APOTEKSBOLAGET AB
Verksamhetsberättelse 1989
o o
o
o
Innehåll
APOTEKSBOLAGETSUPPDRAGFRÅNSTATEN ... .. .... .. ... 2
1989 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG . ... . .. . . .. . . .. . . .. . .. . . . . .. . . . ... .. . .. . 4
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET SOM GÅ TI . . . ... . . . . .. . . . . .. . . . ... . . ... . 5
VD KOMMENTERAR . . . . .. .. . . . .. . . ... ... ... .. .. . . . . .. . . . . ... . . . .. . . . 8
RATIONELL LÄKEMEDELSANVÄNDNING-EN VIKTIG DEL AV HÄLSO-OCH SJUKV ÅRDSEKONOMIN .. . . . .. . . ... . ... ... . .. . .. ... ... .. . . .. .. . 10
Läkemedelskommitteer lönar sig . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Apoteksbolagets läkemedelsinformation . . . . . . . . 14
Läkemedelsboken ... ... . .. ... 16
Apoteksbolaget och klinisk farmakologi- ett fruktbart samarbete . . . . 17
Läkemedelsinformationscentralerna viktiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Läkemedel- ett av många behandlingssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Från statistik till handling . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . 20
STYRELSE, DIREKTION OCH REVISORER ... ... 24
. APOTEKSBOLAGET- ETI AV LANDETS STÖRSTA SERVICEFÖRETAG ... 26
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Apoteksbolaget AB . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Dotterbolagen . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . 32
Koncernens resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Koncernens balansräkning . . . . . . . . .. . . . . 34
Koncernens finansieringsanalys . . . . . . . . .. . . . . 36
Moderbolagets resultaträkning ... 37
Moderbolagets balansräkning . . . . . . . 38
Moderbolagets finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . 40
Noter och kommentarer ... 41
Förslag till vinstdisposition ... 45
Revisionsberättelse för Apoteksbolaget AB . . . . . . . 46
Utsikter för 1990 . .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 7 Apoteksbolaget och ADA under fem år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Grunder för verksamheten . . . . . . . . 49
Reportagen' 'Läkemedel- ett av många behandlingssätt'', '' Läkemedelskommitteer lönar sig'' samt ''Från statistik till handling'' har skrivits av frilansjournalisten Kjell Åkerlund.
Samtliga foton: Fotojournalisten AB -Victor Lenson Brott.
Formgivning: Graphic Concept- Åke Bergengren AB.
Tecknade illustrationer: Atelje Elefanten & Fåret AB.
Sättning: Editor AB.
Repro och tryck: Caslon Press Offsettryckeri AB.
Omslagsbilden visar apoteket Vita Björn i Sturegallerian, Stocklwlm.
APOTEKSBOLAGETSUPPDRAG FRANSTATEN
Se också sidan 49.
'' Apoteksbolaget ska svara för en god läkemedelsförsörjning i landet. ''
Sverige har 816 apotek med försäljning till allmänheten. Det här apoteket liggeriVrigstad i Småland.
Läkemedelskostnaderna är en viktigt post i landets hälso- och sjukvårdsekonomi. Ett av Apoteksbolagets uppdrag är att medverka till att läkemedelsanvänd- ningen blir så rationell som möjligt, både ur terapeu- tisk och ekonomisk synpunkt. För att åstadkomma detta erbjuder företaget bland annat en rad tjänster
'' Apoteksbolaget ska fortlöpande producera statistik över läkemedelsförbrukningens art och omfattning. ''
riktade mot sjukvården, varav en del får sin belysning i årets verksamhetsberättelse.
Verksamhetsberättelsen 1989 speglar också i någon mån läkemedelsdebatten genom ett antal intervjuer, där personer med erfarenheter från skilda områden i och utanför Apoteks bolaget för fram sina åsikter.
,., Bolaget ska se till (ltt den personal som sysselsätts inom läkemedelsdistributionen uppfyller nödvändiga säkerhetskrav. ''
Apotekspersonalens arbete kräver ansvar och utbildning.
"Apoteksbolaget ska verka for en tillräckligt omfattande sakliginformation ifråga om läkemedel."
Genom att utbilda och informera hjälper apoteksperso- nalen läkare och andra förskrivare att välja den medicin som är bäst ur terapeutisk och ekonomisk synpunkt.
:.:.~;,~: l ' •• • ~ • - '
~· · " .
''Läkemedel ska distribueras så att man tillgodoser kravet på en säker, rationell och effektiv läkemedels för- sörjning. ''
Dosförpackade läkemedel gör det lättare för patien- ten att sköta sin medicinering på ett rationellt och säkert sätt.
"Distributionssystemet ska vara rikstäckande och väl anpassat till
w kala förhållanden. ''
I glesbygder kan apoteket sända medicinen hem till kunderna med hjälp av ortens lantbrevbärare.
"Inköpspriserna på farmaceutiska speciali teter fastställs
genom överenskommelse mellan Apoteksbolaget och företrädare förläkemedelstillverkama. Vid prisförhandlingar ska bolaget
sträva efter att uppnå så låga priser som möjligt. ''
- 3 -
1989 ARs VERKSAMHET I SAMMANDRAG
APOTEKSBOLAGETAB
1989 1988 Förändring Omsättning mkr
Läkemedel mot recept 6764 6016 +12,4
Försäljning, sluten vård 1630 1573 + 3,6
Läkemedel utan recept 760 709 + 7,2
Fria handelsvaror 829 752 +10,2
Kostnadsfria förbrukningsartiklar 608 538 +13,0
Specialdestinerade livsmedel 40 34 +17,6
Övrigt 168 149 +12,8
Totalt 10799 9771 +10,5
Resultat mkr
Rörelsen -5,6 99,7
F as tighetsförvaltningen 37,6 53,2
Finansiella intäkter och kostnader 9,2 18,5
Extraordinära kostnader - 60,0
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 41,2 111,4
Personalochlöner
Antal anställda 31/12 12088 12092
Medelantal anställda årsarbetare 9889 9875
Löner och andra ersättningar (mkr)
till styrelse och verkställande direktör 1,7 1,5
till övriga anställda 1477,1 1324,0
Investeringar mkr
Maskiner och inventarier 78,2 63,2
Lokalinredning 31,3 14,8
Byggnader 4,9 15,7
Mark 1,8 0,7
Investeringar finansierade via leasing 62,4 84,5
ADAAB
Omsättning (mkr) 5968 5370
Resultat före dispositioner och skatt (mkr) 44,6 37,9
Medelantal anställda årsarbetare 616 628
Löner och andra ersättningar (mkr)
till styrelse och verkställande direktör 0,7 0,7
till övriga anställda 82,7 73,5
Investeringar (mkr) 10,7 10,1
KONCERNEN
Omsättning (mkr) 10866,4 9 761,0
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (mkr) 81,6 138,9
Medelantal anställda årsarbetare 10591·~· , 10607
VIKTIGA HANDELSER ••
UNDER ARET SOM GAIT
l mars 1989 öppnades apoteket Vita Bjöm 1 S1urcgmll!rinll t Stixk1wlm.
- Under 1989 etablerades nio nya apotek, alla i vård- centraler. Ett sjukhusapotek öppnade försäljning till allmänheten, och en apoteksfilial gjordes om till apo- tek. Sex apotek slogs samman till tre, och 48 apotek byggdes om eller flyttades. Totalt fanns det 816 apo- tek med försäljning till allmänheten.
- Under 1989 expedierades 43,3 miljoner recipen.
Blodtrycksmedlet Seloken Zoc var det mest sålda lä- · kemedlet {räknat i apotekens utförsäljningspris).
- Under året genomförde apoteken bland annat föl- jande informationsaktiviteter riktade till allmänheten:
''Högt blodtryck'', som fokuserar vikten av följsam- het till medicineringen.
'' Läkemedelsformer-Tar du din medicin på rätt sätt?'', en kampanj som dels motiverar kunden att ställa frågor om sin medicin, dels stimulerar personal- en till en ökad dialog med kunderna.
- 5 -
Recept expedieras på Apoteket Kronan i Borås.
Rätt inhalationsteknik demonstreras.
''Inhalationsteknik'', som visar hur viktigt det är att ha rätt inandningsteknik när man tillför läkemedel di- rekt i lungorna.
- Under 1989 förstärkte apoteken sin roll som häl- soinformatör genom ''Råd för livet'' -bladen om kost, alkohol, rökning och sömn. Bladen, som har fått ny- tryckas flera gånger, har gått ut i 2,3 miljoner exem-
plar på ett år. ·
- För att möta det ökade behovet av dosförpac-
kade läkemedel till patienter inom hemsjukvården och
äldreomsorgen påbörjade Apoteksbolaget försök med
så kallade dosmaskiner vid sjukhusapoteken i Trollhät-
tan och Göteborg. Under 1990 kommer dosmaskiner
att installeras i de apoteksgrupper som har den mest omfattande dosexpeditionen i landet.
- 7:e upplagan av Läkemedelsboken publicerades, och läkarnas uppfattning om 6:e upplagan undersök- tes. Resultat: Boken används mycket och får ett högt betyg.
- Från l juli 1989 är det möjligt för alla apoteks- grupper att på läkamas begäran ta fram lokalförskriv- ningsstatistik över läkemedelsförbrukningen inom det egna området. Denna möjlighet har snabbt börjat ut- nyttjas.
- Ett projekt, ''Framtidens apotek'', startades för att utveckla apoteken och apotekens service till all- mänheten och sjukvården.
- Under 1989 utvecklades det redan tidigare på- började samarbetet med avdelningarna för klinisk far- makologi. Nya avtal tecknades med avdelningarna i Lund, Stockholm/Karolinska Sjukhuset och Umeå.
Samarbetet gäller främst läkemedelsfortbildning och läkemedelsinformation tillläkare i öppen vård.
- Regionala läkemedelsinformationscentraler finns nu etablerade i Malmö, Göteborg, Stockholm (Hud- dinge och Karolinska Sjukhuset), Uppsala och Umeå.
En samordningsgrupp bestående av fyra farmaceuter och fyra kliniska farmakologer har tillsatts. Verksam- heten är nära knuten till bolagets samarbetsavtal med avdelningarna för klinisk farmakologi.
- En försöksverksamhet med dis~bution via apo- tek av enklare hjälpmedel, till exempel griptänger och särskilda bestick, har startats i Gävleborgs och Södra Älvsborgs län. Utvärdering ska ske under senare de- lenav 1990.
- 7-
- Under 1989 förvärvade Apoteksbolaget ett markområde på Värmdölandet utanför Stockholm. A v- sikten är att där bygga ett utvecklingscentrum för fö- retagets anställda. En arkitekttävling utlystes där det vinnande förslaget kom från Coordinator Arkitekter.
- I SIPU:s servicebarometer 1989 placerade kun- derna apoteken främst vid en jämförelse mellan tjugo offentliga eller halvoffentliga verksamheter.
- Under 1989 utexaminerades de först a eleverna
från Apoteksbolagets Ledarskola.
VD KOMMENTERAR
l (} O{) var inte de stora händelsernas år för
:70:7 Apoteks bolaget. I stället var det en tid för konsolidering, då företaget kunde dra nytta av gjorda investeringar och då vi bättre kunde utnyttja or- ganisationen för att nå uppställda mål. Konsolidering utgör grunden för att man på ett kontrollerat sätt ska kunna ta de nödvändiga stegen in i framtiden. Ett så- dant steg togs när ett av koncernens viktigare fram- tidsprojekt, ''Framtidens apotek", såg dagens ljus.
Läkemedelskommitteer vid alla större sJukhus Ett förtroendefullt samarbete mellan farmaceutisk och medicinsk expertis stimulerar även till ett engagerat arbete i läkemedelskommitteer. F ör närvarande finns det aktiva läkemedelskommitteer vid samtliga större sjukhus. Drygt hälften av de totalt omkring 100 kom- mitteerna riktar sig också till den öppna vården. Vid
utgången av 1990 hoppas jag kunna konstatera att samtliga läkemedelskonunitteer arbetar mot såväl öp- pen som sluten vård. De uppföljningar som gjorts visar att aktiva läkemedelskommitteer bidrar till stora be- sparingar i läkemedelsnotan.
Fördjupat samarbete med klinisk farmakologi Under det gångna året har vi både kunnat bredda och fördjupa samarbetet med ett antal avdelningar för kli- nisk farmakologi. Som ett led i detta samarbete har även ett nät av läkemedelsinformationscentraler byggts upp över landet. Dessa informationscentraler är kunskapscentrum som betyder mycket för den far- maceutiska servicen i sjukvården. Ett aktivt och för- troendefullt samarbete mellan kliniska farmakologer och apoteken är en grundförutsättning för ett förbätt- rat läkemedelsbeteende. Från detta samarbete emanerar en läkemedelsinformation med hög kvalite t , som riktas till bland annat läkarkåren.
Lokal förskrivningsstatistik
- bas för terapeutisk sJälvrannsakan
Vi kan nu konstatera en stor efterfrågan på sådan stati- stik som gör det möjligt för läkare att värdera sin för- skrivning och använda statistiken för en terapeutisk självrannsakan. Genom att samtliga apotek nu är dato- riserade, är det möjligt för Apoteksbolaget att ge en lokal förskrivningsservice för hela landet. Jämförelser- na ska ligga till grund för en kritisk, professionell granskning i syfte att nå optimala förskrivningsmöns-
ter. Från Apoteksbolagets sida följer vi effekterna av liknande, om än inte identiska, system som tillämpas i andra europeiska länder, till exempel Holland och England.
1990-talet kan innebära förändringar på läkemedelsmarknaden
Om 1989 för Apoteksbolagets del kan sägas ha gått i konsolideringens tecken, så står vi under 1990-talet inför förändringar som kan påverka delar av vår verk- samhet. Diskussionen om läkemedelskostnadernas nivå och ökningstakt, som pågår i Sverige liksom i de flesta andra länder , kan kräva omställningar hos olika aktörer på läkemedelsmarknaden.
Ä ven om Apoteksbolaget sedan länge aktivt verkar
för en rationellar~ läkemedelsanvändning, finns det
mer att göra in()fl1 detta område. Våra insatser kan
dock ske utifrån vetskapen om att de svenska läkeme-
dels priserna· i genomsnitt är lägre än i flera ledande
europeiska länder. Vidare är läkemedelsdistributionen inom partihandeln och apo- teken den billigaste i hela Europa. En tredje intressant faktor är läkemedelsförsälj- ningen per capita. Om man jämför denna för ett antal europeiska länder, hamnar Sverige i mitten.
I sin proposition med anledning av Läkemedelsut- redningen (LU83) är det inte osannolikt att regeringen föreslår åtgärder i syfte att be gränsa läkemedelskost- nademas ökning. De olika scenarier för sjukvårdens framtida struktur och finansiering som för närvarande . studeras inom ramen för ett brett upplagt förnyelse-
projekt kan självklart också påverka läkemedelsför- sörjningen. Projektet leds gemensamt av socialdepar- tementet, socialstyrelsen och landstingsförbundet.
Listan över områden som kan komma att bli föremål för mer eller mindre långtgående utvärderingar, och kanske också omvärderingar, kan givetvis göras läng- re. J ag ska här ytterligare bara nämna EG och vad en integration med EG kan leda till för den svenska läke- medelsmarknaden. Det är min förhoppning att vi un- der 1990, på nordisk bas och för apotekens del, ska kunna etablera ett gemensamt E G-sekretariat i Kö- penhamn. Där ska vi kunna samordna gemensamma intressen, bland annat baserat på den intensifierade EG-bevakning som har byggts upp i respektive land.
Apoteksbolaget står starkt inför de förändringar som kan komma att äga rum. V ärt utgångsläge är gott när det gäller att aktivt vara med och påverka, och vid behov omstrukturera, verksamheter. Vi medverkar också i olika projektgrupper och sekretariat, som utanför företaget bearbetar frågor om hälso- och sjuk- vårdens struktur och finansiering.
Företaget befinner sig i en decentraliseringsprocess Apoteksbolaget har sedan några år slagit in på decen- traliseringens väg. I olika takt 9ch i olika former för vi ut beslut och ansvar till apoteken. Ett av de viktigaste skälen för detta är att all kundnära serviceverksamhet kräver en lokal anpassning och ett lokalt engagemang.
En decentraliserad beslutsordning gör också att apo- teken snabbare kan anpassa sig till förändringar i den närmaste omgivningen. Under 1989 ökade den lokala anpassningen och de lokala aktiviteterna ute på apote- ken.
Lyhördhet och förändringsvilja ger fortsatt hög servicenivå
Under 1989 har vi fått ytterligare bekräftelse på att våra kunder uppskattar apotekens service. Man har gjort olika servicemätningar, som har avsett både
sjukhusapotekens och öppenvårdsapotekens verk- samhet. Den senaste i raden var mätningen från Sta- tens Institut för Personalutveckling (SIPU), som pla- cerade apotekens service främst vid en jämförelse mellan tjugo offentliga eller halvoffentliga verksamhe- ter.
Med ambitionen att även fortsättningsvis ligga högst i kundernas värderingar följer krav på lyhördhet och beredskap för förändringar. Medarbetarna i Apoteks- bolaget har under en följd av år visat sig besitta båda egenskaperna och har förtjänstfullt kunnat mö ta om- världens krav på successiva serviceförbättringar.
Det viktigaste i det långa loppet är att man utför ett arbete som är högt skattat hos kunderna. Härigenom grundas det förtroende som gör framtida satsningar möjliga. Ä ven utifrån den aspekten kan framtiden ses an med tillförsikt.
AkeHallman
- 9 -
RATIONELL
•• ••
LAKEMEDELSANVANDNING
- en viktig del av hälso- och sjukvårdsekonomin
Läkemede l är e tt av sjukvårdens viktigaste behand- lingsinstrument. Med deras hjälp kan man bota, lindra och förebygga sjukdomar. Om läkemedel inte fanns skulle sjukvården stå maktlös när det gäller behandling av till e xempel e pilepsi, sockersjuka, lunginflammation och halsfluss. Med läkemedlens hjälp kan mangenom- fora kirurgiska ingrepp och kompensera ror bristtill-
stånd, som annars skulle leda till sjukdom och död.
Insulin mot sockersjuka är en livsnödvändighet ]or många människor.
Den här flickan får injektionen med hjälp av en så kallad insulinpenna.
M ålet med all medicinsk terapi är att ge patienten en så effektiv och ris kfri behandling som möjligt.
I varje ensk ilt f all ska nyttan och riskerna med olika behandlingsalternativ vägas mot varandra. Sedan ska man välja det som är mest fördelaktigt för patie nten.
De tta gäller all behandling inklusive läkemedels terapi.
Men läkemedel är i nte problemfria. De används ibland på fel sätt, de har biverkni ngar och de utgör en
väsentlig post i hälso- och sjukvårdsbudgeten.
Som medlem i Världshälsoorganisationen (WHO)
har Sverige medverkat till att utveckl a en läkemedels-
strategi , rubricerad '' Rationell läkemedelsanvänd-
ning'' . Dess mål är att r ätt läkemedel förskrivs till r ätt
patient , på rätt indikation under rätt tid, i rätt admini-
strerings form och till rimlig kostnad.
Läkemedelskommitteer lönar sig!
Redan under 1960-talet började man inrätta läke- medelskommitteer inom den slutna vården. I kommitteerna fungerar apoteket oftast som sek- retariat med en sammanhållande funktion. Under de senaste tio åren har också primärvårdens infly- tande och engagemang stärkts. Det beror bland annat på att man för många vårdcentraler har ska- pat lokala läkemedelsgrupper, som fungerar som kommittens förlängda arm.
En enkät som gjordes i början av 1989 av SOL (Samarbetsorgan om läkemedelsinformation för Apoteksbolaget, Landstingsförbundet och So- cialstyrelsens läkemedelsavdelning) visade att
!
ungefär hälften av landets läkemedelskommitteer nu har startat lokala läkemedelsgrupper.
Läkemedelskommitteernas övergripande mål är en väl övervägd och säkert genomförd läkeme- delsbehandling i alla led, både i sluten och öppen vård. Kommitteerna har till uppgift att följa ut- vecklingen inom läkemedelsområdet och stimule- ra till ett rationellt handlande. Det sker främst ge- nom information och utbildning och genom att ge alla kategorier som deltar i läkemedelshantering- en ''feed-back'' om förskrivnings~ och förbruk- ningsmönstren.
En viktig arbetsuppgift för kommitteerna är att välja ut och rekommendera ett bassortiment av de läkemedel som används inom öppen och sluten vård.
De rekommenderade preparaten måste ha en övertygande ändamålsenlighet, vilket i regel krä- ver ett kvaWicerat utredningsarbete. Många stör- re läkemedelskommitteer har tillgång till repre-
l sentanterför ett antalkliniska specialiteter, där- ibland klinisk farmakologi.
En annan viktig uppgift för kommitten är att föra ut informationen till kolleger och annan per- sona! inom sjukvården, både den öppna och den slutna. Läkemedelskommitteerna ska också ta ett allt större ansvar för att samordna all läkemedels- information.
Remissinstanserna till1983 års läkemedelsut- redning har visat en massiv, positiv uppslutning kring läkemedelskommitteernas uppgifter, som successivt har ökat.
Läkemedelskommittearbete lönar sig, inte bara i sluten vård utan också inom den öppna vården. Det visar en färsk studie som läkemedelskommitten vid länssjukhu- set i Halmstad har gjort. Man studerade öppe nvårdens förskrivning av sex typiska baspreparat. Följsamheten till läkemedelskommittens rekommendationer hade med åren genomgående ökat. Besparingseffekten för 1989 var sammanlagt 895 000 kronor- för bara sex
preparat.
D en gamla sanningen att primärvården är dålig på att följa den lokala läkemedelslistan stämmer inte, åtminstone inte här i södra Halland, säger Björn Johansson. Han är chef för sjukhusapoteket vid länssjukhuset i Halmstad och sekreterare i den ak- tiva läkemedelskommitte som finns för södra Hal- lands sjukvårdsområde.
Rekommendationernaföljs också utanför sjukhuset - Följsamheten till läkemedelskommittens rekom- mendationer ökar med tiden, säger Björn Johansson.
Inom några år slår de definitivt igenom, även inom öp- penvården. Då bör man ha uppnått en genomsnittlig följsamhet på ungefär 75 procent, vilket ger betydande ekonomiska och terapeutiska vinster. Och med en än- nu aktivare marknadsföring av de preparatbyten som kommitten föreslår, skulle följsamheten antagligen bli större och anpassningen ske s nabbare.
Detta är nog gott och väl. Men förhåller det sig så här också på andra orter, undrar den tvehågsne . Elle r är det bara i Halmstad som man har lyckats? BjörnJo- hansson uttrycker det lite försiktigt när han svarar:
- Många kommitteer har nått bra resultat också i den öppna vården. Men det finns naturliga orsaker till att alla landets läkemedelskommitteer inte arbetar på samma sätt. Våra siffror visar emellertid att det går att få följsamhet tilllist an också utanför sjukhusen. Ändå har vår kommitte inte arbetat extremt hårt eller ge- nomfört några spektakulära informationsinsatser.
-11 -
Läkemedelskommitten i H almstad arbetar for att foränd- ra hanteringen av medicin. Bland annat strävar man efter att ha endosforjJackade läkemedel. På sjukhuset använder sköterskorna en så kallad läkemedelsvagn när de delar ut medicinen. V agnen innehåller en låda per patient, och varje låda har försetts med det antal styckevis forpac- kade läkemedel som motsvarar patientens förbrukning under sjukhusvistelsen.] och med att sköterskan delar ut medicinen ''på sängkanten'' blir det tillfälle till samtal och frågor kring bland annat medicineringen.
E n effektiv modell för verksamheten
Läkemedelskommitten i Halmstad har betydande tra- ditioner inom området. Den nuvarande modellen har successivt vuxit fram. Man har också en tydlig lokal instruktion för verksamheten, vilket är en viktig förut- sättning för att kommitten ska lyckas med sitt arbete.
För att få en bred representation från öppenvården har man utökat antalet ledamöter i kommitten till20, och det är jämförelsevis ambitiöst. Enligt en nyligen genomförd enkät tilllandets drygt 100 läkemedels- kommitteer är 8-10 ledamöter det vanligaste antalet.
startade vid sjukhusen
När de första läkemedelskommitteerna bildades för 30 år sedan betraktades de nästan uteslutande som en in- ( tern angelägenbet för slutenvården. Bakom deras till- komst låg det faktum att den tidens nya läkemedel vi- sade sig vara mycket mer potenta än man hade förut- sett. Neurosedynkatastrofen i början av 1960-tale t blev en rejäl väckarklocka för hela läkemedelsvär Iden.
I Sverige inrättades vid socialstyrelsen en kommitte för läkemedelsbiverkningar, och säkerhetskraven för nya läkemedel skärptes avsevärt. Samtidigt steg be- hovet av rekommendationer för hur olika läkemedel skulle användas.
Ur det ökade medvetande som neurosedynet gav upphov till har läkemedelskommitteerna, där de fun- gerar väl, utvecklats till en sammanslutning av männi- skor med en unik gemensam kompetens inom läkeme- delsområdet. En läkemedelskommitte utgör en myc- ket viktig kontaktyta mellan apoteken och sjukvården.
Detta har stor betydelse för samarbetet mellan de par- ter som är engagerade inom hälso-och sjukvårdssek- torn.
- Möjligen är läkemedelskommitten det bästa stäl- let för att ta tillvara olika kunskaper inom läkemedels- området, säger Björn Johansson. Där möts specialis- ter med vitt skilda kompetenser, när det gäller läke- medelsanvändning inom både sjukhusvård och primär- vård. Vi har kommit långt ifrån 1960-talets snäva slu- "-.
tenvårdst änkande för kommitteernas vidkommande.
Baslista över rekommenderade läkemedel
Läkemedelskommitten vid länssjukhuset i Halmstad
sammanträder sex gånger per år. Förutom att gå ige-
nom det 30-tal nya läkemedel som i allmänhet har inre-
gistrerats sedan förra sammanträdet, tar kommitten
upp en mängd andra frågor som är aktuella. Det kan
vara val av läkemedel, läkemedelsstatistik, utbild-
ningsfrågor, hanteringsrutiner, biverkningsrapporte-
ring, licenser och kliniska prövningar, frågor med an-
knytning tillläk~ medelsindustrin samt egna informa-
tionsaktiviteter; Dessutom fungerar läkemedelskom-
mitten som remissinstans åt sjukvårdshuvudmannen.
- Mellan sammanträdena har kommitten ett infor- mellt arbetsutskott där ordförande och sekreterare, en representant från primärvården och en klinisk far- makolog ingår. En av arbetsutskottets främsta uppgif- ter är att ge kommittens ledamöter, och ibland exper- ter utifrån, i uppdrag att bedöma nya läkemedel i för- hållande till gällande r ekommendationer. Deras för- stahandsbedömningar ligger senare till grund för nästa års baslista över de läkemedel som kommitten rekom- menderar.
Så kallade specialistpreparat diskuteras vanligen mycket kortfattat vid kommittens sammanträden och tas inte med i listan. Detsamma gäller vissa typer av läkemedel, till exempel cytostatika. De läkemedels- frågor som bara berör öppenvården, får dess repre- sentanter i kommitten sköta på egen hand och senare avrapportera. Däremot är de lite ''bredare'' prepara- ten intressanta, eftersom de ofta berör både slu- tenvårde n och öppenvården. Då uppstår inte sällan en- gagerade diskussioner mellan representanterna från de båda områdena.
- För att en sådan diskussion ska fungera, måste det finnas ömsesidigt förtroende och respekt mellan kollegerna på vårdcentralerna och sjukhusen. Förr
~ kunde en distriktsläkare ha svårt att göra sin stämma hörd. I dag är det annorlunda .
Läkemedelskommitten har en rådgivande roll Enligt socialstyrelsens ''kungörelse om läkemedels- försörjning vid sjukvårdsinrättningar m m den 18 sep- tember 1974" är läkemedelskommitten uteslutande ett r ådgivande organ utan myndighetsfunktion eller exekutiv makt.
Den baslista som läkemedelskommitten i Halmstad upprättar omfattar cirka 330 av de omkring 3 000 läke- medel som är reiistrerade i Sverige. Listan revideras varje höst. Då utgör de preliminära bedömningarna som kommitten tidigare har gjort ett av underlagen.
Till årsskiftet presenteras därefter en ny bas lista.
- Baslistan uppfattas ofta som det enda av vikt som läkemedelskommitten svarar för. Men ett fram- gångsrikt kommittearbete är mycket mer än så! säger BjörnJohansson och nämner i snabb följd bland annat dessa informationsaktiviteter från läkemedelskommit- tens sida:
- Baslistan
- ''Primärvårdslistan'' (130 av baslistans 330 läke- medel)
- Information till hälso- och sjukvårdspersonal - Information till samtliga apotek inom apoteksgrup-
pen
- Information till patienter/allmänhet (till exempel i form av egenvårdshäften)
- Seminarier (bland annat för att komma fram till ett gemensamt terapiprogram för en viss sjukdom) - Information i form av brev och rundskrivelser (till
exempel om läkemedelsnyheter eller biverkningar)
; "Terapinytt"
; ''Terapinytt'' är läkemedelskommittens informa- tionsblad. Med l 200 exemplar sex gånger om året når den ut till samtliga läkare och sköterskor i hela Hal- land, både landstingsanställda och privatpraktiserande.
- Nästa mål för läkemedelskommitten är att börja bjuda in privatpraktiserande läkare och företagsläkare åtminstone två gånger om året till informationsträffar, avslutar Björn Johansson.
- 13 -
Apoteksbolagets läkemedelsinformation
Apoteksbolaget har åtagit sig ansvaret för att hela landet ska ha en god läkemedelsförsörjning. Det innebär både en god distribution av de varor som apoteken tillhanda- håller och en god information kring varorna, så att de används på bästa möjliga sätt och tilllägsta möjliga kostnad. Allt detta finns angivet i avtalet mellan staten och Apoteksbolaget.
I § 2 sägs det beträffande informationen att bolaget ska '' ... verka för en tillräckligt omfattande saklig information i fråga om läkemedel ... ''.
Vad som är tillräckligt omfattande blir en tolknings- fråga. Informationsmängden måste bygga dels på kun- dens egna behov och önskemål, dels på vad apoteks- personalen i varje enskilt fall anser att kunden bör in- formeras om.
Välja rätt och använda rätt
Informationen blir olika, beroende på vem mottagaren är. När den riktar sig tillläkare och andra förskrivare är det apotekets roll att ge beslutsunderlag samt vara rådgivare och diskussionspartner till den som står in- för beslutet att förskriva ett läkemedel. Ambitionen är att göra det möjligt för läkaren att välja rätt.
Upplysningarna till kunden vid disken är också rådgi-
vande. Som patient eller kund bestämmer man själv,
både om man vill följa läkamas ordinationer och om
man vill ta qll sig apotekspersonalens information.
Använda rätt är ambitionen i det här fallet. När kun- den lämnar a:Poteket ska hon eller han veta varför och hur medicinen ska användas.
Apotekets information ska stämma överens med och förstärka den som läkaren har gett. Det är viktigt att kunden inte får olika budskap. Såväl den muntliga som den skriftliga informationen (främst behandlings- anvisningar) diskuteras därför med läkarna i apotekets omland.
Beträffande receptfria läkemedel och handelsvaror ger apotekspersonalen kunderna råd om såväl rätt val som rätt användning.
Optimalt val vad gäller terapi och ekonomi
Begreppet välja rätt beskriver en komplicerad situa- tion, där många faktorer måste vägas samman. Rätt val av läkemedel är detsamma som ett rationellt läke- medelsval från terapeutisk och ekonomisk synpunkt.
Det bästa terapeutiska valet innebär att förskrivaren fattar bästa möjliga beslut när det gäller att såväl på- börja och avsluta'en läkemedelsbehandling som att väl- ja rätt läkemedel och dos.
Målet för den ekonomiska sidan av läkemedelsvalet är att man inte ska använda dyrare läkemedel än nöd- vändigt. Man måste dock ta hänsyn till den totala kost- naden för behandlingen. Därför kan ett dyrare prepa- rat vara väl motiverat, om det leder till en lägre be- handlingskostnad totalt sett .
Apoteksbolagets information tillläkare och andra förskrivare
Apoteksbolaget har en rad aktiviteter som riktar sig till förskrivare av läkemedel. Somligt görs i egen regi, annat sker i samarbete med andra grupper inom sjuk- vården:
Apotekspersonalens dagliga informationsarbete - Läkemedelsboken
- Läkemedelsstatisti k
- Referattidskriften ' 'Aktuellt om läkemedel'' - Stöd till och medverkan i läkartidningarna ''Allmän
medicin", "Distriktsläkaren" och "Överläkaren"
- Medverkan i läkemedelskommitteer
- Medverkan i läkemedelsfortbildning f ör distriktslä- kare
- Samarbete med klinisk farmakologi för läkemedels- information tillläkare i öppen vård
- Medverkan i regionala läkemedelsinformationscen- traler (i samarbete med klinisk farmakologi) - Giftinformationscentralen
I årets årsredovisning har vi valt att närmare pre- sentera Läkemedelsboken, läkemedelskommitteer- nas verksamhet, Apoteksbolagets läkemedelsstatis- tik, samarbetet med olika avdelningar fö r klinisk far- makologi och de regionala l äkemedelsinformations- centralerna.
För somliga sjukdomar, till exempel högt blodtryck, finns det en mängd läkemedel attvälja bland.
-15 -
<
Läkemedelsboken
Vartannat år ger Apoteksbolaget ut Läkemedelsboken (LB). Den överlämnas kostnadsfritt av apoteken till al- la läkararhetsplatser. Dessutom får i första hand di- striktsläkare och läkare under utbildning personliga exemplar. I maj 1989 publicerades Läkemedelsboken 89/90. Det var den sjunde i ordningen med en upplaga på 80 000 böcker.
LB har en tydlig karaktär, som bland annat skiljer den från F ASS, dess närmsta släkting. LB hjälper lä- karen i situationer då han eller hon ska välja rätt terapi- metod respektive rätt läkemedel. Boken innehåller 67 terapiavsnitt, som vart och ett kompletteras med en preparatöversikt. FASS, däremot, används när läka- ren redan har valt ut ett läkemedel och vill veta hur det ska användas.
Under de senaste åren har man utfört två undersök- ningar av hur läkarna använder LB. Den ena studien gjordes på LB 87/88, den andrapå89/90 års upplaga.
Användningen av LB bland läkare i målgruppen
LB används regelbu1uiet Anvånt LB den senaste veckan
Fyra av_temjann det de sökte Fann den sökta 1nformabonen
Terapidelen uppskattas mest F emgradig skala
5 :r. Mycket bra/mycket användbar
LB är l'ål spndd Har LB på arbetet HarLBhemma
Resultatet visar att LB används ofta av läkarna i mål- gruppen. Den fyller sin funktion också på så sätt att läkarna finner vad de söker. Slutligen får boken ett högt omdöme. På en femgradig skala om användbar- het och relevans får terapidelen betyget 4, 3-4,5.
Ettförsök att bestämma LB :s hälsoekonomiska värde
För att bestämma det hälsoekonomiska värdet av LB måste man bland annat veta hur LB påverkar förskriv- ningen av läkemedel. Att ta reda på det är emellertid både svårt och dyrt. Det näst bästa alternativet är där- för att göra en kalkyl, som bygger på vissa rimliga
Åttio tusen exemplar per upplaga - LB 89/ 90 når ut till ett stort antal läkare.
MED KAND A T-LAKARE DI STRIKTSLAKA RE 32%
73 o/o
4,3
91%
97%
64 %
81 %
4,4
95 o/o
73%
56 %
4, 5
100 o/o 50 V/t;
antaganden. En sådan möjlig kalkyl presenteras här . Antag att LB hjälper varje läkare att agera så att re- sultatet blir en vårddag mindre på sjukhus per år jäm- fört med om LB inte fa nns. Antalet läkar e i S verige upp- skattas till25 000 och kostnaden per vårddag till2 000 kronor. De tta ger vär det 25 000 x 2 000 = 50 miljoner kronor.
Om LB dessutom leder till att varje läkar e i landet sparar l arbetstimme per år (a 500 kronor), ger detta ett ytterligare värde av 12,5 miljoner kronor.
Den största vinsten ligger dock troligen i spar ade sjukdagar och i at t människor snabbare kan åt ergå till
- ,-: .
arbetet. ·· : ·
Apoteksbolaget och klinisk fanrtakologi
- ett fruktbart samarbete
Professor Lars Boreus och biträdl.lnde överläkare Kerstin Brodin vid avdelningen för klinisk farmakologi på Karolinska Sjukhuset i Stocklwlm.
För att stärka läkemedelsinformationen i den öppna vården har Apoteksbolaget inlett ett nära samarbete med avdelningarna för klinisk farmakologi vid flera av undervisningssjukhusen. Bolaget har tecknat avtal om att bekosta en tjänst motsvarande biträdande överlä- kare vid de avdelningar som har kunnat medverka. Så- dana avtal finns nu upprättade i Malmö/Lund, Göte- borg, Stockholm (Karolinska Sjukhuset) och Umeå.
Syftet med samarbetet är att kliniska farmakologer
tillsammans med Apoteksbolagets personal ska - arbeta för en rationell användning av läkemedel - förbättra samspelet mellan läkemedelsanvändning-
en i sluten och öppen vård
- öka den producentobundna läkemedelsinformatio- nen
- stödja lokala läkemedelskommitteers arbete samt - verka för en god kvalitet och ekonomi inom läkeme-
delsområdet
Läkemedelsinfonrtationscentralerna viktiga
Läkemedelsinformationscentralerna är en annan myc- ket viktig verksamhet, när det gäller att befrämja en mer rationellläkemedelsanvändning. Informations- centralerna är bemannade med kliniska farmakologer och farmaceuter. Deras viktigaste uppgift är att för sjukvården inom sin region lösa avancerade problem kring läkemedelsterapi. Centralerna ska också med- verka till att vidareutbilda farmaceuter och läkare.
Regionala läkemedelsinformationscentraler finns nu inrättade i Malmö/Lund, Göteborg, Stockholm (Hud- dinge och Karolinska sjukhuset), Uppsala och Umeå.
Den äldsta centralen, som finns vid Huddinge sjukhus,
har fått stå modell för de övriga.
Många av de problem som läkemedelsinformations- centralerna får att lösa kräver omfattande utredning- ar. Dessa dokumenteras och resultaten lagras i tråge- basen Drugline, som finns vid Huddinge sjukhus. Den- na databas är tillgänglig för personalen på alla informa- tionscentraler och andra som arbetar inom sjukvården.
Informationscentralerna drivs i samarbete mellan Apoteksbolaget och ett antal institutioner för klinisk farmakologi. Tre av centralerna- i Göteborg, Stock- holm (Karolinska Sjukhuset) och Umeå- har inrättats under 1989.
~17 -
Läkemedel
- ett av många behandlingssätt
För många människor är Stockholm den enda platsen som räknas, om man vill vara med och påverka utveck- lingen i olika samhällsfrågor. Men i den före detta prästgården i lilla Ryd i Småland sitter Bengtlärhult och deltar med liv och lust i debatten om läkemedelsan- vändningen och läkarnas förskrivningsvanor. Hans diskussionsinlägg har hörts sedan i början av 1980- talet, och man brukar lyssna till hans åsikter- även om de ibland är nog så kontroversiella.
Till vardags arbetar Bengtlärhult som distriktsläka- re vid vårdcentralen i Olofström.
B engt Järhult har mycket att säga om de senaste årens utveckling av läkemedelsförskrivningen i Sverige. Han hävdar bland annat att det är läkamas personliga förskrivningspolicy som i hög utsträckning styr samhällets kostnader för läkemedel. Detta förkla- rar de mycket stora variationer i läkemedelskonsum- tionen som förekommer mellan olika primärvårdsom- råden-även om dessa gränsar till varandra och upp- visar ungefär samma sjukdomspanorama.
Vad är det för personlig förskrivningspolicy du pratar om, Bengt] ärhult?
- Läkare är inte mer rationella än andra människor, även om de själva ibland kanske tror det. Och detta faktum påverkar naturligtvis deras sätt att förskriva
läkemedel. I förskrivningssituationen kan deras beslut förefalla rationella, men besluten bygger ändå på sub- jektiva föreställningar. Och som läkare är man alltid starkt benägen att hjälpa patienten, helst vill man kun- na bota. Då tar man gärna till ett läkemedel, frågan är bara vilket, i s tället för att fråga sig om man överhu- vudtaget bör använda läkemedel.
- Ett av de grundläggande problemen är att både läkare och patienter är så starkt inriktade på enkla lös- ningar. Men sådana lösningar fungerar bara ibland i sjukdomssammanhang. Mycket av det som vi kallar sjukdom utgörs nämligen av ett komplex av livs- problem och patientens reaktioner på sina sociala för- hållanden, i vid bemärkelse.
Bengtlärhult tror att den tidsperiod som läkaren le- ver i är avgörande för den förskrivningspraxis som gäl- ler. Nu för tiden är det inte populärt att söka problem- lösningar utifrån samhälleliga missförhållanden. Det gäller både för läkare och patient, anser han.
- Rätt många av oss som studerade tillläkare på 1960- och 70-talen gick in i yrket med ett starkt enga- gemang i olika samhällsfrågor. Personligen hoppades jag att den större medvetenheten i läkarkåren skulle resultera i en minskad försäljning av läkemedeL Men i dag har den förhoppningen kommit på skam. Nu ser jag fram emot en ny debatt som inte bara handlar om enskilda företags produkter. Jag vill ha en diskussion som syftar till att delvis förändra inriktningen inom da- gens sjukvård.
_,..-.
Patienterna måste uttrycka sina önskemål
Enligt Bengtlärhult handlar det bland annat om att få patienterna att uttrycka sina önskemål. Vilken' 'figur"
vill man, med Bengtlärhults ord, att läkaren på en mottagning ska vara? Ska han eller hon skriva ut läke- medel, så att patienten står ut med sitt arbete eller orkar leva vidare i den odrägliga förorten? Eller vill man att läkaren ska vara med och försöka påverka de livsbetingelser som kan ge upphov till sjukdom?
- I dag lever vi i en kultur där snabba lösningar står högt i kurs. Symptombehandling är tidens lösen, säger Bengt]ärhult. Ska läkaren då försöka göra patienten medveten om att det kanske krävs mer grundläggande och långsiktiga åtgärder, för att han eller hon verkligen ska bli botad? Många gånger kan ett sådant synsätt bli väldigt provocerande för en patient som kanske inte vill fundera över sin situation, inte orkar göra uppror mot usla arbetsförhållanden, inte törs flytta från ett samhälle där han vantrivs.
- På kort sikt kan nog läkemedel vara en lösning.
Men i ett längre perspektiv borde det vara bättre om läkaren var med och försökte påverka livsbetingelser- na. Därför tycker jag att det är i högsta grad ologiskt att samhället ger oss läkare så stora befogenheter att skriva ut läkemedel. Jag får skriva ut medicin för mil- jontals kronor! Samtidigt kanjag endast tillringa del påverka andra faktorer som kanske är mycket viktiga- re för hälsan.
Nya läkemedel styr utvecklingen
Bengt]ärhult konstaterar att flera nya terapiområden i dag är på väg in i läkarens vardag. Detta sker inte på grund av ökade behov eller ökad insikt från läkarnas sida, utan till följd av att läkemedelsindustrin lyckas ta fram nya läkemedel. Först sedan detta har skett, bör- jar information kring det aktuella problemområdet att spridas med verklig kraft inom läkarkåren och bland allmänheten, även om det kanske har funnits icke far- makologiska alternativ i många år.
- Rökningen är ett exempel. Ett läkemedelsföre- tag lyckades konstruera ett tämligen ofarligt nikotin- t uggummi. När väl nikotintuggummit fanns tillgängligt, började informationsflödet kring rökavvänjning att tillta.
- Och när industrm nu har lyckats få fram någorlun- da användbara medel mot förhöjda blodfetthalter, så tätnar informationen kring hyperlipidemi.
Läkemedelsinformationen en nyckelfråga
Bengtlärhult menar att läkemedelsinformationen gör läkarna alltför benägna att väljajust läkemedel, när de ska försöka lösa ett medicinskt problem.
- Visst kan det vara rationellt att använda läkeme- del. Men vi behöver också få sådan medicinsk informa- tion där läkemedel inte finns med som en lösning. Där-
Sunda livsvanor, som att äta rätt och motionera, kan vara ett botemedel mot vissa sjukdomar, till exempel högt blodtryck (hypertoni).
för tycker jag att Apoteksbolaget fungerar som en vär- defull motvikt genom att också framhålla alternativ till läkemedelsbehandling. Det gör man till exempel i Lä- kemedelsboken. Det känns också befriande att Apo- teksbolagets information inte har någon koppling till enskilda preparat.
Under senare år har läkemedelsindustrins informa- tionsutbud ökat kraftigt. Samtidigt visar en enkät som Apoteksbolaget genomförde 1988 att endast en mind- re andel av läkarkåren tackar nej till information från läkemedelsindustrin.
- Det här är e tt förhållande som gör det onödigt svårt för socialstyrelsen, Apoteksbolaget och andra att hävda sig i konkurrensen om läkarnas uppmärk- samhet, säger Bengt]ärhult. Somjag ser det måste samhället satsa m ycket mer på problemorienterad ut- bildning, där läkemed el är en del. Men för det krävs rejäla ekonomiska resurser. Och hittills har man inte visat någon större benägenhet att ställa sådana till för- fogande.
När det gäller läkemedelsförsäljningen per capita,
ligger Sverige i mitten vid en jämförelse med ett antal eur opeiska länder.
-19-
Från statistik till handling
Målet med att ta fram lokal förskrivningsstatistik är att åstadkomma en rationell läkemedelsanvändning- till fromma för patienterna.
Enligt avtalet med staten ska Apoteksbolaget ''medverka till att en fortlöpande statistik produ- ceras över läkemedelsförbrukningens art och om- fattning''. Läkemedelsstatistiken är ett mätverk- tyg som till exempel kan användas för att visa hur läkemedelsförbrukningen ser ut vid ett visst till- fälle. Med statistikens hjälp kan man också mäta vad man uppnår med olika insatser. För att kunna göra detta har bolaget flera olika typer av stati- stik:
- sjukhusstatistik visar apotekens leveranser av varje preparat till sjukhus, klinik eller avdelning.
- Inleveransstatistik visar partihandelns leveran- ser av varje preparat till apoteken.
- Öppenvårdsstatistik visar apotekens försäljning av Iäkemedeli öppen vård. Uppgifterna räknas fram urinleveransstatistiken och sjukhusstatisti- ken.
'
- Receptundersökninge n bygger på ett stickprov om 1125 av receptmas san. Förutom uppgifter om preparat registreras patient ens ålder och kön. På så vis kan man få kunskap om vilka befolknings- grupper som använder vilka preparat.
- Diagnos-rece ptundersökningen visar hur läke- medlen används vid olika diagnoser respekti ve symptom. Information om detta samlas in hos slumpmässigt utvalda öppenvårdsläkare i sarnar- bete med Läkemedelsstatistik AB, Läkarför- bundet och Socialstyrelsens läkemedels avdelning.
- Lokal förskrivningsstatistik är den nyaste st ati- stikformen. Den blev tillgänglig i mitte n av 1 989.
Lokal förskrivningsstatistik gör det möjligt för en-
skilda läkare, vårdcentraler etc att efter önskemål
studera sin egen förskrivning . På detta sätt kan
statistiken användas för det som brukar kallas
''terapeutisk självrannsakan".
(
\
Överläkare Ola Ohlsson, chef för medicinkliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad .
• \:
- Vi läkare är ofta lite konservativa och tröga. N är vi väl har vant oss vid ett läkemedel eller blivit inkörda i ett förskrivningsmönster, kan det kännas jobbigt att byta
till något annat preparat som läkemedelskommitten kanske rekommenderar. Då avvaktar vi hellre utveck- lingen ett tag till. Det gäller särskilt oss specialister och kanske lite äldre läkare. Vi lägger inte gärna om våra förskrivningsvanor.
D et säger överläkare Ola Ohlsson, chef för me- dicinkliniken vid Centralsjukhuset i Kristian- stad och högste beskyddare av den receptstudie som genomförs i länets apoteks grupp. Ola Ohlsson är också ordförande för länets läkemedelskommitte
,--~ liksom för kommitten vid sjukhuset. Hans engage-
mang för en mer rationellläkemedelsanvändning är mycket stort. Och när han säger ''vi'' är det snara- re ett uttryck för kollegial sammanhållning än för bristande följsamhet till läkemedelskommittens re- kommendationer i den egna förskrivningen.
Lokal förskrivningsstatistik - bas för terapeutisk.
självrannsakan
Apoteksbolaget ger varje år ut en sammanställning som visar hur läkemedelsförsäljningen i länen fördelar sig mellan olika läkemedelsgrupper. Denna statistik visade bland annat att Kristianstads län 1986 hade en hög försäljning av bensodiazepiner. Frågan var bara var inom länets sjukvårdssystem som denna höga för- skrivning ägde rum. ,
För att få frågan besvarad beslöt länets läkemedels- kommitte att under mars-maj 198 7 genomföra en re- ceptundersökningi Kristianstads- och Simrishamns sjukvårdsdistrikt. Tack vare apotekens datorisering
fanns det tekniska förutsättningar för att utan en alltför övermäktig arbetsinsats få en bild av .förskrivnings- mönstret i dessa dis trikt, det vill säga man kunde un- dersöka vad som egentligen hade förs krivits, hur myc- ket och av vilka förskrivarkategorier.
På ett tidigt stadium var man på det klara med att en nära samverkan me llan apoteken o ch de n lokala läke- medelskommitten var en absolut förutsättning för ar- betet. Annars skulle det i ett senare ske de vara omöj- ligt att få till stånd en konstruktiv diskussion om den statistik som man fick fram.
..
Distriktsläkare Per Berglund och apotekare Chris- ter Luthman- ordför ande respektive sekreterare i läkemdelskommitten för primärvården i Krist ians tads sjukvårdsdistrikt - utvecklade tillsammans en under- sökningsmodell för en lokal för skrivnings statistik, som beaktade alla krav på s åväl patientens som den enskilde läkarens integritet.
-21 -
-
- Syftet med en receptstudie är att skapa förutsätt- ningar för en terapeutisk självrannsakan bland ~örsk~
varna, inte attjaga livet ur enskilda läkare som m te fol- jer läkemedelskommittens rekommendationer till punkt och pricka, säger Staffan Boden, c~ef ~ör_ länets apoteksgrupp samt för apoteket Svanen 1 Knstlan- stad. Det självklara målet med att ta fram lokal för- skrivningsstatistik är att åstadkomma en rationelllä- kemedelsanvändning-till fromma för patienterna.
Dessutom kan resultatet användas som ett utmärkt underlag när sjukvården och apoteken planerar olika informations- och utbildningsinsatser.
Samtliga recipen registrerades
- Vi bestämde oss för att registrera samtliga recipen (läkemedels poster på ett recept) som expedierades under mars-maj 1987, berättar Christer Luthman. I vår modell är förskrivarkategori den enda parameter som registreras utöver det som alltid rutinmässigt no- teras, nämligen patientens ålder och kön, apotek och läkemedel. Totalt registrerades under perioden 184 000 recipen.
- Först och främst ville vi ju titta på förskrivningen av bensodiazepiner, säger Per Berglund. Men sedan
Apotekare Slaffan Boden utanfor apoteket Svanen i Kiistianstad.
ville vi också studera i vilken utsträckning förskrivarna följde läkemedelskommittens rekommendationer rö- rande några andra preparatgrupper som är stora och därför betydelsefulla ur kostnads synpunkt. Vi valde att undersöka läkemedelsgrupperna analgetika, anti- biotika, mage-tarm samt hjärta-kärl.
- studien visade att sjukhusläkarnas öppenvårds- förskrivning av bensodiazepiner var tämligen återhåll- sam. De övriga läkarnas förskrivning av dessa medel låg däremot högt. Bearbetningen av de andra läkeme- delsgrupperna visade inga betydelsefulla avvikelser från kommittens rekommendationer - med undantag för gruppen antibiotika.
Resultatet av undersökningen fördes ut till de olika förskrivarkategorierna och möttes med stort intresse, särskilt när de gällde antibiotika. På initiativ av läke- medelskommitten genomfördes under 1987 och 1988 ett flertal utbildningsaktiviteter som handlade om val av rätt antibiotikaterapi.
Ny studie 1989
- En receptstudie kan endast ge en bild av förskriv- ningsmönstret vid en viss given tidpunkt. För att man ska kunna studera eventuella effekter av utbildningsin- satser och andra förändringar över tiden behöver stu- dien upprepas, säger Staffan Boden. Därför beslöt vi att genomföra en ny studie för samma tidsperiod (mars-maj) 1989. Under de två år som gått hade för- utsättningarna förändrats, såtillvida att apoteksgrup- pen nu omfattade hela länet. Under denna tremåna- dersperiod registrerades totalt 409 000 recipen.
- Vi har ännu inte hunnit titta ingående på gruppen bensodiazepiner. Men vi ser att förskrivningen har minskat jämfört med 198 7. Vi kan också konstatera att det finns stora skillnader mellan sjukvårdsdistrikten i länet, säger Christer Luthman.
När det gäller antibiotika konstaterar Per Berglund att distriktsläkarna i Kristianstads sjukvårdsdistrikt, jämfört med 1987, har förändrat sin förskrivning mot en betydligt större andel antibiotika med smalare spektrum. Detta är helt i linje med det budskap som fördes ut vid utbildningsaktiviteterna 1988 . Man kan också se att följsamheten t ill baslistan har ökat för de antibiotikapreparat som man särskilt har diskuterat ef- ter undersökningen 198 7.
Varför privatläkarna skriver ut mer bredspektrum- antibiotika än kollegerna i den offentliga vården vet man inte. Men det kan ibland bero på att privatläkarna är svårare att nå med personlig information från läke- medelskommitten.
studierna har också visat att sjukhusläkarna i sin öp- penvårdsförskrivning inte har bättre följsamhet tilllä- kemedelskommittens rekommendationer än övriga lä- kare, snarare tvärtom.
Mer kostnadsmedvetna generellt
- En receptstudie ger oss också möjlighet att beräk- na den besparingspotential som föreligger vid en över- gång till billigare synonympreparat, säger Staffan Bo- den. Och läkarna har blivit mer kostnadsmedvetna, kanske delvis tack vare de diskussioner som förts med dem utifrån resultaten av de båda receptstudierna.
Men sedan måste man ju komma ihåg att det inte är priset som avgör om ett pr eparat är medicinskt ända- målsenligt eller ej.
Staffan Boden pekar också på andra goda resultat av arbetet med receptstudierna.
- Vi har fått en total kartläggning av läkemedelsför- skrivningen i hela länet. Detta har i hög grad bidragit till ett ökat intresse inom sjukvården för en rationell läkemedelstera pi, vilket i sin tur har gjort det enklare för apoteken i deras externa info rmations- och utbild- ningsverksamhet. Kunskapen om förskrivningsmön- stret är också av stort värde för läkemedelskommit- teerna, bland annat när de ska utarbeta rekommenda- tioner och planera utbildningsinsatser och som uppfölj- ningsinstrument.
Överläkare Ola Ohlsson, som vi mötte i inledningen till detta reportage, säger att receptstudierna i Kris- tianstad visar att de t även inom ett mindre område finns olika förskrivningsvanor och terapitraditioner.
- Som ordförande för två läkemedelskommitteer är jag mycket medveten om de ekonomiska och medi- cinska konsekvenser som en irrationellläkemedelsan- vändning kan medföra, avslutar han.
-23 -
STYRELSE, DIREKTION
OCH REVISORER
-25-
Apoteksbolagets direktion från vänster:
Jan-Olof B rånstad (Drijtsektorn), f Lars G Nilsson (Farmaceutiska sektorn), Ake Hallman (VD),
Dagjohannesson (Persona/sektorn), Mats-Olof Ljungkvist (Ekonomisektorn).
Apoteksbolagets styrelse på besök i Landstings- förbundets lokaler i Stockholm. Från vänster:
Dag Johannesson (styrelsens sekreterare), apotekschefCarin Svensson (suppleant), apotekschef Barbro H ammarström,
apotekstekniker Gunnel Björkander (suppleant), klinikföreståndare Anne-Marie Wohlin, apotekstekniker Kerstin B eckman-Danielsson, enhetschef Ingemar Lindberg,
departementssekreterare Birgitta Bratthall (suppleant), direktör Bertil Danielsson (styrelsens ordförande), direktör Ake Hallman (VD),
statssekreterare Anders Lönnberg, apotekschef Jan-Erik Ögren,
landshövding Anita Bråkenhielm (suppleant), revisionsdirektör Arne Gadd,
statssekreterarefan O Karlsson, förbundsdirektör Walter Slunge.
Revisorer och suppleanter har varit riksdagsledamot Doris Håvik,
auktoriserad revisor Karl-Gustav Giertz,
riksdagsledamot Ingvar Eriksson
(suppleant), auktoriserad revisor Rolf
Lindskog (suppleant).
l
l i
, ..
APOTEKSBOLAGET
- ett av landets största serviceföretag
Apoteksbolagskoncernen omfattar Apoteksbolaget AB med de tre helägda dotterföretagen ADA AB, Bank- data och Institutet för hälso-och sjukvårds ekonomi, IHE.
Apateksbolaget AB
Apoteksbolaget AB, med cirka 12 000 anställda, ägs til12/3 av staten och tilll/3 av Apoteksbolagets pen- sionsstiftelse. Bolaget består av landets 854 apotek.
Huvudkontoret, som ligger i Stockholm, har till upp- gift att utforma företagets politik och ge apoteken ser- vice inom olika områden, till exempel ekonomi, data, distribution, administration, personal, information och det farmaceutiska området.
Giftinformationscentralen, som är en enhet inom huvudkontoret, svarar på allmänhetens, sjukvårdens och apotekens frågor om förgiftning.
Produktionsanläggningarna ligger i anslutning till AD A: s distribunaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. I Stockholm finns dessutom en tillverk- ningsenhet vid södersjukhuset.
Vid produktionsanläggningarna tillverkar man fabri- . kantlösa läkemedel, det vill säga sådana mediciner
som inte tillhandahålls av industrin.
InomACL, Apotekens Centrallaboratorium, arbetar man med forskning och utveckling av fabrikantlösa lä- { ) . . kemedel och kontroll av apotekens medicinsk-teknis- ka varor. Dessutom bedriver ACL läkemedelsforsk- ning, främst för att förbättra terapin med äldre medici-
~. ~
Apoteksdata fungerar som en egen resultatenhet in- ~) om Apoteksbolaget och arbetar med produktion, ut-
veckling och underhåll av datasystem.
APOTEKSBOLAGSKONCERNEN
854Apotek ADA
t)
HK
()
5 produktions- IHE
anläggningar
ACL
Bankdata
Apateksdata
Dotterföretagen
Apoteksbolagets dotterbolag ADA har omkring 600 anställda. Företaget svarar för i varuvärde räknat 4/5 av den totala distributionen av apoteksvaror till apote- ken. ADA har distribunaler för läkemedel i Stockholm, Göteborg , Malmö och Umeå. De kompletterande va- rorna- varor som säljs på apoteken men som inte är läkemedel- distribueras från Stockholm. De kost- nadsfria förbrukningsartiklarna, till exempel hjälpme- del vid stomi och inkontinens, sänds från Göteborg.
Genom dotterföretaget Bankdata AB har Apoteks-
DISTRIBUTIONEN
I Sverige distribuerarvarje läkemerkls- tillveYkare eller importör Jula sitt sortiment genom endast ett partihandels- företag, så kallad enkanalsdistribution.
Numera finns det två partihandelsföretag, nämligen Kronans Droghandel och AD A.
ADA svarar förmerparten av den totala distributionen av apoteksvaror till apoteken. Vissa varor körs ända hem till kunrkns bostad, till exempel inkontinens- hjälpmedel, vars förpackningar ofta är stora och skrymmanrk.
bolaget försäkrat sig om en framtida kompetens- utveckling och säkerhet inom dataområde t. Bankdata har ett 80-tal anställda.
IHE, som sysselsätter ett 10-tal personer, är en in- stitution för forskning med inriktning på hälso- och sjukvårdsekonomi.
Aspviks Gård AB är ett nystartat bolag som har fö~
värvat ett större markområde utanför Gustavsberg 1 Värmdö kommun. Där ska ett utvecklingscentrum med bland annat plats för 60 konferensgäster uppfö- ras.
KD läketmdel ADA läketn$del
Övriga t'aror Parh"distribution
Detaljdistribution
Sjukhus
Kunder
- 27
?-!!... ' '
'4"'::: '
~·~.., '
)·
\, ... -
.. ·
...
