• No results found

Ett nytt Initiativ

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett nytt Initiativ"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statsvetenskapliga institutionen

Vårterminen 2018

Kandidatuppsats i statskunskap

15 högskolepoäng

Ett nytt Initiativ

En jämförande studie om en ny politisk rörelses interndemokrati

Författare: Bijan Yousefi

Handledare: Jenny Jansson

Antal sidor: 42

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 4

1.1 Inledande anmärkningar ... 4

1.2 Syfte och frågeställningar ... 6

1.3 Disposition ... 6 1.4 Val av fall ... 6 1.4.1 Initiativet ... 7 1.4.2 Miljöpartiet - jämförelseobjektet ... 8 2 Teoretisk bakgrund ... 11 2.1 ”Oligarkins järnlag” ... 11

2.2 Interndemokrati – tidigare forskning ... 12

2.2.1 Teorells analysmodell ... 12

2.2.2 Dahls idealtyp ... 13

2.3 En diskussion om tidigare analysmodeller ... 14

2.4 Min analysmodell – en kombination av Teorell och Dahl ... 16

2.4.1 Påverkansmöjligheter ... 16

2.4.2 Delaktighet/Tillgänglighet ... 18

3 Material och metod ... 20

4 Resultat och analys ... 23

4.1 Initiativet ... 23 4.1.1 Påverkansmöjligheter ... 24 4.1.2 Tillgänglighet/delaktighet ... 30 4.2 Miljöpartiet ... 31 4.2.1 Påverkansmöjligheter ... 32 4.2.2 Tillgänglighet/delaktighet ... 34 4.3 Jämförande analys ... 35 4.3.1 Påverkansmöjligheter ... 35 4.3.2 Tillgänglighet/delaktighet ... 36

4.3.3 Det mest interndemokratiska partiet ... 37

5 Slutsatser och diskussion ... 38

5.1 Slutsatser ... 38

5.2 Avslutande diskussion ... 38

Källförteckning ... 40

(3)

Material från partierna ... 40

Initiativet ... 40

Miljöpartiet ... 41

Litteratur ... 41

(4)

1 Inledning

1.1 Inledande anmärkningar

”Vi vill åstadkomma en fredlig revolution. Vore vi som andra partier hade vi inte behövts.” Michael Wernstedt, partiledare Initiativet1

Att folk är trötta på politiker och politik är något som har märkts och manifesterats på senare tid. Vissa menar att det "politiska etablissemanget" har för mycket makt och att sättet som politik utförs på nu har blivit fel. De som är kritiska mot det nuvarande systemet har börjat agera. Nya partier och rörelser har uppstått som varit mer eller mindre framgångsrika i sin ambition att förändra det politiska landskapet. Populism har blivit ett modeord som används för att beskriva både dessa nya partiers och rörelsers politik samt deras etablerade

motståndares försök hänga med.

Ordet populism måste idag sägas vara negativt värdeladdat. Det används oftast för att förlöjliga en politisk motståndares argument, från både höger- och vänsterhåll. Vanligast är dock kanske att ordet används om partier och rörelser med fokus på invandringsmotstånd och främlingsfientliga ideologier, så kallad högerpopulism. På senare tid har det dock dykt upp andra typer av rörelser som beskriver sig utan relation till den traditionella

vänster-högerskalan men som likväl uppvisar karaktärsdrag som kan beskrivas som populistiska i sin essens.

I Europa finns ett antal rörelser som förenas av att de vänder sig mot den ”politiska eliten” och strävar efter att skapa politik som är närmare den enskilda medborgaren. Med fler

deliberativa inslag finns en vilja att skapa inkluderande partier som ger ett faktiskt uttryck för folkviljan. På kontinenten finns de hittills mest framgångsrika exemplen i Macrons En

Marche! i Frankrike och Beppe Grillos Femstjärnerörelse (Movimento cinque stelle) i Italien.

Den förstnämnde vann presidentvalet i Frankrike 2017 och den senare blev nyligen största parti i det italienska parlamentsvalet. Båda rörelserna startade som en kritik av det politiska etablissemanget och förespråkar en demokratisk revolution.

(5)

Mindre omtalade och (ännu?) inte fullt lika framgångsrika är rörelserna i de nordiska länderna. Det danska partiet Alternativet blev 2015 invalda i Folketinget. De har en uttalad ambition att föra politik på ett ”annorlunda” sätt än de etablerade partierna samtidigt som de vill förändra det politiska klimatet i stort. Det handlar, likt de franska och italienska

rörelserna, om en sorts systemkritik där man anser att makten har hamnat för långt från folket. Alternativet har nyligen fått ett systerparti i Sverige, Initiativet.

Initiativet är ett nystartat parti med siktet inställt på riksdagsvalet i höst. De menar att demokratin inte har utvecklats i takt med resten av världen, att politik inte anses vara något kul. Initiativet vill likt sin danska motsvarighet ändra sättet politik förs på genom att förändra den politiska kulturen och klimatet. De menar att politiken måste komma närmare de

människor den faktiskt berör och därför måste systemet göras om och bli mer demokratiskt. Det måste bli enklare och roligare att engagera sig i politiken. Sättet att bedriva politik måste demokratiseras och det gör man bäst, menar de, genom att skapa politik tillsammans.2

Initiativet betonar vikten av demokrati och sig själva som ett alternativ till de traditionella partierna och deras sätt att föra politik.

Det nationella politiska beslutsfattandet fungerar inte utan förekomsten av politiska partier. Av den anledningen argumenterar många för att partierna även internt bör vara demokratiska. I viss mån går det alltså att tolka önskan om interndemokratiska partier som en strävan efter att förbättra det demokratiska systemet i stort.3 Denna önskan är något som Initiativet verkar ha tagit fasta på. Det är dock långt ifrån självklart att partier är interndemokratiska. En av de tidigaste idéerna om fenomenet menade tvärtom att så inte var fallet utan att partier istället styrs oligarkiskt av en liten elit och inte av medlemmarna. Denna tes som formulerades av Robert Michels på tidigt 1900-tal kallas oligarkins järnlag och har ännu idag inte fullt motbevisats.4

Initiativet är ännu i sin vagga och är ett tämligen unikt fenomen inom svensk politik vilket gör att de är intressanta att studera. Det sägs att all förändring börjar med en själv vilket innebär att Initiativet, för att kunna förändra den politiska kulturen i Sverige, måste leva som de lär.

2 Intervju Michael Wernstedt (2018). 3 Bolin (2018) s 107.

(6)

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vad för slags parti Initiativet är och om de kan anses vara mer demokratiska än andra partier.

1.2 Syfte och frågeställningar

I den här uppsatsen kommer jag att granska partiet Initiativet och undersöka om de lyckas lösa det uråldriga problemet med oligarkins järnlag. Syftet med uppsatsen är därför att kartlägga och beskriva Initiativets interndemokrati för att se om de har bättre förutsättningar att genomföra folkviljan än andra partier. För att se om de skiljer sig från andra partier, och är mer demokratiska, behövs en referenspunkt varför jag kommer att jämföra mina resultat med Miljöpartiet.

Uppsatsen svarar mot syftet genom att besvara följande frågeställningar: Är Initiativet mer

interndemokratiskt än Miljöpartiet? Löser Initiativet problemet med att människor känner sig maktlösa i byråkratiska partier?

1.3 Disposition

Uppsatsen inleds med en redogörelse för val av fall där Initiativet och jämförelseobjektet Miljöpartiet presenteras. Därefter redogörs för de teoretiska utgångspunkterna där avstamp tas i Michels teori om oligarkins järnlag. Jag behandlar därefter tidigare forskning gällande interndemokrati med fokus på Teorells avhandling och Dahls demokratiska idealtyp. Teoriavsnittet avslutas med att jag presenterar den analysmodell som används i uppsatsen. Efterföljande avsnitt beskriver den metod och det material som använts. Därpå presenteras uppsatsens resultat som med hjälp av analysmodellen kontinuerligt analyseras. Avsnittet avslutas med en jämförande analys mellan de två partierna. Avslutningsvis sammanfattas uppsatsens slutsatser, som också kommenteras i en kortare diskussion.

1.4 Val av fall

(7)

1.4.1 Initiativet

Det nybildade partiet Initiativet har, åtminstone i svensk kontext, tagit ett annorlunda grepp på problematiken genom att fokusera på vad de anser är bristerna i det demokratiska systemet. Till skillnad från ”traditionella” populistiska partier som i regel är sprungna ur ett motstånd mot en fråga inriktar sig alltså Initiativet på systemet i sig. Initiativets vision är ”Välmående människor på en välmående planet”.5 Partiet lanserades i november 2017, ställer upp i riksdagsvalet 2018 och består av nästan 800 medlemmar.6 De säger sig vilja förändra den politiska kulturen i sig. Initiativet vill ha en ”kultur som präglas av en mer inbjudande ton i samtal och debatter. Där beslut tas så nära de som berörs som möjligt och förutsättningarna för att påverka politiken finns även mellan valen.”7

Vad jag vill studera är relationen mellan demokratin i sig och de som utgör den

parlamentariska demokratin, det vill säga partierna. Med anledning av Initiativets systemkritik väcks frågan om mer demokrati inom partierna skulle resultera i, vad de menar, ett mer

demokratiskt system. Det större fenomenet handlar alltså om partiers interndemokrati vilket är fokus för den här uppsatsen. Genom att kunna säga något om ett parti som hävdar att de är mer demokratiska än andra partier hoppas jag kunna säga något om interndemokrati i stort. Detta mot bakgrund av att ett av syftena med partiet är just att förändra den politiska kulturen som de inte anser har hängt med i takt med att samhället har utvecklats.8 Genom att lägga sakpolitiken åt sidan och fokusera på den interna demokratin kan jag undersöka om Initiativet faktiskt för politik på ett annorlunda sätt än de traditionella partierna.

Att endast granska Initiativets interndemokratiska struktur har visserligen relevans på de ovan anförda grunderna men det går att göra en del invändningar mot det. Det är ett helt nytt parti som ännu inte har något färdigt partiprogram eller några stora medlemstal. På grund av att de är nystartade finns det inget tidigare att jämföra med och det går heller inte att säga något bestämt om deras framtid. Det är inte på något sätt säkert att de kommer in i riksdagen eller har möjlighet att påverka politiken i stort. De anförda argumenten är visserligen sanna och det finns en risk för att Initiativet kan komma att läggas på de bortglömda partiernas hög. Det

(8)

faktum att de tar ett, i Sverige inte tidigare sett, grepp på hur politik ska utföras gör de ändå intressanta att studera. Detta för att förstå hur ett parti som Initiativet passar in i floran av svenska politiska partier. Det ska vidare noteras att Initiativets föregångsparti, Alternativet i Danmark, var framgångsrika redan i sitt första val. Den politiska kulturen i Danmark är inte helt olik Sveriges vilket medför att Alternativets framgångar skulle kunna ge en indikation på Initiativets eventuella framgångar eller åtminstone en förevisning om att partiet kan bli relevant även i svensk kontext. Av det ovan anförda framgår att det varför Initiativet är ett intressant parti att undersöka.

Genom Initiativets bildande finns nu därför möjligheter att se om en annan slags

partiorganisation och arbetssätt påverkar medlemsinflytande och andra interna förhållanden. Några direkta belägg för den ena eller andra sidan finns inte. Där hoppas jag kunna fylla en lucka i den nuvarande forskningen genom resultaten i den här uppsatsen. För att resultaten om Initiativets interndemokrati ska blir meningsfulla behövs självfallet ett jämförelseobjekt. Detta är viktigt inte bara för att en jämförelse på ett tydligare sätt speglar resultatet av det som ska mätas, dvs i huvudsak Initiativets interndemokrati. Det är även viktigt eftersom Initiativet menar på att de är ett alternativ till vanliga partier och således ”inte hade behövts” om de vanliga partierna hade organiserat sig på samma sätt som Initiativet.

1.4.2 Miljöpartiet - jämförelseobjektet

Jag tror att Miljöpartiet av flera anledningar tjänar som det bästa jämförelseobjektet för den här uppsatsen och därför har jag också valt att studera Initiativets interndemokrati i

förhållande till dem. Till att börja med finns det många likheter mellan partierna. Det tidiga Miljöpartiet började som en rörelse som var en reaktion på att många kände sig svikna av de etablerade partierna i framförallt miljöfrågorna.9 De har vidare haft en ambition att vara ett alternativ till andra partier, både i sakpolitik och sett till organisationsstruktur.10 De har en uttalad ambition att vara ”Sveriges mest öppna parti” och framhåller det faktum att många har varit med i skapandet av deras politik.11 Sammantaget kan det därför antas att Miljöpartiet bör vara det av de traditionella partierna som har högst grad av interndemokrati. Det är även Åsa Lundgrens slutsats i den artikel hon skrev 1990 när Miljöpartiet var det alternativa partiet. Då

9 Miljöpartiets hemsida, Historia.

10 En tidig bild av miljöpartiets ambitioner går att läsa om i Lundgrens artikel som visserligen skrevs 1990 men ändå tecknar en intressant bild av ett ungt parti som vill förändra.

(9)

hade Miljöpartiet en organisationsform som för tiden var oortodox bland de politiska

partierna. De hade exempelvis ingen partistyrelse med syftet att motverka maktkoncentration inom partiet.12 Enligt min mening ett tydligt uttryck för hur de ville visa på hur de värdesatte den interna demokratin. Även om de numera har övergett idén om att inte ha någon

partistyrelse så fortsätter de att betona vikten av den interna demokratin. De vill att avstånden mellan medlemmen och de som har makten centralt ska vara litet, vilket jag tolkar som ett värdesättande av den interna demokratin.13 Sammantaget framträder således bilden av Miljöpartiet som det mest interndemokratiska riksdagspartiet vilket även har visst stöd i senare forskning.14

Varför är det då intressant att jämföra Initiativet med det av de traditionella partierna som är mest interndemokratiskt? Svaret är för det då blir lättare att generalisera resultaten till resten av partierna. Resultaten beträffande relationen Initiativet–Miljöpartiet går då att generalisera till relationen Initiativet–andra politiska partier. Om Miljöpartiet agerar på samma sätt som Initiativet faller deras systemkritik lite platt eftersom det då bör gå att åstadkomma förändring genom Miljöpartiet. Detta eftersom om de två studieobjekten är lika varandra avseende interndemokrati finns det, precis som Michael Wernstedt själv uttryckt det, inget behov av Initiativet i svensk politik.15 Om det finns skillnader mellan partierna och dessa visar sig vara betydande med resultatet att Initiativet är mer interndemokratiskt än Miljöpartiet går det att alltså att säga att Initiativet är mer interndemokratiskt än andra partier.

Av framförallt praktiska skäl har jag även nödgats göra en ytterligare begränsning när det gäller valet av jämförelseobjekt. Dels med hänsyn till vad som ryms inom ramen för en uppsats på kandidatnivå men också svårigheten att få tag i personer att intervjua. Det faktiska jämförelseobjektet för uppsatsen kommer därför att vara Miljöpartiets lokala avdelning i Solna kommun. Jag tror inte att resultaten av den anledningen kommer att bli sämre. Det går dock självfallet att argumentera för att det vore mer ändamålsenligt att jämföra med

Miljöpartiets riksorganisation eftersom Initiativet strävar efter att komma in i riksdagen och inte bara i kommunfullmäktige. Det är visserligen en rimlig invändning men jag menar att uppsatsen syfte inte går förlorat utan snarare i viss mån kan sägas stärkas av

12 Lundgren (1990) s 57f.

13 Miljöpartiets hemsida, Skolarbeten. 14 Se Bolin (2015) s 118.

(10)

jämförelseobjektet är en lokalavdelning. De har, på grund av sin storlek, troligen bättre förutsättningar att vara interndemokratiska än riksorganisationen. Lokalavdelningen reproducerar då riksorganisationens ambitioner om att vara demokratiska samtidigt som de verkar närmare medlemmarna, och folket, vilket bör skapa gynnsamma omständigheter för att förverkliga ambitionerna. Att ha lokalavdelningen som jämförelseobjekt medför då eventuellt att man kan jämföra med en del av Miljöpartiet som kan vara mer interndemokratiskt än riksorganisationen. Detta är enkom positivt för uppsatsens resultat eftersom om det visar sig att Initiativet är mer interndemokratiskt än Miljöpartiet i Solna så gäller det med största sannolikhet även för riksorganisationen. Det ska även tilläggas att även om Initiativets

ambitioner är att komma in i riksdagen så är de ännu inte så många medlemmar. Därför är det också enligt min mening rimligare att jämföra deras interndemokrati med en lokalavdelning som är närmare dem till medlemsantal. Detta står dock inte utan motsägelser. Initiativet har ju en ambition att verka på den nationella politiska arenan och för att lyckas med det måste de med all sannolikhet bli en större organisation. Av den anledningen kan det argumenteras för att man ändå borde jämföra Initiativet med en organisation med fler medlemmar. Problemet är att de idag endast har de medlemmar de har och med tanke på deras speciella sätt att

(11)

2 Teoretisk bakgrund

Hur man ska mäta graden av interndemokrati är en avgörande fråga för den här uppsatsen. Eftersom en jämförande fallstudie ska genomföras är det viktigt att presentera en enhetlig analytisk modell som går att använda på de båda valda fallen.

Jag kommer därför att först kort redogöra för hur jag förstår Michels tes om oligarkins järnlag för att därefter nyansera begreppet och förklara hur det ska omsättas i den här uppsatsen. Till min hjälp har jag det analysverktyg som Jan Teorell använde i sin avhandling samt Robert A. Dahls demokratiska idealtyp. Jag kommer kort redogöra för huvuddragen för att därefter anpassa teorierna inom ramen för den här uppsatsen. Slutligen presenterar jag hur jag har valt att operationalisera begreppen oligarki och interndemokrati.

2.1 ”Oligarkins järnlag”

”Every party organization represents an oligarchical power grounded upon a democratic basis.”16

Ordet oligarki kommer från grekiskan oligarchiʹa och betyder få (oligo) härskar (aʹrchō). Det brukar beskrivas som ett fåtalsvälde och innebär att en koncentrerad och begränsad grupp människor av olika skäl har makten inom en organisation.17 Robert Michels teori om ”oligarkins järnlag” är i sig ganska enkel. Han menade att alla partier inte faktiskt styrs av medlemmarna utan av en maktelit vilket begreppsligt gör de till en oligarki då det är en organisation som styrs av ett fåtal.18

Trots den demokratiska grunden som politiska partier vilar på menade Michels att de förr eller senare utvecklas till oligarkier. Anledningen menade han är det nödvändiga ledarskapet, som är oförenligt med demokrati i sig.19 Han argumenterar för att partiet i sig blir en entitet med egna mål och intressen, vilka inte nödvändigtvis överensstämmer med medlemmarnas. En byråkratisering av partiet är därför oundviklig.20 Hans slutsats blir således att politiska partier

16 Michels (2001) s 241. 17 NE, oligarki.

18 Michels (2001) s 241 jfr NE, oligarki. 19 Michels (2001) s 240.

(12)

är sådana typer av organisationer som ger upphov till att de valda representanterna härskar över de som har valt dem. Organisation är därför detsamma som oligarki även om ordningen i grunden var demokratisk.21

Michels tes om oligarkins järnlag myntades för mer än 100 år sen men står sig än idag. Teorell kallar den ”en seglivad tes i diskussionen om partiernas inre liv”.22 En målande

beskrivning som ligger väl i linje med den forskning som gjorts på området som i all väsentlig grad tagit sin utgångspunkt i ”oligarkins järnlag”.23 Likt tidigare forskning börjar jag därför med att i den här uppsatsen ta avstamp i just denna tes.

2.2 Interndemokrati – tidigare forskning

2.2.1 Teorells analysmodell

Teorell fokuserar på samspelet mellan partiledningen och medlemmarna som han menar tillsammans utgör partiets beslutsfattande. Teorell beskriver det som att det alltid finns (och alltid kommer att finnas) ett samspel mellan ett partis ledning och dess organisation i stort. Mindretalet kommer alltid att representera (och därmed i viss mån styra) det stora flertalet.24 Tre särskilda aspekter av relationen mellan partiledningen och medlemmarna utgör grunden för Teorells analysverktyg; påverkan, påverkansmöjligheter och möjligheter till

ansvarsutkrävande.25

Med påverkan ska förstås det faktiska inflytande som medlemmarna har över partiets politiska beslut, både direkt och indirekt. Ett uttryck för full demokrati i den här kategorin skulle motsvaras av beslutsfattande som innebär ett stort inslag av indirekt påverkan från medlemmarna. Detta innebär att beslutsfattarna förmås att agera i enlighet med

medlemmarnas vilja. Motsatsen, uttrycket för oligarki, blir således att något sådant inflytande inte utövas och att beslutsfattarna kan fatta vilka beslut de vill även om de möter motstånd från medlemmarna.26

21 Michels (2001) s 241. 22 Teorell (1998) s 12.

23 Se Teorell (1998) s 12–18 där han redogör för den forskning som gjorts både internationellt och nationellt fram till 1998.

(13)

De två andra dimensionerna av analysmodellen tar sikte på det institutionella.

Påverkansmöjligheter handlar om vilka möjligheter som står till buds för medlemmarna att

påverka. Fokus ligger här på vilka faktiska möjligheter att påverka som förelåg innan ett beslut fattades.27 Teorell exemplifierar denna kategori med att visa på att det finns olika sätt på hur och på vilket sätt ett parti agerar för att söka ett mandat för en viss ståndpunkt. Ju fler möjligheter till påverkan som finns/ges desto mer demokratisk är beslutsprocessen.28

Den tredje och sista delen av Teorells analysverktyg är möjligheter till ansvarsutkrävande och den tar sikte på om och på vilket sätt beslutsfattare kan få stå till svars för sina beslut. I en oligarkisk organisationsstruktur skulle det inte finnas några möjligheter att ställa företrädare till svars för sina beslut. Företrädarna skulle vidare varken förklara eller försvara sina beslut. I motsats till detta skulle den mest interndemokratiska ledningen presentera och motiverar sina beslut öppet för medlemmarna som samtidigt har formella möjligheter att utkräva ansvar efter att beslut har fattats. 29

Sammanfattningsvis menar Teorell att man kan tolka de tre dimensionerna som ”demokratins tre försvarslinjer i beslutsfattandet”.30Man kan konstruera det som ett frågeformulär med följande tre frågor: (1) Har beslutets innehåll faktiskt kunnat påverkas? (2) Har det funnits möjligheter att påverka beslutet? (3) Finns det möjlighet att utkräva ansvar? Om samtliga svar är nekande har man att göra med en renodlad oligarki.31

2.2.2 Dahls idealtyp

Robert Dahls demokratiska idealtyp är vida känd inom statsvetenskapen. Den består av fem kriterier som beskrivs nedan. Kriterierna är tänkta som en standard mot vilken

beslutsprocesser i alla typer av organisationer kan utvärderas. Dahl menar att just dessa kriterier är nödvändiga för att medlemmarna i organisationen ska anses vara politiskt jämlika, som är en nödvändighet för att en organisation ska vara demokratisk.32 Dahl menar dock att ingen organisation de facto uppfyller alla kriterier men att de tjänar sitt syfte väl som en

27 Teorell (1998) s 30 f.

28 Se Teorell (1998) s 32 figur 1.1 för en överskådlig bild av detta agerande. 29 Teorell (1998) s 34 f.

30 Teorell (1998) s 35. 31 Teorell (1998) s 36.

(14)

måttstock för alla organisationer som påstår sig vara demokratiska.33 Dahls demokratiska idealtyp för proceduriell demokrati presenteras i punktform med en tillhörande kort förklaring nedan34:

- Effektivt deltagande: Medlemmarna måste ha jämlika och effektiva möjligheter att göra sin röst hörd i organisationen och för de andra medlemmarna under den politiska processen.

- Jämlikt inflytande i beslutsprocessens avgörande skede: Alla medlemmar ska ha lika möjligheter att rösta när ett beslut slutgiltigt ska tas. Möjligheten ska dessutom vara effektiv och alla röster måste räknas som lika.

- Upplyst förståelse: Tar sikte på varje medlems möjlighet att göra ett informerat val. Medlemmarna måste därför, med hänsyn till praktiska möjligheter, ha samma effektiva tillgång till information om alternativa val för beslutet.

- Kontroll över dagordningen: Medlemmarna måste ha den exklusiva möjligheten att avgöra hur, och om de vill, vilka ärenden som ska tas upp på dagordningen. I sin essens handlar detta kriterium om folkstyre av organisationen då den möjliggör förändring av organisationen i stort. Det slutliga ordet ska därför alltid finnas hos medlemmarna som själva bäst bestämmer sin egen kompetens.

- Inklusivt demos: Alla vuxna och permanenta medlemmar ska ha jämlika och fullständiga rättigheter att delta i organisationen i enlighet med de fyra första kriterierna.

Innehållet i denna korta sammanfattning utvecklas självfallet vidare av Dahl men det går att konstatera att återkommande nyckelbegrepp är likhet/jämlikhet och effektivitet. Att det är centrala termer för att beskriva demokrati är ganska självklart. Dahl har mött kritik från Teorell som menar att dessa kriterier, om uppfyllda, ger oss definitionen på en perfekt fungerande direkt demokrati men säger inget om hur en representativ demokrati ska omsätta kriterierna.35

2.3 En diskussion om tidigare analysmodeller

Det finns i den tidigare forskningen inget enhälligt svar på hur en analysmodell för att mäta oligarki och demokrati i ett parti bör se ut. Michels tes om oligarkins järnlag utgör som nämnt ett naturligt grundantagande för den tidigare forskningen i stort men också specifikt för den

(15)

här uppsatsen. Med anledning av detta ställs jag, likt den tidigare forskning som gjorts, inför problematiken att definiera vari det ”oligarkiska” ligger.36 Michels själv är inte konsekvent i sin användning i begreppet av oligarki varför det, trots att det intuitivt kan kännas ”fel”, är nödvändigt att ge begreppet ett substantiellt innehåll med hjälp av andra referenser.37

Teorell har på ett, enligt min mening, mycket framgångsrikt sätt valt att se begreppet oligarki i ljuset av sin motsats demokrati. På så sätt kan man konstruera ett analysverktyg där

”oligarki” och ”demokrati” utgör varsin ände av ett spektrum. Objektet för det man ska mäta kan då beskrivas som mer eller mindre oligarkiskt eller demokratiskt då det som Teorell påminner om brukar sägas utgöra en grad- och inte en artskillnad mellan begreppen.38 Det är svårt, om inte omöjligt, att teckna en fullödig och numrerad skala som sträcker sig från oligarkisk till demokratisk varför detta inte heller kommer att göras inom ramen för den här uppsatsen. Resultaten av analysen kommer därför att begränsas till att ange om partierna är mer eller mindre demokratiska eller oligarkiska.

Eftersom jag kommer att använda mig av samma metod som Teorell, dvs. se begreppet oligarki i ljuset av demokrati, ställs även jag inför samma problem att definiera vad demokrati är. En entydig definition saknas vilket medför att jag i likhet med Teorell kommer använda mig av en uppsättning olika tolkningar av begreppet.

Teorell avfärdar användandet av Robert Dahls demokratiska idealtyp som han anser vara för inriktad på att beskriva direkt demokrati och inte en representativ demokrati vilket han menar är en brist vid studiet av interndemokrati inom ett parti.39 Han tycks mena att ett parti, i samspelet mellan partiledning och partimedlemmar, bättre studeras genom att ha utgångspunkt i att det fungerar som en representativ demokrati.40

I motsats till Teorell väljer jag att inte avfärda Dahls teori lika snabbt. Detta framförallt av två anledningar. För det första då partier kan betraktas som ett litet demokratiskt system i sig. De är ju i sin essens sådana organisationer som Dahl beskriver och därför går det bra att studera

36 Jfr Teorell (1998) s 25.

37 Se Teorell (1998) s 25 f. med hänvisningar (bl.a. fotnot 69 avseende Michels användning av begreppet).

38 Teorell (1998) s 26 med hänvisningar, särskilt fotnot 71. 39 Teorell (1998) s 27.

40 Teorell (1998) s 27

(16)

hur deras interna demokrati ser ut med hjälp av just Dahls kriterier för proceduriell

demokrati.41 För det andra har undersökningsobjektet för den här uppsatsen ett uttalat mål om att organisera sig annorlunda och mer demokratiskt varför det är viktigt att lyfta in den

direktdemokratiska aspekten i just detta fall. Det kan även finnas ett värde i att rent generellt avgöra om och hur ett partis direktdemokrati fungerar och inte endast låsa sig vid att titta på partiet som en representativ demokrati.

Min lösning för detta specifika undersökningsobjekt blir således att jag låter Dahls idealtyp komplettera Teorells modell. Måttet på demokrati i den här uppsatsen kommer därför skilja sig från Teorells modell då jag med hjälp av Dahls idealtyp kommer att lyfta in en aspekt av direktdemokrati som han valt att bortse från.

2.4 Min analysmodell – en kombination av Teorell och Dahl

Utifrån nedanstående teoretiska kategorier kan jag operationalisera begreppen oligarki och

demokrati. Inom kategorierna kan jag sedan visa på den gradskillnad som finns mellan

begreppen. De övergripande kategorierna har jag valt att kalla påverkansmöjligheter och

delaktighet/tillgänglighet. Innan jag utvecklar innehållet i kategorierna ska vissa

avgränsningar i förhållande till framförallt Teorells modell förklaras. Eftersom det parti som är föremål för den här uppsatsens granskning är i startgroparna av sitt politiska liv är det enligt min mening mer intressant att fokusera på hur de avser att öppna för medlemmarna att påverka snarare än den faktiska påverkan som har utövats. Av den anledningen bortser jag från Teorells kategori påverkan och koncentrerar mig istället på de institutionella möjlighet att påverka som finns.

2.4.1 Påverkansmöjligheter

Genom att mäta vilka påverkansmöjligheter som medlemmarna har går det att säga något om interndemokratin inom partiet. Påverkansmöjligheter är dock ett vitt begrepp varför det krävs en förklaring av vad jag menar med det inom ramen för den här uppsatsen. Teorell utforskade främst vilka möjligheter som finns för medlemmar att påverka ledningens beslutsfattande genom att studera samspelet dem emellan. Jag vill här också lyfta in Dahls kriterier om ”jämlikt inflytande i beslutsprocessens avgörande skede” samt ”effektivt deltagande” för att undersöka vilka möjligheter som finns för medlemmar att direkt påverka beslut, inte endast

(17)

genom att påverka ledningen. Det gäller både sådana institutionella möjligheter som finns i partiernas styrningsdokument men också den rent faktiska beslutsprocessen. Genom att

komplettera med Dahls kriterier lyfter jag således in en aspekt av direktdemokrati anpassat för att mäta just det valda studieobjektens interndemokrati.

Vad menar jag då med påverkansmöjligheter och hur ska det praktiskt mätas? Det jag menar är rent konkret vilka möjligheter som står medlemmarna till buds när de vill påverka partiets politik, främst sakpolitiken men också partiet i sig. Avseende det senare kan det handla om hur företrädare för partiet utses och vilka processer som leder fram till det valet, till

exempelvis kandidatlistor inför val, val till styrelseposter eller andra betydelsefulla roller. När det gäller sakpolitiken kan det handla om något större som till exempel vilka möjligheter till inflytande som medlemmarna har över partiprogrammets innehåll. Det kan dock lika gärna handla om möjligheter att besluta om hur den dagliga politiken ska föras genom exempelvis kampanjer eller andra aktiviteter.

Om det finns stora möjligheter att påverka så kan man anta att det är ett tecken på att partiet har en hög grad av interndemokrati. Ett perfekt interndemokratiskt parti skulle då ha en partiledning som konsulterade medlemmarna inför alla frågor medan ett fullskaligt oligarkiskt parti motsatsvis aldrig skulle konsultera medlemmarna innan beslut fattas. Denna tolkning ligger väldigt nära Teorells modell eftersom den modellen då fokuserar på samspelet mellan partiledningen och medlemmarna.42 I ljuset av Dahls kriterier bör man även se

påverkansmöjligheter i relation till medlemmarnas möjligheter att direkt påverka beslut. Förutom att endast bli konsulterade skulle även medlemmarna i ett perfekt fungerande

interndemokratiskt parti då ha möjlighet att direkt påverka beslut inom partiet, stora som små. I ett helt oligarkiskt parti skulle dock beslut fattas utan någon möjlighet för medlemmarna att varken påverka beslutsfattarna eller besluten i sig. För att få en bättre överblick av det jag vill undersöka har jag i tabell 2.1 försökt sammanfatta hur påverkansmöjligheter ska tolkas.

Fokusområden: Påverkansmöjligheter:

Organisationsstruktur I vilken grad möjliggörs påverkan?

Beslutspolicy Vilka möjligheter att påverka finns under

beslutsprocessen?

(18)

Föra upp sakfrågor på dagordningen Vem har möjlighet att göra detta? När?

Tabell 2.1. Sammanfattning av påverkansmöjligheter.

2.4.2 Delaktighet/Tillgänglighet

I Dahls idealtyp finns två kriterier som legat till grund för den här teoretiska kategorin;

upplyst förståelse och inklusivt demos. Delaktighet och tillgänglighet är två begrepp som ryms

väl inom dessa kriterier och som enligt min mening bättre än Dahls kriterier fångar det jag vill undersöka inom ramen för den här uppsatsen. Delaktighet ska förstås som medlemmarnas möjligheter att delta i partiets arbete, i stort som smått. För att kunna delta krävs också tillgänglighet.43 Med tillgänglighet avses i denna undersökning både tillgänglighet till information och till personer inom partiet.

I relation till kriteriet upplyst förståelse betonar Dahl vikten av att ha tillgänglighet till information avseende olika handlingsalternativ. Han menar att demokrati inte kan betraktas som folkstyre om folket inte känner till vilka alternativ som finns eller konsekvenserna av dessa.44 Jag delar hans syn på att det är av stor demokratisk vikt att medlemmarna i ett parti har tillgång till information om partiets valmöjligheter i olika frågor. Utan denna

tillgänglighet kan medlemmarna inte skapa sig en egen bild och därmed inte heller göra informerade val när de väl ges tillfälle att delta. I ljuset av att vi idag lever i ett

informationssamhälle anser jag att detta kriterium är ännu viktigare. Eftersom vi dagligen är vana vid att ha nästan omedelbar tillgång till extremt mycket information menar jag att svårigheter att få tag på, alternativt underhållande av, information inom ett parti är en

oligarkisk tendens. Motsatsvis är det ett tecken på ett välfungerande interndemokratiskt parti om information är lättillgänglig. Genom att ta reda på tillgängligheten av information kan man därför säga något om graden av demokrati inom ett parti. Hur informationen görs tillgänglig är även det ett kriterium som är värt att undersöka. Med anledning av dagens informationssamhälle är det därför extra viktigt att ta reda på vilken information som finns tillgänglig på internet. Om en stor del av ett partis innehåll finns tillgängligt på internet visar

43 Det bör noteras att jag inte använder begreppet tillgänglighet i den strikta betydelse som det används i till exempel Diskrimineringslagen (2008:567) eller av Myndigheten för

tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet används där för att beskriva hur väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funktionsnedsättning. För den definitionen av tillgänglighet se http://www.mfd.se/kunskapsomraden/tillganglighet/.

(19)

det på en vilja av öppenhet och transparens. Att inte tillgängliggöra information på internet kan förhindra, medvetet eller omedvetet, individer att tillgodogöra sig informationen.

Tillgängligheten möjliggör därefter delaktigheten varför dessa begrepp är så nära

sammanflätade att de tillsammans utgör den teoretiska kategorin tillgänglighet/delaktighet. Dahl beskriver inklusivt demos som att alla vuxna och permanenta medlemmar ska ha jämlika och fullständiga rättigheter att delta i organisationen i enlighet med hans fyra tidigare

kriterier. Han utvecklar sitt resonemang genom att visa hur vissa grupper av människor även i en, vad som då beskrevs som, demokrati saknade rösträtt, till exempel kvinnor och slavar. På grund av bristande delaktighet från dessa grupper tillvaratogs inte deras intressen.45 I partier är bilden självklart en annan då populationen som ska ha jämlika och fullständiga rättigheter att delta, i nästan alla fall, redan är begränsad till medlemmarna. Detta medför att delaktighet inom ramen för den här uppsatsen ska förstås främst i förhållande till partiernas medlemmar och i vilken mån de har möjlighet att delta på ett jämlikt sätt. Det kan till exempel mätas genom att undersöka hur ofta möten där alla medlemmar har möjlighet att både delta och påverka på ett jämlikt sätt hålls. Ju fler möten desto mer interndemokratiskt kan partiet anses vara. Delaktighet kan vidare handla om möjligheten att inte bara lyssna på mötet utan även påverka genom att till exempel ha möjlighet att ta upp frågor under mötet. Även där gäller att ju lättare det är att påverka desto mer interndemokratiskt kan det antas vara. Sammantaget ger denna kategori en bild av partiets transparens. För att få en bättre överblick av det jag vill undersöka har jag i tabell 2.2 försökt sammanfatta hur tillgänglighet/delaktighet ska förstås inom ramen för den här uppsatsen.

Fokusområden: Tillgänglighet Delaktighet46

Personer Hur tillgängliga är styrelsen? Vilka får delta? Information Vilken information kan man

få tillgång till?

***

Information på internet Vilken information finns på internet?

***

Tabell 2.2 Sammanfattning av tillgänglighet/delaktighet.

45 Dahl, On Democracy (2015) s 76 f.

(20)

3 Material och metod

I tidigare avsnitt har jag redogjort för vad jag ska göra och i detta kapitel kommer jag att förklara hur det ska gå till. Uppsatsen har utformats som en jämförande fallstudie med beskrivande förtecken. Det fall som är fokus för den här uppsatsen är som bekant Initiativet. Eftersom det är ett nystartat parti är det svårt att klart säga vad det är ett fall av. Jag har valt att se det som ett fall av ett parti och därför valt att jämföra det med ett etablerat parti. Uppsatsen undersöker som bekant huruvida Initiativet har en högre grad av interndemokrati än etablerade partier och för att kunna säga något om det måste jämförelseobjektet vara ett etablerat parti. Ett möjligt område för kritik utgör det faktum att medlemsantalet markant skiljer sig mellan ett etablerat parti och Initiativet. Det kan då argumenteras för att de resultat som erhålls om Initiativet inte går att generalisera till en större organisation. Jag har i avsnitt 1.4.2 redogjort för varför jag av denna anledning valt att jämföra med en lokalavdelning och varför jag menar att resultaten i viss mån ändå borde gå att generalisera. Kritiken är dock inte irrelevant.

Jag har i huvudsak använt mig av textanalys som metod.47 Analysen utförs med hjälp av den analysmodell som presenterades i tidigare avsnitt. De olika texter som har analyserats är bland annat centrala dokument inom partierna som jag har lyckats komma över. Allt från stadgar och partiprogram till styrningsramverk. Jag har även analyserat andra typer av texter som tillgängliggjorts av partierna. Framförallt handlar det om texter på respektive partis hemsidor. Det ska framhålls redan här att jag har erhållit mer material från Initiativet än Miljöpartiet vilket kan skapa en viss skevhet i resultatet. Anledningen till det kan bero på Initiativets arbetssätt, som utvecklas utförligare under resultatdelen, som möjliggör inhämtandet av mer information. Det kan vidare bero på att Miljöpartiet inte har lika många texter om hur de organiserar sig eftersom de inte har samma behov av att förklara det som ett nystartat parti som Initiativet. Den förra anledningen kan tolkas som ett resultat i sig eftersom det kan säga något om tillgängligheten till information inom de respektive partierna.48 Den senare

eventuella anledningen går dessvärre bara att spekulera i varför den lämnas därhän.

47 Teorell och Svensson (2007) 99 f.

(21)

En stor del av materialet från Initiativet har erhållits från den digitala plattformen Slack. Slack fungerar som Initiativets medlemswebb och all kommunikation som sker där kan ses av alla som har ett användarkonto. För att skapa ett användarkonto behöver man inte vara medlem i partiet varför jag i research-syfte skapade ett konto där. Tillgång till den plattformen har därför spelat stor roll i erhållandet av information. Jag har där förutom att ladda hem olika dokument kunnat observera det faktiska arbetssättet vilket har bidragit till uppsatsens resultat.

Angående det material som härstammar från partierna vill jag anföra några kritiska synpunkter. Det är problematiskt att hämta information om något man vill undersöka från källan själv. Materialet riskerar då att vara partiskt samt tänkt att framställa

undersökningsobjektet i den bästa av dager. Av den anledningen riskerar man då ett allt för positivt resultat. De anförda synpunkterna gör sig till viss del gällande även i den här

uppsatsen. Då forskningsfrågan tar sikte på att utreda interndemokratin inom partierna är det dock omöjligt att inte använda sig av något material som kommer från partierna. Eftersom interndemokrati handlar om hur ett parti har valt att organisera sig är det nödvändigt att inhämta material om organisationsstruktur och beslutsprocesser.

För att komplettera textmaterialet har jag också valt att genomföra semi-strukturerade intervjuer med en representant från varje partistyrelse. Semistrukturerade intervjuer karaktäriseras av att intervjuaren har en mall som utgångspunkt. Frågemallen kan dock modifieras i takt med att intervjun fortlöper beroende på vad och hur intervjupersonen besvarar frågorna. Intervjuerna blir alltså mer eller mindre olika från varandra beroende på intervjuperson och situation.49 Anledningen till att jag ville göra intervjuer var för att få en helhetsbild som jag tror kan vara lättare att få ut av ett samtal än att bara analysera texter. Min förhoppning var att göra fler än två intervjuer men på grund av de önskade intervjuobjektens tidsschema/ovillighet hanns det dessvärre inte med. Valet av de faktiska intervjuobjekten måste sägas vara relativt slumpmässiga, inom ramen för partistyrelsen, eftersom det var de två som svarade på min allmänna förfrågan om intervju som jag skickade per e-post. Att jag bara har med en röst från varje parti påverkar självfallet mina resultat, vilket utvecklas nedan.

Jag har i viss mån försökt läka detta genom att ta med en intervju med partiledaren för Initiativet, Michael Wernstedt, som genomfördes inom ramen för podcasten Synfält framåt.

(22)

Den intervjun har jag av förklarliga skäl inte haft någon kontroll över vilket kan kritiseras. Jag anser dock att många av de frågor som ställs, och likaså de svar som ges, hade kunnat ske inom ramen för en intervju ledd av mig. Med det sagt så inser jag begränsningen av den intervjuns värde och behandlar den därför i huvudsak som ett försök till ett komplement.

(23)

4 Resultat och analys

I detta avsnitt presenterar jag mina resultat gällande graden av interndemokrati hos Initiativet och Miljöpartiet i Solna. Avsnittet är uppdelat i tre större delar. De två första delarna

behandlar (1) Initiativets och (2) Miljöpartiet i Solnas grad av interndemokrati. Med hjälp av den analysmodell som presenterats i avsnitt 2 kommer jag i samband med att jag presenterar resultaten för varje parti också varva det med en generell analys. Slutligen görs (3) en sammanfattande och jämförande analys av partierna där skillnaderna mellan dem lyfts fram innan jag sammanfattar vilket som är det mest interndemokratiska partiet.

4.1 Initiativet

”Initiativet bygger på att vi alla tar individuella Initiativ, som sedan skapar en helhet.”50

Initiativets övergripande idé och vision har jag redogjort för i tidigare avsnitt. Resultaten av denna uppsats fokuserar, som bekant, på vägen dit – hur de uppnår interndemokrati. För att kunna avgöra det är det viktigt att ta reda på hur de organiserar sig. Jag kommer därför att beskriva hur deras organisation i stora drag ser ut innan jag går in på resultaten avseende påverkansmöjligheter och tillgänglighet/delaktighet.

Ett nyckelord som används i det mesta av partiets kommunikation är medskapande, vilket också är ett av partiets sex värderingar. Värderingarna styr sedan alla beslut som tas inom partiet.51 Initiativet bygger på principer om självorganisering vilket skiljer sig ganska radikalt från traditionella partier. Självorganisering beskrivs som att allt arbete, från att bygga partiet och skapa politik till att kommunicera ut det, är decentraliserat. ”Det innebär att det är du och vi som skapar Initiativet tillsammans.” 52 Med decentraliserat menar de alltså att medskapande och medskapandet, passande nog, sker genom att individer inledningsvis tar ett eget initiativ att göra något. Det initiativet går sedan igenom särskilda processer, som ska beskrivas nedan, där andra får möjlighet att medskapa.

50 Välkomstguide Initiativet.

(24)

Ett självorganiserande parti är främmande i den svenska politiken varför innebörden av det behöver förklaras kort.53 Initiativet menar att de följer vissa grundläggande principer för självorganiserade organisationer med syftet att minska risken för att makten centraliseras samt möjliggöra en mer aktiv och anpassningsbar organisation. De tre kriterier som de lyfter fram är (1) att de saknar traditionella hierarkier, (2) att alla har rätt att fatta beslut och (3) att de är transparanta med information.54 Med den kortare bakgrunden om organisationsstrukturen kommer jag nedan närmare redogöra för de resultat jag erhållit.

4.1.1 Påverkansmöjligheter

”Man kan ju påverka nästan allt. /../ Så länge det inte motverkar syftet och vår vision och inte heller strider mot våra värderingar kan man i princip

göra nästan vad man vill.”55

Organisationsstruktur

Att få grepp om det självorganiserade partiet Initiativet är inte det lättaste. Något

organisationsschema finns inte, även om försök har gjorts. Att teckna en fullödig bild av organisationen i stort är därför inte helt lätt, inte heller när det kommer till de

påverkansmöjligheter som tillkommer medlemmarna. Det går åtminstone att konstatera att de har en partistyrelse som leder partiet mellan årsmöten, som annars är det högsta beslutande organet där också partistyrelsen väljs.56 Däremellan styrs mycket arbete av de så kallade cirklarna, i stadgarna benämnt medlemsgrupper.57 Partistyrelsen är tänkt att främst ha en strategisk roll men har nu i början av partiets liv även fått ansvara för en del av det operativa arbetet.58 Att partistyrelsen får dra ett tungt lass tidigt i ett partis liv är enligt min mening inte något som är direkt konstigt. Det är dock ett tecken på att de i nuläget har en stark

partiledning, även om de genom sina stadgar försökt bygga bort den maktkoncentrationen som naturligt hamnar hos partistyrelsen. Cirklarna är en både i stadgarna institutionaliserad och i praktiken viktig påverkansmöjlighet för medlemmarna eftersom en medlem därigenom

53 Det saknas dessvärre utrymme att på djupet diskutera vad en självorganiserande

organisation är varför det kommer att lämnas utanför uppsatsen. Fokus ligger istället på hur Initiativet organiserar sig och därför redogörs endast för deras egen syn på självorganisering. 54 Välkomstguide Initiativet.

55 Intervju Sanna 2018.

56 Initiativets stadgar (2017) 12 § (partistyrelse) och 42 § (årsmöte). 57 Initiativets stadgar (2017) 25–34 §§

(25)

har möjlighet att påverka det mesta som sker inom partiet. Vad en cirkel är och hur arbetet i dem fungerar kommer därför att diskuteras närmare nedan.

Cirklar

All verksamhet inom partiet är samlat i cirklar, även partistyrelsen ses i viss mån som en cirkel.59 Alla medlemmar kan starta en cirkel och cirkelns arbete styrs antingen av en särskild fråga eller ämnesområde (tematisk medlemsgrupp) eller av geografisk begräsning (geografisk medlemsgrupp).60 Tröskeln för att starta en cirkel ska vara så låg som möjligt.61 Alla cirklar återfinns på plattformen slack där det mesta av arbetet inom partiet sker. Den som anmäler intresse, i praktiken går med i cirkeln på Slack, anses vara medlem.62 För geografiska cirklar gäller medlemskap utifrån medlemmens anmälda adress.63 Varje cirkel utser minst en cirkelfacilitator, som ansvarar för att facilitera cirkelns verksamhet, koordinerar och sprider information, samt medverkar i andra cirklars möten vid behov.64 Inom en cirkel har alla möjlighet att delta och allas röst väger lika tungt, varför egentligen bara ens egen drivkraft sätter gränsen för hur mycket man vill engagera sig och påverka. En cirkel fattar vanligtvis beslut om sådant de själva arbetar med. Det finns alltså̊ ingen högre instans som har det slutgiltiga beslutsmandatet. Besluten måste dock ske i enlighet med en fastställd

beslutspolicy.65 Värt att notera är att om en cirkel för det man vill besluta om inte finns så ligger beslutsmandatet hos den enskilda medlemmen som då kan starta en cirkel och sen fatta beslut i enlighet med beslutspolicyn.

(26)

Beslutspolicyn

Nedan följer Initiativets egen beskrivning av deras beslutspolicy:

1. Innan du fattar ett beslut ska du inhämta råd från relevanta personer. Detta kallar vi för en “Advice Process”. Det är upp till dig att bedöma vilka som skall tillfrågas, men det kan vara vem eller vilka som helst som kan komma med relevant återkoppling, såsom medlemmar i andra cirklar eller experter inom särskilda områden. 


2. Du ska informera alla som berörs av beslutet. 


3. Du ska kunna stå till svars för och ta konsekvenserna av beslutet.

4. Fatta inte beslut som hör till andras beslutsområden, till exempel något som faller under en annan cirkels arbete. Vissa typer av beslut behöver fattas i särskilda beslutsforum – exempelvis kan utformningen av partistyrelsen enbart fattas av årsmötet. Du ska heller inte fatta beslut som går emot Initiativets grundläggande värderingar och attityder.

Bild 4.1. Initiativets beslutspolicy.66

Beslutspolicyn går att beskriva som en begränsning i den fria beslutsrätten som annars tillkommer varje medlem. Så den direkta påverkan på beslut som varje medlem har är inte fullt lika fri som den kan tyckas vara vid en första anblick. Initiativet beskriver det som en kvalitetssäkring för att se till att de beslut som fattas inte motverkar syftet eller visionen och inte heller strider mot partiets värderingar. Det yttersta ansvaret för att tolka om ett beslut strider mot något grundläggande i partiet ligger hos partistyrelsen.67 Detta tyder på att

partistyrelsens ställning alltjämt är stark och att medlemmarnas beslutsrätt begränsas inte bara av det institutionella ramverket utan även av partistyrelsens tolkningar av det. Detta

cementeras ytterligare i stadgarna där 5 § slår fast att vid tolkning av stadgarna så gäller partistyrelsens tolkning om oklarhet inte uppstår i samband årsmötet, då mötets tolkning gäller. Även 29 och 31 §§, som handlar om medlemsgrupper, ger uttryck för att det är partistyrelsen som har sista ordet. Den förra paragrafen fastslår att medlemsgrupper måste godkännas av partistyrelsen och den senare uttrycker partistyrelsens möjligheter att frånta medlemsgrupp status som medlemsgrupp om dess verksamhet strider mot bland annat stadgan eller värderingarna. Sammantaget kan alltså konstateras att partistyrelsen har relativt stor makt att se till att ett beslut inte fattas. Om man hänför detta till Dahls kriterium om jämlikt

(27)

beslutsfattande innebär det att Initiativets modell inte når hela vägen fram. Det ska dock påminnas om att Dahls kriterium är ett ideal varför det bör framhållas att bara för att modellen inte förverkligar idealet så betyder det inte att den är dålig i sig.

Politiska förslag

Ovan har jag i huvudsak redogjort för själva arbetssättet inom partiet. Nu skiftar jag fokus till att redogöra för hur politiska förslag hanteras från början till slut och vilka möjligheter det finns för den enskilda medlemmen att påverka. Vägen fram till ett beslut eller

ställningstagande i sakpolitiska frågor är även det underkastat en särskild metod. På deras hemsida beskriver de sin metod för politisk utveckling som de hoppas ska anammas och utvecklas av politiska partier och andra samhällsaktörer. Metoden ser ut enligt rutan nedan:

1. Skapa initiativ: Vem som helst kan skapa ett initiativ för att lösa en utmaning eller ta vara på en möjlighet – i kommunen, den egna organisationen eller i rikspolitiken. 2. Formulera frågeställning: Allt börjar med en bra frågeställning. Diskussion och

idéutveckling leder fram till en eller flera frågeställningar som vi vill ha svar på. Det kan vara frågor i kommunen, i organisationen eller på riksnivå.

3. Politiska laboratorier: Bra politik skapas i mötet mellan människor och idéer. Vem som helst är inbjuden till något av våra politiska laboratorier för att delta i utformandet av Sveriges framtida politik. Facilitatorer guidar genom definierade frågeställningar och samlar in förslag som partiet sen går vidare med, eller som kan bli till nya initiativ.

4. Vision och värdegrund: Insamlade politiska förslag behöver kvalitetssäkras. Vi beslutar i en transparent process vilka förslag som är i linje med vår vision och vår värdegrund och som därmed går vidare.

5. Expertkunskap och visdom: Det finns sanning i alla perspektiv men alla perspektiv är inte lika bra på att fånga det underliggande behovet. Genom att konsultera experter, forskare och utgå från etablerad kunskap och visdom lär vi oss vilka förslag som kan utgöra den bästa lösningen.

(28)

7. Kontinuerligt lärande: Inget är någonsin färdigt. När politiskt förslag möter

verkligheten utvärderas de. Om förslaget ger önskat resultat så fortsätter vi att bygga vidare på det. Om inte, så är vi beredda att ompröva och lära oss. Genom att ha modet att ifrågasätta våra egna idéer, förväntningar och antaganden hittar vi de bästa

lösningarna snabbare. Även metoden i sig är under ständig utveckling, i takt med att vi lär oss. Det gör oss flexibla och rustade för en ständigt föränderlig verklighet.

Bild 4.2. Metod för politisk utveckling.68

Vissa delar av metoden har jag till viss del redan behandlat. Punkt 2 handlar om arbetet i cirklar, punkt 4 förtydligar partistyrelsens starkare mandat och punkt 5 tar fasta på den så kallade advice processen som återfinns i beslutspolicyns första punkt. Dessa punkter kommer därför inte att diskuteras närmare. Punkt 7 handlar om framtida skeenden och har ingen direkt relevans för vilka påverkansmöjligheter som finns varför den inte heller kommer att

diskuteras närmare.

Även om jag redan har diskuterat innehållet i punkt 1 kan det vara viktigt att återigen påminna om den stora påverkansmöjlighet som där uttrycks. Initiativrätten tillkommer var och en (med de begränsningar som det redogjorts för ovan). Vad jag fortsatt fokuserar på är då framförallt framtagandet av de politiska förslagen som sker i de politiska laboratorierna – punkt 3 – och det slutgiltiga beslutet som fattas – punkt 6. Steget efter att någon har startat en cirkel och formulerat en frågeställning är att anordna ett politiskt labb för att bjuda in medlemmar och allmänheten att diskutera och formulera mer konkreta politiska förslag eller målbilder. Efter labbet förbereds förslagen eller målbilderna ytterligare (se punkt 4-5) och går ut på en andra remissrunda på Facebook eller Slack där medlemmarna återigen ges möjlighet att påverka utformningen. När förslaget sedan är färdigt skickas det ut för omröstning. Andra cirklar som ansvarar för ett särskilt politikområde har dock vetorätt.69 Det går ganska enkelt att konstatera att de påverkansmöjligheter som finns för medlemmarna är stora och många. De har möjlighet att flera gånger påverka både form och innehåll av förslagen i olika delar av processen.

Gränsen för påverkansmöjligheterna går dock alltjämt vid beslutspolicyn, syftet, visionen och värderingarna.

(29)

Något ska kort även sägas om hur Initiativets partiprogram tas fram. I dagsläget har de inget partiprogram men de håller, enligt den politiska metod som jag just redogjort för, på att utarbeta ett. Meningen är att det ska vara ett levande partiprogram som kan uppdateras och förändras. Till partiprogrammet tillkommer också̊ en 100-lista, där partiet samlar de 100 populäraste förslagen. De rangordnas sedan så att det ska vara möjligt att prioritera mellan dem vid behov.70 Se bild 3 nedan för en skiss av hur partiprogramsprocessen såväl som den politiska metoden i stort ser ut.

Bild 4.3. Initiativets partiprogramsprocess.71

Den samlade bilden av påverkansmöjligheterna inom partiet är att de är mycket goda.

Framförallt med hänsyn till att påverkan kan ske i många olika steg. Om man ser till Teorells bild av att medlemmar ska konsulteras innan beslut fattas så kan det konstateras att denna konsultation är inbyggd i systemet. Medlemmarna blir heller inte endast konsulterade av en partistyrelse utan har istället i stort möjlighet att direkt påverka nästan alla beslut som fattas. Detta ligger väldigt nära den idealbild jag presenterade i avsnitt 2.4.1 då den

direktdemokratiska aspekten är tydligt framträdande.

(30)

4.1.2 Tillgänglighet/delaktighet

Medskapande är en av Initiativets sex värderingar som leder partiets verksamhet. Samarbete och öppenhet är en förutsättning för att kunna medskapa.72 I hela Initiativets verksamhet finns det därför inga begränsningar för vad man kan delta i. Du kan helt enkelt delta där du vill vara med och medskapa. Det finns heller inga begränsningar på vem som kan delta. Du behöver varken vara medlem för att komma på möten och politiska labbar eller för att ta del av plattformen slack.73 Uttryck för denna öppenhet står vidare att finna i stadgarna 30 § som förtydligar att en medlemsgrupp för att bli godkänd ska vara öppen även för icke-medlemmar.

Det är svårt att hitta begränsningar för tillfällen då någon, medlem eller icke-medlem, inte har möjlighet att delta i olika delar av Initiativets verksamhet. Alla möten och politiska labb välkomnar alla. Under tiden sedan partiet startade, november 2017, har cirka 10

introduktionsträffar och 15–20 politiska labb anordnats. Alla mötestillfällen annonseras på antingen Facebook eller Slack.74 Den enda begränsningen mellan medlem och icke-medlem verkar vara möjligheten att inneha uppdrag inom partiet samt rösträtt vid årsmötet.75 När det gäller den faktiska politiken dock så ses det bara som en styrka om desto fler tycker till, medlemmar som icke-medlemmar.76 Detta resonerar väl med Dahls ideal om inklusivt demos eftersom de inte ens begränsar inkluderingen till medlemmar utan vill involvera alla.

Ett resultat av att alla kan tycka till är vidare att man kan följa ett beslut hela vägen från idéstadiet till färdigt beslut. Alla i organisationen har egentligen tillgång till all tillgänglig information, vilket man menar motverkar maktmissbruk.77 Vissa trösklar, även om de är små, finns dock för att ta del av informationen. Man måste till exempel både aktivt gå med i facebookgruppen och Slack. Det krävs alltså någon form av aktivitet men därefter är informationen tillgänglig för var och en. Nästan all information om partiet är alltså tillgängliggjort på internet.

72 Initiativets hemsida, Värderingar 73 Intervju Sanna 2018.

74 Intervju Sanna 2018. Det ska även noteras att antalet stämmer någorlunda överens med de offentliga evenemang som annonserats på deras facebooksida.

75 Initiativets stadgar (2017) 14 § (del av partistyrelsen), 37 § (rösträtt till kandidatlistor) och 44 § (rösträtt på årsmöte).

(31)

Något som är ganska anmärkningsvärt med den höga transparensen är att man kan se, även om man inte aktivt deltar, arbetet i alla cirklar på Slack. Allt från särskilda politiska frågor som ”yttrandefrihet” till partistyrelsens interna kommunikationskanal. Just det senare är minst sagt uppseendeväckande i förhållande till hur partiorganisering har sett ut tidigare och enligt min mening bland de tydligaste tecknen på den platta organisation de strävar efter att vara. Eftersom öppenheten är så tydlig krävs det att alla beslut motiveras på ett bra sätt. Att få en sådan insyn i processen är enligt min mening ett tydligt tecken på direktdemokrati.

Sammantaget kan alltså sägas att Initiativets grad av tillgänglighet/delaktighet är mycket god. Alla medlemmar har samma tillgång till information vilket medför att de kan göra

informerade val baserat på att de kan följa hela beslutsprocessen. Vidare är tillgängligheten till partistyrelsens mycket god eftersom medlemmen kan följa deras arbete utan några hinder. Den samlade bilden av Initiativets grad av tillgänglighet/delaktighet är därför att betrakta som mycket god.

4.2 Miljöpartiet

Inledningsvis vill jag poängtera att uppsatsens faktiska jämförelseobjekt är Miljöpartiet i Solna. Dock har vissa resultat erhållits från riksorganisationen. Detta är i sig inget konstigt eftersom lokalorganisationen är en del inom Miljöpartiets riksorganisation. Detta framgår tydligt av Miljöpartiet i Solnas stadgars (MPS stadgar) 1 §.78 De har även en skyldighet att främja en politisk utveckling i enlighet med partiets och kongressens beslut vilket framgår av 2 § i samma stadgar. Detta tolkar jag som att de är skyldiga att följa, och också följer, centrala dokument som produceras av riksorganisationen som exempelvis partiprogrammet och

innehåll på den centrala hemsidan. Det ska dock poängteras att lokalavdelningen är en egen organisation och således självstyrande. I Miljöpartiets riksorganisations stadgar (MP stadgar) 16.4 § framgår det att lokalavdelningarna är självstyrande inom ramen för MP stadgarna samt de normalstadgar som antas av kongressen och sedan med tillägg blir stadgar för

lokalavdelningarna. Även om självstyret visserligen är relevant så kan inte lokalavdelningen i ett parti frångå partiets centrala värderingar varför resultat från riksorganisationen kan

användas i den här uppsatsen. Det ska vidare framhållas att lokalavdelningarna genom 16.4 § i MP stadgarna är bundna av innehållet i samma stadgar.

(32)

Innan jag går in på de specifika resultaten gällande graden av påverkansmöjligheter och tillgänglighet/delaktighet hos Miljöpartiet i Solna vill jag kort påminna om Miljöpartiets organisatoriska ambition i stort. De beskriver sig själva som ett decentralistiskt parti där beslut ska fattas så nära de människor berörs som vanligt.79 De menar att de har byggt en organisation som ska vara så platt som möjligt och som därmed motverkar

maktkoncentration.80

4.2.1 Påverkansmöjligheter

”§ 2 Ändamål: Miljöpartiet de gröna har till ändamål att /../ erbjuda varje medlem möjligheter till inflytande över partiet och dess politik samt till ett

hållbart och positivt engagemang.” MP stadgarna.81

Med en uttalad målbild att ge medlemmar inflytande över partiet finns det en del i de centrala dokumenten som pekar på att det också erbjuds inom partiet. Till exempel finns i både 5 § (medlemsmötet) och 6 § (styrelse) en särskild rubrik som benämns ”mötesrättigheter”, den senare paragrafen lämnas dock till nästa rubrik. Om vi då börjar med att titta på den 5 § så fastslår den att samtliga medlemmar har närvaro-, yttrande-, förslags- och rösträtt på

medlemsmötet. Rösträtten begränsas dock i samma paragraf för nya medlemmar som erhåller den rätten först efter en månads medlemskap. Även motionsrätten behandlas i samma

paragraf som fastslår att en motion för att behandlas på medlemsmötet måste ha inkommit till styrelsen senast tre veckor före mötet.

Medlemsmötet är lokalavdelningens högsta beslutande organ och sammanträder på kallelse av styrelsen. Ett medlemsmöte om året benämns ordinarie årsmöte. Årsmötet har exklusiv

kompetens att besluta i vissa frågor, till exempel val av styrelse.82 Det hålls ungefär ett medlemsmöte i månaden.83 Mellan medlemsmötena är styrelsen det högsta beslutande organet.84 Möjligheter att påverka för medlemmen finns därför främst på medlemsmötena. Saker att påverka begränsas av vad som tas upp på dagordningen, även om det oftast ges

79 Miljöpartiets partiprogram.

80 Miljöpartiets hemsida, Skolarbeten

81 Samma skrivning återfinns i MPS stadgar (2017) 2 §. 82 MPS stadgar (2017) 5 §.

(33)

utrymme för övriga punkter.85 Av MPS stadgar 5.2 § framgår dock att medlemsmötena endast fattar beslut om sådant som upptagits på utskickad dagordning. Ärenden av brådskande karaktär kan det dock även beslutas om under förutsättningen att mötet så beslutar. En medlem har som tidigare nämnts möjlighet att skicka in motioner. I övrigt förbereder styrelsen dagordningen för mötena.86 Medlemmens största möjlighet att påverka är således genom medlemsmötet. Både genom att närvara och göra sin röst hörd men också genom att skicka in motioner och på så sätt få viss kontroll över dagordningen.

I verksamheten i övrigt bjuds medlemmar in att skapa aktiviteter, som de då får hjälp av kansliet med att anordna.87 När det gäller hur den faktiska politiken utformas så sker det i huvudsak genom medlemsmötena. Medlemmar får dock som sagt, med partistyrelsens godkännande, skapa egna aktiviteter och ge förslag till vilken politik som borde föras. Partistyrelsen uppmuntrar liknande initiativ och bidrar då med stöd för att genomföra medlemmens idé.88 Till exempel röstas det lokala partiprogrammet igenom på ett

medlemsmöte. Det tas fram av en grupp dit alla medlemmar i inledningsfasen kan anmäla sitt intresse om att vara med.89 Detta framgår även av MPS stadgar 6.4 § där det står att beslut om valmanifest (lokalt partiprogram) eller liknande fattas av medlemsmötet. Beslut om innehållet i enskilda kampanjer och liknande fattas dock av styrelsen. Så på ett principiellt plan får medlemmarna anta det lokala partiprogrammet men detaljbesluten om kampanjer och dylikt lämnas till styrelsen.

Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det finns goda möjligheter för medlemmar att påverka. Den främsta möjligheten är genom att komma på medlemsmöten och rösta eftersom de besluten går att påverka direkt. Även om dagordningen, och därmed de ärenden som det faktiskt går att rösta om, förbereds av styrelsen har man som medlem möjlighet att påverka även den genom att skicka in motioner. Alla beslut måste därför på ett eller annat sätt passera styrelsen varför dess ställning är stark. Några andra möjligheter att påverka styrelsen än de som nämnts ovan finns inte fastslagna i några dokument. Styrelsens ambition är dock att vara inlyssnande och tillgängliga för varje medlem.90

(34)

4.2.2 Tillgänglighet/delaktighet

Tillgängligheten syftar som bekant till tillgängligheten till information samt tillgängligheten till personer.91 När det gäller det senare handlar det framförallt om styrelsens tillgänglighet. Inledningsvis ska det därför påpekas vad jag anser vara en stor brist i detta avseende. Inte någonstans, varken på deras facebooksida eller deras hemsida, har jag lyckats hitta

information om vilka som ingår i styrelsen. Endast styrelseordföranden finns med bland de ”nyckelpersoner” som förekommer på hemsidan.92 Hur det ser ut för en medlem kan jag dessvärre inte ge något svar på men jag misstänker att de får den informationen i de

nyhetsbrev som skickas ut en gång i månaden. I dessa nyhetsbrev informerar partistyrelsen om vad som för tillfället är på gång, det kan till exempel handla om kommande möten eller vilka lediga positioner som finns. Genom medlemsbrevet får alltså medlemmarna

tillgänglighet till information.

I det föregående avsnitt diskuterades vad som i stadgarna benämns som mötesrättigheter i förhållande till medlemsmötet. Sådana mötesrättigheter tillkommer även medlemmarna i förhållandet till styrelsens möten. I MPS stadgar 6 § fastslås att styrelsemöten i regel ska hållas öppna för medlemmar om inte särskilda skäl presenteras av styrelsen. Medlemmarna har till skillnad från mötesrättigheterna i förhållande till medlemsmötet endast närvarorätt på styrelsemötena. Tillgängligheten till styrelsens möten gör att medlemmarna då har möjlighet att se hur beslutsfattandet i styrelsen går till. Den transparensen kan medföra att styrelsen tydligare måste redogöra för och motivera hur de kommit till ett visst beslut. I praktiken är det dock inte så många som brukar närvara förutom styrelsemedlemmarna.93

Förutom tillgängligheten till information och personer som det redogjorts för ovan ska något sägas om den generella tillgängligheten till information på internet inom Miljöpartiet i Solna. De har en hemsida inom ramen för miljöpartiet samt en egenskapad.94 De finns även på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube. Informationen på de olika medierna är likartade eftersom det mesta läggs upp överallt. Den information som läggs upp verkar främst ha en större publik än medlemmarna som mottagare. De har i huvudsak nyhetsfokus och presenterar

91 Se avsnitt 2.4.2.

92 Miljöpartiets hemsida, Solna. 93 Intervju Terence 2018.

References

Related documents

… det var det jag sa lite grann förut med politiken och vad man vill, och vad man vill ge för investeringsbidrag till att man har många äldre som ska bo kvar hemma i stället för

(2010), Music in the Early Twentieth Century: The Oxford History of Western Music vol. Oxford University Press. The Wagner Library.. 15 drama”) - he moves away from the idea of

Om systemet används storskaligt kommer det att leda till att fler drönare tillverkas då sy- stemet gör det enklare att använda drönare vid insamling av bilder vilket leder till att

In addition, the municipal responsibility for household waste and the current surplus capacities in incineration and biogas facilities in Sweden suggest that

Alla respondenter var överens om att transportmöjligheterna blivit sämre och att det finns mycket som kan förbättras. För att lösa bristen på transport har ett

Men det finns dock några länsmuseer som har gjort det möjligt för besökaren att gå på virtuellt museibesök, närmare bestämt tre stycken: Blekinge museum, Jamtli –

Att kostnadsutjämningen inte är signifikant tyder på är prisnivån i kommunen inte är avgörande för friskolors etablering, till exempel skulle det kunna bero på att skillnader

Denna kategori utgörs av deltagarnas beskrivning av några aktiviteter där tillgänglighet i den fysiska miljön kunde göra skillnaden mellan att kunna utföra aktiviteten