IOGT-NTO möter EU

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för politiska och historiska studier

Historia

Elin Weststrand

IOGT-NTO möter EU

En analys av IOGT-NTO:s debatt kring

förhandlingarna och inträdet i EU i tidningen Accent

IOGT-NTO meets EU

An analysis of IOGT-NTO's debate around the negotiation and entry into the

EU in the magazine Accent

C-uppsats 15 hp

Lärarprogrammet

Termin: HT 2009

ABSTRACT

The purpose of this study is to find out how IOGT-NTO conducted the debate about the Swedish negotiations with EU concerning the accession. The essay investigates how the debate was conducted between the years 1993, 1994 and 1995. A further distinction lies in five requirements IOGT-NTO delivered before the negotiations.

The material for this study lies primarily in the editorial pages of IOGT-NTO's magazine Accent. The background content comes primarily from secondary sources and deals with the temperance movement and IOGT-NTO, and dealing with the EU and the Swedish alcohol policy.

In July 1991, Sweden submitted its membership application to EU and subsequently in the 1993 the negotiations began. During the same time IOGT-NTO began its debate on a possible EU membership in the Accent magazine. Foremost is the weight of three requirements, the maintenance of monopoly, the preservation of national freedom of action and a Nordic cooperation during the negotiations and later after membership in EU. On January 1th 1995 Sweden was included in EU and the negotiations have led to that Sweden has lost three out of four monopolies, only Systembolaget was allowed left.

Of the requirements the monopoly highlights the most, seven out of 17 editorial pages are about the monopoly. Of the four arguments aspects of health, economic, moral, and the national aspect it is foremost the health and the national aspect that is discussed. The overall objectives with IOGT-NTO’s debate on membership in EU were short-term and concerned the outcome of negotiations.

Based on the results of the negotiations it can be concluded that IOGT-NTO could not influence the negotiations enough for Sweden to retain all its restrictive alcohol policy. However, they did not surrender, but started with the temperance movement in Europe the group EUROCARE with its new base in Brussels to be closer to those decisions.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

1.2 AVGRÄNSNING... 6

1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 6

1.4 METOD OCH URVAL ... 7

1.5 TIDIGARE FORSKNING ... 9

1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK ... 10

1.7 DISPOSITION ... 11

1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR ... 11

2. BAKGRUND

2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA ... 12

2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK ... 14

2.2.1 Före motboken ... 14

2.2.2 Efter motboken ... 15

2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU ... 16

2.3.1 Kort om EU ... 16

2.3.2 IOGT-NTO och EU ... 17

2.3.3 EU förhandlingarna och inträdet ... 17

2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN ... 19

2.4.1 Bevara alkoholmonopolet ... 20

2.4.2 Bevara gränskontrollen ... 20

2.4.3 Bevara införselkvoterna ... 20

2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten ... 20

3. UNDERSÖKNING

3.3 VILKA ARGUMENT ANVÄNDS? ... 30

3.3.1 Monopolet ... 30

3.3.2 Nationell handlingsfrihet ... 30

3.3.3 Norden ... 31

3.3.4 Sammanfattning ... 32

3.4 VILKA ÄR MÅLEN MED DEBATTEN? ... 32

5. SAMMANFATTNING

5

1. INLEDNING

När kol- och stålunionen bildades 1952 grundades den på att ett samarbete skulle ge bättre relationer mellan länderna Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg, och att det i sin tur skulle resultera i en bibehållen fred mellan dessa. Samarbetet utvecklades och 1957 undertecknades Romfördraget vilket är grunden till hela samarbetet. Då skapades också EES som deklarerade ett ekonomiskt samarbete med fri rörelse över gränserna för tjänster och varor.1 Från och med november 1993 trädde Maastrichtfördraget i kraft och EG förvandlades till EU.2

Att få delta i en europeisk gemenskap var det många som önskade, bland annat Sverige som lämnade in sin ansökan 1 juli 1991. I och med ansökan påbörjades också förhandlingar kring hur medlemskapet skulle se ut för Sverige. Det fanns många viktiga frågor som skulle innebära förändringar för Sverige vid ett eventuellt medlemskap i EU. En av dessa var frågan om alkohol. I Sverige ansågs alkoholfrågan vara en social- och hälsofråga medan det i övriga Europa oftast hamnade under industri- och jordbruksfrågor. Alkoholfrågan var också den delen av förhandlingarna som nykterhetsrörelsen i Sverige (och även de övriga Nordiska länderna som ansökt om medlemskap ungefär samtidigt3) ansåg som en av de viktigaste frågorna att ta fasta på. Sverige hade nämligen, enligt rörelsen, haft en mycket bra restriktiv alkoholpolitik som minskat alkoholkonsumtionen och skadorna av alkohol. Debatten kring förhandlingarna pågick i många forum, däribland nykterhetsrörelsen IOGT-NTO:s4 tidning Accent.5

Det är historiskt intressant att undersöka hur debatten förts hos IOGT-NTO i deras tidning Accent gällande EU-inträdet och framför allt gällande alkoholfrågans olika aspekter. Framför allt därför att IOGT-NTO i Sverige tillsammans med de nordiska länderna gav ut en skrift om fyra krav som de ställde på de svenska förhandlarna kring EU. Eftersom Accent är det forum som finns både för medlemmar och för icke-medlemmar är det intressant att studera hur debatten förts där. Denna uppsats behandlar hur debatten kring förhandlingarna och EU-inträdet såg ut i tidningen Accents ledarsidor under tiden för förhandlingarna och EU-EU-inträdet.

1 _{Tallberg, J., EU:s politiska system, s. 21-22} 2

ibid, s. 30

3 _{Norge och Finland}

4 _{och UNF, JUNIS och SLN:s} 5

6

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket sätt som IOGT-NTO förde debatt kring de svenska förhandlingarna med EU och inträdet. För att kunna få svar på detta syfte skall dessa frågor ställas:

- Vilka argument använder IOGT-NTO för att motivera de krav som de ställt upp? - Vilka mål har IOGT-NTO med sin debatt?

1.2 AVGRÄNSNING

Denna undersökning begränsar sig främst i tid kring förhandlingarna om ett EU-medlemskap. De åren som ansetts vara relevanta är 1993, 1994 och 1995. Valet av åren gjordes med folkomröstningen 1994 i åtanke. För att få fram hur debatten utvecklades gjordes undersökningen från och med 1993, då förhandlingarna var i full gång, under 1994, då förhandlingarna färdigställdes och folkomröstningen senare också genomfördes och 1995, då Sverige blev medlemmar från och med 1 januari och var nu tvungna att förhålla sig till nya regler utifrån EU:s standard.

Undersökningen begränsar sig också i debatten genom att endast titta på hur den fördes i tidningen Accent som utkom med 20 nummer per år. Då varje nummer innehöll ett antal relevanta artiklar begränsades också materialet inom tidningen till att endast beröra ledarsidan. Detta då ledarsidan6 brukar reflektera tidningens politiska åsikt. Då IOGT-NTO är en politiskt obunden rörelse reflekterar ledarsidan rörelsens politiska åsikt i frågor som främst rör alkohol- och drogpolitik.

1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

I Martin Stolares avhandling Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige –

1900-1920 finns en teori som behandlar på vilket sätt en rörelse har en relation till ett politiskt

system. Som Stolare skriver är det ”rörelsens förmåga att vinna stöd hos systemet… de strategier den använder för att påverka dem som redan har tillträde till det politiska systemet”7

. För denna teori använder sig Stolare av begreppet politisk möjlighetsstruktur skapat av Sidney Tarrow:

6

se kapitel 1.8 Begrepp och förkortningar för ett förtydligande, s. 11

7

By political opportunity structure, I mean consistent – but not necessarily formal or permanent – dimensions of the political environment that provide incentives for people to undertake collective action by affecting their expectations for success or failure.8

Enligt Åsa Wettergren och Andrew Jamison ger den politiska möjlighetsstrukturen upphov till att sociala rörelser uppkommer och detta bara för att rörelserna kan startas: ”att en rörelse kan uppstå snabbt och oväntat beror på att den kan ha legat och ’väntat’ på de öppna möjlighetsstrukturerna”9

. Stolare använder inte detta begrepp utifrån den definition han presenterar10 för sin studie utan endast som utgångspunkt för att diskutera relationen mellan sociala rörelser och politik (som presenteras ovan).11 På liknande sätt vill denna undersökning se hur en rörelse, IOGT-NTO, beter sig i en politisk fråga och ett politiskt system, alkoholen och EU-förhandlingarna och inträdet.

1.4 METOD OCH URVAL

Denna undersökning är främst en textanalys men då den innehåller så många olika aspekter är det lämpligt att definiera den typ analys som denna undersökning kommer att använda sig av. Det metodiska tillvägagångssättet kommer dels vara en argumentationsanalys, dels en ideologianalys. Argumentationsanalys har sitt ursprung i retoriken och utgår från tre delar,

logos, ethos och pathos. Dock är det främst logos som används inom argumentationsanalys.

Logos är ett sätt för sändaren att intala mottagaren om att sändarens argument är de bästa och rätta. Logos är att konkret uttrycka sig i en fråga ”för att appellera till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser”12 och därför ger sändaren ”ett sakligt intryck”13 som ”innehåller få värdeladdade ord och uttryck”14

.

Argumentation anses ha flera syften enligt Göran Bergström och Gunilla Boréus men endast ett av syftena passar in i denna undersökning, det deskriptiva syftet. I ett deskriptivt syfte vill man tolka argumentationen (texten). För att kunna göra detta måste man först hitta argumentationen och återskapa den. Detta kan göras i till exempel valprogram, riksdagsdebatter eller som i detta fall i tidningar.15

8 _{Stolare, M. op. cit., s. 49}

9 _{Wettergren, Å. & Jamison, A., Sociala rörelser – Politik och kultur, s. 18} 10 _{se blockcitat ovan}

11 _{Stolare, M., op. cit., s. 50} 12

Bergström, G. & Boréus, K. [red], Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys, s. 89

13 _ibid 14

ibid

8 Argumentationsanalysen syns i uppsatsens första frågeställning. Det är främst utifrån fyra argumentationsaspekter som denna uppsats cirklar. Dessa är argumentation kring hälsoaspekten, moralaspekten, den ekonomiska aspekten och den nationella aspekten. Med hälsoaspekten menas i denna uppsats argument som talar om att bevara eller förbättra hälsa på något sätt. Argument gällande moralaspekten är argument riktade till läsarens egen moral och Sveriges gemensamma moral. Den ekonomiska aspekten menas i denna uppsats argument som talar om kostnader som inverkar på alkoholen på ett eller annat sätt. Den nationella aspekten gäller argument som gäller Sverige som nation i förhållande till något, i detta fall främst EU.

För att förstå ideologianalys måste man först definiera begreppet ideologi. En ideologi kan beskrivas som en ”målinriktad och systematisk sammanställning av politiska ståndpunkter, eller som utopier, eller som verklighetsfrämmande hjärnspöken”16

. Endast en av dessa definitioner passar in på denna undersökning, nämligen den första. Även inom ideologianalys finns det flera syften och två av dessa är användbara på denna undersökning. Det första syftet är att undersöka ”förekomsten av idéer i allmänhet, i debatter eller på något sak- eller politikområde”17. Det andra är när man ”söker efter logiken i en politisk ideologis argumentation”18

. I detta fall är den politiska ideologin IOGT-NTO:s ställningsstagande i alkoholfrågan.19

Även den systematiserande textanalysen syns i frågeställningen. För att finna ett mål måste man först klargöra vad det är för typ av mål man undersöker. I denna uppsats gäller det främst om syftet i texten har ett kortsiktigt eller långsiktigt mål. Ett kortsiktigt mål kan gälla att påverka till exempel ett beslut som ligger nära i tiden medan ett långsiktigt mål kan vara att textens syfte är att skapa förändringar i människors attityder.

Urvalet för undersökningen utgick från en kvalitativ textanalys där materialet logiskt ordnas för att senare kunna konkretisera kärnan i texten. I bakgrundsinläsningen framkom det att IOGT-NTO givit ut en text där fyra krav ställdes på EU-förhandlingen: bevarandet av monopolet, gränskontroller, införselkvoterna och den nationella handlingsfriheten.20 Dessa krav var enligt IOGT-NTO tvungna att uppfyllas för att Sverige skulle kunna gå med i EU. Vid ytterligare inläsning framkom ett femte krav (önskemål) om ett nordiskt samarbete i förhandlingar och även efter inträdet i EU.

16

Bergström, G. & Boréus, K. [red] op. cit., s. 150

17 _{ibid, s. 155} 18 _ibid 19

ibid

9 I den första urvalsprocessen valdes ledarsidor som på något sätt behandlade alkohol- eller drogpolitik, debatter inom den egna rörelsen och debatter riktade till andra, exempelvis regering eller riksdag. I den andra urvalsprocessen delades ledarsidorna in utifrån vad de behandlade för ämne av de fem ovanstående kraven.

1.5 TIDIGARE FORSKNING

Det finns en omfattande litteratur om nykterhetsrörelsen i Sverige, både material från rörelsen själv och andra som funnit rörelsens uppbyggnad intressant. Delar av litteraturen som presenteras nedan har använts till denna uppsats bakgrund. Martin Stolare, lektor vid Karlstads universitet, har inte forskat specifikt om nykterhetsrörelsen utan har i sin avhandling

Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920 undersökt sociala

rörelser under 1900-1920. En av de teoretiska aspekterna som Stolare använder i sin avhandling används också i denna undersökning.

Det finns ett flertal böcker i denna uppsats som behandlar EU och Sveriges relation till EU på ett eller annat sätt. Svante Nycander, som tidigare varit chefredaktör för Dagens Nyheter, har skrivit boken Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995 där han berättar historien om Sveriges alkoholpolitik under hundra år med tyngdpunkt på Brattsystemet och motboken. I boken tar Nycander även upp nykterhetsrörelsens åsikter om bland annat de två systemen. Sven Andréasson (alkoholläkare och docent vid Karolinska institutet) har skrivit två böcker tillsammans med bland annat Nycander och Lars-Åke Augustsson som behandlar Sveriges relation till EU gällande den svenska alkoholpolitiken.

Solidarisk alkoholpolitik är en reviderad upplaga av Kris i alkoholfrågan – nya villkor för folkhälsan och välfärd där vissa kapitel är omgjorda eller tillagda. Jonas Tallberg, docent i

statsvetenskap vid Stockholms universitet har skrivit boken EU:s politiska system som ger en grundläggande bild av hur EU fungerar i stort och Sveriges övergripande relation till EU.

Åke Lindgrens (tidigare VD för försäkringsbolaget Ansvar) Rörelse i tiden – En bok om

kampen för ett nyktrare Sverige och Ulf Hammare och Susanna Stenbackas Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk – Vilka är de, vad gör de och vad vet forskarna? är

10 Robert Gidehag (chefekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) och Jonas Arnberg (nationalekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) har skrivit boken Gammal alkoholpolitik

möter ny tid där de visar på sambandet mellan konsumtion och prissättning av alkohol. Boken

är skriven på uppdrag av Sprit- och Vinleverantörsföreningen. Även Orvar Olsson tar upp detta samband i sin faktatext Effekter av en restriktiv alkoholpolitik – Forskning och fakta.

1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK

I uppsatsens undersökning används ledarsidorna från IOGT-NTO:s tidning Accent och Eivinds Jahren och IOGT-NTO:s häfte Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna. Tidningarna är lånade direkt från Accents eget arkiv medan häftet Fyra alkoholpolitiska krav

inför EG-förhandlingarna är lånat från CAN:s bibliotek. CAN ”har till uppgift att sprida

information om alkohol och andra droger. Det gör vi genom olika publikationer, kurser, konferenser, webbplatser och vårt bibliotek”21

. Dessa källor kontrolleras utifrån de tre källkritiska kriterierna tendens, samtids- och beroendekriteriet. Syftet med denna uppsats är att undersöka tendenserna i ledarna, varför detta kriterium sätts främst i undersökningens analys och uppsatsens diskussion. När det kommer till samtidskriteriet är ledarsidorna hämtade direkt från den tid som uppsatsen syftar att undersöka. De fyra kraven nämns inte endast i häftet Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna utan också i boken Nu

eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 9422 utgiven av IOGT-NTO. På detta sätt innefattas också beroendekriteriet då de fyra kraven finns utskrivna inte bara i material skrivet av IOGT-NTO utan också i böcker som behandlar EU och Sverige.

Materialet till bakgrunden utgörs bland annat av skrifter utgivna av IOGT-NTO:s eget förslag (Sober förlag). Dessa källors tendens kan givetvis diskuteras när de behandlar frågor som rör alkohol eller böcker skrivna om rörelsen. Dock bör det rimligtvis vara så att Sober förlag har liknande riktlinjer innan utgivning som andra förlag har. Av det material som används i denna uppsats har det funnits flera källor som behandlat samma delar. När det gäller det samtida kriteriet är några källor om EU i förhållande till Sverige skrivna i direkt anslutning till inträdet i EU. Detta gör att informationen om hur EU verkligen påverkar Sverige mest består av antaganden av hur det tidigare sett ut utifrån andra medlemsländer. Dock är dessa texter bra i informationen om hur till exempel förhandlingarna gått till då de precis avslutats. Bakgrundens litteratur behandlar främst IOGT-NTO-rörelsen i förhållande till EU och Sveriges relation till EU. Detta gör att ett flertal av de valda texterna behandlar

21

Om CAN, http://www.can.se/Om-CAN, 2009-12-15

11 samma perioder och det gör att beroendekriteriet uppfylls. Delar av bakgrundlitteraturen gör också att beroendekriteriet uppfylls delvis in undersökningsdelen också, precis som nämnts ovan.

1.7 DISPOSITION

Denna uppsats består av tre delar. Första delen Bakgrund behandlar historik om IOGT-NTO, Sverige och EU på ett kortfattat sätt för att ge en överblick inför Undersökning som är uppsatsen andra del. Där behandlas uppsatsen huvuddel. Undersökningen avslutas med en analys utifrån uppsatsens frågeställningar. I uppsatsens tredje del Avslutning avslutas uppsatsen med en diskussion där bakgrund- och undersökningsdelen knyts samman med den teoretiska utgångspunkten som behandlas i Inledning under punkt 1.3.

1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR

I denna uppsats kommer ett antal begrepp och förkortningar att tas upp, framför allt om nykterhetsrörelsen. IOGT-NTO är en samlad förkortning för det engelska namnet för godtemplarorden The Independent Order of Good Templars och Nationaltemplarorden. Sedan finns det ett antal undergrupper inom IOGT-NTO. Dessa är: UNF, är förkortning för Ungdomens nykterhetsförbund, Junis, är IOGT-NTO:s juniorförbund och SLN som är Svenska Lärares Nykterhetsförbund. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning förkortas CAN vid de tillfällena som det nämns.

Genomgående i denna uppsats kommer begreppet och förkortningen EU att användas. Detta kommer att ske även vid händelser som nämnt som ligger innan 1991 då EU gick under namnet EG. EG används som förkortning och begrepp endast vid citat och i titlar.

I inledningen och i undersökningen nämns ledarsidor och enligt Nationalencyklopedins nätupplaga definieras en ledare(sida) som en ”argumenterande tidningsartikel som uttrycker tidningens åsikt i ngn (pol.) fråga; vanl. med fast placering på ngn av de första sidorna”23.

I undersökningen används begreppet Norden utifrån artiklarna i Accent och Fyra

alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna och avser då de tre ansökande länderna

Sverige, Norge och Finland.24

23

Nationalencyklopedin, Svensk ordbok, ledare, http://www.ne.se/sve/ledare, 2009-11-27

12

2. BAKGRUND

2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA

IOGT kommer ursprungligen från den amerikanska orden The Independent Order of Good

Templars och grundades i mitten av 1800-talet. Till Sverige kom rörelsen under 1870-talet då

baptistpastorn Olof Bergström startade den första logen. Till en början krävde inte bara rörelsen att man skulle vara helnykter utan man skulle också bekänna sig till kristendomen. Detta krav ströks senare i början av 1900-talet. I och med detta splittrades rörelsen där en gren fortfarande ville bekänna till den kristna tron, NGTO (Nationalgodtemplarorden). Under samma period som IOGT introducerades i Sverige dök även organisationen TO (Templarorden) upp. De hade inte ett lika formellt mötessätt så som IOGT. Senare under 1920-talet slogs NGTO och TO ihop till en rörelse och tog namnet NTO (Nationaltemplarorden).25 Nykterhetsrörelsen försökte redan under 50-talet slå sig samman men rörelsen var inte redo för det då. Under mitten av 60-talet förändrades läget och sammanslagningen började med att tidningarna Reformatorn och Ariel slogs samman till Accent. Senare slogs även NTO ihop med IOGT och skapade IOGT-NTO. Sammanslagningen blev officiell 1970.26

IOGT-NTO har haft problem med medlemsantalet och precis efter sammanslagningen sjönk antalet medlemmar med hela 15 procent. Minskningen förklarades inte med sammanslagningen utan att IOGT centraliserade sitt medlemsregister. Även om rörelsen minskat i omfång försökte den dåvarande ordförande Olof Burman uppmuntra rörelsen genom att påpeka att den alkoholliberala hållningen som börjat dyka upp snart skulle visa sig göra mer skada än nytta och att det bara var för rörelsen att kämpa vidare.27

Efter att det blev ett nej i förbudsomröstningen 1922 fick rörelsen tänka om. Man var tvungen att hitta ett nytt mål att sträva efter. Man ville att samhället skulle vara fritt från alkohol men främst att det skulle vara fritt från skador orsakade av alkohol. Därför fanns det nu en strävan efter att motverka totalkonsumtionen i samhället för att på så sätt minska de negativa effekterna av alkoholbruket.28

Nykterhetsrörelsen har fungerat som plantskola för många förtroendemän i samhället, som fackföreningsmän, politiker och folkbildare. Rörelsen hade år 1912 flest nykterhetsvänner i riksdagens andra kammare, av 230 ledamöter var 174 med i en

25 _{Hammare, U. & Stenbacka, S., Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk, s. 74} 26 _{Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 103}

27

ibid, s. 105

13 nykterhetsgrupp. Flest medlemmar hade rörelsen under 1930 och 1940-talen med hela 173 000 medlemmar.29 Sedan dess har rörelsen haft svårigheter att rekrytera nya medlemmar, framför allt bland de unga.30

Svenska Nykterhetsfrämjandet grundades 1954 och hade stöd av många, bland annat av statsminister Tage Erlander. Målet för organisationen var att ”engagera nykterhetsrörelsen och övriga socialt engagerade, som ville verka för ’upplysning, behärskning och vett i alkoholfrågan’”31

. På grund av interna stridigheter om bland annat frågan om helnykterhet eller måttlighet splittrades organisationen snart. Fastän en splittring skett så återstod ändå frågan kring helnykterhet kvar fast i en annan fråga. Delar av rörelsen frågade sig om det inte vore mer modernt att se sig själva som en organisation som strävar efter ett alkoholskadefritt samhälle istället för ett alkoholfritt samhälle som de gjort hittills. Dock vek inte Nykterhetsrörelsens Landsförbund av från formuleringen att rörelsen strävar efter ett alkoholfritt samhälle.32

Efter att motboken avskaffades 1955 slöt de två restriktiva linjerna inom nykterhetsrörelsen, motboks- och förbudsförespråkarna, upp i en ny gemensam riktlinje som var att utföra ”ett gemensamt försvar för en socialt medveten alkoholpolitik mot en tillåtande opinion”33

drevs av de nya. Det nya motståndet som kallas en tillåtande opinion var de nya alkoholliberalerna som började dyka upp mer och mer. De nya liberala strömningarna tryckte på att man skulle ”förbättra snarare än motverka alkoholseden”34

. Detta skulle genomföras genom att gynna svaga drycker och inte så mycket att reglera de starkare dryckerna.35

Nykterhetsrörelsen har varit en maktfaktor i alkoholpolitiken genom att närvara i utredningar, riksdagsutskott med mera. Även om antalet riksdagsmän som är nykterister minskat så hämtar fortfarande politiker argument för opinionsbildning från nykterhetsrörelsen då rörelsen har en fortlöpande debatt kring aktuella alkoholpolitiska frågor.36

14

2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK

2.2.1 Före motboken

Alkoholkonsumtionen har följt Sveriges konjunktur. Vid dålig ekonomisk status i landet har konsumtionen sjunkit och när det gått bra har konsumtionen ökat, med undantag för högkonjunkturen mellan åren 1922-1955 då det så kallade Brattsystemet höll koll på svenskarnas konsumtion.37 Trots att konsumtionen under Brattsystemets tid var relativt kontrollerad har nykterhetsrörelsen ändå ställt sig tveksam och kritisk till systemet.38

1876 begärde de båda kamrarna i Riksdagen att Sverige skulle ta tag i problematiken kring alkoholen och två riktlinjer gavs som förslag. För det första ville man att brännvinstillverkningen skulle monopoliseras i varje kommun där bolagen skulle bli kommunala och vinsterna skulle delas i länet. För det andra yrkade man på att tillverkningsskatten skulle höjas från 80 öre till två kronor per kanna, men däremot skulle avgifterna på försäljningen slopas.39

Under början av 1900-talet var förbudsdebatten en stor del av Sveriges alkoholpolitik och 1922 hölls en folkomröstning i frågan där nej-sidan vann med en liten marginal. I skedet innan folkomröstningen fördes en debatt mellan delar av nykterhetsrörelsen och Ivan Bratt om hur alkoholen skulle regleras i Sverige. Brattsystemet innebar att varje medborgare, med undantag av gifta kvinnor, ungdomar, personer utan fast bostad och personer med alkoholproblem, fick en så kallad motbok där varje inköp av sprit noterades. Det fanns även restriktioner kring hur mycket som kunde hämtas ut och man lade även till att det skulle gå minst fem dagar mellan varje uthämtad liter. Redan under denna tid började nykterhetsrörelsen förespråka en desintressering, det vill säga ta bort vinstintresset av handel med sprit. En sådan reglering fastställdes i Riksdagen 1923.40

När ett förslag på en ny alkohollag lades fram 1914 fanns det även med att en reglering av alla alkoholhaltiga drycker skulle likställas, det vill säga drycker med en volymprocent över 2,25 av alkohol vilket nykterhetsrörelsen yrkat på under en längre tid. Genom detta likställande var spritbolagen tvungna att veta vilka som sålde, när det såldes och hur mycket som såldes. På så sätt kunde man begränsa tillgången av alkohol till missbrukare.41

37

Nycander, S. op.cit., s. 25 & Eriksson, S., Alkokoll, s.41

38 _{Nycander, S. op. cit., s. 60-61} 39 _{ibid, s. 26-27}

40

ibid, s. 51&54

15

2.2.2 Efter motboken

Även om motboken officiellt plockades bort från systemet 1955 så satte den fortfarande spår i den svenska alkoholpolitiken. I och med motboken organiserades handeln med rusdrycker, nykterhetsvården i Sverige, kommunerna hade större medverkan i alkoholpolitiska beslut, införandet av regler gällande utskänkningstillstånd med flera. Detta var förändringar som blev kvar och som, till skillnad från motboken, fick stöd av den svenska nykterhetsrörelsen. Trots detta var det övergripande i svensk alkoholpolitik mellan 1955 och 1995 nermontering av Bratts reformer. Det som höll den svenska alkoholpolitiken fortsatt restriktiv var att beskattningen på alkoholhaltiga drycker fortsatte att vara hög.42

En av nykterhetsrörelsens viktigaste framgångar var frågan kring desintressering genom det svenska monopolsystem när 41 lokala systembolag slogs ihop till ett statligt systembolag.43

Under 1980-talet var det fråga om att på nytt införa motboken uppe i debatt. Det var främst läkare som åberopade detta och visade det genom olika namninsamlingar. De tänkte sig ett digitaliserat ransoneringssystem. Återigen ställde sig nykterhetsrörelsen negativ till förslaget och yrkade på att istället införa köpregistrering. Då nykterhetsrörelsen var starkare nu när IOGT och NTO bildat en gemensam organisation, IOGT-NTO, fick inte läkarnas förslag något stöd i opinionen.44

Efter att motboken togs bort ökade konsumtionen i Sverige. För att förhindra ökningen valde Sverige att höja priset på sprit och det gjorde att konsumtionen gick tillbaka till en nivå som fanns innan motboken sattes in. I och med att konsumtionen ökade så ökade också antalet fyllerister. Även om även antalet alkoholister också sjönk när priset höjdes gick denna sänkning långsammare än konsumtionen i stort. Det var Sveriges sätt att beskatta alkoholen som lade grund till att konsumtionen inte ökade mer än vad den gjorde efter motbokens borttagande. Efter att Nykterhetsvänners Landsförbund utsett en utredningsgrupp kring frågan om en effektiv alkoholpolitik lade de under ett möte 1964 fram några punkter som hjälpte Sverige att minska risken för att missbruk utvecklas. Bland annat ansåg Landsförbundet att man skulle fortsätta att använda en prispolitik med hjälp av till exempel beskattning och att det nu var viktigt att en statlig utredning påbörjades. Detta lades fram i riskdagen av bland

42 _{Nycander, S. op. cit., s. 199-200} 43

ibid, s. 199

16 annat socialdemokraterna och IOGT-NTO. Även de alkoholliberala stödde en ny utredning men hoppades att den skulle visa på en förändring av den svenska alkoholpolitiken.45

Utredningen visade att det fanns en ojämn fördelning av alkoholkonsumtionen i landet. Resultatet av utredningen visade att tio procent av de männen som hade en för hög konsumtion av alkohol, konsumerade 40 procent av Sveriges totalkonsumtion.46

2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU

2.3.1 Kort om EU

EU har sin grund i en kol- och stålunion som grundades 1952 och som sedan utvecklades till en tullunion som innebar att frihandel kunde ske över gränser för de länder som var medlemmar.47 Under tidigt 1990-tal förändrades EG till EU genom Maastrichtfördraget och genom detta ville flera som stod utanför unionen ansöka om medlemskap, där ibland Sverige som lämnade in sin ansökan i juli 1991. Redan tidigt fanns det tecken på att de regler som redan fanns inom EG skulle påverka Sveriges alkoholpolitik. Det som oroade mest var synen på hur alkohol skulle beskattas. Det man var mindre rädd för gällde det svenska monopolet kring alkohol trots att flera olika fall varit uppe i rätten som i sitt beslut fått fram att monopol strider mot regelverket. Alkoholmonopolet motiverades med att det var ett hälsopolitiskt inslag i Sverige och att det då inte diskriminerade utländska krafter gällande import och dylikt.48

Ett annat problem inom EU är att alkoholpolitik som politisk gren inte finns överallt utan alkoholfrågan ingår i andra grenar så som jordbruks- och näringspolitik. Därför fanns det ett naturligt motstånd till den renodlade alkoholpolitiken från andra medlemsländer i EU. Ett exempel på när alkoholfrågan hamnar under jordbruk är när det gäller vinodlingar som precis som vilket annat sorts jordbruk i EU har rätt att få subventioner. Däremot har EU riktlinjer när det gäller skador som orsakats av droger. Alkoholproblematiken finns inte med där.49

Sverige höll folkomröstning 1994 gällande om vi skulle gå med i unionen. Ja-sidan vann med 52,2 procent vilket gjorde att Sverige från och med 1 januari 1995 var medlem i EU.50

45 _{Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 83&85} 46

ibid, s. 85

47 _{ibid, s. 79}

48 _{Andréasson, S. et al., Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd, 2001, s. 20-21} 49

ibid, s. 21&30

17

2.3.2 IOGT-NTO och EU

När det blev klart att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU förstod nykterhetsrörelsen att det skulle innebära problem för den svenska alkoholpolitiken. För att försöka bevara den svenska alkoholpolitiken ställde rörelsen fyra krav till de svenska förhandlarna. Dessa var att man skulle bevara det svenska alkoholmonopolet, värna om den alkoholpolitik som fördes i Sverige, att bevara gränskontrollerna och införselkvoterna. När man senare diskuterade förhandlingen under IOGT-NTO:s kongress 1997 konstaterade man att förhandlarna undanhållit information om hur förhandlingarna verkligen hade gått då man till exempel sagt att Sverige skulle få behålla sina låga (i jämförelse med andra länder inom EU) införselkvoter och så blev inte fallet.51

IOGT-NTO ställde sig officiellt inte emot ett svenskt inträde i EU då det fanns flera medlemmar som av olika anledningar var för ett inträde. Däremot tog UNF aktiv ställning emot EU inför folkomröstningen. Landsförbundet reviderade senare sitt utlåtande om EU (1995) och deklarerade då att EU-inträdet försvagat Sveriges alkoholpolitik.52

IOGT-NTO kom under 1990-talet fram till att efter inträdet i EU skulle nu kampen för en sund alkoholpolitik föras i EU. Därför bildade man en lobbygrupp, EUROCARE, tillsammans med andra länder som leddes av den engelska nykterhetsrörelsen. Under senare delen av 1990-talet skapade också IOGT-NTO ett kontor i Bryssel för att kunna ha mer uppsikt över arbetet som pågick i EU.53

2.3.3 EU-förhandlingarna och inträdet

Innan medlemskapet i EU diskuterade man i riksdagen hur den svenska alkoholpolitiken skulle se ut efter inträdet. För det första ville man ”begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska den totala allför höga alkoholkonsumtionen”54

. För det andra ville man ”minska alkoholkonsumtionen fram till år 2000 med 25 procent jämfört med 1980 års nivå”55

. Man ansåg utifrån bland annat totaltkonsumtionsmodellen att åtgärder måste riktas till alla alkoholkonsumenter och inte endast till de som hade högst konsumtion. Därför stolpades sex punkter upp som skulle beakta hela befolkningens alkoholkonsumtion. För det första ville man verka för att det skulle finnas platser där unga skulle kunna få en alkoholfri uppväxt. För det andra ville man kunna ge högkonsumenterna upplysning och hjälp. För det tredje ville

51

Lindgren, Å. op. cit., s. 116-117

52 _{Nycander, S. op. cit, s. 217} 53 _{Lindgren, Å. op. cit., s. 117} 54

ibid, s. 91

18 man verka för att visa situationer skulle vara alkoholfria så som i trafiken. För det fjärde ville man påvisa för befolkningen att återhållsam alkoholkonsumtion är bättre och på det viset skapa en bättre alkoholkultur. För det femte ville man förbättra vården för de som missbrukade alkohol. För det sjätte och sista ville man verka för att man skulle öka insatserna mot de i befolkningen som blivit utslagna på grund av alkoholen.56

När förhandlingarna gällande medlemskapet var färdiga stod endast det svenska detaljmonopolet kvar. De resterande svenska monopolen, det vill säga Vin & Sprit AB:s monopol för import, export, tillverkning och handel till restauranger och dylikt, hade fått ge vika för EU-kommissionens krav. Dock ansåg de att det, förutom för monopolen, inte fanns några andra hinder för Sverige att gå med i EU. På grund av detta fick en ny Alkohollag skapas som sedan trädde i kraft 1 januari 1995. Systembolagets monopol testades i det så kallade Franzen-målet där EG-domstolen fastslog att monopolet inte stred mot EU-rätten.57

En annan del av problematiken med inträdet i EU var de nya införselreglerna gällande köp av alkohol i andra länder. Till en början var Sverige undantaget från införelsekvoterna som gällde i resten av EU. De reviderades första gången 1996 och fick då förlängt för en ny förhandling 2000. Från och med 2000 kunde inte Sverige längre undantas från regelverket. Man skulle från och 2001 och tre år framåt (till 2004) sakta öka sina kvoter så att det överensstämde med resten av EU, det vill säga rätten att ta in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Denna kvot ansågs vara skälig för personligt bruk. Försäljningen över gränserna hade sin grund i hur skatterna var fördelade på alkohol i respektive land. Då Sverige haft en hög beskattning på alkohol ökade införseln till Sverige. I EU finns ingen maxbeskattning gällande alkohol men däremot en lägsta beskattningsgräns. Eftersom införseln räknas som personligt bruk ska beskattningen på alkoholen läggas på inköpslandet.58

Andréasson et al menar att de som höll i förhandlingarna om medlemskapet inte prioriterade alkoholfrågan. Det visade sig bland annat genom att förhandlarna valde att inte skapa någon opinion i frågan. Man valde också att inte lägga det som en av de centrala frågorna i officiella informationsskrifter och dylikt. Det i sin tur skapade en falsk trygghet bland politikerna. Istället valde förhandlarna att lägga tyngd på bland annat medlemsavgift, jordbruksfrågan med mera. EES-avtalet uppgav också att Sverige skulle få ha vetorätt i frågor som rörde bland annat införelsekvoterna och även beslut rörande det svenska monopolet. Enligt Andréasson et al var oron för att det skulle bli ett nej i folkomröstningen om

56 _{Lindgren, Å. op. cit., s. 91} 57

ibid, s. 92

19 medlemskapet så stor att man valde att ge en lite bättre bild av medlemskapet än vad som skulle ske i verkligheten. De menar också att vi i Sverige var lite godtrogna gällande hur mycket av landets bestämmelser som skulle kvarstå i och med ett inträde i unionen, framför allt gällande alkoholfrågan.59

2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN

Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna är en skrift utgiven av

IOGT-NTO-rörelserna i Sverige, Norge och Finland. Skriften gavs ut i samband med att förhandlingarna mellan EU och Sverige angående medlemskap pågick. IOGT-NTO-rörelsen ville visa på vilka konsekvenser vissa delar av EU kunde ge på den svenska alkoholpolitiken och ställde samtidigt upp fyra krav för ett medlemskap i EU.60

Enligt IOGT-NTO-rörelsen hade Norden sammanlagt bara hälften så stor konsumtion av alkohol som resten av Europa. De menar att detta berodde på att man i Norden har en högre kunskapsnivå gällande alkohol (och drogers) effekter och därför fört en mer seriös alkoholpolitik i jämförelse med Europa. Dessutom har Norden haft en större tillgång till alkoholfria miljöer. Enligt rörelsen skulle till exempel en prissänkning av alkohol med 50 procent öka konsumtionen med lika mycket och också öka antalet alkoholrelaterade skador. Det i sin tur skulle öka kostnaderna för vad till exempel Sverige skulle lägga ut för att hjälpa människor med alkoholrelaterade skador.61

Genom att avskaffa Nordens alkoholpolitik, det vill säga alkoholmonopolet, gränskontroller och införselkvoter, skulle detta få en negativ effekt. Därför vill rörelsen samlat försäkra sig om att de krav som presenteras nedan står fast vid ett medlemskap i EU och att först efter att detta fastslagits kan rörelsen ta en fast ståndpunkt i frågan i övrigt.62

Kraven är upplagda på ett sådant sätt att varje krav innehåller en informell inledning hur upplösandet av kraven kan ha för effekt på Norden. Sedan motiveras kraven med ett ”varför” det är viktigt och sedan en motivering om ”hur” det är förenligt med EU.

2.4.1 Bevara alkoholmonopolet

Monopolet i sig är inte förenligt med kravet om fri konkurrens i EU men då det svenska monopolet inte är ett handelsreglerande monopol utan ett för att bevara hälsan menar IOGT-NTO att monopolet bör kunna stå fast. De menar att monopolet är en av Nordens

59 _{Andréasson, S. et al., op. cit. 2001, s. 28-29}

60 _{Jahren, E. & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna, s. 7} 61

ibid, s. 2

20 alkoholpolitiska grunder som hjälper till att hålla konsumtionen nere. De menar vidare att eftersom monopolet inte har en handelsreglerande avsikt utan syftar till att bevara hälsan bör monopolet kunna finnas kvar.63

2.4.2 Bevara gränskontrollen

Grunden med EU är att gränserna mellan medlemsländerna ska vara fria och att gränskontroller endast ska finnas mot länder som ännu inte blivit medlemmar. IOGT-NTO menar att öppna gränser ger inte bara fri rörlighet av lagligt överförbara varor utan att det också gör att olaglig införsel av alkohol och droger ökar. Gränskontroller anses viktiga för rörelsen då man menar att man redan sett att prisskillnader på vissa varor ökat handel över gränserna med dessa varor. Norden skulle kunna utarbeta ett undantag gällande gränserna så att införsel av alkohol och droger på olagliga grunder kan stoppas men IOGT-NTO menar att detta undantag inte behöver förhindra EU:s övergripande syfte av fri rörlighet över gränserna.64

2.4.3 Bevara införselkvoterna

Att gå från en liter sprit, en liter vin och två liter starköl till tio liter sprit, 90 liter vin och 110 öl ansåg IOGT-NTO kunde ge en negativ effekt då den stora mängden också såg som användning för personligt bruk enligt EU-standard. Effekterna skulle kunna bli en högre konsumtion och att Nordens restriktiva alkoholpolitik kunde luckras upp. Rörelsen menar att beskattning av alkohol är orsaken till att Nordens alkoholpolitik varit effektiv i jämförelse med andra europeiska länder och att stora kvoter skulle försvaga detta sätt att föra alkoholpolitik på. Därför anser IOGT-NTO att Norden ska undantas från dessa regler gällande införselkvoter då det syftet med Nordens införselkvoter att begränsa och minska alkoholkonsumtionen skulle förlora sin innebörd.65

2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten

IOGT-NTO-rörelsen anser att eftersom man inom EU ser alkoholfrågan som en fråga som hamnar under jordbruks- och industripolitik och inte under hälso- och socialpolitik som den gör i Norden så medför detta problem i alkoholpolitiken. Inom EU är det föreslaget att det endast ska finnas en minimigräns gällande punktskatter på till exempel alkohol. Även om

63 _{Jahren, E. & IOGT-NTO op. cit., s. 3} 64

ibid, s. 4

21 varje medlemsland har rätt att styra över sin egen punktskatt (förutom den undre gränsen) kan det ändå i praktiken betyda att ett land tvingas sänka sina punktskatter till en lägre nivå än tänkt för att kunna förhindra att en daglig handel från länder med lägre beskattning ska kunna uppstå. Genom att behålla rätten till att själva få styra över alkoholpolitiska instrument så som beskattning, regler kring reklam och så vidare kan Nordens stabila alkoholpolitik fortsätta. För att kunna bevara detta måste förhandlingarna fastställa att Norden får fortsätta med sin egen alkoholpolitik.66

22

3. UNDERSÖKNING

3.1 KORT OM ACCENT

Accent bildades 1965 när de två tidningarna Reformatorn (IOGT) och Ariel (NTO) slogs ihop. Idag utkommer tidningen med 10 nummer per år67 men under 1993-1995 utkom tidningen med 20 nummer varav fyra av dessa var dubbelnummer68 (till exempel nummer 7 och 8 utgavs som ett nummer, 7-8). Tidningens distribueras idag av IOGT-NTO, UNF och JUNIS.69 Under perioden 1993-1995 gavs tidningen också ut av SLN.70

Tidningen behandlar så väl debatter som information om nya lokalföreningar och distriktskontor. Artiklarna speglar inte endast medlemmarnas åsikter utan det finns intervjuer av politiker och icke medlemmar också.

Under den valda tidsintervallen innehåller tidningen en artikelserie som heter ”Alkohol i EG – en artikelserie” som behandlar hur EU påverkat vissa europeiska länder. I serien tas till exempel Storbritannien, Spanien, Portugal, Belgien med flera upp. Serien belyser inte endast de ”dåliga” sidorna utan försöker vara heltäckande. Bland annat försöker de belysa hur nykterhetsarbetet ser ut i länderna.

I Accent recenseras också olika böcker som utgivit bland annat av nykterhetsrörelsens eget förlag, Sober förlag. Vissa av dessa tar upp olika aspekter av EU. Det annonseras också olika kurser och möten som behandlar EU-frågan på olika sätt.

Under denna tidsintervall uppkom två kongresser. En kongress som var enligt stadgarna och en extrainsatt kongress för att behandla ställningstagandet till EU innan folkomröstningen i november 1994. Accent behandlar också vilka beslut och diskussionen som uppkommit under dessa kongresser.

3.2 IOGT-NTO OM EU I ACCENT

Artiklarna i denna undersökning är hämtade från Accents ledarsidor. Av de 60 ledarsidorna som innefattas i undersökningens tidsintervall var 17 av ledarsidorna relevanta för undersökningen. Av dessa behandlade sju monopolet, fem den nationella handlingsfriheten, två innehöll alla de fyra kraven med en allmän framtoning och tre behandlade frågan om

67

Lindgren, Å. op.cit., s. 103 och Nationalencyklopedin, Accent, http://www.ne.se/lang/accent/107613, 2009-11-26

68 _{framkommer vid läsning av årsupplagorna av tidningen Accent} 69

Nationalencyklopedin, Accent, op. cit.

23 samarbete bland de nordiska länderna gällande EU. Fördelningen över åren var tolv ledarsidor från 1993, fyra från 1994 och endast en ledarsida från 1995.

Nedan följer en beskrivning av artiklarnas innehåll utifrån deras relevanta innehåll för undersökningen det vill säga monopolet för sig, samarbetet i Norden för sig och så vidare. Inom varje del kommer artiklarna primärt att refereras till i kronologisk ordning. Artiklarna som innehåller flera av kraven har inte delats in under en egen rubrik utan har satts under de övriga rubrikerna utifrån vad som tagits upp i respektive artikel.

3.2.1 Monopolet

Det första som sägs angående monopolet går att finna i första numret av Accent 1993. På ledarsidan talas det om att föregående år (1992) varit ett rörigt år där bland annat den svenska handeln och industrin menat att det svenska monopolet kommer avvecklas vid ett inträde i EU. Detta inte är något som regeringen varken bekräftat eller dementerat anser artikeln. Enligt artikeln verkar det som förhandlingarna för EU-medlemskap inte fått någon press på sig från regeringen om att den svenska alkoholpolitiken bör vara kvar även vid ett inträde i EU. Det berättas också om moderaten Nic Grönvall som utvalts till att bli den svenska representanten i EU- och EES-organet ESA. Dock anses inte valet var ett av de bättre, ”glädjen över att få ifrågasätta det svenska monopolet har varit påtaglig hos Grönvall varje gång han uttalat sig”71

. Artikeln avslutas med att säga att det är dags att ta nya tag under det kommande året.72

I Accent nummer 4 1993 anser ledarsidan att det nu under förhandlingarna är viktigt att nykterhetsrörelsen gör påtryckningar mot förhandlarna om att monopolet ska få finnas kvar. Artikeln har valt att citera ordförande för förhandlingarna, Ulf Dinkelspiel, som menar att eftersom det svenska monopolet grundar sig på en hälsoaspekt för att minska konsumtionen, ska det vara kvar. I samma veva som Dinkelspiel uttrycker detta framkommer det att socialdepartementet lagt fram en promemoria kring att slopa försäljningen av starköl, via Vin & Sprit, till restaurangerna och att de istället ska kunna inhandlas direkt via bryggerierna. Detta passar inte bra tillsammans med den linje som förespråkas i förhandlingarna enligt artikeln. Eftersom Sverige är ett land som anses ha lyckats med sin alkoholpolitik och att man inom nykterhetsrörelsen kan vara stolta över det arbete de fört så rimmar det illa med socialdepartementets nya förslag. Den svenska alkoholpolitiken ska genomsyras av att inga vinstintressen ska råda och så skulle fallet inte bli om försäljningen mellan bryggerier och restauranger skulle ligga öppet och skribenten menar att detta skulle kosta mer i slutändan än

71

”Flumhögerns år”, Accent nr 1, 21 januari 1993

24 vad man skulle tjäna på det och att det är viktigt för de remissinstanser som finns att uttrycka detta i denna fråga.73

I maj 1993 beskriver ledarsidan hur EU-förhandlingarna går för de tre ansökande nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Skribenten menar att de olika länderna fått olika svar på frågan om ett bevarande av alkoholmonopol. Till exempel anges det att enligt Finlands förhandlingssvar från EU strider deras monopol mot EES-avtalet detta enligt en finsk alkoholforskare vid namn Esa Österberg. När den svenska (och den norska) regeringen tolkar EES-avtalet utifrån en monopolsynpunkt tycks de inte få samma uppfattning. Enligt artikeln anser Norge att den svenska regeringen är alldeles för mjuk i sin förhandling då man i Norge har alkoholfrågan som en av de viktigaste punkterna i förhandlingarna. Det menas att oron över att monopolet är i fara är inte helt ogrundad då dessa synpunkter inte endast kommer från Bryssel utan att det finns starka röster även i Sverige som påpekar detta. Om dessa röster blir starkare finns det en risk att EU lyssnar mer på de alkoholliberala rösterna än på de som yrkar på att monopolet ska vara kvar. Den mer alkoholliberala linjen får stöd av bland annat bryggarföreningar som skulle gynnas av att monopolet avvecklas och tillsammans lägger de fram undersökningar som till exempel visar på hur mycket oregistrerad sprit som säljs per år och att det i sin tur ska vara underlag till ett avskaffande av monopolet menar skribenten. Detta i sin tur kan göra att det mål om minskad konsumtion fram till 2000 som Sverige satt upp ligger i riskzonen att inte kunna uppfyllas anser skribenten. Artikeln avslutas med att klargöra för att om förhandlingarna ska bli lyckade krävs att de som förespråkar en mer restriktiv alkoholpolitik där monopolet får var kvar bör göra sig mer hörd och försvara sina ståndpunkter.74

I Accent nummer 13 1993 nämns monopolfrågan i samband med sommarens stundande kongress där EU-frågan förutspås vara en av de frågor som det kommer diskuteras mest om. Frågan för kongressen är om rörelsen bör ta ställning i frågan eller inte. Bland annat nämns då att en av följderna med ett EU-inträde kan vara att monopolet ifrågasätts.75

I ledarsidan från nummer 17 1993 diskuterar man syftet med monopolet. I Sverige har begränsningen av privata vinstintressen varit ett av skälen till att ha kvar monopolet. Skribenten tror inte att det syftet är något som EU skulle tycka vara bra då en av deras hörnstenar är fri konkurrens. Dock anses det att eftersom det svenska monopolets syfte är att förbättra hälsan och inte har ett vinstintresse borde det från EU:s sida inte vara monopolet i

73 _{”Fri starkölsimport blir en dyr affär”, Accent nr 4, 4 mars 1993} 74

”Finsk tveksamhet hotar monopolet”, Accent nr 9-10, 6 maj 1993

25 sig som är problemet utan att man genom monopolet begränsar möjligheten för varor (så som alkohol) att röra sig fritt. Ledarsidan avslutas med att ge en motivering varför Sverige bör ha kvar sitt monopol. Främst är det ett mycket effektivt sätt att reglera konsumtionen genom begränsad tillgänglighet och prissättning och att det är grunden till den svenska alkoholpolitiken.76

Även om ledarsidan i Accent nr 21 1993 menar att regeringen inte varit så aktiv i de alkoholpolitiska frågorna under de två de suttit vid makten så har de ändå varit klara med att om ett medlemskap i EU blir aktuellt är monopolet något som ska finnas kvar. Artikeln återkommer till tidigare iakttagelse om att även fast regeringen yrkat på ett bevarande av monopolet så har de ändå lagt fram en proposition angående rätten för restauranger att köpa direkt från bryggerierna. Motiveringen för denna proposition kommer från Bo Westerberg (ansvarigt statsråd, moderaterna) som menar att ”inför EES-avtalet och ett svenskt närmande till EU är det nödvändigt att diskriminerande inslag i lagstiftningen avskaffas”77, det vill säga Vin & Sprits monopol på import och export. Enligt skribenten har Westerberg lagt upp två förslag på hur import- och exportfrågan kan lösas. Å ena sidan kan man låta restaurangerna köpa all sitt öl genom Systembolaget, det betyder att de svenska bryggerier som redan kunde sälja direkt till restaurangerna skulle nu börja sälja via Systembolaget. Å andra sidan kan alla bryggerier, utländska som svenska, sälja direkt till restaurangerna. Westerberg själv ansåg, enligt artikeln, att det senare förslaget var det bästa. Nu hoppas skribenten på att riksdagen avslår förslaget då det inte överensstämmer med de alkoholpolitiska riktlinjer som legat till grund i Sverige och att ett avslag i frågan kommer ge en stark signal till EU om hur Sveriges alkoholpolitiska läge ser ut och som skribenten avslutar med; ”Regeringens taktiska anpassning inom ölpolitiken väcker knappast respekt i Bryssel”78

.79

Accent första nummer 1994 börjar med att summera hur 1993 avslutades i de alkoholpolitiska frågorna, framför allt det som gällde EU-förhandlingarna. Enligt artikeln avslutades det föregångna året på en positiv ton gällande EU-förhandlingarna. Den propositionen som gällande direktimport mellan restaurangerna och bryggerierna gick inte igenom i riksdagen. Dock menas det att detta inte var ett beslut som helt och hållet passade alla i riksdagshuset. Socialminister Westerberg menade att beslutet inte sände rätt signal till EU och att det skulle få konsekvenser i form av slopanden av andra delar av monopolsystem. EU bestämde sig också för att godkänna det svenska Systembolaget vilket ansågs var ett litet

76 _{”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993} 77 _{”Oklar signal till EG”, Accent nr 21, 18 november 1993}

78

ibid

26 steg i rätt riktning då förhandlingarna i övrigt inte gått så bra som man hoppats. Men enligt artikeln kan nu ändå monopolet på import och produktion via Vin & Sprit avvecklas det på grund av att EES-avtalet träder i kraft. Detta betyder i sin tur också att även Systembolagets monopol kan bli ifrågasatt senare. Skribenten påpekar att den svenska alkoholpolitiken är till för att minska konsumtionen som i sin tur ska minska alkoholskador och att det därför är viktigt att hålla hårt i monopolet i förhandlingarna så att fri konkurrens inte händer i Sverige. Artikeln avslutas med ett konstaterande, att i och med EU och slopandet av monopolen kommer skapa fler problem med att hålla alkoholskadorna på en låg nivå.80

När Accent nummer 5 kommer ut 1994 har förhandlingarna avslutats och ledarsidan väljer att belysa hur förhandlingarna gått, utifrån vad som kommit fram. Det finns några delar av förhandlingarna som skribenten anser kunde ha skötts bättre så som alkoholfrågan och att resultat borde ha givit fler undantag. När det kommer till monopolfrågan beskriver artikeln att förhandlingarna lett till att alla alkoholpolitiska monopol förutom Systembolaget ska avvecklas. Man menar att dessa resultat inte kan betraktas som någon seger för nykterhetsrörelsen och för dem som sett att en restriktiv alkoholpolitik faktiskt minskar konsumtionen och i sin tur alkoholskadorna. Artikeln avslutas med att säga att ”IOGT-NTO-rörelsen har genom sin partipolitiska obundenhet en rejäl chans att fungera som plattform där olika åsiktsriktningar kan komma till tals”81

. Enligt artikeln är detta viktig uppgift inför folkomröstningen.82

Efter att förhandlingarna slutförts talar nu ledarsidan om hur Sverige ska kunna lösa situationen gällande alkohol utan monopolet efter 1994 års slut. Artikeln menar att den budget som regeringen lagt som förslag på 75 miljoner till alkoholinformation borde läggas på att få den myndighet som får delar av de arbetsuppgifter som tidigare legat på Vin & Sprit att fungera på ett bra sätt. Denna myndighets arbetsuppgifter är att hålla uppsikt på alkoholvanor. Enligt artikeln är det när ”flera moment i den svenska alkoholpolitiken avvecklas … skall information, utbildning och upplysning ta över ansvaret för att alkoholproblemen ska minska”83

. Slutsatsen är att regeringen bör lägga en större budget en den på 75 miljoner då skribenten anser att den summan inte är större än ”en dagskassa på Systembolaget”84.85

80 _{”Folkhälsan hotas av EU-kompromiss”, Accent nr 1, 21 januari 1994} 81

”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994

82 _ibid

83 _{”Alkoholinformation måste kosta”, Accent nr 10, 19 maj 1994} 84

ibid

27

3.2.2 Nationell handlingsfrihet

Första gången som man talar om den nationella handlingsfriheten är i Accent nummer 2 1993. Artikeln diskuterar hur alkoholskatten inte höjts under tre år men att den nu ska följa KPI. Det anses vara konstigt att ingen höjning gjorts tidigare då flera av riksdagspartierna stått bakom slutsatsen om att pris och konsumtion har ett samband. Anledningen tycks vara att skatten inte höjts eftersom man har för avsikt att anpassa sig mer till EU men nu när den ändå ska höjas, även om det blir en liten höjning, ger ett hopp om att så inte alls var avsikten.86

I nummer 5 av Accent 1993 återkommer ledarsidan till slutsatsen om att avsaknaden av en höjning i alkoholskatten grundar sig på förhandlingarna som förs gällande ett medlemskap i EU och att Sveriges riksdag vill förbereda denna del av alkoholpolitiken inför ett medlemskap. Skribenten menar dock att alkoholskatter har visat sig vara en inkomstkälla för länder så som Danmark och England som redan är medlemmar. Därför bör förhandlarna trycka på att alkoholskatten är viktig för den svenska alkoholpolitiken då den ger positiva effekter på hälsan och därför bör inte alkoholfrågan läggas under handelspolitik utan den ska vara en egen gren. Precis som det är i Sverige där beskattningen är en viktig del av alkoholpolitiken.87

Redan i oktober 1993 börjar Accent tala om det stundande valet och folkomröstningen gällande ett eventuellt medlemskap i EU. Enligt artikeln skulle sannolikt valet kantas av de vanliga frågorna så som arbetslöshet men att nykterhetsrörelsen skulle göra allt för att få in alkoholfrågan in i debatten genom sin kampanj ”Val -94”. Samtidigt som föreberedelserna inför nästkommande års val berättar artikeln att den alkoholpolitiska kommissionen håller på med ett betänkande gällande beskattning på alkohol. Skribenten yttrar sin besvikelse över att kommissionen hittills visat en liberal förhållning till alkoholfrågan, det vill säga att partihandeln med till exempel sprit ska släppas helt fri och det påpekas att detta inte alls kommer att leda till en lägre konsumtion. Trots dessa signaler har ändå regeringen tillsammans med ordförande Dinkelspiel bekräftat ”att svensk alkoholpolitik skall ligga fast vid ett eventuellt medlemskap i EU”. 88 Artikeln avslutas med att det verkar som om förhandlingarna stött på en svår fråga när det gäller det svenska alkoholpolitiken.89

I Accent den andra december 1993 förklarar ledarsidan att det som tidigare kallats EU nu, i och med Maastrichtavtalet, blivit EU. Samtidigt som detta skedde började man tala om maktbalansen i EU, om hur Tysklands regeringschef Helmut Kohl givit ett förslag om att de

86 _{”Ungdomsministern tiger om drogerna”¸ Accent nr 2, 4 februari 1993} 87 _{”Höj alkoholskatten, Lundgren!”, Accent nr 5, 18 mars 1993}

88

”Regeringens stolta löften”, Accent nr 18, 7 oktober 1993

28 större länderna ska ha mer inflytande än de mindre länderna i EU. Detta skapade debatt och från Sveriges håll försäkrade statsminister Carl Bildt att vi inte skulle mista vårt inflytande i EU. Artikeln uttrycker detta gällande Bildts utlåtande: ”att … tro att inflytandet från de skilda medlemsländerna inte kommer att bli föremål för en omfattande debatt är naivt”90. Man menar att det just nu inte finns något som stödjer tanken på att de svenska förhandlingarna med EU kommer göra att Sverige kommer att behålla de krav som angivits. Dessutom har förhandlarna som mål att bli färdiga till första mars 1994 vilket anses vara väl brådskande av skribenten. Artikeln tar upp två scenarier. För det första kan Sverige gå igenom denna förhandling relativt oskadd då kraven som lämnats inte kan anses orimliga. Man menar att ”står Sverige fast vid sina alkoholpolitiska krav borde EU:s ambition att få med Sverige som medlem vara vägledande och undantagen därmed lätta att acceptera”91

. Dessutom bör det svenska monopolet inte anses vara ett undantag då det faktiskt inte diskriminerar. Istället bör förhandlingarna gällande dessa krav göras klart så snart som möjligt så att andra viktiga frågor kan diskuteras. För det andra menar artikeln att Sverige kan gå samma öde till mötes som Finland där önskan att accepteras som medlemmar var så stor att de valde att anpassa allt till EU, även sådana delar som till exempel alkoholpolitiken. Detta skulle säkerligen leda till att förhandlingarna blir klara till första mars 1994 men resultatet blir inte godtagbart. Vidare säger artikeln att ”oavsett vilken inställning man har till ett svenskt medlemskap i EU så verkar det som om ministerrådets nya tidtabell skall genomföras med en hastighet som saknar all sans och vett”92

. Enligt skribenten är denna tidsbegränsning ett sätt för EU att bevisa att de kan ta viktiga beslut då de misslyckats tidigare med vissa viktiga beslut men ”att de ansökande länderna skall sona detta med hafsiga förhandlingar är inte acceptabelt”93

. Artikeln avslutas med att den tycker att den svenska regeringen ska se till att försöka förlänga tiden för förhandlingarna så att den stundande folkomröstningen inte genomförs med en känsla av att förhandlingarna inte nådde sin fulla potential, ”varken för ja- eller nejsägare är hastverk någon godtagbar lösning”94

.95

Redan nästkommande nummer återkommer ledarsidan till frågan om den nationella handlingsfriheten. Denna gång handlar artikeln om hur nykterhetsrörelsen kan tänka sig att rösta i folkomröstningen. Att det faktiskt inte endast är frågan om alkoholpolitik som är viktig för dem inom nykterhetsrörelsen utan att det innefattar många fler frågor och därför finns det

29 en majoritet som kan tänka sig rösta ja folkomröstningen. Dock menas det att om det visar sig att Sveriges rätt att besluta över sin egen alkoholpolitik försvinner så finns det en chans att många inom rörelsen ändra sin röst till nej. Därför bör det vara Dinkelspiels önskan att de svenska kraven går igenom i förhandlingarna annars finns risk för att folkomröstningen slutar i ett nej, enligt artikeln.96

Sista gången som den nationella handlingsfriheten återkommer är när förhandlingarna är slutförda och det beskrivs vad förhandlingarna givit för resultat. Då tas bland annat rätten att punktbeskatta alkoholen upp. Detta är en av de delar som i teorin får vara kvar i Sveriges beslutanderätt men som i praktiken kommer vara svår att upprätthålla på den nivån som den tidigare haft då gränshandeln kommer tvinga ner skatten då priserna är lägre i andra delar av EU. I och med att de krav som Sverige haft inte fått det resultat som önskats utan att nu endast ett av monopolen får vara kvar, Systembolaget, att man endast i teorin har makt över sin egen beskattning, att införselnivå inte får hållas på den låga nivån som Sverige önskat och att gränserna nu är helt öppna för både människor och handel så innebär detta är större arbete för IOGT-NTO menar artikeln. Eftersom rörelsen inte tar ställning till något specifikt parti utan endast vill verka för en hållbar alkoholpolitik blir då IOGT-NTO en ”plattform där olika åsiktsinriktningar kan komma till tals”97

inför folkomröstningen.98

3.2.3 Norden

Norge hade sen tidigare redan förklarat för det Nordiska rådet att de inte tänkte vara med och skapa en gemensam plan för att minska alkoholkonsumtionen i Norden. Men nu gällde det en gemensam front i frågan om ett medlemskap i EU och då kunde ett samarbete ske. Syftet med detta var att genom att vara enade kunna stå emot i förhandlingarna kring alkoholfrågan och att frågan förblir en folkhälsofråga. Förhoppningen är nu att, till skillnad från tidigare, få en lycka gemensam front och att detta ska resultera i bra förhandlingar som ger en bra alkoholpolitik för de nordiska länderna enligt artikeln.99

I mars 1994 efter att förhandlingarna slutförts tittar ledarsidan i Accent tillbaka kort på förhandlingarna och den tilltänkta gemensamma fronten för Norden. Enligt artikeln höll inte samarbetet i samarbetet gällande alkoholfrågan istället valde länderna att förhandla enskilt. Detta menar skribenten inte gynnat någon förutom EU.100

96

”Folkomröstningen – en plåga för Bildt?”, Accent nr 23-24, 16 december 1993

97 _{”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994} 98 _ibid

99

”Nordisk offensiv i alkoholpolitiken”, Accent nr 6, 1 april 1993