Sammanfattning
Alabamaskogen är animerad kortfilm som simulerar en traditionell folksaga med fantasifulla och stilbrytande inslag. Berättelsen utspelar sig i en urskog som påminner om svensk skog. Där finns tre karaktärer; två jättar och ett blåklockebarn.
Jag har inspirerats av svenska illustratörer som tidigare tolkat folksagor och svensk skog. Bildspråket som står nära John Bauer, Elsa Beskow och Per Åhlin. De har alla exceptionella bakgrundsmålningar som fångar den svenska skogens atmosfär. Jag har arbetat med rörlig illustration, dekorerade bakgrunder och ljud för att stimulera så många sinnen som möjligt. Under detta projekt har jag skapat kortfilmens inledning som etablerar berättelsen.
1.0 INTRODUKTION
1.1 Inledning…………....………...…....2 1.2 Bakgrund……….......…....2 1.3 Inspiration………...2-4 1.4 Syfte………...…...5
2.0 PROCESS
2.1 Karaktärer och atmosfär………….5-7 2.2 Animation………...7 2.3 Presentation och utställning………...8 3.0 REFLEKTIONER……….8 4.0 KÄLLFÖRTECKNING………....8
1.0 INTRODUKTION
1.1 Inledning
Alabamaskogen är en animerad kortfilm som introducerar åskådaren till en ny värld, jag etablerar tre karaktärer och ger ledtrådar till deras karaktärsdrag och vilken typ av relation de har till varandra. Allting utspelar sig i en urskog som påminner mycket om en typisk svensk urskog. Historien har inget klart slut ännu, under den korta tid som vi har på oss att göra ett examensprojekt hinner jag i nuläget bara etablera en miljö och en handfull karaktärer. Jag kommer att presentera det som en Prolog eller Episod 1 i en mindre serie.
1.2 Bakgrund
Idén föddes ur en rad skisser från mitt andra år på konstfack, skisserna föreställer människor med stora och oformliga kroppar. Jag etiketterade dom inte som jättar till en början men efter ett tag så började jag se likheter med John Bauers målningar och bildspråk, det var först då som jag kände igen dom som ‘jättar’. Jag kunde inte släppa skisserna, jag känner att de tillhör någonting större, en annan värld. Senare samma år illustrerade jag ett bidrag till SCREEN 2019 där en annan jätte dök upp, jag kände med detsamma att dessa två hörde ihop, men att den senare karaktären hade ett snällare anlete.
1.3 Inspiration
När sommaren 2019 kom bestämde jag mig för att utforska den här världen som jättarna befann sig i. Jag tänkte osökt på Roald Dahls berättelse om SVJ (Stora Vänliga Jätten). Andra historier som inspirerar mig är
“Attack on Titan”, en japanska manga och anime och “Dunderklumpen”, en svensk animerad film regisserad av Beppe Wolgers och animerad av Per Åhlin. Jag är också inspirerad av John Bauers illustrationer och Elsa Beskows “skogsbarn”.
Första skisser på jättarna, 2019
2
Bauersk skog - John Bauer hjälpte till att definiera den svenska urskogen och fyllde den med troll och älvor i ett övertygande manér. En Bauersk skog är mörk och mystisk med en så tät och mossig skog att man ser endast 3 meter framför sig.
Beskows barn - Elsa Beskows barnböcker med vackra bakgrundsmiljöer. Hon tecknar karaktärer som har svamp och blomhattar på huvudet, historierna har en lekfull och familjär atmosfär. Skogsbarnen är ofta dom som har agens och för historien framåt.
Princess Mononoke - En film av Studio Ghibli som berättar en förtrollande berättelse om människorna relation till naturen och skör balansen är och hur lätt den kan rubbas av själviska intentioner. Jag gillar deras alldeles unika tolkning av urskog som har sina rötter i asiatiska folksagor.
.
Oskuldens vandring, John Bauer - 1912
Tomtebobarn, Elsa Beskow - 1910
Här nedanför går jag igenom bildexempel från varje inspiration och förklarar lite mer detaljerat varför jag valde dem.
Princess Mononoke, Hayao Miyazaki - 1997 3
Dunderklumpen, Per Åhlin - 1974
Wolgers och Åhlins värld - Växte själv upp i Jämtland och Dunderklumpen hade sitt eget museum i Strömsund där mina morföräldrar bodde, det jag vill säga är att jag har en nära relation till filmen och scenografin den använder sig av. Det är en enslig, melankolisk men värmande miljö där kalhygge och urskog står sida vid sida.
SVJ, Roald Dahl - 1982
Attack on Titan,, Hajime Isayama - 2009
SVJ är en historia där en jätte är snäll och lite mindre men där resten av jättarna är stora och elaka. Stora vänliga jätten i den historien blir beskyddare till en föräldralös flicka. Jag har alltid gillat den boken och dynamiken som karaktärerna hade till varandra, något jag vill efterlikna i min berättelse.
Sist vill jag nämna Attack on Titan som inspirerat mig väldigt mycket, en manga som är skriven och tecknad av Hajime Isayama. Det är svårt att fastställa exakt vad jag vill ta med mig från Attack on Titan, det är lite allt möjligt, kroppsspråket hos jättarna som är obehagligt men också relaterbart, mytologin bakom jättarna som är mystisk och spännande. Hajime Isayama är bra på att skrapa på ytan av sin värld, ger åskådaren aldrig för mycket information, bara tillräckligt för att man vill fortsätta läsa vidare.
4
1.4 Syfte
Jag vill berätta en läskig men spännande historia som utspelar sig i en okänd urskog. Spännande historier tycker jag är viktiga, utan ett klart budskap kan sagor likt John Bauer och Dunderklumpen berätta något om oss själva, som människor i relation till naturen och oss själva.
Att animera tar väldigt lång tid, är du ensam om att animera tar det ännu längre tid. Tio veckor är väldigt kort tid för att berätta en sammanhängande historia i animation. Därför lägger jag i detta projekt fokus på att fånga en atmosfär och känsla som jag tycker representerar världen och historien. Jag jobbar utan en röd tråd, jag går från scen till scen utan att känna mig bunden till en tydlig dramaturgi. Fokus ligger på att etablera en värld och känsla, allt annat är sekundärt. Jag försöker tänka på det som att det är ett dussintal övervakningskameror i skogen som hela tiden byter perspektiv, det är åskådarens jobb att arbeta ihop pusselbitarna och komma fram till en egen tolkning om vad som händer.
2.0 PROCESS
2.1 Karaktärer och atmosfär
Innan jag ska sätta igång och animera var jag tvungen att se hur karaktärerna fungerar ihop, hur de samspelar i en och samma bild. Efter två dagars skissande visste jag hur protagonisten skulle se ut, ett blåklockebarn, inspirerat av Elsa Beskows sagor. Jag vill att protagonisten ska uttrycka lekfullhet, oskuld men också mod, en djärvhet som snarare styrs av naivitet än förnuft.
Första skiss på blåklockebarnet, 2019
Hittills har jag identifierat tre olika jättar, om man kan kategorisera dom efter intentioner och handlingar så är den första snäll, den andra elak och den tredje neutral. Den snälla jätten kommer att etablera en vänskap med blåklockebarnet, den elaka jätten vill äta upp blåklockebarnet och den neutrala jätten, som också är störst, kommer bara att observera händelseförloppen utan att agera frivilligt.
Snälla Jätten Elaka Jätten Neutrala Jätten
Inspiration till atmosfären och karaktärerna har jag redan redovisat men jag vill visa lite tydligare exempel på hur det har påverkat slutprodukten. De mest centrala inspirationerna för skogsmiljöerna är bland annat Dunderklumpen och John Bauer men det finns också vissa inslag som påminner om filmen Princess Mononoke.
Något alla dess tre inspirationskällor har gemensamt är urskog. Urskogen är centralt och symboliserar en inre färd i människans undermedvetna men skogen spelar också en moralistisk roll, som något naturligt och oföränderligt. Om man tittar på mina bakgrundsmiljöer i min film kan man se tydliga likheter med inspirationskällorna. Inspiration/referens kan ses till vänster och bakgrunder från min egen film kan ses till höger.
Dunderklumpen, Per Åhlin - 1974 Alabamaskogen, Oskar Ek - 2020
6
2.3. Animation
Allt är gjort digitalt, från skisser till post-produktion. Råmaterialet, så som animationen och skisserna gör jag i Photoshop, därifrån exporterar jag det till After Effects där jag “timar” alla mindre animationer så att det hänger ihop. Nackdelen med att enbart jobba digitalt är att man ibland kan bli mentalt trött från att sitta stilla och stirra på en upplyst skärm. Oavsett om du föredrar digitala eller traditionella medier så föredrar jag att jobba 50/50 för att undvika belastningsskador från repetitiva arbetsrörelser. Med denna korta tidsram blev det ändå mest tidseffektivt att jobba enbart digitalt.
Oskuldens Vandring, John Bauer - 1912 Alabamaskogen, Oskar Ek - 2020
Princess Mononoke, Hayao Miyazaki - 1997 Alabamaskogen, Oskar Ek - 2020
2.3 Presentation och utställning
Det är oundvikligt att inte nämna Corona-pandemin när det kommer till examensarbetet, inte minst när det kommer till utställningen. Förutsättningarna förändras när man vet att det inte kommer att beskådas på en fysisk plats, det är inte bara det praktiska som förändras men motivationen blir också mindre när allt förändras under en kort tid. På ett personligt plan såg jag fram emot att ställa ut mitt arbete på Konstfack, på plats. Nu ska vi visa upp våra verk digitalt på en hemsida. Animerad film går att presentera på webben utan hinder, förutsättningarna för en bra upplevelse förändras inte markant. Mitt problem är att filmfestivaler tar inte emot bidrag som haft en premiär på internet, och jag vill gärna skicka filmen till dessa festivaler. Istället får jag bryta upp filmen i mindre klipp och ha en inofficiell premiär på Konstfacks hemsida som inte går under samma titel.
3.0 Reflektioner
Jag gick in i detta examensarbete med ambitionen att lära mig mer om animation som hantverk men också lära mig allt det tekniska, t.ex att sätta ihop scener med utarbetade bakgrundsmiljöer och färglagda, rörliga bilder.
Jag tycker jag lyckades med mitt mål men jag känner samtidigt att jag inte är färdig. Historien jag ville berätta känns mycket större än vad jag uppskattade från början. Jag har också förstått hur arbetskrävande animation kan vara i en större skala, att jag i framtiden vill utforska kreativa samarbeten inom området. Något jag vill göra annorlunda nästa gång är att jobba med en storyboard och vara mer uppstyrd, något tidsramen inte tillät den här gången. Trots det var det lärorikt att jobba fritt utan en röd tråd, något som tillåter åskådaren att ha en egen uppfattning om vad som händer och historien kommer se olika ut beroende på vem som återberättar
händelseförloppet.
4.0 Källförteckning
1. Bauer, John. Oskuldens Vandring (1912).
2. Beskow, Elsa. Tomtebobarn (1910).
3. Miyazaki, Hayao. Princess Mononoke (1997).
4. Åhlin, Per. Dunderklumpen (1974).
5. Dahl, Roald. SVJ (1982).
6. Isayama, Hajime. Attack on Titan (2009).
Alabamaskogen, Oskar Ek - 2020
8
