Anpassning av digital teknik för äldre människor

Anpassning av digital teknik

för äldre människor

En kvalitativ studie med smartspeglar som

inriktning

Författare: Anna Strömbäck Författare: Ida Andersson

Abstrakt

Många människor som tillhör äldre generationer har svårt att hänga med i dagens digitaliserade samhälle. Detta kan bero på rädsla, ångest, lågt självförtroende, brist på motivation och intresse. Det kan också bero på att äldre människor inte ser någon nytta med att implementera tekniken i sitt liv. Detta påvisar en negativ inställning mot att använda tekniken. Dålig användbarhet och användarvänlighet är de två faktorer som främst påverkar detta. Upplevelsen av sådant kan i sin tur avgöra deras acceptans mot att använda tekniken. Uppdragsgivaren för denna studie vill underlätta vardagen för äldre människor och arbetar på att ta fram ett hjälpmedel i form av en smartspegel. Definitionen av smartspegel är svår. De gemensamma nämnarna för smartspeglar är framför allt att de består av en digital skärm med en spegel framför, kan visa olika former av information och digitalt material och dessa kan skräddarsys efter användaren (Smart Mirror Guide, 2021). Det finns fler begrepp för denna produkt, t.ex. “magic mirror”.

Denna studie bidrar med är att kartlägga vilka önskemål på funktioner och behov målgruppen har gällande gränssnittet i smartspegeln för denna uppdragsgivare. Detta gjordes genom att genomföra en litteraturstudie i form av att ta reda på tidigare forskning inom närliggande områden, ett teoretiskt ramverk som består av användbarhet, användarvänlighet och TAM 2, intervjuer med människor som tillhör målgruppen och skapandet av en prototyp baserad på data från intervjuerna. På prototypen genomfördes sedan användartest och följdfrågor ställdes. Kvalitativ data har samlats in i denna studie, som ledde till en slutsats och en besvarad forskningsfråga.

Resultat och slutsats grundas på tidigare forskning, det teoretiska ramverket, intervjuer och användartest. Slutsatsen är att digital teknik kan vara svårt att hantera för den äldre målgruppen och för att förhindra detta består en del av slutsatsen av förslag på lösningar, framför allt för gränssnittet i smartspegeln i denna studie. En syntes togs fram för att uppnå en användbar design för denna målgrupp. Ytterligare förslag är att ge en pedagogisk introduktion till produkten så att användaren förstår nyttan och hur den ska användas. En genomgående enkel utformning av gränssnitt är viktigt för denna målgrupp. Designers bör i så stor mån som möjligt försöka förstå användarnas tidigare erfarenheter och förutfattade meningar.De bör även undvika att få användarna att känna att eventuella fel som uppstår är på grund av dem, låta användarna själva bestämma vilka funktioner som ska vara synliga för att minska risken för förvirring. Studien visar också på att deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet är två stora faktorer som kan öka chansen för acceptans av teknik för denna målgrupp.

Nyckelord

Abstract

Many people who belong to older generations find it difficult to keep up with today's digitalized society. This can be due to fear, anxiety, low self-esteem, lack of motivation and interest. It may also be because older people do not see any benefit in implementing the technology in their lives. This shows a negative attitude towards using the technology. Poor usability and user-friendliness are the two factors that mainly affect this. The experience of such can in turn determine their acceptance of using the technology. The client for this study wants to make everyday life easier for older people and is working on developing an aid in the form of a smart mirror. The definition of a smart mirror is difficult. The common denominators for smart mirrors are above all that they consist of a digital screen with a mirror in front, can display various previous information and digital material and these can be tailored to the user (Smart Mirror Guide, 2021). There are more terms for this product, e.g. "magic mirror".

This study helps to identify the wishes and functions of the target group regarding the interface in the smart mirror. This was done by conducting a literature study in the form of finding out previous research in related areas, a theoretical framework consisting of usability, user-friendliness and TAM 2, interviews with people belonging to the target group and the creation of a prototype based on the data from the interviews. User testing was performed on the prototype with follow-up questions. Qualitative data has been collected in this project and it led to a conclusion and two answered research questions.

Results and conclusions are based on previous research, the theoretical framework, interviews and user tests. The conclusion is that digital technology can be difficult to handle for the older target group and to prevent this, part of the conclusion consists of suggestions for solutions, especially for the interface in the smart mirror that this study focuses on. A synthesis was developed to achieve a useful design for this target group. Further suggestions are to provide an educational introduction to the product so that the user understands the benefits and how this should be used. A consistently simple design of interfaces is important for this target group. Designers should, as far as possible, try to understand users' past experiences and preconceived notions. They should also avoid making users feel that any errors that occur are due to them, let users decide for themselves which features should be visible to reduce the risk of confusion. The study also shows that their experience of usability and user-friendliness are two major factors that can increase the chance of technology acceptance for this target group.

Keywords

Tack

Inledningsvis vill vi tacka alla deltagare för er medverkan i både intervjuer och användartest. Vidare vill vi även tacka vår handledare Peter Adiels för hans stöd och vägledning genom hela processen. Vi vill även tacka de opponenter som har gett oss råd och konstruktiv kritik under arbetets gång. Avslutningsvis vill vi även tacka vår uppdragsgivare för förtroendet och samarbetet längs hela projektet.

25 maj 2021, Stockholm

Innehållsförteckning

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.1.1 Tidigare forskning 2 1.2 Problematisering 3 1.3 Syfte 4 1.4 Forskningsfråga 4 1.5 Disposition 4 2 Teoretiskt ramverk 6 2.1 Användbarhet 6 2.1.1 Användbarhet för äldre 6 2.2 Användarvänlighet 8 2.2.1 Användarvänlighet för äldre 8 2.3 TAM 2 9 2.4 Sammanfattning 11 3 Metod 13 3.1 Vetenskaplig ansats 13 3.2 Datainsamling 13 3.2.1 Litteraturstudie 13 3.2.2 Semistrukturerade intervjuer 14 3.2.3 Prototyp 16 3.2.4 Användartest 17

3.3 Validitet & reliabilitet 18

3.4 Etik 19

4 Resultat 21

4.1 Intervjuerna 21

4.1.1 Demografi 21

4.1.2 Inställning & teknikvanor 21

4.1.3 Vardagligt liv & vårdärenden 22

4.1.4 Snabba frågor om teknikanvändning 23

4.1.5 Smartspegeln 23 4.2 Prototyp 23 4.2.1 Installationsguide 24 4.2.2 Startsida 26 4.3 Användartest 28 4.3.1 Scenarion 28

4.3.2 Frågor efter användartestet 28

5 Analys 30

5.1 Intervjuer 30

5.1.1 Användbarhet & användarvänlighet 30

5.1.2 TAM 2 30

5.2 Prototyp & användartest 31

5.2.1 Användbarhet & användarvänlighet 31

6 Diskussion 35

6.1 Nytta enligt tidigare forskning & denna studie 35

6.2 Studien i relation till användbarhet 36

6.3 Faktorer som påverkar acceptansen 38

6.4 Metodreflektion 39

7 Slutsats 41

7.1 Fortsatt forskning 41

Bilagor

Bilaga 1: Informerat samtycke - intervju Bilaga 2: Intervjufrågor

1 Inledning

Enligt Internetstiftelsen (2021) är det brist på motivation och lust som gör att äldre människor väljer bort digital teknik. En ökad känsla av trygghet och användarvänlighet är några av de faktorer som påverkar äldres acceptans för att använda teknik enligt Tsertsidis (2019).

Denna studie har utförts tillsammans med en uppdragsgivare där ett uppdrag tilldelades författarna. Uppdraget gick ut på att utforma en smartspegel för en specifik målgrupp. Målgruppen är den äldre generationen, där en viktig del i smartspegeln är att den ska kunna användas för att underlätta vårdrelaterade ärenden. Tanken är därför att målgruppen ska med hjälp av smartspegeln ha bättre koll på mediciner och få notiser när de ska tas, kunna boka färdtjänst, hållas bättre informerade. Det skulle i sin tur kunna leda till ett lite enklare och mer självständigt digitalt liv. Smartspegeln ska styras via en virtuell assistent. Maciuscek och Shahmehri (2003) definierar virtuell assistent som ett teknologiskt hjälpmedel som ska hjälpa äldre personer att bli mer självständiga.

Det är också öppet för önskemål från målgruppen för fler sorters funktioner i smartspegeln då tanken är att speglarna ska integreras i deras hem och bli en del av deras vardag, inte bara vårdärenden, för att underlätta deras liv. Uppdraget är alltså att kartlägga målgruppens behov och önskemål och att ta reda på hur produkten, alltså smartspegeln, kan utformas för att tillfredsställa användarna.

Smartspegeln håller i skrivande stund på att byggas i ett annat projektarbete i samarbete med uppdragsgivaren och går därför varken att visa eller använda under denna studie.

Inriktningen på studien är som nämnt ovan mot smarta speglar med äldre människor som målgrupp. Smartspeglar är speglar med en digital skärm bakom som kan visa olika typer av information som vanligtvis går att skräddarsy för användarens behov, oftast med hjälp av appar, som kan visa t.ex. vädret, klockan, nyhetsflöden o.s.v. (Smart Mirror Guide, 2021). Informationen på skärmen bakom spegeln syns då genom spegeln och fungerar både som spegel och kan presentera olika typer av information samtidigt. Exakt vad en smartspegel är för något är svårt att definiera då dessa kan se ut och utformas på olika sätt och går under olika namn. Ytterligare ett begrepp är t.ex. “magic mirror”. I denna studie kommer dock produkten kallas för smartspegel.

Med tanke på att speglar förmodligen är något målgruppen redan är van vid så finns en förhoppning hos uppdragsgivaren om att interaktionen med denna kommer vara enklare och mindre skrämmande än annan teknik som finns tillgänglig idag, därför är det just en smartspegel studie tillägnas.

1.1 Bakgrund

I en undersökning publicerad hos Nielsen Norman Group av Kane (2019) uppger de äldre en känsla av utanförskap. De upplever att det material som finns att tillgå digitalt inte är skapat för dem. De anser att det som finns att ta del av online är designat av och för yngre människor som är uppvuxna med internet. Det är nämligen svårt att hitta material som är skapat av och för äldre människor. Dålig användbarhet tenderar att påverka äldre oftare och allvarligare än det påverkar yngre människor. Detta då många äldre har en begränsad kunskap kring teknik, hur den fungerar, bör användas och nyttan med den. Det kan bli svårt för dem att felsöka när det av någon anledning blir fel under användandet. De kan därför bli väldigt beroende av andra i sin omgivning som är mer insatta i området och kan hjälpa dem när problem uppstår. Design är ett viktigt element för att användaren ska känna sig bekväm att använda produkten. I boken Designing User Interfaces for an Aging Population (Johnson & Finn, 2017), med fokus på bra design för äldre, står det att attityden som äldre har till att använda teknik förhoppningsvis kan ändras. För att kunna minska den höga inlärningströskeln behöver det arbetas på designen (Johnson & Finn, 2017). Den äldre målgruppen förstår inte tekniken lika väl som yngre människor, vare sig det är användande av mobila enheter, pekplattor eller sociala nätverksapplikationer. Det är svårare för dem att hänga med och den huvudsakliga barriären som orsakar att äldre inte använder teknik är på grund av negativa attityder som kommer från rädsla, ångest och brist på motivation och intresse. Detta i sin tur grundas i lågt självförtroende. Det handlar om deras självförtroende och en tendens hos äldre att underskatta sina kunskaper och förmågor gällande teknikanvändandet (Vroman, Arthanat & Lysack, 2015).

Boken Designing User Interfaces for an Aging Population (Johnson & Finn, 2017) visar äldre vissa tendenser när de ska använda sig av digital teknik och gränssnitt, dessa är att de:

• Tar längre tid på sig att lära sig nya applikationer eller enheter • Tar längre tid på sig att slutföra en uppgift

• Använder olika sökstrategier

• Presterar sämre på uppgifter som förlitar sig på minne • Blir mer distraherade

• Har svårare för att hantera eventuella fel

• Gör fler oavsiktliga rörelserna med pekaren till enheten • Gör fler inmatningsfel

• Har svårare att träffa det de ämnar att träffa på skärmen

Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer enligt författarna av boken. En av faktorerna kan vara dåligt minne och hos Svenskt Demenscentrum (2020) framgår att risken att drabbas av en demenssjukdom fördubblas var femte år från 65 års ålder. Två andra faktorer kan vara dålig syn och ostadiga händer. Det kan även ta längre tid för äldre att anpassa sig till något nytt då de förmodligen inte hänger med i de trender som samhället har satt inom tekniken (Johnson & Finn, 2017).

1.1.1 Tidigare forskning

I en studie av Vroman, Arthanta och Lysack (2014) undersöks den äldre generationens inställning mot informations- och kommunikationsteknik. Specifikt undersökte de bredden av IKT-användning, tekniska upplevelser och socio-personliga egenskaper. Denna forskning visar att det finns brister mellan de äldre och tekniken på grund av inställning till användandet, och inställningen visar sig i många fall vara negativ. I en annan forskning skriven av Tsertsidis (2019) var tekniska problem som systemfel ett av den vanligaste bekymren när äldre använde sig av teknik.

Det visar sig också i flera studier att äldre visar entusiasm mot att implementera teknik i hemmet när de kan se någon nytta med den. I en undersökning av Wilkowska, Braunner och Ziefle (2018) visar det sig att den största entusiasmen för användningen av hälsorelaterad teknik i detta fall var hos individer med kroniska hjärtsjukdomar som inte bara interagerade med det omgivande systemet smidigt, utan också visade en hög motivation att använda tekniken. Detta kan möjligen ha påverkats av det faktum att tekniken är tänkt att vara direkt tillgänglig i sitt vardagsrum och individuellt anpassad till deras personliga behov, vilket gör att individen lättare kan hantera sin specifika sjukdom. I forskningen av Tsertsidis (2019) presenteras ett resultat där äldres inställning förändrades efter att de fått testa tekniken. Vissa negativa inställningar som farhågor ändrades till positiva erfarenheter när de tekniska erfarenheterna väl var på plats. De såg fördelar med tekniken och kunde se att tekniken kan påverka deras liv på ett positivt sätt.

Vidare presenterar tidigare forskning att en bra design är relevant för äldres inställning till att använda teknik. I forskningen av Wilkowska, Braunner och Ziefle (2018) skriver de att tröskeln för att lära sig är högre för de äldre, och att då en hög användbarhet i linje med smarta gränssnitt är viktiga förutsättningar för att de ska förstå. Det är viktigt med en bra design så att de inte känner sig dumma eller skapar fientliga känslor mot produkten. Studien påvisar att hemmet är en intim plats där sådana känslor inte ska behöva uppkomma och det är därmed viktigt att ha detta i åtanke vid designutformning för denna målgrupp. I forskningen av Tsertsidis (2019) så har de undersökt vilka faktorer som påverkar inställningen av äldres acceptans av tekniken. Studien visar att ökad känsla av säkerhet och användarvänlighet är några av faktorerna som är viktiga för att äldre ska vara bekväma med användning av teknik. Flera studier visar att äldre generellt har en negativ inställning mot teknik, och att attityden är negativ mot användning av teknik, vilket ofta grundar sig i att de har dåligt självförtroende och att de inte ser någon nytta med att implementera teknik i sin vardag. Därför avviker de från att använda sig av teknik. Forskningen har å andra sidan visat att om tekniken kan visa sig vara till stor nytta i det vardagliga livet och att den är lätt att förstå i en bra design så kan inställningen till användandet av teknik ändras.

1.2 Problematisering

2018). Dock så är smartspegeln och den virtuella assistenten ett tekniskt verktyg, och tidigare forsknings har visat att det finns problem mellan äldre och teknik. Det finns flera problem som har identifierats i tidigare forskning med att många äldre i dagens samhälle inte använder eller vill använda teknik. De återkommande och liknande faktorerna som funnits i tidigare forskning var rädsla, ångest, lågt självförtroende, brist på motivation och intresse (Vroman, Arthanat & Lysack, 2015) eller att de inte ser någon nytta med att implementera tekniken i sitt liv (Tsertsidis, 2019). Detta påvisar en negativ inställning mot att använda tekniken.

Tidigare forskning visar att det som kan ha genererat den negativa inställningen är dålig användbarhet (Wilkowska, Braunner & Ziefle, 2018). Det visar sig också att användarvänlighet är en viktig faktor för att de äldre ska känna sig bekväma med tekniken (Tsertsidis, 2019). Äldre påverkas av dåligt gränssnitt och beskyller ofta sig själva för det enligt Kane (2019). Upplevelsen av sådant kan i sin tur avgöra deras acceptans mot att använda tekniken.

Med fokus på att ta reda på målgruppens acceptans mot teknik och vad som för dem anses vara användbart samt användarvänligt går det förhoppningsvis att minska de negativa faktorerna som identifierats tidigare. Användbarheten måste fungera väl för att alla ska förstå, detsamma gäller en bra användarvänlighet för att de äldre ska känna sig bekväma och acceptera tekniken.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur målgruppen kan acceptera den nya tekniken, i detta fall en smartspegel, vad som avgör huruvida smartspegeln är enkel och bekväm att använda samt gör nytta i vardagen.

1.4 Forskningsfråga

Den frågeställning som studien avser att besvara är följande:

• Vad anses i en smartspegel vara en användbar och användarvänlig design

enligt målgruppen?

• Vilka faktorer avgör acceptans för ny teknik enligt målgruppen?

1.5 Disposition

Kapitel 2 Teoretiskt ramverk innehåller de teoretiska delar som ligger till grund för

det vidare arbetet som gjorts. I det teoretiska ramverket ingår användbarhet, användarvänlighet och TAM 2.

Kapitel 3 Metod innefattar de valda metoderna för studien och hur dessa har utförts.

I detta kapitel tas även reliabilitet, validitet och etik upp.

Kapitel 4 Resultat presenterar den data som samlats in genom litteraturstudie,

semistrukturerade intervjuer, och ett användartest av en prototyp. Då prototypen är ett resultat av datan presenteras även denna.

Kapitel 5 Analys tar upp det teoretiska ramverket som kopplas till de empiriska

Kapitel 6 Diskussion är ett kapitel där hela studien diskuteras och tolkas av

författarna med koppling till tidigare forskning, det teoretiska ramverket, egna empiriska resultat och prototypen. I detta kapitel besvaras forskningsfrågorna och en reflektion kring valda metoder görs.

Kapitel 7 Slutsats presenteras de slutsatser som dragits med hela studien som grund

2 Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt kommer TAM 2, användbarhet och användarvänlighet att undersökas för att öka förståelsen för hur smartspegeln kommer behöva utformas för att enkelt kunna användas och förstås av målgruppen.

2.1 Användbarhet

Användbarhet och användarvänlighet är två begrepp som ofta går ihop med varandra. Cheepen (1994) menar att om ett system inte är användarvänligt är det inte heller användbart. Sundström (2005) skriver att användbarhet lika med: nytta x användarvänlighet. Upplevd användarvänlighet kommer ha en positiv påverkan på upplevd användbarhet enligt Venkatesh och Davis (2000).

Svenska Institutet för Standarder (SIS 2018) definierar ordet användbarhet som följande: “den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda ett system, en

produkt eller en tjänst för att uppnå ett specificerat användningssammanhang”.

Nielsen (1993) definierar vad som menas med användbarhet i sin bok Usability Engineering. Han förklarar användbarheten med fem användbarhets-attribut som är:

• Lärbarhet: Systemet bör vara enkelt att lära sig så att användaren kan börja använda det direkt.

• Effektivitet: Systemet bör vara effektivt att använda, så när användaren har lärt sig systemet bör det vara möjligt för den att kunna använda den effektivt. • Minnesvärdhet: Systemet bör vara enkelt att komma ihåg så att den vanliga användaren kan gå tillbaka till systemet efter en längre period och börja använda det direkt utan att behöva lära sig allt på nytt.

• Fel: Systemet bör ha få fel, så användaren kan göra få fel under användandet och ifall de gör fel ska det vara lätt att rätta till. Stora fel bör inte inträffa. • Tillfredsställelse: Systemet bör vara behagligt att använda, så att

användaren känner belåtenhet när de använder det: de gillar det.

Nielsen (1993) menar att användbarheten är en viktig faktor vid utformning av exempelvis en webbplats. För om en webbsida inte fungerar och problem samt svårigheter uppstår så tenderar användaren att lämna webbplatsen. Detta kan resultera i att användaren inte besöker webbplatsen igen.

Det finns två viktiga sidor av användbarheten: det måste vara ett gott hantverk, det vill säga att exempelvis en webbplats måste vara användarvänlig i sin typografi, sin navigation, sin hastighet - men lika avgörande är det att användaren ska känna att den har någon nytta av webbsidan. Nytta kan variera från användare till användare, men handlar om att användaren ska känna att webbsidan i detta sammanhang innehåller något som intresserar användaren (Sundström, 2005).

2.1.1 Användbarhet för äldre

Kane (2019) skriver att sådant som små texter, små träffytor för t.ex. länkar och knappar, oväntade ljud/musik är svårhanterligt för äldre. Eftersom fysiken hos människor försämras på olika sätt med åldern som hörsel, syn eller fingerfärdighet påverkar detta givetvis också användningen av teknik och tekniken bör därför också anpassas efter detta. Kane (2019) har publicerat en undersökning där det tagits reda på vilka hinder som finns i att skapa användbar design för seniorer, i detta fall människor över 65 år. Hon skriver att liten fontstorlek och små träffytor är ett problem. En av de som deltog i undersökningen berättade att hen upplever det som att internet är ovänligt mot människor med dålig syn. Läsbarhet har under flera års undersökningar varit ett av de återkommande problem som äldre stöter på vid teknikanvändning. Särskilt webbsidor och appar brukar innehålla texter som är för små för äldre att läsa. Interaktiva element som knappar och länkar brukar också vara små. Deltagarna tyckte att det finns lämpliga appar för dem, men användbarheten blir dålig med tanke på de små texterna och elementen som försvårar hela användandet. Att skapa gränssnitt som är oflexibla och oförlåtande är ett till problem gällande användbarheten för äldre. Det finns också ofta bara ett sätt att utföra en uppgift på, vilket kan leda till en stor frustration för de som inte förstår eller kan utföra uppgiften på just det sättet. Äldre begår fler misstag vid teknikanvändning än vad unga människor gör, som att t.ex. stava fel eller råka välja tecken som parenteser där de egentligen inte hör hemma, och detta leder ibland till att uppgiften inte ens går att utföra. I undersökningen rekommenderas det att felet ska förklaras tydligt för användaren och sen göra det enkelt för användaren att rätta till misstaget (Kane, 2019).

I punktlistan av Johnson och Finn (2017), som tas upp i tidigare forskning, identifieras de problem som äldre tenderar att ställas inför vid användning av digital teknik. Deras lista kan kombineras med Nielsens (1993) punktlista för god användbarhet. När dessa två kombineras kan de komplettera varandra då ena listan består av användarproblem, och den andra av rekommendationer att följa för att undvika dessa problem. När listorna kombinerades i denna studie skapades en syntes som kommer att användas för att uppnå hög användbarhet i slutresultatet.

Syntesen:

1. Att äldre tenderar att ta längre tid på sig att lära sig nya applikationer eller enheter (Johnson & Finn 2017) visar i Nielsens (1993) punktlista en brist på god användbarhet då han tar upp en punkt som visar att en god lärbarhet d.v.s. att användare snabbt ska lära sig hur ett system fungerar för att systemet ska vara användbart.

2. De äldre tar också längre tid på sig att slutföra en uppgift och använder olika sökstrategier som kan indikera att systemet inte är effektivt nog, som också är en viktig punkt för god användbarhet (Nielsen, 1993).

3. Johnson och Finn (2017) anser även att äldre tendenser till att prestera sämre på uppgifter som förlitar sig på minnet, och Nielsen (1993) anser att minnesvärdhet är en viktig faktor för god användbarhet.

skärmen, och enligt Nielsen (1993) så är fel något som bör vara minimalt och aldrig något som användaren ska känna att de gör.

5. Nielsen (1993) lyfter även att systemet ska vara tillfredsställande, d.v.s. behagligt att använda, och enligt Johnson och Finn (2017) så visar äldre att de lätt blir distraherade vid användning av teknik vilket kan indikera att de känner obehag eller missbelåtenhet vid användning av teknik.

Denna lista kommer sedan att diskuteras tillsammans med resultatet i diskussionen.

2.2 Användarvänlighet

Användarvänlighet betyder att ett system är lätt och behagligt att använda. Ett användarvänligt system är logiskt, konsekvent, effektivt och ändamålsenligt, i syfte att underlätta för användaren. Det ska inte heller skapa onödiga problem eller missförstånd. Användaren ska inte behöva lägga tid på att undersöka hur systemet ska användas, behöva leta efter det något, känna frustration eller obehag. Systemet ska inte få användaren att känna sig dum(Gulliksen & Göransson, 2002).

För att ett digitalt verktyg ska uppfattas som användarvänligt krävs det att användaren frivilligt nyttjar verktyget, valet ska komma från användaren. Om valet är tvingat för användaren kommer användarvänligheten vara negativt inställd (Rajan & Baral, 2015).

Om en produkt inte är användarvänlig är det inte möjligt att enkelt och effektivt använda den. Om interaktionen mellan användaren och produkten inte sker på ett enkelt och effektivt sätt så kommer användaren känna sig frustrerad och skapa en negativ inställning gentemot användningen av produkten (Johnson & Finn, 2017). Om det finns en lägre känsla av upplevd användarvänlighet hos användaren kan det bidra till att inlärningen och att slutföra uppgifter tar längre tid. Om det är sämre användarvänlighet hos flera användare kan det sluta med att detta har en negativ inverkan på verksamheten (Rajan & Baral, 2015).

Varje system som utvecklas har en viss målgrupp som innehåller potentiella framtida användare av system. Det är därmed viktigt att ha i åtanke vid utformning av ett system, eftersom det i slutändan är avgörande för om de vill använda sig av systemet eller inte. Således är det viktigt vid systemdesign att utgå från användaren, det vill säga vad den framtida användaren vill att systemet ska göra och hur designen ska utformas för att denne ska uppleva den som bekväm att använda. Det finns främst två faktorer som avgör om en användare accepterar ett nytt system eller inte. Den första faktorn är hur användbar systemet är för att kunna utföra de uppgifter som användaren vill. Den andra faktorn handlar om hur enkel systemet är att använda. Om dessa två faktorer inte fungerar väl kommer användaren få en negativ inställning mot användandet av systemet och kan leda till att användaren inte använder den alls (Cheepen, 1994).

2.2.1 Användarvänlighet för äldre

andra krav från de äldre i jämförelse med de yngre. Anledningen till detta kan vara att med åldern är det vanligt att synen försämras, ostadigare händer och sämre minne vilket påverkar din förmåga att kunna se skärmen eller kunna styra en skärm med dina fingrar (Johnson & Finn, 2017).

En studie av Weaver McCloskey (2006) visar att beroende på vilka tidigare erfarenheter en användare har, av i detta fall en hemsida, så kan upplevelsen av användarvänligheten vara olika. I denna studie undersöktes hur väl äldre kan behärska att handla på nätet. De kunde se att de som var mer vana vid att handla på nätet och gjort det tidigare hade lägre krav på en god användarvänlighet. De gjorde färre fel och visade mindre frustration i jämförelse med de som var mindre vana vid att handla på nätet (Weaver McCloskey, 2006).

I en studie av Kalimullah och Sushmitha (2017) påstår de att för att äldre ska vilja använda, i detta fall en mobil applikation, så måste de se att användningen av den kommer vara till någon nytta för dem, att den är enkel att använda, användbar, användarvänlig och att det finns en motivation att implementera tekniken i sitt liv. Om applikationen är noggrant utformad kan den användas effektivt av äldre människor.

2.3 TAM 2

Nedan presenteras bakgrund om TAM 2, hur modellen kom till, hur den har utvecklats och där efter presenteras modellen.

Technology Acceptance Model, som också förkortas TAM, är en teoretisk modell med syfte att förstå användarnas acceptans och användning av teknik. Modellen utvecklades på 1980-talet i syfte att förbättra tillgängligheten för arbetare och IT-tjänster. Tanken var att öka acceptansen för användning av IT-IT-tjänster. Skaparna behövde därmed bedöma användarna genom att ifrågasätta vad deras intentioner var mot att använda IT. Om det gick att veta deras avsikter gick det att främja produkterna efter det, och därmed öka acceptansen. Det genomfördes därför en förundersökning för att se vilka variabler som var lämpliga. De första variablerna som togs fram var:

Upplevd användbarhet och användarvänlighet, attityd för användandet av teknik, beteendeintention för användandet och faktiska användandet (Holden &

Karsh 2010). Under tiden som gått så har TAM utvecklats och tagit fram fler variabler som: Frivillighet, erfarenheter, subjektiva normer, image, jobbrelevans, output

och resultatdemonstration (Boughzala, 2014).

Figur 1.1

. Technology acceptance model 2 anpassad från Lai 2017.

Upplevd användbarhet (PU): Upplever användaren att tekniken känns användbar

nog för att användas i sitt vardagliga liv? Känner slutanvändaren att systemet ger dem någon nytta i deras liv? PU påverkar indirekt BI. Men även om användbarheten upplevs som god kräver det också en god användarvänlighet.

Upplevd användarvänlighet (PEOU): Beskriver om användaren upplever att

systemet är lätt att använda eller inte. Hur enkelt är det för dem att förstå systemet, dvs hur stor är inlärningskurvan om en sådan finns? PEOU influerar både PU och A då användarens upplevelse av användarvänlighet är en viktig faktor som kan avgöra användbarheten och attityden gentemot användandet av teknik.

Attityd för att användandet av teknik (A): Det som tagits fram i PU och PEOU

kommer sedan skapa den attityden som användarna har mot den specifika tekniken. Detta kan vara en positiv eller negativ attityd mot systemet. Med attityd menas den känsla och attityd som användaren har mot användningen av den tekniska produkten.

Beteendeintention för användning (BI): Avsändarens intentioner till att

användandet av teknik. Vad är användarens syfte och avsikter att använda av systemet? BI påverkas indirekt av PU men påverkas lika väl av PEOU och A.

Faktiska användandet: Slutanvändarens dagliga interaktion med tekniken, resultat

av detta grundar sig i de variabler som tidigare tagits upp (Holden & Karsh, 2010).

Subjektiva normer: Påverkas användarens syn på uppfattad användbarhet? Image: Vad för typ av bild har de av tekniken, vad är deras förutfattade meningar? Jobbrelevans: Kommer tekniken bidra till deras jobb och kan den ge något

Output-kvalitet: Håller tekniken en hög eller låg kvalitet?

Resultat-demonstration: Får användaren på förhand reda på resultatet som kan

påverka deras kognitiva process?

Erfarenheter: Vad har de för tidigare erfarenheter som kan påverka?

Frivillighet: Har de själva valt att använda tekniken, eller har de blivit tvingade till

att använda den? Vilka val har de själva gjort (Boughzala, 2014)?

En studie av Lu et al. (2003) skriver de att upplevelsen av användarvänlighet och användbarhet är de två viktigaste faktorerna som kan påverka användarnas acceptans av teknik. Användbarhet definieras huruvida en person tror att användningen av ett system skulle förbättra hans eller hennes arbetsprestanda. Upplevd användarvänlighet definieras huruvida en person tror att ett system kommer vara fritt från mental ansträngning (Lu et al., 2003).

I en studie gjord av Venkatesh och Davis (2000) så lyfter de fram att även effektiva system kan misslyckas att få användarnas acceptans om personerna i fråga har det svårt att se den nytta systemet kommer att ge dem. Nytta är en viktig faktor för att personer ska acceptera ett system, om personen inte ser att systemet kommer göra någon nytta i deras liv har de svårare att acceptera systemet.

Sammanfattningsvis är TAM 2 en bra modell som kan hjälpa utvecklarna att förstå den kognitiva processen som en användare går igenom när de blir introducerade för ny teknik. Det är flera faktorer som kan påverka användarens inställning till en produkt. Det kan vara tidigare erfarenheter, ålder, kön eller egna preferenser. Därmed var det viktigt att sådant infördes i den utvecklade modellen. Det är viktigt att veta att alla besitter olika erfarenheter och har olika förmågor som kan påverka deras acceptans av produkten. TAM 2 bistår som ett kraftfullt verktyg för att kunna förstå den upplevda användbarhet och användarvänligheten (Venkatesh & Davis, 2000) TAM 2 har sedan dess blivit en populär modell att använda sig av för att förstå sina användare (Holden & Karsh 2010). Trots att TAM 2 har varit assisterande verktyg genom åren har de fått kritik, och ytterligare modeller har tagits fram som åtgärdat de brister som funnits med modellerna. Men TAM 2 har fortfarande fungerat effektivt för att förklara många typer av systemanvändning.

2.4 Sammanfattning

I denna studie har det samlats in bakgrund som är relevant för att lättare förstå området som studien handlar om. Detta har gjort det möjligt att arbeta vidare med studien på ett effektivt sätt. Efter bakgrunden tas tidigare forskning upp för att se vad som gjorts och hur dessa resultat kan jämföras med studiens resultat. Till sist skapades ett teoretiskt ramverk där tre underområden som har en relevans för studien tas upp för att få en grundlig förståelse för området.

för att undvika problemen. Syntesen kommer att användas vid skapandet av en prototyp för att uppnå god användbarhet.

TAM 2 var en del av studiens teoretiska ramverk. Tidigare forskning har visat att äldres acceptans brister mot nya digitala produkter, därför är TAM 2 en relevant teori att arbeta med då smartspeglar är en ny produkt för målgruppen. I studien kommer TAM 2 (se figur 1.1) användas för att kunna se vilka faktorer som brister i acceptansen mellan äldre och en ny digital produkt. Till intervjuer och användartest kommer det utformas intervjufrågor och scenarion, också med hjälp av TAM-modellen. Därmed kommer också prototypen som skapas delvis vara fokuserad på TAM 2, då den utformas utifrån datan som samlas in. Genom att använda TAM 2 i denna studie kan förhoppningsvis ökad acceptans mellan äldre och ny digital teknik uppnås.

3 Metod

I detta avsnitt presenteras och motiveras de valda metoderna. Metoderna är litteraturstudie, intervjuer, prototypskapande och användartest. Dessa metoder kommer att förklaras med urval och genomförande, sammanställning och sedan hur datan analyserades.

3.1 Vetenskaplig ansats

Genom intervjuer med mestadels öppna frågor har kvalitativ data samlats in. Syftet med studien har varit att ta reda på äldres inställning och uppfattning av digital teknik och hur tekniken kan anpassas efter dem. Därför valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt då det varit användares upplevelser och erfarenheter som varit viktiga att försöka kartlägga. Användartesten och de öppna följdfrågorna har också genererat kvalitativa data för att ta reda på hur prototypen upplevs av potentiella användare av den slutliga produkten.

3.2 Datainsamling

Här presenteras hur datainsamlingen skett med olika metoder, hur datan sammanställts och analyserats. Studien började med en litteraturstudie för att samla på sig värdefull information och vara väl pålästa om ämnet för att kunna fokusera på det relevanta. Efter detta valdes då studiens fokus. Sedan genomfördes intervjuer där data samlades som kunde användas för att sedan utforma en prototyp och till sist genomföra ett användartest. En modell av denna process finns i figur 2.1 nedan. Studien diskuteras sedan i förhållande till validitet, reliabilitet samt etik.

Figur 2.1

. Metodprocessen för denna studie.

3.2.1 Litteraturstudie Urval

Efter att ha undersökt tidigare forskning och bakgrund om området så bestämdes ett teoretiskt ramverk som arbetades med under studiens gång och var ett stort hjälpmedel för att nå det önskade resultatet. Ramverket innehåller tre områden: användbarhet, användarvänlighet och TAM 2.

Genomförande, sammanställning och analys

Materialet till litteraturstudien hittades med nyckelord som bestämdes innan genomförandet. Några nyckelord var t.ex. användbarhet, smart mirror och elderly. Genom att söka på nyckelord kunde material hittas som var relevant för denna studie. Bland annat det som var kopplat till äldres användande, inställning och upplevelser av digital teknik ansågs relevant då studien är inom detta område. För att hitta litteraturen med hjälp av nyckelord gjordes sökningar i databaser online, Google Scholar och DiVA. Det valda materialet granskades sedan på djupet där relevansen för studien ifrågasattes och hur informationen kan användas. Detta material lades sedan in under den rubrik som den passade under och skrevs ut i löpande text.

3.2.2 Semistrukturerade intervjuer Urval

I denna studie är det primära fokuset användarna, därför användes deltagande design. Deltagande design är en metod där deltagare aktivt involveras i designprocessen. Detta görs för att säkerställa att resultatet uppfyller deras behov, är användbart samt användarvänligt. Detta kan göras genom olika valda metoder där deltagare inkluderas (Massanari, 2010). I denna studie har deltagareinvolverats i intervjuer och värdefull data samlades då in från potentiella användare tillhörande målgruppen. Detta gjordes för att lättare kunna förstå målgruppens erfarenheter och inställningar gentemot teknik. Den informationen gav även en riktning att gå efter när arbetet fortsatte. För att på bästa sätt få ut värdefulla och relevanta svar i intervjuerna var det viktigt att inkludera rätt personer. Innan intervjuerna påbörjades bestämdes och definierades målgruppen. Genom att få en förståelse för hur målgruppen tänker och känner kan produkten som utformas på ett sätt som kan vara till nytta för den potentiella slutanvändaren (Arvola, 2014).

Målgruppen bestämdes tillsammans med uppdragsgivaren för studien. Då uppdragsgivaren tillverkar en smartspegel för den äldre generationen så anpassas målgruppen till ett urval med personer som är 70 år eller äldre, med normal kognitiv förmåga och fortfarande bor hemma. Ett till önskemål från uppdragsgivaren var från början att personerna i målgruppen skulle ha hemtjänst, det var dock svårt att hitta personer som uppfyllde alla de kriterierna - främst att det skulle ha hemtjänst och/eller hemsjukvård. Frågorna som gäller vårdärenden riktades inte mot hemtjänst eller hemsjukvård, därför kunde även personer utan dessa behov inkluderas i intervjuerna. Det viktiga var att personerna som deltog kunde besvara frågorna väl och ge svar som baserades på nuvarande attityder och tidigare erfarenheter.

pensionärsföreningen hade någon av erfarenhet eller kunskap alls inom teknik innan intervjuerna påbörjades.

De frågor som ställdes under intervjuerna (se intervjufrågorna i bilaga 2) är kopplade till användbarhet, användarvänlighet och TAM 2. Frågorna berör bl.a. deltagarnas upplevda nytta, attityd och acceptans gentemot digital teknik. Frågorna delades in i olika kategorier. Dessa var Demografi, Inställning & vana av digital teknik, Snabba frågor om teknikanvändning, Vardagligt liv & vårdärenden samt Smartspegel.Då funktionerna Vårdärenden och virtuell assistans var valda för smartspegeln sedan tidigare så formades därmed några frågor för de funktionerna i syfte att ta reda på hur de bäst kan utformas för målgruppen. Frågorna riktade mot Vårdärenden berörde nuvarande erfarenheter och rutiner angående att hantera sina vårdärenden. Frågorna gällande den virtuella assistens var frågor mot liknande funktioner som röststyrning. De demografiska frågorna ställdes för att ta reda på om det kan finnas någon koppling mellan svaren på frågorna och ålder, kön, om personen bor centralt eller på landet samt om tidigare teknikrelaterat yrke spelar roll för attityden mot teknik. Deltagarna fick även uppskatta sin teknikvana på en skala 1–5, där 1 betyder låg eller ingen teknikvana och 5 betyder hög teknikvana. Med låg teknikvana menas att personen ofta behöver hjälp med att använda sin teknik, känner sig för det mesta obekväm att använda den och har en negativ inställning. Medan hög teknikvana betyder att personen klarar av att använda tekniken själv, känner sig bekväm med att använda den och har en positiv inställning. Detta gjordes för att i studien få större förståelse för hur vana vid tekniken varje deltagare var, detta i syfte för att se om eventuella mönster kan finnas.

Frågorna som ställdes under Snabba frågor om teknikanvändning samt sista kategorin Smartspegel behandlade framförallt deltagarnas inställning och acceptans för ny teknik som de inte testat på tidigare, vilket kan kopplas till TAM 2.

Resterande frågor under kategorierna Inställning och vana av digital teknik och Vardagligt liv & vårdärenden kan starkt kopplas till användbarhet och användarvänlighet. Dessa frågor valdes för att ta reda på så mycket som möjligt om deltagarnas uppfattning om vad som fungerar bra och dåligt i teknikanvändningen, vad som ger en känsla av mervärde och nytta samt vad som skulle kunna förenklas i vardagen med hjälp av teknik.

Genomförande, sammanställning och analys

Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. Det innebär att det fanns färdiga frågor att följa som mall. Dock ställdes ytterligare följdfrågor vid behov, för att få en ännu djupare förståelse för deltagarnas erfarenheter, upplevelser och för att inte missa viktiga detaljer som kan tillföra något till studien (Creswell & Creswell, 2018).

Alla intervjuer utfördes över telefon, med en person som intervjuade och en deltagare. Intervjuerna utfördes av endast en person med en deltagare, då författarna inte befann sig i samma del av landet och telefonsamtal var enklaste sättet att utföra distansintervjuer med denna målgrupp. Författarna av denna studie utförde 4 intervjuer var. Personerna fick antingen ett informerat samtycke (se det informerade samtycket i bilaga 1) skickat till sig på mail inför intervjuerna, eller så fick de informationen uppläst för sig. Detta dokument innehöll information som kan vara viktig för de som deltar, t.ex. syftet med intervjuerna och vilka rättigheter de har som deltagare. De blev också informerade om att intervjuerna var tänkta att spelas in, vilket alla gav samtycke till innan intervjuerna påbörjades.

Intervjuerna tog 15–30 minuter. Efter att intervjuerna hade utförts så överfördes svaren i ett kalkylark på Google Drive för att samla svaren från varje intervju på ett strukturerat sätt. På så vis gick det att se frågorna med varje deltagares svar bredvid, och svaren gick därför enkelt att jämföra. Varje deltagare blev tilldelad en siffra mellan 1–8 istället för deras namn vid hantering av den insamlade datan. Detta gjordes eftersom deltagarna blev garanterade att deras namn inte skulle nämnas i studien och för att det var irrelevant att kunna koppla svar till deltagare under fortsatt arbete. Efter att detta gjorts flyttades all data över till den digitala tjänsten Miro. Miro fungerar som en whiteboard online, som också stödjer kollaborativt arbete. Där valdes de mest intressanta svaren ut och placerades i kategorier i ett affinitetsdiagram. Ett affinitetsdiagram är en metod som kan användas för att skapa struktur i den insamlade datan och få en insiktsfull bild av deltagarnas varierande åsikter (Arvola, 2014). Med hjälp av affinitetsdiagrammet gick det enklare att se mönster och återkommande svar, som sedan kunde användas som en grund för att skapa en anpassad prototyp. Först gick båda författarna igenom alla svar på egen hand och plockade ut de svar som var återkommande eller intressanta. Därefter diskuterades dessa tillsammans för att slutligen komma fram till nyckelord eller fraser. Dessa användes sedan som en del av grunden för att skapa prototypen.

3.2.3 Prototyp Urval

Efter att intervjuerna sammanställdes fanns det data att använda för att kunna bygga en prototyp som kan nå användarens eventuella önskemål. Prototypen hade som fokus att inte bara uppnå användarnas behov utan också följa en användbar och användarvänlig design som användarna kan acceptera. Därmed skapades prototypen baserad på den data som samlats in från personer inom målgruppen, litteraturstudien och det teoretiska ramverket.

Genomförande, sammanställning och analys

prototypskapandet. Då författarnas visioner av hur gränssnittet skulle utformas stämde överens med varandra, på grund av den brainstorming som genomförts, kunde prototypen göras direkt utan skissande. Prototypen gjordes i programmet Photoshop. Det valdes en svart bakgrund för att efterlikna en smartspegel så bra som möjligt med de begränsade verktyg och kunskap som fanns att tillgå under studien. Det var fler funktioner som inte gick att demonstrera i prototypen, detta skrevs då istället ut i en förklarande text. Det var bestämt innan prototypingen påbörjades att funktionen Vårdärenden och en virtuell assistent skulle implementeras. Dock ligger det i stort fokus att smartspegeln ska vara anpassad till målgruppen och därmed utformades dessa funktioner utifrån vad deltagarna uttryckte.

3.2.4 Användartest Urval

Inför användartesten genomfördes ett pilottest. Detta utfördes med en person som är yngre än målgruppen och utanför riskgruppen för Covid-19, för att inte utsätta någon för någon risk att smittas då användartestet behövde ske på plats tillsammans. Både författare och deltagare var självfallet friska och det gäller för alla användartest. Deltagaren i pilottestet är nära släkt med en av författarna av studien och bara de två närvarade.

Deltagarna i användartestet var två personer som även deltog i intervjuerna och är nära släkt med en av författarna. Dessa personer är vaccinerade mot Covid-19 och var därför trygga med att ställa upp i testet som utfördes på plats tillsammans. Dessa två personer bor och lever tillsammans, men är av olika kön och ålder, samt har olika mycket erfarenhet av teknik och olika inställningar till den. Det upplevdes därför lämpligt att testa prototypen på dessa personer eftersom detta kunde ge olika perspektiv på användningen av samma prototyp. På grund av Covid-19 kunde inte användartestet utföras på fler deltagare under denna studie. Detta beror på att det vore svårt att genomföra på distans med denna målgrupp, då deltagarna inte har så mycket tidigare erfarenhet av videosamtal och hade behövt lära sig detta inför testerna för att förstå utförandet av testet och känna sig bekväma under tiden.

De funktioner som valdes ut för prototypen var de som verkade vara viktiga att prioritera p.g.a. deltagarnas önskemål i intervjuerna. Dessa funktioner var också möjliga att utföra i en simpel prototyp med de begränsade verktyg som fanns att tillgå för denna studie.

Genomförande, sammanställning och analys

Då testen enklast genomfördes på samma fysiska plats med denna målgrupp genomfördes även pilottestet hemma hos testpersonen själv, för att inte olika testmiljöer skulle påverka responsen från deltagarna. Pilottestet genomfördes med samma prototyp, scenarier och frågor som i de riktiga användartesten. Detta beror på att deltagaren i pilottestet inte hade några anmärkningar kring varken prototypen, scenarierna eller frågorna som ställdes efter testet. Därför gjordes inga korrigeringar inför användartesten.

visades på en datorskärm då det inte var möjligt att utföra ett riktigt användartest med prototypen i en smartspegel.

Deltagarna fick läsa igenom och godkänna det informerade samtycket som delades med dem inför testerna (se det informerade samtycket för användartesten i bilaga 3). En testplan togs fram i form av scenarion som skapades utifrån de funktioner prototypen hade. Det gjordes även scenarion för installationsguiden. Under alla scenarion fick deltagaren också testa på röststyrning.

Under testet observerades deltagarna för att se och förstå hur deltagarna upplevde prototypen direkt. Det fördes anteckningar under testen för att i efterhand kunna gå tillbaka och analysera beteenden och reaktioner hos deltagarna. De fick scenarion att utföra (se scenarierna i bilaga 4) och testerna utfördes med en deltagare åt gången för att deltagarna inte skulle påverka varandra. Med deltagarnas röstkommandon klickade moderatorn på det som uppgavs av deltagaren för att försöka simulera hur interaktionen med smartspegeln skulle kunna fungera, då prototypen inte går att styra med röst. Användartesten tog 10 min att utföra för deltagarna.

Efter att testet hade utförts ställdes frågor till deltagarna (se frågorna i bilaga 4) om deras upplevelse och vad de tyckte vad negativt och positivt, som en utvärdering. Dessa svar sammanställdes sedan i ett dokument där nyckelord valdes ut från anteckningarna som fördes under testen, för att kunna få en bra överblick över vad som behöver ändras i prototypen och detta resulterade i en lista med förbättringsförslag. Precis som vid intervjuerna och av samma anledningar tilldelades deltagarna en siffra, denna gång 1 eller 2, för att kunna särskilja dem utan att använda deras namn.

3.3 Validitet & reliabilitet

Vissa av de källor som hittats kring tidigare forskning kan vara inaktuella och kan därför ge en missvisande bild av hur det faktiskt ser ut idag då det går snabbt i utvecklingen inom digitala områden. Det finns också en stor risk att denna utveckling gått extra snabbt på senaste tiden på grund av Covid-19. De flesta har tvingats att använda sig av mer teknik, framför allt för sina sociala kontakter, då de flesta inte kunnat ses alls eller åtminstone inte på samma sätt som tidigare. Enligt Internetstiftelsen (2021) så har pandemin hjälpt de äldre att hitta det roliga med internet, som sociala kontakter. Dessa kontakter har skett genom t.ex. videochattar med vänner, barnbarn o.s.v. och då målgruppen funnit det roligt har de varit villiga att fortsätta använda sina nya kunskaper.

är därför deltagarnas uppfattning av en muntlig beskrivning snarare än uppfattningen av en smartspegel.

Den data som samlats in är baserad på människor i åldern 72–87 år. Detta innebär att ingen data är insamlad från varken yngre eller äldre människor, trots att även de kan tillhöra målgruppen då gränsen är 70 år och uppåt. Åldersspannet mellan den yngsta och den äldsta deltagaren är 15 år och detta är förhoppningsvis tillräckligt för att ge en någorlunda rättvisande bild av det digitala teknikanvändandet hos äldre. Att dessutom involvera fler deltagare med ännu större demografisk variation hade kunnat ge fler perspektiv på målgruppens teknikanvändning.

Av de som intervjuades deltog två par. Detta verkade dock inte ha någon påverkan på svaren då attityden och erfarenheten av teknik mellan personerna ändå var olika. Även innan användartesterna utfördes gjordes ett pilottest för att säkerställa att de scenarion och frågor som utformats gick att förstå och besvara som önskat. Personen som deltog i detta pilottest var yngre än målgruppen och har större teknikvana än deltagarna i användartesten. Detta kan ha stor betydelse för hur testet upplevdes och för bästa respons inför användartesten skulle någon inom målgruppen använts för pilottestet.

I användartesterna användes en prototyp som inte är klickbar eller styrbar med röstkommandon. Prototypen visades dessutom på en datorskärm och inte i en smartspegel, därför gav resultatet av testerna inte en helt rättvisande bild av användarnas upplevelse om detta hade skett i spegeln. Det var dock inte möjligt att utföra testerna på något annat sätt och det resulterade ändå i värdefull information om användarupplevelsen. Alla önskvärda funktioner gick heller inte att demonstrera i prototypen, vilket därför inte gav en ordentlig helhetsbild av hur användarna skulle uppfatta den slutliga produkten.

3.4 Etik

Inför intervjuerna som utfördes informerades alla deltagare om vilka som utför studien, syftet, vad frågorna gäller, vilka rättigheter de har samt hur resultatet kommer att behandlas och presenteras (se det informerade samtycket till intervjuerna i bilaga 1). Deltagarna fick också ta ställning till om intervjuerna fick spelas in, vilket alla accepterade. Informationen om varje deltagare har hanterats varsamt och svaren går inte att koppla till någon deltagare. Under intervjuerna ställdes både generella och privata frågor, alla med syftet att leda till givande svar för studien.

Som tidigare nämnt fick även deltagarna i användartestet ta del av information i ett informerat samtycke utformat för testet (se det informerade samtycket för användartesten i bilaga 3). Detta har de läst och godkänt innan testen utfördes. Då dessa deltagare var vaccinerade utsattes de inte för någon risk för att bli smittade av Covid-19, trots att testen utfördes tillsammans på plats. Som det står i det informerade samtycket hade deltagarna möjlighet att både ställa frågor och avbryta testen om de önskade, för att de skulle känna sig trygga inför och under testet.

Denna studie har gjorts med intentionerna för god tillförlitlighet, därför har det lagts tid på att arbeta för god validitet och reliabilitet. Detta går att läsa mer om under 3.4 Validitet och reliabilitet. Då ärlighet också anses vara mycket viktigt presenteras allt i studien sanningsenligt. Allt arbete har skett med en så objektiv inställning till information och data som möjligt för att inte riskera att arbetet på något vis vinklas. Uppdragsgivarens namn nämns inte i studien för att varken gynna eller missgynna dem eller konkurrenter på marknaden och för att ge läsaren ett så objektivt perspektiv som möjligt.

4 Resultat

I detta avsnitt kommer resultatet av studien att presenteras. Resultatet innehåller den insamlad data från intervjuerna, prototypen och data från användartesterna.

4.1 Intervjuerna

Nedan presenteras det resultat från intervjuerna som analyserades via ett affinitetsdiagram. Intervjufrågorna delades sen innan in i 5 kategorier beroende på inom vilket område de föll. Resultatet kommer därmed presenteras inom samma kategorier.

4.1.1 Demografi

Under intervjun samlades demografisk information in om deltagarna samt information för att kartlägga deras teknikanvändning i dagsläget. Information som ålder, kön, var de bor och om de arbetat med någon teknikrelaterat. Detta för att kunna se demografiska mönster och generell information om deltagarna. Sedan fick det besvara hur teknikvana dem känner sig från skala 1–5, där 1 betyder låg eller ingen teknikvana och 5 betyder hög teknikvana. Med låg teknikvana menas att personen ofta behöver hjälp med att använda teknik och känner sig mestadels obekväm med att använda den. Medan hög teknikvana betyder att personen klarar av att använda tekniken själv och känner sig bekväm med att använda den.

• Deltagarna var 5 kvinnor och 3 män.

• Den yngsta deltagaren var 72 år och den äldsta 87 år. • 5 personer bor i städer och 3 bor på landet.

• 2 personer har arbetat med något teknikrelaterat. • Deltagarnas teknikvanor värderad på skala 1–5:

o 1 person ansåg sig vara en 1:a. o 4 personer valde en 2:a. o 1 person ansåg sig vara en 3:a. o 2 stycken ansåg sig vara en 4:a.

o Ingen ansåg sig ha stor teknikerfarenhet, alltså en 5:a. • Alla tar medicin dagligen.

• Alla har någon teknisk produkt i sitt hem: o Alla använder sig av en mobil. o Alla använder sig av en TV.

o 5 personer använder sig av en surfplatta. o 3 personer har en dator.

4.1.2 Inställning & teknikvanor

person tar upp manualen när något krånglar. Den insamlade datan om detta visade på att många uttryckte att de inte kan klarar att lösa problem själva.

Ytterligare ett intresse för studien var att ta reda på varför dessa personer har valt att använda digital teknik överhuvudtaget. Resultatet visade att många känner press kring att ha och använda sig av teknik. Några av deltagarna uttryckte att de “måste använda

digital teknik” eller “skaffade det för man skulle ha det”. Det visade sig t.ex. att flera

i denna studie har blivit tillsagda av närstående människor att skaffa en mobil. Deltagarna svarade också på vad de ansåg vara mest nödvändigt för att de ska använda sig av digital teknik och påpekade då att det ska vara lätt att lära sig.

För studien var det även intressant att ta reda på vad deltagarna ansåg vara positivt med sin teknikanvändning. Majoriteten svarade att de inte hade klarat sig utan sin mobil och hälften tycker att det är roligt med teknik. Dessa personer visade en positiv inställning till tekniken de använder idag, och kan se att den är till nytta. En deltagare sa “Det är roligt med teknik, man får komma ut i världen med hjälp av den”. Det ställdes också frågor som rörde vad deltagarna tycker är negativt med digital teknik. Majoriteten svarade att de tycker det är jobbigt med nya tekniska produkter, känner panik inför nya produkter och väljer istället sådant de är bekväma med. Många yttrade att de känner en osäkerhet kring att testa nya saker då de är osäkra på om de klarar av det. Flera sa även att de inte har ett intresse för ny teknik, men kan se att det är roligt om de klarar av det. En deltagare talade om sin mobil och uttryckte “Tycker

det är jobbigt och svårt när det blir för många saker på den, vill inte ha så mycket. Känner inte att jag använder den fullt ut.”

Frågor ställdes som berör de funktioner och appar som de använder i sina tekniska produkter, vad de används till och vad som är svårt. Många deltagare hade svårt att definiera vad de ansåg vara svårt. Två personer nämnde att de tycker det är svårt med uppdateringar och en berättade att “datorspråket” och engelskan som ibland används är svår att förstå. De populäraste funktionerna och apparna var: Facebook, påminnelser, läsa tidningen, ringa, maila, SMS:a, Swisha, Messenger, Whatsapp och videosamtal. Detta visar att många använder teknik främst för sociala kontakter. Deltagarna uppskattar få knapptryck, enkelhet och få funktioner i tekniken de använder. Det visar att de tycker det är jobbigt när det finns för många funktioner i mobilen som inte används av dem.

4.1.3 Vardagligt liv & vårdärenden

Nedan presenteras det resultat från frågorna som riktades mot deltagarnas vardagliga liv och vårdärenden, med fokus att ta reda på deras preferenser angående användbarhet. Resultatet delades in i fyra kategorier.

Alla deltagare svarade att de tar del av nyheter varje dag och tar in den informationen via radio, TV, surfplatta, dator eller tidning, eller flera av dessa. Detta resultat visar att många använder sig av digital teknik för att ta reda på nyheterna.

kontakta dem. En av deltagarna skickar ibland meddelande via 1177 Vårdguiden för att hantera sina vårdrelaterade ärenden.

Det visade sig att de flesta deltagare kommer ihåg bokade vårdärenden, vad som sägs på besöken och att ta sina mediciner utan att behöva sätta en påminnelse eller anteckna. Om de inte skulle komma ihåg använder sig en person av påminnelser på mobilen och resterande antecknar på papper. En deltagare “har alltid penna och

papper i näven” för att kunna anteckna och komma ihåg bokade besök. 4.1.4 Snabba frågor om teknikanvändning

Nedan presenteras resultatet för frågor gällande deltagarnas teknikanvändning. Syftet med frågorna var att ta reda på vad användarna gillar att använda och upplevs som enkelt, samt deras erfarenheter och preferenser som kan påverka acceptansen av ny teknik. Detta var relevant vid skapandet av denna studies prototyp.

Flera deltagare kollar upp väderprognoser varje dag. Detta görs på TV, mobil eller surfplatta.

Ungefär hälften har svårt för att se och läsa text på skärmen. Flera svarade att de gillar att styra sin mobil med knappar och touch. Ingen kunde svara på om det gillade röststyrning då de inte har testat det.

Flera föredrog att läsa en text själv istället för att få den uppläst för sig.

4.1.5 Smartspegeln

Nedan presenteras det resultat från frågorna som riktades mot deltagarnas spontana tanke kring en smartspegel. Dessa frågor ställdes efter att produkten kort förklarats för deltagarna muntligt. Fokus var att ta reda på om det eventuellt skulle kunna acceptera att använda spegeln och vilka som är de avgörande faktorerna. Då intervjuerna skedde på distans kunde inte den riktiga spegeln visas som tillverkas av uppdragsgivaren. Detta har funnits i åtanke när detta resultat har sammanställts. Ungefär hälften av deltagarna tyckte det lät roligt och intressant med en smartspegel. Resterande deltagare såg inte någon nytta med spegeln. En deltagare tyckte det lät stressigt och påminde för mycket om en robot och att hen vill “tänka lite själv också”. Deltagarna svarade att de hade behövt se spegeln eller läsa lite om den innan för att kunna svara på om de skulle vilja ha en sådan i sitt hem. De uttryckte också att den måste vara lätt att lära sig.

För att spegeln ska användas av deltagarna fick de ge förslag på vad den skulle kunna ha för funktioner. De önskade påminnelser för t.ex. mediciner, kalender, kunna göra anteckningar, se Tv-tablå, hjälp att sköta och bevaka kroniska sjukdomar samt ha en tillhörande app som hemtjänst eller närstående kan använda för att fylla i information som är relevant för personen.

4.2 Prototyp

4.2.1 Installationsguide

Det valdes att göra prototyper på installationsguiden då det var avgörande för målgruppen att det ska vara enkelt att komma igång och lära sig hur smartspegeln fungerar. Detta då den insamlade datan visade att målgruppen tycker det är svårt att lära sig nya tekniska produkter och säger att de känner sig osäkra om de skulle klara det. En smartspegel kommer vara något helt nytt för många och därför är det viktigt att den är lätt att lära sig och att användaren på ett effektivt sätt kan komma igång. Om det är lätt att komma igång kan det möjligtvis leda till att det ökar intresset till att använda den nya tekniska produkten och därmed kan acceptansen till att ha den i sitt hem öka.

I figur 3.1 visas första steget i installationsguiden. Där blir användaren välkomnad av den virtuella assistenten som kommer vara den användaren talar med för att använda och navigera i smartspegeln. Som tidigare nämnt i inledningen är en virtuell assistent ett teknologiskt hjälpmedel som ska hjälpa äldre personer att bli mer självständiga (Maciuscek & Shahmehri 2003).

Trots att deltagarna i intervjuerna var skeptiska och oerfarna gällande röststyrning så var detta ett krav från uppdragsgivaren och därmed implementerades en virtuell assistent. Den virtuella assistenten hjälper också den äldre generationen att inte behöva träffa små träffytor eller göra spegeln smutsig med fingeravtryck. För att målgruppen ska förstå hur den virtuella assistenten används är den tänkt att, på ett pedagogiskt sätt, ge instruktioner för att hjälpa användarna att lära sig hantera den. Att den virtuella assistenten ger en positiv stämning är enligt Thakus och Han (2018) viktigt, det var också något deltagarna verkade vara i behov av. Utseendet på den virtuella assistenten blev därmed en figur som liknar ett ansikte för att det ska kännas tryggt, vänligt och trevligt för användaren. Utseendet valdes även för att användaren inte ska känna att hen talar direkt till en dator utan istället med ett vänligt ansikte. Både då för att en virtuell assistent bör representera något som påminner dem äldre om en människa (Maciuscek, Shahmehri & Åberg, 2004) och för att deltagarna i denna studie yttrade att de aldrig använt en virtuell assistent tidigare. Därmed kan ett igenkännande och trevligt ansikte förmodligen hjälpa till för att hjälpmedlet inte ska kännas lika fientligt eller jobbigt. Enligt Thakus och Han (2018) ska en virtuell assistent ge ett bra socialt stöd och vara ett kommunikationsmedel. Denna virtuella assistent ska finnas för att användaren ska kunna ställa frågor, be om hjälp och ge den kommandon. När användaren tilltalar den virtuella assistenten så är tanken att den på något sätt ska indikera att den lyssnar, t.ex. genom att blinka till eller ge ifrån sig ett ljud. Den funktion som startas ska förstoras vid kommando och bakgrunden ska bli mörkare för att tydligt visa vad det är användaren håller på med just nu. I bilaga 5.3 demonstreras det hur det ser ut när ett röstkommando ges till spegeln. Det skapades ytterligare 3 bilder som visar hur det skulle kunna se ut när spegeln används, se dessa i bilaga 5.

röstkommandon, t.ex. “Hej spegeln, ta mig till kalendern” för att ta sig till kalenderfunktionen.

Figur 3.2 Steg nummer 2 i installationsguiden.

4.2.2 Startsida

Sedan gjordes prototyper på startsidan med tillhörande funktioner.

Figur 3.3 Prototypens startsida.

Ett fokus var att användarna ska kunna hantera vårdrelaterade ärenden. Däribland den kommunikationen som pågår mellan patient och exempelvis en läkare. I funktionen för vårdärenden ska det gå att boka eller avboka ärenden, tala med läkare via videosamtal eller vanligt samtal, se över dina mediciner och dina eller läkarens anteckningar.

Då tidigare data visat att alla ringer till läkaren ansågs det vara bra att behålla den möjligheten. Tanken är således att det ska gå att ringa sin vårdcentral för att boka tid eller rådfråga, men det erbjuds även möjlighet att kunna boka tid online.