AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Sjuksköterskors upplevelser av att samtala
med patienter om sexuell hälsa
En beskrivande litteraturstudie
Wilma Berlin & Sara Karvonen
2021
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp Handledare: Åsa Hedlund & Maria Wejåker
Examinator: Kerstin Hedborg
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa.
Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard.
Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var
Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information.
Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.
Nyckelord: sexuell hälsa, livskvalitet, sjuksköterskans upplevelser
Abstract
Background: Sexual health is of great importance for the well-being of many people and includes both mental and physical health. Patients can suffer from sexual
dysfunction both directly and indirectly related to disease and thus the patients' quality of life can be affected. The nurse should have good knowledge of various diseases and treatments concerning sexuality in order to give the patient good care. Patients have described dissatisfaction with lack of information regarding sexual health and the majority state that nurses do not touch on the subject to the extent of which the patients wish for.
Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health.
Methods: This study’s included articles were found on the database MEDLINE via the search engine PubMed. The articles had qualitative, quantitative and mixed-method approaches. Data was analysed with thematic analysis by Aveyard.
Results: The results revealed a total of three main themes and eight subthemes that answered the study's aim and objective. The main themes identified were the Structure of the Workplace, the Impact of Norms and the Personal Influence. Within these
themes, it emerged that nurses often experienced insecurity that led to avoidance of conversations about sexual health. The uncertainty was based on several factors such as lack of knowledge, lack of routines, unclear area of responsibility, personal feelings and concerns about the patient's reaction. Based on norms about who was sexualy active, the nurses tended to select which patients would be given the information.
Conclusion: This study has shown the relevance of sexual health for the quality
of people’s lives and thus also the need for the nurse to be educated within the subject in order to fulfill the patient’s need of guidance and information.
Keywords: Sexual health, quality of life, nurses experience.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Sexuell hälsa ... 1
1.2 Hälsans roll inom omvårdnad ... 1
1.3 Sjuksköterskans ansvar inom sexuell hälsa ... 2
1.4 Patientens upplevelser ... 3
1.5 Teoretisk referensram ... 4
1.6 Problemformulering ... 4
1.7 Syfte ... 5
1.8 Frågeställning ... 5
2. Metod ... 5
2.1 Design ... 5
2.2 Sökstrategi. ... 5
2.3 Urvalskriterier ... 7
2.4 Urvalsprocess och utfallet av artiklar ... 7
2.5 Dataanalys ... 8
2.6 Etiska överväganden ... 9
3. Resultat ... 9
3.1 Verksamhetens struktur ... 10
3.1.1 Någons ansvar, men inte mitt ... 10
3.1.2 Arbetsplatsens rutiner ... 10
3.2 Normers påverkan... 11
3.2.1 Sex som en fysisk funktion ... 11
3.2.2 Sjuksköterskans makt ... 11
3.2.3 Personcentrerad vård ... 11
3.3 Det personliga inflytandet ... 12
3.3.1 Känslor och erfarenhet... 12
3.3.2 Kunskap ... 12
3.3.3 Strategier ... 13
4. Diskussion ... 13
4.1 Huvudresultat ... 13
4.2 Resultatdiskussion ... 14
4.2.1 Ansvar ... 14
4.2.2 Rutiner ... 14
4.2.3 Normer ... 15
4.2.4 Personcentrerad vård ... 16
4.2.5 Kunskap ... 16
4.3 Metoddiskussion ... 17
4.4 Kliniska implikationer och förslag på fortsatt forskning ... 18
4.5 Slutsats ... 18
5. Referenslista. ... 20
BILAGOR
I. Mall för relevansbedömning
II. Mall för kvalitetsbedömning av artiklar med kvantitativ ansat III. Mall för kvalitetsbedömning av artiklar med kvantitativ ansats IV. Sammanfattning av inkluderade artiklars metod
V. Sammanfattning av inkluderade artiklars resultat
1
1. Introduktion
1.1 Sexuell hälsa
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (2017) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd av mentalt, emotionellt, fysiskt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. De fortsätter med att beskriva att det inte endast syftar till avsaknaden av sjukdom, dysfunktion eller bräcklighet, utan även kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexuella relationer och sexualitet. Inom området sexuell hälsa ryms en hel del tillfredsställelse och glädje men även smärta, besvikelse, fördomsfullhet och våld.
Att endast se sexualitet som ett fysiskt förlopp som människan biologiskt sett är ämnad att delta i räcker inte, det är även en del av mänskliga relationer som kärlek och ömhet (Sundbeck 2013).
De sjukdomar som mest uppenbart påverkar människors sexualitet är urologiska samt gynekologiska sjukdomar. I sig själva eller med behandlingen kan dessa sjukdomar utveckla negativa sexuella konsekvenser. Detta behöver inte endast betyda att förmågan till samlag reduceras utan kan även handla om infertilitet eller en känsla av att vara inkomplett som man eller kvinna. Det finns andra symtom eller sjukdomar som kan ha stor påverkan på människors sexuella hälsa, trots att de primärt inte har negativa kopplingar till sexualiteten. Dessa kan exempelvis vara försämrad mobilitet,
smärtproblematik, blås- eller tarminkontinens, förändrad kroppsbild i samband med fetma eller avmagring, psykiska besvär samt andningsbesvär relaterat till hjärt- lungproblem (Sundbeck 2013).
1.2 Hälsans roll inom omvårdnad
Inom sjuksköterskans kärnkompetens är omvårdnad huvudämnet och ingår i
paraplybegreppet vårdvetenskap (Borgefeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel 2019). Fyra grundläggande ansvarsområden en sjuksköterska råder över är att främja hälsa,
förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Sjuksköterskans egna perspektiv läggs till grund för förmågan att vara lyhörd och öppen för patientens perspektiv, därför förväntas sjuksköterskan ha god insikt i sin egen syn på hälsans karaktär samt på människan (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg 2014).
2
Hälsa består av flera psykiska och fysiska processer som går hand i hand. En depression kan exempelvis komma till följd av en svår social situation och sedermera utveckla ett sämre immunförsvar hos en person, medan god fysisk aktivitet kan gynna den mentala hälsan. Hälsa är med andra ord mångdimensionellt och kopplat till både välbefinnande och livskvalitet, inte enbart frånvaro av sjukdom (Snellman 2014). För att främja patientens hälsa ansvarar sjuksköterskan för att identifiera, planera, åtgärda samt utvärdera omvårdnaden. I denna process ingår bland annat en hälsobedömning, individuell vårdplan och omvårdnadsåtgärder (Borgefeldt et al. 2019).
Patienten har enligt hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) rätt till god
kvalitetsmässig vård samt rätten att själv bestämma över sin vård och behandling. En förutsättning för detta är att patienten ges information rörande dennes hälsotillstånd. Att patienten får ställa frågor kan vara ett effektivt sätt att minska dennes oro och därmed förbättra omvårdnaden (Sundbeck 2013).
1.3 Sjuksköterskans ansvar inom sexuell hälsa
Sjuksköterskor bör rutinmässigt samtala med patienter om de lider av några sexuella besvär på samma sätt som de flesta blir tillfrågade om deras toalettvanor,
sömnsvårigheter, matvanor och möjliga rörelseproblem (Sundbeck 2013). Ordet samtal definieras enligt Nationalencyklopedin (NE) (u.å.b) som att en person talar med en annan i syfte att dela med sig av information eller åsikter. I mötet med patienter i behov av vård kring sexuell hälsa är det viktigt att sjuksköterskan bland annat förmedlar kunskap om hälsopromotion och sjukdomsbehandling på ett sätt där varje enskild individ förstår (Eriksson 2014). För att kunna göra detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan besitter goda kunskaper gällande vilka konsekvenser sjukdomar och behandlingar kan ha för patienters sexuella hälsa (Sundbeck 2013).
Det är även viktigt att sjuksköterskan inte besitter några förutfattade meningar gällande patienters sexuella funktion baserat på exempelvis kön, ålder, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell identitet. Denna bedömning bör endast baseras på patientens egna uppgifter. Om patienter riskerar att få problem med den sexuella hälsan av en behandling eller har en sjukdom som är känd att påverka sexualiteten bör
sjuksköterskan vara extra noggrann med att tillfråga dem. Sjuksköterskan har i uppgift att stötta patienten i att acceptera omställningen och att skapa förutsättningar för att bibehålla en god sexuell livskvalitet för patienten (Sundbeck 2013). Varje individ bör
3
nämligen bemötas med respekt och utifrån dess specifika behov (Borgefeldt et al.
2019).
Av sjuksköterskan begärs det inte att sympatisera eller uppskatta patientens val av livsstil, denne bör dock tillåta och acceptera att patientens liv kan variera från
sjuksköterskans eget och bemöta alla jämlikt. Det är viktigt att bekräfta för patienten att sexualitet kan vara betydelsefullt för livskvaliteten och därmed agera som talesperson för patienten (Sundbeck 2013).
Det är viktigt att sjuksköterskan jobbar förebyggande för att främja patientens sexuella hälsa. Kunskaper om hur exempelvis strålningsbehandling kan leda till torra slemhinnor bör indikera för sjuksköterskan att informera patienten om användning av glidmedel vid eventuellt samlag för att minska smärta. Ordningen bör inte vara omvänd, det vill säga att patienten i ett senare skede berättar för sjuksköterskan om smärtor vid samlag och först då får informationen. Många gånger finns behov av information gällande sexuella hjälpmedel som exempelvis massage, dildos, glidmedel, broschyrer, webbplatser eller demonstrationsfilmer kan då hjälpa patienten. Viktigt är då att inte ersätta den muntliga informationen utan se dessa hjälpmedel som ett komplement (Sundbeck 2013).
1.4 Patienternas upplevelser
NE (u.å.a) definierar en patient som en individ som till följd av sjukdom eller likartade tillstånd är i kontakt med hälso- och sjukvården i syfte att erhålla någon slags
behandling, råd eller omvårdnad. Utöver detta uppger NE (u.å.c) att begreppet uppleva betyder att tolka och värdera på ett emotionellt plan samt att bemöta definieras som att agera på visst sätt mot en person.
Hedelin, Jormfeldt och Svedberg (2014) beskriver att ett av Socialstyrelsens generella mål inom folkhälsa är att generera samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på samma villkor för hela populationen. Elva olika målområden har sedan utformats för att inkludera levnadsvanor, livsstil samt strukturella- och övergripande komponenter, varav ett av dessa är sexuell hälsa.
Patienter vill oftast veta om praktiska åtgärder eller omständigheter relaterat till dennes behandling eller sjukdom. Att delvis eller helt mista förmågan till sexuell
tillfredsställelse, samlag, möjligheten att få barn eller att kroppen förändras medför en
4
kris för många människor. Det kan vara en sorg över en ny identitet, ett annat liv eller en stress inför framtiden som inte bara handlar om sjukdomen (Sundbeck 2013).
I en artikel av Egerod, Wulff och Petersen (2018) beskriver epilepsi- och MS-patienter sjuksköterskans ansvar att informera dem om sexuella biverkningar relaterade till deras sjukdom. De menar att de själva inte vet om att sjukdomen påverkar den sexuella hälsan och har därför ingen anledning till att fråga sjuksköterskan om ämnet.
I artikeln av Farrell och Belza (2012) menar de patienter som deltagit i studien att en tredjedel av dem brukar tillfrågas om deras sexuella hälsa av deras vårdare.
Medverkande i denna studie var både män och kvinnor mellan åldrarna 62–96 år. Även i en artikel av Stabile et al. (2017) beskriver kvinnor som överlevt bröst- eller
gynekologisk cancer sitt missnöje med uppföljningen av information och behandling relaterat till biverkningar rörande deras sexuella hälsa. Av samtliga deltagare ansåg 87 procent att den sexuella hälsan påverkar livskvaliteten.
1.5 Teoretisk referensram
Den valda teoretiska referensramen är begreppet livskvalitet. WHO (1997) definierar livskvalitet som människors uppfattningar om deras plats i livet relaterat till
värdesystem och kultur inom samhället samt i förhållande till personliga förväntningar, mål, problem och standarder. Begreppet livskvalitet beskrivs av somliga som “hur människor tar det” snarare än “hur människor har det”. Med detta menas att hälsa förlorar värde om mening och innehåll saknas i livet (Willman 2014).
En viktig del inom begreppet livskvalitet är sexuell funktion, vilket innefattar emotionella, psykologiska och fysiska faktorer. Motsatsen till sexuell funktion är sexuell dysfunktion. Detta innebär en störning i en av den mänskliga sexuella
svarscykelns faser vilka är sexuell lust, sexuell upphetsning, orgasm och upplösningsfas (Janse et al. 2017). Exempelvis delger Lee, Nazroo, O´Connor, Blake och Pendelton (2016) en koppling mellan äldre människors förvärrade hälsa och minskad livskvalitet till den avtagande sexuella aktiviteten och försämrade sexuella funktionen.
1.6 Problemformulering
Sexuell hälsa är av betydelse för människors hälsa, välmående och livskvalitet. Studier har visat att trots dess betydelse och påvisade relevans för patienter finns stora brister
5
inom vården. Patienter uttrycker behov av rådgivning, information och behandling kring sin sexuella hälsa men tidigare forskning visar att ämnet ofta förbises, undviks eller inte fördjupas kring i den utsträckning som förväntas av patienterna. Till följd av detta blir många patienters hälsa lidande vilket kan leda till sänkt livskvalitet för individen.
Bristande kommunikation gällande området motiverar en fördjupning inom
sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter rörande sexuell hälsa, detta för att utveckla det hälsofrämjande arbetet. Det saknas en färsk litteratursammanställning av sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Studien kan bidra till en ökad trygghet för sjuksköterskor i vårdandet och i mötet med patienter, samt till en ökad förståelse för den sexuella hälsans roll inom sjuksköterskans
ansvarsområde.
1.7 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa.
1.8 Frågeställning
Hur beskriver sjuksköterskor deras upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa?
2. Metod
2.1 Design
En beskrivande litteraturstudie användes enligt Polit och Beck (2016).
2.2 Sökstrategi
För att uppsöka relevant forskning som besvarade syftet, vilket var att beskriva
sjuksköterskans upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa, genomfördes sökningar i databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. MEDLINE anses vara den främsta källan för att uppsöka omvårdnadsforskning och kan nås utan kostnad med hjälp av PubMed (Polit & Beck 2016). För att begränsa sökningarna användes en tidsbegränsning mellan åren 2011 – 2021, vilket enligt Polit och Beck (2016) kan göras
6
för att begränsa sökningen. Författarna valde detta tidsspann då de ansåg att det var optimalt för att få upp relevanta studier som bedömdes aktuella för vårdens nuvarande hantering av sexuell hälsa. Utöver detta användes även en språkbegränsning med engelska. Sökningar i databasen gjordes till en början med All Fields samt MeSH Terms. Författarna ansåg dock att MeSH Terms filtrerade bort artiklar som kunde vara relevanta och valde därför att endast använda All Fields. Polit och Beck (2016) menar att försiktighet bör åtas vid inkludering av för många restriktioner i sökningar då relevanta artiklar kan gås miste om. Ett alternativ till att använda restriktioner tidigt i sökningsprocessen är att exkludera artiklar i ett senare skede med hjälp av
exklusionskriterier (Polit & Beck 2016). De sökord som användes av författarna var
“sexual health”, “nurse-patient relations”, “nurse”, ”experience” och ”communication”
(se Tabell 1). Samtliga sökord gjordes som singelsökningar för att sedan kombineras med den booleska termen AND, vilken enligt Polit och Beck (2016) kan användas för att avgränsa sökningarna.
Tabell 1. Databassökningar
Databas Begränsningar, sökdatum
Söktermer Antal
träffar
Möjliga artiklar (exklusive dubbletter)
Inkluderade artiklar
MEDLINE via PubMed
English, 2011 – 2021 2021-01-27
Nurse-patient relations (all fields) AND sexual health (all fields)
155 21 9
MEDLINE via PubMed
English, 2011 – 2021 2021-01-27
Sexual health (all fields) AND nurse (all fields)
AND experience (all
fields) AND communication
(all fields)
82 1 1
10
7
2.3 Urvalskriterier
De artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie var de som författarna ansåg var relevanta för studiens syfte samt frågeställning. Om andra yrkesgrupper än
sjuksköterskor medverkade i en studie inkluderades denna endast om yrkesgruppen kunnat separeras från sjuksköterskorna eller om yrkesgruppen var en minoritet i förhållande till sjuksköterskorna. Endast empiriska artiklar inkluderades. Artiklar som fokuserade på patientens perspektiv exkluderades.
2.4 Urvalsprocess och utfallet av artiklar
Sammanlagt resulterade sökningarna i 237 artiklar. Efter exkludering av dubbletter kvarstod 223 artiklar vars titel och/eller abstrakt granskades för att avgöra artiklarnas relevans i förhållande till syfte samt frågeställning. Av dessa 223 ansåg författarna att 22 artiklars titel samt abstrakt möjligen besvarade syfte samt frågeställning, 201 artiklar exkluderades här då de ej ansågs vara relevanta till syfte samt frågeställning. De 22 återstående artiklarna granskades i fulltext och relevansbedömdes med hjälp av en mall från Högskolan i Gävle (se Bilaga 1). I samma skede kvalitetsbedömdes de relevanta artiklarna med hjälp av mallar, även dessa från Högskolan i Gävle. Författarna valde vilken mall som skulle användas baserat på om artikeln hade en kvalitativ (se Bilaga 2) eller kvantitativ (se Bilaga 3) ansats. Vid artiklar med en mixed-method ansats användes Bilaga 3. Relevans- och kvalitetsbedömningen utfördes separat av vardera författaren för att på bästa sätt identifiera områden av tillräcklighet och otillräcklighet på ett objektivt sätt (Polit & Beck 2016). Författarna jämförde sedan bedömningarna för att identifiera samt diskutera eventuella meningsskillnader. Av de relevansbedömda artiklarna exkluderades åtta artiklar då de inte ansågs vara relevanta till studiens syfte samt frågeställning. Under kvalitetsbedömningen exkluderades fyra artiklar då författarna menade att de hade en bristande tydlighet gällande inkluderings- eller
exkluderingskriterier och/eller resultat. Detta resulterade i att tio artiklar slutligen valdes då författarna ansåg att dessa artiklar studerade det författarna avsåg sammanställa i denna litteraturstudie samt hade relevanta deltagare kopplat till syftet. Artiklarnas metod var även tydligt beskrivet vilket gjorde att författarna menade att artiklarnas resultat blev mer trovärdigt (se Figur 1).
8
Figur 1. Urvalsprocessen
2.5 Dataanalys
Den dataanalysmetod som tillämpades i denna litteraturstudie var tematisk analys. Detta gjordes genom att författarna skrev ut alla artiklar i pappersformat och läste igenom dem enskilt med fokus på dess resultat. Dessa sammanfattades sedan gemensamt av författarna i mallar (se Bilaga 4 & Bilaga 5). Mallarna gav författarna en övergripande uppfattning om den samlade informationen. Efter detta framställdes teman genom att författarna återigen granskade resultaten enskilt och markerade relevanta delar med färgkodning. De markerade delarna sammanfattades sedan med nyckelord. Därefter jämförde författarna nyckelorden samt de färgkodade delarna och identifierade återkommande termer och/eller fraser. Dessa klipptes ut och sorterades i högar med provisoriska teman. Likheter och skillnader mellan de provisoriska temana urskildes och genom detta kunde författarna länka dem samman och bilda de teman samt
Artiklar identifierade genom sökningar i databasen MEDLINE
via PubMed (n = 237)
G ran sk n in g In k lu d era d e e Id en ti fi k at io n
Artiklar efter att dubbletter exkluderats (n =223)
Artiklar i fulltext vars relevans samt kvalitet granskades
(n =22)
Dubbletter exkluderade (n =14)
Artiklar granskade i fulltext som exkluderats då de ej ansågs vara relevanta eller
hade bristande kvalitet (n =12)
Inkluderade artiklar (n =10)
Artiklar vars titel och/eller abstrakt granskades för att avgöra dess
relevans till syfte samt frågeställning
(n = 223)
Artiklar exkluderade då titel och/eller abstrakt ej ansågs vara relevanta till syfte samt
frågeställning (n =201)
9
subteman som sedan användes i resultatet. Temana granskades av författarna för att bedöma dess relevans till syftet (Aveyard 2014).
2.6 Etiska överväganden
Författarna strävade efter att arbeta i enlighet med lagen om ansvar för god
forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS 2019:504). Lagen inkluderar undvikande av oredlighet bestående av falsifiering, fabricering samt plagiering.
Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie granskades separat av vardera författaren för att stärka objektiviteten vid urvalet. Författarna strävade även efter att utesluta egna värderingar i största mån samt att redovisa källor på ett tydligt och öppet sätt.
3. Resultat
Resultatet inkluderade tio artiklar markerats med en asterisk [*] i referenslistan. Dessa artiklar sammanställdes av författarna och tre teman samt åtta subteman identifierades (se Figur 2).
Figur 2. Teman och subteman.
Verksamhetens
struktur Normers påverkan Det personliga
inflytandet
Någons ansvar, men inte mitt
Arbetsplatsens rutiner
Sex som en fysisk funktion
Sjuksköterskans makt
Personcentrerad vård
Känslor och erfarenhet
Kunskap
Strategier
10
3.1 Verksamhetens struktur
3.1.1 Någons ansvar, men inte mitt
Sjuksköterskor beskrev sexuell hälsa som en viktig del av patienters liv och dennes omvårdnad. Trots detta upplevde många sjuksköterskor att det rådde otydlighet kring vem som bar ansvaret att initiera samtalet och behandla ämnet (Olsson, Berglund, Larsson, & Athlin 2012; Saunamäki & Engström 2014; Williams, Hauck & Bosco 2017). Somliga sjuksköterskor ansåg att ansvaret att initiera samtal rörande dennes sexuella hälsa låg på patienten och avstod därför från att själva lyfta frågan (Saunamäki
& Engström 2014; Visser, Verdonck-de Leeuw, Duarte & Zweegman 2018; Wang et al.
2019). En stor del av sjuksköterskor menade dock att patienterna sällan eller aldrig tog upp ämnet (Van Ek et al. 2018). Flertalet sjuksköterskor ansåg även att andra
yrkesgrupper var bättre lämpade att behandla området då de besatt mer kunskap, tid och erfarenhet. Yrkesgrupper som nämndes inkluderade läkare, barnmorskor, sexologer, specialistsjuksköterskor samt socialarbetare (Annerstedt & Glasdam 2019; Klaeson, Hovlin, Guvå, & Kjellsdotter 2017; Olsson et al. 2012; Saunamäki & Engström 2014).
De sjuksköterskor som betraktade sig själva ansvariga såg det som en viktig del av deras profession att möta patientens behov och agera som dennes talesman (Olsson et al. 2012; Saunamäki & Engström 2014; Williams, Hauck & Bosco 2017).
3.1.2 Arbetsplatsens rutiner
Tydliga rutiner och riktlinjer ansågs vara en förutsättning för att sjuksköterskan skulle kunna samtala med patienter om sexuell hälsa. Tidsbrist, korta vårdtider, avsaknad av utrymmen att samtala ostört, brist på rutinmässiga frågor samt otillräcklig utbildning ansågs hindra sjuksköterskan från att inleda samtal relaterat till sexuell hälsa. Vad som däremot ansågs underlätta för sjuksköterskan vid samtalen var att ha sexualitet som sökord i journalsystem, stöttande mentorer, privata utrymmen för samtal samt tydliga riktlinjer kring hänvisningar vid fortsatt vård (Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen 2018;
Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012; Saunamäki & Engström 2014; Van Ek et al. 2018; Wang et al. 2019; Williams, Hauck & Bosco 2017).
11
3.2 Normers påverkan
3.2.1 Sex som en fysisk funktion
Många sjuksköterskorna betraktade sexuell hälsa som en fysisk funktion och fokuserade därför endast på det medicinska. Fysiska symtom var därmed det huvudsakliga som sjuksköterskor hade i avsikt att behandla under samtalen (Annerstedt & Glasdam 2019;
Klaeson et al. 2017). Andra sjuksköterskor utgick istället från ett holistiskt perspektiv.
Sjuksköterskorna såg patienten som en person med en spirituell och emotionell
dimension, inte bara en sjukdom och menade att sexualiteten är en del av livskvaliteten.
Fler sjuksköterskor tenderade att se sexualitet utifrån detta perspektiv om ordet istället benämndes som “fysisk intimitet” (Benoot et al. 2018).
3.2.2 Sjuksköterskans makt
Sjuksköterskan gavs makten att välja vilken information som skulle ges till vilken patient och om den skulle ges överhuvudtaget (Annerstedt & Glasdam 2019; Benoot et al. 2018). Huruvida sjuksköterskan valde att lyfta samtalet om sexuell hälsa med patienter berodde ofta på dennes egna antaganden om hur sexuellt aktiv patienten var.
Faktorer som enligt sjuksköterskor påverkade förekomsten av samtal var ålder,
hälsostatus samt förhållandestatus. Unga personer i förhållanden var den målgrupp som mest frekvent delgavs information rörande den sexuella hälsan. Äldre människor förväntades inte vara sexuellt aktiva och därför inte vara i behov av information
(Annerstedt & Glasdam 2019; Klaeson et al. 2017; Leyva-Moral et al. 2020; Saunamäki
& Engström 2014; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017).
Sjuksköterskans personkemi med patienten ansågs av vissa vara av betydelse vid förekomsten av samtal. Detta då känsliga ämnen endast ansågs vara möjliga att ta upp i en nära, professionell relation (Annerstedt & Glasdam 2019; Benoot et al. 2018).
3.2.3 Personcentrerad vård
Vissa sjuksköterskor fokuserade på att möta den enskilde patientens behov och
önskningar. Detta gjordes genom att betrakta sexuell hälsa som någonting naturligt och bemöta patienten utan att moralisera eller döma. Patientens problem togs på allvar och under samtalen arbetade sjuksköterskan och patienten tillsammans mot en lösning (Benoot et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Saunamäki & Engström 2014; Williams, Hauck & Bosco 2017). Andra sjuksköterskor valde att inte prioritera de sexuella problemen då andra symtom betraktades viktigare enligt normen. Detta utan att
12
sjuksköterskorna tillsammans med patienterna samtalat om dess individuella behov (Annerstedt & Glasdam 2019; Benoot et al. 2018; Olsson et al. 2012; Saunamäki &
Engström 2014).
3.3 Det personliga inflytandet
3.3.1 Känslor och erfarenhet
Sexuell hälsa ansågs vara ett känsligt ämne som ofta genererade osäkerhet hos sjuksköterskor. Denna osäkerhet bidrog till att samtal kring ämnet blev svårare att inleda (Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Saunamäki & Engström 2014). Vissa sjuksköterskor ansåg att samtalen var jobbiga då patienterna delade med sig av vad som i deras mening var för privat information (Klaeson et al. 2017). En vanlig uppfattning hos sjuksköterskorna var även att patienten skulle bli förolämpad eller uppleva samtalet som pinsamt då ämnet var för privat (Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012; Saunamäki & Engström 2014; Wang et al. 2019; Williams, Hauck & Bosco 2017). Faktorer som ansågs försvåra samtalet ytterligare var exempelvis om patienten hade en annan etnicitet eller om en partner var närvarande under samtalet (Eeltink et al.
2018; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017). Sjuksköterskor som hade erfarit att negativa konsekvenser uppstått vid undvikande av att diskutera den sexuella hälsan var mer benägna att bortse från känslan av obehag för att ge patienten god vård.
Likaså nämndes den personliga mognaden och bekvämlighet med den egna sexualiteten som påverkande faktorer till hur ofta samtalen förekom (Olsson et al. 2012; Williams, Hauck & Bosco 2017).
3.3.2 Kunskap
Kunskap och adekvat utbildning togs upp som några av de främsta orsakerna till huruvida sexuell hälsa lyftes eller inte. Sjuksköterskor som upplevde att de hade god kunskap om sexuella problem samt dess behandling lyfte oftare ämnet och strävade efter att lindra patientens symtom. Om sjuksköterskorna däremot skattade deras
kunskap inom området som låg undveks ämnet för att kringgå eventuella frågor de inte kunde svara på (Benoot et al. 2018; Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012; Leyva-Moral et al. 2020; Saunamäki & Engström 2014; Van Ek et al. 2018;
Williams, Hauck & Bosco 2017). När det kom till skillnader mellan könen ansåg fler sjuksköterskor att de besatt mer kunskap om mäns sexuella hälsoproblem än kvinnors.
13
Männens problem behandlades därmed oftare då kvinnornas symtom betraktades som mer komplexa (Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012).
3.3.3 Strategier
Många sjuksköterskor upplevde att det fanns strategier att använda sig av för att underlätta vid samtal om sexuell hälsa. Vissa använde sig av informationsbroschyrer, antingen som ett alternativ till samtal eller som ett komplement till muntlig information (Annerstedt & Glasdam 2019; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017).
Andra valde istället att på grund av eget intresse söka information själva via rådgivning online eller hitta stöttning från kollegor (Benoot et al. 2018; Klaeson et al. 2017).
Strategier kring hur ämnet kunde föras på tal varierade mellan sjuksköterskorna.
Somliga initierade samtalen med en allvarlig betoning trots att patienten ibland själv skrattade, detta då de ansåg att en viktig stund kunde gå förlorad om den skämtades bort (Benoot et al. 2018). I de fall patienten och sjuksköterskan delade en humoristisk
jargong såg sjuksköterskan humor som ett tryggt sätt att närma sig ämnet, fortfarande medveten om situationens allvar (Saunamäki & Engström 2014). Sjuksköterskor beskrev även att de tolkade patientens verbala och ickeverbala reaktion när de tog upp ämnet för att bedöma om patienten var bekväm med att fortsätta samtalet (Williams, Hauck & Bosco 2017).
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Studiens resultat visade att sjuksköterskor ofta undvek att initiera frågor eller delge information rörande patientens behandling eller sjukdom. Ofta låg en osäkerhet till grund för undvikandet, antingen då sjuksköterskan inte ville riskera att förnärma patienten då ämnet ansågs vara pinsamt och privat eller för att kunskap saknades och eventuella frågor från patienten inte ansågs kunna
besvaras. Sjuksköterskan såg ofta sexualiteten som något fysiskt som kunde behandlas medicinskt. Normer om vem som var sexuellt aktiv styrde därmed valet av vilken patient som var i behov av information. Sjuksköterskor med erfarenhet av hur negativa konsekvenser kunde drabba patienten om den inte fått information inledde mer frekvent samtal.
14
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Ansvar
Flertalet sjuksköterskor ansåg att den sexuella hälsan var betydande för patientens hälsa och liv men undvek ofta samtalen rörande dennes sjukdom och behandling kopplat till sexualiteten (Olsson, Berglund, Larsson, & Athlin 2012; Saunamäki & Engström 2014;
Williams, Hauck & Bosco 2017). Att ha kännedom kring att hälsan kan påverkas negativt men ändå inte lyfta ämnet för patienten går emot sjuksköterskans
ansvarsområde att främja hälsa samt lindra lidande (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg 2014). Studiens resultat visade att sjuksköterskor ofta lägger ansvaret att initiera samtal om den sexuella hälsan på patienten (Saunamäki & Engström 2014; Visser, Verdonck- de Leeuw, Duarte & Zweegman 2018; Wang et al. 2019). Det stämmer inte överens med hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som säger att patienter har rätt till god kvalitetsmässig vård samt att själva bestämma över dess vård och behandling. I artikeln av Egerod, Wulff och Petersen (2018) bekräftas behovet av sjuksköterskans
ansvarsområde gällande patientutbildning. Patienter i artikeln visste själva inte att deras sjukdom kunde påverka den sexuella hälsan och upplevde sig därmed inte ha anledning att själva fråga sjuksköterskan om ämnet. Utifrån detta är det rimligt att anta att
patienters autonomi i dessa lägen inte bevaras då sjuksköterskor inte identifierar sexuella omvårdnadsbehov eller delger patienter information. Detta kan tolkas som att dessa sjuksköterskor frånsäger sig en del av grundansvaret gentemot patienters
rättigheter.
4.2.2 Rutiner
Det visades i resultatet att de sjuksköterskor som hade rutiner på arbetsplatsen upplevde att detta underlättade vid samtalen rörande sexuell hälsa. Brist på rutiner var dock generellt mer förekommande (Benoot et al. 2018; Eeltink et al. 2018; Klaeson et al.
2017; Olsson et al. 2012; Saunamäki & Engström 2014; Van Ek et al. 2018; Wang et al.
2019; Williams, Hauck & Bosco 2017). Då rutinerna svek valde flertalet sjuksköterskor att applicera egna strategier för att underlätta initieringen av samtal, somliga gav
exempelvis skriftlig information, ibland istället för att prata om ämnet muntligt (Annerstedt & Glasdam 2019; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017).
Enligt Sundbeck (2013) är det dock av vikt att sjuksköterskan endast ser detta som ett komplement till den verbala informationen och inte en ersättning. Ett rimligt antagande till varför Sundbeck (2013) hävdar detta är att varje människa har individuella problem,
15
behov och funderingar som kan gås miste om utan möjligheten för denne att lyfta dessa muntligt. Utan denna möjlighet finns chansen att patienter därmed inte kan yttra sådant som denne anser är värdefullt för den egna livskvaliteten. Arbetsplatsens rutiner
gällande den sexuella hälsan bör därmed med fördel utvecklas för att underlätta för sjuksköterskan att framföra ämnet lika neutralt som andra rutinmässiga frågor.
4.2.3 Normer
Sjuksköterskor i studiens resultat tolkade sexuell hälsa som en fysisk funktion som skulle behandlas medicinskt (Annerstedt & Glasdam 2019; Klaeson et al. 2017). Detta talade för att de var omedvetna om den definition WHO (2017) formulerat kring sexuell hälsa, att den inte endast definierades som ett fysiskt välbefinnande utan även mentalt, emotionellt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Kopplat till det fysiska perspektivet sorterade sjuksköterskor ut vilka patienter de upplevde var i behov av rådgivning rörande sexualiteten utifrån egna normer om vem som var sexuellt aktiv eller inte. Äldre ansågs mer sällan vara i behov av utbildning och information än yngre (Annerstedt & Glasdam 2019; Klaeson et al. 2017; Leyva-Moral et al. 2020; Saunamäki
& Engström 2014; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017). Att anta saker om patienten och grunda beslut utifrån egna antaganden stämmer inte överens med delar av studiens inledande kapitel. I dessa kapitel uppgavs enligt Sundbeck (2013) att
sjuksköterskan skulle göra sin bedömning baserat på patientens egna uppgifter och inte besitta förutfattade meningar om patientens sexuella funktion. Sjuksköterskan skulle även agera talesman åt patienten och således bekräfta patientens sexuella hälsa som viktig för dennes livskvalitet. En omställning av sexualiteten kunde medföra en kris och påverka patientens livskvalitet (Sundbeck 2013). Sambandet mellan människors
sexuella hälsa och livskvalitet bekräftades även i artikeln av Stabile et al. (2017) där 87 procent av patienterna som deltog menade att den sexuella hälsan påverkade
livskvaliteten. Även i artikeln av Lee et al. (2016) beskrevs det att äldre människors avtagande sexuella aktivitet kunde kopplas till minskad livskvalitet och förvärrad hälsa.
Sjuksköterskan bör utifrån detta frånse de egna normerna om vilka patienter som är i behov av informationen och istället låta patienten själv bestämma om ämnet är värdefullt för dennes livskvalitet eller inte.
16 4.2.4 Personcentrerad vård
Studiens resultat visade att sjuksköterskor hade olika sätt att bemöta patienters sexuella omvårdnadsbehov och symtom. Några valde att utgå från personcentrerad vård där man tillsammans med patienten strävande mot en lösning (Benoot et al. 2018; Klaeson et al.
2017; Saunamäki & Engström 2014; Williams, Hauck & Bosco 2017). Medan andra sjuksköterskor lät deras egna värderingar och känslor stå i vägen för att individanpassa vården (Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012; Saunamäki &
Engström 2014; Wang et al. 2019; Williams, Hauck & Bosco 2017). Snellman (2014) sammanfattar personcentrerad vård genom att patienten uppmanas att själv berätta om dess upplevelser och vad den anser vara viktigt för att bibehålla god hälsa.
Sjuksköterskan bör utgå från patientens uttalanden om god hälsa vid identifiering av omvårdnadsbehov. Sundbeck (2013) bekräftar detta med att beskriva att sjuksköterskan har till uppgift att stötta patienten och skapa förutsättningar för att dennes sexuella livskvalitet skall bibehållas. Det är rimligt att anta att de sjuksköterskor som lät sig påverkas av egna känslor av pinsamhet eller oro kring patientens reaktion tenderar att prioritera det egna intresset över patientens livskvalitet. Därmed ämnade de inte heller alltid göra det främsta för patientens hälsa.
4.2.5 Kunskap
Enligt resultatet i denna litteraturstudie var patientutbildningen bristande. En faktor som kunde förklara detta var den uttalade kunskapsbristen hos sjuksköterskorna. Denna brist var för många anledningen till att de inte tordes närma sig ämnet med patienten
eftersom de inte ansåg sig ha tillräcklig beredskap att bemöta eventuella frågor (Benoot et al. 2018; Eeltink et al. 2018; Klaeson et al. 2017; Olsson et al. 2012; Leyva-Moral et al. 2020; Saunamäki & Engström 2014; Van Ek et al. 2018; Williams, Hauck & Bosco 2017). Att som sjuksköterska ha kunskap om konsekvenser rörande patientens sjukdom eller behandling är essentiellt för att kunna förmedla hälsopromotion. Patienter har rätt till information om eventuella prognoser och/eller biverkningar kring sexualiteten efter ingrepp eller vid sjukdom (Sundbeck 2013). Eriksson (2014) menar att den delgivna informationen bör förmedlas så att varje enskild person förstår. Utifrån detta kan slutsatsen dras att sjuksköterskornas kunskapsbrist borde motivera de olika arbetsplatserna att utbilda sjuksköterskor kring sexuella omvårdnadsbehov och
symtom. Detta för att sjuksköterskorna ska kunna stötta patienterna i att känna till deras
17
sjukdom och därmed bidra till tilltagande livskvalitet genom den ökade autonomin, delaktigheten samt begripligheten som kunskap medför.
4.3 Metoddiskussion
Vid sökningar av artiklar valde författarna att exkludera MeSH-termer i enlighet med Polit och Beck (2016) som menade att aktsamhet vid inkludering av för många
restriktioner bör åtas eftersom adekvata artiklar kan gås miste om. En möjlig svaghet i litteraturstudien är att endast en databas användes, vilket eventuellt bidragit till att författarna gått miste om relevanta artiklar. Det valda tidsspannet på tio år ansågs av författarna vara en styrka då de inkluderade artiklarna var relevanta för vårdens aktuella hantering av sexuell hälsa. Endast artiklar där sjuksköterskorna kunde särskiljas från andra yrkesgrupper eller där de varit en majoritet av deltagarna inkluderades i studien vilket författarna anser ökar föreliggande studies trovärdighet kopplat till syftet.
Författarna valde aktivt att ej fokusera på endast ett område av den sexuella hälsan då de hade för avsikt att studera sjuksköterskors erfarenheter av att samtala kring ämnet i allmänhet. Artiklarna medförde en variation av arbetsplatser samt länder där samtalen förekom, vilket var det författarna ämnade undersöka med denna litteraturstudie. Med det breda urvalet av länder är det möjligt att resultatet i viss mån ej representerar svensk vård, detta då skillnader mellan kulturella och samhälleliga strukturer råder i världen.
Författarna menar dock att de inkluderade artiklarnas resultat ej påvisade tydliga skillnader mellan länder vilket gör litteraturstudien representativ både i och utanför Sverige.
Föreliggande studies resultat grundades i tio vetenskapliga artiklar. Dessa innefattade både kvalitativa, kvantitativa och mixed-method studier då författarna ämnade att
inkludera en vidsträckt forskning. Polit och Beck (2016) menar att en litteraturstudie bör förse dess läsare med en objektiv och organiserad sammanställning av forskning, vilket författarna menar att en blandning av kvalitativa, kvantitativa samt mixed-method studier medför. Kvalitets- och relevansbedömningsmallar användes vilket författarna hävdar vara en styrka för studiens validitet. Under kvalitetsbedömningen föll fyra artiklar bort. Detta menar författarna skulle kunna bero på att de varit kritiska vid granskningen i syfte att endast inkludera tydliga och lättlästa artiklar.
18
Författarna har separat granskat och färgkodat samtliga valda artiklar och diskuterat fynden gemensamt för att inte missa relevant material samt för att undvika
misstolkningar. Detta sågs som en styrka då författarna besitter viss bristande kunskap inom det engelska språket och därmed riskerade att feltolka delar av informationen.
Sandman och Kjellström (2013) bekräftar detta då de hävdar att studenter kan ha
begränsade metodologiska- och språkliga kunskaper vilket kan leda till felaktig tolkning av artiklar. Författarna strävade under arbetets gång efter att tolka artiklarna objektivt.
Detta ansågs vara en styrka då författarna tillade adekvata delar av artiklarna oavsett om det låg i författarnas eget intresse eller inte. Författarna avsåg i första hand att exkludera andrahandskällor, detta då Polit och Beck (2016) menar att dessa främst bör undvikas i litteraturstudier.
4.4 Kliniska implikationer och förslag på fortsatt forskning
Denna studie kan bidra till en ökad insikt gällande vikten av den sexuella hälsan för patientens välmående samt sjuksköterskans ansvar att identifiera patienters sexuella behov och informera denne om prognoser, biverkningar och behandlingar. Kopplat till detta bör de sjuksköterskor som känner obehag inför samtal inom ämnet ha för avsikt att frånse den egna känslan för att främja patientens hälsa och lindra dennes lidande.
Studien belyser även arbetsplatsens roll i att stödja dess medarbetare med riktlinjer och att skapa förutsättningar att underlätta samtalen för både sjuksköterska och patient.
Utbildning inom området är motiverat för att förbättra sjuksköterskans arbete inom sexuell hälsa, vilket arbetsplatsen med fördel bör bidra med. Att arbetsplatserna inte utbildat dess medarbetare tyder på låg prioritering av den sexuella hälsan inom vården.
Detta är någonting som denna studie avsett förändra då den sexuella hälsan visats vara av stor vikt för människans livskvalitet. Författarna anser att fortsatt forskning är motiverat då utveckling inom området krävs.
4.5 Slutsats
Litteraturstudiens syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa visade sig till stor del handla om frekvensen av dessa samtal.
Samtalen undveks i alltför stor utsträckning vilket kunde förklaras av otydligt
ansvarsområde, bristande rutiner, kunskapsbrist, känslor av obehag hos sjuksköterskan eller förutfattade meningar om vad sexuell hälsa innebar eller vem som var i behov av informationen. Författarna har med denna studie påvisat den sexuella hälsans betydelse
19
för människans hälsa samt livskvalitet och i och med detta även dess relevans inom sjuksköterskans omvårdnad.
20
5. Referenslista
*Annerstedt, C. F. & Glasdam, S. (2019). Nurses' attitudes towards support for and communication about sexual health-A qualitative study from the perspectives of oncological nurses. Journal of Clinical Nursing, 28(19 – 20), ss. 3556 – 3566.
doi:10.1111/jocn.14949
Aveyard, H. (2014). Doing a literature rewiew in health and social care: a practical guide. 3. uppl., Maiden head: Open University press.
*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L. & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses' attitudes, roles and experiences. Journal of Advanced Nursing, 74(7), ss. 1583 – 1594. doi:10.1111/jan.13572
Borgefeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H. & Wangel, A-M. (2019). Obstetrik och gynekologi: För sjuksköterskor. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur.
*Eeltink, C. M., Witte, B. I., Stringer, J., Liptrott, S., Babic, A., Greenfield, D. M., Salooja, N., Incrocci, L., Visser, O., Verdonck-de Leeuw, I. M., Duarte, R. F. &
Zweegman, S. (2018). Health-care professionals' perspective on discussing sexual issues in adult patients after haematopoietic cell transplantation. Bone marrow transplantation, 53(3), ss. 235 – 245. doi:10.1038/s41409-017-0027-y
Egerod, I., Wulff, K. & Petersen, M. C. (2018). Experiences and informational needs on sexual health in people with epilepsy or multiple sclerosis: A focus group investigation.
Journal of clinical nursing, 27(13 – 14), 2868 – 2876. doi:10.1111/jocn.14378
Eriksson, A. (2014). Global hälsa och omvårdnad. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.).
Omvårdnadens grunder – Ansvar & utveckling. 2. uppl., Stockholm: Studentlitteratur, ss. 480 – 488.
Farell, J. & Belza, B. (2012). Are older patients comfortable discussing sexual health with nurses?. Nursing research, 61(1), ss. 51 – 57.
doi:10.1097/NNR.0b013e31823a8600
21
Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. 2. uppl., Stockholm: Studentlitteratur, ss. 361 – 386.
Janse, I.C., Deckers, I.E., Van Der Maten, A.D., Evers, A.W.M., Boer, J., Van Der Zee, H.H., Prens, E.P. & Horvath, B. (2017). Sexual health and quality of life are impaired in hidradenitis suppurativa: a multicentre cross-sectional study. British journals of
dermatology, 176(4), ss. 1042 – 1047. doi: 10.1111/bjd.14975
*Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual health in primary health care – a qualitative study of nurses' experiences. Journal of Clinical Nursing, 26(11 – 12), ss. 1545 – 1554. doi:10.1111/jocn.13454
Lee, D.M., Nazroo, J., O´Connor, D.B., Blake, M. & Pendelton, N. (2016). Sexual Health and Well-being Among Older Men and Women in England: Findings from the English Longitudinal Study of Ageing. Archives of sexual behavior, 45(1), ss. 133 – 144. doi:10.1007/s10508-014-0465-1
*Leyva-Moral, J. M., Aguayo-Gonzalez, M., Palmieri, P. A., Guevara-Vasquez, G., Granel-Grimenez, N. & Dalfó-Pibernat, A. (2020). Attitudes and beliefs of nurses and physicians about managing sexual health in primary care: A multi-site cross-sectional comparative study. Nursing Open, 8(1), ss. 404 – 414. doi:10.1002/nop2.641
Nationalencyklopedin (u.å.a). Patient. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-12-26]
Nationalencyklopedin (u.å.b). Samtala. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2021-02- 22]
Nationalencyklopedin (u.å.c). Uppleva. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-12- 26]
*Olsson, C., Berglund, A. L., Larsson, M. & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality- a neglected area of cancer nursing. European Journal of Oncology Nursing, 16(4), ss. 426 – 431. doi:10.1016/j.ejon.2011.10.003
22
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl., Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. 1. uppl., Lund: Studentlitteratur.
*Saunamäki, N. & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3 – 4), ss. 531 – 540. doi:10.1111/jocn.12155
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Snellman, I. (2014). Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I Friberg, F. & Öhlén, J.
(red.) Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, ss. 439 – 466
Stabile, C., Goldfarb, S., Baser, R.E., Goldfrank, D.J., Abu-Rustum, N.R., Barakat, R.R., Dickler, M.N. & Carter, J. (2017). Sexual health needs and educational
intervention preferences for women with cancer. Breast cancer research and treatment, 165(1), ss. 77 – 84. doi:10.1007/s10549-017-4305-6
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården – en metodbok för sjuksköterskor. 1. uppl., Lund: Studentlitteratur.
*Van Ek, G. F., Gawi, A., Nicolai, M., Krouwel, E. M., Den Oudsten, B. L., Den
Ouden, M., Schaapherder, A. F., Putter, H., Pelger, R. & Elzevier, H. W. (2018). Sexual care for patients receiving dialysis: A cross‐sectional study identifying the role of nurses working in the dialysis department. Journal of Advanced Nursing, 74(1), ss. 128 – 136.
doi:10.1111/jan.13386
23
Världshälsoorganisationen (2017). Sexual health and its linkages to reproductive health: an operational approach. Schweiz: Sexual and Reproductive Health and Research. file:///C:/Users/Asus/Downloads/9789241512886-eng.pdf
Världshälsoorganisationen (1997). WHOQOL: Measuring Quality of Life. Schweiz:
Programme on Mental Health Division of Mental Health and Prevention of Substance Abuse. https://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
*Wang, P., Ai, J., Davidson, P. M., Slater, T., Du, R. & Chen, C.(2019). Nurses' attitudes, beliefs and practices on sexuality for cardiovascular care: A cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 28(5 – 6), ss. 980 – 986. doi:10.1111/jocn.14692
*Williams, N. F., Hauck, Y. L., & Bosco, A. M. (2017). Nurses' perceptions of
providing psychosexual care for women experiencing gynaecological cancer. European Journal of Oncology Nursing, 30, ss. 35 – 42. doi:10.1016/j.ejon.2017.07.006
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.).
Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur, ss. 36 – 51
Bilaga I.
Mall för relevansbedömningRelevansbedömning
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
Kvalitetsbedömning - kvalitativ ansats Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga III.
Mall för kvalitetsbedömning av artiklar med kvantitativ ansatsKvalitetsbedömning – kvantitativ ansats Ja, med motiveringen att… Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
13. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
15. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
Bilaga IV.
Sammanfattning av inkluderade artiklars metodFörfattare + publikationsår/
studieland
Titel Design och eventuell
ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Annerstedt, C. F. &
Glasdam, S. (2019) Sverige.
Nurses´attitudes towards support for and
communication about sexual health- A qualitative study from the perspectives of oncological nurses.
Deskriptiv design med en kvalitativ ansats.
Sju kvinnliga sjuksköterskor som arbetade på en onkologavdelning.
Semi-strukturerade intervjuer.
Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.
Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L. & Bilsen, J.
(2018). Belgien.
Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses' attitudes, roles and experiences
Tolkningsbeskrivande design med en kvalitativ ansats.
Sjuksköterskor arbetande inom olika delar av palliativ vård. Det var 21 deltagare som medverkade varav fyra var män och 17 var kvinnor.
Djupgåendeintervjuer Tematisk analys enl.
Braun och Clarke.
Eeltink, C. M., Witte, B.
I., Stringer, J., Liptrott, S., Babic, A., Greenfield, D.
M., Salooja, N., Incrocci, L., Visser, O., Verdonck- de Leeuw, I. M., Duarte, R. F. & Zweegman, S.
(2018). 36 utvalda länder inom Europa.
Health-care
professionals´perspective on discussing sexual issues in adult patients after haematopoetic cell transplantation
Tvärsnitts design med kvantitativ ansats.
I studien deltog 126 läkare och 166 sjuksköterskor som arbetade med hematopoetisk celltransplantation.
Frågeformulär. Deskriptiv statistik.
Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H.
& Kjellsdotter, A. (2017).
Sverige.
Sexual health in primary health care - a qualitative study of nurses' experiences.
Deskriptiv design med en kvalitativ ansats.
Sjuksköterskor som arbetar inom primärvården varav åtta var kvinnor och en var man.
Semistrukturerade intervjuer.
Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman 2004.
Leyva-Moral, J. M., Aguayo-Gonzalez, M., Palmieri, P. A., Guevara- Vasquez, G., Granel- Grimenez, N. & Dalfó- Pibernat, A. (2020).
Spanien.
Attitudes and beliefs of nurses and physicans about managing sexual health in primary care:
A multi-site cross- sectional comparative study.
Tvärsnittsdesign med en mixed-methods ansats.
Deltagarna var 85 sjuksköterskor och 93 läkare från primärvårdscentraler.
Av det totala antalet deltagare var 141 kvinnor och 37 män.
Frågeformulär. Deskriptiv och bivariat statistik.
Olsson, C., Berglund, A.
L., Larsson, M. & Athlin, E. (2012). Sverige.
Patient´s sexuality- a neglected area of cancer nursing.
Deskriptiv design med en kvalitativ ansats.
Tio sjuksköterskor från fem olika avdelningar på ett sjukhus. Samtliga deltagare var kvinnor och arbetade med cancerpatienter i olika stadier i sjukdomen.
Tematiska intervjuer. Fenomenologisk analys.
Saunamäki, N. &
Engström, M. (2014).
Sverige.
Registered nurses’ reflections of discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears.
Deskriptiv design med en kvalitativ ansats.
Deltagarna var tio sjuksköterskor som alla arbetade med olika sjukdomar som bevisats påverka den sexuella hälsan. Av deltagarna var åtta kvinnor och två män.
Intervjuer. Kvalitativ
innehållsanalys enligt Granheim och Lundman 2004.
Van Ek, G. F., Gawi, A., Nicolai, M., Krouwel, E.
M., Den Oudsten, B. L., Den Ouden, M., Schaapherder, A. F., Putter, H., Pelger, R. &
Elzevier, H. W. (2018).
Holland.
Sexual care for patients receiving dialysis: A cross‐
sectional study identifying the role of nurses working in the dialysis department.
Tvärsnitts design med en kvantitativ ansats.
Deltagarna bestod av 551
sjuksköterskor med grundutbildade samt en liten andel sjuksköterskor med specialisering inom nefrologi.
Alla deltagare arbetande med patienter i behov av dialys. Samtliga arbetande på med dialysbehandling, både hemma hos patienten och/eller
Frågeformulär. Deskriptiv statistik.
på avdelningen. Av deltagarna var 495 kvinnor och 56 män.
Wang, P., Ai, J., Davidson, P. M., Slater, T., Du, R. & Chen, C.
(2019). Kina.
Nurses´attitudes, beliefs and practices on sexuality for cardiovascular care: A cross- sectional study.
Tvärsnittsdesign med en kvantitativ ansats.
Antalet sjuksköterskor som deltog var 268 varav samtliga arbetade på medicinska kardiovaskulära enheter.
Av dessa var 259 kvinnor och nio män.
Frågeformulär. Deskriptiv statistik.
Williams, N. F., Hauck, Y. L., & Bosco, A. M.
(2017). Australien.
Nurses´perceptions of providing psychosexual care for women experiencing gynaecological cancer.
Deskriptiv design med en kvalitativ ansats.
Deltagarna var 17 sjuksköterskor som arbetade på två olika avdelningar där man behandlade kvinnor med gynekologisk cancer, samtliga var kvinnor och hade minst tolv månaders erfarenhet.
Semi-strukturerade intervjuer.
Tematisk analys.
