Uppsala Universitet
Institutionen för Informatik och Media
C‐uppsats i medie‐ och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2009
En Kommunikations Illustration Interaktionen mellan deltagare i ledarlösa
samarbeten
Författare: Jakob Saburo Edman
Handledare: Else Nygren
Abstract
Title: A Communication Illustration – The interaction between participants in leaderless projects
Author: Jakob Saburo Edman Tutor: Else Nygren
University and Course: Department of Informatics and Media, Uppsala University, Media and Communication Studies C
Period: Autumn 2009 Number of pages: 39
Purpose: The objective of this study is to illustrate how participants in leaderless based projects communicate with each other. Several studies have focused on technology‐supported projects, such as open source projects, with an established project manager and goal. There is a lack, to the best of our
knowledge, in studies that deal with the communication pattern in a leaderless computer supported collaborative project.
Method: We have chosen to use a quantitative method where we systematically group several messages according to their content. This method was used in a similar study to illustrate the communication between participants involved in an open source project. We have taken the same Kripendorff based method and adapted it to our study by adding more descriptive variables.
Theoretical perspectives: Manuel Castell discusses the aspects of a new
communication power that is rooted in the individual as part of a larger creative audience. The collaborative works we have studies are prime examples of how the creative audience works together and of mass self‐communication. In order to analyze the potential motivations behind the participant’s involvement in these collaborative works, we have adopted the ideas of Preece and
Shneidermans frame theory. They have identified 4 major roles in most online‐
based co‐operations and refer to them as reader, contributor, collaborator and leader.
Result: Our results show that the communication in computer supported collaborative works is characterized by positive and energetic communication.
The participants are all involved by their own will; they contribute because they want to. We believe this to be the major factor influencing the flow and form of communication between the participants. The majority of posts are comments to other participants or contributing posts that add to the progression of the
discourse. We also have reason to believe that the use of smileys and embedded pictures is related to the tools available to the participants; the quicker and easier it is to add a picture the more likely the participants will use these tools.
Key Words: Open Source, Computer Supported Cooperative Work, Open,
Thread, Creative Audience, Forum
Sammanfattning
Interaktionen via nya digitala medier och Internet ökar i många länder världen över. Individer ”träffas” via olika kommunikationshubbar som Facebook och Youtube för att diskutera, dela med sig och socialisera. Det finns även en stor grupp individer som tar del av olika projekt eller projektarbeten via liknande hubbar. Det klassiska exemplet på detta är open source projekt vilket har bidragit till utvecklingen av program som Firefox och Azureus. Med hjälp av Internet har projektledare delat med sig av sina projekt, konkreta
arbetsuppgifter och mål för att låta allmänheten ta del i projektet. Denna uppsats har tittat på kommunikationen i liknande samarbeten med fokus på ledarlösa projekt.
En mängd diskurser på Internet drivs via forum och inlägg i tråden som bildas. I de fall där diskursen leder till att ett problem blir löst eller att en plan genomförs kan samarbetet jämföras med ett projektarbete. Kommunikationen mellan deltagare i etablerade projekt är väldokumenterat, dock kan det tyckas att det saknas arbeten med fokus på ledarlösa projekt. Denna uppsats har därför använt sig av liknande metoder som beskriver kommunikationen i uttalade projekt.
Kommunikationen mellan deltagare i ledarlösa projekt präglas av positiva och engagerade inlägg. Miljön kan beskrivas som trevlig där många av inläggen är antingen kommentarer till andra deltagare eller givande inlägg till utvecklingen av projektet. Ledarlösa projekt kan anses som bra exempel på den samarbets‐
och kommunikationskraften som Internet skapar. Utnyttjande av denna kraft
kan bli vanligare för att lösa problem i verkliga livet på en mer lokal nivå.
Innehållsförteckning
Abstract s. 2
Sammanfattning s. 3
Innehållsförteckning s. 4
1.0 Inledning s. 5
1.1 Bakgrund s. 6
2.0 Forskningsfråga s. 7
3.0 Bakgrund s. 8
3.1 GNU Project & GNU General Public License s. 8 3.2 Computer Supported Cooperative Work (CSCW) s. 10
3.3 Öppen v.s. Gratis s. 11
3.4 Samarbete s. 12
4.0 Teori s. 13
4.1 Mass Self‐Communication s. 13
4.2 Creative Audience s. 15
4.3 Creative Industries s. 16
4.4 Reader‐to‐Leader Framework s. 16
4.4.1 Reader s. 16
4.4.2 Contributor s. 17
4.4.3 Collaborator s. 17
4.4.4 Leader s. 18
5.0 Metod s. 19
5.1 Kvalitativ vs Kvantitativ s. 19
5.2 Trådar s. 20
5.3 Tolkning och Gruppering s. 21
5.4 Operationalisering och Begreppsvaliditet s. 23
5.5 Reliabilitet s. 24
5.6 Metodanalys s. 24
6.0 Analys & Resultat s. 26
6.1 Pistonhead s. 26
6.2 Flashback s. 29
6.3 Analys s. 32
7.0 Slutdiskussion s. 35
7.1 Framtida forskning s. 36
7.2 Slutsats s. 37
Literaturlista s. 38
1.0 Inledning
Under 2000‐talets första årtionde har kommunikation via digitala och sociala nätverk vuxit explosionsartat och blivit en viktig kugge i det dagliga livet för många individer. Fallande priser på datorer, fördelningen av bredband och trådlösa nätverk samt utvecklingen av mobiler har lagt grunden för ett digitalt nätverk utan restriktioner.
1Tillsammans med den nya tekniken har
mjukvaruprogram och online tjänster som youtube, myspace, spotify och facebook blivit hubbar för den dagliga kommunikationen och interaktionen mellan individer. Sociala nätverk nischar sig mer och mer idag med inriktningar på allt från tänder och tandläkare till ungdomstrender som ”dumpster‐diving”.
2Ett stort fenomen började redan på 1980‐talet och är nu väletablerat i form av open source rörelsen. Mjukvarans roll har blivit allt viktigare och länge har programmerare haft en dröm om att ha öppet tillgång till källkoder eller ”source codes”. Källkoder är de koder eller instruktioner som mjukvaruprogram baseras på. En person med tillgång till dessa koder kan ändra ett program så mycket de vill. Med Internets framgång har denna dröm blivit verklig. Programmerare från hela världen tar del av öppna källkoder i form av projekt som drivs på nätet.
Listor med program som måste testas, repareras och utvecklas läggs oftast ut på hemsidor och därifrån är det bara att ladda ner källkoder och göra de ändringar som krävs eller som en deltagare tycker är nödvändiga. Operativsystemet Linux är kanske den mest kända mjukvaran som mer eller mindre byggts upp endast genom open source metoden. Miljontals individer har kommit samman på fritiden för att ta del och bidra i detta projekt bara för att det är roligt och intressant.
3Open source metoden ‐ att öppet samarbete via dataprogram ‐ accepteras mer och mer som en stabil och framgångsrik metod inom IT. Detta gäller till stor del utveckling av program och datasystem. Men kan samma metod användas för att skapa något förutom mjukvaruprogram? Hur skulle det praktiskt fungera att genom digitala nätverk anordna, koordinera och genomföra ett projekt utan en ledare eller ett konkret mål? Kommer deltagarna ta sin plats i rollerna som traditionellt har ingått i ett projektarbete, kommer en naturlig ledare visa sig?
1
Findahl, Olle, Who are Excluded and Why? A Study of the NonUsers of the Internet. World Internet Institute, e‐2009 Conference Proceedings, http://www.worldinternetinstitute.com, 2009‐11‐28
2
Dumpster diving syftar främst på hemlösa eller fattiga människor som “dyker” ner i en container för att leta efter mat eller liknande. Idag har det blivit en trend bland stadsmänniskor att hitta diverse godsaker i olika containrar för olika anledningar. Ett exempel är frukt och grönsaker som matbutiker i länder som till exempel Sverige inte kan sälja i butiken p.g.a. av säkerhetsskäl, trots att maten är helt ätbar. Många som deltar i trenden är aktiva inom hållbarutveckling och liknande frågor. Dumpster Diving, Emoware,
http://www.emoware.org/dumpster‐diving/dumpster‐diving‐guide.asp 2010‐01‐14
3
Linux Online Inc. http://www.linux.org/info, 2009‐12‐05
1.1 Bakgrund
När Internet utvecklades var det tänkt att det skulle vara gratis och öppet för alla, men privatisering och dyra licenser av hårdvara och mjukvara gav under 90‐talet Microsoft och andra företag ett järngrepp kring marknaden. Men det hindrade inte alla från att fortsätta försöka förvekliga drömmen om ett öppet nätverk.
4Idag finns det ett otal sajter som lägger upp Open Source Software projekt som bygger på omfattande samarbete mellan deltagare, framför allt i form av
identifieringen av potentiella fel i programmen. En av de mest populära sajterna är Sourceforge.net. Här finns projekt som den populära webbläsaren Mozilla Firefox och fildelningsprogrammet Azure, tidigare känd som Azureus. Azureus källkod har genom Sourceforge.net haft över 12 000 inlägg – ändringar eller uppdateringar av källkoden – 1,7 miljoner människor har läst koderna och programmet har laddats ner över 400 miljoner gånger. Nedladdningen är gratis och alla deltagarna arbetar på projektet utan att ta betalt. 2007 vann projektet pris för ”Most Collaborative Project”.
5Vi är inte alla utbildade till programmerare eller intresserade av att utforma program. Nya sociala hubbar oftast i form av hemsidor dyker upp hela tiden och dess fokus blir allt snävare och mer specifikt. Ett exempel är hemsidor som fokuserar på sjukdomar, läkemedel och olika behandlingsformer. Besökaren får tillgång till kommentarer, synpunkter och förslag från andra individer med liknande problem. På alla dessa hemsidor är det utbytet av information och det frivilliga samarbete som leder till framgång. Antingen i form av en förbättrad produkt eller genom informationsspridning om vad som bör tänkas på vid olika sjukdomssymtom.
Kommunikationen mellan individer i dessa miljöer sker oftast genom forum, mailing listor och/eller PM (Personligt Meddelande). Här har aktiva deltagare möjlighet att påverka diskussionen samt att bidra med förslag och funderingar kring projektets frågeställningar eller diskussionens utveckling. Open source metoden beskrivs av Hartley som byte och utveckling av ”paket” mellan
individer genom fördelning på nätet.
6Denna metod används dagligen inom olika grupper, till exempel för att få fram information om en hundras eller skriva en låt med en person på andra sidan jordklotet. Allt bygger på samarbetet mellan enskilda individer inom sociala nätverk, eller inom grupper av individer som använder sig av specifika program. Paketen som Hartley nämner är olika typer av information som kan skickas i en mängd olika former och via en mängd olika kanaler.
74
Fogel, Karl Producing Open Source Software: How to Run a Successful Free Software Project, 2007, Creative Commons Attribution‐ShareAlike (3.0) license
5
Geeknet, Inc. http://azureus.sourceforge.net/, 2009‐12‐08
6
Hartley, John Creative Industries, Blackwell Publishing, 2005
7
Ibid.
2.0 Forskningsfråga
Att använda sig av forum, mailing listor och PM som kommunikationsmedel kan uppenbarligen vara effektivt. Detta har bevisats av många open source projekt som oftast leds av en projektledare.
8Hur skulle samarbetet se ut utan en ledare, utan ett klart utformat mål? Genom att följa ett forum och kommunikationen som sker mellan deltagarna kan denna uppsats förhoppningsvis beskriva hur personer samarbetar för att slutföra ett projekt som växer fram genom själva deltagandet av personer.
Uppsatsen ska försöka svara på följande frågor:
• Hur ser kommunikationen och samarbetet ut inom öppna projekt där det saknas en uttalad ledare?
• Vad präglar kommunikationen? Kan man inom kommunikationsformerna se någon speciell trend eller tendens?
Det är dessa frågor som kommer att studeras i denna uppsats. För att kunna svara på frågorna måste vi först förstå principen bakom open source rörelsen, titta närmare på Internets historia och den politiska och ekonomiska kampen mellan idealister och de mäktiga dataföretagen.
Nyckelbegreppen igenom hela uppsatsen är: Open Source, Computer Supported Cooperative Work, Öppen, Tråd, Creative Audience, Forum
8
Yamauchi, Yutaka m.fl. Collaboration with Lean Media: How OpenSource Software Succeeds, ACM
Conference on Computer Supported Cooperative Work, Philadelphia 2000
3.0 Bakgrund
Internet byggdes för att skapa ett nätverk mellan individer, där alla skulle fungera som både sändare och mottagare. World Wide Web (WWW) är ett verktyg inom Internet men det är viktigt att inte blanda ihop det två. WWW är bara ett program som gör det möjligt att läsa och surfa mellan sidor som individer har gjort tillgängliga via Internet. Internet är själva nätverket eller uppkopplingen mellan datorer och individer. Internet är uppbyggt kring end‐to‐
end (e2e) eller person‐to‐person (p2p) principen, som gör det möjligt att byta paket som Lessig beskriver det.
9Allt som sänds mellan individer via Internet kan tänkas som paket menar Lessig, vare sig det är information, bilder, koder med mera. Varje paket är märkt med protocoler eller instruktioner vilket skickar paketet till rätt mottagare på rätt sätt. Det krävs ingen central dator eller
utrustning som läser av varje paket utan det gör datorn hos sändare respektive mottagare.
10Detta ger Internet den öppna och unika egenskap som tidigare omnämndes.
Internet är helt decentraliserat och blir därmed en arena, eller ”commons” som det även kallas för, där endast individens kreativitet avgör gränserna. Öppenhet och den tillsynes ”kaotiska” strukturen av Internet är inte bara nyckeln till dess framgång, det är en nödvändighet för dess utveckling.
11När Internet hade etablerat sig började företag, som ville ta del av fenomenet, konkurrera och privatisera sina delar inom den öppna strukturen.
3.1 GNU Project & GNU General Public License
Professor Richard Stallman vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) var fast besluten att hålla Internet så öppet som möjligt. Stallman hade redan under 70 och 80‐talet, när han arbetade på MIT, etablerat ett öppet system mellan sig och sina medarbetare. Han beskriver stämningen och mentaliteten på MIT på följande sätt:
We did not call our software ”free software”, because that term did not yet exist; but that is what it was. Whenever people from another university or a company wanted to port and use a program, we gladly let them. If you saw someone using an unfamiliar and interesting program, you could always ask to see the source code, so that you could read it, change it, or cannibalize parts of it to make a new program.
Source: http://www.gnu.org/gnu/thegnuproject.html) 2009‐12‐10
Efterfrågan på, och behovet av, programmerare växte bland företagen. Trots sin inspirerande syn på nätverket förlorade Stallman många av sina medarbetare och vänner till privata företag som rekryterade folk från hela landet genom att erbjuda lukrativa löner.
12Enligt Stallman var de privata dataföretagen och deras privata operativsystem motsatsen till det öppna samhället han ville skapa. Under
9
Lessig, Lawrence Commons on the Wires, Random House, New York 2001
10
Hartley, John Creative Industries, Blackwell Publishing, 2005
11
Lessig, Lawrence Commons on the Wires, Random House, New York 2001
12
Fogel, Karl Producing Open Source Software: How to Run a Successful Free Software Project,
2007, Creative Commons Attribution‐ShareAlike (3.0) license
den här perioden då många programmerare anställdes av 70‐ och 80‐talets datajättar, var de anställda tvungna att skriva på ett kontrakt där de lovade att inte dela med sig av programmet eller mjukvaran till sina vänner och grannar.
13I sann revolutionär anda vägrade Stallman följa sina medarbetare utan grundade istället GNU Project och Free Software Foundation med mål att skapa ett helt gratis och öppet operativsystem där alla kunde dela med sig av sina
programutvecklingar.
14The GNU Project blev symbolen för programmerare och utvecklare som höll sig fast vid den öppna ideologin bakom Internet. Med Stallman som ledarfigur
tolkades gruppen som en politisk och nästan rebellisk organisation, de dolde inte sin anti‐kapitalistiska ideologi. Detta ledde till att många som egentligen ville ta del och bidra i organisationen avstod. Men gruppen fick fortsatt stor
uppmärksamhet. Den växte och blev till en viktigt motvikt mot de stora privata aktörerna.
15Det stora genombrottet kom när Finländaren Linus Torvalds skapade Linux, det som skulle bli GNU Projects största framgång. Linux är en ”kernel” vilket är den delen av datorn som kör själva operativsystemet, ansvarar för minnesfunktionen med mera. Med Linux kunde användare starta datorn vid sitt skrivbord och arbeta med ett helt operativsystem där allting var gratis och allt hade tillverkats via open source metoden. Ett resultat av ett gigantiskt samarbete via Internet mellan aktiva deltagare från alla delar av världen. Idag anser många att Linux är det mest kompletta operativ systemet, till och med mycket bättre än både Microsoft och Apples. Mycket tack vare att Linux kontinuerligt utvecklades, det gör den även idag, av tusentals aktiva deltagare. Linux används i otaliga miljöer, inte bara av personliga datorer utan i allt från fotoautomater till ”self check‐in”
diskarna på Arlanda. Bortsett från den personliga datorn, så används Linux överlägset mest som operativ system världen över.
16Stallman och GNU hade bevisat att öppen delning och utveckling av källkod var ett effektivt arbetssätt. Men Stallman var fortfarande rädd att privata företag skulle dra nytta av deras arbete genom att använda deras källkod för att utveckla sina egna dyra kommersiella produkter. För att undvika detta skapade han en licens som skulle ge open source rörelsen ett väsentligt och genialiskt vapen. The GNU General Public License (GPL) är mycket listigt utformat och innebär att i stort sätt all källkod får kopieras och modifieras utan restriktioner men att dessa versioner sen måste fördelas under liknande licens som originalet utan andra restriktioner.
17Detta stimulerar fördelningen av källkoder och försäkrar att dessa inte kan privatiseras. Till skillnad från klassiska licenser uppmanar GPL till användning och modifiering av det man skapat menar Fogel i sin bok Producing Open Source Software.
13
Fogel, Karl Producing Open Source Software: How to Run a Successful Free Software Project, 2007, Creative Commons Attribution‐ShareAlike (3.0) license
14
Ibid.
15
Ibid.
16
Open Source Initiative, Michael Tiemann, http://www.opensource.org/node/492 2010‐01‐14
17
Fogel, Karl Producing Open Source Software: How to Run a Successful Free Software Project,
2007, Creative Commons Attribution‐ShareAlike (3.0) license
De som inte delade Stallmans ideologiska och politiska budskap men ändå var starkt för open source metoden kunde nu ta del av rörelsen mer neutralt. Till exempel skapades Open Source Institute som fokuserar specifikt på öppen källkod. Creative Commons är en annan licens och organisation som baserar sina ideologier på GNU Projektet men riktar sig mot kreativa produkter som böcker, musik och film. Inom utbildning har det skett en liknande utveckling i form av Open Courseware där universitet och utbildningsenheter uppmanar sina
studenter att lägga ut inspelade föreläsningar, kurslitteratur och anteckningar så att alla kan ta del av materialet. Alla har utvecklat eller modifierat GNU GPL för att passa sina egna projekt men med samma mål: att kunna fördela en produkt så att vem som helst kan ta del av, modifiera och återpublicera den modifierade produkten under samma licens.
3.2 Computer Supported Cooperative Work (CSCW)
CSCW syftar oftast på ett arbete som kräver insatser från många olika källor och därför använder sig och tar hjälp av specifika program. Det vanligaste och mest kända CSCW programmet använder de flesta individer dagligen, nämligen elektroniskt mail eller e‐mail. World Wide Web är ett annat program som är mycket viktig bland CSCW. E‐mail och WWW är vad ”Computer Supported”
syftar på, alltså data program eller ”groupware” som det även kallas. Dessa program används sen för att underlätta samarbeten eller ”Cooperative Work”.
CSCW kan till exempel innebära en elektronisk kalender som används på kontoret för att synka möten med andra kollegor. Det är samarbetsformer som underlättas med hjälp av dataprogram.
CSCW forskare är väldigt intresserad av open source rörelsen då det är en ny form av CSCW. Det ger tillgång till otroligt många källor och individer, även om de geografiskt befinner sig väldigt långt från varandra.
18Det finns olika uppfattningar om vad CSCW omfattar och syftar på. Vissa forskare hävdar att CSCW omfattar inte bara ”groupware”, utan också sociala,
psykologiska och organisatoriska fenomen. Detta är den tolkning uppsatsen kommer refererar till. CSCW definieras i detta fall som själva samarbetet eller projektarbetet, medan ”groupware” syftar på programmet som används inom arbetet.
Det är viktigt för denna uppsats att känna till CSCW Matrix (Fig. 3.1). CSCW Matrixen visar hur relationen mellan tid och rum avgör vad det är för typ av program som används i kontext med interaktionen.
Tidsaspekten i CSCW Matrixen definierar om arbetet är beroende, synchronous, eller oberoende, asynchronous, av andra som individen jobbar med. Enligt Fig.
3.1 sker synchronous arbete antingen ansikte‐mot‐ansikte om individerna befinner sig på samma plats och då i form av möten, delade tabeller med mera.
Är individerna på olika platser så används groupware som till exempel stödjer videokonferens eller chat. I denna uppsats präglas arbetet av att individen är
18
Yamauchi, Yutaka m.fl. Collaboration with Lean Media: How OpenSource Software Succeeds,
ACM Conference on Computer Supported Cooperative Work, Philadelphia 2000
oberoende av tid, asynchronous, och av att individerna befinner sig på olika platser, remote. Som vi ser i CSCW Matrix är det groupware som e‐mail, bloggar och forum som används i dessa fall.
Den groupware som är väsentlig för denna undersökning är forum och dess tråd.
En tråd syftar på den diskurs som skapats på ett forum och de inlägg som gjorts inom ett ämne. Inläggen eller aktiviteten som kommer analyseras i dessa forum och trådar är ett vanligt exempel på Computer System Cooperative Work, detta även om själva deltagarna inte inser detta. För dem är det en social interaktion som de valt att ta del av utifrån olika anledning. Det finns från början ingen indikation på att de har tagit del i forumet för att lösa ett problem eller avklara ett projekt. Det är ett ledarlöst projekt som avklaras eller utvecklas tack vare ett aktivt deltagande av en kreativ publik, något som behandlas senare.
Fig. 3.1 CSCW Matrix
3.3 Öppen v.s. Gratis
Eftersom de flesta open source projekten sker på engelska är det lätt att det blir fel tolkning av ordet ”free” som alltid förknippas med open source. På svenska är det lättare att skilja på tolkningen men det är ändå viktigt att vi klargör vad som menas när det talas om ett öppet projekt eller öppet Internet.
Det är vanligt att programmerare som deltar i open source projekt och som har engelska som andra språk tolkar ”free” som i gratis. Detta är fel menar Fogel. Ja, open source mjukvara är gratis i den mån att alla kan ta del av programmen utan att behöva betala för användandet . Det samma gäller för andra öppna projekt som till exempel Open Courseware där kursplaner och föreläsningar finns att ladda ner gratis. Men ”free” som används i öppna projekt syftar mer på just
”öppen” eller ”freedom” istället för gratis. Det är tanken att alla kan använda
olika typer av program för att dela med sig av paket, modifiera dem och dela med
sig av dem på nytt utan restriktioner.
Trots att de inte betalas för produkter som skapats i öppna projekt så är en förutsättning för dess existens att en mängd individer frivilligt lägger ner mycket tid och arbete på att förbättra systemen. Alltså är det inte ”gratis” utan kräver omfattande resurser.
Det handlar även om en marknadsföringsfråga. Det är väldigt svårt att
marknadsföra en produkt som är gratis, men mycket enklare om produkten är öppen. Det är därför det kallas för open source och open courseware istället för free source och free courseware respektive.
193.4 Samarbete
Open source projekt är oftast organiserade projekt med arbetsledare som driver och kontrollerar interaktionen mellan delaktiga personer. Det är även ett
exempel på att CSCW är ett gynnsamt sätt att arbeta. Denna uppsats tittar på samarbetet och kommunikationen mellan personer som är delaktiga i projekt som har en moderator eller tråd startare men ingen projektledare. Personernas delaktighet och sättet de kommunicerar på kommer beskrivas utifrån teorier som Castell framställer i sin bok ”Communication Power”, framför allt den roll individen har i som sändare och mottagare.
Att dela med sig av information är en populär social sysselsättning som gett mycket intressanta resultat.
20Den hälsoinriktade hemsidan patientslikeme.com strävar efter att individen skall känna igen sig själva i andras inlägg, och att bistå individen att hitta andra människor med gemensamma erfarenheter och
problem. Genom social interaktion via groupware, kan deltagare sedan diskutera och dela med sig av sina medicinska erfarenheter. Denna uppsats kommer att försöka identifiera vad det är som motiverar personer att ta del i samarbeten via digitala nätverk och därmed gå djupare in på tillhörighet och strävan efter att identifiera sig med andra personer. Just den filosofi som patientslikeme.com använder sig av.
2119
Fogel, Karl Producing Open Source Software: How to Run a Successful Free Software Project, 2007, Creative Commons Attribution‐ShareAlike (3.0) license
20
Social Media, Web 2.0 And Internet Stats, Adam Singer,
http://thefuturebuzz.com/2009/01/12/social‐media‐web‐20‐internet‐numbers‐stats/ 2010‐01‐
14
21
Preece, J. och B. Shneiderman The ReadertoLeader Framework: Motivating Technology
Mediated Social Participation, Transactions on Human‐Computer Interaction, 2009
4.0 Teori
I Manuel Castells nya bok Communication Power diskuterar han mycket hur individens makt har ökat tack vare nya kommunikationssätt. I ett kapitel
beskriver han till exempel hur nätverkskommunikation har gjort det möjligt för individen att ändra på sociala regler och påverka politiska och ekonomiska grupper. En teori som han diskuterar mycket om kommer även att användas i denna uppsats, nämligen mass selfcommunication. Han skiljer denna nya typ av kommunikationsmakt från den klassiska masskommunikationen vilket
präglades av massmediakonglomerat.
Castells har ritat upp en modell där han beskriver den kreativa publiken,
personer som är delaktiga inom nya digitala nätverk. Vi kommer även här att dra nytta av hans teorier kring att se individer som aktiva, inte bara som mottagare eller sändare utan som både och, samt användningen av multimoduler,
multikanaler och kodning.
Utifrån dessa teorier beskrivs kommunikationen inom samarbeten som studerats. Även Hartleys teorier från hans bok Creative Industries vilket
fokuserar på Internet som en kreativ arena kommer att nämnas. Detta för att få en klarare bild av hur miljön gynnar kreativa samarbeten.
Sist tillämpas den teori som Preece och Shneiderman bygger upp när de skapar en ramteori för olika roller inom sociala nätverk. Deltagare grupperas in i en av fyra grupper: Reader, Contributor, Collaborator och Leader och utifrån detta pekar Preece och Shneiderman på olika faktorer som kan avgör deras motivation för att vara deltagande och vad som karaktäriserar varje grupp.
4.1 Mass SelfCommunication
Manuel Castells hävdar i sin senaste bok att individens makt har ökat. Digitala och trådlösa nätverk har gjort det möjligt att kommunicera med andra när som helst och snart var som helst. Trådlösa nätverk blir allt vanligare och
mobiltelefonen ökar sin kapacitet. Den stora skillnaden mellan gamla medier och nya digitala medier är inte bara möjligheten att ha konstant tillgång till den, utan också att individen gått från att vara bara mottagare till mottagare och sändare.
Ta till exempel TV, ett revolutionerande medium för massmedia som blev många familjers centrala punkt i hemmet. Allmänheten var beroende av vad som sändes och när det sändes, individen var passiv i sin roll som mottagare och nästan maktlös mot massmedia. Klassiska massmediakonglomerat som dirigerat TV är fortfarande väldigt starka och synliga inom digitala medier. Men inom ny media finns det utrymme även för individen som ges mycket bättre möjligheter att kunna delta i masskommunikationen. Möjligheten finns och miljoner av
människor tar dagligen vara på den på många olika sätt.
22Detta är vad Castells kallar för mass self‐communication: individer som kommunicerar till en
potentiellt global publik.
22
Castells, Manuel Communication Power, Oxford University Press Inc., New York 2009
World Wide Web och gratis open source program har bland annat gett alla användare möjligheten att, på samma sätt som TV, sända sina budskap. Vem som helst kan i princip sända vilket budskap som helst. Med flera sändare och mer lokalt samt personligt innehåll blir sändningar mer lik alldaglig kommunikation.
Det kan handla om vad en person äter, har på sig, ser fram emot, hur någon mår idag, vad de tycker om en ny film och så vidare. Alla kan kommentera genom att, som till exempel via Facebook, skapa en interaktiv kommunikation mellan två eller flera aktörer.
23Därför pratas det inte så mycket om sändning utan mer om kommunikation.
Den interaktiva kommunikationen sker inte bara genom utbyte av text utan även bilder, film, program med mera. På hemsidan Youtube delar individer med sig av sina filmer och andra kan kommentera eller ”tagga”
24filmen. Photobucket är en annan populär hemsida där individer kan ladda upp och dela med sig av sina bilder samtidigt som vänner och allmänheten återigen kan kommenterar på olika sätt. Det kanske största genombrottet när det gäller just mass self‐
communication var när bloggandet slog igenom. Då skapades miljontals hemsidor som dagligen uppdateras med personlig information och åsikter . Castells säger följande om den diversifierande masskommunikationen som vi ser på Internet:
It is mass communication because it reaches a potentially global audience through p2p networks and Internet connection. It is multimodal, as the digitization of content and advanced social software, often based on open source programs that can be downloaded for free, allows the reformatting of almost any content in almost any form, increasingly distributed via wireless networks. (Castells, 2009)
Den multimodala egenskapen som digitalisering ger kommunikationen och fallande priser av teknik och datorer ger individen möjligheten att konkurrera med all klassisk media. Som Castells säger är det masskommunikation eftersom det potentiellt kan nå ut till en global publik.
It is also selfgenerated in content, selfdirected in emission, and selfselected in reception by many who communicate with many. This is a new
communication realm, and ultimately a new medium, whose backbone is made of computer networks, whose language is digital, and whose senders are globally distributed and globally interactive. (Castells, 2009)
Masskommunikationens innehåll är alltså skapad, vald eller dirigerad av individen själv och av andra som väljer att delta i kommunikationen. Det är här som ”self” aspekten av Castells mass self‐communication teori tar sin plats.
Denna uppsats och dess empiri fokuserar på individer som deltar i den
interaktiva kommunikationen som skapas av ett forum och dess tråd. I flera av fallen kommer vi att se just hur bilder, länkar till filmer med mera används inom kommunikationsprocessen för att ge den en multimodal egenskap. I nästa del
23
Castells, Manuel Communication Power, Oxford University Press Inc., New York 2009
24
Tag är en typ av socialt bokmärke där användare kan beskriva en specifik bild eller fil. Det kan innebära namn på en person som finns i bilden eller filen eller vad man har för egen uppfattning.
Dett gör det lättare att finna bilder eller filer som man är intresserad av och hitta väsentlig
information. www.netlingo.com/word/tagging.php
diskuteras multimodal och multikanal kommunikation och själva interaktionsprocessen mellan deltagande individer.
4.2 Creative Audience
The audience member is both passive and active at the same time. The mind is such that new information, ideas and impressions are taken in and
evaluated and interpreted in the light of cognitive schema and the
accumulated information from past experience… The accumulated research of the past several decades confirms that the average audience member pays relatively little attention, retains only a small fraction, and is not the slightest bit overloaded by the flow of information or the choices available among the media and messages.
25Neumans beskrivning av den nya publiken har två väsentliga punkter: 1) Publiken kodar eller tolkar ny information beroende på sina egna idéer,
värderingar och kultur. 2) Publiken spenderar liten tid och uppmärksamhet på den information de tar del av. De blir inte stressade av alla de val och den information som de utsätts för. Det är en kort och generell beskrivning som framför allt skiljer dagens publik från den traditionella publiken som är helt passiv.
Enligt Neuman är det i stor grad publiken eller den delaktiga individen som avgör hur information mottags eller tolkas och om, eller hur, informationen skickas vidare.
26Faktorer som avgör hur information mottags och skickas vidare är som Neuman nämner kodning av informationen, alltså hur individen bedömer informationen; är den rolig, viktig, tråkig och så vidare. Hur en person kodar information baseras på deras kulturella bakgrund.
27Andra faktorer som avgör hur information kodas är hur personer skickar eller mottar information, alltså vad det är för modul och kanal som används, eller om det är flera; multimodul respektive multikanal.
Multimodul syftar på de olika typer av teknologier som används för
kommunikationen. Olika typer av moduler är alltså Internet, TV, trådlöst, VCR, radio, tidningspress med mera. Eftersom digitalisering har sammanfört flera olika moduler till samma plattform anses kommunikationen oftast vara multimodul.
28Multikanal syftar på de olika organisationerna eller källorna bakom kommunikationsprocessen. Det finns flera kanaler inom varje modul. Till exempel finns det inom TV olika TV‐kanaler, kabel TV, religiös TV, sport TV och så vidare.
29Olika moduler och kanaler skickar olika signaler till deltagande individer och skapar redan då en förutfattad mening eller förväntan på vad det är som kommuniceras. När en bild mottas har en uppfattning och tolkning av
informationen omedvetet skapats som skiljer sig från om samma information
25
Neuman, W. Russell The Future of the Mass Audience, Cambridge University Press, 1991
26
Castells, Manuel Communication Power, Oxford University Press Inc., New York 2009
27
Neuman, W. Russell The Future of the Mass Audience, Cambridge University Press, 1991
28
Castells, Manuel Communication Power, Oxford University Press Inc., New York 2009
29
Ibid.
mottas i form av en text. Modulen och kanalen i sig påverkar hur det kodas. Med multimodul och multikanal kommunikation kan det tänkas att det blir väldigt rörigt, stressigt och svårt att koda information, men som Neuman påstod ovan så är det alltså inte fallet. Castells menar att publiken är en kreativ sådan inte bara för att individen aktivt deltar i kommunikationen utan för att kommunikationen kodas och omkodas på olika sätt. Detta leder till att samma meddelande kan komma fram till olika individer på diverse olika sätt.
30Det är viktigt att förstå och tolka publiken som en kreativ sådan när kommunikationsprocessen analyseras. Genom att förstå hur
kommunikationsprocessen allmänt sker hos den kreativa publiken kan en bättre beskrivning av den kommunikationen som sker inom ett CSCW projekt ges.
4.3 Creative Industries
Den kreativa publiken är, som beskrivits ovan, en del av en större teori, nämligen Hartleys teori om den kreativa industrin. Här kommer denna teori inte att
analyseras närmare, detta då den mer kan ses som ett komplement till Castells teori kring den kreativa publiken.
Enligt Hartley kommer framtida arbetsledare och deltagare i västvärlden och i‐
länder att vara allt mer beroende av sin kreativitet. Fler och fler arbetstillfällen flyttas till utvecklingsländer där samma tjänst kan utföras med samma resultat för en tredje del av priset. Datorer sköter också fler jobb än förr och ersätter allt oftare individer inom nästan alla branscher.
31Internet, digitala nätverk, sociala medier med mera är grunden för en ny kreativ industri där alla individer kan vara aktiv. Som redan diskuterats har Internet skapat en perfekt, decentraliserad arena nästan helt fri från övergripande
styrning och där den kreativa publiken kan trivas och växa. Det är viktigt att, när den kreativa publiken analyseras, förstå helheten bakom den nya kreativa identitet som har skapats.
4.4 ReadertoLeader Framework
För att bättre kunna förstå vad det är som motiverar personer att delta i sociala samarbeten har Preece och Schneiderman lagt fram en teori om personens roll och dess ram. Preece och Schneidermans mål är att hjälpa arbetsledare,
designers med mera att bättre förstå samarbeten av denna typ för att kunna använda och förbättra dem.
4.4.1 Reader
Den första rollen som Preece och Schneiderman beskriver kallar de för reader.
De är den lägsta rollen med referens till hur delaktig du är i samarbetet. De flesta personer som tar del av samarbeten är readers och vill oftast bara få svar på en fråga eller få fram en viss typ av information de söker. När det har hittat det de söker är de nöjda. Preece och Schneiderman delar upp de olika faktorer som kan
30
Castells, Manuel Communication Power, Oxford University Press Inc., New York 2009
31
Hartley, John Creative Industries, Blackwell Publishing, 2005
påverka deltagarens motivering som antingen relaterad till användning eller socialisering.
För en reader är det enligt Preece viktigt att innehållet är intressant, attraktivt och välorganiserat. Programmet eller det groupware som används skall också erbjuda support och instruktioner för användning samt vara aktiv och ofta
uppdateras. Dessa faktorer kan vara viktiga när det gäller användningen. De skall först och främst vara lätt att använda, ha ett vänligt mottagande och inte vara uteslutande. Faktorer som motiverar en reader eller novice att ta del i sociala sammanhang är om dessa har rekommenderats av vänner, är säkra och privata, har haft starkt genomslag i reklam och på TV samt att de har klara normer och principer.
324.4.2 Contributor
Nästa grupp är contributor och dessa är mer delaktiga i samarbetet. Det är dock försiktiga och deltar oftast i form av korta eller små funktioner. Inom t.ex.
wikipedia kan en contributor vara en person som bara rättar en enkel stavning eller svarar på en enkel fråga. Preece och Schenider menar att denna grupp jobbar på att bygga upp sitt förtroende genom minimalt deltagande. Det är först när de känner att de är accepterad bland de andra användare och säkra på att de har något mer att bidra som de engagerar sig ännu mer.
Till de faktorer som, när det gäller aktiv användning, kan motivera en contributor hör enkelhet, som till exempel att det inte krävs inloggning. Det är också viktigt att personen känner att deras bidrag syns och att de får uppskattning. Att personens profilbild och namn syns vid varje bidrag är ett vanligt sätt att säkerställa detta. Att få uppskattning och att värdesättas för sina insatser kan vara en social motivation för en contributor att delta.
334.4.3 Collaborator
Tredje gruppen i Preece & Schneidermans ramteori är collaborator. I väldigt generella termer är en collaborator en aktiv contributor. När personer
återkommer flera gånger och verkligen visar att de har engagerat sig benämns de collaborator. Framför allt är det när två personer jobbar tillsammans för att lösa ett problem, samarbetar och tar ett projekt närmare sitt mål som de anses vara collaborators.
Till de faktorer som kan motivera en collaborator att delta i ett samarbete hör enligt Preece & Schneiderman enkelheten att få fram väsentlig information och hitta personer som de vill arbeta med. En annan faktor är att det finns rätt typ av verktyg tillgängliga. Till exempel att de enkelt kan boka in ett möte, se schema, följa utvecklingen av sin konversation eller arbete osv.
När det gäller de sociala faktorerna pekar Preece & Schneiderman på empati och respekt som viktiga faktorer. Det skall råda en positiv atmosfär där personen känner sig välkommen, betydelsefull och blir väl bemött . En typisk collaborator
32
Preece, J. och B. Shneiderman The ReadertoLeader Framework: Motivating Technology
Mediated Social Participation, Transactions on Human‐Computer Interaction, 2009
33
Ibid.
är oftast mån om att kunna ge värdefulla bidrag till gruppen, att hjälpa till i de sociala nätverken eller samarbeten och har en altruistisk karaktär.
344.4.4 Leader
Sist men inte minst har vi gruppen leader som är den högsta och om inte
viktigaste gruppen så i alla fall den med mest makt och därför också den minsta.
En ledare måste vanligtvis vara överseende, bra på att ge direktiv, målinriktad och dela med sig av sina kunskaper till yngre kollegor. Enligt Preece och Schneiderman är det likadana egenskaper som definierar en leader.
Som en leader är det oftast du som bidrar mest till projektet och samarbetar med flest antal personer. Därför spenderar en leader, enligt Preece, mycket av sin tid på att motivera deltagandet från andra personer. Många samarbeten och projekt som drivs via öppna groupware gör det just för att det krävs bidrag från väldigt många personer för att de ska lyckas. Det är gruppinsatsen som i slutet ger resultat, men för att det ska bli en gruppinsats måste alla göra sitt. Förutom detta är det leaders som säkerställer att alla följer rådande regler och beter sig korrekt.
De sätter och uppehåller samarbetssättet.
De faktorer som kan motivera en person att delta som en leader är framför allt att de som leader får extra eller starkare synlighet. Det ska inte råda något tvivel om vem som är ledaren för samarbetet. Det är också viktigt att en leader får speciella rättigheter och möjlighet att ta bort deltagare eller redigera deras inlägg eller insatser om dessa inte överensstämmer med ledarens synsätt.
Socialt kan det vara faktorer som att ledare oftast är hyllade och högt värderade som motiverar personer att delta som leaders. Det ger prestige att kunna vara ledare och genomföra ett projekt genom samarbete med en stor grupp personer.
Oftast är en ledare själv mån om att bli en ledare och strävar efter den rollen.
Alla dessa teorier kommer att refereras till i denna uppsats, framför allt Preece och Schneidermans ramar men även Castells teorier om den kreativa publiken och mass self‐communication. Preece och Schneiderman har inte direkt tittat på samarbeten där det saknas en ledare. Därför är det av intresse att analysera just hur den kreativa publiken samarbetar och kommunicerar med varandra utan en ledare. Hur skulle rollerna i ett sådant samarbete se ut? Vad skulle prägla
kommunikationen och kommer någon trend eller tendens inom kommunikationsformerna utmärka sig?
34
Preece, J. och B. Schneiderman The ReadertoLeader Framework: Motivating Technology
Mediated Social Participation, Transactions on Human‐Computer Interaction, 2009
5.0 Metod
5.1 Kvalitativ vs Kvantitativ
För att kunna beskriva den kommunikationsprocess som sker mellan deltagande individer i CSCW måste först metoden fastställas. Ambitionen var att göra
kvalitativa intervjuer med flera individer som erhöll erfarenhet från liknande projekt. Det visade sig inte vara så lätt att få tag på någon erfaren deltagare och samtidigt stod det klart att en kvantitativ studie med större forskningsmaterial kunde potentiellt ge en lika bra bild av hur kommunikationen verkligen ser ut.
Metodvalet kom att bestämmas tack vare en artikel från Japan.
Ett flertal personliga intervjuer med personer som aktivt deltar i open source, eller andra CSCW projekt var initialt målsättningen för den empiriska
undersökningen. Personliga intervjuer, om utförda på ett bra sätt, skulle ge mycket kvalitativt bra material att basera analysen på. Eftersom
forskningsfrågan syftar på att beskriva en händelse vore det lämpligt att be individer som har erfarenhet att svara på några frågor. Problem uppstod dock med att få tag i individer som är aktiva i CSCW. Detta visade sig vara mycket svårt. Den enda möjligheten var att kontakta lämpliga personer via e‐mail, PM eller liknande. Utan personliga kontakter var ända valet att söka igenom forum och online‐communities för att hitta potentiella intervjupersoner. Av de e‐mail som skickades ut var det inget som besvarades, även när hjälp söktes från gruppen Open Source Sweden, som arbetar med utvecklingen av open‐source projekt i Sverige.
Jag var istället tvungen att tänka i andra banor och valde först att försöka intervjua lämpliga personerna och att göra en kvantitativ studie i enkät form. I efterhand kan det konstateras att detta var slöseri med tid, eftersom problemet inte var själva studien utan fortfarande det faktum att det saknades kontakt med relevanta intervjupersoner. Lösningen kom i en japansk artikel, där fanns vägen till den empiriska undersökningen.
Artikeln tittade på hur spontana samarbeten, specifikt CSCW, fungerade rent praktiskt. Tillsammans med intervjuer använde forskarna sig av kvantitativa analyser från två open source projekt. Forskaren Yamauchi tittade på
meddelanden som skickades mellan parter inom ett projekt för att sen kvalificera varje meddelande i olika grupper: Question, Response, Proposal, Results eller Other.
35I sin artikel förklarar Yamauchi och hans kollegor att denna kvantitativa analys utfördes för att illustrera kommunikationsprocessen.
Resultat var imponerande och visade tydligt hur kommunikationen mellan deltagare och ledare fungerade.
Det beslöts att använda samma modell som Yamauchi använde baserat på Krippendorffs innehållsanalys metod.
36Dock skapades flera grupperingar för inläggen, detta för att ge djupare beskrivning av kommunikationen. Flera inlägg ingick i fler än en gruppering. De började ofta med att svara på en fråga för att
35
Yamauchi, Yutaka m.fl. Collaboration with Lean Media: How OpenSource Software Succeeds, ACM Conference on Computer Supported Cooperative Work, Philadelphia 2000
36
Ibid.
sedan bidra med progressiva kommentarer. Därför är Yamauchis gruppering en bra utgångspunkt, men inte tillräcklig för denna studie. Eftersom huvudfokus med denna forskning just var att illustrera kommunikationen i ett samarbete utan en uttalad projektledare skapades flera specifika grupperingar, till exempel om deltagaren använde sig av emoticons eller ”smileys”.
En kvantitativ studie hade med gott resultat lyckats beskriva en liknande kommunikationsprocess som i denna uppsats. Den här typen av studie kunde dessutom ge mycket större material och potentiellt även från en global publik.
Om ett antal individer hade intervjuats hade analysen varit mer begränsad. Det är också värt att notera att ambitionerna att göra en kvalitativ analys kanske påverkades av det faktum att intresset för individernas motiveringar och behov att delta i CSCW blev starkare i takt med forskningen. I slutändan var det ändå inte det forskningsfrågan handlade om; kommunikationen ska beskrivas, inte förklaras, och därmed räcker det och är mer lämpligt att använda sig av en kvantitativ studie.
5.2 Trådar
Det finns massvis med CSCW på webben inom sociala nätverk, open source hemsidor med mera. Denna studie krävde ett CSCW projekt som hade avslutats eller lagts ner utan en tydlig ledare och helst utan att individerna visste att de var med i ett projekt. Dessutom behövde projektet var synlig och öppen så att
interaktionen mellan deltagarna kunde analyseras. Det kan låta som en omöjlig uppgift men ett sådant projekt hade utförts via ett forum för flera år sedan. När ämnet söktes fram fanns tråden kvar med alla inslag från dess deltagare.
Diskussionen finns ännu idag kvar och det var där analysmaterialet skulle komma ifrån.
I de flesta hemsidor, sociala nätverk eller forum kan deltagarna själva skapa ett ämne som de vill diskutera kring, få fram information eller lösa. När tillräckligt många har varit aktiva och kommenterat det aktuella ämnet skapas en lång rad med inlägg, oftast från äldst till nyast. Denna rad av inlägg kallas ofta för en tråd eller diskussionstråd.
37Det fantastiska är att dessa trådar finns kvar och är en transkribering av samarbetet, mötet eller liknande. I efterhand kan utvecklingen av ett projekt följas och studeras.
Två trådar valdes ut genom sökmotorn Google. Kriterierna för trådarna var följande:
1) Tråden ska bestå av fler än 400 inlägg.
2) Tråden skall inte vara en diskussion där det inte finns ett slut eller mål. Till exempel: ”Vem är bättre, Brad Pitt eller George Clooney?”.
Diskussionen är baserat på åsikter och har inget svar eller slut.
3) Att driva ett projekt eller att nå ett mål ska inte vara den
ursprungliga anledning till att moderatorn (individen som skrev
37
