• No results found

Naturen som juridisk person

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Naturen som juridisk person"

Copied!
67
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)








Naturen som juridisk person

En kvalitativ innehållsanalys av mediernas

rapportering om lagstiftandet av juridiska rättigheter till floden Whanganui på Nya Zeeland och floderna

Ganges och Yamuna i Indien

Av: Elin Seittu


Handledare: Astrid Haugland Examinator: Elin Gardeström


Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Journalistik | Höstterminen 2020

(2)

Abstract

I årtionden – om inte århundraden – har människan nyttjat naturen efter bästa fantasi och förmåga.

Jorden har dränerats på jakt efter mineraler och mark, och slaggprodukterna har slängts i drivor som i sin tur stoppat naturens normala flöde. År 2017 skedde ett lagligt initiativ för att stoppa denna fortgående kränkning av naturen; en flod fick juridiska rättigheter enligt lag. Beslutet fattades på Nya Zeeland till förmån för floden Whanganui. En dryg vecka senare omfattades de indiska floderna Ganges och Yamuna av samma juridiska rättigheter.


Hur gestaltades rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter i media? Syftet med denna uppsats är att problematisera denna gestaltning och utröna hur den – i likhet med annan journalistik – kan antas bidra till att etablera läsarens verklighetsbild, och i detta fall; hennes syn på naturen.


För undersökningen tillämpas en kvalitativ kritisk diskursanalys på ett urval artiklar ur fem olika internationella medier. Med hjälp av det analysschema som applicerats på materialet ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det teoretiska ramverket består av journalistisk etik (socialt ansvar och Levinas ansvarsmoral) samt gestaltningsteori. 


De mest signifikanta vinklar som uppträdde i studiens resultat gjorde bruk av mänskliga öden- gestaltning, konfliktgestaltning samt ansvarsgestaltning. Trots att rapporteringen i sig består av ett nyanserat material, antar rapporteringen till syvende och sist en periodisk karaktär, vilken måste påstås avsmalna ämnet hellre än att bredda diskursen om naturens egenvärde. 


Nyckelord: Naturen, juridiska rättigheter, floder, konfliktgestaltning, mänskliga öden-gestaltning, kritisk diskursanalys, miljöjournalistik


(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.2 Begrepp 6

1.2.1 Ecoside 6

1.2.2 Antropocen 7

1.2.3 Tokenism 7

2. Bakgrund 8

2.1 Mänskliga rättigheter 8

2.2 Ursprungsbefolkningars och hinduernas kamp 9

2.3 Juridiska rättigheter 10

2.4 Etik och filosofi i nyhetsrapportering 11

3. Syfte 12

4. Tidigare forskning och vetenskaplig bakgrund 13

4.1 Fredsjournalistik och klimatjournalistik – vad kostar en dramatisk effekt? 14

4.1.1 Nollsummespel 14

4.1.2 Vi och dem blir till ett 15

4.2 A Critical Analysis of Global Warming coverage in the National Geographic 16

4.2.1 Diskursiva metaforer 16

4.3 Filosofi som nyheter 17

4.3.1 Nyhetsvärde vs. vetenskaplig förståelse 17

4.3.2 Journalistens källor 18

5. Teoretisk ram 20

5.1 Journalistisk etik 21

5.1.1 Social ansvarsteori 21

5.1.2 Levinas ansvarsmoral 22

5.2 Gestaltningsteori 23

5.2.1 Politisk diskurs och kognitiva scheman 25

6. Metod & tillvägagångssätt 26

6.1 Kritisk diskursanalys 27

6.2 Material & urvalsprocess 28

6.3 Relevans för denna undersökning 30

6.4 Metodkritik och studiens tillförlitlighet 31

6.5 Operationalisering 31

7. Resultat & analys 32

7.1 Lagens implementerande och lagsystemets tillförlitlighet 33

7.1.1 Tokenism och symboliska handlingar 29

7.1.2 Problemet är inte lagar, problemet är att de inte följs 34

7.1.3 ”Fifth generation rights” 39

7.2 Den spirituella naturen 42

(4)

7.2.1 Vatten utifrån expertis 43

7.2.2 Naturens rätt till rättigheter 46

7.2.3 Hinduismen och ursprungsbefolkningar - empati och samhörighet 49

8. Slutsats och diskussion 52

8.1 Om materialet i relation till urvalsmetoden 52

8.2 Om resultatet 52

8.2.1 Språklig gestaltning – Konfliktgestaltning 53

8.2.2 Språklig gestaltning – Mänskliga öden-gestaltning 53

8.2.3 Språklig gestaltning – Ansvarsgestaltning 55

8.2.4 Diskursiv strategi – Konfliktgestaltning & ansvarsgestaltning 55 8.2.5 Diskursiv strategi – mänskliga öden-gestaltning 56

8.2.6 Socialt ansvar – Mänskliga öden-gestaltning 57

8.2.7 Socialt ansvar – Ansvarsgestaltning 58

8.3 Slutord 59


9. Referenslista 60


10. Bilagor – Analysschema 65

(5)

1. Inledning

Kan miljöbrott rubriceras som ett brott mot mänskligheten? I en tid som idag, när vi alla vetenskapliga indikationer till trots, har så svårt att ändra våra invanda levnadssätt till förmån för naturen, finns det då något som kan ändra vårt förhållningssätt? Lagen, kunde vi möjligen föreslå, det är den som begränsar våra annars lustledda drifter från att leda oss till ett kollektivt mayhem. En annan idé vore att uppvärdera naturens egenvärde liksom ursprungsbefolkningar ofta gör. För hurdan är egentligen vår syn på naturen? Hur kommer det sig att de flesta av oss inte fäster någon särskild uppmärksamhet vid den, förrän den utkristalliserar sig som naturkatastrofer? Och vad kan ha bidragit till att vår bild av naturen är just sådan? Denna undersökning utgår ifrån gestaltningsteorins uppfattning att medierna har en viktig roll i skapandet av vår bild av verkligheten. Med det vill säga att rapporteringen om miljön i förlängningen kan antas medverka till att skapa den diskurs som möjliggör ett, hos individen, särskiljande mellan handling och verkan vad gäller miljö och natur. Mediernas val av källor, gestaltning och förespråkat ansvarsutkrävande är stora bidragande faktorer till hur vi ser på verkligheten, något som också kan anpassas till gestaltningen av miljöfrågan. Djerf-Pierre och Olausson skriver att klimatförändringarna aktualiserar frågor om ansvarsutkrävande både vad gäller orsaker och konsekvenser. Klimatet rör 1 oss alla, torts det är det inte alla som söker upp magasin som delger djupgående kunskap i frågan;

de flesta får sin kännedom via nyhetsmedier, därmed blir det viktigt att granska denna. 


I september 2016 tillkännagjorde ICC (internationella brottmålsdomstolen) att de, i befogenhet av att föra fram åtal för brott mot mänskligheten, hädanefter särskilt ämnar beakta brott som rör miljöförstörelse. Brott mot miljön skulle med andra ord kunna börja betraktas som brott mot mänskligheten. Att ett åtal som tidigare enbart rört våldshandlingar skulle vidgas till att inkludera svaranden även hos internationella bolag och affärsverksamheter, mottogs med positiv förvåning hos flera medier. En sådan förskjutning i ansvarsutkrävande gällande miljöförstöring kunde i förlängningen förhoppningsvis leda till en minskning eller förändring av denna typ av verksamhet.

Sophie Yeo som skrivit en artikel på temat i BBC News menade att ett systematiskt organiserande av brottsliga handlingar mot människor i närliggande omgivning under täckmantel ”utveckling”,

Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

1

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 254

(6)

inte kan anses vara mindre skadligt än vad krig kan vara. Det var enligt denna skribent på tiden att något gjordes för att detta handlande skulle bli lika oförsvarbart. 2

Att miljöförstörelse skulle kunna rubriceras som brott mot mänskligheten erbjuder en intressant ingång till föreliggande undersökning, samt en anmärkningsvärd utveckling som bör tas med i beaktning vid granskningen av undersökningens artiklar. För att synliggöra fokus för denna undersökning backar vi dock ett steg från detta uttalande av ICC och försöker utröna vad detta i själva verket implicerar – ekocide; brott mot mänskligheten? En given tolkning vore att detta betonar att brott mot miljön inte enbart påverkar miljön sedd isolerad, utan att de påverkar människor i sin tur. En annan tolkning, och den som följande undersökning ska komma att rikta fokus mot, är att miljön därmed i sig kan sägas inneha samma rättigheter som människor; och därmed bör ses på ”som en människa”. Det må låta något hårdraget, – men det är i själva verket omöjligt att sätta likhetstecken mellan brott mot miljön och brott mot mänskligheten, utan att samtidigt hävda att de båda bör betraktas mot samma värdegrund. En bekräftelse för denna betraktelse skedde år 2017 på Nya Zeeland och i Indien där sammanlagt tre floder berättigades juridiska rättigheter till ett ”värde av en människa”. Nyheterna om dessa floder är vad som underbygger materialet för följande studie; hur den journalistiska gestaltningen ser ut och vilka följder kan detta antas få för läsarens syn på förekomsten i sig.


1.2 Begrepp

Här presenteras kort ett par av de begrepp som bokstavligen eller indirekt förekommer i undersökningen och dess diskussion. Detta för att försäkra en överenskommen förståelse kring innebörden hos dessa. 


1.2.1 Ecocide

Ecocide är den av människan utförda aktiviteten som väsentligt skadar natur och dess ekosystem, med påföljande effekter hos de där levande organismerna (inklusive människan). Det kan definieras som omfattande skada på, eller förstörelse och förlust av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område. Denna förstörelse sker antingen genom mänskligt handlande eller via andra orsaker, i en 3

Sophie Yeo, (2020) Ecocide: Should killing nature be a crime? BBC News, https://www.bbc.com/future/article/20201105-what-is-

2

ecocide Hämtad 2020-12-28

Unger-Salén, Kerstin, (2015) I tysthet förgiftas vi allt mer – Del 4: Du bestämmer om vi ska ha en giftfri värld, Newsvoice,

3

2015-10-26 https://newsvoice.se/2015/10/i-tysthet-forgiftas-vi-allt-mer-du-bestammer-om-vi-ska-ha-en-giftfri-varld/

(7)

sådan omfattning att invånarnas möjligheter till att integrera med området allvarligt inskränks.

Redan 1980 definierades termen ”environmental justice” vilken inringar tanken om den rättvisa som bör upprättas kring naturens förmåner, men också kring dess baksidor. Begreppet ”Ecocide”

etablerades ännu tidigare under Vietnamkriget (1970) då USA använde sig av kemiska vapenmetoder mot naturen, för att skada fiendens livsmiljö och i förlängningen också fienden. 4 Ecocide har sedan dess varit uppe i många domar med avsikt att adderas till listan av internationella brott, det kommer kontinuerligt upp till diskussion i domstolen i Haag om huruvida det bör betecknas som ett internationellt brott även i fredstider. 
5

1.2.2 Antropocen

I vår tidsålder utsätter människan mer än någonsin förr naturen för påfrestningar som går emot dess naturliga kretslopp. Ordet antropocen föreslogs år 2000 av nobelpristagaren och atmosfärskemisten Paul Crutzen, som menade att människans nuvarande påverkan på jordens miljö är så signifikant att det motiverar ett införande av en ”ny geologisk epok”. Begreppet ska alltså beteckna människans 6 orsakande av anmärkningsvärda förändringar på jordens geologi och dess ekosystem, miljöförändringar inkluderade. Men en antropocentrisk infallsvinkel omfattar även i stort människans dominans över alla levande arter och människan ”sedd som universums centrum”. 
7

1.2.3 Tokenism

En tokenism är någonting som sker mest för syns skull, det vill säga en symbolisk handling som egentligen inte har någon faktisk och värdemässig grund. Begreppet användes tidigt av exempelvis Martin Luther King som menade att ansatsen för att lösa segregationen mellan svarta och vita enbart var tokenismer, de löste inte de egentliga problemen; inställningsfrågan och de gemensamma värdegrunderna. I en forskningsstudie om att dekolonialisera musikundervisning genom att ta ett 8 särskilt grepp om tokenismer och hur de uppträder, skriver Juliet Hess att ”[t]okenistic curricula

Brady, Lisa M. (2014) ”Review of The Invention of Ecocide: Agent Orange, Vietnam, and the Scientists Who Changed the Way We

4

Think about the Environment, by David Zierler”, Journal of Cold War Studies 16, no. 1 (2014): 224-226 s. 224-225

Lindgren, Tim. "Ecocide, Genocide and the Disregard of Alternative Life-systems." The International Journal of Human Rights 22,

5

no. 4 (2018): 525-49. s. 526

Rose, J. (2009) Möt Paul Crutzen - Hela livet i hetluften Forskning & Framsteg, 2009-03. https://fof.se/tidning/2009/3/mot-paul-

6

crutzen-hela-livet-i-hetluften Hämtad 2020-11-18

Haglund, John & Blomberg, Johan. (2016) Världen som bestånd och representation - Antropocen, teknologi och konst genom

7

Heideggers filosofi, Ekfrase, 2016-01-02 https://www-idunn-no.till.biblextern.sh.se/file/pdf/66933198/

vrlden_som_bestaand_ochrepresentation_-_antropocen_teknol.pdf

Luther King, M. (1962) The Case Against 'Tokenism'; The current notion that token integration will satisfy his people, says Dr. King, is

8

an illusion. Today's Negro has a 'new sense of somebodiness, The New York Times Magazine, 1962-08-05. Artikeln är baserat på ett muntligt tal, arkiverat material, hämtat 2020-11-20

(8)

tend to do things in isolation, out of context.” Numera används begreppet även för att på detta sätt 9 beskriva denna slags problematik, där ett handlande snarare sker för att stilla en befintlig kritik, eller ge sken av ett förändringsarbete, än som ett bevis på en förändrad strategi.


2. Bakgrund


År 2014 publicerade Naomi Klein en omdebatterad och därefter filmatiserad bok om klimatkrisen och dess utmaningar. I denna bok, This Changes Everything: Capitalism vs. the Climate, skriver Klein följande citat: 
10

För att förstå att förslaget från ICC, att i likhet med de ursprungsbefolkningar Klein hänvisar till börja betrakta naturen som innehavare av ett egenvärde – kan tolkas som något kontroversiellt, krävs en viss förförståelse kring etiska och moraliska överväganden vad gäller natur och kultur. En sådan förförståelse ger oss också en mer friktionsfri ingång i studiematerialet.


2.1 Mänskliga rättigheter

Först och främst behöver vi förståelse för att vi normalt sett särskiljer människa (kultur) och natur.

Åtminstone så har den definitionen varit knivskarp i västvärlden alltsedan vetenskapens intåg och tiden för kolonialisering. I dessa fall användes definitionen natur och kultur som ett argument för att

”ta över” mark redan bebodd av landets folk, med motiveringen att den ”förnuftiga” människan värdig en civilisation, visste hur att bemästra naturen, det har länge ansetts vara en grundläggande definition för en förnuftsstyrd, modern människa. Bara om man på detta vis tillgodogjorde sig 11 markens fruktbara kapacitet kunde man hävda äganderätt till densamma. Åtminstone var det ungefär så John Locke formulerade sig i sin text Två avhandlingar om styrelseskicket, där han hävdar att all mark som är obrukad (i den västerländska definitionen av ordet) därmed kan ses som

Hess, Juliet. (2015) ”Decolonizing music education: Moving beyond tokenism”, International Journal of Music Education 2015, Vol.

9

33(3) 336–347, s. 339

Klein, Naomi, This changes everything: capitalism vs. the climate, Allen Lane, London, 2014. s. 380

10

Burkhart, Brian, Indigenizing philosophy through the land : a trickster methodology for decolonizing environmental ethics and

11

indigenous futures, Michigan State University Press, USA, 2019, s. 34

Indigenous rights – if aggressively backed by court challenges, direct action, and mass

movements demanding that they be respected — may now represent the most powerful barriers protecting all of us from a future of climate chaos.

(9)

föremål för ägande för hela mänskligheten – tills dess någon gör anspråk på dess produktivitet. 12 Ännu längre bakåt kan detta förstås sägas komma ur en kristen syn på människan som den varelse som ålades ansvaret att namnge och bemästra alla andra ting. När vi på så sätt inrättat ett system 13 där vi särskiljt det som kan och inte kan ha ett inneboende egenvärde, så krävs det möjligen att vi på nytt utvidgar och expanderar den här rättigheten och förmågan till egenintresse, för att kunna inkludera miljön i dessa frågor ånyo. Att frågan kring denna eventuella nya brottsrubricering är komplex råder det inga tvivel om, men att det i grund och botten handlar om hur vi ser på ansvar och moral är självklart. Många tänkare har skrivit om detta perspektiv av antropocentrismen rörande vår relation till djur, bland andra Peter Singer i boken Djurens frigörelse och Donna Haraway med The Companion Species Manifesto: Dogs, People, and Significant Otherness. Tolkningar kring vår relation till naturens egenvärde tilltar, och kommer med stor sannolikhet utöka sin kanon under kommande år. 


2.2 Ursprungsbefolkningarnas och hinduernas kamp

År 2017 blev tre av världens största floder berättigade juridiska rättigheter enligt lag, Whanganuifloden på Nya Zeeland, och Ganges och Yamuna i Indien. Frågan kring Whanganuifloden och dess välbefinnande har pågått under en lång tid. Ända sedan början av 1900- talet då britterna gick in i Nya Zeeland för att kolonialisera landet har Maorierna (ursprungsbefolkningen) kämpat för att behålla rätten till- och rätten att bruka floden. För folket har floden en såväl spirituell, kulturell, som praktisk betydelse, likväl som ett historiskt värde och funktion som social förbindelse. Folket kallar floden ”Te Awa Tupua”, vilket benämner den som en i deras liv integrerad och levande enhet. Kolonisatörerna å sin sida såg sig alltså som överlägsna 14 naturen, de såg sig som några som skulle behärska naturen. I Liz Charpleixs artikel på ämnet ”The Whanganui River as Te Awa Tupua: Place-based law in a legally pluralistic society” betonar hon denna tvist som uppstod ur kolonialismens ensidiga exploation av människa, land och kultur.

Kolonisatörerna förstörde hellre än förstod de lagsystem som påträffades hos ”erövringarna”. Det 15 avtal som tillsist stiftades mellan de brittiska kolonisatörerna och Maorierna år 1940 resulterade i en

Burkhart, Brian, Indigenizing philosophy through the land : a trickster methodology for decolonizing environmental ethics and

12

indigenous futures, Michigan State University Press, USA, 2019, s. 34 Gud till Adam i första Moseboken

13

Charpleix, Liz (2017) ”The Whanganui River as Te Awa Tupua: Place-based law in a legally pluralistic society”, The Geographical

14

Journal, Vol. 184, Issue 1, 2018-03, S. 19-30, s. 20

Charpleix, Liz (2017) The Whanganui River as Te Awa Tupua: Place-based law in a legally pluralistic society, The Geographical

15

Journal, Vol. 184, Issue 1, 2018-03, S. 19-30, s. 22

(10)

konflikt, vilken främst utgjordes av Maoriernas och britternas skilda sätt att se till interaktionen mellan människa och natur. Charpleix utforskar vilken roll denna avvikande (åtminstone från en antropocentrisk) världsbild kan ha i vår relation till miljön idag. Utifrån en allmän oro över tillämpningen av avtalet mellan Maorierna och britterna, upprättades efterhand en tribunal som skulle hantera oenigheter i tolkningen av avtalet, denna växte efter tid och har sedan på sikt grundat beslutet att idag tillskriva floden juridiska rättigheter. Ganges i Indien räknas till hinduismens 16 heligaste flod, och tillsammans med bifloden Yamuna bidrar floderna till stora delar av landets behov av bevattning. Floderna är under direkt hot av stora föroreningar, vilka inte enbart påverkar växt- och djurlivet i floderna men också den stora mängd människor som är beroende av dem. 
17

2.3 Juridiska rättigheter

Behovet av att skydda världens vatten är stort, och genom att berättiga dessa floder juridiska rättigheter kan alla angrepp på deras välbefinnande väcka åtal likvärdigt det som gäller för angrepp mot en enskild individ. Trots att det låter som en positiv utveckling och ett innovativt lagförslag för att bevara naturens hälsa, menar Madeleine Lovelle att detta även inkluderar en hel del utmaningar.

Det skriver hon i sin artikel ”Entering Unchartered Waters: Awarding Legal Rights to Rivers”.

Lovelle menar att en av dessa utmaningar kommer i form av just utvärderingen; hur kan vi – eller flodens förmyndare – avgöra när naturen drar mer nytta av vårt skydd än vad människor drar nytta av att utnyttja dess resurser? Det hela kunde resultera i en konkurrens mellan människa och natur, skriver hon. Hon lyfter också problematiken med den ekonomiska aspekten av rättsprocesser och 18 dylikt, och skriver att Whanganuifloden inte bara hade en lång process av överenskommelser och kompromisser bakom lagstiftandet, utan också ett ekonomiskt stöd för att verkställa lagen. Vid 19 beslutet rörande de indiska floderna fanns däremot varken det ekonomiska stödet eller den kommunala och medborgerliga medverkan som bidragit till att forma beslutet på Nya Zeeland.

Detta kan medföra till olika utfall menar hon, vilket vi ska komma att se nedan i analysen av nyhetsrapporteringen kring flodernas lagstiftande, och i synnerhet i frågan kring den indiska

Charpleix, Liz (2017) The Whanganui River as Te Awa Tupua: Place-based law in a legally pluralistic society, The Geographical

16

Journal, Vol. 184, Issue 1, 2018-03, S. 19-30, s. 23-24

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

17

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/

57757024.cms Hämtad 2020-11-09

Lovelle, Madeleine. (2018) ”Entering Unchartered Waters: Awarding Legal Rights to Rivers” Australien: Future Directions

18

International, s. 5

Lovelle, Madeleine. (2018) ”Entering Unchartered Waters: Awarding Legal Rights to Rivers” Australien: Future Directions

19

International, s. 5

(11)

lagstiftningen där en konfliktgestaltning porträtterar en framträdande skepsis.


2.4 Etik och filosofi i nyhetsrapportering

I en artikel med titeln ”Philosophy as News: Bioethics, Journalism and Public Policy” skriver professorn Kenneth W. Goodman om den viktiga roll media spelar i förhållande till våra personliga ställningstaganden, med fokus på de olika sorter av bioetiska frågor vi förhåller oss till idag. Bioetik är det vetenskapliga område som behandlar sambanden mellan å ena sidan biologi, naturvetenskap och medicin, och å andra sidan etik, filosofi och teologi. Bioetiken kan antas syssla med frågor såsom genteknik, könskorrigering och människoceller i djur, men i denna kategori kan även ämnet för denna uppsats, dvs. naturenheter sedda som juridiska personer, räknas in. I relation till uppsatsens ämne, och i relation till hur lite som hittills skrivits om detta specifikt (sett till att företeelsen bara är tre år gammal) utgör parallellen till bioetikens representerande i journalistiken ett närliggande ämne. Gemensamt för samtliga bioetiska frågor är, liksom miljöfrågan, att de oftast är politiskt laddade. Goodman skriver att den tilltagande förekomsten av frågor som rör bioetik i 20 nyhetsmedia ökar ansvaret hos journalister och även hos deras källor, en likhet bioetiken delar med miljöjournalistiken som är mycket beroende av vetenskapliga källor för sin trovärdighet. Sett till de potentiella fördelarna med en högkvalitativ etisk rapportering, menar Goodman att det vore gynnsamt att se ett tätare samarbete mellan journalister och deras bioetiska källor, något som kunde bidra till att undvika överdrivet förenklade gestaltningar. I studien Context is key: The Media Role 21 in Shaping Public Perceptions about Environmental Issues skriver Kristan Cockerill utifrån en annan vinkel om ett liknande tema. Hon menar att många miljöexperter drar sig för interaktionen med media, eftersom deras ord kan bli vrängda och deras mening felrepresenterad i en sådan förenklad form. Men liksom Goodman också skriver är ett sådant ställningstagande inte hållbart i 22 det långa loppet. Goodman undersöker i sin artikel detta som han anser har fått en för fattig fördjupning – filosofens roll i journalistiken – sedd som en subregion av inflytande över lagstiftandet i samhället i stort. Sett till den stora roll media därmed kan antas ha i förhållande till 23

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

20

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 188

Goodman, KW. 1999. ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

21

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 197

Cockerill, Kristan (2002) ”Context Is Key: The Media Role in Shaping Public Perceptions about Environmental Issues”,

22

Environmental Practice 4 (2002):107 - 113, s. 107

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

23

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 182

(12)

vår politiska inställning och valet på våra politiska valsedlar, är denna aspekt viktig att ta med i denna undersökning. Denna undersökning ser till hur rapporteringen sett ut rörande just frågan om lagens inverkan. Huruvida lagstiftning kan lösa de värdemässiga dilemman som samhället ställs inför rörande naturen i modern tid, samt med tanke på att lagar nu upprättas som ett försök att medla med människans beteenden.


Sammanfattningsvis har vårt sätt att se på naturen alltså härletts ur de lagar och regler som uppkommit över tid, vilka hämtat stor andel inspiration ur kolonialiseringens sätt att härska och dominera, samt vår syn på äganderätt av såväl material som mark. Denna lagstiftning har genom tid och historia lett till ett obetänksamt förhållande till djur och natur. Den ena – djurfrågan – har redan passerat organiserandets begynnelse. Den andres tid är nu, när miljöfrågan blir allt mer angelägen, både globalt (bränder och miljökatastrofer) och nationellt (Greta Thunberg). Genom att börja ifrågasätta hur vi ser på naturen, ifrågasätter vi dessa gamla lagstiftningar, vilket i sin tur ger upphov till nya lagar – som vi ser via valt studiematerial hos Nya Zeeland och Indiens lagstiftning för floderna Whanganui, Ganges och Yamuna. Det går givetvis att ställa frågan om huruvida samma metod som gav upphov till problemet från början – det vill säga lagstiftning – verkligen kan vara lösningen för samma problem, en fråga vi också återkommer till tack vare rapporteringens innehåll.

Vi ska också vidare till det som Goodman leder in på, spåret kring etisk och filosofisk rapportering i relation till detta ämne, och hurdant det formar allmänhetens syn på saken. Detta kan i förlängningen – som sett med fallen om floderna – ge upphov till just lagförändringar. Det blir viktigt att lägga vikt vid tonlägen och vetenskapliga inslag i granskningen, och bli varse hur pass artiklarna möjliggör för läsaren att få ingående förståelse för händelsen. En journalistisk gestaltning som tillåter läsaren att tänka tematiskt ökar chansen för läsaren att kunna fälla ett moraliskt omdöme om denna utveckling, och göra individuella ställningstaganden till denna och liknande lösningar i framtiden.


3. Syfte

Syftet med denna undersökning är att klargöra hur rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter gestaltades i media. Via detta syfte når vi en problematisering kring hurdant denna gestaltning – i likhet med annan journalistik – kan tänkas bidra till att forma bilden av verkligheten, och därmed synen på människans relation till naturen. För att betona den potentiella vikt en lagförändring kan ha i relation till våra invanda beteenden, går det att likna detta exempel vid kampen för djurens

(13)

rättigheter och även längre tillbaka i tid – barnets rättigheter. Båda dessa förespråkade ett lagstiftande om förbud mot felaktig behandling och övergrepp, vilka bidrog till att normalisera samma förbud. Sett till faktum att ett sådant skifte i vår syn på naturen kan vara oundgängligt för vårt fortsatta levande på jorden, anses studieämnet härmed angeläget.


Genom en kvalitativ textanalys av tre artiklar ur respektive fem medier, ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det analysschema som applicerats på materialet finns bifogat, i detta finns en mer utförlig beskrivning för vardera frågeställnings nyanser. Följande fem frågeställningar är undersökningens huvudfrågor:


❖ Vilket är artikelns huvudsakliga tema? 


❖ Vilka perspektiv har närvaro, respektive frånvaro i artikeln?


❖ Hur ser språket ut på detaljnivå?


❖ Vilka är de främst förekommande diskursiva strategierna? 


❖ På vilket sätt uppmärksammar artikelns innehåll ett socialt ansvar? 


4. Tidigare forskning och vetenskaplig bakgrund

Miljöjournalistiken är ett multidisciplinärt forskningsfält. Djerf-Pierre och Olausson skriver att vi antingen kan betrakta en tidlös eller kontextuell definition av miljöbegreppet. Den tidlösa omfattar 24 all journalistik om naturen, inklusive den biologiska livsmiljön och människans relation till denna.

En kontextuell tolkning ser miljön som en social miljövärld, den betecknar de sociala praktiker och institutioner som skapats för att ordna och hantera människans förhållande till de biologiska livsprocesserna på jorden. Språket och därmed mediekommunikationen, menar de, utgör en fundamental del av en sådan social miljövärld som vi tillsammans upprättar. Utifrån detta kan vi 25 avläsa undersökningens vikt; att utröna hur denna nyhet kommunicerats för att förstå vilken miljövärld den i sin tur medverkar till att upprätta. För att utforma en analysstrategi för denna undersökning har tidigare forskning och artiklar som angränsar miljöämnet varit nödvändiga, och bland andra teman som journalistik & filosofi, fredsjournalistik, samt kritisk diskursanalys har varit till hjälp. De tidigare studierna har låtit synliggöra paralleller mellan dessa olika teorier. 


Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

24

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 244

Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

25

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 244

(14)

Sett utifrån normer för nyhetsvärdering passar inte alltid en avancerad och djuplodande nyhet in i formuläret. Detta kommenterar Robert A Hackett i sin artikel kring fredsjournalistik, så gör även Kenneth W. Goodman i sin om filosofi och bioetik. De enas kring svårigheten i, men också viljan och utvecklingsförmågan hos, den omställning det skulle innebära att om-utvärdera dessa värderingsformulär. Juanita J. Apostolis är inne på samma tema i sin kritiska diskursanalys av National Geographics porträttering av global uppvärmning, då hon undrar hur det språkligt sett

”fuskas” med metaforer. Med andra ord; vilka förenklingar sker och på bekostnad av vilket innehållsligt värde. I nedan undersökning ska generaliseringar av grupper och ideologiska betraktelser gynnas av att ta hjälp av Apostolis resonemang. Goodman påpekar även hur vissa förkunskaper – som inte alltid erbjuds i rapporteringen – kan vara oumbärliga för läsarens möjlighet att fatta ett beslut om vad innehållet egentligen har för verkan. För att hjälpa läsaren med detta kan en variation mellan episodisk och tematisk gestaltning vara nyttig, att låta visa att en viss sakfråga kan ha större inverkan ifall den tänks i ett större perspektiv, i den rapportering som här analyserats förekommer båda spår. Nedan följer en redogörelse för dessa tre teoretikers tankar kring- och angränsande miljöjournalistik.


4.1 Fredsjournalistik och klimatjournalistik – vad kostar en dramatisk effekt?

I Robert A. Hacketts artikel på temat fredsjournalistik utvärderas fredsjournalistikens möjligheter att appliceras på klimatkris-journalistik. Hackett är professor i mediekommunikation på Simon Fraser University och har i huvudsak forskat på medieaktivism, politisk kommunikation och nyhetsanalys.

Genom resonemanget i hans text ges insikt i vad som definierar de två metodernas (fredsjournalistik

& miljöjournalistik) för- och nackdelar i angreppssätt för nyhetsrapportering, vilket har gett tillgång till att urskilja sådant som framträder i de artiklar som i följande undersökning har analyserats.


4.1.1 Nollsummespel

Hackett inleder med att beskriva kontrasten mellan krigsjournalistik och fredsjournalistik.

Krigsjournalistik porträtterar traditionellt konflikter mellan grupper och nyttjar just våldsaspekten som en stark ingrediens för att skapa intresse. Fokus ligger främst på de mest framträdande grupperna i konflikten, oavsett om dessa utgör en representativ bild av helheten eller ej.

Krigsjournalistiken väljer att demonstrera parternas olikheter snarare än likheter, det vill säga:

rapporteringen uppmuntrar till en konfliktstämning. Anledningen till att Hackett tar med denna referens i sin studie, och varför jag nämner den här, är för att framhäva kontrasten sinsemellan. Sett

(15)

till mitt material som rör miljörapportering kan samma sak påstås ske; miljöjournalistik gestaltas ofta som en konflikt mellan olika intressen, vare sig det rör politiska, ekonomiska eller andra. Djerf- Pierre & Olausson skriver att miljöjournalistiken, där den inte har en konflikt rörande dess trovärdighet, måste hitta andra aspekter än konflikt för att gestalta miljöfrågan. Men ibland är det 26 också en funnen konflikt som hjälper till med gestaltningen, vilket vi ska se i konflikten mellan den nya lagen och dess förutsättningar för implementerande i utredningen om floderna nedan.

Dessutom, skriver Hackett, förhåller sig krigsjournalistiken uteslutande till ett ”här-och-nu”, den ser inte till vilka orsaker som lett till vilken verkan, utan förutsätter ett slags ”nollsummespel”. Denna kortsiktiga rapportering är av periodisk art, och inte kompatibel med den sociala ansvarsteori vi ska beakta i teori-avsnittet. Fredsjournalistiken å andra sidan, försöker jämna ut just denna typ av konfliktbetonade rapportering, genom att lyfta de aspekter som här utesluts. Även om det är just en konfliktskapande dramaturgi som etablerats som normativ för nyhetsvärde, så behövs den inte för att ett ämne ska vara av intresse menar Hackett. Liksom professorn Kenneth W. Goodman i nästkommande studie anser att vi inte får vara rädda att lita på att våra läsare har ett fungerande intellekt, anser Hackett att konflikten kan vara en inre, likväl som en representerad yttre, och ha stor verkan i båda fall.


4.1.2 Vi och dem blir till ett

Hackett menar att fredsjournalistikens filosofi sammanfattningsvis kan sägas vara att förstå att ”när fredsjournalister fattar ett beslut om vilken nyhet de ska rapportera och hur de ska rapportera den – så skapar de i sin tur en möjlighet för samhället i stort att utvärdera och överväga denna ickevålds- respons som alternativ till konflikt.” (min övers.) Detta hör naturligtvis tätt ihop med teorier kring 27 diskursanalys och social ansvarsteori vilka båda utvärderas inom kort. För att utforska om och hur det går att mjuka upp de hårda linjeringarna i en konflikt mellan våra offer och deras grymheter framhåller Hackett fredsjournalistikens växande repertoar av filosofisk support, metodologiska guider och praktisk erfarenhet. Han betonar att även om fredsjournalistikens syfte – till skillnad från miljöjournalistiken – är att minska våldsamma konflikter snarare än miljöförstörelse, så är dess etiska horisont; ett fredligt, rättvist och hållbart globalt samhälle, samstämmig med miljöjournalistiken. I ett försök att skapa journalistik som är både vetenskapligt grundad och politiskt rättfärdigad har fredsjournalistiken aktivt försökt upprätta förankring mellan vetenskapen

Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

26

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 251

Hackett, A. Robert. (2017) ”Can Peace Journalism Be Transposed to Climate Crisis Journalism?" Pacific Journalism Review : PJR 23,

27

no. 1, s. 15

(16)

och journalistiken. Vi ska se samma argument även hos Goodman, som yrkar på samarbete mellan journalist och filosof. Hackett menar att ett rapporteringssystem som enbart framhåller konflikter framkallar en feedback-loop mellan journalistik och politiska beslut, när konfliktjournalistik ser ut som den gör skapar den incitament för just konflikter. Hackett förespråkar med andra ord inte en rak konsekvensneutralitet i rapporteringen utan snarare ett, i enlighet med filosofen Levinas etiska teorier, socialt ansvar. Liksom miljöjournalistiken syftar fredsjournalistiken hellre till att upprätta en relation med publiken, och det har dessutom visat sig att fredsjournalistiken i förhållande till den konfliktbetonade krigsjournalistiken har frammanat ”en större andel empati, hopp och engagemang med argument mot hegemoniska strukturer”. Det som Hackett här påpekar; att en konfliktfylld 28 rapportering medverkar till att skapa polarisering i samhället, är en viktig poäng att hålla fast vid inför utredningen om materialets tematiska och diskursiva inverkan. 


4.2 A Critical Analysis of Global Warming coverage in the National Geographic


 För att ge ett rakare utgångsläge i det egna uppsatsskrivande och dess stomme, har hjälp funnits hos Juanita J. Apostolis granskningsarbete. Hon har via diskursanalytiska metoder analyserat National Geographics rapportering av global uppvärmning över ett tidsspann av tio år. Uppsatsen inleds med en kort presentation av Apostolis studieobjekt, en tidning som uppger sin agenda vara är att inspirera människor till att bry sig om miljön. Apostolis undersökning ska förhålla sig till representationen av fenomenet av global uppvärmning, och redan i ett tidigt stadie kan hon märka att vissa artiklar framhåller problemet som gravt allvarligt, emedan åter andra beskriver det vara en bluff för att samla pengar till olika organisationer. Det blir med andra ord tydligt att trots att det är 29 samma medie, så kan helt olika ”verklighetsuppfattningar” presenteras. 


4.2.1 Diskursiva metaforer

Apostolis betonar inledningsvis att det idag är många som vänder sig till såväl specifika tidningar som tv-program för att inhämta mer ingående information om de komplexa miljöfrågor som ligger på dagordningen, än vad traditionella medier erbjuder. Människor känner med andra ord ett behov att söka sig vidare för att få mer information, och med detta i baktanken kan vi förstå hur stor inverkan såväl sådana tidningar som vanliga nyhetsmedier har på läsarnas verklighetsbild av miljön.

Apostolis skriver att innehållet ofta främjar den vetenskapliga källa som står för artikelns

Hackett, A. Robert. (2017) ”Can Peace Journalism Be Transposed to Climate Crisis Journalism?" Pacific Journalism Review : PJR 23,

28

no. 1, s. 18

Apostolis, J. J. (2011) ”A critical analysis of Global Warning coverage in the National Geographic” Applied Media Studies in the

29

Faculty of Arts at the Nelson Mandela Metropolitan University, Cite Seer X (2012) s. 10

(17)

utgångspunkt, och emedan den vinkeln visserligen kan redogöra för såväl vetenskapliga- och ekonomiska-, som statsintressen, så utelämnas samtidigt andra mänskliga värden. Från detta kan 30 vi dra en rak parallell till den sociala ansvarsteorin som presenteras nedan och dessutom stärka det vi redan tagit upp angående miljöjournalistikens stora beroende av källor, samt den färdiga rapporteringens påverkan av valet av källor. Genom textanalys resonerar hon att hon kan komma åt de värderingar som ligger inbäddade i texten, men även vilka som saknas. På den vägen kan en analys nå fram till vad detta ger för effekt hos den individuella läsaren; en stringent summering av detaljernas narrativ möjliggör ett skådande av artikelns huvudsakliga vinkel, menar hon.


4.3 Filosofi som nyheter

Kenneth W. Goodman är professor på University of Miami Miller School of Medicine med uppdrag vid bl.a. institutionen för filosofi, institutionen för hälsoinformation och institutionen för datateknik.

I sin artikel ”Philosophy as News: Bioethics, Journalism and Public Policy” beskriver han den ambivalenta relation journalistiken har till nyhetsinnehåll som i huvudpart utgörs av ”idéer”.

Artiklar av den arten är lika svåra att författa som att förstå. Han menar att återgivningen av filosofiska infallsvinklar idag ofta är bristfälliga – vilket med hänsyn till medias struktur, tempo och behov av publikens uppmärksamhet egentligen inte är speciellt förvånande. Visst har media en viktig roll, men innehållet är sällan speciellt upplysande menar Goodman, snarare är den av alarmerande karaktär. Sett till miljöjournalistikens ambivalenta förhållande till vetenskapen kan vi 31 se hur dessa båda och dess inneboende problematik ligger varandra nära.


4.3.1 Nyhetsvärde vs. vetenskaplig förståelse

En viktig poäng som Goodman slår fast i sin artikel är felaktigheten i tron om att en filosofisk infallsvinkel inte kan möta de tre främsta kraven för ”nyhetsvärde”. Det normativa nyhetsvärdet efterfrågar att nyheten ska vara intressant, ha ett ekonomiskt intresse och vara viktig. Visserligen är samtliga krav något godtyckliga, fastslår Goodman, en person kan tycka att det ena är viktigt, en annan inte. Och intresset, menar Goodman, är en psykologisk konstruktion som därmed kan såväl upprätthållas som omskapas med samma medel med vilka det från start bildades, här syftar han till våra kognitiva scheman (normer) och de sociala diskurserna som vi ska redogöra för i teoridelen

Apostolis, J. J. (2011) ”A critical analysis of Global Warning coverage in the National Geographic” Applied Media Studies in the

30

Faculty of Arts at the Nelson Mandela Metropolitan University, Cite Seer X (2012) s. 13

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

31

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 184

(18)

nedan. Det viktiga i en nyhet bekräftas med att den har inverkan på våra liv, och genom att vara nödvändig för våra möjligheter att fatta legitima beslut som samhällsmedborgare. I enlighet med den sociala ansvarsteorin menar han att ”It will be difficult or impossible in many cases to say in advance whether any particular datum will affect my life, or how great an affect it will have. Writers and editors must judge the datum and other information and assess whether it is important and, if so, whether it is important to enough people to warrant publication.” Här pratar han om socialt 32 ansvar, i motsats till konsekvensneutralitet. Hellre än att avgöra om ett specifikt reportage ska med, kan vi se det från andra hållet och utröna om det istället finns någon risk i att inte rapportera om det. För medborgare i ett demokratiskt samhälle är det av yttersta vikt att bli informerade i frågor som rör möjligheten att fatta välgrundade beslut om hur man exempelvis ska rösta. Eftersom hur vi röstar avgör hur våra lagar och regler i samhället ser ut, så är det rimligt att dra dessa prickar till en cirkel – för att få relevant information om detta, krävs en gedigen bevakning av samhällets alla fenomen. En för smal rapportering kan resultera i det som i journalistisk teori förklaras via benämning episodiska och tematiska gestaltningar, det vill säga att allmänheten inte förstår att det handlar om ett samhälleligt ansvar, utan istället riktar blicken mot individen eller den specifika sakfrågan.


4.3.2 Journalistens källor

Goodman menar att många av de bioetiska dilemman som uppstår har sin upprinnelse i vetenskapliga framsteg där varken journalist eller läsare har insyn. En läsare som exempelvis är obekant med grundläggande kunskaper om genetik har svårt att förstå på vilket sätt genetiska provtagningar innebär ett etiskt ställningstagande. Samma kan hävdas i beaktandet av miljöfrågor;

när det hos läsaren saknas en grundläggande kunskap om oljehanteringens inverkan på miljön, kan gemene läsare inte förstå att de – samtidigt som de fattar ett beslut om vilken politisk aktör de skänker sin röst, i förlängningen fattar ett etiskt beslut om naturen och i förlängningen barnens framtid. Till detta tillägger Goodman dock den svårighet som uppstår vid en sån sorts journalistik som, likt miljöjournalistiken, måste förlita sig på experter och sakkunniga, något som också Olausson och Djerf-Pierre påpekar i sitt kapitel ”Miljöjournalistik” i Handbok i journalistikforskning, där de anmärker på att relationen till källor är ”ambivalent”. Hur avgör du 33

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

32

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 185

Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

33

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 249

(19)

vem som är en expert om du inte själv är en expert? Istället förenklas redovisningen av materialet, lite som Hackett skriver ovan om konfliktjournalistiken som upprättar ett vi och dem, en vinnare och en förlorare. Oftast, menar Goodman, nöjer sig en reporter med att tala med en källa för att få svar i etiska dilemman, trots att det givetvis finns flera olika riktningar för samma sakfråga.

Journalisten gör alltså en utvärdering av källan som del av en homogen grupp. Det här sättet att rapportera moraliska domslut utan argumentation är som att berätta skämtets poäng utan det förestående skämtet – och värst av allt; det leder inte läsaren till att i framtiden kunna fälla liknande domar utifrån samma förkunskap. ”Journalists already recognize that the arts, sports and opinion, for instance, need not or ought not be treated in the same way as news stories about public hazards, crime, governance, etc. Ethics should similarly be assigned a special status.” Miljöjournalistiken 34 sedd som en kategori med övervägande etiska moment, kan i det här fallet påstås ha likheter med kulturjournalistiken. Roosvall, Widholm & Riegert skriver i sitt kapitel ”Kulturjournalistik” i ovan nämnda Handbok i journalistikforskning att den kulturella sfären har betydelse för identitet och meningsskapande, vilket i förlängningen underbygger politiskt engagemang. Kulturjournalistiken 35 anges alltså ha en uttalad ambition att förmedla kunskap och väcka insikter om komplexa sammanhang i medborgarens relation till samhället. Denna journalistik vill förmedla en alternativ förståelse av samhället jämfört med den som hen får av nyhetskonsumtionen, och jag tror – liksom Goodman och Hackett, att den som rapporterar om miljön kan komma att i framtiden ha en mer liknande roll som den hos kulturjournalisten, och ha en mer subjektiv roll. Åtminstone om vi ska få se fler nyheter som till exempel dessa kring flodernas rättigheter, som beskriver en inte minst sagt komplex relation till naturen som kräver ett problematiserande redan i rapporteringen.

Sammanfattningsvis; för miljöjournalistikens väg framåt efterfrågas en högre verkshöjd i rapporteringen, journalisten måste vidga vyn för läsaren genom att bjuda in fler perspektiv och också – trots begränsade ekonomiska resurser och bristande stöd i dagordningen – själv bli mer insatt i ämnet kring miljön och våga rapportera det som möjligen kräver lite ansträngning för att förstå. Komplexiteten hos miljöfrågan behöver, som Goodman menar, bli tagen på allvar genom en ordentlig ansträngning från mediernas håll. Förhoppningsvis ska Hacketts studie om fredsjournalism och dess kompatibilitet med miljöjournalistik kunna synliggöra detta

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

34

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 191

Roosvall, A, Widholm, A & Riegert, K. ”Kulturjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

35

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 268

(20)

konfliktskapande narrativ i nedan studiematerial, samt synliggöra hur det är etiskt oförenligt med målet kring miljörapporteringen, eftersom det sätter fokus till konfliktens lösningar snarare än dess uppkomst (och dess lösningar). Därtill kan den hjälpa för att granska på vilka sätt journalistiken verkar för motsatsen – låter de kompromisser framträda? Från Hacketts studie utvinns bland annat det som här ska kallas ”nollsummespel” (konflikten) och ”Vi och dem blir till ett” (vetenskapens närvaro som understryker fakta och kännedom). Hos Apostolis dras nytta av studiens upplägg samt de många teoretiska vinklar och frågeställningar, bland de främsta ska nämnas diskursiva metaforer – det vill säga omskrivningar eller förenklingar som hävdar en överenskommelse mellan det rådande läget och läsaren. Även diskursen kring retoriska medel och ideologisk syn på mänskligheten, frågor som av Apostolis härleds via Foucaults diskursbegrepp, kommer att hjälpa i granskningen. Från Goodmans studie förstärks incitamentet till att se till det konfliktbetonade narrativ som också Hackett skriver om i sin artikel, det vill säga att förenkla och utelämna nyanserna, på bekostnad av verklig förståelse. Utifrån Goodmans text undersöks även om rapporteringen tillåter frågan i rapporten att växa ut i ett större perspektiv, om den har möjlighet att betraktas tematiskt hellre än episodiskt och om det finns en ambition att på ett uttömmande sätt vetenskapligt redogöra för nyheten. Samtliga studier hjälper att klargöra på vilket vis rapporteringen gestaltar floderna i fråga och hur synen på lagstadgandet ser ut i rapporteringen.

5. Teoretisk ram

Den här undersökningen ska göra bruk av följande teorier; journalistisk etik (social ansvarsteori, Levinas ansvarsmoral), gestaltningsteori och diskursteori. Den sociala ansvarsteorin lägger en grund för att synliggöra de moment i journalistiken där rapporteringen kan tänkas ta hänsyn till nyhetens följdverkan eller ej. Gestaltningsteorin låter visa hur författaren valt att gestalta nyheten endera genom ekvivalens- eller sakfrågor, vilka i sin tur gestaltas antingen genom episodiska eller tematiska gestaltningar. Gestaltningsteorin hjälper en härmed att analysera hur medier gestaltar en viss fråga genom att ge vissa tolkningar företräde framför andra, den är därmed ett bra exempel för att synliggöra hur olika moraliska teorier kommer till uttryck i innehållet – samt för att synliggöra ett eventuellt ansvarsutkrävande. Material som utläses via gestaltningsteorin lägger en grund för den porträtterade diskursen, vilken också kan peka till våra kognitiva scheman. Till de normalt förekommande ämnena som studeras via gestaltningsteorin nämns bl.a. konfliktgestaltning, moralgestaltning, ansvarsgestaltning och mänskliga öden-gestaltningar, samtliga är aktuella för

(21)

kommande undersökning. Diskursteorin, som också hör samman med metoden kritisk 36 diskursanalys och den här utförda kvalitativa textanalysen, ger en modell för att granska textens olika delar.

5.1 Journalistisk etik

Eftersom frågan kring miljöjournalistik i stort, och det förhandenvarande fallet i synnerhet, kretsar kring etiska överväganden och ett åtagande att föra naturens talan i journalistiken, utgår denna uppsats undersökning delvis från Hammarlin & Yngvessons kapitel ”Filosofiska grunder för journalistisk etik” i Handbok i journalistikforskning. De skriver att inom journalistiken i väst finns två huvudsakliga riktlinjer vad gäller dess etiska ideal; konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Dessa härstammar i sin tur ur filosofiska genrer och olika tänkares begrepp kring 37 frihet, sanning och rättvisa, men också objektivitet, hänsyn och relevans. Värt att minnas är dock att dessa aldrig är neutrala, att filosofi inte är neutralt och att allt är kopplat till sin plats i tiden, rummet och historien (kulturell och politisk kontext). Utifrån denna synpunkt ska här kort nämnas konsekvensneutraliteten så att vi kan hålla den som motspjärn när vi försöker få syn på den sociala ansvarsteorin. Enligt konsekvensneutralitet ska nyhetsförmedlaren stå neutral i förhållande till vem som endera drabbas eller gynnas av innehållet i rapporteringen. Denna teori förespråkar ett 38 ömsesidigt ansvarstagande mellan journalist och läsare. Det bör inkludera en genuin ansats hos journalisten att hålla sig fullständigt neutral till källor och opinion.


5.1.1 Social ansvarsteori

Den sociala ansvarsteorin värnar tydligare om idealen rättvisa och hänsyn än den konsekvensneutrala. Givetvis är en objektiv sanning högt prioriterad i all nyhetsrapportering, men att visa hänsyn för en potentiell följdverkan av rapporteringen, är enligt den sociala ansvarsteorin ännu viktigare. Jag hittar starka argument för denna i de forskningsartiklar jag läst kring temat, bland annat hos Goodman som skriver att ”[i]t is not necessary here to determine how much accurate or high-quality reportage on any topic is needed for the layperson to arrive at a reasoned position on a public issue. Rather, a case needs to be made that the absence of such reportage has ill

Roosvall, A, Widholm, A & Riegert, K. ”Kulturjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

36

Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 363

Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson, S. ”Filosofiska grunder för journalistisk etik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson,

37

Michael & Strömbäck, Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 97

Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson, S. ”Filosofiska grunder för journalistisk etik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson,

38

Michael & Strömbäck, Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 101

(22)

effects, or that its presence is somehow salutary.” Sett utifrån denna teori kan medier både ibland 39 avstå från att rapportera (ifall nyheten värderas ha större negativ konsekvens än vad den bär relevant nyhetsvärde) men också uppmanas rapportera om något vars nyhetsrelevans är lägre än normalt, men vars väntade effekt sett till rättvisa och moral kan antas vara större. 


Den sociala ansvarsteorin är därmed något mer subjektiv än konsekvensneutraliteten – den enskilde journalistens avgöranden väger in, vilket är varför just en kvalitativ innehållsanalys lämpar sig bäst i kombination med denna teori. Med referens till tidigare pressombudsmannen Olle Stenholm så menar Hammarlin & Yngvessons att den journalist som eftersträvar en rättvis rapportering också bör vara en person vars hela liv genomsyras av att just tala sanning, vara rättvis och visa hänsyn – etiken är ingenting som går att slå på och av. En av anledningarna till att det blir fruktsamt att resonera utifrån denna teori vad gäller naturens rättigheter är just denna – är nyheten relevant objektivt sett? Eller är den snarare viktig utifrån dess grundmening rent moraliskt? Gällande just miljöjournalistik, som måste räknas till ett av de ämnen som vi alla behöver bli upplysta om, så är dessa frågor viktiga att ponera. Goodman menar att det kan finnas flertalet invändningar mot en rapportering, trots att nyheten rent tematiskt har stort värde. Det ska dock nämnas att en journalists möjlighet att påverka och verka på detta vis kan begränsas av yttre omständigheter, såsom sammanhang, ekonomiska förutsättningar och tidskriftens egna syn på saken, det vill säga dagordningsteorin. Sett till rapporteringen om floderna sedd som en ”positiv” miljönyhet är denna aspekt intressant att ta med – har artikeln nyhetsvärde eller rapporteras den utifrån en social ansvarsteoretisk grund?


5.1.2 Levinas ansvarsmoral

I relation till den sociala ansvarsteorin och konsekvensneutraliteten så lyfter Hammarlin &

Yngvesson filosofen Levinas och hans ansvarsmoral, vilken beskrivs som en möjlig tredje väg för den journalistiska etiken. Enligt Levinas är det moraliska ansvaret ytterst sett individuellt, ett moraliskt ansvar utspelar sig mellan mig och den andre. Genom en neutral inställning – alternativt en generaliserad moral – kan uppmärksamheten kring varje situations komplexitet och varje individs unika ansvar inför den andre, riskeras att begränsas. Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson menar i en referens till Roger Silverstone att det här ansvaret tillkommer alla de som

Goodman, KW. (1999) ”Philosophy as news: bioethics, journalism and public policy.” The Journal of Medicine and Philosophy: A

39

Forum for Bioethics and Philosophy of Medicine, Volume 24, Issue 2, 1999, sidor 181–200 doi: 10.1076/jmep.24.2.181.2533. PMID:

10344425, s. 186

(23)

förmedlar bilder eller beskrivningar av verkligheten, vilket såklart inkluderar journalister. Makt och ansvar är inte beroende av varandra sett rent pliktetiskt, utan även den som saknar makt har ett moraliskt ansvar inför den andre. Hammarlin & Yngvesson refererar även till Göran Rosenberg 40 där han i likhet med Stenholms iakttagande, sagt att trovärdigheten hos journalistiken är beroende av den egna journalistens ansvarskänsla inför sitt material, och att denna målbild är lättare att uppnå ifall journalisten har förmånen av ett oberoende från kollektivet. Rosenberg menar att de krav och förväntningar som ställs på journalisten om hennes neutralitet och objektivitet kan komma i kläm med den moraliska förväntan vi ska kunna ställa på samma personer. Därmed blir det intressant att också se till de tidningar som nationellt förespråkar landet för lagbesluten, och se om dessa därmed även rent subjektivt sett lyfter fler förmåner än de övriga granskade. Som också Hackett skriver i sin studie om fredsjournalistik så kan en uppvärdering av den enskilda journalistens möjligheter och ansvar att fatta egna beslut i rapporteringen, vara värd att utvärdera för att komma åt en journalistik som med större ansvar skildrar verkligheten för oss. Levinas ansvarsmoral presenterar härmed en strategi där relationerna tas med i beaktning. Han menar att man måste se till att allt är ett ansvar mellan ett mig och andra, vilket försäkrar både en social moral och en dygdetik. Enligt Levinas är ansvaret något ytterst individuellt, varför det inte räcker med att foga sig efter allmänna lagar för att vara sant moraliskt ansvarstagande; unika situationer kräver vårt unika agerande och nya ställningstaganden. En förlust av det unika leder till en förlust av ansvaret, det blir homogeniserat och som sådant sorterar vi bort det.


5.2 Gestaltningsteori

Gestaltningsteorin, som jag ska göra bruk av i denna undersökning, avhandlar hur en sakfråga eller händelse framställs eller uppfattas i media. Eftersom nyheten rinner genom hela mediemekaniken innan den kommer färdigpackad i andra änden, går det inte att påstå att den är helt objektiv, precis som vi varit inne på i ovanstående fält. Istället sker rapporteringen med hjälp av och genom ett aktivt ställningstagande till källor, representationer, vinklar, fakta och språkbruk. I Medierna och demokratin skriver Adam Shehata att gestaltningsteorin syftar till sakens inramning, med hänsyn tagen till alla dess påverkansfaktorer; det komplexa samspelet mellan politiska eliter, enskilda journalister, nyhetsorganisationer, m.fl. Vissa aspekter väljs på så sätt ut och görs mer 41 framträdande för att ”främja en viss problemdefinition, orsakstolkning, moralisk bedömning och/

Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson, S. ”Filosofiska grunder för journalistisk etik”, i Handbok i journalistikforskning, red.

40

Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 108

Shehata, A. ”Medierna och makten över publiken”, i Medierna och demokratin, red. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, 2. uppl.

41

(Studentlitteratur, Lund, 2012) s. 327

References

Related documents

Det är viktigt att du och din handledare går igenom frågorna tillsammans, då dina svar kommer att ligga till grund för att göra. feriepraktiken ännu bättre

Lista och fundera tillsammans över vilka värderingar, vad som är viktigt och värdefullt, ni vill ska ligga till grund för verksamheten för att ni ska få höra detta sägas om

Här kan du se vilka användare ni har i er förening samt skapa och bjuda in flera användare... Klicka på pilen och välj bidraget ni vill söka, klicka sedan

Innan du är helt färdig så ska du läsa igenom din text och fundera på om det är något i innehållet eller språket som du kan göra ännu bättre.. Använd frågor här och ta

Hushållningssällskapet Väst har ett övergripande ansvar för båda projekten, MatGlad och MatGlad – helt enkelt.. Dessa har utvecklats i samarbete med FUB, Attention, Grunden

Sammanfattningsvis kan man se att de lärare jag tillfrågat är väl medvetna om sina elevers olika sätt att ta del av engelska på sin fritid, och reflekterar även kring hur

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Under förarbetet inför essän hade jag visualiserat ett upplägg där varje sida skulle vara ett objekt.. Somliga objekt mer knutna till varandra än andra,