Det gemensamma hälsofrämjande arbetet: En studie om hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas genom samverkan mellan elevhälsoteamet och fritidshemmet

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Det gemensamma hälsofrämjande arbetet

En studie om hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas genom samverkan mellan elevhälsoteamet och fritidshemmet

En studie om hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas genom samverkan

mellan elevhälsoteamet och fritidshemmet

Denise Duran & Julia Ottosson

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Handledare: Cresantus Biamba Examinator: Guadalupe Francia

(2)

Förord

Det var med stor optimism som vi påbörjade detta arbete i slutet av mars 2020 på Högskolan i Gävle. Med blod, svett och tårar har vi kämpat oss igenom dessa tio

veckor. Vi har lärt oss mycket på vägen, lärt oss av varandra och ser på vår framtid som fritidslärare med stor optimism. Det är med skräckblandad förtjusning som vi nu

kommer lämna tre år med studier bakom oss och komma ut i arbetslivet. Detta examensarbete har lärt oss vikten av det hälsofrämjande arbetet hur det kan uppnås genom samverkan för en hållbar skola för hälsa och lärande, lärande och hälsa. Därmed vill vi först och främst tacka vår gudinna och vägledare, Britt-Marie Ottosson för all stöttning, peppning och korrekturläsning. Vi vill också tacka vår handledare Cresantus och kursansvarig Johan. Tack till alla som deltog och hjälpte oss i denna undersökning och slutligen vill vi även tacka varandra för att vi stått ut med varandra och att vi fortfarande är vänner än idag.

Gävle, juni 2020

Denise Duran & Julia Ottosson.

(3)

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget.

Studiens frågeställningar löd: Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och

elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet?

Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ

forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt

elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner. Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom

samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Nyckelord: hälsofrämjande, samverkan, fritidshem, elevhälsoteam, känsla av sammanhang (KASAM), salutogent perspektiv.

Keywords: health promotion, interprofessional collaboration, leisure time centre, pupil health team, sense of coherence (SOC), salutogenic perspective.

(4)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte & frågeställningar ... 3

1.3 Disposition ... 3

2. Forsknings- & litteraturöversikt ... 4

2.1 Fritidshemmets historiska bakgrund, uppdrag & styrdokument ... 4

2.2 Elevhälsans historiska bakgrund, uppdrag & styrdokument ... 5

2.3 Hälsa ... 7

2.4 Det hälsofrämjande arbetet ... 8

2.5 Samverkan ... 11

3. Teoretiska utgångspunkter ... 13

3.1 Det salutogena perspektivet ... 13

3.2 Känsla av sammanhang (KASAM) ... 14

4. Metod ... 16

4.1 Datainsamlingsmetod ... 16

4.2 Urval ... 17

4.3 Genomförande ... 17

4.4 Databearbetning ... 18

4.5 Etiska överväganden ... 18

4.6 Validitet & reliabilitet ... 19

5. Resultat ... 21

5.1 Samverkan & hälsofrämjande idag ... 21

5.1.1 Elevhälsoteamet - Hälsofrämjande i praktiken ... 21

5.1.2 Elevhälsoteamet - Kunskap, kompetens & samverkan ... 23

5.1.3 Fritidshemmet - Hälsofrämjande i praktiken ... 24

5.1.4 Fritidshemmet- Kunskap, kompetens & samverkan ... 26

5.2 Samverkan & hälsofrämjande imorgon ... 27

5.2.1 Elevhälsoteamet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte ... 27

5.2.2 Elevhälsoteamet - Utvecklingsmöjligheter ... 28

5.2.3 Fritidshemmet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte ... 30

5.2.4 Fritidshemmet - Utvecklingsmöjligheter ... 31

6. Analys ... 33

6.1 Samverkan och hälsofrämjande idag ... 33

6.1.1 Elevhälsoteamet - Hälsofrämjande i praktiken ... 33

6.1.2 Fritidshemmet - Hälsofrämjande i praktiken ... 33

6.1.3 Elevhälsoteamet - Kunskap, kompetens & samverkan ... 34

6.1.4 Fritidshemmet - Kunskap, kompetens & samverkan ... 34

6.2 Samverkan & hälsofrämjande imorgon ... 35

6.2.1 Elevhälsoteamet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte ... 35

6.2.2 Fritidshemmet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte ... 35

6.2.3 Elevhälsoteamet - Utvecklingsmöjligheter ... 36

6.2.4 Fritidshemmet - Utvecklingsmöjligheter ... 36

6.3 Sammanfattning av analys ... 37

7. Diskussion ... 38

7.1 Metoddiskussion ... 38

7.2 Resultatdiskussion ... 39

(5)

8. Slutsats ... 42

Referenslista ... 43

Bilaga 1 ... 46

Bilaga 2. ... 48

Bilaga 3. ... 50

(6)

1

1.Inledning

Barn idag befinner sig inom skolans verksamhet större delen av sin vakna tid (Nilsson 2014; Persson och Haraldsson, 2017). Med all den tid som barnen spenderar i skolan, bör därför hälsa med alla dess olika betydelser vara en väsentligt och självklar sak att samtala, bildas och få kunskap om. Genom forskning, sammanställning av rapporter och litteratur har Persson och Haraldsson (2017), Nilsson (2014) och Skolverket (2019) synliggjort hur stor påverkan skolan har gentemot utvecklingen kring elevernas identitet, livsstil, beteenden, samt attityder. Det är viktigt att skolan erbjuder alla de viktiga lärdomarna kring ett hållbart och friskt leverne för barnets framtida liv. Det är då viktigt att skolan ska verka för barns lärande, erfarenheter kring hälsa och

välbefinnande.

I Kungliga Vetenskapsakademins (2010) systematiska översikt synliggjordes

kopplingen mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Det lyfts att god hälsa bidrar till välbefinnande som i sin tur leder till bättre villkor för skolprestationer och lärande.

Skolverket (2019) lyfter aktuell forskning mellan sambandet för hälsa och lärande där vikt ligger på att se på hälsan ur ett helhetsperspektiv för att kunna stötta och främja lärandeutvecklingen hos eleverna. Det är av vikt att eleverna skapar sig förståelse om hur lärande och hälsa påverkar varandra beskriver Skolverket (ibid.).

Persson och Haraldsson (2017) lyfter de mål som World Health Organisation (WHO) ville uppnå mellan 1999 till 2020, att 95 procent av Europas skolelever ska ges utbildning samt information för och om hälsa. I detta mål ingår det att samtala kring demokrati, normer och värden, för individens självutveckling och verka för ett

hälsosammare liv (ibid.). Skolans uppdrag är för att främja lärande och utveckling samt elevers välmående. I Skolverkets läroplan (2011) beskrivs att fritidshemmet ska

komplettera skolans undervisning samt förskoleklassen. Fritidshemmets verksamhet ska utgå från den demokratiska värdegrund och de mål och riktlinjer som gäller för hela skolverksamheten. Fritidshemmet ska ge eleverna möjligheter att utvecklas inom sig själv och tillsammans med andra. Skolans värdegrund beskriver att skolan och

fritidshemmet ska främja elevers utveckling och fortsatta lärande. Det beskrivs även i elevhälsans uppdrag att de ska arbeta främjande gentemot varje elevs utveckling och lärande (Skolverket, 2019). “...Elevhälsan ska främst vara förebyggande och

hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.” (SFS 2010:800, Skollagen, kap 2. 25§). Det finns tydliga samband mellan elevhälsans uppdrag samt fritidshemmets uppdrag utifrån ett helhetsperspektiv. Det kan med hjälp av multiprofessionella team ske ett kunskapsutbyte för att bredda helhetsperspektivet inom skolan (Hjörne och Säljö, 2014).

I kommande arbete undersöks fritidshemmets och elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete genom samverkan utifrån studiens syfte och frågeställningar samt det salutogena perspektivet och känsla av sammanhang (KASAM). Haraldsson och Perssons studie

(7)

2 (2017) lyfter olika kategorier om hur det hälsofrämjande arbetet kan se ut, och dessa har använts som inspiration för denna studies resultatpresentation.

Skolans samverkansuppdrag är av samhällelig relevans eftersom det enligt Skolverket (2011) ska finnas och arbetas efter. Det är av intresse att undersöka hur samverkan arbetas med idag hos fritidshemmet och elevhälsoteamet samt hur det kan bidra till ett stärkande och gemensamt arbete för elevernas välmående och hälsa. Arbetslag med god relation och pedagogisk samsyn är av vikt för ett tryggt jobb, uppdrag samt för att kunna erbjuda en trygg miljö för eleverna (Johansson, 2011). Fritidshemmets uppdrag ska verka kompletterande till skolan, elevhälsans uppdrag liknar dessa riktlinjer genom att bidra till att skapa miljöer som främjar lärandet, utvecklandet samt hälsan och verka hälsofrämjande. Med dessa liknande uppdrag, kan eller bör då inte dessa parter utnyttja varandras kompetens? Fritidshemmet verkar för relationsbyggande och socialt

perspektiv (Skolverket, 2019) medan elevhälsan jobbar med liknande uppdrag med en hälsofrämjande och ett mående inriktat perspektiv (Socialstyrelsen, 2016; Skolverket, 2019). Alla elever har rätt att nå målen och att utvecklas efter varje individs

förutsättning. Det är av intresse att undersöka vilka sätt fritidshemmet är ett stöd för alla elever och via vilka metoder detta kan uppnås. Fritidshemmet inkluderas ej i

beskrivningen av elevhälsans ärende och omfattning enligt Skollagen (SFS 2010:800).

Men vi har funnit att mycket pekar på att elevhälsans uppdrag bör ske över elevernas hela skoldag vilket i sin tur innefattar tiden på fritidshemmet. En tydligare samverkan bör därför finnas och uppmärksammas för elevernas bästa och för ett fungerande hälsofrämjande arbete (Gustafsson, 2009; Falkner & Ludvigsson, 2012).

1.1 Problemformulering

Enligt Skolverkets (2011) läroplan beskrivs att ett samverkansuppdrag mellan all skolpersonal ska existera för att elever ska ges samma möjlighet till lärande och utveckling. Fritidshemmet inkluderas inte i elevhälsans arbetsområde enligt Skollagen (SFS 2010:800). Falkner och Ludvigsson (2012) och Gustafsson (2009) poängterar att en samverkan mellan dessa parter bör eftersträvas för professionernas möjlighet till att jobba för ett fungerande hälsofrämjande arbete. Elevhälsans uppdrag bör ske över elevernas hela skoldag vilket i sin tur även innefattar tiden på fritidshemmet.

Traditionen idag inom det hälsofrämjande arbetet är fortfarande bakåtsyftande, men i Guvå och Hylanders (2012) studie påvisar de en vilja att arbeta med främjande arbete framför det traditionella synsättet med förbyggande och åtgärdande insatser inom skolans hälsoarbete.

Men varför sträcker sig inte skolans samverkansuppdrag mellan elevhälsoteamet och fritidshemmets personal, kan deras kompetenser kombineras och stärkas genom en starkare relation mellan parterna. Denna fråga har kommit upp genom utbildningens gång och därför är den av största intresse, något som kommer att undersökas i detta arbete. Vi vill synliggöra om behovet finns av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget.

(8)

3 1.2 Syfte & frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam (EHT) arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om behovet av samverkan finns mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet/elevhälsan och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande

uppdraget. Följande två frågeställningar är utifrån studiens syfte och tema där vi vill synliggöra dagsläget samt ett framåtsyftande perspektiv. Därför kommer den första frågeställningen att delvis besvaras i bakgrund och tidigare forskning samt i studiens resultat. Den andra frågeställningen besvaras genom studien resultat och kommande analys eftersom frågan är framåtsyftande.

Frågeställningar till studien:

Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? (av de olika professionerna)

På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet?

1.3 Disposition

Dispositionen för detta examensarbete redogörs med följande: Inledning, följt av problemformulering samt studiens syfte och frågeställningar. Sedan presenteras

historisk bakgrund innehållande, fritidshemmets historia och uppdrag samt elevhälsans historia och uppdrag utifrån styrdokument och litteratur. Därefter följer en genomgång av tidigare forskning samt litteratur som berör hälsa, det hälsofrämjande uppdraget och samverkan, som utgör detta examensarbetes huvudsakliga teman. Sedan följer de teoretiska ramverk och perspektiv som valts för detta arbete, Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang). Därefter presenteras arbetet och studiens valda metod och de etiska ställningstagandena som åtagits. Vidare redovisas resultatet av det insamlande materialet utifrån vald kategoriseringsmetod följt av analysen som följer samma struktur. Studien avslutas med diskussionsavsnitt innehållande: metoddiskussion och resultatdiskussion och slutsats.

(9)

4

2. Forsknings- & litteraturöversikt

Bakgrunden är presenterad utifrån en kombination av forskning samt litteratur eftersom denna studies tema är ett område som ej forskats mycket inom. Det finns gedigen forskning för samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt för elevhälsans hälsofrämjande uppdrag, men hur dessa verksamheter kan arbeta tillsammans och samverka för att främja hälsoarbete i skolan finns i ringa mängd. För att stärka upp studiens syfte gjordes därför en kombinerad bakgrund för att synliggöra och stärka de olika professionernas historia, uppdrag samt förklaringar för de olika begreppen som ingår i verksamheternas uppdrag samt det hälsofrämjande arbetet. I kommande översikt kommer först den historiska bakgrunden till de båda verksamheterna och professionerna att redovisas, sedan följer redogörelser för övrig litteratur samt forskning för studiens tema. Detta beskrivs efter följande tre rubriker, hälsa, det hälsofrämjande uppdraget och samverkan.

2.1 Fritidshemmets historiska bakgrund, uppdrag & styrdokument

Fritidshemmets verksamhet och uppdrag har inte sett detsamma ut sen dess uppkomst i slutet av 1800-talet. Uppdraget har sett annorlunda ut under flera årtionden, det har gått från att vara en plats till för arbetarklassens barn till att bli en verksamhet för alla (Johansson, 2011; Falkner & Ludvigsson, 2012). Fritidshemmet har genomgått olika stadier och haft olika förhållningssätt till skolans uppdrag. 1994 kom en statlig

utredning som ledde till att läroplanen reviderades och fritidshemmet skrevs in och blev en del av skolan. Det innebar att fritidshemmet nu skulle följa skolans värderingar, grundläggande mål samt anpassas utifrån läroplanen. Ytterligare förändringar gjordes för att säkerställa fritidshemmets uppdrag gentemot skolan. 1995 fastställde Sveriges Riksdag förändringar inom skolbarnomsorgen med en nyare formulering. Skolan skulle agera kompletterande till lärandet och barnets utveckling istället för kompletterande mot familjen, samt att erbjuda skolbarnen en givande och meningsfull fritid (Johansson, 2011). Ytterligare förändringar skedde 1998, enligt riksdagens beslut gick

fritidshemmet från att tillhöra Socialstyrelsen till Skolverket (Rohlin, 2011). År 1999 publicerades det första styrdokumentet för fritidshem, med tillhörande allmänna råd, rekommendationer och riktlinjer för hur fritidsverksamheten skulle se ut. Dessa råd och riktlinjer var ej obligatoriska men rekommenderades att följa. Riktlinjerna riktade sig till både personal samt kommunerna (Johansson, 2011). I de allmänna råden beskrevs att syftet med fritidshemmets verksamhet var att komplettera skolans uppdrag. Det betyder att fritidshemmet skulle bidra med kunskaper och erfarenheter till eleverna som inte ges i skolans undervisning, genom att erbjuda andra former av aktiviteter. De kompetenser och pedagogiska kunnande som fritidspedagogerna besitter skulle främja elevernas lärande och utveckling ur ett annat perspektiv. Utifrån de allmänna råden skulle fritidshemsverksamheten vara baserat på elevernas intressen och behov samt ge dem en meningsfull och berikande fritid. Eleverna skulle erbjudas samt uppmuntras till att delta i fysiska och kreativa aktiviteter (Skolverket, 2007).

Skolverket kom med en ny läroplan 2011 och när den 2016 reviderades fick

fritidshemmet ett eget kapitel i läroplanen som tydliggjorde de lärandeuppdrag som

(10)

5 fritidshemmet har (Pihlgren, 2017). I läroplanens fjärde kapitel beskrivs fritidshemmets syfte och centrala innehåll som verksamheten ska följa. Där beskrivs det första och andra kapitlets mål och riktlinjer som ska användas som utgångspunkt för hela skolans värdegrundsarbete. Enligt Skolverket (2019) är fritidshemmets uppdrag kompletterande och ska arbeta med omsorg, utveckling och lärande ur ett helhetsperspektiv. Syftet med fritidshemmet är att eleverna ska ges en givande fritid som är inspirerande, utvecklande och lärorik. Verksamheten ska baseras på elevernas behov, intressen och erfarenheter.

Eleverna ska erbjudas en variation av aktiviteter som utvecklar deras fantasi och kreativa förmåga samt aktiviteter som bidrar till samlärande. Undervisningen i

fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet till att utveckla sitt självförtroende genom att inspirera de till att utveckla och förverkliga tankar och idéer. Ur ett helhetsperspektiv ingår det även i fritidshemmets uppdrag att elevens hälsa och välbefinnande ska främjas därmed är rekreation en rättighet. Eleverna har rätt till att uppleva och känna trygghet i elevgruppen som kan bidra till en gemenskap. Fritidshemmet ska arbeta för att ge eleverna förståelse för hur olikheter och mångfald kan nyttjas. Verksamheten ska även verka för att stödja eleverna i sitt utvecklande och skapandet av identitet (Skolverket, 2019). Skolväsendet baseras på en demokratisk grund. I Skollagen (SFS 2010:800) fastställs det att skolan åligger ett ansvar att ge elever kunskaper och värden som bidrar till lärande samt utveckling. Utöver det värdegrundsarbete som fritidshemmets ska bistå, tydliggörs det i Lgr: 11 att ett samverkansuppdrag ska utvecklas i skolan för ett fortsatt främjande arbete för elevens lärande, utveckling och hälsa (Falkner &

Ludvigsson, 2012).

2.2 Elevhälsans historiska bakgrund, uppdrag & styrdokument

Begreppet hälsa och det förebyggande arbetet har funnits länge inom skolväsendet och har vuxit i takt med skolans utveckling sedan 1800-talet. Det har under en lång tid diskuterats kring vilken påverkan skolmiljön har på barn. Samma år som folkhälsan grundades år 1937 tog Sveriges riksdag ett beslut om att barns hälsa var en del av samhällets uppdrag. Tidigt låg det i Skolhälsovårdens uppdrag att arbeta med elevernas hälsa, där ingick det även kartläggning av elevernas beteenden och problematik

(Skolverket, 2019). Under 1940–50 talet pågick flera studier på elevers hälsa, där det i jämförelse med idag inte var barnen själva som berättade om sitt mående utan det var lärarna och föräldrarnas perspektiv som lyftes fram (Gustafsson, 2009). Elevvården utvecklades och tillfördes med skolkuratorer och skolpsykologer efter att

Skolkommissionen år 1946 fastslog att Skolhälsovårdens hälsoarbete skulle inriktas mot hälsa för lärande - lärande för hälsa. Avskild specialundervisning utvecklades även i samband med detta som var tillägnat elever med svårigheter och avvikande beteenden.

Det var under 1960-talet som elevvården i samråd med lärarens kompetens började arbeta med det förebyggande arbetet mot elevers skolproblematik (Skolverket, 2019).

Begreppet elevhälsa ersatte den tidigare kritiserade benämningen elevvård, detta för att skolan inte ska vara en institution för att vårda elever såsom det tidigare namnet gav en klang av (Gustafsson, 2009).

(11)

6 I Skollagen (SFS 2010:800) beskrivs det att alla elever inom skolans organisation ska omslutas av elevhälsans arbete som inkluderar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska verka förebyggande och

hälsofrämjande. Fokusen ligger på att eleverna ska ges förutsättningar och stöd för att kunna uppnå de mål som utbildningen har. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog för att kunna tillgodose behovet hos eleverna (ibid.).

Elevhälsan ska utifrån ett salutogent perspektiv på hälsa fokusera på det friska hos varje elev. Elevhälsans kompetens ska bidra till en helhetsorienterad lösning och syn

(Neuman & Sjöberg, 2018). I elevhälsans arbete inkluderas alla elever och inte endast de som är i behov av särskilt stöd (Gustafsson, 2009). Elevhälsan är en hälsofrämjande resurs som i samverkan med övrig skolpersonal ska bidra till skapandet av trygga miljöer som främjar elevers fortsatta lärande, utveckling samt hälsa (Skolverket, 2016;

Socialstyrelsen, 2016). På varje skola har rektorn det yttersta ansvaret och har därmed en skyldighet att se till att elevhälsans arbete fungerar och att de elever som är i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver. Eleverna har rätt till en likvärdig skolgång oavsett skolans resurser, eleven ska ges det stöd som behövs för att kunna nå lärandemålen (Gustafsson, 2009).

Elevhälsan ska stödja skolan och därmed vara integrerad i skolans pedagogiska

verksamhet. De ska bidra till hållbar utveckling av lärandemiljön som stöd för elevernas hälsa, lärande och utveckling mot målen för att hålla en bra standard (Gustafsson, 2009;

Nilsson, 2014; Neuman & Sjöberg, 2018). Gustafsson (2009) lyfter att det finns en risk med att elevhälsan ska främja lärandet och det kan lätt bli ett ensidigt fokus på elevers prestationer utifrån betygskriterierna. Därmed att detta ensamt ska motivera elevernas måluppfyllelse att vilja lära blir problematiskt. I det hälsofrämjande arbetet i skolan har lärande och hälsa ett samband och därför är det väsentligt med en fungerande

lärandemiljö, gruppgemenskap och engagerade lärare. Elevhälsa handlar om hur eleven blir bemött av läraren och personalen på skolan, social bekräftelse är betydelsefullt.

Gustafsson (2009) och Nilsson (2014) beskriver att relationen mellan elev och lärare har en betydande roll för elevens utveckling och lärande samt i det hälsofrämjande arbetet.

Skolans värdegrund och uppdrag ser till människans utveckling och mående. Skolan ska aktivt medvetandegöra och lära elever om de normer och värderingar som finns i vårt samhälle samt att låta dem upptäcka sitt individuella uttryck i vardagens praktiska sammanhang. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument som alla som arbetar i skolan ska följa(Skolverket, 2019). Det ska finnas ett elevhälsoteam tillgängligt på varje skola som arbetar för att främja elevers hälsa, deras ansvar är att förebygga samt stödja elever med svårigheter (Gustafsson, 2009; Hjörne & Säljö, 2014). I

elevhälsoteamen samlas flera olika professioner och genom olika kompetenser och expertkunskaper breddas helhetsperspektivet som eftersträvas inom skolan. Vilket bidrar till en lösningsorienterad strategi på de problem som uppkommer inom skolans organisation. Det är inom elevhälsoteamen som beslut fattas samt att de finner lösningar på problem som uppkommit bland eleverna i skolan (Hjörne & Säljö, 2014).

(12)

7 I elevhälsans uppdrag ingår det även i värdegrundsarbetet att arbeta mot och undervisa om kränkande behandling, att erbjudas ett konsekvent tänk kring tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex och samlevnad. Det hälsofrämjande arbetet är brett som kan förstås ur olika perspektiv och har olika mål. Olika yrkeskategorier har olika benämningar och begrepp som berör arbetet som innebär att jobba hälsofrämjande.

Dessa begrepp finns till för att rikta in hur och via vilka metoder yrkesprofessionen arbetar. Exempel på begrepp och verktyg som kan användas inom det hälsofrämjande arbetet är: förebygga, främja, empowerment, coping, hälsofrämjande, och används sedan i skolutvecklingen och styr de teorier som hälsoarbetet utvecklas inom (Nilsson, 2014).

2.3 Hälsa

I skolans uppdrag ingår det att arbeta med hela människan för att utveckla och stärka ett hållbart lärande, inom uppdraget ingår hälsa och välmående, detta bör också då förstås utifrån vad begreppet hälsa innebär i skolans värld. Persson och Haraldsson (2017) samt Nilsson (2014) beskriver hur barn idag spenderar större delen av sin vakna tid i skolan och allt som berör hälsa bör därför diskuteras i skolan; livsstil, beteenden, attityder, då de formas av och i skolan. Sambandet mellan lärande och hälsa är just nu i fokus, detta lyfter Kungliga Vetenskapsakademin (2010) och Burton, Lydon, D’Alessandro och Koestner (2006) där samband har synliggjorts mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultatet påvisade att god hälsa bidrar till välbefinnande som i sin tur leder till bättre villkor för skolprestationer och lärande. Mående är något som ska ses utifrån ett helhetsperspektiv, prestationer i skolan påverkar måendet och självförtroendet och självbilden negativt, men det agerar åt båda håll eftersom forskningen även visar på att dålig självkänsla och självbild även sänker prestationerna i skolan. Dessa dåliga

attityder och beteenden hänger ihop och kan vara svåra att särskilja (Burton et al., 2006;

Nilsson, 2014; Persson och Haraldsson, 2017).

Jacobsson och Jakobsson (2018) beskriver vikten av att ha förståelse kring vad begreppet hälsa betyder i skolans verksamhet. Det är viktigt att ta tillvara på elevers upplevelser kring hälsa så att en grundläggande förståelse skapas kring en gemensam syn på vad hälsa är. Detta kan även bidra till att skolpersonalens perspektiv på hälsa synliggörs och diskuteras, så att en gemensam syn finns för hur det bör undervisas och talas om (Jacobsson & Jakobsson, 2018). För att kunna definiera och arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv bör först en grundläggande förståelse finnas för begreppet hälsa. Det är ett svårdefinierat begrepp och olika vetenskaper vänder sig till olika översättningar, olika perspektiv och som är kopplat till varje individs personliga uppfattning, inställning, förhållningssätt samt attityder (Medin & Alexanderson, 2000;

Jacobsson, 2011). Gustafsson (2009) beskriver också att definiera vad hälsa är, kan tyckas svårt men ses som en nödvändighet för de perspektiven samt konsekvenser det kan ha i praktiken. Jacobsson (2011) beskriver begreppet från ett historiskt perspektiv, hälsa härstammar från det latinska ordet Salus som betyder hel och eller lycka, samt förknippas det med friskhet, kraft, en helhet av hälsosamma vanor för både kropp och

(13)

8 själ. WHO har under flera tillfällen omformulerat betydelsen av begreppet hälsa och dess innebörd, vid 1948 löd definitionen;

“Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp” (Jacobsson, 2011, s. 96)

Efter det definierades begreppet hälsa till att bli av mer holistisk art, hälsa handlar inte endast om det kroppsliga utan om helheten runt omkring människans liv. Delar som berör människans själ, den sociala kontexten, miljön, livssituation samt sexualitet. 1986 gjordes den nya definitionen baserad på denna syn som löd;

Hälsa ses som en resurs i vardagslivet, inte med livet. Hälsa är ett positivt koncept som betonar sociala och individuella resurser såväl som fysisk förmåga” (Jacobsson, 2011, s.

96)

Under 1990-talet gjordes ytterligare utveckling av begreppet, då betonades vikten på fyra kvalitéer och värdebegrepp med människans rätt till ett “långt liv, friskt liv, rikt liv och ett jämlikt liv” (Jacobsson, 2011, s. 96). WHO lyfte begreppet hälsa vid denna tid som en mänsklig rättighet samt att det ska arbetas aktivt med ett hälsofrämjande arbete i samhället, på regional, nationell samt internationell nivå. Det finns andra översättningar av begreppet hälsa, och beroende på vilken vetenskap som använder begreppet.

Gustafsson (2009) lyfter folkhälsovetaren och utvecklingspsykologen Emmy Werner som en av de som definierar hälsa “Hälsa är förmågan att älska, leka, arbeta och förvänta sig gott.” (Gustafsson, 2009, s. 28).

WHO - Health for all 1999 beskrev att vid 2020 var målet att 95 procent av Europas alla elever erbjudas utbildning och information om hälsa, i vilket det ingår samtal om

demokrati, värdegrunden, för att individen själv ska kunna ta ansvar och initiativ i sitt liv, verka för ett hälsosammare liv, och att aktivt delta i samhället som ansvarig frisk demokratisk medborgare (Persson & Haraldsson, 2017). Det ingår idag i svenska skolans värdegrundsarbete att arbeta med dessa frågor, punkter och perspektiv på hälsoarbete utifrån en demokratiskt grund (Skolverket, 2019). Hälsa idag i skolans verksamheter, måste förstås utifrån ett holistiskt perspektiv för att förstås i sin fulla kontext för ett hälsofrämjande arbete. Samspelet mellan alla väsentliga parter som ingår i begreppet hälsa måste samspela och beaktas som innefattar de fysiska, psykiska, sociala, samhälleliga, sexuella samt existentiella faktorerna. Utifrån detta kan begreppet hälsa betraktas utifrån två perspektiv, Patogenes och Salutogenes (Jacobsson, 2011).

2.4 Det hälsofrämjande arbetet

Barn och unga befinner sig inom skolans verksamhet större delen av sin vakna tid, därför är det viktigt att skolan ska verka för barns lärande, erfarenheter, hälsa och välbefinnande (Nilsson 2014; Persson & Haraldsson, 2017). Skolverket (2019) lyfter aktuell forskning likt titeln till arbetet-hälsa för lärande, lärande för hälsa, hur tyngden ligger på att i skolans uppdrag öka kunskapen och förståelsen till hur lärande och hälsa

(14)

9 påverkar varandra. Skolan har ett ansvar att erbjuda eleven en trygg miljö som främjar hälsa och lärande. Genom att utbilda eleverna om relationen mellan prestation och hälsa, finns större chans för eleverna att må bra och verka hälsofrämjande i sina egna liv framåt (Warne, Snyder, Gillander & Gådin, 2013). Det är av vikt att förtydliga det förebyggande och det hälsofrämjande uppdraget gemensamt genom hela skolans uppdrag och verksamheter. Begreppet, betydelsen och innehållet av det hälsofrämjande arbetet innebär kortfattat den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa samt förbättra den (Skolverket, 2019). Medin och Alexanderson (2000) beskriver det hälsofrämjande begreppet som ett mer svårdefinierat begrepp än hälsa, eftersom det också har flera definitioner. En av dessa definitioner är att det

hälsofrämjande begreppet kan ses som ett paraplybegrepp, som omfattar hur människan främjar all form av hälsa. I och med att definitionen hälsa kan skilja sig åt har det olika betydelser utifrån samhällskontext eller individnivå.

Jacobsson (2011) lyfter vikten av att arbeta utifrån barnets bästa för ett hållbart

hälsofrämjande perspektiv utifrån barnkonventionen. Det ska arbetas utifrån ett fokus på barns lärande och uppväxtvillkor utifrån ett helhetsperspektiv, i detta inkluderas skolan och fritidshemmets miljö. Lagen (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020, och är idag lagstadgat. Persson och Haraldsson (2013) beskriver också vikten av att aktivt jobba med hälsofrämjande samt med förebyggande insatser, vilket ingår i elevhälsoteamets arbetsbeskrivning.

Jacobsson, (2011) lyfter den rådande samhällsutvecklingen som oroväckande gällande barns psykiska samt mentala hälsa. Fler barn känner sig stressade ner i de yngre skolåldrarna, skola och fritidshemmet har en betydelsefull roll i att hantera denna

hälsoutveckling och aktivt motarbeta denna negativa påverkan på barn och ungas hälsa.

Skolverket (2019) belyser att sambandet mellan lärande och hälsa är starkt förknippat och i likhet till vad Jacobsson (2011) menar är det därför av vikt att skolans olika verksamheter aktivt motverkar denna negativa utveckling. Vidare beskriver Gustafsson (2009) för ett aktivt och fungerande hälsofrämjande arbete, krävs det att alla parter står som enad front inom skolväsendet. Guvå och Hylander (2012) poängterar att det hälsofrämjande arbetet är utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa och inte inriktad på specifika elever, utan det är ett övergripande förhållningssätt på hälsa för alla elever och lärandemiljön i sin helhet. Ett salutogent synsätt på elevers hälsa sker genom att främja det fungerande och friska hos varje elev. Warne et al. (2013) beskriver i likhet med vad Guvå och Hylander (2012) beskrev med det hälsofrämjande uppdraget, att det är viktigt för elever att känna sig sedda, hörda och viktiga i skolans olika sammanhang för att må bra och kunna prestera.

Skolan har ett stort och viktigt uppdrag att arbeta hälsofrämjande. Persson och

Haraldsson (2017) lyfter i sin studie att perspektivet från skolledningen fattas inom det forskning som bedrivs om hur skolor och dess verksamheter verkar hälsofrämjande.

Studien har tagit fram olika kategorier som lyfter de olika områden som berörs av det aktiva arbetet med hälsofrämjande arbete i skolan, inom dessa kategorier ingår teman som: Organisation och samverkan, förbättringar och de yttre faktorernas påverkan samt

(15)

10 stärkandet av individen. Ett hälsofrämjande arbete ska ske på olika nivåer i samhället, inkluderat i detta är skolans samt fritidshemmets arbete och uppdrag för att påverka individen. Det är också upp till individen att möta dessa perspektiv och dennes upplevda dimensioner av begreppets innebörd. Studien påvisade ett salutogent perspektiv

gentemot hälsa för att stärka den generella hälsan i skolan. Jacobsson och Jakobsson (2018) beskriver ett salutogent perspektiv på hälsa utifrån ett lärandeperspektiv. Inom skolans olika verksamheter och uppdrag kan då personalen fånga upp de elevsamtal som sker som sedan kan användas framåtsyftande i det hälsofrämjande arbetet. Denna

kontakt mellan vuxen och elev är av vikt för att kunna använda de samtal som underlag för framtida diskussioner och lektionstillfällen om hälsa (ibid.). Deras studie visade att elever som utvecklat förmågan att kunna tala om hälsa, och inte har ett pressat

förhållningssätt. Genom denna kunskap har eleverna förmågan att hantera, begripa och se till hälsa som något meningsfullt. För att det ska uppnås bör elevhälsans kunskaper förenas av både teori och praktik för ett hållbart lärande till hälsa. Arbetet kan därmed främjas ur ett salutogent perspektiv (Jacobsson & Jakobsson, 2018).

Skolans miljö ska ses över och anpassas för att bemöta elevers behov samt personalens utmaningar och hinder i det vardagliga livet. Det behövs dessutom struktur gällande verksamhetens uppdrag och gott samarbete mellan kollegor och vårdnadshavare samt elevernas perspektiv behöver synliggöras. En annan viktig aspekt är att miljön innefattar den psykosociala miljön och att det aktivt diskuteras om de negativa beteenden och mående som påverkar varandra (Persson & Haraldsson, 2017). Persson och Haraldsson (ibid.) samt Hjörne och Säljö (2014) beskriver hur det pedagogiska ledarskapet samt elevhälsoteamens attityder och perspektiv bör ses över för en skola med gemensamma mål och metoder för att verka hälsofrämjande. Utifrån tidigare studier synliggörs att ett gemensamt och kollegialt synsätt bidrar till en samförståelse. Tidigare tradition av det hälsofrämjande arbetet har stått i förgrunden till det förebyggande och åtgärdande arbetet i skolan. Guvå och Hylanders (2012) studie påvisar en stark vilja om att arbeta med främjande framför det förbyggande och åtgärdande hälsoarbetet inom skolan.

Studien påvisar en traditionell syn på det hälsofrämjande arbetet som upplevs svår att bryta.

Skolverket (2019) lyfter det kategoriska och relationella perspektiven gentemot det hälsofrämjande arbetet. Dessa kan ses som en förklaringsmodell baserat på elevers svårigheter. Det kategoriska perspektivet grundar sig i att elevers problematik förklaras genom den mänskliga faktorn på individnivå. Det relationella perspektivet innebär förståelsen av en elevs problematik utifrån hur samspelet mellan individen gentemot omgivningen ser ut och hur detta påverkar individen. Dessa perspektiv återfinns inom det hälsovetenskapliga området och Aaron Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet samt inom KASAM (Skolverket, 2019). Likt dessa perspektiv tog även Persson och Haraldssons (2017) fram i sin studie en kategoriseringsmodell som förklaring för hur det hälsofrämjande arbetet kan se ut samt förbättras. Dessa

kategoriseringar representerar studiens resultat efter de behov och beröringspunkter som ansågs behöva utvecklas för att uppnå samt arbeta för hälsofrämjande metoder i skolan.

(16)

11 De olika kategorierna var uppbyggda på tre huvudkategorier sammanlagt 10

underkategorier som beskriver följande områden:

Verksamheten och samverkan- som lyfter vikten av ledarskapet, samarbete mellan kollegor och vårdnadshavare samt hur kompetens kommer tillrätta.

Fysiska och psykosociala miljön- Miljöns påfrestningar och påverkan som berör elevens deltagande samt involvering. Dessutom arbetsmiljön, sociala nätverkets påverkan för hur miljön uppfattas av den enskilde individen.

Stärkandet av individen- som handlar om bekräftandet av individens förmågor, stöd, omvårdande perspektiv och tillit, detta för att delvis undervisa den enskilde om vad hälsa är men också för att gynna den större gruppens syn och perspektiv gentemot hälsofrämjande metoder.

2.5 Samverkan

Samverkan enligt Nationalencyklopedin betyder: ett gemensamt handlande för visst syfte. Samverkan kan i vid mening enligt Josefsson (2007) ses som en absolut nödvändighet för att möta människans komplexa behov och situationer i dagens

samhälle. Samverkan syftar mot att motverka splittring och bidra till förbättrad kvalitet i exempelvis organisationer och verksamheter. Genom att flera olika verksamheter

medverkar och bidrar med resurser, kunskap samt kompetens för ett kompletterande kunskapstillägg. I skolans styrdokument beskrivs det att ett samarbete och samverkan inom skolans organisation ska finnas och aktivt jobbas mot. Alla som arbetar inom skolans verksamhet, oavsett yrkeskategori bär på ett ansvar att samverkan ska fungera (Skolverket, 2011). Pihlgren (2017) beskriver att samverkansarbetet inte alltid har varit enkelt inom skolans verksamhet eftersom den traditionella skolan haft en högre

hierarkisk position gentemot fritidshemmet. Trots denna tidigare motsättning för samverkan inom skolan finns nu en ny kultur av samförstånd. En gemensam syn på hur verksamheterna kan se ut och utvecklas stärker det hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag.

Medin och Alexanderson (2000) menar att samverkan har en betydande del i det hälsofrämjande arbetet och det är viktigt att det finns en gemensam förståelse samt syn på vad hälsa är. Lika väl har individen även en viktig del i det hälsofrämjande arbetet.

Josefsson (2007) poängterar samverkan som en viktig funktion i skolans värld, inte minst för barn i utsatta situationer och vid krishantering. Vidare beskrivs att genom god samverkan kan insatser sättas in i ett tidigt skede och mindre omfattande och

kostsamma situationer uppstå. Samverkan bidrar också till en helhetssyn i bedömning och insatser i arbete med barn (ibid.). Framåt bör helhetsperspektivet breddas till elevens hela dag i skolans olika verksamheter, detta lyfter Pihlgren (2015) att det är av vikt för ett hållbart arbete inom det hälsofrämjande uppdraget genom skolans alla verksamheter. Ett exempel på detta är när det ska göras individuella utvecklingsplaner samt åtgärdsprogram i skolan. Då fattas ofta fritidshemmets perspektiv på elevens hela dag. Pihlgren (ibid.) lyfter vikten av att inkludera fritidshemmet i arbetet med

utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, detta för att fritidspersonalen kan bidra med viktig kännedom om elevens behov och beteenden när dessa program skapas. Det är

(17)

12 därför betydelsefullt att fritidspersonalen samverkar med resterande team som utformar programmen. Eftersom fritidshemmet måste erhålla informationen som bifogas under mötena så inkluderas fritidshemmets miljö som en del av åtgärden för eleven. Det som lyfts som relevant och viktig för personal om specifika elever är likväl viktiga för fritidshemmets personal att ta hänsyn till och ha kännedom om (ibid.).

Hjörne och Säljö (2014) samt Josefsson (2007) lyfter att tidigare forskning visat på att tvärvetenskapligt samarbete mellan olika professioner och dess kompetenser inte har varit så framgångsrikt som förväntat. För att arbetet inom multiprofessionella team ska fungera och nå framgång behövs det att de medverkade har liknande uppfattningar, att det finns fungerande samspel och ett självreflekterande förhållningssätt. Enligt tidigare studier om samverkansprojekt lyfter Josefsson (ibid.) att en asymmetri finns i relationen mellan yrkesgrupperna vilket kan leda till stora svårigheter om de ej samverkar mot ett centralt mål. Guvå och Hylanders (2012) studie visar på att samverkan inom skolans hälsofrämjande arbete med olika yrkesprofessioner behöver tillämpa konstruktiv kommunikation samt förhållningssätt. Studien belyser att de olika professionernas kompetenser inte ska misstas för individuellt tyckande. På detta sätt tillvaratas och välkomnas de olika kompetenserna som de olika yrkeskategorierna besitter och möts i en samsyn.

Historiskt sätt har ett åtgärdande perspektiv delvis dominerat både skolans pedagogiska verksamheter samt elevhälsans arbete för de hälsoperspektiv som tillämpats inom det hälsoinriktade arbetet. Detta kan således ses utifrån ett patogent perspektiv som tidigare utgjort normen för synen på hälsa. Tidigare forskning lyfter att det hälsofrämjande arbetet och samverkansuppdraget brister och att forskningen tyder på en strävan mot ett främjande syfte, utifrån ett salutogent perspektiv för skolans hälsofrämjande arbete. Det synliggörs att det traditionella förhållningssättet för elevers hälsa inom skolans alla verksamheter kvarstår och utvecklas långsamt.

Begreppet hälsa bör ha en gemensam innebörd av personal på skolan, mellan

professionerna samt att det hälsofrämjande arbetet ska ske fortlöpande och genom en samsyn. Samverkansuppdraget beskrivs som ett av de viktigaste verktygen för en gemensam samsyn för skolans gemensamma hälsoarbete.

(18)

13

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt presenteras de valda teoretiska utgångspunkterna som är det

salutogena perspektivet samt känsla av sammanhang (KASAM). Studiens syfte berör hälsa, därför är en teori som baseras på olika aspekter av vad hälsa är relevant för studiens tema och studieobjekt. Dessa teorier kommer att lyftas som en central del i elevhälsoarbetet samt inom fritidshemmets verksamhets uppdrag. För att förstå studiens tema samt utformning kring det hälsofrämjande arbetet, bör en grundläggande förståelse för det salutogena perspektivet finnas samt förståelse kring hur känsla av sammanhang (KASAM) har sitt ursprung i detta. Genom dessa perspektiv synliggörs det arbete som sker om hälsa, genom hälsofrämjande metoder. Nedan beskrivs den historiska

bakgrunden till dessa teorier och perspektiv som ska förstås utifrån teoretisk bakgrund till detta arbete.

Aaron Antonovsky (1923–1994) var professor i medicinsk sociologi samt föreståndare vid hälsovetenskapliga fakulteten vid bland annat vid University of Negev, Israel. Han var forskare samt grundare till det salutogena perspektivet, som verkar som motpol mot det patogena perspektivet. Detta för att det i hans mening fattades ett perspektiv i sättet att se på, samt behandla allt som berör vad hälsa innebär. Hälsa enligt Antonovsky (2005) är ett föränderligt tillstånd ett kontinuum. Där hälsa ses som en pendel mellan negativ samt positiv pol. Genom att sträva mot den positiva polen och främja olika hälsoperspektiv, rör sig pendeln mot den friska - positiva polen (salutogena). När pendeln istället rör sig ifrån den negativa polen (patogent) perspektiv, är fokus istället förebyggande. Antonovsky såg att det fattades perspektiv för att förstå hälsa som ett helhetsperspektiv och genom det salutogena perspektivet kom det en förklaringsmodell där aspekter som anses vara viktiga för hälsan samt känslan av olika tillstånd lyfts.

Känsla av sammanhang (KASAM) är idag ett mycket välkänt begrepp samt teori som används i allt ifrån hälsovetenskap, medicinsk forskning, affärsmodeller för

arbetsplatsmiljö och dessutom inom skolans värld och pedagogiken. Följande teoribeskrivning kommer att agera som bakgrund till hur analysen kommer att struktureras samt analyseras. Detta arbete har baserats på det salutogena perspektivet gentemot hälsa och genom det hälsofrämjande begreppet samt KASAM.

3.1 Det salutogena perspektivet

Aaron Antonovsky (2005) menar att genom det salutogena perspektivet kan hälsa ses och tänkas som ett kontinuum. Patogena perspektivet är det traditionella sättet att se på hälsa, en dikotomi, ett tudelat perspektiv mellan det friska och sjuka. I det patogena perspektivet fokuseras det på att försöka hitta sätt att förebygga och hitta orsaken till sjukdomar medan det salutogena perspektivet fokuserar på rehabilitering av människor och att främja det friska. Hälsa ses som ett kontinuum mellan den friska och sjuka polen, där fokus hamnar på det friska hos varje individ som handlar om en vilja att kontinuerligt bibehålla samt främja det som är friskt istället för att bekämpa det som är avvikande (Antonovsky, 2005). För att undersöka och förstå hur det hälsofrämjande arbetet inom skolans organisation fungerar har det salutogena perspektivet och teorin

(19)

14 använts i studien för att analysera studiens resultat. Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent sätt att tänka kring att främja hälsa hos människor.

3.2 Känsla av sammanhang (KASAM)

Som ovan beskrivet är hälsa ett kontinuum med negativ samt positiv pol, i denna pendel kan känsla av sammanhang ses som olika verktyg och resurser för att främja och mäta det friska. Antonovsky (2005) beskriver att hälsa ska ses som ett helhetsperspektiv där både det fysiska samt psykiska ska ses som en enhet. En individ kan vara sjuk i kroppen men uppfatta sin hälsa positiv och må bra, och vice versa beroende på hur personen i fråga upplever sig ha hög eller låg känsla av sammanhang. KASAM gör begreppet hälsa mer mätbart utifrån fler aspekter samt nyanser i hur människor mår och uppfattar sitt mående, Antonovsky fann att känslan av sammanhang hade en avgörande betydelse för individens välbefinnande. Begreppet KASAM definieras som;

En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög

sannolikhet för saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig.

(Antonovsky, 1991, s. 13)

Genom ett salutogent perspektiv på hälsa, kan fokus ligga på att främja det friska valen, beteenden och tillstånden hos individen för hälsan. Likaså kan vissa resurser påverka aktiva handlingar som görs för att främja hälsa. Dessa resurser som påverkar hälsa mot den positiva polen genom KASAM är de förmågor människor kan använda sig av för att begripa, hantera samt att skapa mening genom i olika livssituationer (Antonovsky, 2005). Nedan beskrivs, begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet som utgör grunden för vad känsla av sammanhang (KASAM) innebär.

Begriplighet: hur individen - till vilken utsträckning denne upplever inre samt yttre stimuli som greppbart och förståeligt, alltså om personen ser situationen som kaotiskt eller strukturerad. Finns det en förståelse hos individen för hur denne ska agera blir det lättare att kommunicera. En person med hög känsla av begriplighet förväntar sig att framtidens oförutsedda situationer går att möta, ordna samt förklara.

Hanterbarhet: beskriver till den förmåga en individ själv eller med hjälp av andra kan hantera de olika situationer som kan uppstå. Vilka personliga resurser denne har,

materiella, relationella samt sociala. Om en individ uppfattar att denne har stöd av dessa aspekter eller människor, uppfattas det som att individen upplever sig ha hög

hanterbarhet och situationen uppfattas sällan lika hopplös. Om en person har låg hanterbarhet hamnar denne ofta i en offersituation och livet upplevs orättvist.

Meningsfullhet: är de situationer som en individ kan uppfatta som värdefulla, värda att engagera sig i, känslomässiga investeringar samt andra typer av insatser som är

motivationsdrivande. En person med hög meningsfullhet ifrågasätter ej sitt engagemang utan känner sig driven och hängiven till situationen samt livet. En person med låg meningsfullhet kan i värsta fall känna sig tyngda av livets alla krav och ej finna mening med någon av de olika aspekter som berikar det vardagliga livet (Antonovsky, 2005).

(20)

15 För att kunna synliggöra ett salutogent perspektiv gentemot hälsa behövs olika typer av verktyg för att nå hälsans olika nyanser. Genom ett verktyg som KASAM, blir det lättare att mäta hur olika nivåer och situationer kan förändras, bättras samt främjas ur en hälsosynpunkt. I detta arbete är den salutogena synen på hälsa genom KASAM ett hjälpsamt verktyg för att nå ett starkare gemensamt hälsofrämjande arbete i skolan.

(21)

16

4. Metod

Valet av metod skapades utifrån studiens syfte som är att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam (EHT) arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. På grund av studiens tema valde vi därför att studera de olika professionernas (fritidslärare samt skolkuratorer och skolsköterskor) utsagor kring studiens syfte och frågeställningar.

Genom kvalitativ metod har vi lånat in hjälpmedel som vanligtvis förknippas med den kvantitativa metoden, men detta kan även i enlighet med Bryman (2011) användas inom den kvalitativa forskningen. Vi valde dessa lånade metoder för studiens utformning/

datainsamling i rådande pandemiläge. Enkät som vanligtvis förknippas med den kvantitativa metoden är i denna studie utformad med endast öppna frågor, så att respondenterna utför en skriftlig intervju genom att besvara enkäten. Genom de olika urvalsmetoder som tillämpats kunde vi nå de valda respondentsgrupperna utifrån profession. Enkäten gjordes online för tillgänglighet samt för ett säkrare insamlingssätt av data. Studiens empiri består av utförligt skriftliga svar från respondenterna via online-enkäten. I detta avsnitt följer en beskrivning av datainsamlingsmetod med för, samt nackdelar med vald metod, sedan studiens urval, kortfattat om genomförandet, databearbetningsprocessen genom kategorisering och kodning, de etiska överväganden som gjordes samt validiteten och reliabiliteten.

4.1 Datainsamlingsmetod

Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod genom enkät med öppna frågor via ett online-dokument. Det var först menat att utföra semistrukturerade intervjuer på skolorna med yrkesprofessionerna inom elevhälsoteamet och fritidshemmet som studien berör. På grund av det rådande samhällsläget med Covid-19 tog vi beslutet att inte genomföra intervjuer på grund av att processen försvårades. Det var svårt att få till intervjuer både personligen och per telefon/Skype. Detta för att skolsköterskor under denna tid, fick göra stora omstruktureringar i sitt eget arbete samt stod under beredskap.

Möjligheten för att boka in intervju uteblev. Genom denna förändring gjordes den först tänkta kvalitativa semistrukturerade intervjuguiden om till en strukturerad intervjuguide, som vi sedan skapade till en online-enkät. Genom att använda en strukturerad

intervjuguide som mall för utformningen av enkäten underlättade denna registrering samt kategorisering av resultatet (Bryman, 2011). Datainsamlingsmetoden bestod av ett frågeformulär med öppna frågor som var uppbyggt utifrån den strukturerade

intervjuguiden. Frågorna är formulerade och riktade till de olika yrkesprofessionerna som studien baseras på, fritidshemmet och elevhälsoteamet. Frågorna i enkäten är öppna för att vi delvis genom denna metod ska kunna testa hypoteser och undersöka dessa företeelser samt undersöka deltagarnas upplevelser (Eriksson Barajas, Forsberg &

Wengström, 2013) av det valda fenomenet/temat. Fördelar med att ha öppna frågor i denna undersökning är i enlighet med Bryman (2011) att det ger utrymme för

oförutsedda samt egna svar. Dessutom blir inte respondenternas svar lika styrda genom riktade frågeformuleringar som i slutna frågor. Det ges möjlighet att belysa

respondenternas kunskapsnivå samt personliga kontext utifrån studiens tema och syfte (Bryman, 2011). En fördel med enkät i jämförelse med strukturerad samt

semistrukturerad intervju är att intervjuareffekten uteblir. Konsekvenserna av denna

(22)

17 effekt kan vara att tolkning görs och baseras delvis på intervjuarens uppfattning

kring respondentens, kön, etnicitet, samt sociala bakgrund (Bryman, 2011).

Genom att välja enkät som metod begränsas respondenterna till att inte kunna ställa följdfrågor och intervjuaren kan ej närvara för att hjälpa respondenterna vid uppkomst av frågor och/eller funderingar kring enkäten (Bryman, 2011). En annan viktig sak att ha i åtanke vid val av enkät som metod är att enkäter inte är lämpliga för alla

respondenter, exempelvis för en person med läs- och skrivsvårigheter, som kan uppfatta uppgiften som svår att genomföra och slutföra. Bryman (ibid.) beskriver dessutom att enkäter leder ofta till ett större bortfall av deltagare avseende besvarade enkäter. Det är viktigt att ha enkätens omfång i åtanke och att inte ha för långt eller svårt språkbruk som kan leda till att färre besvarar enkäten. Nackdel med öppna frågor är all data som ska kategoriseras, mänskliga aspekter och tolkningar från forskaren kan komma att påverka resultatet i större omfattning än stängda frågor av kvantitativ art som bearbetas.

Genom studiens utformning och valda teman har därför en online-enkät utformats.

Därefter publicerats för respondenterna att besvara, sju öppna frågor som berör nulägets samverkansuppdrag och det hälsofrämjande arbetet. För att synliggöra hur de olika respondenterna uppfattar samverkansuppdraget och det hälsofrämjande arbetet ur ett framåtsyftande perspektiv för att komma åt utrymme för utveckling och problem (se bilaga 2).

4.2 Urval

Urvalet grundade sig i studiens syfte att synliggöra professionernas perspektiv. Därför var det av intresse att verksam personal med rätt kompetens och perspektiv deltog i studien. Urvalet för denna studie kan beskrivas som ett strategiskt urval utifrån

deltagarnas profession (Barajas Eriksson, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens syfte och tema berör fritidshemmet samt elevhälsoteamets personal. De som deltog i studien var därför verksamma fritidslärare samt delar av elevhälsoteamets personal

(skolsköterskor och kuratorer). Därefter utifrån ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011), tog vi kontakt med potentiellt intresserade respondenter genom personliga kontakter och för att försäkra oss om tillräcklig insamlade data. Sedan bad vi dem dela länken till online-enkäten till sina kollegor inom samma profession. Detta i likhet med det som Bryman (2011) menar utgör ett snöbollsurval. I denna urvalsprocess är sannolikheten för en stor svarsfrekvens och deltagande hög, vilket är till fördel för denna studies omfattning och det faktum att studien tänkta metodval med intervju istället omarbetades till en online på grund av det rådande samhällsläget. Totalen av till de tillfrågade

respondenterna blev då 18 varav 13 besvarade enkäten. Endast fem stycken föll bort vilket motsvarar en svarsfrekvens på 72 procent sett utifrån kvantitativ metod. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.

4.3 Genomförande

I förväg hade utvalda enskilda personer givits information via ett utskickat

informationsbrev med tydliga instruktioner om enkätens syfte, kort bakgrund om ämnet samt de fyra grundläggande etiska principerna som vi är skyldiga att informera om

(23)

18 (Bryman, 2011). Detta gjordes så att vid tid för publicering av online-enkäten var

deltagarna delvis insatta i ämnet och medvetna om bifogad information om en

tidsbegränsning. I informationen tydliggjordes det även att frågorna var öppna och att respondenterna skulle besvara de så utförligt som möjligt. Online-enkäten var utformad med totalt sju frågor, fyra allmänna kring det hälsofrämjande arbetet sedan tre djupare frågor om det hälsofrämjande arbetet och samverkan för vardera profession. En utsaga för skolornas olika variabler för respondenternas svar kommer ej att presenteras i denna studie då fokus ligger på professionernas upplevelser kring studiens tema baserat på syfte och frågeställningar. Studien baseras på ett bekvämlighetsurval och delvis genom personliga kontakter, vid genomförandet, vet vi ej vem som besvarat vad. Allt via undersökningen har skett genom anonymitet, det enda som synliggjorts för oss har varit personens profession. Vi återkommer till detta under delrubriken etiska överväganden.

4.4 Databearbetning

Direkt vid insamling av enkäter via online-länken kunde insamlade data börja bearbetas, kategoriseras efter yrkesprofession samt efter de frågeställningar studien bygger på. Vid bearbetningen valde vi att läsa varje respondents enskilda svar. Det gjordes

anteckningar för att hitta likheter och skillnader samt se mönster inom samma

profession även för att kunna jämföra mot de andra professionernas svar. Denna process tillkom på grund av de rekommendationer som Bryman (2011) återger för kodning där en pågående process rekommenderas för att underlätta kodningsprocessen.

Kategoriseringen uppkom under databearbetningen och sammanställningen av enkäten, där återkommande olika teman synliggjordes i respondenternas svar. Varje tema som synliggjordes blev tilldelad en färg som blev det kodningssystem som studien sedan tematiseras efter. Detta för att agera som verktyg för att sortera och organisera sammanställningen. Genom det kodningssystem som utformats skapades två huvudkategorier baserat på de teman som synliggjorts och de frågeställningar som studien bygger på. De två huvudkategorierna är utifrån ett nuläges perspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, samverkan och hälsofrämjande idag och samverkan och hälsofrämjande imorgon. Genom detta kategoriseringssystem framkom

resultatsammanställningens viktigaste essens efter studiens valda teman och analysen bygger på samma system.

4.5 Etiska överväganden

Forskningen idag ställer höga krav på standard samt förhållningssätt när det gäller etiska principer. Ett examensarbete enligt Vetenskapsrådet (2017) klassificeras inte som forskning. Trots det har detta arbete strävat mot att förhållas till de fyra forskningsetiska principerna. Informationskravet innebär att information om studien ska delges till respondenterna angående dennes frivilliga medverkan samt det villkor som gäller för medverkan. Samtyckeskravet innebär att respondenterna medger ett samtycke att delta i studien samt att de kan välja fritt att avsäga sig sin medverkan. Konfidentialitetskravet menar att den insamlande informationen om deltagarnas personuppgifter behandlas med sekretess och det inte går att identifiera vilka som medverkat i studien. Nyttjandekravet innebär att den information som medverkarna delgivit endast får användas för studiens

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :