LÄRARUTBILDNINGEN 15 hp
_____________________________________________
Flickors och pojkars upplevelser av kommunikation via sociala medier - en kvalitativ studie
_______________________________________
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi Författarna:
och idrottsvetenskap Ivana Stuc Nermina Ganic Handledare: Karina Petersson
Kurs: GO2963
År och termin: 2012 VT
2
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ______________________________________________________________ 5
1.1 Skolans ansvar ________________________________________________________ 7 2. Syfte och frågeställningar __________________________________________________ 9 3. Tidigare forskning ________________________________________________________ 9 3.1 Definition ____________________________________________________________ 9 3.2 Olika former av mobbning _____________________________________________ 10 3.3 Statstik från Olweus undersökning ______________________________________ 10 3.4 Deltagare i mobbningen _______________________________________________ 13 3.5 Nyare forskning ______________________________________________________ 14 4. Teori __________________________________________________________________ 16 4.2 Genusperspektiv _____________________________________________________ 16 4.3 Inneslutning och uteslutning____________________________________________ 17 5. Metod _________________________________________________________________ 18 5.1 Forskningsansats _____________________________________________________ 18 5.2 Datainsamlingsmetod _________________________________________________ 19 5.3 Urval _______________________________________________________________ 19 5.5 Tillförlitlighet ________________________________________________________ 20 5.6 Trovärdighet ________________________________________________________ 20 5.7 Metodkritik _________________________________________________________ 21 5.8 Tillvägagångssätt _____________________________________________________ 21 6. Resultat och analys ______________________________________________________ 23 6. 1 Presentation av intervjupersoner _______________________________________ 23 6.1.1 Flickor ___________________________________________________________ 24 6.1.2 Pojkar ___________________________________________________________ 24 6. 1.3 Sammanfattning ____________________________________________________ 25 6.2 Del 1 - ”Elaka” kommentarer, hur de upplevs, uttrycks och dess förekomst? ___ 25 6.2.1 Analys ____________________________________________________________ 28 6.3 Del 2 - ”Elaka” kommentarer, hur de hanteras och kan de betraktas som
mobbning? _____________________________________________________________ 29 6.3.1 Analys ____________________________________________________________ 30 Sammanfattning av resultat och analys ______________________________________ 32 7. Diskussion _____________________________________________________________ 32 8. Litteraturlista ___________________________________________________________ 34
3 8.1 Artiklar _____________________________________________________________ 35 8.2 Internet källor _______________________________________________________ 37 Bilaga A _________________________________________________________________ 38 Bilaga B _________________________________________________________________ 39 Bilaga C _________________________________________________________________ 40 Bilaga D _________________________________________________________________ 42 Figurförteckning
Figur 1 Andel barn och ungdomar i procent i åldrarna 9 – 14 och 15 – 25 år som använder internet en genomsnittlig dag. _____________________________________ 6 Figur 2 Användningstid i procent bland barn i åldrarna 9 -14 år under en
genomsnittlig dag _______________________________________________________ 7 3.3.1 Figur 3 – Andel flickor respektive pojkar som är utsatta för traditionell mobbning i procent ______________________________________________________________ 11 3.3.2 Figur 4 Andel flickor och pojkar i procent som mobbar andra. _____________ 12
4
Abstrakt
__________________________________________________________
Ivana Stuc & Nermina Ganic
Flickors och pojkars upplevelser av kommunikation via sociala medier – en kvalitativ studie Girls and boys experiences of communication through the social medias - a qualitative study
Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet. Vårt resultat visat att barn upplever att det förekommer att någon skriver elaka kommentarer via sociala medier och att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar skriver elaka kommentarer. Flickors sätt att skriva elaka kommentarer baseras på yttre attribut och egenskaper. Hos pojkar handlar det om vad man gillar och inte gillar.
Nyckelord: kommunikation via sociala medier, genus, uteslutning och inneslutning, mobbning, internetanvändning, skolans uppdrag
5
1. Bakgrund
Alma1 började skriva sin egen blogg när hon var 10 år. Bloggen fungerade som en dagbok där hon delade med sig sina tankar, känslor och intressen. På bloggen hade hon bilder på sig själv och sina kompisar. I skolan hamnade hon i en konflikt med några andra flickor och rykten om att hon skriver sin blogg, spred sig snabbt i skolan och allt fler började besöka bloggen. Det tog inte så lång tid innan informationen spred sig i skolan. Efter en tid kunde hon läsa elaka kommentarer på bloggen. Hon fick mest kommentarer på sitt utseende som hon upplevde kränkande.
Efter samtalet med Alma väcktes funderingar hos oss om det är vanligt att det händer sådana saker hos barn i 10 års ålder. Finns det barn i samma ålder som har fått ”elaka” kommentarer precis som Alma? Vad betyder ”elaka” kommentarer för barnen? Intresset väcktes att göra en undersökning om barn i åldrarna 10 – 12 år har upplevt eller upplever liknande situationer som Alma. Vilka erfarenheter har barn av kommunikation via sociala medier? På internet sker det kommunikation via sociala medier som till exempel facebook, skype och msn, där barn möts för att chatta, skriva inlägg på blogg, videoklipp och skriva mejl.
Sociala medier är ett samlingsbegrepp för många olika webbplatser och tjänster på internet, men kan beskrivas som mötesplatser där användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, skapa kontakter och bilda nätverk med andra.
(www.skolverket.se , 2012- 05 – 24)
Vid en inledande litteratursökning hittade vi mycket information om tonåringars utsatthet på internet, men inte så mycket om de yngre barnen. Det här gav oss en anledning att undersöka barn i vår valda åldersgrupp. Statistik om barns internetanvändning visar att 94 % av familjer med barn har tillgång till internet. I Sverige använder 54 % av barn i 10 års ålder internet varje dag. 74 % av barn i 12 års ålder använder internet dagligen. Enligt statistiken kan man
1 Namnet är fiktivt
6 konstatera att internetanvändning ökar med ålder (Jarlbro, 2010:51). I vår valda åldersgrupp använder en relativt stor andel barn internet dagligen och vi vill därför undersöka den här åldersgruppen. Catharina Bucht (2010: 171) har gjort en undersökning om barn och ungas internetanvändning som finns sammanställt i nedanstående statistik. Figur 1 och 2 är omarbetad av uppsatsförfattarna.
Figur 1 Andel barn och ungdomar i procent i åldrarna 9 – 14 och 15 – 25 år som använder internet en genomsnittlig dag.
%
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
9 - 14 år 9 – 14 år 15 – 24 år 15 – 24 år
71% 65 % 89% 81%
(Bucht, 2010:127).
Enligt figur 1 om barn och ungas användning av internet, framkommer att 71 % pojkarna mellan 9-14 år använder internet och 65 procent flickorna i samma ålder dagligen. Bland ungdomar i åldern 15 – 24 år använder 89 % pojkar internet och 81 % flickor dagligen.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1 2 3 4
7
Figur 2 Användningstid i procent bland barn i åldrarna 9 -14 år under en genomsnittlig dag
%
(Bucht, 2010:127).
Användningstiden varierar mellan mindre än en halvtimme och mer än fem timmar per dag. 4
% av barn i åldrarna 9 – 14 år använder internet mer än fem timmar per dag. Risken att bli utsatt för kränkningar via internet är större vid hög konsumtion av internet och mobiltelefon (Medierådet, 2010:58). Oron har väckts för barn och ungas användning av internet. Föräldrar och lärare uttrycker rädsla för risker som finns med internet som till exempel att möta
främlingar, förföljelser och att bli mobbad på internet (Carlsson, 2010:13). Enligt en
undersökning från Eurobarometer från 2008 med föräldrar som har barn i åldersgruppen 6-17, visar att 54 % av föräldrarna är oroliga att deras barn ska mobbas av andra barn via internet.
Undersökningen visar att föräldrarna oroar sig mer för flickorna och yngre barn. Detta trots att pojkar och äldre tonåringar också kan utsättas för riskerna med internetanvändning (Livingstone & Haddon, 2010:75).
1.1 Skolans ansvar
Skolan har enligt olika styrdokument som till exempel skollag och läroplan, ett ansvar att aktivt motverka olika typer av kränkande behandlingar. Mobbning är en form av kränkande behandling som också kan innefatta trakasserier och kan kopplas till
0 5 10 15 20 25 30
> 0,5 h 0,5 - 1 h 1-2 h 2-3 h 3-4 h 4-5 h < 5 h
8 diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, religionsuppfattning, genus och sexuell
läggning (Skolverket, 2009:41). Skolan har en skyldighet att motverka all form av kränkande behandling, samt att förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Verksamheten är skyldig att upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling (Ibid:41).
Likabehandlingsplaner kan se olika ut på olika skolor men syftet är det samma. Det vill säga att arbeta målinriktat att förhindra diskriminering och trakasserier och annan kränkande behandling.
Dan Olweus (1999) som är en framträdande forskare inom området mobbning menar att mobbningsproblemet är: ”En fråga om grundläggande demokratiska rättigheter” (Olweus, 1999:29). Det innebär att mobbning berör skolans demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) framskrivs det tydligt att:
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
(Skolverket, 2011:7)
Olweus (1999:29) menar att den grundläggande demokratiska rättigheten innebär att varje elev ska kunna känna sig trygg på väg till skolan, i skolan, på skolgården.
Ingen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. Enligt skollagen ska skolan arbeta målinriktat för att förebygga kränkande behandling:
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (www.riksdagen.se , 2012-04-12)
Det förebyggande arbetet mot elektronisk mobbning bör vara sammankopplat med antimobbningsarbetet i skolan (Engström & Svanerudh, 2008:8). Det ska ingå i skolans likabehandlingsarbete. Vår förhoppning är att vi med hjälp av den här undersökningen kan åstadkomma ökad förståelse för de elever som vi kommer att möta i vårt framtida yrke.
9
2. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet i undersökningen är att få kunskap om vilka uppfattningar och erfarenheter barn i 10 – 12 års ålder har av kommunikation via sociala medier, samt utifrån detta kommer vi även att undersöka om det kan betraktas som mobbning.
Studiens mer specifika syfte är att undersöka flickors och pojkars uppfattningar och
erfarenheter av kommunikation via till exempel chatt, inlägg på blogg och videoklipp. För att realisera syftet vill vi försöka förstå och tolka skillnader mellan flickors och pojkarnas sätt att kommunicera via sociala medier och analysera utifrån vår teori om genus, samt inneslutning och uteslutning.
Examensarbetet kommer att belysa följande frågeställningar:
Hur ser pojkars respektive flickors kommunikation via sociala medier ut?
Hur upplever och uttrycker flickor respektive pojkar kommunikation via sociala medier?
Hur hanterar flickor respektive pojkar kommentarer via sociala medier?
Finns det tecken på att elevernas kommunikation inom sociala medier kan betraktas som mobbning?
3. Tidigare forskning
Vi kommer här att presentera några forskningsundersökningar som vi finner relevanta för studien. I den tidigare forskningen presenteras hur traditionell mobbning och nätmobbning har utvecklats och den visar hur det skiljer sig mellan flickor och pojkar. Här kommer vi att utgå från Dan Olweus forskning som har blivit vägledande för många andra forskare eftersom han har sysslat med skolmobbningsforskning sedan 1970 – talet (Eriksson m fl., 2002:39). Vidare kommer det att presenteras nyare forskning som handlar om kränkningar via sociala medier.
3.1 Definition
Olweus (1991) diskuterar i boken Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra
begreppet mobbning, som definieras enligt följande: ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer” (1991:4). Med negativa handlingar menas att eleven utsätts för kränkningar genom
10 fysisk kontakt, verbalt, genom ord och psykiskt, genom elaka gester och grimaser, personen blir avsiktligt utfryst från gemenskapen (Eriksson m fl., 2002). Björn Eriksson m fl. (ibid:58) som är professor i sociologi skriver att det måste finnas ett asymmetriskt maktförhållande, vilket innebär att den som utsätts för negativa handlingar är svagare i förhållande till den individen som utövar beteendet. Den utsatte kan uppleva sig som fysiskt och psykiskt svagare än förövaren eller förövarna. Den som mobbar behöver dock inte vara starkare än den utsatte, utan enbart uppfattas som starkare.
3.2 Olika former av mobbning
Gunnar Höistad (1994) som har varit verksam lärare med lång erfarenhet av arbete med barn och unga, samt barnombudsman i Uppsala skriver att det finns olika slags mobbning. Han skiljer mellan tre olika former: psykisk, fysisk och verbal.
1. Psykisk mobbning som även betecknas tyst och subtil mobbning. Olweus (2007) benämner den som indirekt mobbning. En person som är utsatt för psykisk mobbning blir utfryst genom ryktesspridning, ignorering och blickar. Individen utsätts för avsiktlig utfrysning från gemenskap (Ibid:59).
Höistad (1994:42) skriver att psykisk mobbning är den vanligaste formen, men också den som är lättast att dölja för omgivningen.
2. Fysisk mobbning är motsatsen till psykisk mobbning, det vill säga att den är lättare att upptäcka. Den är förknippad till direkt mobbning. Enligt Olweus (1999:9) innebär det att en individ utsätts för fysiskt våld genom till exempel knuffar, slag, sparkar och förföljelse.
3. Verbal mobbning innebär att någon utför negativa handlingar genom att använda språket för att reta, håna och hota den utsatte. Personen säger obehagliga saker som sårar den utsatte (Höistad, 1994:46), (Olweus, 1991:4).
3.3 Statstik från Olweus undersökning
Närmast presenteras ett resultat från Olweus undersökning i Sverige från 1980 – talet.
Uppsatsförfattarna har omarbetat figurerna 3 och 4 från Olweus undersökning om mobbning i skolan.
11 3.3.1 Figur 3 – Andel flickor respektive pojkar som är utsatta för traditionell mobbning i procent
%
Årskurs 3 4 5 6 7 8 9
(Olweus, 1991:10).
I figur 3 kan man utläsa att resultatet av undersökningen visar att eleverna i låg och
mellanstadiet är mest utsatta för den traditionella mobbningen i skolan. Enligt figur 3 kan man utläsa att andel mobbade minskar med ålder. På låg och mellanstadiet i årskurs 3-6 är
frekvensen av elever som utsätts för mobbning dubbelt så hög som på högstadiet i årskurserna 7 -9.
I undersökningen framkommer det att de fysiska inslagen är vanligare i de lägre årskurserna.
Enligt figur 3 kan man se att fördelningen mellan könen av elever som utsätts för mobbning är relativt jämt i årskurs 4 -5. Dock finns det skillnader i årskurs 6 där pojkar är mer utsatta för mobbning.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Pojkar Flickor
12 3.3.2 Figur 4 Andel flickor och pojkar i procent som mobbar andra.
%
Årskurs 3 4 5 6 7 8 9
(Olweus, 1991:10).
Figur 4 visar att pojkar dominerar som mobbare i alla årskurser 3-9 (Olweus:1991:9–11).
Olweus mobbningsforskning har fokuserats på pojkar eftersom pojkars sätt att mobba är anknutet till aggressivitet (Eriksson m fl., 2002:80). En del studier pekar på att flickor mobbar flickor och pojkar mobbas av pojkar. En annan undersökning visar dock att både flickor och pojkar i huvudsak blir mobbade av pojkar. Det kan röra sig om en eller flera pojkar (Eriksson m fl., 2002:79, Olweus, 1999:13).
Gun – Marie Frånberg, professor vid universitet & Marie Wrethander, universitetslektor vid Göteborgs universitet (2011:34) menar att utfrysning och verbala kränkningar som är vanligare bland flickor inte har passat in inom den individbaserade forskning, som har dominerat inom tidigare forskning på området. Författarna Eriksson m fl. (2002:79), Olweus (1999:13) konstaterar att flickor utsättas mest för mobbning genom psykiska inslag såsom ryktesspridning och utfrysning. Pojkar utsätts mest för mobbning av fysiska inslag som till exempel slag och våld. Olweus (1999:14–15) menar att mobbning med icke – fysiska medel, det vill säga verbalt genom ord och gester är lika vanligt hos pojkar som hos flickor.
0 2 4 6 8 10 12 14
Pojkar Flickor
13
3.4 Deltagare i mobbningen
Mobbningsforskningen har fokuserats på att fastställa vem som blir mobbad och vem som mobbar. Detta har man försökt att beskriva med hjälp utav specifika egenskaper hos den som mobbar och hos den utsatte (Ibid:27). Björn Eriksson m fl. (2002:43–44) skriver att Olweus delar in individer som utsätts för mobbning i två grupper och benämner dem som mobboffer.
Passiva mobboffer kan oftast beskrivas som fysiskt svagare, osäkra, ängsliga, låg självkänsla och har en negativ inställning till våld (Eriksson m fl., 2002:44). Passiva mobboffer har bättre kontakt med sina föräldrar och andra vuxna. De har svårare att skapa kontakt med andra barn, vilket kan vara orsaken till att de inte har så många vänner (Olweus, 1999:16).
Provocerande mobboffer omfattar 15 – 20 % enligt Olweus (1999:17). Den här typen är mindre förekommande än passiva mobboffer. De utlöser negativa reaktioner i sin omgivning. Det kan förklaras med att de har ett avvikande beteende som provocerar till mobbning. Deras beteende kan betraktats som besvärligt, omoget och
okoncentrerat, vilket irriterar omgivningen, exempelvis läraren. Ett utmärkande drag som skiljer det provocerande offret från det passiva är att en större grupp elever trakasserar mobboffret.
Kritik mot Olweus beskrivning av utmärkande drag hos den som mobbar och den utsatte har riktats från BRIS (2012-04-12), som skriver att vem som helst kan utsättas för mobbning. Det behöver inte vara en blyg och osäker individ. Det går att konstatera att forskningen visar en entydig bild av den som utsatt för mobbning. Forskningen har varit baserad på individen och man framställer den som mobbar och den som är utsatt för mobbning genom att beskriva yttre attribut och egenskaper. Detta har även kritiserats av Eriksson m fl. (2002) som menar att forskning om mobbning har varit individbaserad. Vidare skriver Eriksson m fl. (Ibid.) att det är viktigare att studera själva situationen eller en incident, inte enbart individen eller antalet upprepningar. Han menar att man inte ska ta fasta på att tillskriva egenskaper eller yttre attribut hos den utsatte och hos den som mobbar utan istället analysera upplevelse och situation hos den utsatte (Ibid:35-36).
Eriksson m fl. (2002:42) beskriver också typiska drag hos den som mobbar, men knyter inte an till individuella egenskaper utan till strukturella faktorer. En individ som mobbar har ett starkt behov av makt och vill dominera i sin omgivning. Eriksson m fl. (2002) påstår att
14 ogynnsamma uppväxtvillkor kan vara orsaken till individens aggressiva beteende. Det här leder till att den som mobbar uttrycker fientliga känslor och impulser mot sin omgivning.
Individen som mobbar kan ha en positiv inställning till våld, svag medkänsla, är oftast fysiskt starkare än den utsatte. Olweus (1999:20) skriver att den som mobbar stöds ofta av en
kamratgrupp. Olweus (Ibid:21) betecknar kamratgruppen för passiva mobbare. Den passiva mobbaren tar inte själv initiativ till mobbningen. Passiva mobbare är oftast osäkra och har ett behov hävda sig själva. De kan lätt bli påverkade att delta i mobbningen om den som mobbar är någon som de ser upp till.
3.5 Nyare forskning
Under 2000- talet har begreppet nätmobbning allt mer börjat framträda i media och fått större betydelse. Elza Dunkels (2009) som är medieforskare, kritiserar användandet av termen nätmobbning. Dunkels (2009:73–74) menar att man inte behöver skilja mellan den mobbning som sker på skolgården från den mobbning som sker via nätet, för att det borde uppfattas som ett sätt att mobba på (Ibid.). En tydlig skillnad mellan nätmobbning och traditionell mobbning är att den traditionella mobbningen inte följer med den utsatte hem fysiskt. Mobbning via nätet gör att den som mobbar kan nå den utsatte dygnet runt och påverkar den utsatta psykiskt.
Detta för att internet gör oss tillgängliga under dygnets alla timmar (Skolverket, 2009:21). Det tar inte lång tid innan sms och e-post når den utsatte, vilket innebär att hemmet inte längre är en frizon. Det ger utrymme till att mobba individen på fritiden (Öhrlund & Hellqvist,
2008:61). En likhet är att det är lika svårt att koppla bort båda formerna av mobbning för att den utsatte blir psykiskt påverkad även om den som mobbar inte är närvarande på skolgården eller hemma via internet, mobiltelefon (Skolverket, 2009:21). Dunkels (2009) skriver att det inte råder någon tvekan att det kan förekomma mobbning via internet. Vidare menar Dunkels (Ibid.) att internet erbjuder frihet och det lockar människor att uttrycka sig. Hon anser att detta förhållningssätt till internet har betydelse för att mobbning via nätet har ökat. Dunkels (Ibid.) skriver om vissa kännetecken för nätmobbning, två av dem är: anonymitet och en oändlig publik. En kritik har riktats mot anonymitet för att Dunkels (Ibid.) menar att man inte är anonym för varandra i praktiken. Det konstateras att den som mobbar och den utsatte oftast känner varandra för att de flesta kontakter via internet sker i en omgivning där man kan identifiera varandra. Hon har också riktat kritik mot den oändliga publiken och menar att det måste finnas intresse för något som skrivs på internet för att det ska spridas vidare (ibid:73- 74).
15 Stiftelsen Friends2 har under 2006 genomfört en webbaserad undersökning om mobbning på nätet. I sammanställningen av enkäten används begreppet elektronisk mobbning som
innefattar mobbning via mötesplatser på internet, samt via sms och mms. 93 % av de som deltog i undersökningen är i åldrarna 10- 19 år. Antalet respondenter som medverkade i undersökningen är 10 575. 11 % av respondenterna som är 10- 12 år uppger att de har blivit mobbade på nätet. 26 % inom samma åldersgrupp uppger att de ibland utsätts för elektronisk mobbning. Utifrån undersökningen kan man utläsa att det sker mobbning via nätet i vår valda åldersgrupp. 75 % av respondenter i åldrarna 10- 12 år uppger att de känner personen som de har blivit mobbade av. Enligt statistiken framgår det att fler flickor är utsatta för elektronisk mobbning (se bilaga C).
Ulla Carlsson (2010:16) som är professor vid Nordicom,3 menar att det har visat sig att pojkar möter eller skapar risker på internet. Flickorna påverkas mer av risker via nätet som är ansluta till sociala kontakter. Tonåringarna tillhör den gruppen som utsätts för fler risker via internet (Ibid.). Det finns väldigt få studier om riskhantering hos yngre barn (Livingstone &
Haddon, 2010:73). Skolverket (2009:21) skriver att det har rapporterats i media att flickor tillhör riskgruppen som utsätts för kränkningar via internet av kamrater, vuxna och andra unga.
Nyare forskningen har visat att mobbning och annan kränkande behandling kan skapas i olika kontexter. Det menas att mobbning inte behöver förekomma vid direkta möten utan att det också finns mobbning via sociala medier. Mobbning och andra kränkande handlingar kan förekomma i olika sociala sammanhang. I en grupp finns det sociala normer som har
betydelse för hur mobbningen tar sig i uttryck. Dessa kan vara knutna till bland annat genus, klass och etnicitet. Det finns få studier som handlar om kränkningar via nätet som är knutna till skolverksamheten. Sociala medier och dess användning är ett forskningsområde som borde undersökas mer menar Frånberg & Wrethander (2011:28–29).
2 Friends är en ideell organisation som arbetar för att stoppa mobbning. De bedriver utbildningar och stödjer skolor, idrottsföreningar, förskolor i hela landet i deras arbete.
3” är ett nordiskt kunskapscenter vid Göteborgs universitet som förmedlar kunskap om medieforskning”
(Carlsson, 2010:7)
16
4. Teori
4.2 Genusperspektiv
För att förstå och tolka skillnader mellan flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier kommer vi att använda oss av ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att flickor är mer utsatta för risker på internet än pojkar. Forskning om mobbning har fokuserat på fysiska inslag som är vanligast hos pojkar, det vill säga den traditionella mobbningen.
Kajsa Svaleryd (2002) som undervisar om genusfrågor i grundskolan, gymnasiet, förskolor och på vuxenutbildningar definierar begreppet genus i följande termer:
Genus omfattar vårt kulturella, sociala och biologiska kön. Genus är vad det kulturella arvet och det sociala systemet format oss till. Det betyder också att ordet genus innebär en öppenhet för överskridanden och förändringar.
(Svaleryd, 2002:29)
Vidare skriver Svaleryd (2002) att barns skapande av könsidentitet är knutna till sociala och kulturella förväntningar. Pojkar söker sin könsidentitet genom att leka med andra pojkar.
Pojkars lek kännetecknas av fysiska aktiviteter, de jagar, tävlar och jämför varandra. De är högljudda och aktiva i leken. I leken tränar de ledarskap, fysisk styrka och mod. Flickor anser istället att det är obehagligt med konflikter och man är beroende av att vara en del i
gemenskapen för att finna sin könsidentitet. De lekar lugna lekar, relation och omsorg är viktiga inslag i flickors lek (Ibid:16-17 och 20). Det går att konstatera att man har olika förväntningar på pojkar och flickor när de skapar sin könsidentitet. Pojkar ska vara fysiskt starka och flickor ska vara försiktiga med att gå in i konflikter (Ibid.).
Svaleryd (2002:20–21) skriver att flickor får lära sig att bli söta, tysta, lugna och hjälpsamma.
Om flickan inte kan anpassa sig till det omgivningens förväntningar om de yttre attributen blir flickan inte omtyckt. Pojkar får lära sig att vara tuffa, ta plats och vara modiga, vilket
betraktas manligt (ibid.). Det går att konstaterar att pojkar inte är beroende av att ha en nära vän utan har oftast en större socialt nätvärk. Pojkars umgängeskrets består oftast av stora grupper. Flickor är däremot känsliga för att bli utfrysta av sin vän för att de finner konflikter obehagliga. Det här för att flickor är beroende av att ha nära vänner (Ibid:17 och 19). Genus kan ha en viktig betydelse eftersom skolan skapar normer för hur flickor och pojkar ska konstruera sitt kön. Läraren är en viktig aktör för flickors och pojkars skapande av könsidentitet. Dessa föreställningar bygger på lärarens bemötande av flickor och pojkar (Ibid:30).
17 Bronwyn Davies (2003:149) som är forskare inom samhällsvetenskap och psykologi belyser i sin bok hur flickor och pojkar gör kön om att kvinnor och män delas upp efter deras
könstillhörighet, vilket hon benämner tudelning. Kvinnor och män intar olika positioner efter deras egenskaper och utseende (Ibid.). Enligt Davies (2003) finns det skapade förväntningar hur flickor och pojkar ska uppträda och klä sig. Klädsel är mer än ytlig påklädnad. Det symboliserar kvinnligt och manligt som till exempel kjol och byxor. I det här sammanhanget menar Davies att kjolen symboliserar svaghet och är symbol för fysiska begränsningar, medan byxor symboliserar manlighet och dominans (Ibid:31). ”Alltså, en persons kön skrivs in i kroppen genom de aktiviteter som hänger ihop med vilket kön som personen har tilldelats (Davies, 2003:33). Det kan konstateras att barn i tidig ålder kläs i könskodade kläder för att markera sin könstillhörighet, vilket är ett tydligt sätt att urskilja flickor och pojkar (Ibid:30).
Tudelningen beskriver relationen mellan kvinnor och män. Kvinnan betraktas som mindre betydelsefull i jämförelse med mannen. Det kan tolkas på så sätt att flickor inte får ta lika mycket plats och uppmärksamhet som pojkar (Ibid:37).
4.3 Inneslutning och uteslutning
Tidigare forskning har visat att mobbning kan förekomma i olika sammanhang till exempel genom inneslutning och uteslutning. På internet möts barn och skapar sociala kontakter.
Barnen har möjlighet att välja vilka man vill umgås med på internet eller i skolan. En del barn innesluts och blir en del av gemenskapen, medan andra utesluts på grund av olika anledningar såsom klädsel eller ett avvikande uppträdande.
Marie Wrethander Bliding (2007) som är universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet diskuterar i sin bok Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan begreppen inneslutning och uteslutning. Hon använder beteckningen relationsprojekt för att förklara att barn ingår i en del av det sociala projektet som innebär att man ska etablera och upprätthålla relationer. Det handlar även om att bryta upp och utesluta andra genom att markera samhörighet med någon annan. Vidare skriver Wrethander Bliding (Ibid: 1) att relationsprojektet är en relationsprocess som ständigt pågår både i skolan och utanför skolan.
Barn väljer vilka de vill umgås med i skolan och på fritiden. De val som barnen gör handlar oftast om man söker efter likheter genom att till exempel ha samma klädstil och
fritidsintressen. På så sätt kommer barnet in i gemenskapen, vilket författaren menar med inneslutning. Med uteslutning menas att man sorterar bort olikheter. Barn som inte är anpassade efter gruppens normer om klädsel eller fritidsintressen utesluts från gemenskapen (Ibid:175). Det går att konstatera att begreppen inneslutning och uteslutning är knuta till
18 varandra för att genom inneslutning av ett barn kan innebära utslutning av ett annat barn. ”En riktigt nära bästisrelation medförda också uteslutning av andra.” (Wrethander Bliding,
2007:176).
Frånberg & Wrethander (2011:44–45) skriver att studier indikerar på att flickor blir mer uteslutna från kamratgruppen. Orsaken till att vissa barn utesluts förklarades av andra barn som påstod att de uteslutna uppträder avvikande, de är inte anpassade till könsnormerna och deras intellektuella förmåga är avvikande. Det innebär att den personen som betraktas avvikande blir isolerad från kamratgruppen. För att inte riskera att själv bli utesluten från kamratgruppen väljer man att ta avstånd från den som är utesluten. En person som blir
utesluten har svårt att komma in i kamratgruppen (Ibid.). Olle Agevall (2007) som är sociolog beskriver hur skolklassen bygger sin kamratgrupp, vilket innebär att man gör ömsesidiga val.
Skolan kan bestämma vem som ingår i en skolklass, men kan inte bestämma vem som umgås med vem.
Skolklassen är scenen för upprepade spel om vem som är inne och vem som är ute, om vem som får vara med och vem som inte får det, om relationell makt, popularitet och status. (Agevall, 2007:177)
Agevall (2007:174) menar vidare att det finns elever som är populära i klassen och det finns de som är isolerade från gruppen. Den som är isolerad eller utesluten från kamratgruppen upplever att den inte passar in i gruppen. Av den anledningen söker sig den personen till andra grupper för att hitta sin plats i en annan vänskapskrets. Agevall (ibid:175) skriver att det finns tre utvägar hur den som är isolerad kan agera för att hitta sin plats i gruppen. Den första utvägen är att byta klass, men det finns inte garanti att personens status förbättras eller ändras i den nya miljön. En annan utväg är att försöka hitta sin plats i klassen, men det kan uppfattas som irriterande av omgivningen, vilket kan leda till att personen förlöjligas och forsätter att vara avvisad. En tredje utväg är att personen accepterar sin status som isolerad eller utesluten, vilket omgivningen kan uppfatta avvikande, för att personen undviker att umgås med andra.
5. Metod
5.1 Forskningsansats
Avsikten med undersökningen var att få fram barns erfarenheter och uppfattning av
kommunikation via sociala medier. Inspirerade av samtalet med Alma som berättade för oss att hon hade fått elaka kommentarer väcktes intresset hos oss att genomföra en
19 litteratursökning för att läsa in oss på ämnet. Med ”elaka” kommentarer menar vi att någon skriver och säger saker som upplevs kränkande. Begreppet har används för att vi ansåg att mobbning eller kränkning kan betraktas som ett känsligt ämne att diskutera om med barn.
För att besvara vårt övergripande syfte har vi valt en hermeneutisk ansats som innebär att man försöker förstå det specifikt mänskliga och söker efter återkommande mönster i erfarenheter och uppfattning. Det är viktigt att man har ett öppet förhållningssätt till resultatet. Vi anser att den var lämpligast för vår undersökning, då vi ville ta del av barnens erfarenheter och
försöker tolka mänskliga utsagor. Detta då Sjöström (1994) skriver att:
Hermeneutik handlar om hur sådana erfarenheter kan samlas in, analyseras och tolkas, och om hur tolkningarna måste prövas för att resultatet skall ge kunskap, inte godtyckliga slutsatser och fördomar. (Sjöström, 1994:74)
5.2 Datainsamlingsmetod
Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer för att vår avsikt var att förstå och tolka barns upplevelser. Starrin & Renck (1996:53) menar att man genom
kvalitativa intervjuer kan upptäcka, förstå och lista ut egenskaper hos någonting. Vi har genomfört 8 individuella intervjuer med 4 pojkar och 4 flickor i 10 års och 12 års ålder. Sedan har vi också genomfört 2 gruppintervjuer med 3 pojkar och 3 flickor i 11 års ålder.
Sammanlagt intervjuades 14 barn, varav 7 pojkar och 7 flickor.
5.3 Urval
Vi besökte en skola där en av oss har genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning och känner några av de intervjuade barnen, vilket i viss mån kan ha påverkat vårt resultat. Detta för att barnen kände en av oss, vilket bidrog till att de var mer pratsamma och avslappande än vad de hade varit annars. En annan fördel var att skolpersonal och rektor känner en av oss sedan tidigare. Det underlättar när man ska ta kontakt med en skola för att genomföra en undersökning. I förväg togs kontakt med skolan och rektorn sa att vi var välkomna att genomföra undersökningen.
Efter diskussion med vår handledare åkte vi tillbaka till skolan och hade samtal med
respektive ansvarig lärare för de valda årskurserna. I samråd med lärarna bestämde vi oss att presentera vilka vi är och berätta vad vi ska göra, samt fråga vilka av eleverna som är
intresserade av att medverka vid en intervju. Det kan vara en fördel för barnen att få träffa oss innan intervjun genomförs, för att det kan kännas tryggare att samtala med någon man redan
20 har träffat eller känner från tidigare. Innan vi tog kontakt med vårdnadshavare för att få deras samtycke frågades barnen vilka barn var intresserade av att medverka vid en intervju. Det var några barn som inte var intresserade av att medverka vid intervjun och då ansåg vi att det inte var nödvändigt att skicka informationsbreven till alla. I vår undersökning vägleds vi av de forskningsetiska principer som vetenskapsrådet har gett ut. För att uppfylla
informationskravet och delar av samtyckeskravet bestämde vi även att skicka hem intervjufrågorna tillsammans med informationsbrevet så att vårdnadshavarna kunde läsa igenom dem och ge sitt samtycke (se bilaga D). På så vis gavs vårdnadshavarna och barnen en tydligare bild av innehållet som intervjun bygger på. Barnen gavs också möjlighet att läsa igenom frågorna och förbereda sig inför intervjun.
När vi fick ett godkännande av vårdnadshavarna gjordes ett urval av de barn som ville medverka. Barnens namn skrevs på lappar i två högar, en hög med flickornas namn och en hög med pojkarnas namn. För att få en jämn fördelning mellan kön och ålder drogs lapparna från varje hög. För att uppfylla samtyckeskravet frågade vi barnen igen innan intervjun om de fortfarande ville medverka. Vi betonade även att barnen kunde avbryta intervjun när de ville (se bilaga D).
5.5 Tillförlitlighet
Enligt Trost (2005:111–112) är tillförlitligheten svårare att bedöma när man genomför kvalitativa intervjuer (Ibid.). Ett sätt att visa att vårt material är tillförlitligt är att vi
intervjuade barn som berättade om situationer utifrån egna erfarenheter. Barnen berättade om sina upplevelser, tankar och känslor. Av den anledningen anser vi att svaren blir mer
tillförlitliga, i enlighet med Kihlström (2005:49).
Ett annat sätt att visa att vårt material är tillförlitligt är vi under intervjun har tänkt på att vara lyhörda och lyssna in vad barnet säger och bekräfta med att säga mmm. Vi har också bekräftat barnet genom att visa med kroppsspråket, som att nicka. För vårt uppförande under intervjun finner vi stöd hos Trost (2005:111–112) som menar att man ska bekräfta genom att använda kroppsspråk.
5.6 Trovärdighet
”Trovärdigheten utgör ett av de största problem med kvalitativa studier och således också kvalitativa intervjuer” (Trost, 2005:113). För att på bästa sätt kunna visa att
forskningsresultaten är trovärdiga är det viktigt att man inte delger sina åsikter under
intervjun, vilket vi beaktade. Därutöver ställdes följdfrågor för att få veta mer. Vi tog hänsyn
21 till att inte komma med påståendefrågor och använda yttrande som jag förstår, vilket Trost (ibid:114) anser kan begränsa trovärdigheten.
Ett ytterligare sätt att visa att vår insamlade data är trovärdig är att anknyta den till det övergripande syftet på ett relevant sätt. Som intervjuare ansåg vi att det är viktigt att vara medveten om att man inte tror sig veta svaren i förväg. För att få fram olika erfarenheter och uppfattningar om bland annat vad elaka kommentarer kan vara, berättade vi för barnen att det inte finns något rätt eller fel svar på frågorna, utan att det handlar om deras erfarenheter och uppfattningar om elaka kommentarer.
5.7 Metodkritik
En del kvantitativa forskare har riktat kritik mot kvalitativ metod. De menar att kvalitativ forskning är subjektiv. Med det menas att forskaren bygger sitt resultat på uppfattning om vad som anses vara viktigt. Kvalitativa forskare har ett öppet förhållningssätt till det som ska undersökas. Kritik har även riktats mot att en kvalitativ undersökning är svår att replikera. Det innebär att undersökningen blir svår att upprepa för att den kvalitativa forskaren väljer data som ska registreras och observeras (Bryman, 2011:368). För att vi skulle få ett bra resultat valde vi trots kritiken att använda kvalitativa intervjuer. Vi ansåg att den metoden var lämpligast för att få svar våra frågeställningar. Då vi ville förstå och ges möjlighet att tolka elevernas egna uppfattningar och erfarenheter . Trost (2005:14) skriver att: ”Om
frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster så skall man göra en kvalitativ studie” (Ibid.). Ifall vi skulle ha genomfört en enkätundersökning skulle vi gå miste om information som man får under en intervju. Det går att ställa följdfrågor under en intervju. En enkät besvaras genom några alternativ och skulle kunna vara mer lämplig om man vill ange frekvens. När man genomför en enkät är risken att man får korta svar och barnet kanske inte vill motivera alla svarsalternativ till exempel om man lämnar några blanka rader. Risken är att man blir trött och kryssar i ett alternativ bara för att bli färdig, utan att fundera på frågorna.
5.8 Tillvägagångssätt
För att planera upplägget av intervjun tog vi hjälp av Kihlström (2007:52) som
rekommenderar att man inleder varje intervju med ett samtal där man presenterar sig och berättar vad man gör och hur intervjun går till. Barnen fick information om hur intervjun går till, där vi bland annat berättade att intervjun kan avbrytas om så önskas. Intervjun började med ”uppvärmningsfrågor”, om internetanvändning som till exempel hur mycket barnen använder internet. Därefter fortsattes intervjun med huvudfrågorna om ”elaka” kommentarer via sociala medier, vilka följdes upp med följdfrågor till barnen till exempel berätta mer,
22 varför är det så? och vad menar du med det? För att bevara ett bra samtalsklimat under
intervjun placerades frågan om mobbning sist eftersom vi ansåg att det kunde vara en känslig fråga (se Bilaga B). När intervjun slutfördes tackade vi barnet för att ha tagit sig tid att besvara intervjufrågorna.
Kihlström (2007:51) menar att placeringen är viktig när man genomför intervjun. Av den anledningen bestämde vi oss att sitta i konferensrummet i skolan. För att vi anser att det är viktigt att sitta på en plats där man kan få lugn och ro, i en ostörd miljö. Konferensrummet i skolan ligger avskilt från klassrummen och vi hade möjlighet att genomföra intervjuer i lugn och ro.
Under våra intervjuer var några av barnen mycket pratsamma medan en del svarade väldigt kortfattat som till exempel ” ja, nej, jag vet inte och det känns bara så”. Detta har påverkat längden på intervjun. Den längsta intervjun tog ca 30 minuter och den kortaste tog drygt 10 minuter.
Under intervjun var vi båda närvarande. Vi är medvetna att det finns en ojämlik relation mellan intervjuare och intervjupersonen. Då den som intervjuar har makt för att den
bestämmer vilka frågor som ställs under intervjun Barnen frågades innan intervjutillfället om det gick bra att vi sitter båda två eller om någon av oss skulle gå ut. Även barnen sa att det gick bara att båda satt med under intervjun. Det med tanke på att det kan leda till att barnet kan uppleva sig i underläge. (Trost, 2005:46). Vi har inte upplevt att barnen känt sig
obekväma med oss. På så sätt fick vi mer information och förståelse för att vi båda ville ta del av intervjun. Något som Trost (Ibid.) betonar i sitt resonemang om att två samspelta
intervjuare kan utföra en bättre intervju.
Vid de två gruppintervjuer vi genomförde upplevde vi att det var svårt att få alla att medverka lika mycket. Det var någon som pratade mer medan andra enbart nickade och höll med.
Under intervjun uppmuntrade vi barnen att alla skulle svara en efter en. På så sätt fick alla möjlighet att komma till tals. Trost (2005:47) som menar att det finns nackdelar med gruppintervjuer då personerna i gruppen kan lätt kan påverkas av varandra och alla säger samma sak.
Trost (2005:47) menar att gruppintervjun kan vara ett etiskt problem för att de som blir intervjuade har ingen tystnadsplikt och man kan inte kräva det som intervjuare. Problemet med gruppintervjun kan bli att man inte får den riktiga bilden av varje persons upplevelse.
23 Samtidigt kan det leda till att det som har sagts under intervjun kan användas mot en person i gruppen. De intervjuade kan efterhand berätta till andra vad som har sagts under intervjun. Vi frågade barnen i förväg om det går bra att genomföra intervjun i grupp. Barnen var medvetna vilka som ingick i gruppen och de känner varandra eftersom de går i samma årskurs. De gav sitt samtycke att det gick bra att vara i samma grupp och medverka i intervjun.
När vi spelade in intervjuerna upptäckte vi att några av barnen kände sig obekväma med inspelaren. Det gick att läsa av på kroppsspråket att de blev nervösa. Vi bestämde oss att stänga av inspelaren mitt under intervjun och intervjun antecknades. Trost (2005:53–54) menar att fördelen med att spela in en intervju är att man kan lyssna på vad som har sagts ordagrant. En annan fördel är att det går att lyssna flera gånger på intervjuerna, vilket gör det lättare att få med viktig information i resultatet. För att sammanställa resultatet har vi lyssnat på alla intervjuerna flera gånger, har också fört anteckningar under intervjun och skrivit ut det som vi ansåg var relevant.
6. Resultat och analys
Vi kommer att sammanföra resultat och analys under samma rubrik för att vi anser att det blir mer intressant för läsaren. Vårt resultat är uppdelat i två delar och varje del avslutas med en analys. Den första delen handlar om vad som upplevs som elaka kommentarer och hur de förmedlas mellan flickor respektive pojkar. Andra delen av resultatet handlar om hur flickor respektive pojkar hanterar elaka kommentarer och om elaka kommentarer kan betraktas som mobbning.
Först kommer intervjupersonerna att presenteras och sedan resultat och analys. För att ge läsaren en bild av hur internetanvändningen ser ut bland de intervjuade flickor och pojkar kommer de att beskrivas med hjälp av bakgrundsfrågor som ställdes under intervjuerna (se bilaga B). Intervjupersonerna är flickor och pojkar mellan 10 – 12 år. För att ta hänsyn till konfidentialitestkravet har barnen fått fiktiva namn (se bilaga D). Presentationen av
intervjupersonerna avslutas med en kort sammanfattning av deras internetanvändning.
6. 1 Presentation av intervjupersoner
24 6.1.1 Flickor
Irma är 10 år och går i årskurs 4. Hon använder internet nästan varje dag och är uppkopplad på internet via mobiltelefonen. På internet spelar hon spel, chattar bland annat på facebook med kompisar och skapar nya sociala kontakter.
Sandra är 10 år och går i årskurs 4. Hon använder internet två timmar per dag och använder mobiltelefon för att ringa och skicka sms. På internet är hon inne på facebook, chattar, lägger ut bilder och spelar spel.
Elma är 11 år och går i årskurs 5. Hon använder internet dagligen och är uppkopplad via mobiltelefonen. På internet besöker hon blogg och twitter.
Jenny är 11 år och går i årskurs 5. Hon använder internet dagligen och är uppkopplad via mobiltelefonen. På internet besöker hon twitter. Hon använder inte facebook.
Maja är 11 år och går i årskurs 5. Hon använder internet nästan varje dag och är uppkopplad via mobiltelefonen. På internet spelar hon spel, chattar med kompisar och använder facebook.
Anna är 12 år och går i årskurs 6. Hon använder internet 4 timmar per dag och använder mobiltelefon för att ringa och skicka sms. På internet tittar hon på bloggar, facebook och chattar.
Betty är 12 och går i årskurs 6. Hon använder internet 4-5 timmar per dag och är inte uppkopplad via nätet på mobiltelefon. På internet chattar hon för det mesta och är inne på facebook och läser andras bloggar.
6.1.2 Pojkar
Lukas är 10 år och går i årskurs 4. Han använder internet 5-6 gånger i veckan och är inte uppkopplad på internet via mobiltelefon. På internet spelar han spel och använder facebook, chattar, skapar nya sociala nätverk.
Patrik är 10 år och går i årskurs 4. Han använder internet nästan varje dag och använder mobiltelefon för att skicka sms och ringa. På internet besöker han blogg och skriver inlägg, chattar med vänner, spelar spel och besöker twitter.
Leo är 11 år och går i årskurs 5. Han använder internet nästan varje dag och är uppkopplad på internet via mobiltelefon. På internet spelar han spel, chattar och använder facebook.
25 Max är 11 år och går i årskurs 5. Han använder internet varje dag och är uppkopplad på internet via mobiltelefon. På internet skriver han sin egen blogg, chattar på facebook, msn och pratar på skype.
Isak är 11 år och går i årskurs 5. Han använder internet varje dag och är uppkopplad på internet via mobiltelefon. På internet besöker han twitter och skype.
Emil är 12 år och går i årskurs 6. Han använder 2-3 timmar per dag och använder internet via mobiltelefon. På internet besöker han facebook.
Liam är 12 år och går i årskurs 6. Han använder internet varje dag och är uppkopplad via mobiltelefonen. På internet lyssnar han på musik och skriver inlägg på blogg, använder facebook.
6. 1.3 Sammanfattning
Resultatet av hur flickor och pojkar använder internet visar att både flickor respektive pojkar i åldrarna 10 -12 år använder internet varje dag. 4 av 7 flickor och 5 av 7 pojkar är uppkopplade på internet via mobiltelefonen. Det går att utläsa att flickor och pojkar besöker likande sociala mötesplatser på internet som till exempel facebook, twitter och spelar spel, vilket tyder på att internetanvändning handlar om olika typer av underhållning. Vi vill poängtera att barnen inte sitter och skriver elaka kommentarer till varandra för att de använder internet dagligen. Våra intervjupersoner hade positiva upplevelser om kommunikation via sociala medier. Vissa av dem använder internet för att kommunicera med släktingar och vänner i Sverige och utanför Sverige till exempel genom facebook, msn och skype.
6.2 Del 1 - ”Elaka” kommentarer, hur de upplevs, uttrycks och dess förekomst?
Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att det förekommer att barnen upplever och har erfarenheter av elaka kommentarer på internet och via mobiltelefon. Samtliga intervjupersoner berättade att det kan förekomma att någon får elaka kommentarer via sociala medier. Två av barnen berättade att de har fått elaka kommentarer. Andra sa att de kände till någon som har fått elaka kommentarer. Det går att konstatera att det förekommer att barnen får elaka kommentarer via internet och mobiltelefon även inom vår valda åldersgrupp. Det visar även att Alma som vi nämnde inledningsvis inte är ensam om att få elaka kommentarer via sociala medier. Många barn använder internet för att mötas med vänner och andra sociala kontakter, vilket leder till att konflikter kan uppstå under dessa möten precis som under fysiska möten.
26 Barnen hade olika upplevelser om innebörden av de kommentarer som ges på olika sociala medier. Det finns skillnad mellan vad flickor respektive pojkar upplever som elaka
kommentarer. När det förekommer elaka kommentarer anser flickor att det handlar om yttre attribut och negativa egenskaper:
”du är ful, du passar inte in i gänget”. (Sandra, 10 år).
”du är tjock, du är ful och du har inga fina kläder och du borde passa in i nollan” (Irma, 10 år)
”du är töntig” (Maja, 11 år)
När pojkar pratar om elaka kommentarer handlar det främst om vad man gillar och inte gillar, men det kan även handla om negativa egenskaper, vilket Liam pratade om. Leo och Isak berättade under intervjun om att de kan få kommentarer om något de gillar eller inte gillar.
”kränker folk, typ, du är korkad” (Leo, 11 år)
”om någon gillar tjejsport, då är man flickig” (Leo, 11 år)
”om någon gillar en film eller ett lag då är du dålig och konstig” (Isak, 11år)
”du är dum i huvudet, du har inget liv” (Liam, 12 år)
”du är störd” (Emil, 12 år)
Enligt vårt empiriska material finns det olika uppfattningar hur flickor och pojkar förmedlar elaka kommentarer. För flickorna handlar elaka kommenterar mest om yttre attribut som utseende, klädsel och egenskaper, vilket tyder på att utseende har en viktig betydelse för flickor och att flickorna riskerar att bli uteslutna om deras utseende avviker.
”vi bryr oss mer om utseende och ansikte”. (Anna, 12 år)
”dom skriver att man inte har fina kläder på sig”. (Irma, 10 år)
Pojkarna pratade mest om svordomar och fysisk styrka under möten i skolan. Under
intervjuerna framkom det att pojkar använder nedsättande ord när de skriver eller säger elaka kommentarer. Max och Jenny berättade att pojkar kan bli utanför om de inte presterar bra på idrott:
27
”om man inte är så bra på sport då kan man bli utanför”. (Max, 11 år) ”pojkar tänker mer på fotboll ”. (Jenny, 11)
Max berättade för oss att han har blivit slagen när han gick i årskurs 4 och han har relaterat det till fysisk styrka.
”Man slår folk för att dom är svaga och för att dom inte gör motstånd och dom tycker att det är kul”. (Max, 11 år)
När det gäller förekomst av elaka kommentarer menar barnen att det är vanligt att man får elaka kommentarer via internet på chatten för att det är svårare att lista ut vem det är som har skickat elaka kommentarer. De är överens om att det är lättare att ta reda på om någon skickar ett elakt sms eftersom man ser numret och kan ringa upp personen. Flickorna är överens om att det är lättare att skriva elaka kommentarer via internet än att säga något elakt under fysiska möten i skolan.
”man ser inte personen på riktigt när man skriver på dator.” (Betty, 12 år) ”oftast brukar man inte våga säga det i skolan då säger man det på nätet.” (Sandra, 10 år)
Max är överens med flickorna som berättade att det är vanligare att både flickor och pojkar får elaka kommentarer på internet än i skolan.
”vågar inte säga i skolan, utan vågar säga på något annat sätt exempel via internet” (Max, 11 år) Merparten av pojkarna anser däremot att det är vanligare att man får elaka kommentarer i skolan. De är mer utsatta i skolan, vilket de bland annat uttryckte så här:
”flickor skriver mer och pojkar säger mer”. (Patrik, 10 år)
”flickor säger inte så mycket i skolan” (Lukas, 11 år)
Pojkarna är mest utsatta för kränkningar av fysiska inslag som till exempel slag och knuffar.
Under intervjun med pojkarna framkom det att den fysiska styrkan har en betydelse för att pojkar inte ska hamna utanför. Emil menar också att pojkar skriver mindre elaka
kommentarer än flickor för att de vågar säga det direkt, vilket han uttrycker i följande termer:
”pojkar går rakt på sak”. (Emil, 12 år)
28 6.2.1 Analys
Vi vill göra ett antagande om att elaka kommentarer upplevs på olika sätt av flickor respektive pojkar. Det finns skillnader mellan könen hur kommentarer uttrycks och upplevs. Flickornas upplevelse av elaka kommentarer är baserade på yttre attribut som utseende och klädsel, för att bli en i kamratgruppen. Pojkarnas upplevelse handlar mer om att man delar gemensamma intressen i gruppen. Det finns tecken på uteslutning och inneslutning hos båda könen när de förmedlar elaka kommentarer. Hos flickor utesluts man från gänget om man inte kan anpassa sig efter kamratgruppens oskrivna regler om yttre attribut och klädsel. För pojkarna handlar elaka kommentarer om uteslutning när en pojke inte gillar samma spel som andra, eller om pojken inte är duktig på idrott. Barn söker likheter för att bli en del i gemenskapen, en individ med avvikande uppträdande sorteras bort (Wrethander Bliding, 2007). Vi upptäckte att flickor och pojkar relaterade sina svar på frågorna till det egna könet. Det stärker resonemanget om att pojkar och flickor skapar sin könsidentitet genom att identifiera sig i en enkönad grupp, vilket synliggöras i leken (Svaleryd, 2002).
Flickor respektive pojkar uttrycker och förmedlar kommentarer på olika sätt. Flickor uttrycker och förmedlar elaka kommentarer genom att skriva negativa inslag på utseende och kläder.
Enligt flickorna använder pojkar nedsättande ord när de skriver elaka kommentarer. Medan pojkarna påstår att det handlar mer om fysisk styrka än skrivande på internet. Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att flickorna upplever sig vara mer utsatta för elaka kommentarer via sociala medier än pojkarna som istället är mer utsatta i skolan. Detta skulle kunna styrka resonemang om att flickor är mer utsatta för kränkande behandling genom psykiska inslag som till exempel att de skriver obehagliga kommentarer. Tidigare forskning visar att pojkar utsätts för kränkningar genom fysiska inslag medan kränkningar genom psykiska islag är vanligare hos flickor (Olweus, 1999). Det finns forskning som visar att flickor tillhör riskgruppen som utsätts för kränkningar via sociala medier (Skolverket, 2009). Resultatet visar att pojkarna pratade mer om kommentarer under fysiska möten medan flickor pratade mer om kommentarer via sociala medier. Det finns förväntningar hur flickor och pojkar ska vara, som Davies (2003) menar med tudelning att kvinnligt och manligt är redan förutbestämt.
Flickor och pojkar sorteras efter vissa egenskaper eller yttre attribut som tyder på utseende och fysisk styrka.
Resultatet om när elaka kommentarer förekommer kan knytas an till resonemanget som Svaleryd (2002), Davies (2003) skriver om att flickor inte får ta lika mycket plats som pojkar utan ska vara lugna, snälla och söta, resultatet visar att flickorna skriver mer elaka
