• No results found

”Att vi ska få en chans att visa att vi kan”: Integrationsprojektet Ronjabollen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Att vi ska få en chans att visa att vi kan”: Integrationsprojektet Ronjabollen"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Att vi ska få en chans att visa att vi kan”

Integrationsprojektet Ronjabollen

Arbresha Bega

Självständigt arbete/idrottsvetenskaplig magisteruppsats, 15 högskolepoäng

Datum: 07-06-21

Handledare: Tobias Stark

Examinator: Bo Carlsson

(2)

Abstract

Syftet med studien är att undersöka möjligheterna att få in flickor med utländsk bakgrund till en svensk idrottsförening utifrån ett integrationsprojekt. Ett vidare syfte var att undersöka vilka hinder det finns och hur dessa kan tacklas. Men också om det valda projektet bidrar med ny kunskap som kan underlätta för svenska idrottsföreningar i deras arbete med att få in flickor med utländsk bakgrund till deras föreningar.

Det framkommer i studien att integrationsprojektet har haft flera hinder vid utformandet av projektet, hinder hemifrån, skolan och ekonomiska hinder. Upplevda hinder hos föräldrar och skolor har tacklats genom god och tydlig kommunikation men också genom att öka kunskaperna kring varför projektet är viktigt och varför det är viktigt att flickorna är med.

Nyckelord: Integrationsprojekt, flickor, utländsk bakgrund, idrott.

(3)

Förord

Utformandet av denna studie har varit tufft men otroligt nyttigt. Jag vill först och främst börja med att tacka Eskilstuna United, Ronjabollen och framförallt Siri, som har underlättat min väg genom det här arbete men som också gav mig möjligheten att besöka ett utav deras pass. Tusen tack! Jag vill också tacka resterande respondenter som tog sig tid att besvara mina frågor, utan er inget resultat. Slutligen vill jag också passa på att tacka min handlare som med sina enorma kunskaper varit ett nyttigt stöd under arbetets gång.

Växjö, den 7 juni 2021

(4)

Innehållsförteckning

BAKGRUND ...7

PROBLEMFORMULERING ...8

SYFTE ...9

FÖRENING OCH PROJEKTARBETE ...21

TIDIGARE FORSKNING ...11

POTENTIELLA HINDER ...11

INTEGRATION GENOM IDROTTEN ...12

TEORI ...14

INTEGRATIONSMODELLEN ...14

SOCIALT KAPITAL...14

SOCIALISATIONEN ...15

METOD ...16

DATAINSAMLINGSMETOD ...16

INTERVJU OCH DATAANALYS ...17

URVAL ...17

RESPONDENTER...18

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ...19

GENOMFÖRANDET AV INTERVJUER ...19

KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK ...20

VALIDITET OCH RELIABILITET ...20

RESULTAT ...21

FRÅN IDÉ TILL PROJEKT ...21

VILKA HINDER OCH MÖJLIGHETER UPPLEVS FINNAS VID REKRYTERING AV FLICKOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND? ...22

HUR HAR OLIKA PARTER UPPLEVT PROJEKTETS FÖRDELAR OCH NACKDELAR? ...23

HUR BEHÖVER MAN ARBETA FÖR ATT FÅ IN FLER FLICKOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND IN I EN SVENSK IDROTTSFÖRENING? ...25

ANALYS ...27

DISKUSSION ...30

METODDISKUSSION ...30

VIDARE FORSKNING ...31

SLUTSATS ...32

REFERENSER ...33

BILAGOR ...35

(5)

Bakgrund

Idrottsrörelsen är Sveriges största demokratiska rörelse med 3,3 miljoner medlemmar i landet (Riksidrottsförbundet, 2018). Riksidrottsförbundet (RF) är den svenska idrottsrörelsens huvudorganisation och under sig har RF 19 distriktsförbund och 70 medlemsförbund. Förmågan att samla många invånare under samma tak gör den svenska idrotten till en viktig del av samhället och idrotten benämns oftast vara stor samhällsnytta. Den största samhällsnyttan är att idrottsrörelsen ger många barn- och ungdomar möjligheten att vara fysiskt aktiva. Barn- och ungdomar behöver enligt Folkhälsomyndigheten (2020) utöva minst 360 minuter i veckan på aktiviteter som är pulshöjande och belastande för skelett och muskulatur för att få rätt förutsättningar till god hälsa när en blir äldre.

RF:s strävar efter att samtliga idrottsföreningar i Sverige ska vara tillgängliga för alla barn och ungdomar oavsett ålder, kön, sexualitet, religion, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sätt att möjliggöra det är genom de styrdokument som RF har tagit fram som föreningar ska efterfölja. Idrottens påverkan på samhället har blivit mer uppmärksammad från statligt håll under senare år och även stödet till idrotten har ökat. Handslaget var det första öronmärkta stödet till Riksidrottsförbundet som gav dem möjligheten att göra större satsningar för att utveckla barn- och ungdomsidrotten. Stödet uppgick till en miljard kronor. Stödet ökade ytterligare med 500 miljoner kronor och ändrade namn från handslaget till Idrottslyftet (CIF, 2015). År 2016 höjdes stödet ytterligare till 550 miljoner kronor. Stödet var tänkt möjliggöra deltagandet av målgrupper som inte är aktiva i en idrottsförening, målgrupper som flickor med utländsk bakgrund, HBTQ - personer, funktionsnedsatta osv. Föreningar som vill driva projekt där syftet är att inkludera en eller flera av dessa målgrupper har möjlighet att söka stöd hos Riksidrottsförbundet och/eller kommunen för att få fler från målgrupperna i sin idrottsförening.

(6)

Problemformulering

Svenska idrottsföreningar ger många barn- och ungdomar möjligheten att tidigt få en demokratisk fostran, där individen tidigt lär sig att varje röst har ett värde.

Idrottsföreningar är också en mötesplats för gemenskap och ger individen möjligheter att träffa andra med liknande intressen men också lära sig vikten av varandras olikheter. Det ger också individen möjligheten att öka sin gemenskap, verktyg för godare fysisk- och psykisk hälsa. Idrotten har allt mer börjat användas i syfte om att integrera flyktingar och personer med utländsk bakgrund in i samhället, där målgrupperna får möjlighet att lära sig språket och öka sitt kontaktnät. Idrottens positiva påverkan på individen är många och därav anses det som en bra möjlighet om individen lyckas ta sig in i en förening.

Möjligheten att ta sig in i en förening upplevs som en svårighet för målgruppen flickor med utländsk bakgrund då endast 31% av flickor med utländsk bakgrund är aktiva i en idrottsförening (Claesson, 2010), jämfört med flickor med svensk bakgrund, där 47% av den målgruppen är aktiv. Då begreppet flickor med utländsk bakgrund är brett och inkluderar även flickor som är födda i Sverige men som har två föräldrar som är födda i ett annat land, blir deltagandet för flickor som är födda i ett annat land ännu lägre med endast 29% (Claesson, 2010). Sett till de fördelar som idrotten ger barn- och ungdomar, hamnar flickor med utländsk bakgrund i skymundan och får inte dessa fördelar och anledningarna till det upplevs vara många. Barn- och ungdomar med utländsk bakgrund upplever att de inte är välkomna till svenska idrottsföreningarna och känner sig exkluderade när de väl lyckas ta sig in i en förening. Det finns också målgrupper som får hinder hemifrån då idrott anses vara för pojkar, vilket förklarar att pojkar med utländsk bakgrund är lika aktiva som pojkar med svensk bakgrund (Claesson, 2010).

För att förstå målgruppen och problemet ytterligare anser författaren att det är av stor vikt att undersöka hur ett integrationsprojekt, som har målsättningen att få fler flickor med utländsk bakgrund in i svensk idrott, arbetar med frågan. Upplevs hindren vara lika stora som tidigare forskning lyfter upp och är dessa hinder omöjliga att ta sig över?

(7)

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att få in flickor med utländsk bakgrund in i svensk idrottsförening utifrån ett integrationsprojekt. Studien är ett samarbete med Eskilstuna United och ämnar belysa Ronjabollens möjligheter och svårigheter i deras arbete med att få in fler flickor med utländsk bakgrund i svensk idrottsförening. För att ge en djupgående syn på integrationsprojektet och deras arbete med den inaktiva målgruppen flickor med utländsk bakgrund kommer studien utgå utifrån fyra olika perspektiv. Dessa perspektiv är föreningens, målgruppens, RF-SISU Sörmland och ansvarig på en skola där projektet verkar.

Studien kommer att ställas upp utifrån följande frågeställning:

1. Vilka möjligheter och hinder upplevs finnas vid rekrytering av flickor med utländsk bakgrund?

2. Hur har olika parter upplevt projektets fördelar och nackdelar?

3. Bidrar Ronjabollen med ny kunskap om flickor med utländsk bakgrund som den svenska idrottsrörelsen kan ta lärdom av?

(8)
(9)

Tidigare forskning

I detta kapitel sker en sammanfattning av nationell och internationell forskning som finns inom ämnet. Då forskning inom denna typen av projekt är begränsat sker en sammanställning av de hinder som forskningen tidigare kommit fram till oavsett år av publicering av studien.

Potentiella hinder

Claessons (2010) studie visar att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterad i svensk idrottsförening. Endast 31% är aktiva i en idrottsförening och delas målgruppen upp ytterligare visar samma studie att endast 29% av flickorna som är födda i ett annat land är aktiva i en idrottsförening. Hedenborg & Hellborg (2017) har tittat närmare vilka orsakerna är. Hedenborg

& Hellborgs (2017) studie visar att målgruppen kommer från länder där idrott inte är organiserad på samma sätt som i Sverige. Flickorna har också andra krav som är främst kopplas till hemmet och i en del familjer upplevs idrott vara för killar. I Claessons (2010) visas att pojkar med utländsk bakgrund är aktiva i lika stor utsträckning som pojkar med svensk bakgrund.

Orsakerna till varför målgruppen är underrepresenterad upplevs vara många, en av orsakerna som lyfts upp i den studie som utformats av Hertting et. al (2012) är att målgruppen upplever att det används för lite kläderna i idrott. Även i andra länder upplevs hindren vara liknande. I den studie som gjorts i USA (Erickson, 2017) visar studien att i delstaten Minnesota där skoluniform är en del av barn- och ungdomars skolgång, upplevs uniformen vara utmanande för flickor som har muslimsk bakgrund. Författaren menar att skolan behöver vara mer inkluderande i klädseln istället för att få flickor att välja mellan att anpassa sig eller stå utanför.

Larsson (2017) är inne på samma slutsatser i sin studie och menar att klädseln är ett hinder för flickor inom vissa religioner.

Andra faktorer är att målgruppen helt enkelt inte hinner med och att det finns annat som är viktigare (Allender, Cowburn & Foster, 2006). Hedenborg & Hellborg (2017) skriver i sin rapport En ridsport för alla att människor målar oftast upp en bild av att flickor med utländsk bakgrund är förtryckta och det i sig blir ett hinder för målgruppen. Hedenborg & Hellborg (2017) nämner att avsaknaden av flickor med utländsk bakgrund syns också bland ledare, men

(10)

en annan målgrupp som saknas där är också föräldrar med utländsk bakgrund. Avsaknaden av personer med utländsk bakgrund blir allt högre ju högre upp i den idrottsliga hierarkin en kommer (Fundberg, 2009)

De pojkar som är aktiva i en fotbollsförening drömmer oftast om att bli fotbollsproffs, till skillnad från pojkar med svensk bakgrund. Anledningen till varför en väljer att delta varier beroende på vilken bakgrund och kön (Hedenborg & Hellborg, 2017). Studien lyfter också upp vikten av att flera engagerar sig i arbetet kring integration i idrotten.

Integration genom idrotten

Idrotten beskrivs som en integrationsarena där barn- och ungdomar med olika bakgrund möts under samma aktivitet under samma regler (Peterson, 2000). Därav anses idrotten vara ett bra ställa att integrera personer som nyligen kommit till Sverige. Strandbu (2002) menar att idrotten underlättar integrationen då reglerna i tex fotboll, är samma oavsett var individen kommer ifrån. Rizvi (2009) säger att personer med olika bakgrund och etniciteter behöver mötas för att integration ska ske. Idrottens fördel är att den har möjligheten att locka till sig många personer med olika bakgrunder och etniciteter därav anses idrotten vara ett rimligt ställe för integration. Det framgår också genom att den svenska staten ökar bidraget till idrottsföreningar där det finns möjlighet för föreningar ansöka som stöd för att starta och driva integrationsprojekt. Idrottsföreningar är positiva till det så länge föreningen får arbete med integration inom sina ramar och sport (Steling & Fahlén, 2016)

Det finns forskning som visar att barn- och ungdomar med utländsk bakgrund inte har större kunskaper om hur en svensk idrottsförening fungerar. Målgruppen saknar också kunskaper angående hur de kan bli medlem i en idrottsförening (Hertting & Karlefors, 2012). Men det finns också studier som visar att målgruppen tycker att kul att idrotta (Vikström & Grönkvist, 2015). Det är ett ställe där målgruppen kan utöka sitt sociala nätverk (Walseth, 2008). Trots det finns en vilja och att målgruppen uttrycker att idrotten är kul, upplever svenska idrottsföreningar att det är svårt att rekrytera personer med utländsk bakgrund (Lundvall, 2009). Orsakerna har uppgetts vara att det är för dyrt att idrotta (Riksidrottsförbundet, 2010),

(11)

men också att målgruppen också väntar på att bli inbjuden då de saknar kunskaper om hur en svensk idrottsförening fungerar (Hertting & Karlefors, 2016)

Hertting och Karlefors (2012) lyfter upp att omgivningen oftast eftersträvar och försöker få personer med utländsk bakgrund att passa in, dvs bli som ”oss” för att vara med istället för att försöka inkludera individer som dem är. Författarna menar att samhället fokuserar på det negativa istället för det positiva, det positiva kan till exempel vara de likheter vi människor delar oavsett bakgrund. Detta kan göra att personer med utländsk bakgrund kan känna exkluderade (Spaaij, 2015), som om att det är fel på dem. Carlman och Vikström (2018) lyfter upp problematiken i att låta ideella ledare lösa statens och samhällets arbete med integration, då det saknas kunskaper om dessa viktiga frågor.

(12)

Teori

I detta kapitel beskrivs de teoretiska utgångspunkterna som kommer att användas vid sammanställning av analysen. Integrationsmodellen, socialt kapital och socialisationen anses vara nödvändiga teorier att användas i denna studie sett till den tidigare forskning som visar vilka typ av hinder det finns och hur lösningen skulle kunna se ut.

Integrationsmodellen

Integrationsmodellen utgår från två huvudpunkter, strukturell och social integration.

Strukturella integration innefattar arbete och ekonomi. Social integration innebär den sociala relationen med andra människor som påverkar integration. Diaz (1993) beskriver integration som ett skeende när personer med utländsk och svensk bakgrund möts. Det är ett skeende där en person med utländsk bakgrund tar del av en organisation och lär sig av Sveriges kultur utan att förlora sin egen. Diaz beskriver det som att det är då integration sker som bäst, när en person får möjligheten att ta del av en annan kultur men också kunna behålla sin egen. Diaz (1993) beskriver den sociala faktorn som den viktigaste för att uppnå en lyckad integration, för ge personer med utländsk bakgrund möjligheten att socialisera sig behöver samhället bistå med hjälp. Den sociala integrationen är viktig för den strukturella integrationen. En person med utländsk bakgrund får möjlighet att lära sig det svenska språket bättre när hen träffar personer med svensk bakgrund. Det underlättar vid sökandet av jobb och ökar möjligheterna för hen att få ett jobb. Ett jobb skulle innebära att hen blir en del av samhället.

Socialt kapital

Socialt kapital enligt Bourdieu (1986) sker på olika plan och innebär de tillgångar individen har eller kan anskaffa sig, dessa fördelar kan användas för att uppå fördel i sin vardag. Det sociala nätverket får individen genom att gå med i olika nätverk eller organisationer, som tex idrottsförening. Ju bredare nätverk desto större möjlighet att uppnå integration. Utöver ovannämnda fördelar kan socialt kapital bidra till att stärka individen och hens mående (Putnam, 2000). Teorin kommer att användas gör att belysa det sociala kapitalet flickor med utländsk bakgrund missar genom att inte ha möjligheten att vara aktiva i en idrottsförening.

(13)

Socialisationen

Redan som små börjar människor bli medvetna om personlighet, något som följer med i åldern och utvecklas kraftigare ju äldre individen blir. Det finns många faktorer som påverkar individens utveckling. Den primära socialisationen är familjen, där lär sig individen om kulturer och beteenden som sätter grunden för utvecklingen och sin identitet. Grunden sätts främst av föräldrarna utifrån deras värderingar och normer. Föräldrarnas värderingar och normer blir barnets första sätt att se på omvärlden. I den primära socialisationen finns skolan också som vid tidig ålder får möjligheten att prägla barnets syn på omvärlden. Människan påverkas ständigt under livets gång och blir aldrig fullärd. Det finns ständigt människor som kommer in i våra liv och påverkar hur vi ser på samhället. Genom nära relationer med andra människor lär en sig att tycka men det kan förändras om människorna i den primära socialisationen själva blivit påverkade av andra i den primära socialisationen eller om människorna i den primära socialisationen byts ut (Berger &, Luckmann, 2007).

Den sekundera socialisationen, där gemenskap blir allt viktigare, där ingår idrottsföreningar och media som är med och påverkar människan under uppväxten (Giddens, 2015). Men också samhällets normer och värderingar. Beroende på vilket bakgrund föräldrarna har kan föräldrarnas och samhällets normer och värderingar vara olika varandra.

Denna teori kommer att användas för att belysa hur det primära och sekundera socialisationen påverkar flickor med utländsk bakgrund i samhället men också flickorna som deltar i Ronjabollen.

(14)

Metod

Nedan presenteras den metod som anses vara bäst lämpad för att besvara studiens syfte och frågeställning. Vidare beskrivs bearbetning och analys, källor, urval och en beskrivning av de respondenter som deltar i studien. Avslutningsvis beskrivs tillvägagångssättet vid genomförandet, etiska överväganden, validitet och reliabilitet.

Datainsamlingsmetod

Kvalitativ ansats anses vara bäst lämpad för studier där syftet är att samla in tankar, erfarenheter och upplevelser (Backman, 2009). Studien är således en kvalitativ studie då metoden anses vara bäst lämpad för att besvara studiens syfte och frågeställning. Idrottsföreningen Eskilstuna United har infört något nytt till sin omgivning, dvs ett projekt som behövs utvärderas. Projektet Ronjabollen har varit verksam i ca tre år och omgivningen har under denna tid hunnit få en uppfattning av projektet och dess påverkan på målgruppen flickor med utländsk bakgrund.

Studien är närmare bestämt en kvalitativ fallstudien. Det går att diskutera de för och nackdelar med denna typ av studie, nackdelarna anses vara att det blir svårt att jämföra studien med andra resultat.

Hassmén och Hassmén (2008) redogör olika intervjumetoderna vid en kvalitativ studie. En ostrukturerad intervjuform ger en möjligheter pratar om ämnet utifrån syfte och frågeställning men det finns ingen intervjuguide att förhålla sig till. Vid en semistrukturerad intervju utgår studien från en intervjuguide men denna typ av metod möjliggör att ställa frågor som dyker upp under intervjun. Det tredje, som är en strukturerad intervjumetod, innebär att forskaren förhåller sig strikt till intervjuguide. Bryman (2018) säger att en intervjuguide är bra att använda för att kunna hålla en röd tråd i intervjun och säkerställa att studiens syfte och frågeställning besvaras. Studien kommer att använda sig av en semistrukturerad metod för att möjliggöra följdfrågor om respondenterna kommer in på ämnen som forskaren inte har med i intervjuguiden. Intervjuguiden i studien kommer således ställas upp utifrån en semistrukturerad intervju då det ger möjligheten att ställa följdfrågor till respondenterna.

(15)

Intervju och dataanalys

Inför intervjutillfällena har fyra olika intervjuguider utformats utifrån respondenternas relation till projektet (Bilaga 1). Vid intervjutillfällena beskrivs respondenternas möjligheter att när som helst avbryta sitt deltagande och respondenten tillfrågas om tillåtelse att spela in samtalat och varför intervju spelas in. Efter intervjutillfällen transkriberas intervjuerna för att underlätta sammanställningen av resultatet. Efter transkriberingen har det gjorts färgkodning utifrån studien syfte, frågeställning och teoretiska perspektiv (Tjora 2012). Färgkodning underlättar en möjlig tematisk uppställning i resultatet. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med åtta olika personer varav ett tillfälle var en gruppintervju.

Urval

Respondenterna har valts utifrån de målgrupper som är aktiva inom Ronjabollen eller som har haft ett samarbete med Eskilstuna United inom projektet Ronjabollen. Genom en dialog med ansvarig på Ronjabollen har respondenter valts ut och kontaktats via email. Vid första kontakt har respondenterna fått en beskrivning av författaren, sedan en beskrivning av studiens syfte och vad det innebär för dem att tacka ja till att intervjun spelas in. Det genomfördes fem olika intervjuer. Två av intervjuerna var med två olika personer inom Eskilstuna United, projektansvarig och en ung rekryterad ledare. RF-SISU tackade ja till att vara med och intervjun gjordes med integrationsansvarige. Den fjärde var personal vid en skola där projektet verkar. Den sista intervjun var en gruppintervju med fyra flickor med utländsk bakgrund som deltar vid de pass som anordnas av Ronjabollen. Nedan görs en kort beskrivning av respondenterna och deras relation till Ronjabollen.

(16)

Respondenter

Projektansvarigför Ronjabollen är den enda respondent i studien som inte har fiktivt namn.

Hon har gått med på att vara synliga i studien. Anledningen till detta är att hon har väldigt stor roller i projektet och blir lätta att identifiera.

Projektansvarig Ronjabollen: Siri, aktiv inom Eskilstuna United som spelare.

Ledare: Arja, född i Afghanistan, 14 år och har bott i Sverige i fyra år.

RF-SISU Sörmland: hjälpt Eskilstuna United vid starten av projektet.

Ansvarig vid en skola: Ida, är den som haft mest kontakt med Ronjabollen på en utav skolorna där projektet verkar.

Gruppintervjun: Ingen av flickorna som deltar i studien är aktiva i en förening. Samtliga flickor har fiktiva namn. De fiktiva namnen är hämtade från Google men är vanliga namn i de länder flickorna är födda i eller har koppling till för att inte radera deras identitet.

Diana: flicka född i Kurdistan, 11 år, bott i Sverige i fem år.

Helin: flicka född i Kurdistan, 11 år, bott i Sverige i sju år.

Zainab: flicka född i Somalia, 12 år, bott i Sverige i två år.

Rima: flicka född i Sverige, 11 år, föräldrar födda i Irak.

(17)

Forskningsetiska överväganden

De etiska principerna som tagits fram av Vetenskapsrådet (2018) ämnar skydda respondenterna som deltar i studien. Nedan följer en beskrivning på de fyra etiska principerna som studien förhållit sig till.

1. Informationskravet: Forskarna ska informera respondenterna om studiens syfte, processen genom studien och att deras deltagande är frivilligt och att den när som helst kan avbrytas. Informationen har framförts vid första kontakt med respondenterna genom ett informationsbrev och vid intervjutillfällena. Då i denna studien framkommer individer som är under 16 år och behöver målsmanstillstånd, har informationsbrev skickats till föräldrarna också.

2. Samtyckeskravet: Respondenterna deltar utefter sina egna förutsättningar och kan när som helst avbryta sin medverkan. Då det framkommer minderåriga i studien har det krävts ett godkännande från föräldrar och av flickorna själva.

3. Konfidentialitetskravet: Informationen som tas emot av forskaren ska vara konfidentiellt. Forskaren ska förhålla sig till respondenternas önskemål om vad som ska tas med och inte tas med. Respondenterna ska ges möjligheten att vara anonyma.

Majoriteten i denna studien har fått fiktiva namn för att inte kunna identifieras av utomstående. Den som inte är anonyma har godkänt att medverka med sitt egna namn.

4. Nyttjandekravet: Det införskaffade materialet kommer endast användas i syfte att besvara syfte och frågeställning i denna studie. Inspelningar bör raderas efter transkribering för att dessa inte ska hamna i fel händer.

Genomförandet av intervjuer

Fyra av de fem intervjutillfällena har skett på plats i Eskilstuna. Författaren har deltagit vid ett träningsmoment för att se hur Ronjabollen är uppstyrd för att få en bättre och mer rättvis bild av projektet. En av intervjuerna har genomförts digitalt då det inte fanns möjlighet för författaren att åka till Eskilstuna fler gånger sett till den tidsram det fanns för studien.

(18)

Intervjuerna har genomförts med hjälp av intervjuguide. Fyra olika intervjuguider har behövt för att passa till respondenten och hens roll inom eller till projektet.

Källor och källkritik

Källa betyder referens, det används för att förstärka ett påstående i texten. Det finns regler för att kunna identifiera en trovärdig källa (Thurén, 2013). Fyra kriterier som kan användas vid bedömning av tillförlitligheten hos en källa är: Äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Med äkthet innebär att försäkra sig om att källan är den utger sig av att vara, var det är publicerad och vad syftet är. Tidssamband betyder när är källan publicerad, är källan aktuell? Kan en publicering som har publicerats år 1950 användas eller finns det mer färsk studie kring ämnet? Den tredje punkten, oberoende, innebär att källan uppger sina egna upplevelser och inte berättelser som har återberättats av andra människor. Tendensfrihet innebär att ha i åtanke på vem källan är och om hen har egna personliga åsikter. Berättelser kan förvrängas för att passa in i hens agenda.

Validitet och reliabilitet

Med validitet kan forskaren fråga sig hur väl hen undersöker det som ska undersökas och om genomförandet beskrivs noggrant och grundligt. (Kvale & Brinkmann, 2009). Med reliabilitet menas studiens tillförlitlighet, kan studien göras på samma sätt och få samma resultat? Då intervjuguiderna har utformats efter studiens syfte och frågeställning och respondenten ökar det studiens validitet och reliabilitet.

(19)

Resultat

Nedan redovisas material som samlats in genom de semistrukturerade intervjuer. Resultatet kommer att ställas upp efter följande ordning: Förening, RF-SISU Sörmland, Skola och målgrupp. Resultat ställs upp utifrån två av studiens frågeställning. Den tredje frågan i resultatet anses vara av relevans till fråga tre.

Förening och projektarbete: Introduktion av förening och projekt.

Eskilstuna United

Eskilstuna United är en damfotbollsförening som spelar i Allsvenskan. Föreningen är en relativt ny förening och är en sammanslagning av två föreningar. Klubben bildades år 2002 och har spelat i Allsvenskan sedan år 2013.

Hjärta United

Hjärta United är förenings paraplyprojekt. Sammanlagt har Hjärta United fyra olika projekt som gör olika insatser i samhället. Work United, Reflect United, Care United och slutligen Ronjabollen.

Ronjabollen

”Ronjabollen vill att fler tjejer ska få möjligheten att vara fysiskt aktiva på fritiden, få en meningsfull fritid och förhoppningsvis hitta en idrottsförening som passar dem. Syftet med Ronjabollen är att öka delaktigheten för tjejer som lever långt ifrån idrottsrörelsen” Eskilstuna United, 2019

Ronjabollen startades år 2018 och inspiration hämtades från IK Uppsala som utformat liknande projekt.

Från idé till projekt

För Eskilstuna United kom idéen om Ronjabollen till genom inspiration från IK Uppsala fotboll som har liknande projekt, men också viljan av att vara med och hjälpa målgrupper som hamnat utanför i samhället. Projektet startades år 2018 och använder fotboll som ett integrationsverktyg. Vid start var projektet verksam i fyra olika skolor, idag finns projektet ute

(20)

vid två olika skolor. Ronjabollen tillhör föreningens huvudprojekts organisation Hjärta United som är den del av föreningen som aktivt jobbar med att ge tillbaka till samhället.

Siri som är projektansvarig för Ronjabollen säger under intervjun att för Eskilstuna United som är en förening för flickor och damer blev det mer självklart att målgruppen för projektet också blev flickor och att försöka få fler flickor att delta och vara aktiva i idrotten. Efter dialog med skolorna beslutades att projektet skulle avgränsas till flickor som är från åtta till 12 år. Vidare berättar Siri om hur svårt det var att inleda ett samarbete med skolorna då skolorna upplevde att behovet inte fanns då flickor har idrott på skolan men under projektets gång har projektet mottagits betydligt bättre då skolorna förstått syftet med projektet. Förutom att få flickor med utländsk att vara aktiva är en del av aktiviteten en lärande del som går ut på att diskutera om viktiga frågor som jämställdhet, integration, kultur, heder och tvångsgiftemål. Siri berättar också att under projektets gång har det bjudits in gäster som har föreläst och varit med och spelat fotboll med flickorna. Gäster som tillhört yrken poliser, fotbollsspelare och andra personer som anses vara viktiga för flickorna att träffa.

Vilka hinder och möjligheter upplevs finnas vid rekrytering av flickor med utländsk bakgrund?

Siri säger att i början, som redan nämnts, upplevdes det inte som att det fanns ett intresse från skolorna för projektet då projektet var okänt. Ansvariga på projektet upplevde det som en svårighet att få skolor att förstå varför projektet behövdes. Detta lyfts även upp av Ida som arbetar på en skola där Ronjabollen verkar. Hon säger att det är svårt att komma in i skolans värld utifrån då allt är upptaget med läroplan då blir oftast första mottagandet ”åh nej” så fort någon utifrån kommer och presenterar något.

Varför kan inte flickorna själva söka sig till en förening? Frågade skolorna (Siri)

Skolan upplevde som det svåraste hindret i uppstarten men också familjerna till flickorna. Vid starten var det vanligt att föräldrarna ringde till Siri, skolorna och andra ansvariga och undrade var deras döttrar var. Det fanns tillfällen då bröder till flickorna stått utanför och väntat på att passet ska ta slut för att ta med systrarna hem eller för att kolla var deras systrar är. Under

(21)

projektets gång har hindren blivit allt mindre då både skolan och föräldrar har förstått vad syftet med Ronjabollen är.

Siris och Eskilstuna Uniteds vilja av att vara ett trappsteg in i samhället för flickor med utländsk bakgrund har stött på andra hinder som är det ekonomiska stödet. Det finns möjlighet att stöd vid start av ett projekt men stödet fortlöper inte hur länge som helst och stödet som kommer från RF-SISU Sörmland kan inte användas till att betala. Det upplevs som att det inte finns en plan på hur föreningar ska stöttas vid fortsatt arbete med att ge möjligheten till ännu fler flickor att delta.

Hur har olika parter upplevt projektets fördelar och nackdelar?

Utvecklingen för projektet har varit förvånansvärt bra under den korta perioden som projektet har varit igång, säger Siri. Vid projektets start var gruppen på ca sex flickor och idag är finns projektet på två skolor med ca 50 anmälda flickor. Siri säger att RF-SISU:s stöd i början har bidragit till projektet har kunnat genomföras på ett bra sätt och att målet är att få projektet att växa.

Siri säger att hon har upplevt att flickorna har vuxit som individer under projektets gång. Under intervjutillfället med flickorna framkommer det att en av de många fördelar med projektet är att flickorna får möjligheten att diskutera och lära sig om olika ämnen som jämställdhet, integration, kultur, heder och tvångsgiftemål.

Vid frågan om hur projektet arbetar för att få in flickorna in i en förening säger Siri att det finns en god dialog med närliggande fotbollsklubbar men det har inte utformats en handlingsplan på hur projektet ska jobba aktivt med det. Det landar främst på att flickorna får visa intresse och det har inte upplevts att många flickorna har gjort det. I samtalet med RF-SISU Sörmland framkom det att trots att det inte finns en plan på hur flickorna ska slussas in i en förening har Ronjabollen har lyckats få in några flickor till en annan fotbollsförening.

Arja är en utav lärlingarna som deltar under Ronjabollens aktiviteter som ledare, tidigare som aktiv, hon säger att hon upplever att flickorna tycker att det är jättekul att vara med och spela

(22)

fotboll då flickorna uttryckt en önskan av att vara kvar längre. Detta framkommer också vid samtalet med flickorna. Rima tycker att det bästa med Ronjabollen är att det kul och att det är ett lärofyllt tillfälle, men också att träffa ledare och vänner.

Det bästa är att det är bara för tjejer, killar får alltid allt för sig själva (Zainab)

Hon fortsätter med att det också är bra då passen med Ronjabollen hjälper en att utvecklas och blir en bättre fotbollsspelare.

På frågan om det finns något som inte är roligt med Ronjabollen säger Rima att det måste vara när passet slutar för tidigt. För Zainab är det när andra flickor inte passar bollen. Diana säger att det är tråkigt att det bara är en gång i veckan och samtliga instämmer och önskar att dem fick spela fotboll alla dagar i veckan. Diana avslutar med att säga att hon tycker att det är kul att prata om viktiga ämnen som religion, jämställdhet, sexualitet, osv.

Arja har inte någon uppfattning av hur andra utanför verksamheten har tagit emot projektet då hon inte är insatt i projekt utöver de tillfällen hon är med som ledare. Vid frågan på vad som är positiv och negativt med projektet säger Arja att hon tycker att projektet är bra och roligt, det finns inte något hon anser behövs förändras eller förbättras.

RF-SISU:s Sörmlands representant anser är Ronjabollens styrka är att projektet inte satsar på att hitta framtidsstjärnor till sin förening utan flickorna själva får bestämma sin mängd av träning och välja sin förening.

Man gör ju inte det här för att hitta stjärnor (RF-SISU Sörmland)

Vidare pratar han om andra fördelar med projektet, som är att det inte bara går ut på att spela fotboll. Flickorna får möjlighet att diskutera om viktiga frågor som hederskultur, sexualitet, kvinnors rättigheter och demokrati, projektet gör en samhällsinsats på det sättet. Han pratar vidare om den påverkan Eskilstuna United har i kommunen och säger att när Eskilstuna gör något vet föräldrar och invånare att det är rätt och att det är bra.

På frågan vad som kan bli bättre svarar han att han skulle vilja se projektet på fler skolor i Eskilstuna men det krävs resurser i form av personal. RF-SISU får inte bidra med ekonomiskt

(23)

stöd för att avlöna personal men han hoppas att Ronjabollen får stödet från ett annat håll för att möjliggöra att fler skolor får Ronjabollen på sin skola. Just det här med att anordna verksamhet på skolorna anser Ida är ett bra sätt att nå ut till flickor med utländsk bakgrund, då målgruppen inte hinner gå hem då risken är stor att flickorna inte kommer tillbaka.

Idrotten behöver finnas där målgruppen finns (Ida)

Ida fortsätter med att säga att Ronjabollen behövs inte förändras då man inte har upplevt att målgruppen varit missnöjd med något, tvärtom är Ronjabollen väldigt uppskattad.

Hur behöver man arbeta för att få in fler flickor med utländsk bakgrund in i en svensk idrottsförening?

Siri säger svensk idrott och personer med utländsk bakgrund mötas halvvägs om fler flickor med utländsk bakgrund ska lyckas ta sig in i svensk idrott. Hon menar att kunskap behövs ökas kring de hinder som finns för målgruppen. Något Ida också är inne på som säger att idrotten behöver öka kunskaperna om andra kulturer. Har flickorna skjuts till och från träning? Vilka religiösa hinder finns det? Siri anser framförallt att varandras olikheter behövs lyftas upp i en grupp även om ledare jobbar ideellt i en förening. Något även Arja är inne på som säger att flickor som har slöja kan känna sig utanför. Siri tror också att det behövs mer forskning i ämnen integration och projekt för att fler föreningar ska kunna utvecklas.

Arja tror att det största hindret finns i hemmet och precis som Siri säger hon att kunskap behövs ökas hos föräldrar för att fler flickor ska kunna ha möjligheten att delta. Flickorna behöver stöd hemifrån, fortsätter hon.

Den bästa metoden för att få fler flickor med utländsk bakgrund aktiva är om aktiviteten sluten, säger RF-SISU:s representant, men man säger också emot sig själv då man förespråkar en öppen idrott där samtliga får vara med. Han fortsätter med att förklara att flickor med utländsk bakgrund, inte alla, har olika hinder så som begräsningar hemifrån, att målgruppen inte vågar och att det underlättar att erbjuda en sluten verksamhet med kvinnliga ledare. Han säger att det brukar underlätta innan en tar steget till en riktig förening.

(24)

RF-SISU Sörmland arbetar aktivt med att öka kunskaperna kring svenska idrottsföreningar.

Just nu håller förbundet på och utformar en broschyr på olika 12 språk där det beskrives och förklaras hur en svensk förening fungerar. Syfte är att broschyren ska användas vid möte med föräldrar med utländsk bakgrund. Något även föreningar kommer kunna ta del av och använda.

På frågan om broschyren lyfter upp flickornas deltagande specifikt svara han att det framgår att idrott är till för alla i familjen. Han pratar vidare om viktiga aktörer som kan vara av nytta vid diskussioner om att öka kunskaper hos olika målgrupper och där anser han att den svenska vården är en viktig aktör som har missats då det är en aktör alla lyssnar på.

Representanten från RF-SISU Sörmland säger också att idrotten är väldigt dålig på att fråga hur idrotten ser ut i hemländerna för att försöka öka kunskaperna och kanske ha möjligheten att utveckla den egna verksamheten till något som passar fler. Ida är inne på liknande banor och säger att idrotten har för höga krav på föräldrar, samtliga föräldrar. Hon tror däremot att skolan har en möjlighet att bli spindeln i nätet då det är den aktör som har direktkontakt med målgruppen.

Ingen utav flickorna som blir intervjuad har varit aktiv i en idrottsförening men det finns en stor vilja som uttryckets under intervjutillfället. Helin säger att hon aldrig tyckt om fotboll men efter att hon testat att spela med Ronjabollen skulle hon tycka att det är kul att vara med i ett lag. Zainab säger att hon hade velat spela med Eskilstuna United men att det egentligen inte spelar någon roll vilket lag, hon vill bara spela fotboll.

På frågan vad idrotten kan göra för att få in flickor med utländsk bakgrund in i idrotten svarar Rima att det finns människor som tror att fotboll endast är för killar och att hon skulle önska att någon kunde sprida ut att flickor också får vara med och att flickor är likadana som pojkar.

Zainab tror att det behövs spridas information ute på skolorna eller på idrottslektionerna.

Jag önskar att vi också ska få en chans att visa att vi kan (Zainab)

Zainab säger att hon drömmer om att få kunna spela match och visa hur bra hon är. Hon vill bara vinna och kanske bli en kvinnlig version av Neymar.

(25)

Analys

I detta kapitel sker en analys av insamlade data. Analysen ställs upp utifrån studiens tredje frågeställning men behandlar samtliga tre frågeställningar med hjälp att de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen som har presenterats.

Bidrar Ronjabollen med ny kunskap om flickor med utländsk bakgrund som den svenska idrottsrörelsen kan ta lärdom av?

Svenska idrottsföreningar ger många barn- och ungdomar en arena där det finns möjlighet att utbyta kunskaper och skapa relationer (Walseth, 2008). Bourdieus (1986) socialt kapital beskriver att det sociala kapitalet är en viktig del för individen då det ger hen möjligheter att anskaffa fördelar i sin vardag. Det kan tillexempel vara att individen skapar en vänskap med någon annan som ger individen möjligheter till ett jobb. Den sociala aspekten är också en viktig del av Diazs (1993) integrationsmodell som beskriver den sociala aspekten som en viktig del för att uppnå integration hos individer som är av utländsk bakgrund. Genom att ge personer med utländsk bakgrund en arena där det ges en möjlighet att socialiserar sig med person av svensk bakgrund ger det målgruppen möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Utvecklade språkkunskaper skulle innebära för målgruppen att hen får större möjligheter att bli anställd och faktiskt komma in i samhället.

Trots medvetandet om att svenska föreningar uppfyller en viktig funktion (Peterson, 2000) lyckas idrottsföreningar inte rekrytera målgruppen som förmodligen behöver det mest (Strandbu 2002), flickor med utländsk bakgrund. Stödet för integrationsprojekt har ökat och det finns en vilja av att förändra och förbättra, men det finns också lite forskning i ämnet integrationsprojekt i idrotten och dess effekt.

Målgruppen som deltar i Ronjabollen är flickor som bor i socioekonomiska områden i Eskilstuna. Den svenska skolan är den arena som ger barnen i området en neutral plats att växa i men många av barnen i dessa området går i samma klass med personer av samma bakgrund eller med barn som har samma begränsade förutsättningar. Trots det är det ett socialt kapital målgruppen anskaffar vid Ronjabollens träningspass (Bourdieu, 1986) men inte den typen som framgår i Diazs integrationsmodell, då det saknas flickor av svensk bakgrund för kunna

(26)

Peterson (2000) beskriver idrotten som samhällsnyttig då det gör många barn- och ungdomar med olika bakgrund möjligheten att vara aktiv och träffa personer med olika bakgrund. Detta är något som Eskilstuna United möjliggjort för många flickor i Eskilstuna. Det framkommer också vid intervjun med flickorna att målgruppen uppskattar möjligheten att helt själva få spela fotboll men också möjligheten att träffa nya tjejer och diskutera om viktiga ämnen som jämställdhet, integration, kultur, heder och tvångsgiftemål.

Det som framkommer under intervjuerna är att samtliga upplever att det saknas kunskaper hos föräldrar med utländsk bakgrund kring hur idrott fungerar och vem den är till för. Det framkommer också som ett hinder för Ronjabollen som vid start upplevde samtal och besök av oroliga föräldrar och syskon som undrade var flickorna är och väntade utanför tills passet var slut för att ta med flickorna hem. Hindret avtog och blev en möjlighet för Ronjabollen att bli en samlingsplats för flickor som inte är aktiva i en idrottsförening. Hindret i sig behöver inte vara dramatiskt som det låter kanske låter, alla föräldrar oavsett bakgrund skulle förmodligen upplevas som försiktiga vid ett sånt tillfälle, framförallt om kunskaper kring idrott och föreningar saknas. Ronjabollen har under åren fått förtroende av barn och föräldrar, vilket syns på medlemsantal som ökat med åren. Ett annat hinder och kanske det jobbigaste hindret som Ronjabollen upplever är ekonomiska. Det finns en vilja av att erbjuda fler flickor möjlighet av att vara aktiv och vara ute på fler skolor men det finns ekonomiska begränsningar.

Det fördelar som Ronjabollen upplevs ge är möjligheten att vara fysiskt aktiv, som är viktigt för god fysisk och psykisk hälsa, en samlingsplats där de får öka sitt sociala kapital men också utbyta kunskaper om olika viktiga ämnen. Med sina diskussionsämnen som Ronjabollen inleder varje pass med blir också Ronjabollen blir den del av socialisationen (Giddens, 2015) som ökar kunskaperna och de värderingar och lagar som finns i Sverige. Ingen av de intervjuade beskriver nackdelar med projektet men den nackdelen som outtalat finns där är att det inte finns en utarbetad plan på hur flickorna ska introduceras till en idrottsförening.

Projektet har lyckats få in några flickor in i en förening men det framkommer under intervjutillfällena att det inte finns en utarbetad plan på hur övergången in till föreningen ska ske. Det framkommer under intervjutillfället med målgruppen att det finns en vilja av att vara med i en förening och tävla. Utformandet av en introduktionsplan till en förening blir ännu viktigare när Ronjabollen är begränsade till årskurser, det innebär att flickorna varje år byts ut och projektet och idrotten riskerar att missa många som faktiskt vill vara med i en förening.

(27)

Projektet gör däremot mycket som är bra som idrottensföreningar eller integrationsprojekt kan ta del av. Projektet är placerade i utsatta områden, nära målgruppen och deras föräldrar. Det finns hinder men dessa hinder blir möjligheter när tydlig kommunikation med föräldrar sker som har gett förtroende hos föräldrarna.

(28)

Diskussion

Under arbetet med Ronjabollen och ledare som arbetar med Ronjabollen blir det tydligt att det finns olika hinder för flickor med utländsk bakgrund. Dessa hinder finns i hemmet, i samhället men det är också ekonomiska hinder. Trots det upplevs det att Ronjabollen lyckats göra ett bra jobb med att öka kunskaperna hos barn och föräldrar men också hos skolorna som var ett utav dessa hinder. Ronjabollen ger flickorna en möjlighet att anskaffa sig socialt kapital (Bourdieu, 1986) och vara en del av en socialisation (Giddens, 2015) men det går att diskutera om projektet erbjuder målgruppen möjligheten att integreras (Diaz, 1993) då majoriteten av flickorna som är aktiva under dessa pass är av utländsk bakgrund. Utformandet av en introduktionsplan till föreningar skulle ge målgruppen en möjlighet att gå med i en svensk idrottsförening där målgruppen får socialisera sig med flickor med svensk bakgrund.

Metoddiskussion

Författaren upplever att det var rätt val att utforma denna studien som en kvalitativ studie då syftet var att öka förståelse kring Ronjabollen och målgruppen flickor med utländsk bakgrund som är underrepresenterade i svensk idrottsförening. Författaren upplevde svårigheter vid utformandet av studien vid utformandet av intervjuguider. Då målgrupperna har olika relationer till projektet upplevdes det som en nödvändighet att utforma olika intervjuguider utifrån den rollen målgruppen hade. Flickorna med utländsk bakgrund som deltog i studien hade begränsade kunskaper i svenska, detta gjorde att målgruppen inte alltid förstod vad frågorna innebar. Något författaren tog i hänsyn till vid utformandet av intervjuguide för målgruppen men blev inte helt korrekt ändå vid intervjutillfället. Detta fick korrigeras på plats genom att förtydliga frågorna ytterligare vid intervjutillfället på ett sätt som målgruppen förstå.

(29)

Vidare forskning

Tankar som har uppkommit under utformandet av denna studien är att behovet är stort för denna typ av studier men också studier som utvärderar projekt. Vad är ett lyckat integrationsprojekt? Vilka kunskaper finns det hos föreningarna vid utformandet av integrationsprojekt? Det finns också ett behov av att undersöka hur många dessa integrationsprojekt har lyckats med rekrytering till en idrottsförening.

(30)

Slutsats

Den slutsats som kan dras av denna studie är att denna typen av integrationsprojekt upplever stora hinder men det är hur projektet väljer att arbeta med dessa hinder som blir avgörande om några möjligheter ges. Ronjabollen har, efter att ha övervunnit sina hinder, stora möjligheter att bli en språngbräda för de flickor som vill in i idrotten. Det blir ännu tydligare att Ronjabollen har goda möjligheter till det då inga av respondenterna nämner nackdelar med projektet. Den kunskap som andra projekt och föreningar kan ta med sig är just vikten av att öka kunskapen hur målgruppen men också föräldrarna, placeringen av projektet och utformandet av handlingsplan för att få in flickorna till en förening.

(31)

Referenser

Allender, S., Cowburn, G & Foster, C. (2006) Understanding participation in sport and physical activity among children and adults: a review of qualitative studies. Health education Research, 21(6):826-35.

Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (2007). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. 2: a upplagan. Stockholm: Wahlström & Widstrand Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. In J. Richardson (Ed.) Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education (New York, Greenwood), 241-258.

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB

Centrum för idrottsforskning (2015). Statens stöd till idrotten: Uppföljning 2014. Stockholm:

TMG Tabergs.

Claesson, M (2010). Idrott och integration - en statistisk undersökning. Stockholm:

Riksidrottsförbundet.

Diaz, J. A. (1993). Choosing integration: a theoretical and empirical study of the immigrant integration in Sweden. Uppsala: Uppsala Universitet.

Eskilstuna United (2011) HjärtaUnited, Eskilstuna: Online.

Folkhälsomyndigheten (2020). Folkhälsan i Sverige. Halmstad: ISY Information System AB.

Giddens, A., Griffiths, Simon, Nilsson, Björn, & Carle, Jan. (2015). Sociologi. Lund:

Studentlitteratur AB

Hedenborg, S (2017). Brist på forskning om idrott och heder. Stockholm: TMG Tabergs.

Hertting, K. & Karlefors, I. (2012). Bilder av idrott – idrotten som arena för mellanmänskliga möten och integration. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Hertting, K. & Karlefors, I. (2012). Idrott för alla. Ur nyanlända barns perspektiv. Svensk Idrottsforskning. 1(2012), 10-13

Larsson, H. (2017). Idrottens könsmönster – “bara är så” eller “går att påverka”. I Dartsch, C.,

Lundvall, S. (2009). Idrott, mångfald och genus – hur blir svensk idrott mer färgrik och inkluderande? Svensk Idrottsforskning, 1, 27- 30.

(32)

Peterson, Tomas. (2000). ”Idrotten som integrationsarena?” i Göran Rystad och Svante Lundberg, red. Att möta främlingar. Lund: Arkiv.

Riksidrottsförbundet (2018). RF och idrottsrörelsen. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Statistiska Centralbyrån (2002). Personer med utländsk bakgrund: Riktlinjer för redovisning i statistiken.

Strandbu, Åse. (2002). ”Idrettens betydning som flerkulturell integrasjonsarena.” i Seipell och Ørnulf. red. Idrettens bevegelser. Sosiologiske studier av idrett i et moderne samfunn. Oslo: Novus forlag.

Spaaij, R. (2015). Refugee youth, belonging and community sport. Leisure Studies, 34:(3)

Thurén, T (2013). Källkritik., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Vetenskapsrådet (2018). Forskningsetiska principer: Inom humnaistisktsamhällsvetenskaplig forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet.

Walseth, K. (2008). Bridging and Bonding Social Capital in Sport--Experiences of

Young Women with an Immigrant Background. Sport, Education and Society, 13(1), 1-17.

(33)

Bilagor

Intervjuguide förening

1. Hur kom fram till idén om projektet? (Kan svaret på ett ungefär) Följdfråga: Har ni valt att förändra något eller kört samma

koncept som Uppsala? Hur länge har projektet pågått?

2. Hur kom ni fram till att valde just den målgruppen? (Flickor åk 2-6)

3. Hur många ledare har ni? Och hur många är med svensk kontra utländsk bakgrund?

4. Hur har projektet mottagits i Eskilstuna? Målgrupp? Föräldrar?

5. Hur var intresset från målgruppen vid start kontra nu?

6. Har ni kunnat märka av ett större intresse till idrotten under projektets gång?

7. Har ni upplevt några hinder under projektets gång?

8. Hur tycker du att projektet har fungerat?

9. Finns det något du skulle vilja förändra?

10. Kommer projektet göra några ändringar under projektets gång?

11. Vad är det bästa med projektet? Finns det något som kan utvecklas vidare?

(34)

12. Vad tror du att idrottsrörelsen behöver göra för att lyckas få med fler flickor med utländsk bakgrund i idrotten?

Intervjuguide målgrupp – (intervjutillfälle efter träningspass)

1. Har ni haft kul?

2. Brukar vi vara här varje vecka? Om nej, varför inte?

3. Vad är det bästa med att komma hit och spela fotboll?

4. Finns det något, när ni är här, som ni känner inte är lika kul?

5. Skulle ni vilja att det var fler gånger i veckan?

6. Vad tycker ni om fotboll?

7. Har ni spelat fotboll innan ni började spela här?

8. Spelar någon av er fotboll i ett lag?

• Nej: Varför inte?

(35)

9. Tror ni att det skulle vara kul att spela i ett lag? (lag=förening)

10. Spelar någon i er familj fotboll eller någon annan idrott i ett lag?

11. Brukar ni prata hemma om fotboll?

12. Vad tycker era föräldrar om att ni kommer här och spelar?

13. Har era föräldrar/ledare/skola frågat er om ni vill spela i ett lag?

14. Har ni någon fotbollsspelare som idol?

15. Finns det något era ledare kan göra för att ni skulle vilja börja spela i ett lag?

16. Vad är det bästa med att vara här? Och finns det något ni vill ska vara bättra?

17. Finns det något mer ni vill berätta för mig om fotboll eller kanske annat ni gillar att göra?

• Intervjuguide Kurator Årbyskola

(36)

1. Du är den som varit mest insatt i det här projektet. Kan ni berätta lite om hur idén kom till för er del?

2. Hur har samarbetet gått?

3. Hur togs projektet emot vid start av målgruppen? Föräldrar?

Kommunen?

4. Hur ni märkt någon skillnad i attityderna, idag kontra start?

5. Har ni upplevt några hinder eller motstånd?

6. Hur sker dialogen med föräldrarna?

7. Föräldrarna till flickorna som deltar, har ni fått någon feedback från dom?

8. Har ni fått stöd från kommunen i detta?

9. Har ni upplevt någon större vilja att delta vid passen från målgruppen?

10. Vad är det bästa med projektet? Och vad kan vidareutvecklas?

11. Finns det något du själv vill tilläga som du upplever är viktigt att få med?

Intervjuguide Sörmlands Riksidrottsförbund.

(37)

1. Har ni något samarbete med Eskilstuna United och Ronjabollen?

2. Om Ja: Hur har samarbetet fungerat?

3. Projektets syfte är att få med flickor med utländsk bakgrund.

Vilka svårigheter upplever ni finns för målgruppen vid idrottandet?

4. Har ni märkt någon skillnad i medlemsantalet sedan projektets start?

5. Vad tycker ni är projekts styrka? Och vad kan vidare utvecklas?

6. Upplever ni att det finns en avsaknad av flickor med utländsk bakgrund i Sörmland?

Om ja: Vad tror ni att det beror på?

7. Upplever ni att det finns en vilja från flickorna att delta?

Finns det något mer du vill berätta som du tycker att jag ska ta med?

References

Related documents

Förutom föreslagna åtgärder från Blekingesjukhuset; mobila team, direktinläggningar, ASIH med mera, måste primärvårdens ansvar för akut omhändertagande förtydligas..

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

Att som informanterna delgett; arbeta för en fungerande kommunikation, se ett gemensamt ansvar kring de personer som arbetet bedrivs kring, skapa en samsyn, tillämpa

Å andra si ­ dan tycks det ju fungera bra med insulin och om Du inte själv vill ha tabletter eller andra skäl talar för detta, så förstår jag inte varför man

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Det går också att se att både läraren Lena och eleverna Sara, Emma och Johan alla fyra är positiva till att använda Pojkarna i svenskundervisningen och att de alla anser att

En staccatoartad prosodi är bland annat kännetecknande för förortsslangen, och då uttalsdragen inte kan kopplas till något specifikt förstaspråk betraktas inte detta sätt att

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg