Motivation för fysisk aktivitet
En studie om fysiskt aktiva unga vuxnas motivationsfaktorer till träning
Julia Stendahl
2013
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 30 hp Pedagogik
Pedagogik 61-90 hp Hälsopedagogiska programmet
Handledare:
Examinator: Peter Gill
Sammanfattning
Tidigare forskning har visat att motivation har en avgörande betydelse för om en individ väljer att vara fysiskt aktiv. Många aspekter har en avgörande roll för individens motivation till fysisk aktivitet, som exempelvis att känna glädje och tillfredsställelse inför aktiviteten ökar motivationen. Människans motivation kan delas in i inre och yttre motivation vilket påverkar oss på olika sätt. Därmed var studiens syfte att undersöka vad det finns för konkreta motivationsfaktorer för unga vuxnas val att vara fysiskt aktiva, samt vilka motivationsfaktorer som kan ha störst betydelse i valet av en aktiv livsstil och om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Urvalet i studien var 50 kvinnor och 50 män i åldern 18-33 år som alla var fysiskt aktiva. Resultatet visade i stort att inre motivationsfaktorer som både män och kvinnor ansåg viktiga var, att träna för att det var roligt, att känna glädje och tillfredsställelse av träningen samt att träningen var en skön aktivitet. Att njuta av träningen ansåg männen viktigare än kvinnorna. En yttre motivationsfaktor som kvinnorna motiverades mera av än männen var att träna för att gå ner i vikt. För kvinnorna var det även viktigare att förbättra sin hälsa samt att träna för att förbättra motståndskraften mot sjukdomar.
Nyckelord: Motivation, Motivationsfaktorer, Fysisk aktivitet, träning, motion, unga vuxna
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Definition av fysisk aktivitet ... 1
2.2 Fördelar med fysisk aktivitet ... 1
2.3 Faktorer som påverkar individens val till fysisk aktivitet ... 2
2.4 Motivation ... 3
2.4.1 Yttre och inre motivation i relation till fysisk aktivitet ... 4
2.4.2 Self- Determination Theory ... 5
2.4.3 Motivation och fysisk aktivitet ... 6
3. Problemformulering ... 7
4. Syfte och Frågeställningar ... 7
4.1 Syfte ... 7
4.2 Frågeställningar ... 7
5. Metod ... 8
5.1 Datainsamlingsmetod ... 8
5.2 Urval ... 8
5.3 Tillvägagångssätt ... 9
5.4 Databearbetning ... 10
5.5 Bortfallsanalys ... 10
5.6 Reliabilitet och validitet ... 10
5.7 Etiska principer ... 11
6. Resultat och Analys ... 12
7. Diskussion ... 17
7.1 Metoddiskussion ... 17
7.2 Resultatdiskussion ... 18
7.3 Framtida forskning ... 22 Referenser ...
Bilaga 1: Missiv ...
Bilaga 2: Enkät ...
1
1. Inledning
Intresset för denna studie har växt fram då jag har ett personligt intresse för fysisk aktivitet och vad som gör att människor väljer att vara fysiskt aktiva. Genom att ha studerat tidigare forskning och fått förståelse för motivationens betydelse som en viktig faktor till varför människor väljer att vara aktiva, därefter väcktes mitt intresse att studera vilka motivationsfaktorer som driver individen till fysisk aktivitet. Vid
granskningen av tidigare forskning upptäcktes att det mesta av forskningen var gjord på barn och ungdomar eller äldre människor. Efter reflektion av tidigare studier väcktes därmed mitt intresse att undersöka motivation för unga vuxna samt för att undersöka vilka konkreta motivationsfaktorer som gör att en individ väljer att vara fysiskt aktiv.
En ytterligare fråga som studerades var om det fanns någon skillnad mellan kvinnors och mäns motivationsfaktorer. Fysisk aktivitet har bevisats kunna förhindra ohälsa och välfärdssjukdomar hos befolkningen. Ohälsan kostar samhället mycket pengar varje år vilket kan leda till sjukskrivningar (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Genom denna studie av unga vuxnas motivationsfaktorer till träning kan detta bidra till att samhället kan utveckla förutsättningarna för fysisk aktivitet, då faktorer som påverkar unga vuxnas motivation upptäcks. Därmed finns ett samhällsintresse av att undersöka vad som gör att unga vuxna motiveras till fysisk aktivitet.
2. Bakgrund
Under denna rubrik kommer relevant bakgrundsfakta rörande motivation och fysisk aktivitet att behandlas. Fördelarna med fysisk aktivitet, samt teorier om motivation och motivationens betydelse för individen kommer att presenteras. Bakgrunden kommer även att behandla fakta om motivationens betydelse vid fysisk aktivitet för att undersöka specifika motivationsfaktorer hos fysiskt aktiva.
2.1 Definition av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet innebär alla former av rörelse som exempelvis trädgårdsarbete, friluftsliv, motion och träning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet betyder att aktiviteten syftar till att förbättra den fysiska kapaciteten och hälsan hos människan. Det är vanligt att ordet fysisk aktivitet används för att beskriva motion och träning. Med motion menas fysisk aktivitet som är planerad och har för avsikt att förbättra hälsan vilket ofta innebär ombyte till träningskläder. Med träning menas att individen ofta har som målsättning att öka sin fysiska prestation i olika former av aktiviteter som kräver ombyte till
träningskläder (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Nedan i uppsatsen kommer orden fysisk aktivitet, motion och träning att användas för att skapa variation, dessa tre ord avser att beskriva definitionen av träning.
2.2 Fördelar med fysisk aktivitet
Vid brist på fysisk aktivitet är det lättare att människor drabbas av ohälsa och sjukdom, därför har det blivit en allt viktigare uppgift för samhället att öka individers fysiska aktivitet. Det finns många bevisade fördelar med att ha en aktiv livsstil, vår kropp är byggd för att vara fysiskt aktiv. Motion gynnar människan både fysiskt och psykisk.
Träning påverkar kroppens funktioner gynnsamt, olika intensiteter på träningen
påverkar kroppen olika mycket, ju högre intensitet desto mer påtagliga och omedelbara
2
effekter kan urskiljas. Fysisk aktivitet har bevisats kunna förhindra olika typer av välfärdssjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, stress, ångest och depression (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Även Brehm (2006) beskriver psykologiska fördelar med fysisk aktivitet, då en individ är fysiskt aktiv kan stress, ångest och depression minska hos individen och efter ett avslutat träningspass ge en avslappnande känsla (ibid.). Som Brehm (2006) och Statens folkhälsoinstitut (2008) beskriver kan människans hälsotillstånd förbättras vid ökad träningsmängd vilket därmed bidrar till bland annat mindre sjukskrivningar som kostar samhället mycket pengar (ibid.). Engström (2010) beskriver problemet med den sjunkande fysiska aktiviteten i ungdomsåren för kvinnor och män, dock visar statistiken att det sker en ökning runt 25 års ålder (ibid.). Därmed återstår frågan vad som påverkar de unga vuxna som väljer att vara fysiskt aktiva under denna period?
2.3 Faktorer som påverkar individens val till fysisk aktivitet
Känsla av sammanhang [KASAM] beskrivs med hjälp av tre komponenter som är, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet kan förklaras i vilken utsträckning individen upplever inre och yttre stimuli. En individ som känner en hög känsla av begriplighet har lättare att hantera och förstå oförutsedda ting som kan inträffa i jämförelse med en individ med låg begriplighet. Hanterbarhet innebär vilka resurser en individ har att tillgå då denne ställs inför olika stimuli från omvärlden. Olyckliga och oförutsägbara händelser inträffar i livet, det viktiga menar Antonovsky (2005) är hur människor väljer att hanterar dessa (Antonovsky, 2005). Någon gång under individens motionsutövande, antingen i början eller under träningens gång är det vanligt att individen någon gång upplever hinder som påverkar att träningen inte blir av.
Exempelvis kan ett hinder vara att arbetstiderna krockar med tiderna som träningen brukade utövas på (Svederberg, Svensson & Kindeberg, 2001). Med hjälp av en känsla av hög hanterbarhet kan personer lättare handskas med oförutsägbara händelser och hinder som uppstår (Antonovsky, 2005). Den tredje komponenten i begreppen KASAM är meningsfullhet vilket kan beskrivs som utmaningar vilka individen känner är värda att lägga engagemang och känslomässiga investeringar i. Meningsfullhet har även kallats motivationskomponenten, personer med hög meningsfullhet har ofta områden i livet som de är mycket engagerade i och villiga att investera tid i (ibid.). Fortier et al.
(2011) beskriver självbestämmande motivation som en viktig inneboende motor hos individen för att denne ska välja att vara fysiskt aktiv, likaså menar Antonovsky (2005) att dessa tre komponenter i KASAM, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har betydelse för individen i valet av en aktivitet. Framförallt är det viktigt att individen känner meningsfullhet inför en aktivitet för att individen ska känna att det är något som är värt att lägga ner tid och energi på. På så sätt kan en koppling ses mellan KASAM och självbestämmande, har individen en hög känsla av KASAM har denne troligtvis lättare att känna självbestämmande vilket gynnar individens engagemang för en viss aktivitet (Antonovsky, 2005; Fortier et al. 2011)
Dewey (2004) beskriver erfarenheter som något individer lär sig av, vissa erfarenheter beskrivs som positiva och bildande medan andra erfarenheter kan ses som negativa men ändå bildande. Alltså lär sig människor av såväl en bra som av en dålig erfarenhet, detta i sin tur kan påverka hur människan förhåller sig till erfarenheten. Varje individ bildar därmed egna erfarenheter av fysisk aktivitet vilket i sin tur påverkar deras motivation
3
och syn på träningen. Exempelvis om en individ har en positiv erfarenhet av att träning är något roligt som skapar njutning är det större chans att denne fortsätter att vara fysiskt aktiv. Den positiva erfarenheten kan därmed bidra till att träningen blir
regelbunden. En dålig erfarenhet av fysisk aktivitet kan istället bidra till att individen tar avstånd från träning då det påminner denne om något negativt (Dewey, 2004). Likaså beskriver Svederberg et al. (2001) att en motionär som utövat fysisk aktivitet under en längre tid får ökad kunskap om träningen. Denna erfarenhet individen får av kunskapen är i de flesta fall positiv då personen känner av fysiska och psykiska fördelar av
träningen. Av dessa erfarenheter lär sig individen att träningen är något positivt som gynnar denne på flera sätt (ibid.).
Målsättningsteorin beskrivs genom hur villig en individ är att sträva efter att
åstadkomma ett krävande mål, detta med hjälp av individens arbetsprestationer under förutsättning att denne har den kunskap som krävs. Ju mer krävande mål en person sätter upp, desto bättre blir individens prestation och fokus inför uppgiften. När ett mål uppnås växer individens motivation och självförtroende för att utföra en svår uppgift (Latham och Locke, 2006). Genom detta ökar också meningsfullheten inför att utföra en liknande uppgift igen då individen upplever en mening med att sätta upp mål
(Antonovsky. 2005). Den positiva erfarenheten av att ha klarat av ett mål gör att förståelsen ökar vilket i sin tur kan leda till att en individ sätter upp nya mål med en positiv erfarenhet av att ha klarat av det tidigare (Dewey, 2004). Otydliga mål som personer sätter upp har visats ge en viss motivation inför aktiviteten, dock är det en fördel med specifika och välformulerade mål då det blir tydligare för individen vad denne ska sträva efter. Tydliga mål leder därmed till en högre motivation hos
människan. Med ett givet mål kan individen känna ett syfte med uppgiften och därmed stärks personens mentala fokus. Då människor uppnår svåra mål kan den positiva känslan som infinner sig öka viljan hos individen att ta sig an nya utmaningar framöver (Latham och Locke, 2006).
2.4 Motivation
Motivation benämns i vardagligt tal som motivering. Motivation är det som håller aktiviteten vid liv och ger individen mål med det denne utför. Motivationen är en drivkraft hos människan som aldrig tar slut. Genom att identifiera nya mål och
önskningar är det lättare för individen att hålla motivationen på en hög nivå (Granbom, 1998). Även Fortier, Wisemana, Sweet, O´Sullivanc, Blanchard, Sigal & Hogg. (2011) talar om motivation som en drivkraft hos människan, han menar att mängden motivation kan mätas genom att se till hur stor drivkraft individen har till en uppgift. Människor har olika drivkrafter till vissa beteenden, en del människor känner större eller mindre
drivkraft till att utföra en aktivitet. Motivation har på så sätt funnits som en viktig faktor till varför individer väljer att vara exempelvis fysiskt aktiva (ibid.). Det finns många förklaringar av ordet motivation dock saknas det en tydlig definition.
Nationalencyklopedin (2012) beskriver motivation som en psykologisk term hos
individen med faktorer som riktar och ger form åt människans beteenden och handlingar mot olika mål. Teorier om motivation beskriver varför vi väljer att agera på vissa sätt i olika situationer, exempelvis varför individen väljer att ägna sig åt träning (ibid.).
Sammanfattningsvis kan motivation beskrivas som en viktig drivkraft hos varje individ, motivationen ger människan mål med aktiviteter och uppgifter som vi åtar oss.
4
Motivation finns hos varje individ i mindre eller större utsträckning och hjälper oss att utföra en uppgift eller aktivitet (Granbom, 1998; Fortier et al. 2011;
Nationalencyklopedin, 2012.).
2.4.1 Yttre och inre motivation i relation till fysisk aktivitet
Granbom (1998) talar om inre motivation som ligger till grund för en aktivitet eller handling, denna typ av motivation baserar sig på inre personlighetsfaktorer. Individens inre motivation skapas inte utan är något varje person upptäcker. Den inre motivationen påverkar beteendet hos individen vilket kan resultera i en högre känsla av
självbestämmande hos varje person. Självbestämmande går ut på att individen själv kan handskas och bestämma över sin tillvaro och sina val. Då individen själv bestämmer kommer motivationen inifrån vilket bidrar till motivation och engagemang för en viss aktivitet (ibid.). Hassmén (2003) beskriver inre motivation i relation till fysisk aktivitet och hur motivationen kan bidra till att individen väljer att träna. Inre motivation kan delas in i tre olika typer, den första syftar till att den inre motivationen handlar om att individen vill lära sig nya saker och nå kunskap. I denna typ av inre motivation deltar personer i aktiviteter för att uppleva tillfredställelse och känna ett nöje av att lära sig och förstå något nytt. Vid den andra typen av inre motivation handlar det för individen om att prestera något, även här är det viktigt för individen att deltagandet i en aktivitet utgörs av nöje och tillfredställelse, detta uppnås när något skapas. Ett exempel på den andra typen av inre motivation kan vara att idrottaren som tränar till något inte lägger fokus på prestationen utan på att försöka bli bättre än den tidigare varit genom
ansträngning. Den tredje typen av inre motivation syftar till att personen vill uppleva stimuli, denna form av motivation handlar om att delta i en aktivitet där målet är att individen ska få en positiv sinnesupplevelse. Då en person utövar fysisk aktivitet och upplever positiva känslor både psykiskt och fysiskt som att kroppen känns starkare tillhör detta en sinnesupplevelse, vilket i sin tur gör att individen vill fortsätta med aktiviteten (ibid.). Den inre motivationen kan öka då den uppmuntras från omvärlden.
Inre motivation kan exempelvis skapas utifrån ett intresse, denna form av motivation har visat sig vara en effektiv drivkraft för att människor ska vilja fortsätta med en viss aktivitet (Granbom, 1998).
Yttre motivation skapas av omgivningen i form av krav och påtryckningar. Om ett beteende förändras enbart av yttre motivation, varar motivationen endast så länge kraven ställs. Exempelvis om en individ endast utövar fysisk aktivitet för att någon i dess omgivning anser att denne bör det, är risken större att den egna motivationen inte är tillräcklig och att individen efter ett tag slutar att vara aktiv. Yttre motivation kan skapas genom att individen lockas med belöning eller att någon pressar denne (Granbom, 1998). Hassmén (2003) beskriver yttre motivation i relation till fysisk aktivitet, han framställer yttre motivation som att individen motiveras av att nå ära och berömmelse med mer eller mindre kontroll över det egna beteendet. Yttre motivation kan delas in i olika kategorier, den första kallas yttre reglering som beskriver att individen motiveras till träning av en belöning. Den andra kategorin är introjicerad reglering där personen inte helt själv bestämmer sina handlingar, utan motivationen styrs av exempelvis skuldkänslor gentemot sig själv eller andra och väljer därefter att träna. Dessa två typer av yttre motivation kan liknas vid Granboms (1998) beskrivning
5
om att yttre motivation handlar om påtryckningar från omgivningen och yttre
belöningar. Identifierad reglering är den tredje typen av yttre motivation som Hassmén (2003) beskriver, här är beteendet hos individen självvalt, individen väljer här att träna trots att aktiviteten i sig inte känns trevlig eller rolig. Ett exempel på identifierad reglering är om en golfspelare upplever att denne behöver förbättra sin styrka och gör det för att förbättras som golfspelare fast denne egentligen inte gillar styrketräning. Den fjärde formen av yttre motivation är integrerad reglering, här är individens beteende en naturlig motivation till det aktivitetsval som denne utövar. Träningen är därmed självklar för att uppnå mål som personen strävar efter (ibid.).
2.4.2 Self- Determination Theory
Self- Determination Theory [SDT] benämns på svenska som självbestämmande teori.
SDT syftar till att beskriva vilken grad av motivation individen har för att utföra en viss aktivitet. En person kan ha olika nivåer av självbestämmande vilket påverkar valet av åtgärder och resultatet av dessa. Människan har ett medfött behov av självbestämmande vilket uppfylls beroende på olika faktorer, individen kan därefter uppleva en hög eller låg känsla av självbestämmande i olika situationer. I SDT modellen beskrivs graden av en individs självbestämmande med fem olika begrepp. Dessa begrepp kan ses som en fördjupad teori av inre och yttre motivation där motivationen beskrivs med hjälp av dessa fem steg. 1. Intrinsic motivation, beskrivs som motivation vilket finns inneboende hos varje person, detta kan liknas vid inre motivation där känslor, nöje och
tillfredställelse infinner sig om en individ deltar frivilligt i en aktivitet (Standage &
Ntoumanis, 2003). Detta kan liknas vid Granboms (1998) syn på inre motivation vilket han menar kan leda till en högre känsla av självbestämmande som gör att individen känner nöje och engagemang inför en viss aktivitet (ibid.). Denna form av motivation är något positivt för individer vilket driver personer att utföra en viss uppgift eller
aktivitet. 2. External regulation, beskriver yttre motivation som styrs av externa begränsningar som exempelvis hot och belöningar. Personen som utför aktiviteten känner inte att den har någon egen drivkraft till varför aktiviteten utförs och därmed grundar sig denna form av motivation inte på självbestämmande. 3. Identified regulation, är motivation som är relativt självbestämmande och grundar sig på ett beteende där individen lägger värde och tro på den aktivitet denne utför. Genom att personen deltar frivilligt i aktiviteten känns det därför lustfyllt. 4.integrated regulation, individen utför här aktiviteten för att det känns viktigt, det värderas som ett behov för den själv. 5. Med Amotivation, menas att individen saknar avsikt att agera och därmed blir hjälplös. Personen har svårt att se vad dennes beteende har med handlingen att göra och har därför svårt att bli motiverad (Standage et al. 2003). Enligt Fortier et al. (2011) är självbestämmande motivation beroende av vilja och initiativ. Icke-självbestämmande är beroende av påtryckningar från olika faktorer i omgivningen. Självbestämmande motivation uppkommer när en individ njuter av en uppgift eller en aktivitet. När det gäller fysisk aktivitet har självbestämmande motivation visat sig vara en stark drivkraft för att individen ska välja att motionera. Självbestämmande och inre motivation är viktigt för att individen ska välja att vara regelbundet fysiskt aktiv (ibid.).
6
2.4.3 Motivation och fysisk aktivitet
Motivation har visat sig vara viktigt för att individen ska välja att vara fysiskt aktiv.
Motivation är även viktigt för att individen ska kunna skapa en regelbundenhet i träningen som denne utövar (Andrew, 2010). I en studie som Kilpatrick, Hebert &
Bartholome, (2005) gjort visade att individer kände sig motiverade att vara fysiskt aktiva för att det bidrog till god kunskap, var roligt samt att det medverkade till en god fysik. Andra motivationsfaktorer till fysisk aktivitet som visade sig vara viktiga för att individen skulle välja att träna, var att aktiviteten som utövades skulle vara något personen var intresserade av och gärna att det fanns ett tävlingsmoment. Det visade även att personer valde att träna för att det fanns hälsorelaterade motiv (Ibid.). Enligt Frederick & Ryan (1993) har tidigare forskning visat att motivationen till varför individer tränar skiljer sig beroende på om de utövar sportaktiviteter eller
motionsaktiviteter. Individer som deltar i sportaktiviteter motiveras ofta av nöje, utveckling av färdigheter och utmaningen som sporten gav dem. Personer som deltog i maratonlöpning motiverades av den personliga utmaningen och tillfredställelsen som uppkom vid löpningen. Många som studien undersökte såg löpningen från början som en motivationsfaktor att gå ner i vikt utav hälsoskäl, därefter förändrades motivationen med tiden (Frederick et al. 1993). Individer som tränar och motiveras till träning för att målet är viktnedgång är ofta motiverade av yttre faktorer. Dock förändras många gånger deras motivation till ett mer personligt plan ju längre individen kommer i
förändringsprocessen, motivationen blir därmed effektivare och individen känner sig mer självständig vilket leder till en känsla av större självbestämmande (Scioli, Biller, Rossi & Riebe, 2009). Kvinnor som deltog i motionsklasser motiverades av att
deltagandet i träningen bidrog till att stress och spänningar de burit på släppte och att de var på träningen för att de kände en social gemenskap med de övriga deltagarna
(Frederick et al. 1993). Den sociala gemenskapen och det sociala stödet är betydelsefullt för individen vad gäller träning och bidrar till ökad följsamhet. De individer som har ett bra socialt stöd tycks göra större framgångar gällande träningen. För dessa personer ökar självtilliten till förmågan att vara fysiskt aktiv (Brehm, 2006). Den sociala motivationsfaktorn har visat sig vara viktigare för kvinnor än för män medan männen uppgav att det var viktigt att träningen var en utmaning. Dock mätte studien olika aktiviteter för män och kvinnor vilket kan ha bidragit till skillnaden i
motivationsfaktorer. Personer som deltog i sportaktiviteter var mer motiverade av faktorer som nöje, intresse och tävlingsmomentet. För individer som utövade
motionsaktiviteter var kroppsrelaterade motiv viktig motivation. Motivationsfaktorer som handlar om exempelvis nöje och intresse kopplas samman med inre motivation vilket berör de individer som är involverade i sportaktiviteter. Personer som tränar med kroppsrelaterad motivation har mera utav den yttre motivationen (Frederick et al. 1993).
I en undersökning som Scioli et al.(2009) gjorde identifierades motivationsfaktorer som påverkar individer till att börja träna samt vad personer som tränade motiverades av.
Undersökningen syftade till att ta reda på vilka faktorer som kunde bidra till att personer var regelbundet fysiskt aktiva och varför vissa inte var det. Det visade bland annat att om en individ kände en känsla av inneboende motivation det vill säga inre motivation till träningen var det större sannolikhet att denne upplevde ett psykologiskt välmående.
Det psykologiska välmående kunde därmed bidra till att träningen blev regelbunden.
7
Personer som känner denna form av motivation har ofta en känsla av starkt
självbestämmande vilket kan yttra sig så att utmaningar och tävlingar blir en viktig motivationsfaktor för träningen. För vissa individer är det sociala sammanhanget viktigt, detta kan därför vara en motivationsfaktor till fysisk aktivitet. Lika så menar Frederick et al. (1993) att den sociala gemenskapen är en viktig motivation till träningen och i vissa fall avgörande för att en individ ska välja att motionera (ibid.). En känsla av social gemenskap kan leda till att individen känner en större känsla av gemenskap och självbestämmande vilket gynnar attityden till träningen. Känslan av självbestämmande har därmed en viktig roll i förhållandet mellan fysisk aktivitet och motivation. Då människor motiveras av yttre motivationsfaktorer till träning som utseende och kroppsform är det lätt att det uppstår stress kring att träningen måste bli av. Detta kan leda till att dessa individer känner mindre glädje för träningen. Mindre glädje har en stark koppling till att människor slutar att motionera, att njuta och glädjas av aktiviteten är därmed en viktig motivationsfaktor för att träningen ska förbli regelbunden (Scioli et al. 2009).
3. Problemformulering
Fysisk aktivitet har bevisats vara positiv för hälsan både psykiskt och fysiskt, genom en aktiv livsstil kan bland annat många välfärdssjukdomar förhindras. Då motivationens betydelse har visat sig påverka individer i deras val av ett fysiskt aktivt liv är det av intresse att ta reda på vilka specifika motivationsfaktorer som kan ha betydelse i detta val. Genom att ta reda på vilka dessa motivationsfaktorer är kan en ökad förståelse skapas och åtgärder kan tas fram för att främja den fysiska aktiviteten hos befolkningen.
Kunskapen om vilka motivationsfaktorer som driver de redan fysiskt aktiva skulle därmed på sikt kunna förbättra folkhälsan.
4. Syfte och Frågeställningar
4.1 Syfte
Syftet är att undersöka vad det finns för konkreta motivationsfaktorer för unga vuxnas val att vara fysiskt aktiva, samt vilka motivationsfaktorer som kan ha störst betydelse i valet av en aktiv livsstil och om det finns skillnader mellan kvinnor och män.
4.2 Frågeställningar
Vilka konkreta motivationsfaktorer påverkar unga vuxna till fysisk aktivitet?
Vilka motivationsfaktorer har störst betydelse?
Finns det några likheter eller skillnader mellan män och kvinnors motivation till fysisk aktivitet?
8
5. Metod
Nedan kommer den valda metoden för studien att presenteras, samt vilken urvalsgrupp som använts. Därefter kommer datainsamlingsmetoden och tillvägagångssättet att presenteras. Under denna rubrik kommer det även förklaras hur de etiska principerna följts under studiens gång. Slutligen kommer åtgärderna som vidtagits gällande reliabiliteten och validiteten att presenteras.
5.1 Datainsamlingsmetod
För studien valdes en kvantitativ enkätundersökning då jag ville undersöka konkreta motivationsfaktorer hos unga vuxna i studien. Genom det urval som gjordes ville jag kunna uttala mig om en viss del av populationen och variationer i motivationsfaktorer för fysisk aktivitet (Trost, 2012). Med tidsramen som fanns för studien kunde jag genom att använda mig av enkätmetod få ett större urval än om jag valt att genomföra
intervjuer. Holme (1997) beskriver att genom val av en kvantitativ metod vill forskaren kunna göra ett tvärsnitt av de fenomen som undersöks och därefter visa på jämförelser och samband. Genom en kvantitativ metod kan forskaren visa på information om uppfattningar och förhållningssätt vilket gör att statistiska generaliseringar kan göras (Holme,1997). Precis som Holme (1997) menar ville jag med min studie kunna generalisera och visa på om det fanns vissa specifika motivationsfaktorer som unga vuxna motiverades av, därför valdes denna undersökningsmetod.
5.2 Urval
Urvalet i studien var unga vuxna i åldern cirka 20- 30 år. Anledningen till att undersökningsgruppen unga vuxna valdes, var därför att jag hade hittat tidigare forskning som undersökt barn, ungdomar och äldre personers motivation och fysisk aktivitet. Därmed ansåg jag att det saknades forskning med detta urval. Enkäterna delades ut i receptionerna på två olika gym. Gymmen jag valde drevs av två olika föreningar, dessa benämns nedan som Gym 1 och Gym 2. Gym 1 har en huvud lokal bestående av både gymverksamhet och gruppträningspass samt två andra lokaler där de bedriver gruppträningspass. Gym 2 har en huvudlokal med gymverksamhet och
gruppträningspass, samt en lokal med endast ett obemannat gym slutligen har Gym 2 en större lokal där diverse nätsporter och gruppträningspass kan utövas. Jag valde dessa två gym för att Gym 1 hade störst utbud av gruppträning jämfört med Gym 2 som hade det största gymutbudet, vilket kunde bidra till att personer i studien eventuellt uppskattade olika aktiviteter. Enkäterna delades ut med ett styrt slumpmässigt urval. Detta genom att jag hade valt plats att dela ut enkäterna på men inte undersökningspersonerna vilka jag tillfrågade slumpmässigt i vardera gyms reception. Då personerna tillfrågades
förklarades syftet med undersökningen samt att dem tillfrågades hur gamla dem var, då målgruppen för undersökningen var personer i cirka 20-30 års ålder. Då personerna tillfrågades svarade ett fåtal att de inte hade tid att delta i undersökningen, medan dem flesta var positiva och valde därmed att fylla i enkäten (Trost, 2012). Under utlämnandet av enkäterna fanns det en strävan om att dela ut lika många enkäter till kvinnor som till män, detta för att kunna göra så exakta jämförelser mellan könen (Holme, 1997). Då
9
enkäterna delades ut höll jag därför koll på hur många kvinnor respektive män som hade svarat på enkäten. Därmed valde jag att styra utlämnandet av enkäterna vilket
resulterade i att totalt 100 enkäter delades ut, 50 stycken på respektive gym samt att 50 stycken var ifyllda av kvinnor och 50 stycken av män.
5.3 Tillvägagångssätt
Då syftet hade formulerats började arbetet med bakgrunden. Litteratursökningen berörde forskning gällande samband mellan motivation och fysisk aktivitet samt vad som påverkar människans motivation. Då sökandet av litteraturen kändes tillräcklig började bearbetningen av datan och skrivandet av bakgrunden. Varefter bakgrunden började ta form startade arbetet med metoden och utformningen av enkätfrågorna.
Vid utformningen av enkätfrågorna inspirerades jag av två tidigare enkäter som undersökt motivation till fysisk aktivitet (Lindgren, 2010; Hulander, 2011). Dessa två tidigare studier inspirerade mig till att skapa en enkät med påståendefrågor kring de motivationsfaktorer jag ville studera. Efter granskning av dessa två studiers
undersökningar utformades enkäten. Fråga nummer 1, 7, 18 och 20-26 har inspirerats av Hulander (2011) och frågorna 2-6, 8, 10-17 och 19 har inspirerats av Lindgren (2010).
Detta gav studien en fördel då frågorna i enkäten hade beprövats tidigare. Två
påståenden i enkäten som handlade om att ha ett mål med träningen, konstruerades efter att skrivandet av bakgrunden var klar. Det framkom att ett mål kunde ha stor betydelse för individens motivation, därefter utformades fråga 9 och 27. Enkäten designades därefter med största delen slutna frågor med olika påståenden om varför individen motiverades till att träna, samt vad som påverkade personen till att vara fysiskt aktiv.
Slutna frågor kan uppfattas som lättare att svara på och mindre tidskrävande i
jämförelse med öppna, valet av slutna frågor gjordes därför med tanke på dessa aspekter då undersökningsdeltagarna tillfrågades slumpmässigt under sin tid på gymmet
(Eliasson, 2010). Vid enkätundersökningar är det väsentligt att tänka på
precisionsaspekterna vilket jag hade i åtanke vid utformningen av frågorna, ju enklare det är att fylla i svaren desto större precision ger enkäten. Formuleringarna och svarsalternativen var väl genomtänkta för att de skulle mäta det dem var avsedda att mäta (Trost, 2012). Svarsalternativen var utformade med rangordningsskalor där deltagarna skulle kryssa i vad som stämde bäst in på dem mellan stämmer inte alls och stämmer helt samt inte alls viktigt och mycket viktigt. Vid utformningen av
ordningsföljden på frågorna började enkäten med ett positivt påstående för att
deltagaren skulle bli fortsatt intresserad av att fylla i enkäten (ibid.). Efter att enkäten kändes färdig formulerades ett missiv.
Då enkäten och missivet var klart delades totalt fem pilotenkäter ut med medföljande missiv för att testas (Olsson, 2011). Vid utlämnandet av pilotenkäterna delades en enkät åt gången ut. Varje person som fick en pilotenkät bad jag skriva ner kommentarer på vad som kunde förbättras med enkäten. Efter att varje person fyllt i enkäten såg jag över missivet och enkäten med hjälp av kommentarerna jag fick och gjorde därefter
justeringar. Vid fjärde och femte utlämnandet ansåg jag att enkäten och missivet var bra då det inte fanns någon kommentar om att något behövde förändras.
10
Vid utlämnandet av enkäterna kontaktade jag per telefon i förväg gym 1 och gym 2 för att kontrollera att det gick bra att dela ut enkäterna hos dem. Då det gick bra bokade jag in en dag hos vardera gym för utlämnandet av enkäterna. Vid utdelningen av enkäterna stod jag vid receptionerna på respektive gyms huvudlokal och tillfrågade personer på plats om de hade tid att delta i studien. Därmed var jag närvarande då varje person svarade på enkäten vilket underlättade då personerna kunde ställa frågor direkt till mig om det var något som de inte förstod (Trost, 2012).
5.4 Databearbetning
Då alla 100 enkäter var ifyllda började bearbetningen, för att lättare hålla koll på vilka som hade bearbetats och vilka som fanns kvar att analysera numrerades varje enkät med ett löpnummer från 1-100 (Trost, 2012). Därefter delades enkäterna in i två högar med kvinnor i ena och män i andra varje hög bestod av 50 stycken enkäter. Sedan granskades varje fråga för sig för att kontrollera vilka svar som hade framkommit. Efter detta räknades procentsatser och antal svar för kvinnor och män ut. Resultatet presenterades sedan i textform och med tabeller gjorda i Microsoft Word 2010. Fyra tabeller gjordes för att läsaren lättare skulle kunna förstå resultatet i jämförelse med om allt hade presenterats i text. Därefter analyserades resultatet utifrån tabellerna som hade gjorts.
5.5 Bortfallsanalys
Vid utlämnandet av enkäterna tillfrågades var och en av respondenterna på de två olika gymmen, största delen av de tillfrågade var positiva till att delta i undersökningen. De externa bortfallet bestod av några få personer som tackade nej på grund av litet intresse för studien eller tidsbrist. Det kan även tänka sig att några av de personer som valde att delta egentligen inte ansåg undersökningen som intressant och var därmed negativt inställda. Detta kan ha påverkat att dessa personer var negativa i sina svar vilket även de kan ha bidragit till det externa bortfallet (Olsson, 2011). Då enkäternas resultat
bearbetades upptäcktes det att vissa frågor saknades svar på, saknandet av svar kan både ha berott på slarvighet hos respondenterna men även att vissa respondenter kan ha varit negativt inställda i besvarandet av enkäten. Dessa aspekter kan då bli ett internt bortfall (Olsson, 2011). Utlämnandet av enkäterna begränsades då det fanns en strävan efter att dela ut lika många enkäter till kvinnorna som till männen. På de bägge gymmen som studien utfördes på var det flest män som var där då enkäterna delades ut. Detta gjorde att jag valde att bortse från vissa män som klev in på gymmen, därefter väntade jag med att dela ut enkäterna så att jag kunde få lika många kvinnliga respondenter till studien som manliga.
5.6 Reliabilitet och validitet
Vid utlämnandet av enkäterna tillfrågades alla deltagare i receptionen på respektive gym, ingen av deltagarna stördes i sin träning utan fyllde i enkäterna antingen före eller efter avslutat träningspass. Därmed befann sig deltagarna i samma typ av miljö då enkäterna fylldes i, deltagarna kände även till lokalerna sedan tidigare, detta kan ha ökat reliabiliteten (Trost, 2012). Innan personerna fick enkäten i sin hand tillfrågades dem om hur gamla de var, därefter förklarades kort syftet med undersökningen. Frågorna som ställdes i enkäten var formulerade så att tidpunkten de ställdes på inte hade någon betydelse, det vill säga att om samma undersökning skulle göras idag skulle det ge samma resultat som när enkäterna delades ut. En viktig aspekt vid en undersökning är
11
även att situationen i alla avseenden är standardiserad, detta uppfylldes genom att respondenterna som jag tidigare nämnt ovan befann sig i samma miljö, det vill säga receptionerna på de två gymmen. Då respondenterna anträffades på två gym och studien handlade om motivation till träning, gav detta en fördel i jämförelse med om deltagarna hade nåtts exempelvis i en matvarubutik där individerna hade kunnat hitta på att de utövade fysisk aktivitet. Detta ökade därmed validiteten i studien. Innan studien genomfördes delades fem stycken pilotenkäter ut för att kontrollera att frågorna mätte det de var avsedda att mäta. Då alla frågor i enkäten utom två stycken hade beprövats i tidigare studier, var även detta något som stärkte att studien mätte det den var avsedd att mäta, vilket kan ha ökat validiteten. (Olsson, 2011).
5.7 Etiska principer
Vid utlämnandet av enkäterna medföljde ett missiv som tidigare hade förberetts. I missivet förklarades det att undersökningen var anonym och att individerna kunde välja att avbryta undersökningen närsomhelst. Det framkom även att studien behandlades konfidentiellt och att deltagandet var frivilligt. Ämnet som studien berörde var
motivation till träning, vissa påståenden som ställdes i enkäten skulle kunna anses som känsliga och stötande för vissa personer. Därför fanns detta i åtanke vid missiv och enkätutformningen, frågorna som ställdes i enkäten var därmed väl genomtänkta och välformulerade för att ta hänsyn till denna aspekt (Vetenskapsrådet, 2011).
12
6. Resultat och Analys
Nedan följer resultatet från enkätundersökningen där totalt 100 personer deltog varav 50 stycken var kvinnor och 50 stycken var män. Personerna som deltog i
enkätundersökningen var mellan 18 och 33 år. Resultatet kommer att presenteras och analyseras med hjälp av fyra tabeller. Den första tabellen beskriver frågan om vilka träningsformer deltagarna utövade. Deltagarna fick i denna fråga räkna upp så många träningsformer de ville, därmed kan en person ha uppgett att denne utövade flera olika träningsformer.
Tabell 1: Deltagarnas träningsformer
Totalt svarade 98 av deltagarna på frågan vilken träningsform/ träningsformer de utövade. Av männen saknades det svar från 2 stycken.
Gym visade sig vara den vanligaste träningsformen, en förklaring till detta kan vara att studien utfördes i gymlokaler. Konditionsträning/ löpning var den näst vanligaste träningsformen, detta kan förklaras med att undersökningen utfördes på våren vilket gör att människor ofta söker sig till träning utomhus.
Tabell 2: Antal träningspass/ vecka i genomsnitt de senaste två månaderna
Träningspass/ vecka Kvinnor Män
0 1 0
1 1 0
2 5 1
3 13 10
4 13 13
5 12 12
6 4 6
7 0 3
8 0 3
14 0 2
N= 100
Träningsform Kvinnor (antal)
Män (antal)
Gym 50 47
Kondition/Löpning 20 19
Gruppträning 15 1
Kamsport 0 5
Crossfit 2 2
Funktionellträning 1 0
Skidåkning 2 1
Dans 2 0
Cykling 2 1
Simning 1 0
Curling 1 0
Fotboll 0 4
Innebandy 0 1
Ishockey 0 3
Tennis 0 1
Ej svarat på frågan 0 2
13
Nedan kommer resultatet att presenteras för fråga 1- 12 där deltagarna kryssade i på en skala 1-5 hur mycket varje påstående påverkade dem till att träna. En 1:a motsvarade att påståendet inte alls stämmer och en 5:a att det stämmer helt. I tabellen nedan förklaras kvinnornas svar med ett K och männens svar med ett M.
Tabell 3: Hur mycket påverkar dessa påstående deltagarna till att träna?
Fråga
1 (Stämmer inte
alls)
2 3 4 5
(Stämmer helt) 1. Jag tränar för att det
är kul
K 8% n 4 M 0% n 0
K 2% n 1 M 6% n 3
K 4% n2 M 12% n 6
K 50% n 25 M 38% n 19
K 36% n 18 M 44% n 22 2. Jag tränar för att
andra säger att jag borde
K 56% n 28 M 62% n 31
K 26% n 13 M 32% n 16
K 14% n 7 M 4% n 7
K 2% n 1 M 0% n 0
K 2% n 1 M 2% n 1 3. Det är viktigt för
mig att träna regelbundet
K 0% n 0 M 2% n 1
K 2% n 1 M 0% n 0
K 4% n 2 M 8% n 4
K 22% n 11 M 32% n 16
K 72% n 36 M 58% n 29 4. Jag får dåligt
samvete när jag inte tränar
K 2% n 1 M 6% n 3
K 14% n 7 M 4% n 2
K 18% n 9 M 22% n 11
K 32% n 16 M 34% n 17
K 34% n 17 M 34% n 17 5. Jag njuter av
träningen K 2% n 1
M 0% n 0
K 4% n 2 M 2% n 1
K 10% n 5 M 14% n 7
K 50% n 25 M 22% n 11
K 34% n 17 M 62% n 31 6. Jag känner mig
misslyckad om jag inte tränar på länge
K 10% n 5 M 16% n 8
K 8% n 4 M 18% n 9
K 26% n 13 M 22% n 11
K 30% n 15 M 24% n 12
K 26% n 13 M 20% n 10 7. Jag har bra stöd från
vänner/familj/ partner gällande träning
K 0% n 0 M 4% n 2
K 6% n 3 M 8% n 4
K 16% n 8 M 18% n 9
K 24% n 12 M 24% n 12
K 54% n 27 M 46% n 23 8. Det upplägg/
program jag följer i min träning stämmer med mina intressen
K 2% n 1 M 2% n 1
K 2% n 1 M 2% n 1
K 30% n 15 M 26% n 13
K 34% n 17 M 30% n 15
K 32% n 16 M 40% n 20
9. Jag har ett tydligt
mål med min träning K 0% n 0 M 2% n 1
K 4% n 2 M 10% n 5
K 20% n 10 M 22% n 11
K 32% n 16 M 30% n 15
K 44% n 22 M 36% n 18 10. Jag känner att
träning är något som jag är bra på
K 4% n 2 M 0% n 0
K 8% n 4 M 4% n 2
K 22% n 11 M 20% n 10
K 42% n 21 M 38% n 19
K 24% n 12 M 38% n 19 11. Jag tycker träning
är en skön aktivitet K 2% n 1 M 0% n 0
K 0% n 0 M 0% n 0
K 6% n 3 M 6% n 3
K 30% n 15 M 32% n 16
K 62% n 31 M 62% n 31 12. Jag känner glädje
och tillfredsställelse av att träna
K 2% n 2 M 0% n 0
K 0% n 0 M 0% n 0
K 2% n 2 M 2% n 2
K 24% n 12 M 30% n 15
K 72% n 36 M 66% n 33
Av deltagarna ansåg de flesta av både männen och kvinnorna att påståendet ” Jag tränar för att det är kul” var en viktig aspekt för att de skulle välja att motionera. Att många anser det som en viktig aspekt för att träningen ska genomföras kan bero på att vi människor känner oss mer motiverade att utföra en aktivitet eller uppgift som är kul i jämförelse med något som är tråkigt. Många av männen och kvinnorna kryssade i alternativ 4 och 5 på påståendet ” Det upplägg/program jag följer i min träning stämmer med mina intressen”, vilket också kan vara en bidragande faktor till att de ansåg att träningen var kul. I samma påstående om att deltagarna tränade för att det var kul var det 8% n 4 av kvinnorna som inte alls tyckte att det stämde. Dessa kvinnor kan exempelvis värdesätta andra aspekter som viktigare för att dem ska vilja träna. Dock
14
säger detta påstående inte att de inte har kul då de tränar, endast att de inte värdesätter detta som en viktig aspekt för att träningen ska bli av.
56% n 28 av kvinnorna och 62% n 31 av männen svarade att det inte alls stämde att de tränade för att någon annan sa till de att göra det. Förmodligen tränar dessa personer av egen vilja vilket kan ses som positivt. Hade det varit tvärtom att så många kvinnor och män tränade för att någon annan sa till dem att göra det, hade det kanske inte varit så många som ansett att träningen stämde överens med deras intressen då träningen
eventuellt upplevts som ett tvång. Som resultatet visade ansåg över hälften av kvinnorna och männen att de inte tränade för att någon annan sa till de att göra det. Däremot upplevde cirka hälften av deltagarna att de kände ett bra stöd från vänner/familj/partner gällande träningen. Detta kan ses som positivt att många av deltagarna inte tränar för att de kände en press från andra utan istället upplever ett stöd från närstående.
Att träna regelbundet ansåg både männen och kvinnorna var viktigt. Dock var det högst procent bland kvinnorna av deltagarna som ansåg det viktigt med regelbundenhet i träningen. En idé till att detta var en viktig aspekt för motivationen till träningen kan vara att en person som tränar märker av fördelarna med att vara fysiskt aktiv, som exempelvis ökad energi och ökad fysisk styrka. Att märka fördelar med träningen kan vara en aspekt som leder till att personerna anser att det är viktigt att hålla träningen regelbunden. Statistiken från enkätundersökningen visade även att många tyckte att träningen var en skön aktivitet och att de kände glädje och tillfredsställelse av att träna, med hänsyn till dessa aspekter kan en möjlig förklaring ses till varför så många ansåg att regelbundenheten i träningen var viktig.
I påståendet om de upplägg/program individen följde stämde överrens med det denne var intresserad av kryssade ett högt antal av deltagarna i ruta 4 och 5 (se tabell 3 fråga 8). Detta tydde på att både kvinnorna och männen ansåg det viktigt att de var
intresserade av den träningsform som de utövade. Resultatet visade även att
respondenterna ansåg att de njöt av träningen som de utförde och att det var viktigt för att de skulle vilja träna. Dock var det en större andel av männen som ansåg att de njöt av träningen. Att undersökningsdeltagarna njöt av träningen skulle kunna förklaras med att många ansåg det viktigt att träna efter ett upplägg som intresserade dem. En annan anledning till att njutningen av träningen ansågs viktig kan vara att påståendena ”Jag tycker träning är en skön aktivitet” och ” Jag känner glädje och tillfredsställelse av att träna” ansåg många av männen och kvinnorna som en viktig anledning till att de tränade.
Resultatet visade att många av både männen och kvinnorna ansåg att de hade ett mål med träningen, en koppling till detta kan vara att de känner sig mer motiverade att träna om det finns ett mål med varför de tränar. Då många av deltagarna ansåg att ha kul var viktigt för att träningen skulle bli av kan en koppling mellan dessa påståenden ses. Då individen har ett mål med träningen kan detta vara något som bidrar till att träningen blir kul då målen uppnås och individen ser resultatet.
15
Nedan kommer resultatet från del två av enkätundersökningen att presenteras
omfattande fråga 13-27. I denna del fick respondenterna svara på påståenden om varför dem tränade. Deltagarna fick kryssa i en ruta mellan 1-5 där en 1:a motsvarade att påståendet inte alls var viktigt och en 5:a att det var mycket viktigt. I tabellen nedan förklaras kvinnornas svar med ett K och männens svar med ett M.
Tabell 4: Varför deltagarna valde att vara fysiskt aktiva
Fråga
1 (Inte alls
viktigt)
2 3 4 5
(Mycket viktigt)
Ej Svar
13. Att förbättra motståndskraft mot sjukdomar
K 2% n 1 M 8% n 4
K 8% n 4 M 14% n 7
K 18% n 9 M 24% n 12
K 32% n 16 M 26% n 13
K 42% n 21 M 28% n 14 14. Att få kontakt
med andra på ett meningsfullt sätt
K 12% n 6 M 16% n 8
K 28% n 14 M 26% n 13
K 44% n 22 M 32% n 16
K 10% n 5 M 14% n 7
K 6% n 3 M 12% n 6 15. Att förbättra
mitt utseende
K 0% n 0 M 2% n 1
K 0% n 0 M 2% n 1
K 16% n 8 M 30% n 15
K 48% n 24 M 36% n 18
K 36% n 18 M 30% n 15 16. Att bli socialt
accepterad av andra
K 28% n 14 M 40% n 20
K 32% n 16 M 26% n 13
K 26% n 13 M 18% n 9
K 4% n 2 M 12% n 6
K 8% n 4 M 4% n 2
K 2%
17. Att öka min energi
K 0% n 0 M 2% n 1
K 0% n 0 M 0% n 0
K 0% n 0 M 2% n 1
K 28% n 14 M 36% n 18
K 72% n 36 M 58% n 29
M 2%
18. Att förbättra min hälsa
K 0% n 0 M 0% n 0
K 0% n 0 M 2% n 1
K 0% n 0 M 2% n 1
K 18 % n 9 M 38% n 19
K 82% n 41 M 58% n 29 19. att ha roligt K 0% n 0
M 0% n 0
K 4% n 2 M 8% n 4
K 16% n 8 M 8% n 4
K 38% n 19 M 36% n 18
K 42% n 21 M 48% n 24 20. Att förbättra
min kondition
K 0% n 0 M 0% n 0
K 2% n 1 M 12% n 6
K 6% n 3 M 20% n 10
K 38% n 19 M 20% n 10
K 54% n 27 M 48% n 24 21. Träffa vänner K 18% n 9
M 18% n 9
K 20% n 10 M 18% n 9
K 46% n 23 M 38% n 19
K 4% n 2 M 16% n 8
K 12% n 6 M 10% n 5 22. Att öka min
fysiska styrka
K 0% n 0 M 0% n 0
K 2% n 1 M 2% n 1
K 0% n 0 M 8% n 4
K 46% n 23 M 34% n 17
K 52% n 26 M 54% n 27
M 2%
23. Att träna för en tävling
K 48% n 24 M 50% n 25
K 20% n 10 M 18% n 9
K 12% n 6 M 16% n 8
K 10% n 5 M 2% n 1
K 10% n 5 M 14% n 7 24. Att gå ner i
vikt
K 20% n 10 M 50% n 25
K 14% n 7 M 14% n 7
K 14% n 7 M 24% n 12
K 34% n 17 M 6% n 3
K 18% n 9 M 6% n 3 25. Att hantera/
reducera stress
K 0% n 0 M 10% n 5
K 8% n 4 M 14% n 7
K 18% n 9 M 22% n 11
K 46% n 23 M 32% n 16
K 28% n 14 M 20% n 10
M 2%
26. Att få en timeout från dagliga livet
K 2% n 1 M 14% n 7
K 12% n 6 M 4% n 2
K 12% n 6 M 14% n 7
K 42% n 21 M 40% n 20
K 32% n 16 M 26% n 13
M 2%
27. Det är viktigt för mig att ha ett mål med träningen
K 2% n 1 M 8% n 4
K 14% n 7 M 18% n 9
K 20% n 10 M 22% n 11
K 34% n 17 M 22% n 11
K 30% n 15 M 28% n 14
M 2%
Att förbättra sin motståndskraft mot sjukdomar som en viktig motivation till träning ansåg flera av kvinnorna var viktigt i jämförelse med männen. Ett annat påstående som visade att kvinnorna motiverades mera av än männen var ” att förbättra min hälsa” där
16
82% n 41 av kvinnorna kryssade i att det var mycket viktigt. Båda dessa påståenden handlade om att vara friska och förhindra ohälsa vilket resultatet visar att kvinnorna ansåg viktigare som motivation till träningen än vad männen gjorde.
Att träna inför en tävling visade resultatet att cirka hälften av kvinnorna och männen inte alls tyckte var viktigt för att de skulle välja att träna. Detta beror förmodligen på att deltagarna som tillfrågades till stor del tränade på gym, då träning på gym vanligtvis inte går att tävla i.
Att gå ner i vikt ansåg 50% n 25 av männen att det inte alls var viktigt för att de skulle välja att träna, bland kvinnorna var det 20% n 10 som svarade att det inte alls var viktigt. Av de som hade svarat att det var viktigt att gå ner i vikt för att de skulle vilja träna var det bland kvinnorna en högre procent än hos männen (se tabell 4, fråga 24).
Därmed visade resultatet att en viktnedgång var viktigare för kvinnorna i jämförelse med männen. Svarsfrekvensen för påståendet ”att förbättra mitt utseende” visade att svarsalternativen var relativt lika fördelat mellan könen, förmodligen handlar då
utseende för en del av kvinnorna om att gå ner i vikt och för männen om andra aspekter.
Påståendet ”att öka min energi” svarade mer än 50% av kvinnorna och männen att det var mycket viktigt, troligen upplever då dessa personer att de får ökad energi av att träna vilket motiverar dem till att vara fysiskt aktiva. Två andra påståenden som deltagarna motiverades av var ”Att förbättra min kondition” och ”Att öka min fysiska styrka”, dessa påståenden är även dessa effekter av träningen. Då en individ tränar och märker av att konditionen och styrkan blir bättre kan dessa faktorer troligtvis fungera som ett kvitto på att träningen gör skillnad, vilket bidrar till att individen vill fortsätta vara fysiskt aktiv.
Att hantera/ reducera stress och att få en timeout från dagliga livet svarade fler män än kvinnor att det inte alls var viktigt som en faktor för att de skulle välja att träna (se tabell 4 fråga 25 och 26). Av dessa två resultat kan det tänkas att männen upplever vardagen som mindre stressande, alltså behöver de inte känna att träning blir som en timeout. En annan tanke kan vara att träningen räknas till det dagliga livet och blir därför inte som någon paus.
Slutligen fanns det en öppen fråga i enkäten där respondenterna fick fylla i om det fanns något som motiverade de till att träna som saknades. Tre personer lämnade
kommentarer om att det var viktigt med peppande och bra musik. Två andra personer nämnde att de blev motiverade till att träna tack vare att det hjälpte dem att klara av yrket. Tre personer lämnade kommentarer om omgivningen och gemenskapen att det var viktigt för motivationen till träningen, ett exempel var ” Jag måste ha sällskap när jag tränar, annars blir jag helt omotiverad. Det är viktigt för mig.” Två personer ansåg att fräscha omklädningsrum och lokaler var viktigt för att de skulle vilja träna. En av deltagarna angav att det var viktigt att gå upp i vikt. Övriga kommentarer som deltagarna lämnade var, ”Viljan att lära sig nya träningsstilar och sätt. En variation i träningen är viktigt för mig.” Tid, vill gärna träna mer men känner mig stressad över att jag har för lite tid.” Jag tränar för mig själv inte för andra”.
17
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Fördelen med en kvantitativ enkätstudie som metod var att undersökningen kunde baseras på ett större urval än om jag hade valt intervju. Vid utformningen av enkäten inspirerades jag av tidigare enkäter som gjorts gällande motivation och fysisk aktivitet, detta gav en fördel då dessa enkäter hade testats sedan tidigare. Enkäten utformades därefter med största delen slutna frågor med rangordningsskalor som svarsalternativ.
Hänsyn togs även till precisionsaspekterna då frågorna utformades. Genom att enkäten var utformad med slutna frågor och att precisionsaspekterna fanns med i åtanke var det lättare för deltagarna att besvara enkäten, vilket många av deltagarna även
kommenterade som positivt. (Trost, 2012).
För att testa enkäten delades fem stycken pilotenkäter ut, dessa delades ut en åt gången (Olsson, 2011). Respondenterna som fyllde i pilotenkäterna blev tillsagda att lämna kommenterar om något inte fungerade med enkäten, vart efter jag samlade in enkäterna gjordes ändringar efter de kommentarer som kom in. Vid fjärde och femte utlämnandet av enkäten kom det inte in någon kommentar om något som var fel eller konstigt med enkäten. Fördelen med att lämna ut en pilotenkät i taget var att jag kunde märka när respondenterna ansåg att enkäten var bra, vilket gav en fördel vid det riktiga
utlämnandet av enkäterna samt kan ha ökat validiteten av studien (ibid.).
Vid utlämnandet av enkäterna delades100 stycken enkäter ut, tack vare det relativt stora urvalet kunde jag med fördel visa på jämförelser och statistiska generaliseringar
(Holme, 1997). Enkäterna delades ut på två olika gym, dessa gym valdes med tanke på deras olika träningsutbud. Då det ena gymmet hade större utbud av just gymverksamhet och det andra gymmet hade ett större utbud av gruppträningsmöjligheter, detta gav en fördel till studien då deltagarna eventuellt uppskattade olika träningsformer. Studiens urval baserades på ett styrt slumpmässigt urval där målet med enkätutlämnandet var att dela ut 100 stycken enkäter, vilket uppnåddes (Trost, 2012). Deltagarna i
enkätundersökningen tillfrågades slumpmässigt på vardera gym. Dock fanns det en personlig önskan om att urvalet skulle bestå av hälften kvinnor och hälften män för att en så jämn statistisk jämförelse mellan könen skulle kunna göras. Därför valde jag att styra det slumpmässiga urvalet. Då deltagarna tillfrågades på de respektive gymmen var det flest män som tränade, detta gjorde att jag valde att invänta de kvinnliga
motionärerna för att fördelningen av de 100 enkäterna skulle bli 50/50 mellan kvinnorna och männen. En negativ aspekt med detta kan ha varit att jag missade män som hade varit positiva till att delta i studien. Enkäterna delades ut personligen på de två valda gymmen, fördelen med detta var att jag fanns på plats för att besvara de frågor som uppkom undertiden som deltagarna fyllde i enkäterna (Trost, 2012).
Vid utlämnandet av enkäterna stötte jag på svårigheter då jag på första gymmet försökte att dela ut enkäterna vid lunchtid. Detta visade sig vara en dålig tidpunkt då många svarade att de inte hade tid att fylla i enkäten, därmed bidrog dessa till det externa bortfallet (Olsson, 2011). Därefter delades enkäterna ut på eftermiddagen/kvällen på de båda gymmen, vilket visade sig vara en bra tid att dela ut enkäterna på då det under den tiden var få personer som svarade att de inte hade tid att delta i studien. En annan
18
bidragande faktor till det externa bortfallet var att vissa personer tackade nej till att fylla i enkäten på grund av ett litet intresse för studien. Då genomgången av resultatet gjordes upptäcktes ett internt bortfall då det saknades svar på vissa av frågorna (Olsson, 2011).
Det jag hade kunnat vara tydligare med vid utlämnandet av enkäterna var att tala om hur många sidor enkäten bestod av, då en person missade hela sista sidan samt att be
personer kolla igenom så att de svarat på alla frågorna. Detta hade eventuellt kunnat förhindra det interna bortfallet.
Då enkäterna delades ut skedde det i receptionen på respektive gym. Personligen var det viktigt för mig att inte störa respondenterna under deras träning, därför tillfrågades dessa antingen före eller efter sitt träningspass. Hade jag tillfrågat personerna under deras träning hade det förmodligen upplevts störande och fler hade avböjt att delta. En fördel som ökade reliabiliteten för studien var att deltagarna befann sig i en miljö som dem kände till sedan tidigare vilket gjorde att de kunde känna sig trygga (Trost, 2012).
En annan anledning till varför det var bra att respondenterna befann sig i en bekant miljö var att jag då fick tag på människor som jag visste var fysiskt aktiva då detta var målgruppen för studien vilket även ökade validiteten (Olsson, 2011).
Vid utlämnandet av enkäten var jag noga med att påminna deltagarna om att läsa missivet, där det bland annat förklarades att studien behandlades konfidentiellt och anonymt. Personligen ansåg jag det viktigt att deltagarna hade vetskap om
konfidentialiteten och anonymiteten då studien kunde upplevas beröra ett känsligt ämne.
Vetskapen om detta kan ha gjort att personer som var osäkra på att fylla i enkäten valde att göra det i alla fall (Vetenskapsrådet, 2011).
7.2 Resultatdiskussion
Nedan följer resultatdiskussionen där de viktigaste aspekterna och sambanden från studien kommer att lyftas fram, detta genom att jämföra resultatet med tidigare forskning.
Enligt Kilpatrick et al. (2005) är en viktig motivation till träning att ha roligt, vilket resultatet visade var en viktig motivation till varför både männen och kvinnorna i studien tränade. Att ha kul var i den genomförda studien ett påstående som påverkade bägge könen i valet av att vara fysiskt aktiva. Att motiveras av att en aktivitet känns rolig och kul är en fördel då vi människor ofta känner oss mer motiverade om det vi tar oss för bringar oss nöje. Därför är det positivt att så många ansåg dessa två aspekter som viktig motivation till träning.
Om en individ känner krav och påtryckningar från omgivningen till att träna är det enligt Granbom (1998) yttre motivation individ har. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte motiverades av påtryckningar och press från andra. Om deltagarna istället hade upplevt denna press från omgivningen hade ett antagande kunnat vara att individen inte känt tillräckligt med egen motivation till träningen. Vid brist på egen motivation till träningen är det större risk att individen slutar att vara fysiskt aktiv då kraven från omgivningen tar slut (ibid.). Resultatet från detta påstående visade dock att individerna i studien inte upplevde denna press från omgivningen, däremot uppgav deltagarna att de hade ett bra stöd från vänner/familj/partner. Ett socialt stöd från
