Statistik om Miljösektorn2003 - 2010

(1)

Statistik om Miljösektorn 2003 - 2010

Statistik baserad på SCB:s miljöföretagsdatabas

(2)

Dnr 2011/220

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund

Telefon 010 447 44 00 Telefax 010 447 44 01 E-post info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se

För ytterligare information kontakta Eva Alfredsson Telefon +46 (0)10 447 44 31

E-post eva.alfredsson@tillvaxtanalys.se

(3)

(4)

(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 7

1 Tillväxtanalys ny ansvarig myndighet för statistiken om miljötekniksektorn ... 9

1.1 Kort om den statistik som publiceras i denna rapport samt under våren 2012 ... 9

1.2 Planerat utvecklingsarbete ... 9

2 Definitionen av Miljötekniksektorn – från teknik till statistik om företag ... 10

3 SCB:s miljöföretagsdatabas, MiFDB ... 12

4 Skillnaderna gentemot Swentec ... 14

5 Statistiken med kommentarer ... 16

5.1 Miljösektorns storlek ... 16

5.2 Fler företag och ökad omsättning i miljösektorn ... 17

5.3 Förnyelsebara energikällor största miljöområdet ... 18

5.4 Energisektorn är största branschen inom sektorn ... 19

5.5 Ökande andel privata företag i miljösektorn ... 20

5.6 Nedgång för exporten inom miljösektorn 2010 ... 21

5.7 Miljösektorns andel av exporten har ökat men föll tillbaka 2010 ... 22

5.8 Tyskland fortfarande största mottagarland ... 23

6 Fakta om statistiken ... 24

6.1 Statistikens tillförlitlighet ... 26

Bilaga 1 ... 27

Bilaga 2 ... 62

Bilaga 3 ... 63

(6)

(7)

Sammanfattning

Lösningen på de utmaningar världen står inför stavas i mångt och mycket Miljöteknik. För att komma till rätta med miljö- och klimatutmaningen i kombination med en god ekonomisk tillväxt, sysselsättning och välfärd krävs teknik som är betydligt effektivare. Skillnaden mot tidigare är att effektiviteten inte bara mäts ur ett företagsekonomiskt perspektiv dvs i arbetsproduktivitet och förädlingsvärde utan att fokus skiftas mot ett bredare (realt) effektivitetsmått och samhällsekonomisk nytta vilket innebär att även negativa externa miljöeffekter vägs in. Det begrepp som då kan användas är eko- effektivitet. Eko-effektivitet innebär effektiv energi- och resursanvändning samt minskade negativa externa effekter.

Redan i dag utgör miljöteknik en viktig tillväxtmarknad. Givet att vi genomför den nödvändiga omställningen mot en grön ekonomi krävs mycket stora miljöteknikinvesteringar. Det i sin tur innebär goda affärer för konkurrenskraftig teknik och hållbara lösningar, såväl produkter, tjänster som systemlösningar.

Av dessa skäl är det naturligt att det finns en mycket stark efterfråga på statistik inom miljöteknikområdet.

Tillväxtanalys har 2011 fått i uppdrag av regeringen att ta över ansvaret för, och bygga vidare på det arbete som tidigare bedrevs av Sveriges miljöteknikråd, Swentec. I uppdraget till Tillväxtanalys ingår att producera statistik över den svenska miljötekniksektorn samt att kontinuerligt vidareutveckla statistiken.

De frågor statistiken är tänkt att ge underlag till inkluderar allt ifrån idé-generering, innovationstakten, inriktningen på innovationerna inom området, miljöteknikföretagens välmåga och utveckling, svensk miljötekniks konkurrenskraft, export samt i vad mån miljöteknik implementeras och leder till ett grönare näringsliv och en grön strukturomvandling.

Att operationalisera begreppet miljöteknik så att det går att besvara dessa frågor är dock svårt av flera anledningar. Den definition av miljöteknik som regeringen refererar till i den nyligen lanserade miljöteknikstrategin och som Swentec också tidigare lutat sig mot är den som tagits fram inom EU-kommissionens handlingsplan för miljöteknik kallad ETAP (The Environmental Technologies Action Plan, ETAP) och som definierar miljöteknik såsom:

”all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ”.

Denna definition är ur statistisk mening svår att arbeta med. Det finns i dag inte något mått på olika teknikers eko-effektivitet, det är inte heller specifik teknik som avgör en produktionsprocess eko-effektivitet. Denna beror på hur olika tekniker kombineras och värdet på det som produceras. Många av de frågor statistiken skall ge underlag till avser inte tekniken som sådan utan handlar istället om företagande och sysselsättning inom

”miljötekniksektorn” vilken vi här definierar som:

”de företag som utvecklar, producerar eller använder sig av miljöteknik”.

Eftersom det ofta inte finns någon information och statistik om vilken teknik företagen använder är det svårt att på ett träffsäkert sätt avgränsa ”miljöteknikföretag” från övriga företag.

(8)

Den företagsstatistik som ligger närmast en statistik om svenska miljöteknikföretag enligt ETAP-definitionen är SCBs miljöföretagsstatistik. SCB följer i sin rapportering till Eurostat, den definition som man där utarbetat. Enligt denna definieras miljösektorn som:

”Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning.”

Denna definition inkluderar verksamheter inom den ”traditionella” miljösektorn såsom luft och vattenrening, avfallshantering men även verksamheter som bedrivs på ett mer miljövänligt sätt inom övriga näringslivet.

Tillväxtanalys uppdrag är att producera statistik över miljötekniksektorn, men har valt att liksom tidigare Swentec, avgränsa uppdraget till vad som för tillfället är möjligt att presentera, d.v.s. statistik om miljöföretagen.

Tillväxtanalys håller dock på att ta fram ett förslag till en ”miljöteknikstatistikportfölj”.

Tanken med denna är att skapa en uppsättning statistik och indikatorer som tillsammans ger en mer heltäckande bild av miljöteknikområdet och dess utveckling. Denna portfölj beskrivs i en separat avrapportering till Näringsdepartementet.

Miljösektorn är en liten sektor. År 2009 stod den för 1,6 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. År 2010 utgjorde sektorns export 2,2 procent av den totala exporten (alla sektorer). I antal omfattade miljösektorn 1,3 procent av rikets företag.

Statistiken över miljösektorn 2003-2010 visar att sektorn växt under perioden. Det är dock först i vår som vi har tillgång till förädlingsvärden och produktionsvärden som gör att vi med större säkerhet kan uttala oss om sektorns utveckling 2010. Det vi kan konstatera i dag är att omsättningen i sektorn ökat med 59 % mellan 2003 och 2010. Vi kan också konstatera att miljösektorns export haft en stark utveckling och ökat i högre takt än den totala Svenska exporten under perioden 2003 till 2010. Det viktigaste exportlandet är under hela perioden Tyskland. Andra viktiga exportländer är Norge, Danmark och Kina.

Vi noterar att exporten från miljösektorns företag gick mot trenden 2009 då den totala exporten minskade kraftigt som en effekt av finanskrisen. Miljösektors minskade istället sin export under 2010 samtidigt som den totala exporten återhämtade sig, om än inte till nivån före finanskrisen.

Största branschgruppen inom miljösektorn omsättningsmässigt är ”Energiproduktion” följt av ”Tjänster” och ”Vatten, avlopp och återvinning”. Offentligägda miljöföretag är få i antal men har en relativt stor andel av omsättningen. År 2010 var bara 632 av totalt 12 309 företag inom miljösektorn offentligt ägda, men stod för 30 procent av miljösektorns omsättning.

Den statistik som redovisas i denna rapport skiljer sig från Swentecs tidigare statistik genom att inkludera hela miljösektorn. För tydlighetens skull har vi dock valt att i år även publicera en så skallad Swentec-population för att de som vill skall kunna följa denna. Den innehåller export och omsättningsvärden åren 2003-2010 för de företag som ingick i Swentec’s miljöteknikföretagspopulation år 2010. (se Bilaga 1, tabell 5, sid 41)

I Bilaga 1 redovisas statistik om miljösektorn i tabellform.

(9)

1 Tillväxtanalys ny ansvarig myndighet för statistiken om miljötekniksektorn

Tillväxtanalys har 2011 fått i uppdrag av regeringen att ta över ansvaret för, och bygga vidare på det arbete som tidigare bedrevs av Sveriges miljöteknikråd, Swentec. I uppdraget till Tillväxtanalys ingår att producera statistik över den svenska miljötekniksektorn samt att kontinuerligt vidareutveckla statistiken.

1.1 Kort om den statistik som publiceras i denna rapport samt under våren 2012

Föreliggande rapport utgör Tillväxtanalys första publicering av statistik om miljöföretagen och innehåller tillgänglig statistik om dessa företag för perioden 2003-2010.

Under våren 2012 kommer statistiken liksom tidigare att kompletteras med sysselsättningsstatistik, produktions- och förädlingsvärden samt, exportens innehåll uppdelad på produktgrupper. Det sistnämnda har inte tidigare publicerats.

1.2 Planerat utvecklingsarbete

Under hösten 2011 har Tillväxtanalys analyserat hur statistiken kan utvecklas för att på ett mer träffsäkert sätt svara upp mot de frågeställningar statistiken är tänkt att utgöra underlag till att besvara.

En del i arbetet har varit att intervjua representanter för myndigheter och organisationer som är användare eller potentiella användare av statistiken. Intervjuerna har fokuserat på användningsområde för statistiken, upplevda brister och önskemål.

Slutsatsen av analysen är att de frågor användarna vill att statistiken skall bistå med att besvara inkluderar allt ifrån idé-generering, innovationstakten, inriktningen på innovationerna inom området, miljöteknikföretagens välmåga och utveckling, svensk miljötekniks konkurrenskraft, export samt i vad mån miljöteknik implementeras och leder till ett grönare näringsliv och en grön strukturomvandling. Efterfrågan är alltså betydligt mer omfattande än den statistik som är tillgänglig via miljöföretagsdatabasen (MiFDB).

Tillväxtanalys håller därför utifrån resultatet av analysen på att ta fram ett förslag till en så kallad Miljöteknikstatistikportfölj. Portföljen inkluderar förutom statistik om miljöföretagen baserat på MiFDB kompletterande statistik och indikatorer som tillsammans ger kompletterande information och perspektiv. Förslag till portföljens utformning och innehåll publiceras i en separat avrapportering till Näringsdepartementet.

Efter ytterligare analys och granskning kan den kompletterande statistik och indikatorerna komma att införlivas i den tänkta årliga ”miljöteknikstatistikportföljen”.

(10)

2 Definitionen av Miljötekniksektorn – från teknik till statistik om företag

Den definition av miljöteknik som regeringen lutar sig mot i Miljöteknikstrategin är den som utvecklats inom EU:s handlingsprogram för miljöteknik (The Environmental Technologies Action Plan, ETAP). Detta är också den definition som Swentec hänvisat till i sitt arbete.

”all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ”.

Att utifrån denna definition identifiera miljöteknikföretag skulle dels kräva en tydligare, icke relativ definition av begreppet miljöteknik, dels en definition som hanterar det faktum att teknik i sig sällan kan klassificeras som miljövänlig utan är avhängig hur teknisk hårdvara och mjukvara kombineras i system. Miljöprestanda är dessutom avhängigt produktionens ekonomiska nytta - miljöprestanda per ekonomisk nytta. Produktionen vid ett företag bör dessutom analyseras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då enskilda produktionsenheter utgör en del i större system.

Vidare saknas statistik om enskilda företags teknik och miljöprestanda.

Istället för att försöka identifiera miljövänlig teknik utifrån ETAPs definition byggde Swentecs miljöteknikstatistik liksom SCBs på statistik om företag med verksamhet inom

”miljösektorn” (Environmental goods and services sector) som enligt Eurostats definition¹ definieras som (översatt till svenska):

"Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning."

Utifrån denna definition och handbok har SCB sedan 2000 byggt upp en databas om Sveriges miljöföretag. Definition inkluderar dels företag inom den ”traditionella”

miljösektorn såsom luft och vattenrening samt avfallshantering även om de inte använder teknik som är relativt bättre än tillgänglig teknik inom området. Dels inkluderar definitionen ”renare teknologier samt varor och tjänster” vilket kan sägas motsvara miljöteknik enligt ETAP definitionen.

SCB meddelar dock att det i praktiken är mycket svårt att avgränsa vilka företag det är som använder sig av eller producerar ”renare teknologier samt varor och tjänster”. Resultatet är att man inte kan säga att Sveriges miljöteknikföretag fångats in i MiFDB även om detta till del varit ambitionen .

Tillväxtanalys publicerar i föreliggande rapport statistik om miljösektorn, dvs den population som ingår i SCB:s Miljöföretagsdatabas, MiFDB, vilken beskrivs närmare i nästa avsnitt.

1 Eurostat, 2009, The Environmental Goods and Services Sector – A data collection handbook.

(11)

Förekommande begrepp:

Miljöteknik ”All teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ” enligt ETAPs definition.

Miljöteknikföretag ”De företag som utvecklar, producerar eller använder sig av miljöteknik”.

Miljöföretag Företag inom miljösektorn. Likaså de företag som ingår i SCBs Miljöföretagsdatabas.

Miljösektorn "Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning." enligt Eurostats definition och den SCB använder vid framtagningen av statistiken.

(12)

3 SCB:s miljöföretagsdatabas, MiFDB

Inom ramen för SCB:s miljöräkenskaper har sedan år 2000 ett arbete pågått för att utveckla och bygga upp en databas över Sveriges miljöföretag, Miljöföretagsdatabasen (MiFDB).

Uppgifter ur MiFDB publiceras årligen under benämningen Sveriges miljösektor.

Populationen baseras på arbetsställen och bestod år 2010 av drygt 15 000 arbetsställen. Ett företag kan bestå av ett eller flera arbetsställen. I databasen klassificeras varje arbetsställe dels efter dess miljöområde men även utifrån hur stor andel av verksamheten som kan betraktas som miljörelaterad.

Miljöarbetsställen finns inom ett flertal branscher (SNI). Vissa SNI-koder tas med i miljösektorns population i sin helhet. Dessa är i dagsläget: Avloppsrening (SNI 37), Avfallshantering; återvinning (SNI 38), Sanering (SNI 39), Partihandel med avfallsprodukter och skrot (SNI 4677). För att finna arbetsställen inom resterande branscher används ett flertal olika källor, t ex SCB:s företagsregister och energistatistik, Soliditet (tidigare Market Manager), olika branschorganisationer t ex KRAV, samt Eniro och Google.

I databasen klassificeras de svenska miljöarbetsställena utifrån hur stor del av arbetsstället som är verksamt inom miljösektorn genom variabeln miljöandel. Andelen baseras på miljöverksamhetens andel av arbetsställets totala omsättning, alternativt på andelen anställda eller andel produkter/verksamhetsområden inom miljöområdet. Det är främst för arbetsställen med en verksamhet mindre än 50 procent som man idag aktivt sätter en miljöandel. Ett arbetsställe som är verksamt inom miljösektorn med mer än 50 procent klassas normalt sett som ett miljöföretag i sin helhet, d v s andelen 1.

Utöver miljöandelen tillsätts också varje arbetsställe ett miljöområde som anger det specifika arbetsställets verksamhetsområde. Dessa är något av följande:

- Luftutsläppskontroll - Avloppshantering - Avfallshantering - Mark och grundvatten - Buller och vibrationer - Miljökonsult

- Utbildning, forskning och övervakning - Återvunnet material

- Förnyelsebara energikällor - Värme/energibesparing - Hållbart jorbruk och fiske - Hållbar skog

- Övrigt (inkl ekoturism)

(13)

Dessutom hämtas ett antal andra variabler in från SCB:s övriga statistikområden för vidare statistikbearbetning. De viktigaste är:

- Export från utrikeshandelsstatistiken, för juridisk enhet - Export från momsregistret, för juridisk enhet

- Omsättning för juridisk enhet - Sysselsatta män/kvinnor/totalt, antal

I dagsläget finns en tidsserie mellan 2003-2010 baserad på informationen som finns i MiFDB och som SCB årligen publicerar uppgifter om på sin webbplats².

2 http://www.scb.se/Pages/ProductTables____38171.aspx

(14)

4 Skillnaderna gentemot Swentec

Både Swentec och Tillväxtanalys statistik baseras på SCBs Miljöföretagsdatabas.

Skillnaden mellan Tillväxtanalys och Swentec är att Swentec valde att exkluderade vissa grupper av miljöföretag. Följande exkluderades ur populationen:

• Alla miljöföretag verksamma inom Energisektorn (SNI 35 i SNI2007), inklusive förnyelsebar energiproduktion.

• Offentligägda miljöföretag inom branscherna avfall, avlopp och sanering (de privatägda räknades som miljöteknikföretag)

• Miljöföretagen inom Tillverkning av däck och slangar; Regummering(2211) samt Partihandel med avfallsprodukter och skrot (4677)

• Utöver dessa avgränsningar inkluderades eller exkluderades ett mindre antal företag vilka kunde variera från år till år.

Tillväxtanalys har valt att inte göra denna typ av avgränsningar utan väljer att publicera statistik för hela miljöföretagspopulationen så att man beroende av intresse och frågeställning själv kan välja lämplig avgränsning. Detta gör det också möjligt att även följa och analysera hur olika delar av miljösektorn utvecklas relativt varandra.

Tillväxtanalys avser dessutom att skapa en miljöteknikstatistik-portfölj i vilken statistiken om miljöföretagen kompletteras med ytterligare statistik och indikatorer. Denna portfölj kommer dock att publiceras tidigast nästa år.

I Figur 1 presenteras en schematisk bild över miljöföretagen inklusive Swentecs ungefärliga miljöteknikföretagspopulation. Hela ellipsen motsvarar MiFDB. Swentec’s population motsvaras i bilden av den översta vänstra kvartilen av ellipsen.³

Figur 1 En schematisk bild över miljöföretagen samt Swentecs ungefärliga miljöteknikföretagspopulation.

3 Kvartilerna är ungefärligt överensstämmande med motsvarande populations omsättningsvärde år 2010; de offentligägda miljöföretagen stod för 31 procent av miljösektorns omsättning,

energisektorn för 35 procent. Swentec populationens omsättning motsvarade drygt hälften (53 procent) av hela miljösektorns omsättning

(15)

Swentec’s miljöteknikföretagspopulation och miljöföretagen skiljer sig åt gällande värden för omsättning och export (Figur 2). Exporten för de två populationerna är i det närmaste identisk över åren medan omsättningen för miljöföretagen är nästan dubbel gentemot

”Swentec populationen”.^4,5

Figur 2 Omsättning och Export för miljöföretagen och ”Swentec populationen” (miljöteknikföretagen) 2003-2007.

4 I Bilaga 1 (sid 40) presenteras en jämförelse av omsättning och export för MiFDB respektive Swentec-populationen för år 2010. Här kan man bl.a. se omsättningen och exporten för de miljöföretag som lyftes bort i skapandet av miljöteknikföretagspopulationen.

5 Det följer också av det som beskrivits här att det (om intresse finns) i stort sett är möjligt att återskapa Swentec’s miljöteknikföretagsstatistik med utgångspunkt ifrån den miljöföretagsstatistik som presenteras här. Se refererad tabell i fotnot 4 för ”bruksanvisning”.

(16)

5 Statistiken med kommentarer

I detta avsnitt presenteras och kommenteras ett urval av statistiken över Miljösektorn för perioden 2003 och 2010. I bilaga 1 redovisas statistiken i form av tabeller. Ett antal viktiga uppgifter om miljösektorn år 2010, såsom dess sammanlagda förädlingsvärde och antalet sysselsatta är tyvärr inte tillgängliga vid denna tidpunkt⁶.

5.1 Miljösektorns storlek

Miljösektorn är en relativt liten sektor, år 2010 bestod den av 12 309 företag vilket motsvarade 1,3 procent av alla företag i Sverige. Exporten från miljösektorn samma år motsvarade 2,2 procent av rikets totala export av varor och tjänster. År 2009, det senaste året vi har sysselsättningsdata för miljösektorn, var 1,6 procent av den förvärvsarbetande befolkningen i riket sysselsatt inom sektorn (Figur 3)

Figur 3 Miljösektorns andel av rikets företag, export, och sysselsättning.

Källor: Siffor för Sveriges totala export (varor och tjänster) har hämtats ifrån SCB:

http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0103/2011K03/NR0103_2011K03_DI_01_SV_BNP1994.xls Siffror över förvärvsarbetande befolkning 16+ år (RAMS) hittas här:

http://www.scb.se/Pages/Product____7892.aspx.

Siffror över antalet företag i riket är hämtade ifrån SCB:s Företagsregister, tillgängliga här:

http://www.scb.se/Pages/List____258738.aspx

6 Dessa uppgifter rörande miljösektorn hämtas ifrån SCBs RAMS databas (Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik) och data i den rörande år 2010 blir officiella först april-maj 2012.

(17)

5.2 Fler företag och ökad omsättning i miljösektorn

Statistiken i denna publikation räcker inte för att med säkerhet uttala sig om huruvida företagen inom miljösektorns haft en god tillväxt år 2010. Först i vår publiceras statistik avseende produktions- och förädlingsvärden. (Se fotnot 6)

Antalet företag i, och omsättningen för, miljösektorn vet vi däremot nu har ökat under 2010 jämfört med året innan. (Figur 4) Vi kan konstatera att omsättningen inom sektorn ökat stadigt sedan år 2003 med undantag för nedgången 2009. Över den uppmätta perioden (2003-2010) har omsättningen ökat med 59 procent. Vi kan också konstatera att exporten haft en stark utveckling med en tillväxttakt som varit högre än för den totala svenska exporten över perioden. Antalet företag har ökat med 35 % inom sektorn. Sysselsättningen i sektorn har likaså växt med 13 procent mellan år 2003 och 2009. Sektorn sysselsatte år 2009 knappt 70 000 personer varav drygt 50 000 var män.

Figur 4 Utveckling av antal företag, sysselsättning, export och omsättning inom miljösektorn samt export och BNP i riket, 2003-2010, löpande priser (basår = 2003)

(18)

5.3 Förnyelsebara energikällor största miljöområdet

Det finns inte någon ”miljöbransch” enligt traditionell näringsgrensindelning (SNI). SCB klassificerar därför primärt alla arbetsställen i miljöföretagsdatabasen (MiFDB) efter det miljöområde som SCB anser beskriver arbetsställets miljörelaterade verksamhet bäst. (se Bilaga 2 för miljöområdena definierade och exemplifierade). Ett miljöföretag kan finnas inom alla branscher (SNI).

Det i särklass största miljöområdet vad gäller omsättning är ”Förnyelsebara energikällor”.

Miljöområdet består av 2 024 företag som tillsammans utgör cirka hälften av miljösektorns totala omsättning. Detta miljöområde står också för det högsta exportvärdet med 30 procent av miljösektorns totala export⁷. Miljöområdet ”Förnyelsebara energikällor” är dock inte det som sysselsätter flest inom miljösektorn utan är i det avseendet en god tvåa. Flest sysselsatta har istället miljöområdet Avfallshantering som dock, relativt sin sysselsättningsandel, ligger lågt inom omsättning och export.

Miljöområdet ”Återvunnit material” består av 1 620 företag och exporterar näst mest med 25 procent av miljösektorns totala export.

Flera miljöområden är mycket små både mätt som antal sysselsatta och antal företag, omsättning och export: Mark- och grundvatten, Övrigt inkl. ekoturism, Luftutsläppskontroll, Hållbar skog och Buller och vibrationer.

Figur 5 Antal sysselsatta, export (mkr), antal företag samt omsättning (tiotals mkr) per miljöområde 2010.

Miljöområdena är sorterade efter antal sysselsatta år 2009 i fallande ordning.

7 Under 2012 kommer Tillväxtanalys att, med hjälp av SCB, publicera statistik om vilka typer av varor det är som den svenska miljösektorn exporterar.

(19)

5.4 Energisektorn är största branschen inom sektorn

Utifrån en uppdelning av miljösektorn i 8 branscher per svensk näringsgrens indelning, d.v.s. miljöföretagens SNI-koder⁸, är ”Energiproduktion” den största branschen mätt i omsättning följt av ”Tjänster” och ”Utvinning/Tillverkning” (Figur 6 nedan).

Tjänstesektorn är den bransch som har flest arbetsställen inom miljösektorn. Medan det ur ett exportperspektiv är ”Utvinning/Tillverkning” -branschen som är störst.

Dessa branschgrupper är tämligen grova men har gjorts så för att göra serien så jämförbar som möjligt över tid. (SNI koderna förändrades år 2008 genom att SNI 2007 började gälla) Branschen ”Offentligt” är liten i denna indelning och utgörs av verksamhet inom offentlig sektor såsom verksamheter inom länsstyrelser och annan offentlig förvaltning.

Ett viktigt påpekande angående denna branschuppdelning är att posten ”Offentligt” inte ska blandas ihop med begreppet ”Offentligt ägande”. I denna figur innebär begreppet offentligt offentlig verksamhet, t ex myndighetsverksamhet. Det är helt enkelt en fråga om i vilken del av ekonomin företaget/organisationen är verksamt. Till exempel räknas ett kommunalägt avfallsbolag inte till branschen ”offentligt” eftersom det säljer sina tjänster på en öppen marknad.

Figur 6 Antal arbetsställen, omsättning och export för miljöföretagen år 2010 enligt traditionell branschuppdelning (SNI). Antalet arbetsställen visas på vänster axel medan Omsättningen (mkr) och Exporten (mkr) visas på höger axel.

8 Se nyckel för branschuppdelningen i Bilaga 3 (sid 63)

(20)

5.5 Ökande andel privata företag i miljösektorn

År 2003 fanns det 584 offentligägda och 8 564 privatägda miljöföretag, för det senast uppmätta året, 2010, var respektive siffor 632 och 11 677. (Tabell 1 nedan). Antalet miljöföretag har med andra ord ökat med 35 procent över den uppmätta perioden.

Andelen av miljöföretagen som är privatägda har ökat ifrån 94 procent av miljöföretagen år 2003 till 95 procent av miljöföretagen år 2010. Nästan hela nettotillskottet av nya miljöföretag sedan år 2003 är privatägda företag, ökningen av privatägda företag representerar 98,5 procent av den totala ökningen av miljöföretagen.

Det enskilda miljöområde inom vilket antalet miljöföretag ökat mest är ”Hållbart jordbruk och fiske”. Drygt 52 procent av den totala ökningen av miljöföretag är på grund av tillkomsten av miljöföretag (1 662st) inom detta miljöområde. Näst mest nya miljöföretag (612st) har tillkommit i miljöområdet ”Förnyelsebara energikällor”.

Tabell 1 Antalet miljöföretag år 2003 och 2010 per miljöområde. Miljöområdena är sorterade i sjunkande ordning med hänsyn till nettotillskottet av privatägda företag inom miljöområdet över perioden 2003-2010.

2003 2010 2003-2010

Offentligt ägande Privat ägande Offentligt ägande Privat ägande Ökning av offentliga företag ”Offentlig” andel av total ökning Ökning av privata företag ”Privat” andel av total ökning Andel av total förändring

Hållbart jordbruk och … 2 1881 9 3536 7 0,2 % 1655 52,4 % 52,6 % Förnyelsebara energik… 151 1261 170 1854 19 0,6 % 593 18,8 % 19,4 %

Återvunnet material 3 1357 3 1617 0 0,0 % 260 8,2 % 8,2 %

Mark och grundvatten 194 1 352 1 0,0 % 158 5,0 % 5,0 %

Miljökonsult 103 833 95 972 – 8 – 0,3 % 139 4,4 % 4,1 %

Avfallshantering 122 1956 126 2065 4 0,1 % 109 3,4 % 3,6 %

Avloppshantering 119 357 128 438 9 0,3 % 81 2,6 % 2,8 %

Värme/energibesparing 4 385 6 459 2 0,1 % 74 2,3 % 2,4 %

Övrigt (inkl ekoturism) 3 134 3 170 0 0,0 % 36 1,1 % 1,1 %

Utbildning, forskning… 73 66 88 73 15 0,5 % 7 0,2 % 0,7 %

Hållbar skog 3 27 3 28 0 0,0 % 1 0,0 % 0,0 %

Luftutsläppskontroll 1 91 92 – 1 0,0 % 1 0,0 % 0,0 %

Buller och vibrationer 22 21 0 0,0 % – 1 0,0 % 0,0 %

584 8564 632 11677 48 1,5 % 3 113 98,5 % 100,0 %

Huvudanledningen till den stora ökningen av miljöföretag inom området ”Hållbart jordbruk och fiske” är enligt SCB att organisationen KRAV gett flera jordbruksföretag miljömärkning under de senaste åren. (KRAV märkning är ett sätt för SCB att identifiera miljöföretag) Detta beror till stor del på att ett företag numera kan bli delvis KRAV märkta.

En annan anledning till att antalet företag eller organisationsnummer ökar kan också vara rent ”företagstekniskt”. Miljöområdet ”Förnyelsebara energikällor” t.ex. består till stor del av energibolag som är privatägda eller kommunalägda. En av anledningarna till den relativt stora ökningen av antalet företag som är privatägda (18,8 %) gentemot offentligt ägda (0,6 %) inom miljöområdet skulle helt enkelt kunna vara att privatägda företag i

(21)

högre utsträckning tenderar att ”stycka upp sig” på flera olika organisationsnummer (och företagsnamn) när de vill expandera till nya marknader.

Som framstår av exemplen ovan om varför och hur antalet miljöföretag kan öka över tid bör man vara mycket försiktig med att tolka en ökning av antalet miljöföretag som ett tecken på någonting ekonomiskt eller miljömässigt signifikant.

5.6 Nedgång för exporten inom miljösektorn 2010

Den totala exporten (för samtliga sektorer sammantaget) minskade under krisåret 2009 för att under 2010 återhämta en stor del av tappet. Miljösektorn gick under 2009 emot den generella exporttrenden och ökade exporten under 2009 för att istället minska under 2010.

(Figur 4 ovan)

De miljöområden inom vilka exporten växt mest sedan 2003 är: Förnyelsebara energikällor, Återvunnet material och Värme/energibesparing (Figur 7 nedan).

Den största minskningen av miljösektorns export mellan 2009 och 2010 skedde inom miljöområdena Förnyelsebar energi och Värme och energibesparing.

De miljöområden som under 2010 gått mot trenden och ökat sin export är Återvunnet material och Miljökonsult.

Figur 7 Export (mkr) per miljöområde 2003- 2010

(22)

5.7 Miljösektorns andel av exporten har ökat men föll tillbaka 2010

Miljösektorns andel av Sveriges totala export har ökat något över tiden. Mellan år 2003 och 2010 ökade miljösektorns export med drygt 60 procent. Den totala exporten (alla sektorer) från Sverige ökade under samma period med knappt 50 procent. (se Figur 4 ovan) Miljöföretagens andel av Sveriges totala export har ändå varit relativt konstant sedan 2003, den tidigare nämnda högre tillväxttakten för miljösektorn export gentemot total export har resulterat i att miljösektorns exportandel år 2010 var knappt 2 tusendelar större (16 promille) än den var år 2003. (Figur 8 nedan)

Miljösektorns export (varor och tjänster) år 2010 var knappt 37 miljarder kronor. Sveriges totala export (varor och tjänster) år 2010 var knappt 1 653 miljarder kronor⁹.

Figur 8 Miljöföretagens andel av Sveriges totala export 2003 - 2010

9 Siffor för Sveriges totala export (varor och tjänster) har hämtats ifrån SCB

(http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0103/2011K03/NR0103_2011K03_DI_01_SV_BNP1994.xls)

(23)

5.8 Tyskland fortfarande största mottagarland

Miljösektorn exporterade varor och tjänster till ett värde av knappt 37 miljarder kronor år 2010.

Tyskland har sedan 2003 varje år varit det största mottagarlandet av export från svenska miljöföretag. Även 2010 är står Tyskland som största mottagare med 15 procent av miljösektorns export. Norge är näst största mottagarland (12 procent). Danmark och Kina mottog vardera drygt 6 procent av miljöföretagsexporten år 2010. Hälften av den totala miljöföretagsexporten gick till nämnda länder samt Finland och USA år 2010 (Figur 9).

Figur 9 Mottagarländer av miljösektorns export år 2010. Exportvärdet visas på den horisontella axeln uttryckt i miljoner kronor.

(24)

6 Fakta om statistiken

Tillväxtanalys har uppdragit åt SCB att leverera material för vidare analys av den svenska miljösektorn vilket resulterade i ett antal tabeller som levererats till Tillväxtanalys under november 2011 och som återfinns i Bilaga 1. Tabellerna som levererats är som följer:

1) Miljösektorn fördelad på miljöområde och ägarkategori 2) Miljösektorn fördelad på miljöområde, totalt

3) Miljösektorn fördelad på branschgrupp 4) Miljösektorn fördelad på län

Samtliga tabeller ovan för tidsspannet 2003-2010 samt variablerna omsättning, export, sysselsättning (2003-2009) samt antal arbetsställen

5) Swentec-populationen fördelad på Etap-område, omsättning och export, 2003- 2010

6) Tabell med jämförelse av omsättning och export för MiFDB respektive Swentec- populationen.

7) Antal arbetsställen fördelat på arbetsställets miljöandel och miljöområde 8) Antal arbetsställen fördelat på arbetsställets miljöandel och branschgrupp 9) Antal arbetsställen fördelat på arbetsställets miljöandel och län

10) Antal företag fördelat på hur stor del av företaget som räknas med och miljöområde

11) Antal företag fördelat på hur stor del av företaget som räknas med och branschgrupp

12) Antal företag fördelat på hur stor del av företaget som räknas med och län

13) De tio största mottagarländerna för svensk export från miljösektorn samt total svensk export, 2003-2010.

Nedan beskrivs kortfattat tillvägagångssättet för att ta fram ovanstående tabeller.

För att ta fram de olika aggregaten beräknas de olika variablerna fram med hjälp av olika vikter. All ekonomisk data – omsättning och export – som hämtas in för användning rapporteras till SCB på företagsnivå vilket betyder att variablerna måste fördelas ut på arbetsställenivå. För att göra detta används ett tillvägagångssätt där man konstruerar en nyckel baserad på arbetsställets anställda respektive företagets anställda enligt följande:

Nyckel = Arbetsstället anst / Företagets anställda

För varje arbetsställe multipliceras sedan denna nyckel med arbetsställets miljöandel och aktuell målvariabel:

Arbetsställets export = Nyckel * Miljöandel* Företagets export

I detta läge finns ett mikromaterial med de målvariabler man önskar göra skattningar för, färdigt för att aggregeras på olika sätt, t ex miljöområden eller bransch.

(25)

I den första tabellen aggregerades materialet dels på miljöområde, dels på ägarkategori.

Ägarkategori är en variabel som hämtas direkt från SCB:s företagsregister och den säger huruvida arbetsstället tillhör ett företag som är privat eller offentligt ägt. Skälet till att redovisa denna uppdelning är att Swentec valde att i sin population ta bort de flesta offentligt ägda verksamheterna och därför kan en jämförelse mellan MiFDB och Swentec- populationen delvis göras i denna tabell. Tyvärr var det nödvändigt att undertrycka en del celler av sekretesskäl i den första tabellen varför en totaltabell fördelad på miljöområde också redovisas i tabell 2.

I tabell 3 aggregerades data på branschnivå. Dessa branschgrupper är tämligen grova men skälet till detta är att försöka överbrygga den förändring – och därigenom göra serien jämförbar över tid – som gjordes år 2008 genom att SNI 2007 började gälla. Ett viktigt påpekande vad gäller denna tabell är att posten ”Offentligt” inte ska blandas ihop med begreppet ”Offentligt ägande” i de tidigare tabellerna. I denna tabell innebär begreppet offentligt offentlig verksamhet, t ex myndighetsverksamhet. Det senare begreppet gäller, som sagt, bara vem som äger verksamheten. Det är helt enkelt en fråga om i vilken del av ekonomin företaget/organisationen är verksamt. Till exempel räknas ett kommunalägt avfallsbolag som offentligt ägt men det är ändå verksamt i näringslivet då det säljer sina tjänster på en öppen marknad.

Den fjärde tabellen aggregerades på län och det är arbetsställets belägenhet som avgör till vilket län värdena hänförs. Även här var det nödvändigt att undertrycka vissa celler för exportvärdena. Om önskemål finns så går det att aggregera materialet ytterligare, t ex att slå ihop län, för att få samtliga värden med.

Under åren 2006-2010 levererade SCB material till Swentec utifrån deras önskemål om skärningar i den befintliga databasen MiFDB. Skälet var att man ville försöka fånga in enbart verksamheter relaterade till ”miljöteknik” ur databasen och aggregera denna delmängd på områden som baserades på ETAP (därav namnet ETAP-område). I den femte tabellen visas den tidsserie för omsättning och export som Swentec publicerade för 2003- 2009. Dessutom har år 2010 lagts till men beräkningen baseras på den population som togs fram för 2009 vilket gör att data för 2010 ska betraktas som en framskrivning och därför tolkas med försiktighet. Tanken med tabellen är att jämföra data för hela miljösektorn med de data som Swentec presenterade.

I tabell 6 presenteras en jämförelse mellan exporten och omsättningen för MiFDB respektive Swentec. Detta för att få en överblick av vad Swentec räknade med från MiFDB. I princip kan man göra denna beräkning redan med hjälp av tabellerna 1 och 2 genom att från totalsiffran för miljösektorn dra bort de offentligt ägda posterna inom miljöområdena ”Avloppshantering” och ”Avfallhantering” (tabell 1) samt posten för

”Energiproduktion” (tabell 2). Efter en dylik beräkning får man då kvar ca 135 miljarder i omsättning för år 2010 och redovisat för Swentec är 124 miljarder. Den resterande skillnaden beror företrädesvis på manuella bortrensningar av ett antal företag som Swentec gjorde vilka inte går att spåra i de föreliggande tabellerna.

I tabell 7-12 redovisas antalet arbetsställen och företag utifrån hur stor del av verksamheten som räknas med – alltså vilken miljöandel som arbetsstället har tilldelats. För arbetsställena är de fördelade i fem klasser efter hur stor miljöandelen är på varje enskilt arbetsställe. När det gäller företagsnivån blir det lite annorlunda. Här måste man summera upp alla ingående AE till företagsnivån. För att göra den aggregeringen så har miljöandelen för det enskilda arbetsstället tagits och denna multipliceras med antalet anställda på arbetsstället dividerat med antalet anställda på företaget

(26)

Produkt = miljöandel * ( Anst(arbetsställe) / Anst(företag) )

Därefter summeras denna produkt ihop på företagsnivå och en ny ”företagsmiljöandel”

erhålls. Dessa redovisas därefter utifrån de fem klasserna.

I den trettonde, och sista, tabellen visas de tio största mottagarländerna för svensk export från miljösektorn respektive den totala ekonomin. Över perioden 2003-2010 sker inga stora förändringar vad gäller vilka mottagarländerna av export från miljösektorn är – det är endast tolv länder som går in i tabellerna för samtliga år. Däremot så växlar ordningen länderna emellan något om man bortser från Tyskland och Norge som ligger i topp samtliga år. Ur metodsynpunkt finns det vissa påpekanden som bör göras. Exporten som redovisas för hela ekonomin är varuexporten från SCB:s utrikeshandelsstatistik. Denna är även grunden för miljösektorns export men när det gäller miljösektorn kompletteras även exportuppgifterna med data från momsregistret där det också finns exportuppgifter.

Orsaken till detta är att man velat försöka få fram information om eventuell tjänsteexport.

Därför har en metod använts där uppgifterna om varuexport ligger i botten och dessa jämförs därefter med momsregistrets uppgifter. Om en högre siffra återfinns i momsregistret räknas då denna överskjutande del in. Uppgifterna från handelsstatistiken står för ca 75 % av de totala värdena. Antagandet – som visserligen är mycket grovt – är att denna överskjutande del består av tjänsteexport. Ett problem uppstår dock när exporten ska landfördelas då det endast är utrikeshandelns uppgifter om varuexport som har mottagarland registrerat. I momsregistret finns bara en totalsumma och ingen uppgift om vad exporten består av eller var den ska. För att komma runt problemet används därför landfördelningen från utrikeshandeln och denna appliceras sen på de kompletterade exportuppgifterna i MiFDB med antagandet om att även den överskjutande exporten i momsregistret följer samma fördelning som varuexporten.

6.1 Statistikens tillförlitlighet

För mer fakta om statistiken och dess tillförlitlighet hänvisas till SCBs egna beskrivning av statistiken¹⁰.

10 http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1301/_dokument/MI1301_BS_2003-2010_Miljosektorn.pdf

(27)

Bilaga 1

Samtliga tabeller i denna statistikbilaga finns beskrivna i kapitel 6.

Tabell 1. Miljösektorn fördelad på miljöområde och ägandekategori, 2003- 2010, antal och milj SEK.

Förklaring av förkortningar: Antal AE = antal arbetsställen , Oms = omsättning, Exp = Export, SyssKv = sysselsatta kvinnor, SyssMän = sysselsatta män.

Miljöområde Antal AE Oms Exp SyssKv SyssMän Antal AE Oms Exp SyssKv SyssMän

Luftutsläppskontroll 1 - - - - - - - - 111 - - - - 248 626

Avloppshantering 449 1 873 0 276 2 021 439 6 684 3 493 807 3 263

Avfallshantering 318 5 362 - - 937 4 091 2 144 15 098 - - 1 371 8 309

Mark och grundvatten 238 1 055 258 228 688

Buller och vibrationer 39 262 37 42 179

Miljökonsult 286 433 9 612 951 1 142 4 600 465 1 299 2 953

Utbildning, forskning och övervakning 175 468 - - 2 656 2 253 77 497 - - 310 266

Återvunnet material 4 - - - - 4 26 1 528 - - - - 905 5 018

Förnyelsebara energikällor 371 26 316 146 1 064 3 219 1 774 43 879 7 489 1 432 6 571

Värme/energibesparing 7 998 14 43 49 786 8 178 3 564 812 3 850

Hållbart jorbruk och fiske 17 - - - - 61 72 1 883 - - - - 495 1 547

Hållbar skog 18 676 5 11 70 47 5 895 39 96 555

Övrigt (inkl ekoturism) 4 - - - - 61 47 142 - - - - 204 220

TOTALT 1 650 36 411 239 5 729 12 828 10 350 110 154 22 744 8 249 34 045

2003

Offentligt ägande Privat ägande

Luftutsläppskontroll 114 2 346 1 174 263 693

Avfallshantering 317 5 324 - - 993 4 280 2 216 16 193 - - 1 408 8 650

Mark och grundvatten 252 1 387 406 248 788

Miljökonsult 290 638 8 797 1 231 1 203 4 914 527 1 347 3 080

Hållbart jorbruk och fiske 14 - - - - 61 78 1 553 - - - - 298 1 328

Hållbar skog 18 1 180 12 17 154 50 6 422 49 98 587

TOTALT 1 647 40 611 256 6 263 13 712 10 362 113 149 24 432 8 392 35 553

2004

Avloppshantering 433 1 954 - - 309 2 075 475 8 629 - - 832 3 389

Avfallshantering 317 5 628 - - 1 093 4 402 2 344 17 410 - - 1 395 8 470

Mark och grundvatten 1 - - - - - - - - 260 - - - - 260 716

Miljökonsult 286 744 5 947 1 570 1 269 5 790 624 1 438 3 226

Återvunnet material 2 - - - - - - - - 1 577 - - 5 639 952 5 518

Hållbart jorbruk och fiske 15 16 0 61 72 2 109 2 987 144 484 1 801

Hållbar skog 18 1 191 16 19 155 77 6 873 75 103 563

Övrigt (inkl ekoturism) 4 - - 65 48 169 - - 111 283 300

TOTALT 1 667 44 123 354 6 671 14 347 11 255 129 408 28 372 8 865 36 379

2005

(28)

forts. Tabell 1

Luftutsläppskontroll 1 - - - - - - - - 120 - - - - 280 714

Avfallshantering 328 6 555 - - 1 127 4 441 2 482 19 357 - - 1 376 8 447

Mark och grundvatten 1 - - - - - - - - 266 - - - - 261 776

Miljökonsult 304 688 11 1 022 1 824 1 329 5 791 606 1 507 3 269

Förnyelsebara energikällor 409 38 496 375 906 2 918 1 810 52 937 9 276 1 745 7 169

Värme/energibesparing 8 1 600 13 56 67 909 11 327 4 543 948 4 471

Hållbart jorbruk och fiske 20 - - 0 68 81 2 074 - - 158 489 1 772

Hållbar skog 18 1 177 5 17 134 79 7 115 65 91 333

TOTALT 1 712 51 511 537 6 712 14 026 11 493 143 246 30 243 9 297 36 730

2006

Avfallshantering 341 8 254 24 1 191 4 658 2 607 23 925 3 048 1 542 8 913

Mark och grundvatten 6 - - - - 39 22 278 - - - - 244 749

Miljökonsult 266 623 28 825 1 178 1 342 6 643 685 1 664 3 376

Återvunnet material 4 - - - - 7 21 1 714 - - - - 1 103 6 030

Värme/energibesparing 11 1 571 - - 66 88 970 11 684 - - 1 048 4 886

Hållbart jorbruk och fiske 18 57 0 107 116 2 340 3 463 201 558 1 869

Hållbar skog 19 1 432 31 31 99 93 6 744 108 112 559

TOTALT 1 702 52 585 498 6 591 13 462 12 162 155 207 34 945 10 229 39 350

2007

Avloppshantering 419 2 480 - - 355 1 903 530 10 445 - - 904 3 706

Avfallshantering 334 8 747 22 1 207 4 299 2 476 24 871 3 274 1 581 8 754

Mark och grundvatten 8 - - - - 40 31 346 - - - - 277 904

Miljökonsult 262 537 22 752 889 1 366 7 476 446 1 703 3 538

Återvunnet material 7 101 - - 9 52 1 790 32 492 - - 1 076 5 845

Värme/energibesparing 11 2 308 - - 61 85 956 14 274 - - 1 087 4 962

Hållbart jorbruk och fiske 21 62 - - 123 125 2 741 4 604 - - 683 2 232

Hållbar skog 19 1 394 59 31 81 93 6 670 54 129 597

TOTALT 1 716 64 806 448 6 719 12 825 12 559 178 349 37 601 10 826 40 173

2008