• No results found

Orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

301 18 Halmstad

Orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor

- en litteraturstudie

Christofer Bjurhult, Ola Löfvendahl och Markus Olsson

Idrottsvetenskapligt program Folkhälsovetenskap, 41-60 p Ht, 2006

(2)

Titel Orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor - en litteraturstudie

Författare Christofer Bjurhult, Ola Löfvendahl och Markus Olsson

Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare Solgun Folke

Tid Ht 2006

Sidantal 18

Nyckelord orsaksfaktorer, sjukskrivningar, sjuksköterskor, utbrändhet

Sammanfattning Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till utbrändhet bland sjuksköterskor. Litteraturstudien grundades på tidigare forskning och datainsamlingsmetoden var att söka vetenskapliga artiklar.

Resultatet utgörs av sex kategorier: brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakter med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor. Mer fokus bör läggas på att upplysa sjuksköterskor, handledare och arbetsledning om de problem som

(3)

Title Burnout factors amongst nurses - a literature review

Authors Christofer Bjurhult, Ola Löfvendahl och Markus Olsson Section Section for health and society, Halmstad university, Box 823,

301 18 Halmstad Supervisor Solgun Folke

Time Fall term 2006

Number of pages 18

Keywords burnout, nurses, risk factors and sick leave

Abstract Since the end of the 1990’s long time sick leave has been increasing rapidly. These sick leaves were, above all, caused by a bad state of mental health. They were very often workrelated.

Workrelated mental illness is also often a protracated process, which causes both mental and physical problems. This may further lead to, both physical and mental, exhaustion. An expression which has been used to represent this condition is burnout. The aim of this study was to explore burnout factors amongst nurses.

The study was founded on previous research and the method of datacollection was searching for articles. The result consists of six cathegories: lack of social support, lack of knowledge regarding handling and communication, high workload, effort-reward imbalance, demanding contacts with patients and unsatisfied workrelations between nurses. Further research should focus on informing nurses and supervisors about problems pointed out by this study.

(4)

Innehåll

Introduktion 1

Syfte 2

Bakgrund 2

Utbrändhet 2

Utbrändhet som beteckning 4

Att mäta utbrändhet 4

Vilka drabbas av utbrändhet 4

Flera faktorer bidrar till utbrändhet 5

Metod 6

Tabell 1. Antalet träffar vid sökning i olika databaser 7

Resultat 7

Brist på socialt stöd 8

Brist på kunskap om hantering och kommunikation 9

Hög arbetsbelastning 9

Obalans mellan ansträngning och belöning 10

Krävande kontakt med patienter 11

Otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor 12

Metoddiskussion 12

Resultatdiskussion 13

Brist på socialt stöd 13

Brist på kunskap om hantering och kommunikation 14

Hög arbetsbelastning 15

Obalans mellan ansträngning och belöning 16

Krävande kontakt med patienter 17

Otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor 17

Konklusion 18

Implikation 18

(5)

Bilagor

Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Resultatmatris

(6)

Introduktion

Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framför allt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Det är främst hos kvinnor som den psykiska ohälsan har ökat, och här utgörs besvären av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner. Allt färre långtidssjukskrivna återgår idag till sina arbeten, och de ökade sjukskrivningarna tycks speciellt gälla yrkesgrupper där det förekommer mycket kontakt med och ansvar för andra människor, såsom läkare, sjuksköterskor, och lärare med flera (Riksförsäkringsverket, 2002). Undersökningar gjorda på sjukskrivna patienter har visat att långtidssjukskrivningar mycket ofta är relaterat till arbetet (Socialstyrelsen, 2003).

Även om arbetet ofta upplevs som något positivt av människor, och många gånger fungerar som en hälsofrämjande faktor, kan arbetsplatsen också orsaka stress (Socialstyrelsen, 2003).

Psykisk påfrestning har idag ökat i arbetet, och oro, nedstämdhet samt sömnsvårigheter blir allt vanligare bland arbetande. Dessa symtom tyder på svårigheter att koppla bort tankarna från jobbet (Socialstyrelsen, 2005). Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta ett resultat av en långdragen process, som orsakat kroppsliga och psykiska problem. Processen kan pågå i flera år, och börjar ofta med smärtor i rörelseorganen samt trötthet. Senare problem är också mag- och bröstsmärtor, hjärtklappning, yrsel och koncentrationssvårigheter. Ökad fysisk och psykisk utmattning kan även medföra minnesproblem och nedstämdhet, och den sjuke kan få höra att denne ”har gått i väggen”. En rad olika beteckningar för tillståndet har använts, och en sådan är ”utbrändhet” (Socialstyrelsen, 2003).

Ordet ”utbrändhet” är en översättning av engelskans ”burnout”, och kom att användas i vetenskapliga sammanhang i mitten av 70-talet. Beteckningen hade dock använts innan dess, då i skönlitterära sammanhang (Nationalencyklopedin, 2000), men det var i USA på 70-talet som benämningen ”the burn-out-syndrome” myntades. Forskare började lägga märke till underliga symtom, som uppvisades hos människor bland annat i polis- och läraryrket.

Människorna visade tecken på total uppgivenhet, utmattning, avståndstagande och negativism (Bronsberg & Vestlund, 2004).

Psykisk ohälsa är ett allvarligt problem, vilket regeringen uppmärksammar i målen för folkhälsan, målområde 4: ökad hälsa i arbetslivet. Målet är att människor ska trivas i

(7)

möjlighet att fungera och må bra. Det ska finnas tid till familjeliv och fritid, och den anställde ska ha kontroll och inflytande över sitt arbete (SOU 2002/03:35).

Det råder idag en viss oenighet bland forskare angående orsaker till utbrändhet, och vad som exakt utmärker detta tillstånd (Nationalencyklopedin, 2000). Med detta i åtanke, och att utbrändhet tycks vara vanligt förekommande inom vårdyrken, kan det vara intressant att identifiera orsaker till utbrändhet inom ett specifikt vårdyrke, som finns beskriven i litteraturen.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor.

Bakgrund

Utbrändhet

I WHO:s International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (WHO, 2006), klassas burnout som “state of vital exhaustion”. Det finns dock ett antal olika definitioner på begreppet utbrändhet (Socialstyrelsen, 2003). Bronsberg och Vestlund (2004, sid 14-15) lyfter fram tre av dessa:

Den första definitionen är av Schauell och Enzmann. De menar att ”utbrändhet är ett ihållande, negativt, arbetsrelaterat sinnestillstånd hos normala individer, som primärt karaktäriseras av utmattning, åtföljt av nedstämdhet, en känsla av minskad effektivitet, vikande motivation samt utvecklandet av negativa attityder och beteenden i arbetslivet”.

Den andra är den av Veninga och Spradley, som menar att utbrändhet är ”ett försvagande psykologiskt tillstånd som en följd av ständig stress i arbetet som resulterar i:

• uttömda energireserver

• lägre motståndskraft mot sjukdomar

• ökat missnöje och pessimism

• frånvaro och ineffektivitet i arbetet”.

(8)

Pines, Aronson och Kafry hävdar att utbrändhet är ett ”tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning. Detta tillstånd är en följd av svikna förhoppningar och brustna ideal”.

Nationalencyklopedin (2000) talar om ”utbrändhetssyndromet”. Detta syndrom består av tre symtomgrupper: ”känslomässig utmattning, okänslighet inför andra människor och låg prestationsförmåga”. Maslach och Leiter (1999) beskriver dessa tre symtomgrupper på följande sätt: Utmattning (känslomässig utmattning). Då människor känner sig utmattade, känner de att de har tänjt ut sig för mycket, både fysiskt och känslomässigt. De känner sig utsugna och förbrukade, och upplever det svårt att varva ner och återhämta sig. När de vaknar på morgonen känner de sig precis lika trötta som de var när de gick till sängs. Utmattning är den första reaktionen på all den stress som arbetskraven fört med sig. Cynism (okänslighet inför andra människor). Människor känner sig cyniska när deras inställning, både till arbetet och till personerna som arbetar där, är kall och distanserad. De engagerar sig ytterst lite på arbetet och kan helt strunta i sina ideal. Cynism kan ses som en försvarsreaktion på utmattningen, därför att personen upplever det lika bra att vara likgiltig och negativ. Då framtiden ter sig ytterst osäker vill man inte hoppas och på så vis riskera att bli besviken.

Otillräcklighet (låg prestationsförmåga). När människor känner sig otillräckliga upplevs varje nytt projekt som överväldigande. De tappar tilltron på sin egen förmåga att uträtta någonting, och saker som de till trots klarar av, upplevs obetydliga, vilket medför att de förlorar sitt självförtroende. I och med detta förlorar även omgivningen sitt förtroende för dem.

De sistnämnda symtomgrupperna identifierades av Christina Maslach, i mitten på 70-talet, då hon intervjuade en stor grupp socialarbetare inom vården. Arbetarna använde själva termen burnout, för att beskriva sin situation. Maslach noterade att de socialarbetare som ”gått över gränsen” i sitt engagemang med sina klienter, hade liknande tillstånd. Från början var hennes uppfattning att burnout endast förekom inom yrken med mycket människokontakt, men på senare tid har hon dock vidgat uppfattningen, och anser nu att tillståndet kan förekomma inom alla yrkesgrupper (Socialstyrelsen, 2003).

(9)

Utbrändhet som beteckning

Beteckningen utbrändhet ifrågasätts idag allt mer av forskare och läkare (Bronsberg &

Vestlund, 2004). På engelska kan ordet ge associationer till en urladdning, exempelvis ett batteri som laddats ur. På svenska ger ordet dock associationer till något utbränt och slutgiltigt, som något oåterkalleligt. Socialstyrelsen (2003) menar därför att metaforen är olämplig att använda. Eftersom utbrändhet heller inte är någon medicinsk term, föreslår de istället termen ”utmattningssyndrom”, eftersom depression inte har utvecklats. Vid de fall då även depression uppstått föreslår de termen ”egentlig depression med utmattningssyndrom”

(utmattningsdepression).

Att mäta utbrändhet

Studier som genomförts om burnout har i de flesta fall involverat individer som är i arbete.

Detta avspeglas i de frågeformulär som utarbetats, som således är mycket arbetsfokuserade.

Ett av de mest kända frågeformulären är Maslach Burnout Inventory (MBI) (Socialstyrelsen, 2003). Detta instrument mäter fyra faktorer, nämligen personliga egenskaper, emotionell utmattning, depersonalisering (cynism) och involvering (Danielson, 1987). Enligt Maslach och Leiter (1999) är detta en exakt metod för att mäta utbrändhet, och som är inriktat på människors personliga upplevelser i arbetet. Testet används idag av forskare och företag, för att undersöka och fastställa hur anställda upplever sina arbetsförhållanden. Majoriteten av de studier som genomförts av burnout har använts sig av detta test (Institutet för Psykosocial Medicin, 2006).

Vilka drabbas av utbrändhet

Enligt Socialstyrelsen (2003) tycks utmattningssyndrom vara speciellt vanligt hos personer med mycket människokontakt, såsom personal inom vård, skola, omsorg och mellanchefer på företag. Ett intryck som delas av många läkare, som intresserat sig för detta tillstånd, är att det ofta drabbar mycket ambitiösa personer. De som satsar hårt, men kanske alltför hårt, på sitt arbete.

Maslach och Leiter (1999) påpekar att det är en allmän uppfattning att utbrändhet i första hand är den enskilda individens problem. Att människor blir utbrända på grund av brister i karaktären, och att det är människan i sig som är problemet. Maslach och Leiter (1999) hävdar

(10)

bestämt att så inte är fallet. De anser inte att utbrändhet är ett problem som har med människorna själva att göra, utan beror på den sociala miljö där de arbetar. Om anställda inte upplever någon gemenskap på arbetsplatsen, och inte känner förtroende eller tillit till kollegor eller chefer, utan fokus enbart ligger på produktion, ökar risken för utbrändhet hos den anställde.

Bronsberg och Vestlund (2004) beskriver de människor som går igenom processen mot utbrändhet, som engagerade, nyfikna, kreativa människor som vill åstadkomma någonting.

Människor som vill göra världen och samhället bättre, och som vill hjälpa till. De påpekar dock att en person inte nödvändigtvis behöver besitta dessa egenskaper för att bli utbränd, han/hon kan också vara stark, envis och ansvarsfylld. Bara de personer som en gång ”brunnit”

för något kan bränna ut sig, och således kan lata människor aldrig bli utbrända.

Flera faktorer bidrar till utbrändhet

Viktigt är att ta hänsyn till fler än en variabel till om någon är i riskzonen för utbrändhet.

Bronsberg och Vestlund (2004) nämner arbetslivet, privatlivet, personligheten och det omgivande samhället:

Arbetslivet. Individer i yrken med intensiv kontakt med andra människor och som ofta hamnar i situationer som kräver ställningstaganden i livs- och moralfrågor befinner sig i riskzonen för att bli utbrända. Detta gäller bland annat poliser, socialarbetare och sjukvårdspersonal, på grund av att det krävs oerhört mycket av dessa människor känslomässigt. De möter sällan någon uppskattning, eller kan se några direkt positiva effekter av sitt arbete. Problem med utbrändhet finns dock inom andra yrkesgrupper också, men speciellt utsatta är de individer som diskrimineras i arbetslivet.

Privatlivet. Hos personer som arbetar mycket med andra människor är det ytterst viktigt med vila och återhämtning. Att kunna koppla av ifrån arbetet och kunna vara sig själv för en stund.

Men ibland orsakar dessa perioder av våra liv problem och gör oss sårbara. Exempel på detta är skilsmässor, stökiga tonårsbarn, eller en dålig ekonomi där hemma, vilket orsakar oro och stress.

(11)

Personligheten. En del människor tycks vara vaccinerade mot stress, medan andra är ängsliga och oroliga inför nya uppgifter. Vi hanterar stress på olika sätt, och vårt förflutna påverkar oss hur vi bemöter uppgifter och krav. Författarna menar här att barndomen spelar en viktig roll i hur vi senare i livet klarar av stressfulla situationer. Svåra barndomsförhållanden kan leda till en skörare och mer sårbar personlighet, medan en trygg och lugn uppväxtmiljö kan innebära en motståndskraft mot stress och påfrestningar senare i livet.

Det omgivande samhället. Det ställs olika krav på oss som individer ifrån samhället. De normer som finns, bland annat könsroller, påverkar oss alla. I alla situationer som uppstår förväntas vi att fungera på ett visst sätt, och det finns olika mallar på hur vi ska vara och bete oss i olika sammanhang. Kvinnan har krav på sig att bära det övergripande ansvaret för familjen och hemmet, och männen förväntas att i arbetslivet satsa allt på jobbet. Här är det viktigt att hitta en balans, menar Bronsberg och Vestlund (2004), då samhällets krav är en bidragande faktor till utbrändhet.

Metod

Datainsamlingen i föreliggande litteraturstudie gjordes via databaserna Academic Search Elite, Blackwell Synergy, Cinahl, Pubmed, Sagepub och Science Direct. Sökord som användes var: burnout, burnout AND nurses, burnout professional AND nurses, burnout professional AND psychosocial factors AND nurses, occupational stress AND nurses (Tabell 1).

Inklusionskriterier: att artiklarna skulle svara mot studiens syfte, och att de var publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Artiklarna skulle också vara skrivna på engelska eller svenska och de fick inte vara publicerade innan 1995.

Exklusionskriterier: att artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext, var skrivna på språk förutom svenska och engelska, var skrivna innan 1995 och inte svarade mot syftet.

(12)

Tabell 1. Antalet träffar vid sökning i olika databaser

Databas Sökord Träffar Antal valda artiklar

Academic search elite Occupational stress AND nurses

48 1

Blackwell synergy (journal of nursing management)

Burnout 63 5

Blackwell synergy (journal of advanced nursing)

Burnout 255 10

Blackwell synergy (journal of clinical nursing)

burnout 6 1

Cinahl Burnout professional

AND nurses

261 1

Cinahl Burnout professional

AND psychsocial factors AND nurses

116 2

Pubmed Burnout AND nurses 24 6

Sagepub Burnout AND nurses 494 2

Science direct Burnout AND nurses 65 2

När artiklarna som inkluderats lästs igenom, valdes 30 artiklar ut till det slutgiltiga materialet.

En resultatmatris sammanställdes för att enklare få en översikt över artiklarna. De allra flesta av artiklarna hade etiska överväganden, men endast fem var godkända av en etisk kommitté.

Resultat

Resultatet av de 30 granskade artiklarna utgörs av sex kategorier: brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakt med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor.

(13)

Brist på socialt stöd

Flera studier (Billeter-Koponen & Fredén, 2005, Jenkins & Elliot, 2004, Sundin, Hochwälder, Bildt & Lisspers, 2006, Janssen, de Jonge & Bakker, 1999, Taormina & Law, 2000, Kilfedder, Power & Wells, 2001) visade att brist på socialt stöd var en faktor till upplevd utbrändhet bland sjuksköterskor. Socialt stöd visade sig vara en viktig del av den psykiska hälsan. Billeter-Koponen och Fredén (2005) visade att arbetsplatsen och dess arbetsmiljö inte endast var fysisk miljö utan ansågs också vara en psykosocial miljö. Det vanliga mötet mellan personal under arbetsdagen var en viktig del av det sociala stödet. Sundin et al. (2006) visade att känslomässig utmattning, som var en av del av utbrändhet, hade starkt samband med brist på socialt stöd, och då framförallt bristande stöd från handledare. Bristande stöd från medarbetare och patienter hade samband mellan alla tre delarna av utbrändhet. När sjuksköterskorna upplevde en möjlighet att få mycket socialt stöd påverkade detta den personliga prestationsförmågan positivt.

Olofsson, Bengtsson och Brink (2003) fann att sjuksköterskor bland annat tyckte att brist på respons och socialt stöd från arbetsledning var en stressförhöjande faktor, responsen kunde vara både negativ och positiv. Det viktiga för sjuksköterskor var att det egna arbetet uppmärksammades.

För sjuksköterskor som inte kunde diskutera arbetsrelaterade problem med sina kollegor var sannolikheten större för att de skulle uppleva känslomässig utmattning (Coffey & Coleman, 2001). Socialt stöd kunde finnas i olika former, exempelvis kunde det vara positiv feedback och hjälp med patientproblem sjuksköterskor emellan (Taormina & Law, 2000). Socialt stöd kan även vara klinisk handledning, detta var en samtalsprocess gällande individuell utveckling och mognad. Dessa handledningstillfällen kan organiseras både i grupp och individuellt. Flera studier (Lövgren, Rasmussen & Engström, 2002, Edwards, Burnard, Hannigan, Cooper, Adams, Juggessur, Fothergil & Coyle, 2006, Hyrkäs, Appelqvist- Schmidlechner & Haataja, 2006, Severinsson & Borgenhammar, 1997) visade att klinisk handledning var en väldigt effektiv metod för att minska utbrändhet bland sjuksköterskor.

Hyrkäs et al. (2006) poängterade att metoden kunde vara naivt accepterad, då användandet blivit generaliserat för alla sjuksköterskor när processen egentligen påverkade varje individ olika. För att upprätthålla metodens ursprungliga mening borde resurser läggas på handledarnas utbildning.

(14)

Brist på kunskap om hantering och kommunikation

Det har visat sig att sjuksköterskor som får utbildning inom olika områden har lärt sig att undvika utbrändhet. En experimentgrupp som genomgått en psykosocial interventionsträning visade förbättringar i kunskap och attityd, vilket ledde till en minskad nivå av utbrändhet.

Kontrollgruppen som inte tog del av interventionen upplevde istället en ökad utbrändhet (Ewers, P, Bradshaw, McGovern & Ewers, B, 2002).

Kommunikation var en annan viktig del inom kunskapsområdet. Shimizu, Mizoue, Kubota, Mishima och Nagata (2003) visade att de två kommunikationsfärdigheterna acceptans av meningsfull kritik och handledning, vilka förbättras genom kommunikationsträning, kunde minska utbrändhet. Vid kommunikationsträningen användes Assertivness training (AsT). En viktig del av denna metod var rollspel, där deltagarna fick öva sina kommunikationsfärdigheter i en realistisk miljö för att sedan diskutera vidare om hur de upplevde problematiken av rollen de spelade.

Hög arbetsbelastning

Sjuksköterskeyrket anses vara en högriskgrupp för att utveckla utbrändhet. En anledning till detta var den höga arbetsbelastningen. Att ta hand om patienter och deras ibland högt ställda förväntningar och att bemöta organisationens högt ställda krav ansågs vara mycket krävande för sjuksköterskan (de Rijk, Le Blanc, Schaufeli och de Jonge, 1998 ref i Allen & Mellor, 2002). Flera studier (Gueritault-Chavin, Kalichman, Demi & Peterson, 2000, Imai, Nakao, Tsuchiya, Kuroda & Katoh, 2004, Jenkins & Elliot, 2004, Janssen, de Jonge & Bakker, 1999, Allen & Mellor, 2002, Billeter-Koponen & Fredén, 2005, Janssen, Schaufeli & Houkes, 1999, Demerouti, Bakker, Nachreiner & Schaufeli, 2000) visade att hög arbetsbelastning var en orsak till att utveckla känslomässig utmattning.

Brist på arbetsresurser och kontinuitet, på grund av långtidssjukskrivningar, bidrog till att sjuksköterskor tvingades utföra flera personers jobb, vilket medförde ett ökat arbetstempo för de kvarvarande sjuksköterskorna. Risken var då stor att patienterna, på grund av tidsbrist, började ses som objekt när fokus egentligen borde ha legat på människan och dennes

(15)

sjuksköterska som deltog i deras undersökning:

”One never knew who was working. Work became careless, and we had to work very long before getting some rest. Patients were restless, it was stress”

Sjuksköterskornas utbrändhet påverkades bland annat av arbetsrelaterade krav och deras arbetsbelastning. Just hög arbetsbelastning kunde relateras till hög nivå av känslomässig utmattning (Montoro-Rodriguez & Small, 2006).

Obalans mellan ansträngning och belöning

En sjuksköterska ställdes ofta inför den svåra situationen att behöva vårda en väldigt krävande patient. Patienten visade inte uppskattning för ansträngningen som gjordes för att vårda och assistera, vilket ledde till att sjuksköterskan inte fick något tillbaka av sin ansträngning, ingen belöning. Ett annat exempel på när obalans kunde uppstå var när förutsättningarna för att bli befordrad var dåliga. Det var då obalans mellan just ansträngning och belöning kunde visa sig. Obalansen kunde senare leda till utbrändhet då den uppfyllde två av utbrändhetens tre symptomgrupper (Bakker, Killmer, Siegrist & Schaufeli, 2000).

En analys av Demerouti et al. (2000) gjordes över den ekonomiska belöningens betydelse för engagemanget i arbetet. Brist på belöningar hade samband med ett minskat engagemang i arbetet. Upplevde sjuksköterskorna att organisationen inte kunde erbjuda tillräckliga belöningar för det arbete de utfört, resulterade detta i en distanserad attityd gentemot arbetsuppgifterna.

Enligt Demir, Ulusoy, M och Ulusoy, M.F (2003) fanns det ett samband mellan lön och utbrändhet. De sjuksköterskor som var missnöjda med sin lön eller märkte att de hade en sämre lön, i jämförelse med sjuksköterskor på andra sjukhus, också hade en högre risk för att utveckla känslomässig utmattning.

(16)

Krävande kontakt med patienter

Demerouti et al. (2000) undersökte vilka aspekter av en sjuksköterskas arbete som orsakade känslomässig utmattning. Risken ökade, då sjuksköterskorna upplevde kontakten med varje patient som mycket krävande.

Nivån av upplevd utbrändhet uppmättes till relativt låg i en annan studie. Kontakt med patienter, vilka påverkades av vårdgivarnas olika arbetsuppgifter, hade ett samband med upplevelsen av utbrändhet (Li Calzi, Farinelli, Ercolani, Alianti, Manigrasso & Taroni, 2006).

Patienters tillstånd visade sig vara en faktor till utbrändhet bland sjuksköterskor. Bland annat hade det uppmätts skillnad mellan sjuksköterskor som jobbade med onkologi och HIV/AIDS.

De sjuksköterskor som arbetade med onkologi hade en högre risk för att drabbas av utbrändhet än de som arbetade med HIV/AIDS (Dorz, Novara, Sica & Sanavio, 2003). En annan studie visade att arbete med smittsamma sjukdomar gav en förhöjd risk för utbrändhet.

Sjuksköterskor i Hong Kong som behandlade patienter med servere acute respiratory syndrome (SARS) visade tydligt höjda tendenser till utbrändhet men även till ängslighet (Poon, Liu, Cheong, Lee, Yam & Tang, 2004). När SARS epidemin hade brutit ut i Toronto upplevde två tredjedelar av personalen på ett sjukhus oro för sin egen eller sin familjs hälsa.

Oron för den allvarliga epidemin kunde senare leda till känslomässig utmattning, vilket nästan en tredjedel (29 %) av personalen upplevde (Nickell, Crighton, Tracy, Al-Enazy, Bolaji, Hanjrah, Hussain, Makhlouf & Upshur, 2004).

Svaren från enkäter och intervjuer i Hayters (1999) studie, gällande relationen mellan vård av individer sjuka i AIDS och utbrändhet bland sjuksköterskor, visade att nära relationer till patienter samt sorg kunde påverka nivån av utbrändhet.

I Paynes (2001) studie, avseende faktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor inom den palliativa vården (vård i livets slutskede), visade att sjuksköterskornas upplevda utbrändhet inte var speciellt hög. Några faktorer som sammankopplades med utbrändhet var, att patienter dör, konflikter med andra sjuksköterskor, ansvarstagande och högre arbetsstatus. Oturligt nog,

(17)

sjuksköterskorna, mest jobbiga faktorn inom denna genre av vården även var den mest frekventa.

Otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor

Bristande samarbetsförmåga har identifierats som en avgörande faktor för att bli utbränd hos sjuksköterskor. Rafferty, Ball och Aiken (2001) undersökte just samarbete mellan sjuksköterskor. Sjuksköterskor som visade hög samarbetsförmåga hade en minskad risk att utveckla utbrändhet.

Arbetsrelationer och konflikter sjuksköterskor emellan hade samband med känslomässig utmattning. Sjuksköterskor som till högre grad upplevde konflikter med medarbetare var också mer känslomässigt utmattade. Konflikterna påverkade även sjuksköterskornas attityd gentemot arbetet. Upplevde de att konflikter var vanligt förekommande, var risken högre för sjuksköterskorna att utveckla en cynisk inställning till arbetet (Jenkins & Elliot, 2004).

Rowe och Sherlocks (2005) studie, gällande verbala påhopp på sjuksköterskor, visade att det oftast var andra sjuksköterskor (27 %) som stod för påhoppen, tätt följt av anhöriga till patienter (25 %), läkare (22 %) och patienter (17 %). Dessa påhopp påverkade inte bara sjuksköterskorna, utan även patienterna och sjukhuset. Eftersom den enskilde sjuksköterskan blev mer stressad och utvecklade en högre risk för att drabbas av utbrändhet, kunde detta leda till att sjuksköterskan inte kunde göra sitt jobb fullt ut, det vill säga inte ge patienterna tillräcklig omvårdnad.

Metoddiskussion

Studien utgörs av 30 stycken artiklar, som identifierats i olika databaser. Utbrändhet var ett relativt svårt ämne att söka efter, svårigheten låg i att hitta artiklar som svarade mot syftet. Ett problem var att många artiklar undersökte utbrändhet även om det inte var deras huvudsyfte.

På grund av detta ändrades sökkriterierna något och vid ett tillfälle söktes det även efter artiklar innehållande stress. Litteratursökningen begränsades till artiklar publicerade tidigast 1995. Begränsningen ledde till att de artiklar som hittades speglade den senaste forskningen.

En annan begränsning som gjordes under litteratursökningen var att exkludera artiklar som inte var skrivna på engelska eller svenska.

(18)

Utbrändhet som mättes i artiklarna var ofta självrapporterad, detta gjorde att det blev en subjektiv upplevelse, vilket gjorde det svårt att jämföra artiklarna sinsemellan. Ett annat problem som upptäcktes var att många av artiklarna om utbrändhet bland sjuksköterskor, var skrivna av just sjuksköterskor. Det kan anses svårare att genomföra en undersökning förutsättningslöst om den som undersöker arbetar inom det yrket som undersöks.

Vid litteratursökningen fanns det en medvetenhet om att andra sökord kunnat användas, detta hade troligtvis lett till ett annat sökresultat. Sökorden som användes motiverades genom att de resulterade i relevanta artiklar eftersom de svarade mot litteraturstudiens syfte.

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att belysa orsaksfaktorer till utbrändhet bland sjuksköterskor.

Studien upplevs uppfylla sitt syfte, då en rad grundläggande orsaksfaktorer till utbrändhet har identifierats. Artiklarna delades in i sex olika kategorier, brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakter med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor, som utgjorde resultatet. Resultatet redovisades med kategorier eftersom många liknande orsaksfaktorer till utbrändhet hittades i de granskade artiklarna.

Brist på socialt stöd

Brist på socialt stöd var en bidragande faktor till utbrändhet enligt flera studier (Billeter- Koponen & Fredén, 2005, Jenkins & Elliot, 2004, Sundin, Hochwälder et al., 2006, Janssen, de Jonge & Bakker, 1999, Taormina & Law, 2000, Kilfedder et al., 2001). Olofsson et al.

(2003) fann att bristen på respons från arbetsledningen, både positiv och negativ, var en stressförhöjande faktor. Detta speglar hur allvarligt problemet med bristande stöd kan vara. I och med att sjuksköterskorna uppgav både positiv och negativ respons som önskvärd, avslöjas den totala brist på uppmärksamhet som ibland kan råda. Uppseendeväckande var att sjuksköterskor arbetade utan att få någon som helst uppmärksamhet, inte ens i form av konstruktiv kritik. Då till och med avsaknad av negativ respons rådde visade detta på hur somliga sjuksköterskor helt tvingades förlita sig på sin egen kunskap.

(19)

behandlar ämnet olika och därför blir det nästan en omöjlighet att analysera dessa i jämförelse med varandra. Socialt stöd kunde vara en pratstund om jobbet med en medarbetare, men det kunde också vara diskussionsgrupper som träffades någon gång i månaden (Coffey &

Coleman, 2001). Det tycks vara väldigt individuellt med vad som är socialt stöd, olika människor behöver olika mycket och även olika typer av socialt stöd. Något gemensamt brukar dock vara att de som behöver socialt stöd mest har minst möjlighet till att få det.

Klinisk handledning har visat sig vara en effektiv metod för att förebygga utbrändhet, vilket visas av Edwards et al. (2006). Innebörden av klinisk handledning är att skapa en kommunikation mellan sjuksköterska och handledare. På det sättet lyfts både brister och resurser på arbetsplatsen fram. Processen kan se olika ut i och med att handledning kan ske både enskilt med handledare eller i grupp, vilket är positivt för individer som inte trivs med att prata inför grupp, eller för individer som får ut lika mycket av handledning genom att lyssna på diskussioner i gruppen. Kanske har den kliniska handledningens goda rykte förstört för sig själv när handledning blivit generaliserad, oftast genom försök att introducera handledning på arbetsplatser utan att lägga vikt vid utbildning av de personer som ska agera handledare.

Bristande kunskap i handledning kan leda till en ansträngd diskussion, där vikten läggs på att peka ut en syndabock istället för att förbättra genom att effektivisera arbetet.

Brist på kunskap om hantering och kommunikation

Utbildning inom olika områden, för sjuksköterskor, var en viktig del i processen att undvika utbrändhet. De områden som kunde förbättras var till exempel kunskap om, och attityder till sin patientgrupp (Ewers et al., 2002), det kunde även vara förmågan att ta emot meningsfull kritik och att låta sig handledas (Shimizu et al., 2003).

En reflektion gjordes över behovet hos sjuksköterskorna att få kunskap och att tillägna sig förändrade attityder gentemot patientgrupperna. Intressant var att sjuksköterskornas attityder till sina patienter förändrades efter Ewers et al. (2002) intervention, och att det behövdes en intervention för att nå en sådan förändring. Möjligtvis ledde detta till en något negativ inställning över sjuksköterskeutbildning, och till ett ifrågasättande av hur väl denna utbildning förbereder sina studenter. Frågan är dock om någon utbildning helt kan förbereda inför verkligheten, och om det är möjligt för en sjuksköterska att vara fullärd efter examination.

Detta verkar vara svårt, vilket även Ewers et al. (2002) framgångsrika intervention tyder på.

(20)

Hög arbetsbelastning

Flera studier (Gueritault-Chavin et al., 2000, Imai et al., 2004, Jenkins & Elliot, 2004, Janssen, de Jonge & Bakker, 1999, Allen & Mellor, 2002, Billeter-Koponen & Fredén, 2005, Janssen, Schaufeli & Houkes, 1999, Demerouti et al., 2000) visade att för hög arbetsbelastning var en bidragande orsak till att utveckla känslomässig utmattning.

Maslach och Leiter (1999) menar att en alltför stor arbetsbelastning troligtvis är det tydligaste tecknet på oförenlighet mellan människa och arbete. När en människa tvingas utföra alldeles för mycket arbete på alldeles för lite tid, handlar det inte om att bara anstränga sig lite extra, utan att gå långt bortom mänskliga gränser. Stora arbetsbördor är någonting som blir allt vanligare allt eftersom arbetstakten ökat. Detta medför, enligt Maslach och Leiter (1999), att kvaliteten på arbetet minskar medan risken för utbrändhet ökar. Även Billeter-Koponen och Fredén (2005) kunde påvisa samband mellan högt arbetstempo, hög arbetsbelastning och större risk för utbrändhet. Socialstyrelsen (2003) hävdar att ökad arbetsbelastning är det arbetsrelaterade problem som utbrända personer själva nämner som orsak. Det beskrivs av anställda inom vårdsektorn som mycket frustrerande, när det inte finns tid att ge den omsorg till patienten som sjuksköterskan vet är nödvändig.

Av de sex kategorierna som utgör resultatet, är hög arbetsbelastning den kategori som är mest förekommande i debatten om utbrändhet bland sjuksköterskor. Därför var det påvisade sambandet mellan hög arbetsbelastning och känslomässig utmattning något som var väntat.

Det är möjligt att många har känt sig utmattade på arbetet vid något tillfälle, men att de återhämtat sig vid lugnare perioder på arbetet. Ibland ges inte tillfälle till återhämtning, och då kan utmattning vara en reaktion på den ohälsosamma arbetssituationen.

Ingen av de studier som ingick i resultatet kunde påvisa samband mellan hög arbetsbelastning och de övriga delarna av utbrändhet, cynism och otillräcklighet. Förvånande var att sjuksköterskorna, trots hög arbetsbelastning, inte visade en cynisk distanserad inställning till arbetet, utan fortsatte att arbeta under tuffa förhållanden med orubbat engagemang. Maslach och Leiter (1999) menade att cynism borde ses som en försvarsreaktion mot känslomässig

(21)

Coffey och Coleman (2001) diskuterade huruvida det snarare var typen av arbetsbelastning och inte antal patienter som var viktig när man undersöker hur arbetsbelastning påverkade utbrändhet bland sjuksköterskor. Jämfört med Billeter-Koponen och Fredéns (2005) studie där de kommit fram till att, om en sjuksköterska, som oftast har ansvar för cirka fem patienter, behövde ta ansvar för vården av ännu en patient så ökade risken för utbrändhet med hela 23 % medan patient mortaliteten ökade med 7 %. Det kan ifrågasättas om det är etiskt försvarbart att medvetet lägga detta ansvar på sjuksköterskan när sjuksköterskan utvecklar en förhöjd risk för utbrändhet, samtidigt som utbrändheten drastiskt kan påverka patientens tillstånd och vård.

Montoro-Rodriquez och Small (2006) påvisade ett samband mellan antalet patienter och utbrändhet bland sjuksköterskor, men även att det var typen av arbetsbelastning som påverkade just detta samband.

Obalans mellan ansträngning och belöning

Sjuksköterskor som vårdade krävande patienter och inte kände sig uppskattade betraktades som en form av obalans (Bakker et al., 2000). En annan form av obalans var bristen på ekonomiska belöningar. Upplevde sjuksköterskor denna obalans kunde det leda till en distanserad attityd mot arbetet (Demerouti et al., 2000). Lönens betydelse undersökte Demir et al. (2003), de fick fram att sjuksköterskor som var missnöjda med sin lön eller som blev medvetna om att sjuksköterskor vid andra sjukhus tjänade mer, hade en tendens att utveckla utbrändhet.

Brist på tillräcklig tacksamhet och uppskattning var även något som Maslach och Leiter (1999) diskuterade. Att arbetet inte uppskattades tillräckligt var en bidragande orsak till att motivationen till arbetet minskade. Den yttre kompensationens och erkännandets betydelse var allmänt känd, men denna kunskap omsattes dock inte alltid i handling.

Frågan är om den ekonomiska belöning som Demeroutis et al. (2000) avser är lön eller en extra ekonomisk belöning? Handlar det om en extra ekonomisk belöning förutom lönen verkar det egendomligt att sjuksköterskorna skulle känna en distanserad attityd gentemot sitt arbete. Det kan även handla om att sjuksköterskorna anser att lönen är för låg i förhållande till deras ansträngning. En annan fråga är om ekonomisk belöning, i form av en extra belöning förutom lönen, verkligen är viktig. Uppskattning från arbetsledare, alltså en form av

(22)

känslomässig belöning vid väl utfört arbete, är en mer förväntad och uppskattad faktor.

Krävande kontakter med patienter

Det fanns flera dimensioner när det gällde kontakt med patienten som kunde leda till utbrändhet. Krävande patienter (Demerouti et al., 2000) var en dimension. Smittsamma patienter var en annan, i detta exempel SARS patienter (Poon et al., 2004). Det kunde också vara hur man bearbetade sorg och hur nära man var, i detta fall, cancerpatienten (Hayter, 1999). Enligt Payne (2001) var faktorn att patienter dör den främsta orsaken till upplevd utbrändhet bland sjuksköterskor inom den palliativa vården.

Det är svårt att relatera till kategorin, kontakt med patienter, för personer som inte är vana vid sjuksköterskeyrket. Viss förståelse kan det ändå finnas för de problematiska situationer som sjuksköterskor kan ställas inför, exempelvis att ansträngningen ökar vid vård av krävande eller smittsamma patienter. En faktor som är unik för sjuksköterskeyrket är den dagliga hanteringen av död och mänskligt lidande, detta är en viktig faktor vilket även visade sig i Paynes (2001) resultat.

Otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor

Sjuksköterskor arbetade ofta nära varandra, därför var det viktigt att deras arbetsrelationer var så friktionsfria som möjligt. Samarbetsförmåga var en faktor som minskade risk att utveckla utbrändhet (Rafferty et al., 2001). Vid konflikter ökade risken för sjuksköterskorna att utveckla en cynisk inställning till sitt jobb (Jenkins & Elliot, 2004). Brist på kommunikationsfärdigheter förklarade till viss del de konflikter som en sjuksköterska hamnade i på jobbet (Shimizu et al., 2003).

Det var något förvånande att arbetsrelationer mellan sjuksköterskor spelade en så stor roll för risken att utveckla utbrändhet. Uppseendeväckande var resultatet av Rowe och Sherlocks (2005) studie gällande verbala påhopp, där de kom fram till att de verbala påhoppen oftast kom från andra sjuksköterskor, hela 27 %. Tätt följt av anhöriga till patienter som också stod för en stor del av påhoppen, 25 %. Eftersom läkarna stod för 22 % och andra sjuksköterskor för 27 % av påhoppen så kom nästan hälften av alla verbala påhopp från medarbetare på

(23)

kommunikation mellan all personal på sjukhuset. Extra viktigt med en fungerande kommunikation på just ett sjukhus är det eftersom en sjuksköterska som är utbränd eller har utvecklat en förhöjd risk för att bli utbränd oftast inte kan göra sitt jobb fullt ut. Lidande blir då patienten som får en otillräcklig vård vilket måste ses som ett misslyckande eftersom all vård måste sätta patientens bästa i fokus.

Konklusion

Resultaten av studien visade att orsaksfaktorer till utbrändhet var: Brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakter med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor. Gällande brist på socialt stöd som orsaksfaktor var det avsaknaden av socialt stöd från medarbetare, handledare, arbetsledning och patienter. Bristen på kunskap och utbildning som orsaksfaktor visade sig i form av bristande kommunikationsfärdigheter, brist på kunskap och felaktiga attityder gentemot patienter. Den höga arbetsbelastningen berodde på organisationens högt ställda krav och sjuksköterskornas långtidssjukskrivningar som därmed innebar högre arbetstempo för de som var i tjänst.

Obalansen mellan ansträngning och belöning orsakades av missnöje med lön och bristande belöning, både ekonomisk och känslomässig. Kategorin kontakt med patienter beskrev hur sjuksköterskor på olika sätt påverkades av patienter: hur nära relationen var, vilken typ av sjukdom patienten led av och om sjuksköterskan hanterade mycket död eller lidande. Dessa faktorer var orsaker till de olika delarna av utbrändhet. Sjuksköterskors arbetsrelationer kunde också vara en orsaksfaktor, så som bristande samarbete, konflikter, verbala påhopp och bristande kommunikation.

Implikation

Fortsatt forskning rekommenderas genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar av utbrändhet bland sjuksköterskor. Intressant vore att undersöka hur utbrett fenomenet utbrändhet egentligen är inom sjuksköterskeyrket. Det vore också intressant att gå djupare på individnivå för att identifiera vilka faktorer som de drabbade själva anser orsakade utbrändheten. Det bör läggas mer fokus på att upplysa sjuksköterskor, handledare och arbetsledning om de problem som denna studie identifierat.

(24)

Referenser

Allen, J. & Mellor, D. (2002). Work context, personal control, and burnout amongst nurses.

Western Journal of Nursing Research, 24, 905-917.

Bakker, A., Killmer, C., Siegrist, J. & Schaufeli, W. (2000). Effort-reward imbalance and burnout among nurses. Journal of Advanced Nursing, 31, 884-891.

Billeter-Koponen, S. & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurse relations: qualitative interview study about nurses’ experiences. Scancinavian Journal Caring Science, 19, 20-27.

Bronsberg, B. & Vestlund, N. (2004). Bränn inte ut dig. Stockholm: Forum.

Coffey, M. & Coleman, M. (2001). The relationship between support and stress in forensic community mental health nursing. Journal of Advanced Nursing, 34, 397-407.

Danielson, M. (1987). Burnout – fara och möjlighet. Lund: Studentlitteratur.

Demerouti, E., Bakker, A., Nachreiner, F. & Schaufeli, W. (2000). A model of burnout and life satisfaction amongst nurses. Journal of Advanced Nursing, 32, 454-464.

Demir, A., Ulusoy, M. & Ulusoy, M.F. (2003). Investigation of factors influencing burnout levels in the professional and private lives of nurses. International Journal of Nursing Studies, 40, 807-827.

Dorz, S., Novara, C., Sica, C. & Sanavio, E. (2003). Predicting burnout among HIV/AIDS and oncology health care workers. Psychology and Health, 18, 677-684.

Edwards, D., Burnard, P., Hannigan, B., Cooper, L., Adams, J., Juggessur, T., Fothergil, A. &

Coyle, D. (2006). Clinical supervision and burnout: the influence of clinical supervision for community mental health nurses. Journal of Clinical Nursing, 15, 1007-1015.

Ewers, P., Bradshaw, T., McGovern, J. & Ewers, B. (2002). Does training in psychosocial interventions reduce burnout rates in forensic nurses? Journal of Advanced Nursing, 37, 470-476.

Gueritault-Chalvin, V., Kalichman, S., Demi, A. & Peterson, J. (2000). Work-related stress and occupational burnout in AIDS caregivers: test of a coping model with nurses providing AIDS care. AIDS Care, 12, 149-161.

Hayter, M. (1999). Burnout and AIDS care-related factors in HIV community clinical nurse specialists in the north of England. Journal of Advanced Nursing, 29, 984-993.

Hyrkäs, K., Appelqvist-Schmidlechner, K. & Haataja, R. (2006). Efficacy of clinical supervision: influence on job satisfaction, burnout and quality of care. Journal of Advanced Nursing, 55, 521-535.

(25)

Imai, H., Nakao, H., Tsuchiya, M., Kuroda, Y. & Katoh, T. (2004). Burnout and work environments of public health nurses involved in mental health care. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 61, 764-768.

Institutet för Psykosocial Medicin. (2006). Utbrändhet. Available from:

http://www.psykosocialmedicin.se/ipm_om_utbrand.pdf

Janssen, P., de Jonge, J. & Bakker, A. (1999). Specific determinants of intrinsic work motivation, burnout and turnover intentions: a study among nurses. Journal of Advanced Nursing, 29, 1360-1369.

Janssen, P., Schaufeli, W. & Houkes, I. (1999). Work-related and individual determinants of the three burnout dimensions. Work & Stress, 13, 74-86.

Jenkins, R. & Elliot, P. (2004). Stressors, burnout and social support: nurses in acute mental health settings. Journal of Advanced Nursing, 48, 622-631.

Kilfedder, C., Power, K. & Wells, T. (2001). Burnout in psychiatric nursing. Journal of Advanced Nursing, 34, 383-396.

Li Calzi, S., Farinelli, M., Ercolani, M., Alianti, M., Manigrasso, V. & Taroni, A. (2006).

Physical rehabilitation and burnout: different aspects of the syndrome and comparison between healthcare professionals involved. Europa Medicophysica, 42, 27-36.

Lövgren, G., Rasmussen, B. & Engström, B. (2002). Working conditions and the possibility of providing good care. Journal of Nursing Management, 10, 201-209.

Maslach, C. & Leiter, M. (1999). Sanningen om utbrändhet. Stockholm: Natur och Kultur Montoro-Rodriguez, J. & Small, J. (2006). The role of conflict resolution styles on nursing

staff morale, burnout, and job satisfaction in long-term care. Journal of Aging and Health, 18, 385-406.

Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus. DVD. Malmö: Bra Böcker.

Sökord: utbrändhetssyndrom

Nickell, L., Crighton, E., Tracy, C., Al-Enazy, H., Bolaji, Y., Hanjrah, S., Hussain, A.,

Makhlouf, S. & Upshur, R. (2004). Psychosocial effects of SARS on hospital staff: survey of a large tertiary care institution. Canadian Medical Association Journal, 170, 793-798.

Olofsson, B., Bengtsson, C. & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nurses’

experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11, 351-358.

Payne, N. (2001). Occupational stressors and coping as determinants of burnout in female hospice nurses. Journal of Advanced Nursing, 33, 396-405.

Poon, E., Liu, K., Cheong, D., Lee, C., Yam, L. & Tang, W. (2004). Impact of severe acute respiratory syndrome on anxiety levels of frontline health care workers. Hong Kong Medical Journal, 10, 325-330.

(26)

Rafferty, A., Ball, J. & Aiken, L. (2001). Are teamwork and professional autonomy

compatible, and do they result in improved hospital care? Quality in Health Care, 10, 32- 37.

Riksförsäkringsverket. (2002). Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom och utbrändhet.

Available from:

http://www.fk.se/press/pressmed/pm2002/pm05_02/bilagapm05_02/ana0204.pdf

Rowe, M. & Sherlock, H. (2005). Stress and verbal abuse in nursing: do burned out nurses eat their young? Journal of Nursing Management, 13, 242-248.

Severinsson, E. & Borgenhammar, E. (1997). Expert views on clinical supervision: a study based on interviews. Journal of Nursing Management, 5, 175-183.

Shimizu, T., Mizoue, T., Kubota, S., Mishima, N. & Nagata, S. (2003). Relationship between burnout and communication skill training among Japanese hospital nurses: a pilot study.

Journal of Occupational Health, 43, 185-190.

Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Available from:

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7456A448-9F02-43F3-B776- D9CABCB727A9/6169/20051114.pdf

Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa. Available from:

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/389587AF-9ECD-4338-B84F- 8A94415F4D0C/1069/200312319.pdf

SOU 2002/03:35. Statens folkhälsomål. Available from:

http://www.social.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf

Sundin, L., Hochwälder, J., Bildt, C. & Lisspers, J. (2006). The relationship between different work-related sources of social support and burnout among registered and assistant nurses in Sweden : A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, Available online 10 March, 2006

Taormina, R. & Law, C. (2000). Approaches to preventing burnout: the effects of personal stress management and organizational socialization. Journal of Nursing Management, 8, 89-99.

WHO. (2006). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems. Available from:

http://www.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/

(27)

Artikel Datum Databas Sökord Antal träffar A model of burnout and

life satisfaction amongst nurses

19 oktober 2006

Blackwell- Synergy (journal of advanced nursing)

Burnout 255

Absence of respons: a study of nurses´

experience of stress in the workplace

25 oktober 2006

Blackwell- Synergy (journal of nursing management)

Burnout 63

Approaches to preventing burnout: the effects of personal stress

management and organizational socialization

25 oktober

2006 Blackwell- synergy (journal

of nursing management) Burnout 63

Are teamwork and professional autonomy compatible, and do they result in improved hospital care?

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses 24

Burnout and AIDS care- related factors in HIV community clinical nurse specialists in the north of England

19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255

Burnout and work environments of public health nurses involved in mental health care

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses

24

Burnout in psychiatric

nursing 19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255 Clinical supervision and

burnout: the influence of clinical supervision for community mental health nurses

27 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of clinical nursing) Burnout 6

Does training in

psychosocial interventions reduce burnout rates in forensic nurses?

19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255

Efficacy of clinical supervision: influence on job satisfaction, burnout and quality of care

19 oktober 2006

Blackwell- Synergy (journal of advanced nursing)

Burnout 255

Effort-reward imbalance

and burnout among nurses 19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255 Expert views on clinical

supervision: a study based on interviews

25 oktober 2006

Blackwell- Synergy (journal of nursing management)

Burnout 63

(28)

Impact of severe acute respiratory syndrome on anxiety levels of front-line health care workers

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses 24

Investigation of factors influencing burnout levels in the professional and private lives of nurses

3

november 2006

Science Direct Burnout AND

nurses

65

Long-term stress, burnout and patient-nurse relations:

qualitive interview study about nurses´ experiences

4

november 2006

Cinahl Burnout

professional AND nurses

261

Occupational stressors and coping as determinants of burnout in female hospice nurses

19 oktober 2006

Blackwell- Synergy (journal of advanced nursing)

Burnout 255

Physical rehabilitation and burnout: different aspects of the syndrome and comparison between healthcare professionals involed

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses

24

Predicting burnout among HIV/AIDS and oncology health care workers

24 oktober 2006

Cinalh Burnout

professional AND

psychosocial factors AND nurses

116

Psychosocial effects of SARS on hospital staff:

survey of a large tertiary care institution

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses

24

Relationship between burnout and

communication skill training among Japanese hospital nurses: a pilot study

3

november 2006

Pubmed Burnout AND

nurses 24

Specific determinants of intrinsic work motivation, burnout and turnover intentions: a study among nurses

19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255

Stress and verbal abuse in nursing: do burned out eat their young?

25 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of nursing management) Burnout 63

(29)

settings

The relationship between different work-related sources of social support and burnout among registered and assistant nurses in Sweden: A questionnaire survey

3

november 2006

Science Direct Burnout AND

nurses

65

The relationship between support and stress in forensic community mental health nursing.

19 oktober

2006 Blackwell- Synergy (journal

of advanced nursing) Burnout 255

The role of conflict resolution styles on nursing staff morale, burnout and job

satisfaction in long-term care

10

november 2006

Sagepub Burnout AND

nurses

494

Work context, personal control, and burnout amongst nurses

10

november 2006

Sagepub Burnout AND

nurses

494

Work-related and

individual determinants of the three burnout

dimensions

24 oktober 2006

Cinahl Burnout

professional AND

psychosocial factors AND nurses

116

Work-related stress and occupational burnout in AIDS caregivers: test of a coping model with nurses providning AIDS care

24 oktober 2006

Academic Search Elite Occupational stress AND nurses

48

Working conditions and the possibility of providing good care

25 oktober 2006

Blackwell- synergy (journal of nursing management)

Burnout 63

References

Related documents

EU’s support to African missions might also be a way to avoid costly and unpopular deployment of European troops on the continent (Olsen 2009, 246; Nivet and European Union

Sjuksköterskan har därför liten möjlighet att anpassa vården till den unika patienten eller möjlighet att få utvärdera och därigenom utveckla den vård han eller hon

Det är också angeläget att elitklubbarna strävar efter att skapa en god psyko-social arbetsmiljö för sina tränare, som kan fungera som buffert mot den stress som tränaren

On the basis of descriptions from the coaches, three separate phases are discerned from the burnout process: a phase of restlessness and annoyance, a fatigue phase and finally a

De frågeställningar som denna artikel undersöker är hur socialarbetare som arbetar med barn och unga ser på de olika faktorerna: hög arbetsbelastning,

Av de 51 undersökta personerna i studien hade en undersökningsperson höga poäng på emotionell utmattning och depersonalisation och samtidigt låga poäng på personlig prestation,

Forskarna har också kommit fram till att arbetsbelastning, konflikter med andra arbetskollegor var risk faktorer för utbrändhet bland sjuksköterskor inom hospis. Diskussion:

Trots att L’Homme Rouge väg till internationell expansion går i samma riktlinjer som den Born Global-forskning som återfinns idag är det viktigt att ha i åtanke att