast två fokusgrupper.

3.4 Etiska ställningstaganden

I den inledande fasen av arbetet med bakgrund, metodval och litteraturgranskning fann vi inga tydliga etiska ställningstaganden att göra. Det var inte förrän vi började inkludera utomstående parter som vi var tvungna göra vissa etiska bedömningar. I detta arbete var dessa utomstående parter deltagarna i våra två fokusgrupper.

(36)

30 Vi utgick från Denscombe (2009) i våra etiska bedömningar och han rekommenderar

samhällsforskare som ska vara etiska att:

 respektera deltagarnas rättigheter och värdighet;

 undvika att deltagarna lider någon skada genom att medverka i forskningsprojektet;

 arbeta på ett sätt som är ärligt och som respekterar deltagarna integritet.

För att respektera deltagarnas rättighet och värdighet var vi innan de tackade ja till att delta i grupperna tydliga med vad de kunde förvänta sig av oss och vad vi förväntade oss av dem.

Exempelvis var vi tydliga med att allt som sades i samband med fokusgrupperna kommer att vara konfidentiellt och att det inte får föras vidare av någon av deltagarna, detta för att som Denscombe (2009) menar skapa en trygg atmosfär för alla som deltog.

Vår studie behandlade inga känsliga ämnen men för att deltagarna inte skulle riskera att ta någon skada på grund av deras medverkan hölls alla deltagares personuppgifter hemliga för allmänheten. Vi gjorde vårt yttersta för att se till att stämningen i gruppen var god och trygg.

För att visa deltagarna respekt och ta hänsyn till deras integritet var vi mycket tydliga och öppna med hur vi skulle behandla deras idéer och synpunkter som kom upp under sessionen. Vi förde även en dialog med alla medverkande innan och efter för att besvara eventuella frågor och funderingar.

(37)

31

4. Genomförande och resultat

I detta avsnitt kommer vi att beskriva genomförandet utifrån konceptutvecklingsmetoden Step-by-step, där litteraturgranskningen och fokusgrupperna ingår samt resultaten för respektive metod och forskningsfrågor.

4.1 Steg 1 och 2 - Litteraturgranskning

Litteraturgranskningen genomfördes i två delmoment, en större sökning där vi tittade på rubriker och abstrakten för att se om de var relevanta för oss och en andra omgång där vi mer djupgående gick in på de artiklar som vi hittade i den första sökningen. Vi avgjorde vilka artiklar som skulle ingå i undersökningen, till hjälp hade vi våra fyra kriterier som ser ut som följande:

 Innehålla exempel på upplevelser som är till stor del självproducerande.

 Innehålla exempel på upplevelser där producenten har en liten eller mycket liten roll i skapandet av upplevelsen.

 Behandla upplevelsens tre generationer.

 Referera till Boswijk et al. bok Economy of experiences.

Vi använde oss av Luleå Tekniska Universitets databas, Google Scholar och Google. Vi hade sex olika sökord på både svenska och engelska, totalt sett hade vi alltså tolv sökord sammanlagt, dessa sökord var:

 Third generation of experience economy/Tredje generationens upplevelse

 Self directed experience/Självproducerande upplevelser

 Generation theory in the experience economy/Generationsteorin inom upplevelser

 Value creation in experience/Värdeskapande upplevelser

 Value creation at concerts/Värdeskapande konserter

 Co-created concerts/Samproducerande konserter

References

Related documents

När vi jäm- för andra generationens invandrare med barn till infödda svenskar vilka växte upp under liknande socioekonomiska förhål- landen visar studien att det i

Vilka är de programteoretiska grundantagandena bakom den nya politiken för hållbar

Kopplat till dessa fyra dimensioner identifieras sedan en rad utmaningar för systemets aktörer, nätverk och institutioner, och det blir en empirisk fråga i vilken mån och hur olika

102 Orderingången på hemmamarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 103 Orderingången på exportmarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 104 Den

Räck upp handen du som står på fjärde plats, andra osv.. Rita 10 ringar

Skattningen kan sedan anv¨ andas f¨ or att estimera kanalen och, med hj¨ alp av kanalestimatet, de s¨ anda symbolerna.. Kanalestimatet uppdateras varje g˚ ang nya piloter

På detta sätt bildas inget klapp mellan stativet och spolen där fluglinan kan fastna, vilket skulle kunna leda till stora problem för fiskaren.. Armen ska gå att rotera, både för

fjärrvärmeledningar av andra generationens fjärrvärme mot ledningar av tredje generation visar dock inte kunna betala av sig ekonomiskt med avseende av värmeförluster. Författaren