Årsredovisning2009
3
Årsstämma
Årsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas onsdagen den 19 maj 2010 kl. 16.00 på Spårvagnshallarna, lokal: Perrongen, Birger Jarlsgatan 57A, Stockholm.
Aktieägare som önskar delta skall:
dels vara införda i den av Euroclear Sweden AB (tidigare
•
VPC AB) förda aktieboken torsdagen den 12 maj 2010.
dels anmäla sig till Lappland Goldminers AB senast månda-
•
gen den 17 maj 2010 kl. 16.00 under adress Storgatan 36, 921 31 Lycksele, per fax 0950-275 29, telefon 0950-275 00 eller per e-post: torbjorn.hansson@lgold.se
Vid anmälan skall uppgift om namn, person- eller organisation- snummer, adress samt telefonnummer lämnas.
Aktieägare som företräds av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska per- sonen bifogas.
Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen.
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 12 maj 2010 genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta på årsstämman.
Femårsöversikt ...4
Guld -en vacker och värdefull metall ... 5
VD:s kommentar ... 6-7 Den internationella guldmarknaden ... 8-9 Från prospektering till gruva ... 10-11 Förvaltningsberättelse ... 12-25 5 år i sammandrag ...26
Resultaträkningar - Koncernen ...27
Balansräkningar - Koncernen ... 28-29 Förändringar i eget kapital ...30
Kassaflödesanalys - Koncernen ...31
Resultaträkningar - Moderbolaget ...32
Balansräkningar - Moderbolaget ... 33-34 Förändringar i eget kapital - Moderbolaget ...35
Kassaflödesanalys - Moderbolaget ...36
Noter ... 37-55 Revisionsberättelse ...56
Styrelse och revisorer ...57
Ledning ...58
Lappland Goldminers och dess dotterbolag ...59 Ord och uttryck ... 60-61
Lappland Goldminers, koncernen
Fem år i sammandrag 2009 2008 2007 2006 2005
FINANSIELL UTVECKLING
Nettoomsättning, TSEK 121 381 6 507 - - -
Resultat före avskrivningar, TSEK -61 892 -29 778 -8 734 -14 325 -13 552
Årets resultat, TSEK -87 910 -35 626 -10 861 -15 978 -13 309
Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg
Balansomslutning, TSEK 506 276 414 149 265 516 155 963 81 498
AKTIEDATA
Resultat per aktie, SEK -1,05 -0,57 -0,18 -0,30 -1,38
Antal utestående aktier 83 327 509 63 001 361 60 401 361 53 629 635 48 377 095*
* beaktat split 5:1 genomförd 2006
PRODUKTION
Guldproduktion, kg 680 65 - - -
Malmproduktion, ton 307 009 - - - -
5 5
I flera tusen år har vi människor attraherats av guld, denna smått magiska metall som är vacker, värdefull och framför allt äkta.
Guld är ett grundämne (Au) och troligen en av de första metaller som män- niskan började arbeta med. Genom att smälta samman små guldkorn till större klumpar fick man ett segt material som kunde formas till smycken.
Den extrema tänj- och smidbarheten gör metallen mycket speciell; ett gram guld kan dras ut till en 100 meter lång tråd eller valsas ut till en tunn ”plåt”, så kallat bladguld, med en tjocklek av bara 0,0001 mm! Guld har även andra egenskaper, det leder elektrisk ström och värme, reflekterar ljus och angrips inte av luft och vatten. Guld rostar inte och är också motståndskraftigt mot vanliga syror.
Eftersom guld är ett grundämne så förekommer det uti naturen, i berggrunden och som vaskguld i vatten. Drygt 160.000 ton guld är i omlopp på jorden i dag.
Det är den mängd som brutits och vaskats fram hittills. Mängden motsvarar en kub med måtten 20 x 20 x 20 meter. Sydafrika, Sibirien och Kanada är de om- råden i världen som producerar mest guld.
Guldhalten mäts i karat eller fin. Rent guld är 24 karat eller 1000 fin. Guld kan legeras (smältas ihop) med andra metaller, t ex silver eller koppar. Om leger- ingen innehåller 75% guld så blir guldhalten 18 karat, det vill säga 75% av 24 karat. Håller legeringen 50% guld, så blir guldhalten 12 karat, osv.
Kattfoten - tassen med riksvapnet Tre kronor - som stämplas på guldet, är en garantistämpel. Kattfoten infördes i Sverige för 250 år sedan.
Guld är nästan dubbelt så tungt som bly och vägs i troy ounce. Ett troy ounce är 31,1 gram. Guldets värde bestäms på de stora metallbörserna i London, Tokyo och New York och räknas i US dollar/troy ounce.
Det mesta av det producerade guldet i världen, används till smycken, resterande går till tandvården och till elektronikindustrin. Guldets bestående värde gör det även till ett viktigt betalningsmedel.
Den största guldklimp som hittats vägde 285 kilo, varav 214 kilo var rent guld.
Klimpen fick namnet Holtermann´s Nugget och hittades i Australien 1872.
L
Lap pp pl la and d G Go ol ld dm mi in ne er rs med d d g gul ld dp pr ro od d du uk kt tio on ne en n i i P
Pah ht tav vaa ar ra a a, , s s so om m u u un nd der r f fj jär r rde e k kv va ar rt ta a al let u up p pp p pg gi ic ck k ti ill 2 2 20 03 3 k kg g, , d d de en n hö ög gs sta k kva a art tal lsp pro od d du uk kt tio on n ne en n i i L
Lap pp pl la and d G Go ol ld dm mi in ne er rs hi isto o or ri ia” ”.
7
Våra framsteg under 2009
Ett stort steg i vår tillväxtstrategi togs under 2009 när uppdateringen av lönsamhetsstudien för Fäboliden guldprojekt inleddes. Det internationellt erkända konsultföretaget, Golder Associates, kommer att ansvara för färdigställandet av studien.
Under 2009 uppnåddes en viktig milstolpe för Lappland Goldminers med guldproduktion- en i Pahtavaara, som under fjärde kvartalet uppgick till 203 kg, den högsta kvartalsproduk- tionen i Lappland Goldminers historia.
Guldproduktionen vid våra verksamheter, totalt 680 kg guld under 2009, innebär att vi utvecklades från att vara ett prospekterande bolag till att bli ett producerande gruvbolag.
Ytterligare en milstolpe nåddes när vi genomförde vår första bedömning av mineraltillgån- garna för Ersmarksberget.
Planer för innevarande verksamhetsår 2010
Vårt primära mål för 2010 är att uppdatera lönsamhetsstudien för guldprojektet Fäboliden med anlitande av en extern gruvkonsult. Parallellt med uppdateringen av studien kommer banker med stor erfarenhet av projektfinansiering, att bjudas in för att kunna följa arbetet med uppdateringen av lönsamhetsstudien. Avsikten med detta är att parallellt med uppda- teringen av studien påbörja arbetet med planeringen av den produktionsanläggning som skall uppföras i Fäboliden.
Produktionsanläggningen i Fäboliden kommer att producera guld i form av dorétackor vilket blir ett utmärkt komplement till produktionsanläggningen vid Ersmarksberget som kommer att producera gravimetriskt guldkoncentrat.
Borrningarna ovan jord inom gruvkoncessionerna i Pahtavaara och Ersmarksberget fortsätter under 2010 och vi har goda förhoppningar att väsentligt kunna utöka malmre- server och mineraltillgångar vid de båda gruvområdena.
Med de kärnborrningar som gjordes underjord i Pahtavaara lyckades vi under 2009 delvis ersätta den malm som bröts under 2009. Den nuvarande malmbasen är dock inte tillräcklig för en stabil och långsiktig drift av Pahtavaara. Under andra kvartalet 2010 kommer vi att kunna presentera de första resultaten av det borrprogram ovan jord som startades i juni 2009 och vi ser optimistiskt på att kunna utöka mineralresurserna ytterligare i Pahtavaara.
Med fortsatta diamantborrningar både ovan och under jord i Pahtavaara ska malmbasen förlängas och säkerställa en långsiktig lönsam gruvdrift under flera år framöver. Pahtavaara- gruvan beräknas trots kostnader för den utökade borrningen att generera ett positivt kas- saflöde under 2010.
Vid Ersmarksberget borrar vi precis som i Pahtavaara mot djupet under de mineralresurser vi presenterade i oktober 2009. Om utfallet blir positivt genom utökade mineralresurser får Bolaget ett fullgott underlag för att beräkna en tidpunkt för uppstart av en kontinuerligt producerande underjordsgruva. Precis som vid andra lönsamhetsstudier måste vi också testa de metallurgiska egenskaperna på mineraliseringen. En stor fördel är dock att vi redan har ett anrikningsverk klart vid Ersmarksberget för guldanrikning, vilket medför en låg igångkörningskostnad.
Övrig prospektering kommer att bedrivas i begränsad omfattning med fokus på områden nära Ersmarksberget och Fäboliden. Vad avser Haveriprojekt är vår avsikt att utvärdera ett eventuellt samarbete eller en avyttring.
Lycksele, april 2010 Kjell Larsson VD och koncernchef
dramatiskt. I början av 2005 kostade ett ounce guld drygt 400 dollar. I början av april 2010 handlas guld i över 1.150 dollar per ounce – en ökning med nästan 200 procent. Den snabbaste ökningen har vi sett de senaste 18 månaderna.
Mot slutet av 2008 drabbades världsekonomin av en allvarlig finansiell kris. De ekonomiska stimulanspaketen som lanserades för att påskynda återhämtningen av inhemska och internationella ekonomier riskerar på sikt att öka inflationstrycket och därigenom minska värdet av många tillgångsslag. Intresset för ädelmetaller påverkades däremot positivt av krisen då många aktörer ville di- versifiera sina investeringsportföljer och sökte sig bl.a. till guld i större utsträckning. Guld har under lång tid betraktats som värde- bestående i orostider. Centralbankerna har åter börjat nettoköpa guld och en lång trend har därmed brutits. Under 2009 har bl.a.
Kina och Indien offentliggjort stora nettoinköp.
Gruvproduktionen är däremot begränsad då nya större fyn- digheter är få och ledtiderna från upptäckt till produktion blir längre och längre. Den totala gruvproduktionen idag räcker t.ex.
inte för att tillgodose det totala behovet av guld som enbart smyckesindustrin efterfrågar. För att täcka behovet av guld krävs omfattande återvinning och nettoförsäljning från världens central- banker.
Lappland Goldminers är därför väl positionerat inför framtiden och vi bedömer att Fäboliden projektet, med alla tillstånd redan på plats, ligger mycket väl i tiden.
Efterfrågan på guld
Efterfrågan är spridd över hela världen men 55 procent av efter- frågan är hänförlig till fem länder – Indien, Italien, Turkiet, USA och Kina. Efterfrågan kan delas in i tre kategorier – smycken, investeringar och industri.
Efterfrågan på smycken
Smycken svarar för cirka två tredjedelar av den totala efterfrågan där USA svarar för den värdemässigt största efterfrågan medan Indien svarar för störst efterfrågan räknat på volym. 24% av världens efterfrågan på smycken konsumerades i Indien under 2008. Efterfrågan i Indien styrs till stora delar av kulturella och sociala traditioner som inte är styrda av globala ekonomiska tren- der. Kina utgör en växande marknad medan marknaden i väst- världen till stora delar styrs av makroekonomiska faktorer.
Guld som investering
Guld som investering svarar för cirka en femtedel av den total efterfrågan på guld och är den enskilda faktor som ökat snabbast sedan 2003. Mellan 2004 och 2008 bedöms värdet av de finan- siella investeringarna ökat med över 400 procent. De huvudsak- liga motiven till investeringar i guld utgörs av en stark tro på ett högre guldpris då utbudet inte förväntas kunna möta en framtida efterfrågan. Den nuvarande osäkerheten i den globala ekonomin
Ungefär 11 procent av total efterfrågan utgörs av guldleveranser till industrin. Guldets förmåga att leda elektricitet och motstånd mot korrosion gör att guld lämpar sig utmärkt som insatsvara till elektriska komponenter. Guld har även en lång historia inom läkemedelsindustrin och inom tandvården. Högteknologisk for- skning använder idag guld som komponent inom många områden och behov finns bl.a. inom cancerforskning, som katalysator för framtida bränsleceller och inom miljöforskningen.
Utbud av guld
Utbudet av guld kan delas in i tre kategorier – gruvproduktion, återvunnet guld och försäljning från centralbanker.
Gruvproduktion
Ungefär 60% av det totala utbudet mellan 2004 och 2008 utg- jordes av gruvproduktion. Guld produceras på samtliga kontinen- ter förutom Antarktis där guldproduktion är förbjudet. Den totala guldproduktionen uppgår till cirka 2,485 ton per år och är relativt stabil. Nya gruvor ersätter till stora delar gruvor som tas ur drift vilket leder till att den totala gruvproduktionen inte ökar. De långa ledtiderna från upptäckt av guld till en gruva i produktion gör att den totala gruvproduktionen inte ökat trots att priserna dramatiskt stigit de senaste åren. Det är inte ovanligt med ledtider på 10 år och uppåt.
Återvinning
Höga guldpriser gör det ekonomiskt lönsamt att återvinna guld och återvinningen bidrar till prisstabilitet. Mellan 2004 och 2008 utgjordes 28 procent av utbudet av återvunnet guld från världens smältverk.
Centralbanker
Centralbanker och andra organisationer, t.ex. Internationella Valutafonden, håller omkring 20% av världens sammantagna guldlager. Totalt uppgår världslagren till ungefär 163,000 ton vid utgången av 2008. I genomsnitt håller världens centralbanker cirka 10 procent av sina reserver i guld. Variationer är givetvis stora mellan länder. Centralbanker har sedan i slutat av 1980-talet varit netto säljare av guld men försäljningarna har kraftigt minskat under de senaste åren. Under 2008 netto sålde centralbankerna endast 246 ton guld.
De finns starka skäl till att värdens centralbanker kommer att fortsätta att hålla betydande guldreserver. De främsta anlednin- garna är att innehav av guld innebär diversifiering av tillgångar, ekonomisk säkerhet, skydd mot inflation, fysisk säkerhet och inte minst den internationella trovärdigheten av guld som tillgång.
9
Ej redovisat 2%
Centralbanker 18%
Smycken 51%
Investeringar 17%
Industri 12%
Guldlager ovanjord, 31 december 2008.
Totalt 163 000 ton j d
Investeringar 19%
Industri 14%
Smycken 67%
Nettoförsäljning från centralbanker 12%
Gruvproduktion 60%
Återvunnet guld 28%
ca 3.600 ton per år ca 3.600 ton per år
Källa: GFMS Ltd.
80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300
200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300
Guldpris i kr/gram
Guldpris i USD/ounce
Guldpris i USD/ounce
Guldpris i kr/gram
11
Guldmineraliseringarna på ”Guldlinjen” bildades under en vul- kaniskt aktiv period för omkring två miljarder år sedan. Det guld- haltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har om- vandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen.
Bolagets prospektörer har följt dessa blocksvansar bakåt till källan - moderklyftet - där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att brytbar malm identifieras.
Prospektering efter malmuppslag
Innan gruvverksamhet startas måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involv- erade.
Uppborrning av mineraltillgångar och malm- reserver
Efter att intressanta målområden med potential att finna malm har identifierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofy- siska mätningar, bottenmorän- och bergaxprovtagning, kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning.
Kärnborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt.
Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen.
För att bestämma tillgångarnas storlek och klassificering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet. Borrningarna leds och planeras av kvalifi- cerad person som skall säkerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden.
Utarbetande av gruvplaner
När ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekter- ingen gäller det att utveckla uppslaget till ”känd och indikerad”
mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och invester- ingsbeslut. Kostnadseffektivitet och guldutbyte är de viktigaste framgångskriterierna. Utifrån malmbilden görs sedan en dag- brottsoptimering och en gruvlayout. Nästa steg blir att utarbeta produktionsplaner och behov av utrustning för att uppfylla dessa planer.
Gruvbrytning omfattar borrning, laddning, sprängning, lastning och transport till processverk. Vid brytning i dagbrott måste exempelvis en till tre gånger så mycket gråberg, svagt guldhaltigt eller helt ofyndigt, brytas för att malmen ska bli tillgänglig. En del av detta gråberg kan klassas som icke miljöfarligt och har en kom- mersiell användning, till exempel som ballastmaterial. Övrigt berg deponeras på ett miljömässigt sätt.
Process
Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre än 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning. Malmens innehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom tyngdkraftsanrikning, flotation och i det framtida Fäbolidenverket genom lakning med cyanid. Cyanid tillsammans med luftens syre, löser den ädla metallen i vatten. Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering.
Produktion
Den guldrika lösningen går nu till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull.
Sista ledet i produktionen är gjutning av guldtackor, så kallade doré-tackor, som skickas för extern raffinering. Den slutliga raffineringen till guld med en renhet på 99,99 procent görs sedan i smältverk innan guldet säljs på världsmarknaden.
13
Långsiktiga mål
Målsättningen är att bli en betydande guldproducent och en av Europas absolut största. Enligt vår bedömning utgörs nyckeln till framgång av Fäbolidenfyndigheten och närbelägna områden längs Guldlinjen i Västerbottens län.
Fäboliden, med över 53 miljoner ton malmreserver innehål-
•
lande 1,13 gram guld per ton, har goda förutsättningar att generera betydande positiva kassaflöden för Bolaget under många år framöver. Den pågående uppdateringen av lön- samhetsstudien kommer även att skapa förutsättningar för att den framtida gruvan ska kunna drivas på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt. Med den uppdaterade lönsamhetsstu- dien på plats får Bolaget även ett mycket adekvat underlag för det investeringsbeslut som skall tas inför igångsättande av projektet med färdigställande av en produktionsanläggning i Fäboliden. I detta innefattas exempelvis att utvärdera den mest optimala kapitalstrukturen för en sådan investering uti- från gällande förhållanden på kapital- och finansmarknaden.
Processanläggningen i Fäboliden, som relativt enkelt kan
•
anpassas för anrikning av andra malmer, är ett stort steg i Bo- lagets tillväxt på Guldlinjen. Med ett färdigbyggt Fäboliden skapas förutsättningar för att andra fyndigheter snabbare kan utvecklas till gruvor. Detta beroende på att tidkrävande och dyra investeringar i separata processanläggningar kan undvi- kas.
Pahtavaaragruvan i norra Finland är inte färdigprospekterad
•
och har många år lidit av kapitalbrist. Ytterligare framtida prospekteringsinsatser kan öka de befintliga reserverna och mineraltillgångarna och möjliggöra gruvdrift ovan och under jord flera år framöver. Reserverna uppgick per 31 december 2009 till 678,000 ton med 2,79 gram guld per ton.
Ersmarksberget beläget vid Guldlinjen i Lappland har redan
•
ett färdigt anrikningsverk. Ett omfattande borrprogram pågår och förutsättningarna att markant öka de befintliga miner- altillgångarna på 448,000 ton bedömer vi som goda. Guld- halten uppgår idag till 2,85 gram guld per ton och anrikn- ingsverket skulle, i likhet med ett framtida verk i Fäboliden, kunna anrika malm från närbelägna framtida fyndigheter.
Kortsiktiga mål
Att slutföra den pågående lönsamhetsstudien för Fäboliden
•
vilken är beräknad att vara klar under tredje kvartalet i år.
Parallellt kommer internationella banker, med stor erfarenhet av projektfinansiering, att involveras och följa arbetet för att skapa de bästa lösningarna för en framtida finansiering.
Att slutföra borrprogrammet i Pahtavaara för att utöka den
•
befintliga malmbasen och möjliggöra långsiktig framtida gruvdrift. Vissa borresultat bedöms vara tillgängliga under andra kvartalet i år. Produktionsmålet för Pahtavaara 2010 är en guldproduktion på över 800 kg guld vilket kan jämföras med 586 kg för 2009.
Att under andra kvartalet i år slutföra borrprogrammet i Ers-
•
marksberget för att utöka de befintliga mineraltillgångarna och därmed ge de förutsättningar som krävs för att inleda guldproduktion. Informationen som krävs för ett produk- tionsbeslut bedöms vara tillgängligt under tredje kvartalet i år.
Verksamhet
Lappland Goldminers är ett gruvföretag som även bedriver prospekteringsverksamhet. Lappland Goldminers strategi är att genom lönsam gruvproduktion kontinuerligt expandera och utveckla nya områden med guldfyndigheter. Bolagets etablering kring den s.k.
Guldlinjen i Västerbottens län är en strategisk mycket viktig grund för Bolagets utveckling mot ett guldproducerande bolag med god lönsamhet. Fäbolidenprojektet med alla miljötillstånd klara och den planerade investeringen i en ny produktionsanläggning sammantag- et med det befintliga anrikningsverket vid Ersmarksberget, skapar mycket goda förutsättningar för Bolaget att under lång tid exploatera både befintliga och potentiella guldfyndigheter i området. På motsvarande sätt utgör gruvan i Pahtavaara i finska Lappland en väsentlig del av Bolagets strategi.
Ansvaret för att driva gruv- och prospekteringsverksamhet är stort. Många är berörda av våra aktiviteter och dialogen med myn- digheter, organisationer och andra i vår omgivning är mycket viktig. Vi har som målsättning att alltid minimera ingreppen i naturen och miljön. Verksamheten måste bedrivas med nödvändiga tillstånd och av kompetent personal. Att värna om miljön och kontinuerligt utbilda vår personal ser vi som viktiga framgångsfaktorer.
Väsentliga händelser under 2009:
Lappland Goldminers utser Kjell Larsson till ny VD.
•
Bolaget tillförs 168 miljoner kronor via tre nyemissioner.
•
Anrikning av tidigare bruten malm inleds vid Ersmarksberget.
•
Lappland Goldminers presenterar sin första bedömning av mineralresursen för guld inom Ersmarksbergets
•
brytningstillstånd. Hittills känd och indikerad mineralresurs är 448 000 ton med 2,85 gram guld per ton.
En uppdatering av lönsamhetsstudien för Fäboliden inleds och Golder Associates engageras för att slutföra
•
och underteckna studien, vilken förväntas vara genomförd under det tredje kvartalet 2010.
Lappland Goldminers offentliggör planer på att under 2010 inleda en process för att notera bolagets aktie på
•
NASDAQ OMX Nordiska börs.
Lappland Goldminers uppnår sin hittills högsta kvartalsproduktion i Pathavaara under fjärde kvartalet 2009
•
och mer än 200 kg guld producerades.
Anders Haker utses till ekonomi- och finansdirektör.
•
Väsentliga händelser efter rapporttidens utgång:
Malmreserverna för guldgruvan i Pathavaara uppgår per den 1 januari 2010 till 678 000 ton med 2,79 gram
•
guld per ton.
Styrelsen beslutar att utge konvertibler (konvertibla skuldebrev) med företrädesrätt för Bolagets aktieägare till
•
ett sammanlagt nominellt belopp om 122 213 673 kronor. Konvertibelemissionen är till fullo garanterad.
15
Våra verksamheter
Guldproduktion i Pahtavaara
Lappland Goldminers förvärvade under våren 2008 guldgruvan Pahtavaara i finska Lappland. Gruvan förvärvades av Scan Mining Oy:s konkursbo och Lappland Goldminers övertog, i och med förvärvet, Scan Mining Oy:s samtliga tillgångar i Finland inklusive gru- va, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar. Produktionen i anrikningsverket inleddes under 2008 och produktionen i gruvan inleddes i april 2009.
Årsproduktionen under 2009 var något lägre än plan för helåret, men utbyten i anrikningsverket blev 87 procent jämfört med plan- erade 85 procent. Gruvproduktionen var i början av året relativt låg då gruvan tillreddes för kontinuerlig produktion. Vid tillredningen och förberedelsearbetena, vilka inleddes under fjärde kvartalet 2008, blandades rikare malm med låghaltig malm för att kunna förse anrikningsverket med tillräckliga volymer. När gruvbrytningen sedan startade i april 2009, har högre volymer och bättre genomsnittliga halter möjliggjorts.
Kärnborrning under jord har pågått sedan april 2008 för att öka malmreserver och mineraltillgångar. Enligt Bolagets bedömning är gruvans närområde underprospekterat och därför inleddes systematisk prospektering kring dagbrotten i juni 2009. Fyra tidigare delvis undersökta mål i dagbrottens närhet undersöktes genom diamantborrning under andra halvåret 2009. Totalt borrades 5 700 meter ovanjord. Största delen, 3 900 meter, av borrningen borrades i en mineralisering kallad Länsi (Väst) som ligger nordväst om och i anslutning till gamla dagbrotten.
Resultaten från ovan nämnda prospekteringskampanj håller på att bearbetas och resultaten är planerade att vara klara och presenteras under andra kvartalet 2010. Lappland Goldminers fokus avseende prospektering under 2010 är att avgränsa Länsi mineralisering mot djupet och nordväst genom fortsatt diamantborrning. Fortsatt prospektering är planerad inom inmutningarna som Bolaget har i anslutning till bearbetnings koncessionen för att öka befintliga malmreserver och mineraltillgångar. Per 31 december 2009 uppgick malmreserverna i Pahtavaara till 678 000 ton med 2,79 gram per ton. Vidare bedömer Bolaget att årsproduktion från Pahtavaaragru- van, enligt gällande gruvplan, under 2010 kommer att uppgå till över 800 kg guld.
Bedömning av mineraltillgångar och malmreserver (malmreserver ingår i mineraltillgångar i tabellen nedan)
Mineraltillgång i Pahtavaara 1 januari 2010
Kategori Ton Guld, gram/ton Guld, gram
Känd 490 194 3,46 1 696 068
Indikerad 248 161 3,19 791 301
Totalt 738 355 3,37 2 487 370
Varav
Malmreserv i Pahtavaara 1 januari 2010
Kategori Ton Guld, gram/ton Guld, gram
Bevisad 450 888 2,89 1 302 789
Sannolik 226 960 2,61 591 403
Totalt 677 848 2,79 1 894 192
Mineraltillgången och malmreserven är bedömda av oberoende konsulten Thomas Lindholm (GeoVista AB). Av SveMin och FinnMin registrerad som kvalificerad person QP. Åsa Corin, geolog hos Lappland Goldminers Oy, har medverkat vid bedömningen. Bedömnin- garna är utförda enligt SveMin:s och FinnMin:s riktlinjer som ansluter sig till det kanadensiska regelverket NI 43-101.
Borrkärneanalyserna är gjorda i 1,0 m sektioner och grade control-(kax) analyserna är gjorda i 1,8 m sektioner. Analyserna har slagits samman till 2 m kompositer. Beräkningen är gjord med Inverse Distance i kvadrat med 15, 30 respektive 50 m sökradie. Förhållandet mellan ellipsens största och minsta axel är 1:5. Blockstorlek är 5 (X) x 2 (Y) x 5 (Z) med sub-block med en faktor 4. En top-cut på 12 - 20 g/t Au har använts beroende på malmkroppen. En model cut-off är 2,5 g/t Au och wireframe-modellen är skapad från horisontella konstruktioner med 3 - 5 m vertikal avstånd beroende på malmkroppen. Genomsnittlig densitet som har använts i bedömningen är 2,90.
Analyserna är gjorda av det oberoende och ackrediterade (FINAS T025/M18/2010) laboratorium Labtium Oy. Analysmetoden på Au fram till juni 2007 är Fire Assay (Labtium kod 705A). Från juli 2007 har analysmetoden ändrats till cyanidlakning i PAL 1000 maskin (Labtium kod 236A-S). Vid beräkningen av malmreserven har mineraltillgångar som ligger i närheten av gruvans infrastruktur beak- tats. Vid omvandlingen från resurs till reserv har en malmförlust på 5 % och en gråbergsinblandning på 25 % utan guldinnehåll an- vänts, baserat på produktionserfarenhet.
Pahtavaaras geologi
Fyndigheten ligger i en bergartssekvens, som kallas Lapplands grönstensbälte, vilket främst består av komatitiska lavor, vulkanoklas- tiska sediment och mafiska metavulkaniter. Malmen ligger i kontaktzonen mellan en komatitisk lava och vulkanoklastiter. Guldmin- eraliseringarna är linsformade och uppträder i en östvästlig, nästan vertikal omvandlingszon. Bredden varierar från några meter till tio meter. Förhöjda halter av guld i de omvandlade bergarterna kan spåras upp till sex kilometer från gruvan. Guldet i Pahtavaara upp- träder nästan uteslutande som fritt guld mellan silikatmineral, karbonat och baryt men lokalt kan guldet även finnas som inneslutningar i magnetit. Guld kan med blotta ögat ses i grovkornig amfibolbergart tillsammans med kvartsbarytådror.
Fyndigheten i Ersmarksberget
Lappland Goldminers förvärvade i augusti 2008 anrikningsverket och gruvorna i Ersmarksberget och Svärtträsk från konkursboet efter Scan Mining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB. Även fyndigheten och kringliggande undersökningstillstånd inkluderades i förvärvet. Fyndigheten ligger utmed Guldlinjen i Lappland. Under fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet som är riktat mot djupet av den indikerade guldmineraliseringen. Åtta borrhål om totalt 3 500 meter planeras inom den befintliga gruvkoncessionen före utgången av det andra kvartalet 2010.
Bolagets målsättning är att signifikant öka mineraltillgången innan driften återupptas. Planen är att utvärdera en möjlig driftstart när borresultaten, provbytning med efterföljande metalluriska tester har analyserats och genomförts. Informationen som är nödvändig som beslutsunderlag bedöms vara tillgänglig under det tredje kvartalet 2010. Anrikningsverket vid gruvan är fullt utrustad för framtida produktion och underhålls för att möjliggöra framtida anrikning. Verket fungerar även för närvarande som vattenreningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla dagbrottet, som tidigare gick orenat ut i sjön Storjuktan.
Under 2009 utvanns guld ur en tidigare bruten mineralisering. Kvaliteten på mineraliseringen var ojämn med höga halter av zink, bly och grafit, vilket skapade problem i anrikningsprocessen. Totalt anrikades 92 000 ton med 1,5 gram guld per ton. Sammantaget utvanns 94 kg guld av vilket 45 kg såldes under 2009.
Bedömning av mineraltillgång
Mineraltillgång i Ersmarksberget 22 oktober 2009, Centrala
Klass Position (Z) Ton Guld, gram/ton Guld, kg Guld, tOz.
Känd 475-390 209 000 2,38 497 16
Indikerad 390-330 136 000 3,19 434 14
Total - 345 000 2,70 931 30
Antagen 330-275 46 000 3,38 155 5
Mineraltillgång i Ersmarksberget 22 oktober 2009, Södra 1
Klass Position (Z) Ton Guld, gram/ton Guld, kg Guld, tOz.
Känd 480-420 49 000 2,94 144 5
Indikerad 420-370 54 000 3,78 205 6
Total - 103 000 3,38 349 11
Bedömning av mineraltillgången i Centrala mineraliseringen baserar sig på analyser från diamant- och kaxborrhål borrade av den föregående ägaren av fyndigheten samt diamantborrhål från 1989-1992 borrade av NSG-Cogema. Bedömning av mineraltillgången i Södra 1-mineraliseringen baserar sig på analyser från diamant- och kaxborrhål borrade av föregående ägare och diamantborrhål bor- rade av NSG-Cogema under 1989-1992 samt diamantborrhål borrade av Lappland Goldminers under 2009.
Beräkningen är gjord med Inverse Distance i kvadrat med 25, 50 respektive 100 m sökradie. Förhållandet mellan ellipsens största och minsta axel är 5:1. Blockstorleken som använts är 5 (L) x 5 (B) x 10 m (H) med sub-block med en faktor 4. Analyserna har slagits sam- man till 2 meters kompositer och en top-cut på 8,00 g/t Au har använts. Cut-off för modellering har varit 0.5 g/t.
RC- och diamantborrhålen borrade av föregående ägare är analyserade med Fire Assay hos GTK laboratorium (nuvarande Labtium Oy). Analyskod för GTK analyser är 236A. NSG-Cogema diamantborrhålen är analyserade med Fire Assay hos SEPA-laboratoriet i Frankrike. Lappland Goldminers diamantborrhål är analyserade med Fire Assay hos ALS Chemex i Rumänien. Analyskod för ALS Chemex analyser är Au-OG44. Ett antal av de RC-borrhål som borrats av föregående ägare av fyndigheten har bedömts som osäkra och har av den anledningen inte använts vid bedömningen.
Följande har verifierats under bedömningsarbetet:
50 st sektioner NSG-Cogema borrhål har omanalyserats hos ALS Chemex i Rumänien från en kvartskärna motsvarande en halv kärna NSG-Cogema analys. ALS Chemex kod är AA-Au26. Koordinaterna för 11 st diamant- och RC-borrhål i Centrala området borrade av föregående ägare har mätts om. Koordinaterna för 14 st diamantborrhål i Centrala området borrade av NSG-Cogema har mätts om.
14 st densitetsbestämningar hos ALS Chemex i Piteå har gjorts på guldmineraliseringen från diamantborrhål borrade av Lappland Goldminers söder om Centrala mineraliseringen. ALS Chemex kod för densitetsbestämning är OA-GRA08. Den genomsnittliga den- sitet som använts i bedömningen är 2,67.
Mineraltillgången är bedömd av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och av SveMin och FAERI registrerad som kvalificerad person, QP, i samarbete med Risto Virkkunen, chefsgeolog hos Lappland Goldminers, och av SveMin och FAERI registre- rad som kvalificerad person, (QP). Bedömningen är utförd enligt SveMins och FAERI:s riktlinjer och ansluter sig till det kanadensiska regelverket NI 43-101.
17
Guldlinjen
- ett nytt betydande guldfält
Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit prospektering och utvärdering av guldpotentialen på ”Guldlinjen” i Västerbottens län.
”Guldlinjen” omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från Kaledonska fjällkedjan i nordvästra delen av Västerbottens län genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år. Guldmineraliseringarna uppträder i hu- vudsak tillsammans med arsenik- och magnetkis.
Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospek- tering, genomförd av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar påträffats, i exempelvis Svartliden, Ersmarksberget, Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnhobben, Sandviksträsk, Barsele och Tjålmträsk. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Det finns således belägg för att ett nytt betydande guldfält har påträffats i Västerbottens län vid sidan av det traditionella Skellefteåfältet.
Lappland Goldminers projekt på Guldlinjen
Fäboliden
Fäboliden ligger 40 km väster om Lycksele. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största i Fennoskandien, och en av de största i Europa. Bolaget planerar att etablera ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för att processa malmer från Guldlinjen. Bo- laget har en bearbetningskoncession för Fäboliden, och miljötillstånd för att påbörja gruvbrytning är beviljat av Miljööverdomstolen.
En tidigare genomförd Feasibility Study för projektet håller på att uppdateras.
Beviljat miljötillstånd
I september 2008 erhöll Lappland Goldminers ett godkännande från miljööverdomstolen att få anlägga en gruva med processverk och sandmagasin i Fäboliden. Tillståndet är varaktigt i 25 år.
Prospektering
Kärnborrning har framskridit i faser i Fäboliden sedan 1993, och fram till 2008 omfattar borrningen 323 kärnborrhål på sammanlagt 59 650 m, fördelat mellan dagbrott, underjordsläge, Norra och Södra Fäboliden och programmet för haltverifiering.
Mineraltillgångar och reserver
Malmreserven i Fäboliden baseras på kärnborrning på ett avstånd av 50x 50-60 m i 24 profiler med 250 kärnborrhål omfattande sam- manlagt 49 500 m och >14 000 guldanalyser och provbrytning av 1 000 ton, processförsök i pilot och labskala, inklusive detaljerade anrikningstest och en lönsamhetsstudie. Lönsamhetsstudien publicerades 25 april 2008. Lönsamhetsstudien omfattar gruva, anrikn- ingsverk och infrastruktur för att producera doré-tackor. Beräkningen av malmreserven har följt SveMins regler som ansluter till det kanadensiska regelverket NI 43-101 och omfattar alla aspekter, som är tillämpliga för svenska förhållanden.
Bedömning av mineraltillgångar och malmreserver (malmreserver ingår i mineraltillgångar i tabellen nedan)
Mineraltillgångar i Fäboliden 16 mars 2008
Massa Miljoner/ton
Halt Guld, gram/ton
Halt Silver gram/ton
Innehåll Guld, kg
Innehåll Silver, kg
Innehåll Guld, tOz
Innehåll Silver, tOz
Känd +250m av-
vägning 25,0 1,26 3,27 31 409 81 688 1 010 2 626
Indikerad +250m av-
vägning
1,4 0,97 1,95 1 398 2 798 45 90
Indikerad 250m -
-5m
30,5 1,23 3,69 37 376 112 604 1 202 3 620
Indikerad -5m -
-150m av- vägning
4,1 0,88 3,06 3 609 12 606 116 405
Totalt känd och indikerad 61,0 1,21 3,44 73 791 209 697 2 372 6 742
Antagen +250m av-
vägning
7,1 1,42 4,19 9 991 29 576 321 951
Antagen Liggvägg och
hängvägg
2,5 0,61 1,49 1 524 3 670 49 118
Totalt antagen 9,5 1,21 3,49 11 515 33 246 370 1 069
Varav
Malmreserv i Fäboliden 16 mars 2008
Kategori Miljoner/ton Guld, gram/ton Silver, gram/ton Guld, kg Guld, toz
Bevisad (dagbrott) 22,9 1,20 3,12 27 480 884
Sannolik (underjord) 30,5 1,07 3,29 32 635 1 049
Totalt 53,4 1,13 3,22 60 115 1 933
Bedömningen av mineraltillgångarna och malmreserven är baserad på 18 000 analyser från cirka 52 000 m kärnborrning. Analyserna är sammansatta till 2,5 m sektioner. För beräkningarna har använts en undre ”cut-off ” gräns på 0,4 g/t Au och en övre ”top-cut” gräns på 5,5 g/t Au på viktade medelvärden. Blockstorleken är 15x15x15 m (XxYxZ). Malmreserven och mineralresurserna är bedömda av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och av SveMin registrerad som kvalificerad person, (QP).
Uppdatering av lönsamhetsstudien
En genomgång av ovan nämnda lönsamhetsstudie genomfördes av två internationellt välkända konsultbolag under fjärde kvartalet 2009. De två konsultbolagen presenterade sina rapporter i mitten av december 2009. Ett av företagen, Golder Associates, valdes och fick i januari 2010 uppdraget att uppdatera och slutföra en definitiv lönsamhetsstudie. Arbetet förväntas att vara genomfört under tredje kvartalet 2010.
Den uppdaterade lönsamhetsstudien kommer innehålla en gruvplan och en utvärdering av finansiella parametrar som rör projektet.
Parallellt med uppdateringen utvärderar Lappland Goldminers finansieringsmöjligheter och optimal kapitalstruktur för att kunna inleda konstruktion när lönsamhetsstudien och finansieringen är på plats. De bevisade och sannolika malmreserverna för Fäboliden uppgår till 53,4 miljoner ton innehållande 1,13 gram guld per ton. De totala malmreserverna och mineraltillgångarna kommer att uppdateras under 2010 i samband med den pågående lönsamhetsstudien.
19
Stortjärnhobbens guldgruveprojekt och bearbetningskoncession
Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om byn Grundfors i Storu- mans kommun. Avståndet till Fäboliden är 65 km på befintliga vägar. Guldmineraliseringen i Stortjärnhobben upptäcktes i häll under blockletning 1988. Efter detta genomfördes kärnborrning från 1997 till 2006 i flera faser med totalt 52 borrhål på sam- manlagt 5 950 meter. Borrningen var delvis svår på grund av svårtillgänglig terräng och stränga miljökrav från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet. Det var även svårt att uttolka resultaten från prospekteringen. Borrningen har påvisat en 750 meter lång guld- mineraliserad zon med stundtals höga guldhalter. Synligt guld visar sig som små korn i breccierade vulkaniter med skarn, albit, karbonat och kvartsomvandling tillsammans med arsenikkis.
Processtester i laboratorium har genomförts på borrkärnor. Des- sa indikerar 90 % utvinning av guld. Den 12 februari 2007 erhöll Lappland Guldprospektering AB en bearbetningskoncession på 22 hektar för Stortjärnhobben. Planerna för Stortjärnhobben inkluderar fortsatt prospektering av den guldmineraliserade zonen från underjordspositioner med kärnborrning, för att bestämma guldets uppträdande och för att kunna göra bedömningar om mineraltillgångar och en malmreserv.
Knaften guldprospekteringsprojekt
Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele och cirka 50 km från det framtida processverket i Fäboliden, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän. Guldmineraliseringen ligger under avsevärda mängder grus och sand i Öråns dalgång, och har utvärderats genom kärnborrning från 1995 till 2001 av diverse prospekteringsföretag såsom Scanex/Barrick 1995-96 och North Atlantic Natural Resources under 2001. Efter Lap- pland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 bor- rhål genomförts om sammanlagt 1 385 m inklusive 2 RC-borrhål under perioden 2003-2005. Från 2006 till 2007 har ett nytt bor- rprogram genomförts med 6 borrhål på sammanlagt 1 112 meter.
Totalt med 2007 års program har 59 borrhål omfattande sam- manlagt 9 373 meter borrats i Knaften. Programmet under 2007 genomfördes utifrån en omtolkning av geofysiska data och en ny geologisk modell för guldmineraliseringen.
Efter slutförandet av den senaste borrningen kan nu model- len bekräftas. Guldmineraliseringen finns i en förkastningszon i kvartsdiorit med en nord-sydlig strykning och med en flack stupning mot öster. Guldmineralisering har påträffats dels med synligt guld, dels med guld tillsammans med arsenikkis. Med den senaste borrningen har det horisontella området för den po- tentiella guldmineraliseringen i fyra olika lägen avsevärt utökats och har bestämts till geofysiska IP-anomalier. Den potentiella guldzonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna som hittills påträffats i borrningen är 11 m med 3,17 g/t Au i borrhål 96009 och 9 meter med 1,14 g/t Au i borrhål 200601. Fortsatt borrning i Knaften planeras nu för att klargöra utbredningen och intensiteten på guldmineraliseringen inom ett 2 km långt och 500 meter brett område. Målet är att påvisa mineraltillgångar som kan brytas och transporteras till det planerade anrikningsverket i Fäboliden för att anrikas med en begränsad miljöpåverkan i Öråns dalgång.
Gubbträsk guld-, silver-, zink-, och blyprospekteringsprojekt
Gubbträsk ligger cirka 100 km nordväst om Lycksele i Storumans kommun och cirka 45 km från Ersmarksberget. Lappland Gold- miners har genomfört borrning på det nordligaste av befintliga undersökningstillstånd sedan 2004, med 253 hammarborrhål för geokemisk bottenmoränprovtagning och 422 hål för bergkax- provtagning. Under undersökningen har ett stort antal guldhaltig arsenikkis, zink-, bly-, och silveranomalier påträffats. Många av
dessa har identifierats genom kärnborrning. Fram till 2008 har 68 kärnborrhål borrats, omfattande sammanlagt 8 797 meter.
Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrningen övertvärat flera parallella zoner med zinkblysilvermineraliseringar i breccierad meta-gråvacka av Svärtträsktyp. Den bästa minerali- seringen finns i borrhål 200622 med 7 m med 3,2 % zink, 0,2 % bly och 5 g/t silver. Den bästa guldmineraliseringen finns i bor- rhål 200723 med 6 meter med 11,15 g/t Au. Under hösten 2007 upptäcktes ett nytt fynd med bly-silvermineralisering i granodiorit i block vid Lagbäcken, Gubbträsk tillstånd nr. 4. Genom geokemi och geofysik, uppföljt med kärnborrning, har moderklyften kun- nat påvisas i Lagbäcken. Vartefter nya mineraliseringar upptäcks i Gubbträsk kommer de att definieras genom kärnborrning. Kom- pletterande borrning kommer även att utföras för att uppgradera den antagna tillgången till påvisad i områden närmare ytan. Under 2007 genomfördes ett intensivt prospekteringsarbete i Gubbträsk för att säkerställa områdets mineralpotential. Antagen tillgång för guldmineraliseringen: 700 000 ton med 1,6 g/t Au och för bas- metallerna och silvermineraliseringen:2,1 miljoner ton med 11 g/t Ag, 1,2 % Zn och 1,1 % Pb.
Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt Undersökningstillstånden Tjålmträsk nr. 1-8 och Lillberget nr.
1, ligger syd, sydväst, öster och sydost om Sorsele. Flera målom- råden har avgränsats inom området med arsenikkismineraliserade block, som innehåller både höga och låga halter av guld. Ett av dessa block analyserades och resultaten visade 350 g guld per ton och vann första priset i Mineraljakten år 2000. Moderklyften för detta har ännu inte hittats. Geofysiska undersökningar genom- fördes i Tjålmträsk nr. 1 under hösten 2003, och följdes upp med bottenmorän- och bergkaxprovtagning i vitt spridda profiler i 2004. Ett område som upptäcktes tolkades som moderklyften för ett antal guldmineraliserade block. Systematisk prospektering med blockletning, kartering, geofysisk mätning och geokemisk provtagning och grävningar utfördes under 2005, 2006 och 2007 i Tjålmträsk-Krutträskområdet, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Nammestjärnoch Stridsmark.
Hammarborrning utfördes vid Stensundsberget under 2005 och kärnborrning i Tjålmträsk under vintern 2005. Arsenikkis med låga guldhalter har upptäckts under prospekteringen, samt även zink- bly-, och kopparmineraliseringar. Bottenmorän- och berg- kaxprovtagning genomfördes i Tjålmträsk-Krutträskområdet under vintern och senvintern 2007, vilken gav arsenikantimo- nanomalier i moränen och berggrunden. Uppföljning med kärn- borrning med 9 borrhål på sammanlagt 1 190 meter inom två områden resulterade i låga guldvärden i silicifierad meta-gråvacka och vulkaniter. Ytterligare tolkningar har avgränsat en antiklinal- struktur med guld-, arsenik- och antimonanomalier. I mitten av april 2008 påträffades synligt guld i borrhål 200803 av totalt 10 hål på sammanlagt 900 meter.
Sandviksträsk guldprospekteringsprojekt Sandviksträsk ligger cirka 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontaktzonen mellan två graniter av olika ålder och starkt skjuvna vulkaniter och metasediment. Bolaget har under- sökningstillstånd för Sandviksträsk och har under 2007 borrat 11 kärnborrhål på sammanlagt 1 491 meter. Borrning och provtag- ning av berggrunden påvisade en 400 meter lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visade att borrning från den norra stranden av Sandviksträsket kunde ge vidare infor- mation om den guldmineraliserade zonen, som delvis fortsätter under Sandviksträsket. Ett borrprogram utfördes under 2007 och kontaktzonen definierades.
Lappland Goldminers projekt i Haveriområdet
Haveri guld-, koppar-, och koboltprojekt
Lappland Goldminers förvärvade under 2007, av Northern Lion Gold Corporation, det finska guldprojektet Haveri i sydvästra Fin- land. Guldbrytning bedrevs i Haveri under åren 1942 till 1962 och projektet bedöms av Bolaget ha stor potential. Haveri ligger i Tam- merfors Skifferbälte i sydvästra Finland. Omfattande prospekteringsarbete har genomförts under de senaste åren av tidigare ägare av Haveriprojekt, inklusive 126 kärnborrhål på sammanlagt 30 000 m.
Mineraltillgången för Haveri guldfyndighet i Finland är 24,7 Mt med 0,89 g/t Au vid en cut-off på 0,5 g/t Au. Denna mineraltillgång grundar sig på en historisk diamantborrning och omfattar ”kända och indikerade mineraltillgångar”. Ett kontrollprogram har utförts av historiska analyser med kontrollprover och certifierade prov utav ett certifierat laboratorium. Kontrollprover har analyserats på ALS Chemex. Analys metod: FA-AAS, ALS-kod Au-AA26 och Aqua Regia ICP-AES, ALS-kod ME-ICP41.
Mineraltillgångar för Haveri guldfyndighet per 2008-07-01
1,0 g/ton Au cut-off 0,5 g/ton Au cut-off
M ton Halt Au g/
ton Kg Au Oz Au M ton Halt Au g/
ton Kg Au Oz Au
Känd 5,90 1,39 8 279 266 166 19,40 0,92 17 851 573 918
Indikerad 1,00 1,30 1 322 42 496 5,30 0,80 4 240 136 320
Totalt 6,90 1,37 9 600 308 663 24,70 0,89 22 091 710 238
Bolaget bedömer att man för närvarande saknar de resurser som krävs för att utveckla Haveriprojektet och har därför för avsikt att hitta alternativa lösningar. Ett eventuellt samarbete eller en försäljning kan bli aktuell.
21
Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner
Lappland Goldminers och dotterbolagen Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB samt Lappland Gold- miners Oy har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och Finland. I Sverige beviljas undersökningstill- stånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts. Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt, varför det finns skäl att genomföra under- sökningsarbeten snabbt för att kunna minska områdenas arealer och därmed kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. En förteckning över undersökningstillstånd och bearbetningskon- cessioner visas nedan.
Undersökningstillstånd
Undersökningstillstånden som presenteras nedan avser huvudsakligen guld, men i några fall även koppar och zink.
Antal Areal (ha)
Undersökningstillstånd Sverige per 2010-03-02 47 40 200
Beviljade undersökningstillstånd Finland per 2010-03-02 70 4 028
Totalt 117 44 228
Ansökta undersökningstillstånd Finland per 2010-03-02 4 321
Bearbetningskoncessioner i Sverige
Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld, zink och bly. I Sverige betalas en avgift som motsvarar två promille av värdet som utvinns ur varje ton malm som bryts på en koncession. Koncessioner som berörs av denna regel skall vara beviljade efter 1 maj 2005. Av Lappland Goldminers bearbetningskoncessioner berörs endast Stortjärnshobben K nr 1 av denna regel.
Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha)
Fäboliden K nr 1 * Lycksele 2029 1 122
Stortjärnhobben K nr 1** Storuman 2032 1 22
Ersmarksberget K nr 1*** Sorsele 2023 1 96
Ersmarksberget K nr 2*** Sorsele 2024 1 137
Ersmarksberget K nr 3*** Sorsele 2025 1 5
Svärtträsk K nr 1*** Storuman 2025 1 114
Totalt - - 6 496
* Ägs av Lappland Goldminers AB (publ).
** Ägs av Lappland Guldprospektering AB.
***Ägs av Lappland Goldminers Sorsele AB.
Bearbetningskoncessioner i Finland
Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld. Lappland Goldminers betalar årligen en avgift om €20 per hektar för nedan nämnda bearbetningskoncessioner.
Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha)
Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad 1 89
Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad 1 289
Totalt - - 2 378
*Ägs av Lappland Goldminers Oy.
