Josefine Axelsson & Julia Färlin
Planeringsarbetets påverkan på montörers välmående vid manuell
montering
En fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin
Industriell ekonomi Examensarbete
30hp
Termin: VT-21
Handledare: Alexandre Sukhov
Planeringsarbetets påverkan på montörers välmående vid manuell montering:
En fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin
Examensarbete 30 hp / Civilingenjör Industriell Ekonomi – Maskinteknik, Karlstads universitet, 2021
JOSEFINE AXELSSON & JULIA FÄRLIN
Planning works impact on the wellbeing of assemblers in manual assembly: A case study within the Swedish manufacturing industry
Master’s Thesis in Industrial Engineering and Management / Mechanical Engineering
Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden
Förord
Detta examensarbete markerar avslutet på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi vid Karlstads universitet. Arbetsfördelningen har genom ett nära samarbete varit likvärdigt för författarna under hela arbetet. Arbetet utfördes på FlexQube AB i Göteborg och vi vill rikta ett stort tack till företagets medarbetare för deras hjälpsamhet och stöttning under arbetets gång.
Framförallt vill vi tacka de som ställde upp på intervjuer och gav oss många värdefulla insikter under studien. Dessutom vill vi tacka de studenter i vår seminariegrupp som bidragit med ytterligare reflektioner och insikter gällande vår uppsats. Vi vill uttrycka ett extra stort tack till våra handledare Amir Chihani, FlexQube AB och Alexandre Sukhov, Karlstads universitet för ett mycket gott samarbete och god återkoppling under arbetets gång.
_____________________ _____________________
Josefine Axelsson Julia Färlin
Karlstad, 27 maj 2021
Sammanfattning
En ökad trend mot mer kundspecifika produkter har ökat antalet produktvariationer. I och med denna ökning ställs högre krav på montörer som utför manuell montering vilket bidrar till en högre kognitiv belastning på montörerna. Vid manuell montering innefattar varje specifikt fall olika förutsättningar vilket innebär att kraven på montören i fråga varierar utifrån given situation. Om montören upplever tidspress i sådana situationer kan det resultera i ökad mental belastning vilket i sin tur kan öka risken för skador och sjukdomar samt lägre produktivitet för monteringsprocessen. Därav anses montörens välmående vara en viktig aspekt gällande hållbarhet vid manuell montering. I och med detta behöver kritiska faktorer som påverkar montörernas välmående tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser.
Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Detta uppnåddes genom att identifiera befintliga metoder och verktyg gällande tidsestimering samt samla data kring hur ett företags anställda upplever arbetsmiljön och planeringsarbetet för den manuella monteringsprocessen.
Denna information möjliggjorde sedan utformning av en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning. Studien har en kvalitativ forskningsdesign där en fallstudie har genomförts på det svenska företaget FlexQube. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument som erhölls från det studerade företaget. Resultatet påvisar att montörers välmående påverkas av faktorer såsom ljudvolym, monteringsprocessens ergonomi, tidspress, stämning i produktionen, variation av arbetsuppgifter samt mängden information montörerna erhåller. Genom att efterfölja studiens föreslagna rekommendationer, som tar dessa faktorer i beaktning, vid planering av monteringsprocesser samt implementera studiens framtagna tidsestimeringsmodell kan företags manuella montering bli mer hållbar.
Nyckelord: Manuell montering, Social hållbarhet, Planeringsarbete, Arbetsmiljö
Abstract
An increased trend towards more customer specific products has led to an increased amount of product variants. This increase results in higher demands on the assembler who performs the manual assembly, which in turn leads to a higher cognitive load of the assembler. Every case in manual assembly includes different conditions which leads to varied demands for the assembler depending on the situation. If the assembler experiences time pressure in such situations, it can result in increased mental pressure. This can in turn increase the risk for injuries and illnesses as well as reduced productivity for the assembly process.
Therefore, the wellbeing of the assembler is considered an important aspect regarding sustainability in manual assembly. Due to this, critical factors which affect the wellbeing of assemblers should be taken into consideration when planning the assembly process.
The purpose of this study is to investigate how the planning work for manual assembly processes affects the wellbeing of assemblers at companies that apply one-piece production in the Swedish manufacturing industry. This was achieved by identifying existing methods and tools for time estimation, and by collecting data regarding how the employees at a company experience their work environment and planning work for the manual assembly. This information then led to the production of a time estimation model. The study has a qualitative research design where a case study was performed at the Swedish company FlexQube. The data was collected through semi structured interviews and by analysis of documents that were provided by the studied company.
According to the results, the wellbeing of assemblers is affected by factors such as volume, ergonomics of the assembly process, time pressure, the atmosphere in the production area, the variety of work tasks, and the amount of information that the assemblers are provided. By following the study’s proposed recommendations, which considers these factors, when planning the assembly process and by implementing the produced time estimation model, the manual assembly for companies can become more sustainable.
Keywords: Manual Assembly, Social Sustainability, Planning Work, Work Environment
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 9
1.1. Bakgrund ... 9
1.2. Problemformulering ... 9
1.3. Syfte och frågeställningar ... 11
1.4. Disposition ... 12
2. Teoretisk bakgrund ... 13
2.1. Monteringsprocessen ... 13
2.1.1. Produktmodularitet ... 13
2.1.2. Make-to-order ... 14
2.1.3. Kitting ... 15
2.2. Social hållbarhet ... 15
2.2.1. Arbetsprestation ... 16
2.2.2. Arbetsmiljö ... 16
2.2.3. Stressfaktorer på arbetsplatsen ... 18
2.3. Tidsestimering för manuell montering ... 18
2.3.1. Methods Time Measurement ... 19
2.3.2. Predetermined Motion Time System ... 19
2.3.3. Datautvinning... 20
2.4. Planeringsarbete ... 20
3. Metod ...23
3.1. Forskningsmetod och design ... 23
3.2. Empiriskt sammanhang ... 23
3.3. Datainsamling ... 24
3.3.1. Intervjuer ... 24
3.3.2. Dokument ... 25
3.4. Dataanalys ... 26
3.4.1. Intervjuer ... 26
3.4.2. Dokument ... 27
3.5. Etik ... 28
3.6. Trovärdighet ... 28
4. Empiri och resultat ...30
4.1. Social hållbarhet ... 32
4.1.1. Bra gruppdynamik ... 32
4.1.2. God kommunikation ... 32
4.2. Bra arbetsmiljö ... 34
4.2.1. Goda arbetsförhållanden ... 34
4.2.2. Psykosocial arbetsmiljö ... 35
4.2.3. Fysisk arbetsmiljö ... 36
4.3. Goda förutsättningar ... 37
4.3.1. Kunskap ... 37
4.3.2. Bra planeringsarbete ... 37
4.4. Produktion ... 38
4.4.1. Montering ... 38
4.4.2. Yttre faktorer ... 39
4.5. Framtagning av tidsestimeringsmodell ... 39
5. Diskussion ... 42
5.1. Manuell montering och montörers välmående ... 42
5.2. Ökad hållbarhet för den manuella monteringsprocessen ... 44
5.3. Förslag på åtgärder ... 46
5.3.1. FlexQubes monteringsprocess ... 46
5.3.2. Den framtagna tidsestimeringsmodellen ... 47
5.3.3. Rekommendationer ... 48
6. Slutsats ... 50
6.1. Syfte och slutsatser ... 50
6.2. Bidrag och begränsningar ... 51
6.3. Framtida forskning ... 52 Referenser
Bilagor
Bilaga A – Intervjuguide (Montörer) Bilaga B – Intervjuguide (Tjänstemän) Bilaga C – Exempel på framtagning av koder Bilaga D – Blad 2 av tidsestimeringsmodellen Bilaga E – Blad 3 av tidsestimeringsmodellen
1. Introduktion
I detta kapitel introduceras studiens bakgrund som beskriver nutida trender för tillverkningsindustrin och hur dessa har påverkat produktvariation och i längden även monteringsprocesser. Detta leder i sin tur till det identifierade problemet och forskningsgapet gällande planering av manuellt monteringsarbete och dess påverkan på montörernas välmående och arbetsmiljö. Slutligen presenteras studiens syfte, frågeställning samt uppsatsens disposition.
1.1. Bakgrund
Ökad globalisering har resulterat i högre krav på företag gällande produktvariation och innovation (Yalcin m.fl., 2020). Även en ökad trend mot mer kundspecifika produkter har lett till att produktvariation har ökat markant (Galizia m.fl., 2020; Hanafy m.fl., 2015; Sochor m.fl., 2019). Den ökade produktvariationen har lett till en högre press på montören vilket i sin tur har bidragit till en växande kognitiv belastning på arbetare inom produktion och montering (Sochor m.fl., 2019). I och med företags ökade fokus på social hållbarhet och deras möjligheter att möta de dynamiska samt kundspecifika krav som marknaden ställer menar Leu m.fl. (2013) att företag bör anpassa sina monteringsprocesser utifrån dessa fokusområden. Produktion, anskaffning samt ledtider har betydande effekter på verksamhetens prestationer och den upplevda kundservicen (Yang & Geunes, 2007). Den ökade andelen produktvariationer innebär även ett ökat antal nödvändiga verktyg, arbetsmoment och arbetsrörelser som påverkar monteringsprocessen (Manns m.fl., 2018). Denna komplexitet leder till att automatiserad montering inte alltid är lämplig eftersom denna teknik inte har samma nivå av flexibilitet som en mänsklig montör (Hamrol m.fl., 2011; Hinrichsen m.fl., 2016; Lim &
Hoffmann, 2015; Zaeh m.fl., 2009).
1.2. Problemformulering
Produktionsplanering är ett viktigt verktyg som används för att möta de ökade kundkraven (Stevenson m.fl., 2005). Detta innefattar verifiering av diverse aktiviteter för att garantera att de planerade arbetsmomenten resulterar i hög kvalitet utan att riskera en negativ påverkan på de anställda vid tillverkning av en ny produkt eller produktvariant (Manns m.fl., 2018). Genom att optimera företags monteringsprocesser kan olika typer av slöserier minskas, som exempelvis väntan och onödiga rörelser (Ohno, 1988). Vid planering av monteringsprocessen är det därmed viktigt att använda en estimeringsmetod som är både effektiv och pålitlig (Cho m.fl., 2014). Monteringsprocessen kan i
annat fall lätt ge upphov till stora flaskhalsar i produktionsprocessen, men om dessa hanteras och minimeras kan det leda till minskade totala kostnader (Vasiliauskas & Jakubauskas, 2007). Vikten av att förstå flaskhalsarna som uppkommer vid manuell hantering har även effekt på estimeringen av monteringsprocessens kapacitet (Stork & Schubö, 2010). Manuella monteringsprocesser saknar ofta tillräcklig transparens på grund av bristande standardisering samt otillräckliga dokument med monteringsinstruktioner.
Detta kan ha negativ inverkan på kapacitetsplaneringen och i längden även den totala effektiviteten (Kärcher m.fl., 2018). En väl planerad monteringsprocess kan istället resultera i ökning av total effektivitet och kvalitet samt en minskning av kostnader och tid för den totala tillverkningsprocessen. Planeringen är därmed en viktig del av monteringsprocessen eftersom både efterfrågan av produkter och produktion förändras snabbt på dagens marknad (Wang m.fl., 2009). Dessutom påverkar faktorer som kunskap och teknologi ett företags totala effektivitet, vilket vanligtvis är viktiga parametrar i alla delar av företagsvärlden. Den totala effektiviteten påverkas även av företagets arbetare som därmed bör anses vara stora tillgångar för företaget (Karlsson m.fl., 2012).
Wang m.fl. (2013) hävdar att produktvariation har identifierats som en viktig källa för företag att öka sina intäkter samt förstärka sin konkurrenskraft på marknaden. I de fall då monteringsprocesser innefattar mänsklig arbetskraft utsätts arbetaren i fråga för olika arbetsfaktorer som, enligt Hamrol m.fl. (2011), kan kategoriseras utefter vad de orsakas av. Faktorer som vibration, ljud, temperatur och ljus benämns som fysiska miljöfaktorer medan faktorer som bland annat innefattar kroppsposition, arbetstempo och tillverkningsmetoder istället kallas organisatoriska faktorer (Hamrol m.fl., 2011). Att montera olika komponenter kan uppfattas som en enkel uppgift som endast innefattar enformiga rörelser, vilket inte alltid stämmer. I situationer då mer komplexa produkter ska monteras manuellt, med många komponenter och repetitioner, är sannolikheten låg att monteringen sker på exakt samma sätt varje gång eftersom den manuella monteringen utförs av människor och inte programmerade robotar (Lim & Hoffmann, 2015). Då manuell montering även kan påverkas av montörens fysiska och psykiska välmående samt arbetsmiljö är det dessutom viktigt att ta social hållbarhet i beaktning vid planering av monteringsprocessen (Rodriguez m.fl., 2015).
Tidigare forskning indikerar att planeringen av monteringsprocesser är en kritisk utmaning (Hui m.fl., 2007). Förbättrad planering av monteringsprocesser kan förbättra företagets kapacitetsplanering och ge ökad effektivitet genom
optimering av processerna (Kärcher m.fl., 2018). Om pålitliga historiska data analyseras noggrant för att sedan användas som underlag av företag för att estimera ledtider kan dessa estimeringar bli mer korrekta och exakta. Ett sådant analysverktyg som ger företag möjlighet att få mer relevant information om processen kan även underlätta beslutsfattanden gällande planeringsarbetet (Davis, 1993). Företagen i fråga bör då även kunna använda sig av ett sådant verktyg för att estimera ledtider för flera av deras produkter, oavsett vilka komponenter som ska användas.
Vid manuell montering kan varje enskilt fall innefatta variation gällande mängden information, komponenter, komplexitet samt utformning av arbetsstation. Detta innebär varierande krav på montören som utför arbetet.
Om montören utsätts för tidspress under sådana varierande situationer kan det resultera i att den mentala belastningen på montören ökar (Brolin m.fl., 2017).
Detta kan öka risken för skador och sjukdomar samt leda till en lägre produktivitet för monteringsprocessen (Fernandes & Pereira, 2016). Falck m.fl.
(2014) menar att det finns ett tydligt samband mellan den manuella monteringsprocessens ergonomiska förhållanden och misslyckanden som påverkar slutprodukten. Slutresultatet av monteringen påverkas även av kvaliteten på bland annat den information och de instruktioner montörerna erhåller gällande monteringens arbetsmoment. Därmed är det viktigt att beakta både montörernas erhållna information samt ergonomiska perspektiv gällande arbetsmiljö (Stork & Schubö, 2010). Det krävs fördjupad kunskap av effekter kopplade till planering av monteringsprocesser för att förstå hur dessa påverkar montörernas välmående och arbetsmiljö. Denna studie kommer därav fokusera på att undersöka hur montörers välmående kan påverkas av ett förbättrat planeringsarbete samt hur företag kan förbättra sina interna processer med hjälp av en tidsestimeringsmodell.
1.3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Syftet uppnås genom att identifiera metoder och verktyg som idag används för planeringsarbete gällande tidsestimering och utreda vilka för- och nackdelar som finns med dessa metoder ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta skapar förutsättningar för att utforma en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning vid planering av
monteringsprocesser. Dessutom kan tydlighet skapas kring hur införandet av en sådan modell påverkar planeringsarbetet för monteringsprocesser hos företag som har enstycksproduktion och använder sig av manuell montering.
Ambitionen är att dessa företag sedan ska kunna effektivisera och förbättra sitt planeringsarbete samt de anställdas välmående och arbetsmiljö genom att implementera den framtagna modellen. Denna studie avser därmed att bidra med ytterligare insikter och kunskaper kring sambandet mellan montörers välmående och planeringsarbete hos svenska företag som tillämpar enstycksproduktion och manuell montering.
För att kunna uppfylla det konstaterade syftet kommer följande frågeställningar att besvaras genom denna studie:
FS1. Vilka faktorer påverkar montörers välmående vid manuell montering?
FS2. Hur kan den manuella monteringsprocessen bli mer hållbar?
1.4. Disposition
Uppsatsens kapitel följer en organiserad struktur där läsaren i nästkommande kapitel får ta del av den teoretiska bakgrunden för att få en ingående förståelse om teorier och koncept relevanta för studien. Här presenteras teorier kring monteringsprocessen, tidsestimering för manuell montering, planeringsarbete och social hållbarhet samt koncept relaterade till dessa. Kapitel tre beskriver de metoder som använts i studien och tar upp hur forskningsfrågorna undersöks både ur ett teoretiskt perspektiv samt ur ett empiriskt perspektiv. I kapitel fyra introduceras läsaren till de empiriska resultaten som sedan diskuteras och analyseras i kapitel fem. I uppsatsens sista del, kapitel sex, presenteras slutsatser tillsammans med studiens begränsningar och kapitlet avslutas sedan med förslag på framtida forskning.
2. Teoretisk bakgrund
Detta kapitel presenterar litteratur inom studiens forskningsområde och syftar till att ge förståelse för tidigare forskning inom ämnet. Kapitlet inkluderar teorier gällande monteringsprocessen, social hållbarhet, tidsestimering för manuell montering och planeringsarbete samt koncept relaterade till dessa teorier. Läsaren introduceras även till hur förbättrad planering kan leda till ökad social hållbarhet.
2.1. Monteringsprocessen
En viktig del av produktionsprocessen är monteringen. De flesta produkter som används inom industrin är uppbyggda och ihopsatta av olika delar och delsystem som ofta har tillverkats var och en för sig (Shimon m.fl., 1997). Några vanligt använda begrepp gällande montering inom industrin är modulkomponenter, montörer och monteringslina. Begreppet modulkomponent innefattar standardiserade komponenter utformade för enkla monteringar och montör syftar på personen som sätter ihop de olika delarna till den slutliga produkten, så kallat monteringsarbete. Det tredje och sista begreppet, monteringslina, syftar till layouten av monteringsprocessen som en produkt genomgår vilket inkluderar montörer, maskiner och olika typer av verktyg (Shimon m.fl., 1997).
2.1.1.Produktmodularitet
Asadi m.fl. (2019) argumenterar att utvecklingen av flexibla tillverkningssystem har framträtt med anledning av ökad kundefterfrågan för produkter med stor variationsgrad. Konceptet produktmodularitet har växt eftersom det kan underlätta monteringen av produkter samt skapa mer stabila tillverkningssystem (Asadi m.fl., 2019). Schilling (2000) menar att modularitet kan beskrivas som den utsträckning i vilken komponenterna i ett system kan kombineras för att skapa en variation av designer utan att förlora produktens funktionalitet.
Användandet av flexibla produktprocesser i modulära produktionssystem vid kundanpassade produkter ses som ett effektivt sätt att utveckla produkter med varierad efterfrågan (Pekkarinen & Ulkuniemi, 2008; Schilling, 2020). Om en produkts moduler förblir oförändrade kan de enkelt rekombineras. Detta innebär att designen av en ny produkt endast skulle kräva specifikationer gällande standardiserade gränssnitt för att kunna definieras för samtliga moduler (Hölttä-Otto, 2005).
Enligt Lau m.fl. (2011) är det vanligt att kunder inte uppskattar själva modulariteten i sig, utan istället värderar de olika fördelarna som medföljer
modularitet. Exempel på kundfördelar som uppstår från användandet av modularitet är flexibilitet, variation och kundanpassning (Antonio m.fl., 2007;
Lau m.fl., 2011). En anledning till varför företag väljer att arbeta med modularitet är för att deras produkter ska kunna möta behoven hos flera marknadssegment, vilket i sin tur kan leda till ökade inkomster (Baylis m.fl., 2018; ElMaraghy m.fl., 2013). Genom att tillhandahålla en stor variation av produkter får tillverkarna möjlighet att tillfredsställa ett stort spann av kundkrav.
Nackdelar med hög produktvariation är att det kan leda till ökad komplexitet i monteringsprocessen (Asadi m.fl., 2019) samt att det är dyrt för företag att designa, tillverka och stödja en stor variation av produkter (Otto & Wood, 2001). Av den anledningen har produktfamiljer utvecklats som en kostnadseffektiv lösning, där en grupp av liknande produkter delar en eller flera komponenter (Baylis m.fl., 2018).
2.1.2.Make-to-order
Soman m.fl. (2004) menar att tidigare forskning inom verksamhetsstyrning definierar två olika begrepp som relateras till ett produktionssystem, make-to- order (MTO) och make-to-stock (MTS). Till följd av det idag ökade behovet av att produkter ska vara anpassade efter kundernas krav och önskemål har fler företag börjat tillämpa MTO. Konceptet innebär att företaget startar tillverkningen av produkterna först i den stund då ordern inkommit, vilket gör det möjligt för företaget att tillverka få produkter med hög produktvariation (Stevenson m.fl., 2005).
Vid orderplanering fokuserar företag som tillämpar MTO-strategin på varje enskild order och mäter prestationen baserat på bland annat den genomsnittliga fördröjningen av ordrarna (Soman m.fl., 2004). Enligt Öztürk m.fl. (2006) finns det tre olika medel för att kontrollera produktionen i en MTO-miljö: estimering av ledtid, ordergranskning och ordersläpp samt kontroll av arbetsflödet fram till att produkterna skickas till kund. Dessa medel kan användas för att få en effektiv hantering av resurser med fokus på hög kvalitet gällande kundservice och låga kostnader. Målet med denna typ av hantering är att företag ska kunna skapa ett konkurrenskraftigt leveransschema samtidigt som produktionen flyter på med minimerade flaskhalsar genom bättre synkronisering av aktiviteterna (Öztürk m.fl., 2006).
2.1.3.Kitting
Kitting innebär att förutbestämda kvantiteter av nödvändiga komponenter levereras i specifika kit till ett monteringsområde för att sedan monteras (Bozer
& McGinnis, 1992). Enligt Hua och Johnson (2010) involverar kitting- processen plock från ett lagerutrymme, eventuell förberedelse samt placering av komponenterna i en behållare tillsammans med resterande delar av kittet.
Kitting är en lämplig metod att använda då produktionsvolymerna är låga och variationen hög (Hua & Johnson, 2010). En positiv aspekt av att använda kitting är att det ökar företagets flexibilitet då det underlättar för bytet av olika produkters montering. Dessutom är kontrollen och synligheten av potentiellt dyra och/eller sällan använda komponenter hög (Bozer & McGinnis, 1992).
Brolin m.fl. (2017) hävdar att kitting resulterar i en lägre arbetsbelastning jämfört med när montörerna behöver söka efter och hämta komponenter vid tidpunkten då de ska användas i monteringsprocessen. Processen för kitting kan ge upphov till flertalet fel som kan leda till tillfälliga stopp vilket minskar effektiviteten av monteringsprocessen (Bozer & McGinnis, 1992). I de fall då fel upptäcks före monteringen menar Caputo m.fl. (2017) att felaktiga komponenter kan bytas ut med förlorad tid som enda egentliga kostnad. Om felen istället upptäcks under eller efter monteringen kan detta resultera i att monteringsprocessen helt eller delvis behöver göras om vilket kostar betydligt mer i både kapital och tid. För att förhindra att dessa fel uppstår från början bör plockningen utföras noggrant och kontrolleras innan monteringen inleds (Caputo m.fl., 2017).
2.2. Social hållbarhet
Begreppet hållbarhet innefattar miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekter vilket refererar till konceptet “triple bottom line” (Ahi & Searcy, 2013). Social hållbarhet anses vara en del av det större ramverket för hållbarhet vilket utgörs av stora ansträngningar för att hantera miljömässiga risker (Eizenberg &
Jabareen, 2017). Konceptet social hållbarhet kan beskrivas som ett dynamiskt, omfattande och flerdimensionellt koncept som varken är absolut eller konstant (Dempsey m.fl., 2011). Ramverket för social hållbarhet kan bland annat sägas bestå av de inbördes relaterade begreppen rättvisa, säkerhet samt miljöanvändning (Eizenberg & Jabareen, 2017). Sociala interaktioner är en annan betydande del av social hållbarhet som kan bidra till att skapa en känsla av gemenskap, stolthet eller platsanknytning för personer inom ett givet område (Dempsey m.fl., 2011). För att främja social hållbarhet på arbetsplatser bör
företag sträva mot att arbetsplatsen är säker, att det finns möjligheter till personlig utveckling, att ingen form av diskriminering existerar samt att det finns sociala skyddsnät för de anställda (United Nations Global Compact, u.å. a).
Avsaknad av dessa faktorer för social hållbarhet kan hindra företags affärsverksamhet och utveckling (United Nations Global Compact, u.å. b).
2.2.1.Arbetsprestation
Enligt Mattsson m.fl. (2012) beror montörernas prestation på arbetsplatsen av både situationer och individuella aspekter. Ökad komplexitet och variation av monteringsprocesser medför att den manuella monteringen lätt kan påverkas av mänskliga misstag (Rodriguez m.fl., 2015). Goda prestationer kan innefatta reducering av fel, säkerställande av hög kvalitet, goda arbetsförhållanden samt snabbt utförda arbetsmoment. Prestationerna kan exempelvis bero av mängden utbildning och erfarenhet som montörerna har och kan påverka den upplevda komplexiteten av arbetsmomenten. Montörernas prestationer kan även variera beroende på stressnivå, specifika situationer och personlighet. En hög arbetsbelastning kan leda till högre stressnivå vilket i sin tur kan leda till att arbetsuppgifterna upplevs mer komplexa än vid en lägre stressnivå (Mattsson m.fl., 2012). Begreppet arbetsbelastning kan ses som effektiviteten av människans prestation när en specifik uppgift utförs i olika arbetsmiljöer. En och samma uppgift kan därav resultera i olika grader av individuell arbetsbelastning eftersom varje individ är unik. Exempelvis råder skillnader mellan kunskapsnivåer och individens inställning till begränsningar samt stressnivåer. En hög arbetsbelastning kan påverka människan både fysiskt samt psykiskt och därmed ha negativa effekter på individens prestation samt beteende (Lean & Shan, 2012).
2.2.2.Arbetsmiljö
Arbetsmiljön kan sägas bestå av fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som alla är sammankopplade och påverkar de anställda (Arbetsmiljöverket, 2016).
Företag kan se god arbetsmiljö för sina anställda som en konkurrensfördel (Karlsson m.fl., 2012), men för att uppnå detta krävs att arbetsgivaren använder sig av kunskap, erfarenhet samt delaktighet och konkretiserar mål, styrdokument, regler och rutiner (Arbetsmiljöverket, 2016). Om företag lyckas tillämpa den ergonomiska aspekten i sina arbetsprocesser kan det, enligt Shikdar och Sawaqed (2003), leda till ökad arbetsproduktivitet, arbetssäkerhet samt
fysisk och psykiskt välmående som i sin tur kan bidra till bättre balans mellan arbetarnas egenskaper och deras arbetsuppgifter. Med andra ord påverkar alltså båda dessa faktorer företagets totala prestation och bör därför prioriteras för att företagets mål ska kunna uppnås. Att istället bortse från den ergonomiska aspekten kan resultera i ineffektivitet, stressade arbetare och dålig produktkvalitet (Shikdar & Sawaqed, 2003). Hamrol m.fl. (2011) menar att arbetsmiljön har en signifikant påverkan på människans förmåga att korrekt utföra en manuell process. Vidare nämns ljud samt arbetets enformighet som några av faktorerna med störst påverkan på den mänskliga arbetaren samt kvaliteten på det utförda arbetet. Vid planering av monteringsprocesser bör därav dessa typer av arbetsmiljöfaktorer tas i beaktning (Hamrol m.fl., 2011).
Arbetsmiljön påverkas delvis av psykosociala faktorer vilka kan definieras som ett fenomen som betraktar sociala, kulturella och miljömässiga element samt faktorer som påverkar en persons mentala hälsa och beteende. Dessa faktorer kan inkludera sociala situationer och diverse stressfaktorer, såsom tidsbegränsningar och sociala förändringar (American Psychological Association [APA], 2020). Då människor är olika kan dock uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön skilja sig för anställda som egentligen har samma arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2016; Hammer m.fl., 2004). För att de anställda ska ha möjlighet att uppleva en god arbetsmiljö samtidigt som de når upp till företagets fastställda krav krävs tillräckliga resurser. Dessa resurser kan bestå av fysiska verktyg, tydliga instruktioner, tillräcklig bemanning och kompetens, återkoppling samt möjlighet att diskutera problem och svårigheter på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2016).
För att förbättra den upplevda psykosociala arbetsmiljön kan företag införa stabila arbetsscheman samt erbjuda de anställda möjlighet till utbildning och utveckling på arbetsplatsen. Dessutom kan företag klargöra vikten av arbetsuppgifterna och öka möjligheten för de anställda att delta i arbetsrelaterade beslut (Fernandes & Pereira, 2016). Enligt Laitinen m.fl. (1998) leder även fysiska förbättringar på arbetsplatsen till förbättrad psykosocial arbetsmiljö. Exempel på faktorer som kan bero av brister i den psykosociala arbetsmiljön är upplevd tidsbrist, sjukskrivningar, olyckor, högt arbetstempo, låg arbetskvalitet, samarbetssvårigheter, bristande motivation samt försämrad koncentrationsförmåga (Arbetsmiljöverket, 2016).
2.2.3.Stressfaktorer på arbetsplatsen
Arbetsrelaterad stress kan uppstå på grund av diverse psykosociala risker som finns inom organisationen, arbetsvillkor och relationer på arbetsplatsen (International Labour Organization [ILO], u.å.). Även normer kan ha en effekt på stress och de krav som anställda upplever på arbetsplatsen. Dessa normer påverkar därmed den psykosociala arbetsmiljön vilket i sin tur påverkar de anställdas välmående (Hammer m.fl., 2004). Nationalencyklopedin definierar
“norm” (u.å.) som ett godtaget beteende i exempelvis sociala grupper. Dessa grupper och normer existerar bland annat på arbetsplatser där det kan finnas förväntningar på bidrag gällande ansträngning, tid, närvaro, uppmuntran samt positiv konkurrens mellan de anställda (Hammer m.fl., 2004). Ett nyckelord som företag bör fokusera på för att minska den arbetsrelaterade stressen är förebyggande arbete (Arbetsmiljöverket, 2016; ILO, u.å.). Detta kan uppnås genom att exempelvis förbättra kommunikationen inom organisationen, öka de anställdas kontroll över sina respektive arbetsuppgifter samt skapa en riskbedömning för stress (ILO, u.å.). Några konsekvenser som kan uppkomma till följd av psykosociala stressfaktorer är muskel- och skelettsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, mental ohälsa, utbrändhet, minskad livskvalitet, sjukskrivningar samt minskad motivation och produktivitet (Kristensen m.fl., 2005). Studier har visat att repetitiva och monotona arbetsmoment i manuell montering resulterar i en minskad uppmärksamhet hos montören jämfört med när mer komplicerade arbetsmoment utförs (Mijović m.fl., 2017).
2.3. Tidsestimering för manuell montering
När ett företag planerar att öka dess produktivitet är det viktigt att säkerställa att ökningen inte resulterar i exempelvis överbelastning av resurser, problem kring utrustning eller hälsoproblem (De Almeida & Ferreira, 2009). En faktor som påverkar företags produktivitet är produkters ledtid och en stor del av denna härstammar från olika typer av väntan. Tiderna för de faktiska produktionsprocesserna är därav lättare att estimera än den totala ledtiden (Öztürk m.fl., 2006). Nedan beskrivs några vanliga metoder som används för att estimera ledtider och monteringstider, samt fördelar och nackdelar med respektive metod.
2.3.1.Methods Time Measurement
Ett sätt för företag att öka produktiviteten är att använda Methods Time Measurement (MTM) metoden (De Almeida & Ferreira, 2009). International MTM Directorate (u.å.) definierar MTM-metoden som ett instrument användbart för att skapa ett effektivt mönster av produktionssystem. MTM- metoden kan även användas av företag för att konfigurera arbetsmetoder och avgöra tider för olika arbetsmoment (International MTM Directorate, u.å.). De Almeida och Ferreira (2009) menar att denna metod kan användas då planering, organisering eller mänskliga uppgifter syftar till att utföras på ett så effektivt sätt som möjligt. MTM-metoden tillämpas för att strukturera och förenkla sekvenser av rörelser och på så sätt göra arbetet mer produktivt (De Almeida & Ferreira, 2009).
Laring m.fl. (2002) beskriver att många studier har utförts kring användandet av den information som erhålls från MTM-metoder för att kunna göra ergonomiska utvärderingar. Det har även utförts beräkningar på hur arbetet fördelas över olika kroppsdelar med syfte att upptäcka ojämna balanser mellan delarna. Vidare menar Laring m.fl. (2002) att en utvecklad variant av MTM- metoden, ErgoSAM, kan användas för att förutspå olika arbetssituationer med hög belastning. Systemet beskrivs därmed kunna användas som ett verktyg för att upptäcka risker gällande arbetsrelaterade sjukdomar som ofta förekommer vid manuellt arbete i diverse industrier (Laring m.fl., 2002). MTM-metoden kräver dock djupgående inlärning samt omfattande tidsstudier, vilket har gjort att många företag väljer att inte tillämpa denna metod (Morlock m.fl., 2017).
2.3.2.Predetermined Motion Time System
En av teknikerna som används idag för att avgöra nödvändiga tider för diverse monteringsprocesser kallas för Predetermined Motion Time System (PMTS) och bygger på studier av tid och rörelser. Denna teknik delar in monteringsprocessen i olika grundläggande rörelser och avgör tidsbehovet för en process att färdigställas (Cho m.fl., 2014). PMTS-tekniken kan enligt Chan m.fl. (2017) användas för att beräkna tider för manuellt arbete och kan vara en lämplig teknik att använda inom industrier då den ger en bra tidsuppskattning av olika uppgifter. Däremot tar PMTS-tekniken inte hänsyn till den kognitiva belastningen som arbetaren i fråga utsätts för och kan därför inte användas för att mäta hur montören själv upplever svårighetsgraden på uppgiften eller hur belastningen påverkar montörens prestationer (Chan m.fl., 2017). En hög kognitiv belastning kan leda till en försämrad upplevd psykosocial arbetsmiljö
(Mattsson m.fl., 2012). Detta gör att PMTS-tekniken inte alltid lämpar sig för att beräkna en rättvis tidsåtgång för manuellt arbete. Istället krävs andra metoder som tar hänsyn till psykosociala faktorer för att estimera tidsåtgång (Chan m.fl., 2017).
2.3.3.Datautvinning
En metod som Öztürk m.fl. (2006) beskriver och som kan användas för att estimera den totala ledtiden för företag som tillämpar MTO-strategin är datautvinning och simuleringar av produktionsprocesser. Datautvinning är en metod där dolda mönster i historiska data identifieras och därefter samlas relevant information från dessa mönster in (Hand, 2007; Öztürk m.fl., 2006).
Dessa mönster kan vara dolda bland mängder med irrelevant data (Hand, 2007).
Öztürk m.fl. (2006) beskriver att metoden utgår från ett tillvägagångssätt med regressionsträd från vilken datautvinningen sedan utförs. Inom denna metod tillämpas ett systematiskt tillvägagångssätt för att välja attribut att fokusera på medan andra attribut bortses från helt utan att avsevärt minska kvaliteten på tidsestimeringen. Metoden tar endast hänsyn till tekniska aspekter, såsom total processtid, och bortser från mänskliga aspekter. Denna metod fokuserar alltså på att upptäcka detaljer i tillgängliga data och sedan estimera tider istället för att först skapa en modell och sedan estimera diverse parametrar från samma data (Öztürk m.fl., 2006). Den resulterande modellen är dock kontextbaserad vilket gör den svår att generalisera (Hand, 2007). Till skillnad från andra modeller som ofta innefattar antaganden kring förutbestämda faktorer utforskar datautvinningsmetoden valet av signifikanta faktorer. Metoden är därav fördelaktig att använda för att utvinna kunskap (Öztürk m.fl., 2006). Enligt Hand (2007) finns det dock risk för att selektivitet förekommer då datamängderna är stora vilket kan resultera i en inkorrekt estimeringsmodell.
2.4. Planeringsarbete
Marknadens krav på minskade kostnader, snabb service samt ökad flexibilitet bidrar till en mycket komplex styrning av tillverkningsprocesser. Leverans av korrekta produkter gällande kvantitet, kvalitet, tid och plats måste kunna säkerställas. Dessa typer av utmaningar kan bemötas med en effektiv hantering samt planering av företagets kapacitet (Ashayeri & Selen, 2005). För att företag ska kunna drivas framgångsrikt på marknaden bör de kunna koppla samman marknadens krav med företagets processer och vidare med företagets produktionsplanering. Vissa tillverkningsprocesser kan exempelvis leda till
förändringar av planeringsmetoder (Jonsson & Mattsson, 2003). Målet med planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser är att skapa förutsättningar för att montera produkterna med så kostnadseffektiva medel som möjligt. Detta kan uppnås genom att optimera tidsscheman och använda olika planeringsverktyg för att förutbestämma monteringstider (Kern & Refflinghaus, 2013). Tid kan vara en avgörande faktor vid planering och styrning (Eilam &
Aharon, 2003). För att beräkna monteringstider är det av relevans att ta hänsyn till hur komplicerade de olika arbetsmomenten är att utföra. Vissa arbetsmoment är komplicerade att mäta och utvärdera då de beror av samspelet mellan olika delmoment (Stork & Schubö, 2010). Om sannolikheten för mänskliga misstag tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser kan detta resultera i att processerna utvecklas till att bli mer stabila och effektiva (Kern & Refflinghaus, 2013).
Kapacitetsplanering anses vara en av de viktigaste verksamhetsfrågorna hos ett företag som använder MTO-system (Soman m.fl., 2004). En förbättrad kapacitetsplanering kan öka pålitligheten av den uppskattade ledtiden vilket även underlättar orderplanering (Kärcher m.fl., 2018). Osäkerheter gällande kapacitet försvårar företags produktionsplanering då kapacitet är en oviss faktor som kan vara svår att förutspå. Detta eftersom kapaciteten påverkas av exempelvis oväntade produktionsstopp, oplanerade underhåll och omarbetning av defekta produkter vilket bidrar till att det uppnådda resultatet inte nödvändigtvis är samma som det planerade resultatet (Ji m.fl., 2016). Jonsson och Mattsson (2003) menar att det är viktigt att förstå vilka planeringsmetoder som är lämpliga att använda i specifika planeringssituationer eftersom det annars kan leda till en felaktig användning av produktionsplanering samt ouppnådda produktionsmål.
Enligt Maravelias och Sung (2009) är en viktig del av produktionsplanering den kortsiktiga planeringen, som ur produktionssynpunkt kallas schemaläggning.
Detta refererar till planeringen som utförs dagligen, alternativt på veckobasis, och innefattar beslut gällande hur produktionens enheter ska tilldelas uppgifter samt i vilken ordning dessa uppgifter ska utföras. Schemaläggning kan därmed ses som en beslutsprocess för tilldelning av resurser, i syfte att optimera företagets olika mål (Maravelias & Sung, 2009). Genom att öka transparensen i monteringsprocessen underlättas planering, schemaläggning samt kontroll av processen (Kärcher m.fl., 2018).
För att uppnå optimala sekvenser av komponenter, verktyg och fixturer gällande montering krävs god planering av sekvenserna för monteringsprocessen. Vid denna typ av planering, där tid och kostnad av monteringsprocessen kan
påverkas, bör även ergonomiska aspekter tas i beaktning eftersom manuell montering påverkas av de mänskliga faktorerna (Leu m.fl., 2013). Sett till företags processer finns det olika faktorer som är kritiska kring planering. En av dessa kritiska faktorer är produktspecifikationens komplexitet då denna kan innehålla olika antal nivåer där varje nivå kan innehålla olika antal artiklar vilket kan försvåra planeringen. Även graden av produktvariation samt hur exakta historiska data från produktspecifikationen är kan påverka planeringsprocessen (Jonsson & Mattsson, 2003). Den höga produktvariationen leder även till att den manuella monteringstiden är instabil, föränderlig och betydligt längre jämfört med om endast en och samma produkt skulle monteras (Kleiza &
Tilindis, 2020).
För att produkter ska kunna monteras på ett så effektivt sätt som möjligt utan att montörernas välmående påverkas negativt bör planeringsarbetet innefatta metoder och modeller som tar hänsyn till kritiska faktorer som påverkar den sociala hållbarheten. Thomack (2012) menar att det är av stor vikt att människor hanterar sin tid på ett sätt som inte riskerar att deras prestation går ut över deras välmående. Flera av de existerande tekniker och modeller som idag används för att estimera ledtider och monteringstider saknar aspekter som tar den sociala hållbarheten i beaktning. Några av de tekniker som anses vara otillräckliga är MTM-metoden, PMTS och datautvinning då dessa fokuserar på produktionsfaktorer och inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till montörernas välmående. Som Shikdar och Sawaqed (2003) beskriver kan tillämpning av ergonomiska aspekter i arbetsprocesser bidra till positiva utfall, däribland ökat psykiskt välmående. Dessutom kan god arbetsmiljö, enligt Karlsson m.fl. (2012), ge företag olika konkurrensfördelar. En god arbetsmiljö kan även leda till en effektiviserad monteringsprocess för företag då Karlsson m.fl. (2012) menar att de anställda har en stor påverkan på ett företags totala effektivitet. I och med detta bör skapandet av en tidsestimeringsmodell, som tar hänsyn till kritiska faktorer gällande social hållbarhet i manuella monteringsprocesser, vara av värde för företag som tillämpar enstycksproduktion.
3. Metod
Metodkapitlet beskriver det tillvägagångssätt som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar samt argument för valda metoder. Kapitlet innehåller en beskrivning av hur data har samlats in och analyserats och slutligen hur ett etiskt perspektiv har upprätthållits följt av en diskussion kring studiens trovärdighet.
3.1. Forskningsmetod och design
För att kunna besvara studiens frågeställningar och utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar montörers välmående har en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsdesign tillämpats. Enligt Hancock och Algozzine (2011) kan fallstudier användas för att få en djupgående insikt av olika situationer och på så sätt skapa förståelse för de involverade personerna. Därav genomfördes en enfallsstudie på ett svenskt företags manuella monteringsprocess för att erhålla en djupare förståelse för den svenska tillverkningsindustrin. En överblick av studiens olika steg och tillvägagångssätt presenteras i Figur 1.
Figur 1: Överblick av de steg som genomgåtts för att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna.
3.2. Empiriskt sammanhang
Då studien syftar till att utforska hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar den sociala hållbarheten för montörer hos företag som tillämpar enstycksproduktion på den svenska marknaden utfördes fallstudien på företaget FlexQube i Göteborg som anses vara ett typiskt fall. Ett typiskt fall har för avsikt att skildra alldagliga förutsättningar och händelser (Yin, 2007). Företagets affärsidé är att erbjuda flexibla vagnar med ett fåtal standardiserade komponenter för att bidra till en säker, kostnadseffektiv och ergonomisk internlogistik hos sina kunder (FlexQube, u.å.). Då FlexQube har stor kunskap och erfarenhet av manuell montering för produkter med hög produktvariation anses företaget vara relevant att studera för att möjliggöra applicering av relevanta teorier i praktiken.
3.3. Datainsamling
Vid utförandet av en fallstudie är det önskvärt att använda ett flertal metoder för att samla in data (Gray, 2017). För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes därav tre olika metoder för datainsamling: litteraturstudie, intervjuer och dokument. En litteraturstudie genomfördes där tidigare forskning från vetenskapliga artiklar, rapporter samt böcker undersöktes. Detta gav djupare kunskaper och insikter gällande studiens forskningsområde. Dessutom genomfördes ett besök hos det studerade företaget där undersökarna fick möjlighet att se hur monteringsprocessen fungerar i verkligheten.
Semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och information om hur företagets anställda upplever att montörernas arbetsmiljö påverkas av företagets planeringsarbete. Dessutom användes dokument för insamling av numeriska sekundärdata som tillsammans med resultatet från intervjuerna utgjorde grund för framtagningen av tidsestimeringsmodellen. Intervjuerna har försett studien med insiktsfulla primärdata medan dokumenten bidrar till en mer detaljerad studie.
3.3.1.Intervjuer
Semistrukturerade intervjuer valdes som datakälla för att få insikter gällande montörernas välmående och arbetssituation. Denna typ av intervju kan ge upphov till nya upptäckter, nyanserade beskrivningar och specifika undantag som kan förse studien med essentiell information (Patel & Davidson, 2011).
Med hjälp av öppna frågor kan olika attityder uppenbaras och nya fakta erhållas (Saunders m.fl., 2009). Innan intervjuerna utfördes kontaktades samtliga av FlexQubes montörer. Dessutom tillfrågades två av företagets tjänstemän med god insikt i monteringsprocessen om medverkande i intervjuer för att på så sätt få fler perspektiv på montörernas arbete.
Två olika intervjuguider innehållande förslag på frågor samt ämnen som skulle tangeras under intervjuerna utformades innan intervjuerna genomfördes. Den ena intervjuguiden innehöll frågor avsedda för montörer (se Bilaga A) och den andra för tjänstemän på företaget (se Bilaga B). Frågorna i intervjuguiderna upprättades med studiens syfte och frågeställningar i åtanke. Under samtliga intervjuer deltog studiens två undersökare där ena undersökaren agerade aktiv intervjuare genom att hålla i intervjun. Den andra undersökaren kunde istället anta en mer passiv roll och anteckna observerade gester, ansiktsuttryck och andra faktorer som gav en djupare mening till det talade ordet. Respondenterna
intervjuades enskilt för att svaren endast skulle bero av den intervjuades egna åsikter och ej påverkas av andra närvarande.
Tre av företagets totalt fyra montörer samt två av företagets tjänstemän med ingående kunskaper om monteringsprocessen valdes som deltagare för studiens intervjuer. Dessa valdes för att få välinformerade och djupa svar under intervjuerna. Film- och ljudupptagning användes för samtliga intervjuer i syfte att registrera de exakta svaren vilket, enligt Patel och Davidson (2011), minimerar risken för att missa essentiell information som deltagarna kan bidra med. Intervjuerna utfördes via plattformen Zoom och varade i genomsnitt 24 minuter. Intervjuernas respektive längd samt datum för utförandet presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Sammanställning av genomförda intervjuer.
Intervju Titel Genomförande Datum (ÅÅMMDD)
Längd (h:min:s)
1 Montör 1 Digitalt (video) 210318 00:28:06 2 Montör 2 Digitalt (video) 210318 00:28:57 3 Montör 3 Digitalt (video) 210318 00:22:49 4 Tjänsteman 1 Digitalt (video) 210329 00:21:21 5 Tjänsteman 2 Digitalt (video) 210331 00:20:04
3.3.2.Dokument
För att möjliggöra framtagandet av tidsestimeringsmodellen för monteringsprocessen användes sex olika Excel-dokument som den främsta källan för datainsamling. Den data som samlades in från dokumenten bestod av kvantitativa sekundärdata. Denna data bestod i sin tur av observerade historiska tider från det studerade företagets tidigare manuella monteringsprocesser.
Monteringsprocessen är uppdelad i tre olika delmoment och de erhållna tiderna är uppdelade utefter dessa i tre separata dokument. Tiderna för de tre delmomenten erhölls från företagets två olika anläggningar vilket resulterade i sex dokument. Dokumenten innefattade historiska produktkvantiteter samt planerade och faktiska tider för respektive produkt och moment. För varje produkt undersöktes även en separat produktspecifikation innehållande produktens samtliga komponenter. Produkterna innefattade mellan nio och 88 stycken artikelnummer som i sin tur bestod av ett varierat antal komponenter. I
Tabell 2 presenteras antalet erhållna datapunkter och produkter för respektive delmoment. De historiska tiderna har registrerats av företagets montörer under tidsperioden augusti 2020 och mars 2021. Samtliga dokument erhölls från handledaren på det studerade företaget.
Tabell 2: Fördelning av erhållna datapunkter för de tre delmomenten.
Delmoment Antal produkter (st) Antal datapunkter (st)
Plock 1283 3849
Montering 698 2094
Palletering 185 555
3.4. Dataanalys
Enligt Gray (2017) innebär analys en första beskrivning av insamlade data för att sedan göra det möjligt att bryta ned befintliga data i mindre delar. På så sätt kan nya koncept identifieras som slutligen kan användas som grund för nya insikter. I denna studie har huvudsakligen två olika analysmetoder använts för att analysera insamlade data, en för dokument och en för intervjuer. Studiens analyserade data har sedan integrerats med insamlad teori för att kunna identifiera eventuella kopplingar mellan resultatet och det teoretiska ramverket.
Därefter användes insamlade och analyserade data som grund till framtagandet av en tidsestimeringsmodell.
3.4.1.Intervjuer
I denna studie användes tematisk analys som metod för att analysera data från de genomförda semistrukturerade intervjuerna. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera samt skildra eventuella mönster och teman i kvalitativa data. Vidare kan analysmetoden ses som ett flexibelt forskningsverktyg som potentiellt kan generera en rik och detaljerad dataanalys (Braun & Clarke, 2006).
Denna metod delas av Braun och Clarke (2006) in i de sex steg som presenteras i Tabell 3.
Tabell 3: Braun och Clarkes (2006) process för tematisk analys.
Steg Beskrivning
1. Bli bekant med den data som ska analyseras
Transkribera, läsa insamlad data noggrant samt skriva ner initiala idéer.
2. Generera initiala koder
Koda intressanta drag på ett systematiskt sätt och jämföra relevant data med varje kod.
3. Söka efter teman Jämföra koder med potentiella teman och samla all relevant data till varje potentiellt tema.
4. Granska teman Kontrollera att alla teman fungerar i relation till koderna och datamängden samt skapa visuella representationer av temana i form av exempelvis tematiska kartor.
5. Definiera och namnge teman
Kontinuerlig analys för att förfina det specifika med varje tema och den totala analysen för att generera tydliga definitioner och namn för varje tema.
6. Skapa rapporten Urval av övertygande exempel som relaterar till studiens forskningsfråga och litteratur samt skapa en vetenskaplig rapport om analysen.
Primärdata från de semistrukturerade intervjuerna i denna studie transkriberades först och kodades sedan med hjälp av öppen kodning. Detta gjordes för att reducera samt summera insamlade data i olika kategorier eller teman för att sedan kunna jämföra data och finna koncept som sammanfattar kategorierna. Kodningen utfördes i Word samt Excel för att i ett första steg hitta mönster och koder. 31 koder identifierades och jämfördes innan de kategoriserades ytterligare och delades in i nio teman. För att underlätta återkopplingen till det teoretiska ramverket grupperades sedan studiens nio teman i fyra grupper. Studiens båda undersökare utförde kodningen tillsammans för att på så sätt kunna diskutera sig fram till så passande koder som möjligt.
Några exempel på hur koder har tagits fram från intervjuerna kan ses i Bilaga C.
Efter transkribering av intervjuerna försågs de enskilda deltagarna med en kopia av sina respektive citat som återfinns i uppsatsen. Resultatet från intervjuerna tolkades sedan skriftligt för att slutligen trianguleras med studiens övriga datakällor.
3.4.2.Dokument
Denscombe (2017) beskriver att processen för dataanalys, oavsett om den data som skall analyseras är kvalitativ eller kvantitativ, kan delas in i fem steg: (1) Förberedelse av data; (2) Inledande undersökning av data; (3) Dataanalys; (4) Presentation av data och (5) Validering av data. Samtliga av dessa steg applicerades vid analys av de insamlade dokumenten. Som ett första steg i dataanalysen kategoriserades och kontrollerades samtliga datapunkter i Excel-
filerna för att därefter undersöka samt identifiera eventuella trender och korrelationer. Detta genomfördes separat för de tre olika delmomenten.
Resultatet från denna analys sammanställdes sedan i tabeller och skriftliga beskrivningar för att slutligen kontrollera att datakategorierna var konsekventa.
Slutligen utformades en tidsestimeringsmodell i Excel, innehållande olika typer av funktioner för att anropa önskade data.
3.5. Etik
Enligt Patel och Davidson (2011) har det svenska Vetenskapsrådet formulerat fyra etikregler som all forskning bör följa, vilka presenteras i Tabell 4.
Tabell 4: Det svenska Vetenskapsrådets fyra etikregler.
Steg Beskrivning
1 De berörda ska informeras om forskningens syfte.
2 Deltagarna ska ge sitt samtycke till sin medverkan i studien.
3 Alla uppgifter ska behandlas konfidentiellt.
4 De insamlade uppgifterna får endast användas i forskningssyfte.
Samtliga av reglerna i Tabell 4 följdes noggrant under utförandet av intervjuerna.
I början av samtliga intervjuer informerades deltagarna om studiens syfte och dess konfidentialitet samt hur informationen används och lagras. Deltagarna fick därefter ge sitt eventuella samtycke till deltagande i studien innan några av intervjufrågorna ställdes. Ett samtycke är dels viktigt för att de potentiella deltagarna ska få möjlighet till att ge ett informerat samtycke, och dels för att forskaren skall ha ett tydligt samtycke från deltagarna att de går med på att delta i studien (Denscombe, 2017). För att säkerställa att uppgifterna behandlats konfidentiellt har deltagarna och deras svar anonymiserats och det är endast undersökarna som har haft tillgång till de inspelade intervjuerna.
3.6. Trovärdighet
Enligt Skrtic (1985, refererad till i Gray, 2017) kan trovärdighet uppnås genom att fastställa transferabilitet, pålitlighet, konfirmerbarhet samt giltighet. Studiens transferabilitet styrks i och med att planeringsarbete är en viktig faktor för framgångsrik produktion hos alla tillverkande företag. Detta gör studiens resultat applicerbart i andra industrier där någon form av manuell montering utförs vilket ökar studiens generaliserbarhet. Även det faktum att ett typiskt fall har studerats ökar generaliserbarheten (Denscombe, 2017). Enligt Skrtic (1985,
refererad till i Gray, 2017) resulterar en ökad generaliserbarhet i en stärkt transferabilitet. Studien har dock en del begränsningar i och med förutbestämda avgränsningar och det faktum att det är en enfallsstudie. Studiens pålitlighet har säkerställts genom att noga beskriva studiens tillvägagångssätt så att studien ska kunna upprepas med liknande resultat. Konfirmerbarheten för studien ökas genom att båda undersökarna deltog på samtliga intervjuer samt genom att låta deltagarna granska transkriberingen samt noteringar från respektive intervju.
Detta relaterar till graden neutralitet hos studiens deltagare samt forskare (Skrtic, 1985, refererad till i Gray, 2017). Dessutom ökas konfirmerbarheten genom att etablerade metoder har använts vid kodning av intervjuerna. Slutligen, för att uppnå giltighet är det vanligt att använda triangulering av data, metoder, teorier och undersökningar för studien (Skrtic, 1985, refererad till i Gray, 2017), vilket har tillämpats både under insamlingen samt analysen av data i denna studie.
4. Empiri och resultat
Följande kapitel presenterar de empiriska resultat som framkommit efter insamling och analys av data. Resultaten från intervjuerna har kategoriserats utefter följande fyra grupper: social hållbarhet, bra arbetsmiljö, goda förutsättningar och produktion. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av de empiriska resultat som har legat till grund för den utvecklade tidsestimeringsmodellen.
De empiriska resultaten är baserade på insamlade och analyserade data från det studerade företaget FlexQube. Företaget ägnar sig åt manuell montering för produkter med hög produktvariation och de empiriska resultaten är därmed relevanta för att uppfylla studiens syfte. Efter att ha applicerat tematisk analys på insamlade intervjusvar summerades samtliga koder, teman och grupper i Tabell 5 för att skapa en tydlig helhetsbild. De teman som togs fram från intervjuerna behandlar montörernas arbetsmiljö, sociala hållbarhet, förutsättningar och produktion. Empiri i form av citat från samtliga teman samt en vidare analys av dessa presenteras i följande delkapitel.
Tabell 5: Tabellen visar de koder och teman som identifierades vid analys av utförda intervjuer.
Kod Tema Grupp
• Bra kollegor
• Konstruktiv kritik
• Samarbete
Bra gruppdynamik
Social hållbarhet
• Delaktighet
• Förtroende
• Information
• Transparens
God kommunikation
• Arbetstider
• Förutsättningar
• Självständigt arbete
• Varierande arbetsuppgifter
• Varierad beläggningsgrad
Goda arbetsförhållanden
Bra arbetsmiljö
• Arbetsrelationer
• Arbetstempo
• Deadlines
• Motivation
• Stressfulla situationer
Psykosocial arbetsmiljö
• Ergonomi
• Ljudnivå
• Lokal
• Städning
Fysisk arbetsmiljö
• Erfarenhet
• Medvetenhet
• Kontinuerlig utveckling
Kunskap
Goda förutsättningar
• Förberedelse
• Definierade arbetsuppgifter
Bra planeringsarbete
• Montera skruv
• Specialdelar
• Standarddelar
Montering
Produktion
• Materialflöde
• Problem med material
• Underleverantörer
Yttre faktorer
4.1. Social hållbarhet
Koderna som identifierades under analysen av de semistrukturerade intervjuerna grupperades i gemensamma teman. De teman som togs fram i gruppen social hållbarhet var bra gruppdynamik samt god kommunikation.
Resultatet för respektive av dessa teman redogörs nedan.
4.1.1.Bra gruppdynamik
Något som framkom under montörernas intervjuer var vikten av samarbete på arbetsplatsen. Detta då ett gott samarbete inte endast upplevs underlätta vissa arbetsuppgifter, utan även skapar en trevlig stämning på arbetsplatsen.
Montörerna är tvungna att förlita sig på varandra och vissa arbetsuppgifter kan endast slutföras då de samarbetar.
Vi jobbar så pass nära varandra och vi behöver ju hjälp från varandra hela tiden.
Vi jobbar ju med rätt stora vagnar ibland så vi behöver ju ändå hjälp att lyfta och hela den biten och sen kan det ju vara lite sådana där komplexa vagnar när vi behöver hjälp och få veta hur vi ska lösa någonting så att vi har god kommunikation där ute. – Montör 1
Montörerna utbyter ofta råd, idéer och lärdomar med varandra. De kan även vid behov ge varandra konstruktiv kritik utan att det uppstår dålig stämning. Bra kollegor är av stor vikt för att skapa god stämning på arbetsplatsen och på så sätt uppnå ett fungerande samarbete mellan företagets anställda.
Alltså det gör ju väldigt mycket om man har roliga kompisar på jobbet, jag stannade ju liksom fyra år extra på mitt gamla jobb för att jag tyckte att det var roligt att komma till jobbet och prata med folket, det var inte själva jobbet som drog mig dit utan det var ju folket runt omkring mig, trivs man inte med dem så blir det ju en pina att gå till jobbet varje dag. – Montör 1
Stämningen i produktionen upplevs som mycket god även sett utifrån. De anställda tjänstemännen som inte delar samma arbetsmiljö som montörerna beskriver företagets montörer som en sammansvetsad grupp. Tjänstemännen betonade också samarbete som en viktig faktor för ett fungerande arbete samt att den goda stämningen mellan montörerna bidrar till ett gott samarbete.
4.1.2.God kommunikation
Montörerna upplever att de själva har möjlighet att påverka sin arbetssituation ur flera perspektiv. Det visade sig finnas en god kommunikation mellan montörer och övriga anställda på företaget gällande möjliga förbättringar av bland annat arbetsgång och ergonomi. De intervjuade tjänstemännen beskrev
att montörerna bidrar med förslag på förändringar gällande sin arbetssituation som sedan testas och eventuellt implementeras. Den goda dialog som finns på företaget beror delvis på att det existerar ett förtroende mellan montörerna och dess överordnade. Montörerna förlitar sig på att eventuella problem blir åtgärdade då de meddelar sina överordnade, som i sin tur förlitar sig på att montörerna informerar om eventuella problemområden.
Varje gång vi säger att, ah men vi behöver nåt specifikt för att underlätta . . . då är det här nästa dag. … På det här stället förlitar sig de som är chefer, de förlitar sig ganska mycket på att vi säger till, och så förbättrar det arbetsmiljön. Och det är många som har ganska lång rutin av montering så då vet de det, de vet liksom vad som behövs. – Montör 2
En annan närvarande aspekt under montörernas intervjuer var vikten av den information som förmedlas till montörerna från alla led i värdekedjan och inom företaget. Information från externa aktörer i värdekedjan har en direkt påverkan på montörernas arbete. Detta då exempelvis plötsliga förseningar av material kan leda till problem med planeringen av monteringsprocessen. Då denna typ av information är felaktig kan det leda till att monteringsprocessen tar längre tid än planerat. Även information om företaget samt dess arbete och eventuella förändringar är viktiga delar för att öka känslan av delaktighet bland montörerna, oavsett om informationen är positiv eller negativ.
Sen tror jag det är viktigt med information, generellt med information, hur det går för oss, hur det ser ut framåt, hur går det för företaget, blir det bättre, blir det sämre, kommer det in nya produkter till exempel. Att man blir delaktig, . . . det är ju ändå vi på golvet som står och gör grejerna och då är det viktigt att informationen kommer fram, tycker jag. Alla jobbar ju på samma företag, då ska alla veta vad som händer. Även om det går dåligt så går det dåligt och går det bra så går det bra. Det tycker jag är viktigt. – Montör 3
Vikten av information och transparens närvarade även under tjänstemännens intervjuer. Tjänstemännen visade sig vara noggranna med att ge montörerna information, särskilt under mer stressfulla perioder eller då större förändringar är planerade. Detta för att säkerställa att montörerna har god vetskap om förutsättningarna och omständigheterna. Det finns ett gemensamt ansvar mellan produktion och tjänstemannasidan för att öka känslan av delaktighet bland samtliga. Detta uppfylls delvis genom att låta montörerna framföra sina åsikter samt förslag, men även genom att låta tjänstemännen delta i monteringsprocessen för att skapa sig en uppfattning om hur produktionen fungerar.
