Årsredovisning 2006 för Diadrom Holding AB (publ) med koncern
Styrelsen och verkställande direktören för DIADROM HOLDING AB
DIADROM HOLDING AB DIADROM HOLDING AB DIADROM HOLDING AB
(556676 (556676 (556676
(556676----4857) 4857) 4857) 4857) får härmed avge
Årsredovisning och koncernredovisning
för räkenskapsåret 2006-01-01 – 2006-12-31
Undertecknad intygar härmed, dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, dels att resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställts på årsstämma den 20 mars 2007.
Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition i moderbolaget.
Göteborg den 20 mars 2007
Frederik Kämmerer Styrelseordförande
- 2006 -
Innehåll
VD har ordet ...3
Diadroms marknad...5
Tvåårsöversikt och nyckeltal... 10
Aktiekapital och ägarstruktur...11
Styrelse och ledande befattningshavare ... 12
Förvaltningsberättelse ... 14
Resultaträkning...17
Balansräkning ... 18
Bokslutskommentarer ...20
Noter ... 22
Revisionsberättelse ... 28
VD har ordet
År 2006 har varit ett framgångsrikt och händelserikt år för
Diadromkoncernen. Rörelsen har expanderat organiskt under stark lönsamhet. Nya kunder har tillkommit och bolagets strategiska position för våra huvudkunder har stärkts ytterligare.
I december 2006 bytte bolaget namn från Advanced Vehicle Systems AB till Diadrom Holding AB. Namnbytet återspeglar företagets utveckling under de senaste åren på flertalet betydelsefulla punkter:
- Vi arbetar med alla typer av avancerade produkter som styrs med datorteknologi och mjukvara, inte uteslutande med fordon.
- Vi arbetar med hela informationsloopen för avancerade produkter: Från produktutveckling och tillverkning till eftermarknad, hela vägen från produkten på marknaden till stödsystemen ”back office” och tillbaka till produktutveckling.
- Vi vill ytterligare tydliggöra hur vi kan hjälpa produkttillverkande företag att skapa strategisk affärsnytta med hjälp av att integrera avancerad teknologi i sina produkter och etablera ett kretsloppstänkande för den värdefulla information som i och med detta kan produceras på fältet.
Diadrom betyder en komplett pendelrörelse. Begreppet symboliserar vår helhetssyn och vår förmåga att alltid slutföra projekt inom satta ramar, att arbeta hela vägen från krav till driftsatt system.
Kärnan i Diadroms verksamhet är hög kvalitet. Vi levererar tjänster och lösningar av mycket hög kvalitet i syfte att skapa betydande affärsnytta för våra kunder. Det tillsammans med vår starka kompetens inom diagnostik och telematik − områden som får allt större industriell betydelse − gör att vi har lyckats stärka vår
marknadsposition under året. Detta har skett både i form av ökat förtroende av
existerade kunder men också i form av relationer med nya kunder. Marknadsmässigt
är bolaget betydligt starkare idag än för bara ett år sedan.
Diagnostik- och telematikområdena utvecklas starkt som en följd av en generell teknologitrend där allt fler avancerade produkter styrs i allt större utsträckning av inbyggd mjukvara. Den här trenden för med sig förbättrad konstruktion och
funktion, samt möjligheter till kostnadseffektivisering genom hela värdekedjan. Den springande punkten i den här utvecklingen är att egenskaper i avancerade produkter i allt större utsträckning styrs med mjukvara. Det i sin tur möjliggör inte bara en förbättrad produkt, utan också ett delvis nytt, mer effektivt, gränssnitt till den klassiska informationsloopen, som ska underhålla värdekedjan med kritisk
information. T.ex. istället för att göra användarundersökningar om hur en produkt används på fältet, kan man tanka ner information från produktens inbyggda datorer och därigenom utläsa hur produkten faktiskt används. Detta kan man göra för samtliga produkter i bruk, t.ex. när de är inne på service, och får på så vis en enorm informationsbank att nyttjas av produktutveckling, tillverkning och eftermarknad.
Det här leder t.ex. till att:
- man tidigt kan identifiera ifall vissa komponenter är felaktiga eller slits på ett otillbörligt sätt, agera proaktivt och sänka antalet garantiärenden
- man kan identifiera otillfredsställda användarbehov och leverera mjukvara som ”uppdaterar” funktionaliteten till att möta dessa ”nya” behov.
- man kan identifiera användarmönster och användarbehov som leder till nya produktidéer eller till tilläggstjänster så som utbildning.
Affärspotentialen i att systematiskt ta tillvara på produkt- och användarinformation i en integrerad process är enorm, och vi befinner oss fortfarande i en tidig fas av den här utvecklingen. Därtill ger den tekniska utvecklingen ökade förutsättningar för olika former av telematiklösningar, dvs. stödsystem som hjälper organisationer att öka effektiviteten i användningen av avancerade produkter.
Det är min bedömning att framtidsutsikterna för Diadrom är mycket goda. Det beror inte minst på den generella trend som jag belyst ovan, vilket gör att efterfrågan av högkvalitativ kunskap inom våra fokusområden kommer att vara fortsatt stark och dessutom öka i omfattning. En annan viktig anledning är att vi bara inom Sverige har ett flertal potentiella stora kunder, t.ex. tillverkande företag inom
verkstadsindustrin, där diagnostik ännu är en i mångt och mycket outnyttjad källa till produktivitetsförbättringar. Vi kommer att under 2007 att fortsätta att arbeta nära våra strategiska kunder, men också arbeta hårt för att skapa fler strategiska
relationer med nya kunder.
Göteborg 2007-02-15,
Fredrik Ljungberg
Diadroms marknad
Marknaden Marknaden Marknaden Marknaden
Diadroms affärsverksamhet är idag indelad i två huvudsakliga marknadsområden, diagnostik och telematik.
1. Diagnostikaffären berör huvudsakligen företag som tillverkar avancerade kapitalintensiva produkter med lång livslängd, t.ex. fordonstillverkare.
2. Telematikaffären berör huvudsakligen tjänsteleverantörer som utnyttjar sådana produkter för tjänsteproduktion, t.ex. transportföretag, men omfattar även privatkonsumenter i t.ex. bilbranschen.
Ungefär 70 % av bolagets omsättning härrör från diagnostikområdet och ca 30%
härrör från telematikområdet (vilket även omfattar några uppdrag inom utveckling av mobila system).
Diadrom arbetar idag i det närmaste uteslutande med svenska kunder. Dock är merparten av dessa multinationella, varför det inte är ovanligt att bolaget genomför internationella uppdrag, t.ex. i USA, Kina eller Frankrike.
Diagnostikmarknaden Diagnostikmarknaden Diagnostikmarknaden Diagnostikmarknaden
Funktionaliteten i kapitalintensiva produkter med lång livslängd, så som bilar, lastbilar och tåg, styrdes tidigare med analoga elektroniksystem. Sedan en i industriella sammanhang relativt kort tid tillbaka har det skett en stark utveckling mot att låta inbyggda datorsystem styra allt mer av dessa produkters funktioner.
Denna utveckling startade kring 1990 och tog ordentlig fart i slutet av 90-talet.
En viktig drivkraft bakom den här utvecklingen är två trender av strategisk betydelse för tillverkare av avancerade kapitalintensiva produkter, nämligen de ökade
behoven av standardisering och kundorientering. För att nå skalekonomi måste en tillverkare söka en så standardiserad produkt som möjligt. Det görs genom
framtagandet av en s.k. plattformsprodukt, eller ”hård produkt”. Paradoxalt nog måste man samtidigt, som ett sätt att möta den allt hårdare konkurrensen, adressera kundens unika önskemål allt tydligare. Det gör man genom att ladda
plattformsprodukten med egenskaper som går att kundstyra, den s.k. ”mjuka produkten”. Genom att i så stor utsträckning som möjligt låta mjukvara styra den mjuka produkten med hjälp av inbyggda datorer, kan man på ett effektivt sätt utveckla en totalprodukt med i det närmaste obegränsade möjligheter till kundanpassning.
Det här har lett till att kapitalintensiva produkter av idag har blivit mycket komplexa
med en stor mängd inbyggda datorer och system, och där varje enskild produkt kan
vara unik i många avseenden. För att hantera denna komplexitet krävs integrerade
informationssystem, som effektivt hanterar stora mängder information om
produkten genom dess förädling så väl som genom dess livslängd på marknaden.
Stommen i dessa livsnödvändiga informationssystem utgörs av olika
diagnostiksystem och informationsprocesser som spänner över hela värdekedjan.
Diadrom arbetar med diagnostik inom tre kundsegment: bilindustrin, fordonsindustrin och övrig industri. Bilindustrin har varit föregångare inom diagnostikområdet både tekniskt och affärsmässigt. Tekniskt sett har man varit ledande i utvecklingen av standarder, protokoll, osv. som i ett senare skede har anammats av andra industrier. Affärsmässigt har man bl.a. utvecklat koncept med inbyggda datorer som är uppdaterbara, vilket ger stora kostnadsbesparingar på eftermarknaden jämfört med styrenheter som inte kan ladda ny mjukvara. Många av de teknologier, standarder och processer som allt mer realiseras inom industrin i stort har sitt ursprung inom bilindustrin. Fordonsindustrin omfattar framför allt lastbilar, entreprenadmaskiner, specialfordon, olika former av tåg, samt
militärfordon. Med övrig industri avses de övriga delar av industrin som utvecklar och tillverkar högteknologiska produkter, t.ex. avancerad industri inom verkstad, energi, telekom, medicin- och bioteknologi.
Affärssegment Affärssegment Affärssegment Affärssegment
För tillverkare av kapitalintensiva produkter är diagnostik något som genomsyrar hela värdekedjan. På hög nivå kan man urskilja fyra
övergripande informations- och affärsprocesser som relaterar till diagnostik.
Låt oss gå igenom de processer som illustreras i modellen ovan:
1 System och processer för att utveckla och verifiera komplexa system. Många kapitalintensiva produkter är komplexa plattformsbaserade system. För att ta ett konkret exempel, inom fordonsindustrin går närmare 50 % av investeringen i en ny fordonsplattform till elektronik- och mjukvaruutveckling. Det beror på att inbyggda system styr en allt större del av produktens funktioner, vilket i sin tur dessutom kräver en mängd stödsystem. Ett viktigt affärssegment inom diagnostik är utveckling av verifieringsprocesser för produktens inbyggda, komplexa system.
2 System för effektiv laddning av uppdaterbara produkter i tillverkning. Värdet på att kunna ladda mjukvara i de inbyggda systemen under tillverkning är stort. Det
kommer av att mjukvara hela tiden utvecklas och förbättras och att man därför vill ladda den så sent som möjligt. Den allmänna uppfattningen är att ett medelstort, internationellt bilbolag sparar miljarder kronor årligen på att kunna ladda mjukvara dynamiskt jämfört med att ha inbyggda datorer som är förprogrammerade av
leverantörerna och inte kan laddas om (utan måste bytas).
Produkt-
utveckling Tillverkning Eftermarknad
Figur. Fyra gränsöverskridande system och processer
1 2 3
4
3 System och affärsupplägg för att minska kostnaden för underhåll och öka försäljningen av reservdelar och tillbehör. Eftermarknaden är en mycket viktig inkomstkälla för många produktbolag, bl.a. inom fordonsindustrin. Försäljningen av reservdelar, tillbehör och tjänster går ofta under samlingsnamnen ”soft offers” eller
”soft products”, och förväntas bli allt viktigare för många tillverkande bolag som en konsekvens av den allt hårdare globala konkurrensen. Den framtida betydelsen av
”soft offers” för t.ex. Volvokoncernen har påpekats av koncernchef Leif Johansson i olika sammanhang. En viktig komponent för att kunna erbjuda ”soft offers” är inbyggda och externa diagnostiksystem.
4 Gränsöverskridande processer och system för att utveckla helhetsaffären. Det finns ett stort behov av helhetstänkande inom diagnostikområdet, eftersom affären och teknikutvecklingen är tätt integrerad och därmed spänner över hela
affärskedjan. Exempelvis så felsöker man ofta produkterna på eftermarknaden med diagnostiksystem, som därmed blir grunden för reservdelsaffären som i många fall är en strategisk inkomstkälla. Dessutom läser man kontinuerligt ut användningsdata ur produkterna, vilket ligger till grund för proaktiv problemlösning då man
identifierar problem tidigt samt genererar information för framtida produktutveckling. För att kunna möjliggöra detta krävs återkoppling och integrering genom hela värdekedjan, vilket kräver system och processer.
Diagnostikområdets utveckling Diagnostikområdets utveckling Diagnostikområdets utveckling Diagnostikområdets utveckling
Diagnostikområdet är ett sammansatt systemområde, som angränsar till en mängd andra system och processer. Som en konsekvens av detta är det än så länge få
marknadsinstitut som enskilt bevakar diagnostikmarknaden så som vi beskriver den.
Det är därför svårt att uppskatta områdets generella storlek och tillväxt. Dock är det tydligt att området utvecklas i en snabb takt, och att diagnostik är av strategisk betydelse för tillverkande företag av avancerade datorstyrda produkter.
Ett sätt att fånga utvecklingen inom området är att titta på utvecklingen av antalet datorer i ett fordon. I en modern bil till exempel, finns det upp till 50-60 inbyggda datorer, eller styrenheter som de ibland kallas. För tio år sedan hade samma bil runt tio datorer, med betydligt enklare gränssnitt och elektronikarkitektur.
Diagnostikinnehållet har dock ökat mer än så eftersom de inbyggda datorerna och kommunikationen mellan dessa blivit allt mer sofistikerade, vilket gjort att
komplexiteten har accelererat i förhållande till antalet inbyggda datorer. Det har skapat ringar på vattnet i form av ökat behov av stödsystem och sofistikerade processer. Många gånger släpar utvecklingen av dessa system efter då de är mycket omfattande. Denna komplexitetsökning kommer med all sannolikhet att fortsätta som en följd av eftersläpningen och av att antalet inbyggda datorer kommer att fortsätta att öka även i framtiden. Man räknar t.ex. med en fördubbling av antalet inbyggda datorer de kommande fem åren (Källa: ”Flexray - Nätverk för styrsystem i bilar”, av Rainer Makowitz och Christopher Temple, i Elektroniktidningen 2006-12- 18). Att mjukvara och datorer är viktigt för utvecklingen av den här typen av
produkter illustreras också av att forskning pekar på att 90% av framtida
innovationerna inom fordonsteknologi kommer att härstamma från mjukvara (Källa:
IBM).
Det är därför ledningens samlade bedömning att diagnostikmarknaden växer med åtminstone 25 % per år, och att tillväxten är uthållig, bl.a. då andra sektorer utanför fordonsindustrin börjat anamma den här typen av systemtänkande och teknik.
Telematikmarknaden Telematikmarknaden Telematikmarknaden Telematikmarknaden
Telematikmarknaden har vuxit stadigt sedan mitten på 90-talet och beräknas globalt i år (2007) att uppgå till ca $5-7 miljarder (Källa: Future Markets for Telematic
Components, av Global Information Inc). Att det är så pass stor spridning på marknadsbedömningarna beror till stor del på att det inte finns någon entydig definition på telematik, och att olika definitioner ger olika marknadsbedömningar.
En snäv definition är att definiera telematik enligt nedan.
IT-system och tjänster; Telematik handlar om IT-system och -tjänster.
Kapitalintensiva ”fältprodukter”; Telematik syftar till att stödja
kapitalintensiva produkter i bruk ”ute på fältet”. Man kan dela in dessa produkter i rörliga produkter, t.ex. fordon, och fasta installationer, t.ex.
elmätare.
Användarorganisationer; Den primära målgruppen är användarorganisationer av den här typen av produkter.
Eftermarknad; Telematiksystem och -tjänster används primärt på
eftermarknaden, dvs. när den huvudsakliga produkten är såld och kunden eller användarorganisationen efterfrågar tilläggstjänster för att öka värdet på sin investering.
Diadroms arbete inom telematikmarknaden har hittills fokuserat på rörliga produkter, så som t.ex. lastbilar och tåg . Det är dock mer av en tillfällighet än ett medvetet val och fasta installationer bedöms som minst lika intressanta framöver.
Affärssegment Affärssegment Affärssegment Affärssegment
Det finns två primära målgrupper för telematiklösningar:
1. Tjänsteleverantörer, som med trådlösa IT-tjänster kan öka värdet på sitt erbjudande. I det här fallet kan en tjänsteleverantör även vara en tillverkare av kapitalintensiva produkter som erbjuder telematikbaserade tilläggstjänster för att förbättra erbjudandet/affären.
2. Användarorganisationer där telematiklösningar på olika sätt ökar den interna effektiviteten.
Exempel på telematiktjänster är övervakning av lastbilstransporter, t.ex. larm då ett fordon befinner sig utanför ett definierat område på kartan. Telematik används också av privatkonsumenter. Ett exempel är GMs telematiktjänst ”OnStar”, som bl.a.
kan larma när krockkudden löser ut i fordonet. Det blir allt vanligare att samma typ
av teknologi används för stationära kapitalintensiva produkter, t.ex. övervakning av
maskiner i processindustri. Behoven av konsulthjälp skiljer sig åt något mellan dessa
segment. En flottoperatör har exempelvis som huvudfokus att rationalisera den
interna effektiviteten, medan en tillverkare ser telematiktjänsten som en tjänst som ökar värdet på sin produkt.
Telematikmarknadens utveckling Telematikmarknadens utveckling Telematikmarknadens utveckling Telematikmarknadens utveckling
Telematikmarknaden förväntas växa kraftigt de närmaste 5 åren. En drivkraft bakom utvecklingen är att med den ökande mängden inbyggda system ökar möjligheterna till integration av värdeskapande telematiktjänster. En annan drivkraft som
aktualiserats de senaste åren är de stigande energikostnaderna, som lett till ett stort intres se från bl.a. transportnäringen av systemlösningar som ökar
tjänsteeffektiviteten och därmed sänker energikostnaderna (Källa: Berg Insight, Fleet Management and wireless M2M, Tobias Ryberg). Ett antal prognoser för den närmaste femårsperioden (2007-2011) pekar på att telematikmarknaden kan växa uppemot 300 % (Källa: Wireless Telematics & Machine to Machine- Entering the Growth Phase (2006-2011), Juniper Research).
Det finns olika typer av spelare på telematikmarknaden. De största aktörerna är idag fordonstillverkare som utvecklare egna telematiklösningar, t.ex. AB Volvo, Scania och GM. Det finns också tredjepartsleverantörer som utvecklar standardiserade systemkomponenter och plattformar för telematik, och saluför dessa mot i huvudsak transportföretag, t.ex. stora åkerier. Exempel på sådana leverantörer är svenska Wireless Car och amerikanska Teradyne. Ytterligare en kategori av aktörer är leverantörer av administrativa system med egenutvecklade telematikmoduler.
Exempel på sådana företag är svenska Hogia och tyska SAP.
Många telematiksystem utvecklas dock internt av stora användarorganisationer, eftersom behovet av anpassning och integration är så pass stort att egenutveckling blir det självklara alternativet. Även om standardiserade komponenter används som bas, finns det alltid ett betydande behov av anpassning och integration. Det leder till att behovet av kompetens inom domänen är stort och förväntas växa i paritet med telematikmarknadens utveckling.
Sverige i allmänhet, och Göteborg i synnerhet, beskrivs ofta som ett betydande center för telematikutveckling i Europa. Volvo Personvagnar har ”lead” på telematik inom PAG (Premier Automotive Group) och Saab inom GM (General Motors).
Det är ledningens bedömning att telematikmarknaden, så som den inledningsvis definieras, kommer att växa med minst 25 % per år under den närmaste
femårsperioden. Ledningen gör vidare bedömningen att behovet av teknisk- och affärsmässig kompetens inom området kommer att öka i samma omfattning, dvs.
25 %.
Tvåårsöversikt och nyckeltal
Tvåårsöversikt koncernen
(belopp i kkr om inget annat anges)
2006 2005
Balansräkningar
Anläggningstillgångar 551 522
Fordringar 7 516 4 977
Likvida medel 7 606 4 206
Eget kapital 10 380 5 107
Uppskjuten skatteskuld 0 315
Räntebärande skulder 0 0
Korta rörelseskulder 5 293 4 283
Balansomslutning 15 673 9 705
Resultaträkningar
Nettoomsättning 22 824 14 341*
Rörelseresultat 8 967 3 988*
Resultat efter finansnetto 9 102 4 143*
Betald skatt -2 554 -840*
Nettoresultat 6 548 2 983*
Ekonomiska nyckeltal
Justerat eget kapital 10 380 5 107
Soliditet (%) 66 53
Skuldsättningsgrad (%) 51 90
Sysselsatt kapital 10 380 5 422*
Vinstmarginal (%) 40 28*
Avkastning på eget kapital (%) 85 99*
Övriga nyckeltal
Antalet anställda vid årets slut 24 16
varav män 21 13
varav kvinnor 3 3
* Under 2005 bedrevs verksamheter som idag är avvecklade (ffa. handel med värdepapper). Uppgifter markerade med en asterix (*) har i syfte att ge en rättvisande bild av utvecklingen av den verksamhet bolaget bedriver idag exkluderat all ekonomisk aktivitet relaterad till avvecklade verksamheter.
Definitioner nyckeltal
Soliditet = (EK*100)/Balansomslutning
Skuldsättningsgrad = (Avsättningar + skulder + 28% av obeskattade reserver)/JEK Sysselsatt kapital = Balansomslutning – icke räntebärande krediter
Vinstmarginal = (Rörelseresultat + fin. Intäkter)/Nettomsättning Avkastning på E.K. = Resultat efter skatt/Genomsnittligt EK
Aktiekapital och ägarstruktur
Aktiekapitalet i Diadrom Holding AB uppgår idag till 910 205 kronor fördelat på 3 640 820 aktier. Samtliga aktier har lika rätt bolagets tillgångar och vinst, och berättigar till en röst vardera.
Akties kvotvärde uppgår till 0,25 kronor.
Bolaget är avstämningsbolag och dess aktier är anslutna till VPC, som för bolagets aktiebok.
Ägarstruktur Ägarstruktur Ägarstruktur Ägarstruktur Aktieägare
Aktieinnehav 31 december 2006
Andel av kapital och röster
Apprecia Habermas AB 2 261 560 62 %
Henrik Kristensen 354 620 9,7 %
Henrik Fagrell 304 320 8,4 %
Per Dahlberg 304 320 8,4 %
Dunross & Co AB 240 000 6,6 %
Övriga 176 000 4,8 %
Summa 3 640 820 100 %
Styrelse och ledande befattningshavare
Styrelse Styrelse Styrelse Styrelse
Frederik Kämmerer, styrelseordförande
Ålder: 38 år.
Aktieinnehav: 2 261 560 aktier genom bolag.
Andra styrelseuppdrag: styrelseordförande i Apprecia Habermas AB,
styrelseordförande i Apprecia Foucault AB, styrelseordförande i Stripp Chemicals AB, styrelseledamot i Nordiska Värdepappersregistret AB, styrelseledamot i Örgryte Fotboll AB.
Fredric Eliassson, styrelseledamot
Ålder: 38 år.
Aktieinnehav: 60 200 aktier.
Andra styrelseuppdrag: styrelseledamot i RT Labs AB.
Henrik Kristensen, styrelseledamot
Ålder: 39 år.
Aktieinnehav: 354 620 aktier.
Andra styrelseuppdrag: styrelseordförande i Nordiska Värdepappersregistret AB, styrelseledamot i Behave Consulting AB.
Fredrik Ljungberg, VD & styrelseledamot
Ålder: 36 år.
Aktieinnehav: 2 261 560 aktier genom bolag.
Andra styrelseuppdrag: styrelseledamot i Apprecia Habermas AB, styrelseledamot i Apprecia Foucault AB, styrelseledamot i Ljungberg Ledarskap AB.
Vilhelm Nyström, styrelseledamot
Ålder: 32 år.
Aktieinnehav: inget.
Andra styrelseuppdrag: inga.
Ledande befattningshavare Ledande befattningshavare Ledande befattningshavare Ledande befattningshavare
Eva Hansson, ekonomichef
Ålder: 36 år.
Aktieinnehav: 32 800 aktier.
Anders Dyhre, marknadschef
Ålder: 39 år.
Aktieinnehav: inget.
Henrik Fagrell, gruppchef
Ålder: 34 år.
Aktieinnehav: 304 320 aktier.
Karl Stenberg, gruppchef
Ålder: 35 år.
Aktieinnehav: 4 800 aktier.
Förvaltningsberättelse
Styrelse och verkställande direktören för Diadrom Holding AB (publ) får härmed Styrelse och verkställande direktören för Diadrom Holding AB (publ) får härmed Styrelse och verkställande direktören för Diadrom Holding AB (publ) får härmed Styrelse och verkställande direktören för Diadrom Holding AB (publ) får härmed avge verksamhetsberättelse för perioden 1 januari till 31 december 2006. Diadrom avge verksamhetsberättelse för perioden 1 januari till 31 december 2006. Diadrom avge verksamhetsberättelse för perioden 1 januari till 31 december 2006. Diadrom avge verksamhetsberättelse för perioden 1 januari till 31 december 2006. Diadrom Holding AB (publ) är moderbolag (100 %) till Diadrom Systems AB.
Holding AB (publ) är moderbolag (100 %) till Diadrom Systems AB.
Holding AB (publ) är moderbolag (100 %) till Diadrom Systems AB.
Holding AB (publ) är moderbolag (100 %) till Diadrom Systems AB.
Diadroms affärsidé och m Diadroms affärsidé och m Diadroms affärsidé och m
Diadroms affärsidé och målsättning ålsättning ålsättning ålsättning Diadroms affärsidé är följande:
- Vi levererar tjänster med exceptionellt hög kvalitet inom diagnostik- och telematikområdet baserat på en unik förståelse av den affärsmässiga- och tekniska utvecklingen inom dessa domäner.
- Genom vår expertis hjälper vi våra kunder att: (1) skapa nya affärer (2) sänka kostnader, samt (3) effektivisera sin utveckling.
Genom att bedriva specialistkonsultverksamhet med hög kvalitet, så har Diadrom lyckats ta marknadsandelar och skapa mycket goda relationer med sina kunder.
Diadroms långsiktiga målsättning är att växa snabbare än bolagets marknad, som ledningen bedömer växer med ca 25% per år. Med marknaden avses marknaden för diagnostik och telematiktjänster och -lösningar.
Diadroms verksamhet Diadroms verksamhet Diadroms verksamhet Diadroms verksamhet
Diadrom är i allt väsentligt ett tjänsteföretag, där fokus är leverans av kvalificerade konsulttjänster inom diagnostik och telematik (fokusområden). Det ska dock
tilläggas att bolaget har en stor mängd mjukvarukomponenter, utvecklade under ett flertal år av FoU-arbete, men dessa marknadsförs och säljs inte aktivt.
Leveransen av tjänster sker inom tekniknära områden, så som avancerad teknisk utveckling, men också inom affärsutveckling och ”management”. Just
kombinationen av teknisk- och affärsmässig kompetens inom våra fokusområden är en unikitet som gett Diadrom strategiska konkurrensfördelar.
Inom domänerna diagnostik och telematik erbjuder vi två huvudtyper av tjänster;
affärsutveckling och teknisk utveckling. Nedan följer en kort redogörelse av vår tjänsteportfölj inom respektive område.
Affärsutveckling:
- Utveckling av ”business case” och strategisk planering, t.ex. beslutsunderlag
för strategiska tekniska investeringar och planering av teknisk utveckling
- Förstudier och projektplanering, dvs. planering av projekt och R&D- satsningar.
- Teknisk och generell projektledning, t.ex. ledning av större teknikutvecklingsprojekt
- Kravställning på teknisk utvecklig, t.ex. krav för strategisk teknisk utveckling - Utvärdering av projekt och teknik
- Processutveckling Teknisk utveckling:
- Specifikation och design av enskilda och komplexa system, t.ex. inbyggda- och externa diagnostiksystem, mobila systems för fordonskommunikationer, etc.
- Avancerad mjukvarukonstruktion - Test och verifiering av mjukvara
- Metoder och system för professionell mjukvaruutveckling av komplexa system Diadrom har ett fåtal produkter som säljs under egna namn mot framförallt
konsumentmarknaden. Dessa är under avveckling, men säljs så länge det är ekonomiskt motiverbart. Produkterna har sitt ursprung i en inkubatorverksamhet som avvecklades under 2003.
Viktiga händelser Viktiga händelser Viktiga händelser Viktiga händelser
Under hösten 2006 har bolagets ledning och styrelse undersökt förutsättningarna för att marknadsnotera bolagets aktier. Slutsatsen blev att förutsättningarna anses som goda, och styrelsen har därefter beslutat om att ansöka om marknadsnotering på lämplig börslista, förutsatt att kostnaderna för detta anses som rimliga.
I december 2006 bytte bolaget namn från Advanced Vehicle Systems AB till
Diadrom Holding AB. Namnbytet återspeglar företagets utveckling under de senaste åren på flertalet betydelsefulla punkter (se vidare VD har ordet på sidan 3).
1 mars 2007 förvärvades samtliga aktier i Simcore AB, som samtidigt
namnändrades till Diadrom Simulation AB. Diadrom Simulation är en specialist på geometrisk simulering av industriella processer, och har 9 anställda.
Resultat och ställning Resultat och ställning Resultat och ställning Resultat och ställning
2006 års nettoomsättning uppgick till 22,8 miljoner kronor, och rensat för
omsättning relaterad till handel med värdepapper under 2005 är det en ökning med 8,5 miljoner kronor (59 %) mot 2005.
2006 år s rörelseresultat har utvecklats starkt och uppgick till 9,0 miljoner kronor, och rensat för vinst relaterad till handel med värdepapper under 2005 är det en förbättring med 5,0 miljoner kronor (125 %) mot 2005.
Verksamheten med handel med värdepapper avvecklades under 2005.
Förväntad framtida utveckling Förväntad framtida utveckling Förväntad framtida utveckling Förväntad framtida utveckling
Diadromkoncernen befinner sig i en expansionsfas, och bolaget väntar sig en fortsatt ökning av omsättning så väl som resultat för koncernen under 2007.
Övrigt Övrigt Övrigt Övrigt
Antalet anställda i Diadrom Holding AB (publ) var vid periodens utgång 0 personer.
Medelantalet anställda var under räkenskapsåret 0 personer.
Antalet anställda i koncernen var vid periodens utgång 24 personer, och medelantalet anställda var under räkenskapsåret 20 personer.
Styrelsens förslag till vinstdisposition Styrelsens förslag till vinstdisposition Styrelsens förslag till vinstdisposition Styrelsens förslag till vinstdisposition Moderbolaget
Moderbolaget Moderbolaget Moderbolaget
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat 124 758
Årets resultat 2 205 867
Erhållet koncernbidrag justerat för beräknad skatt 7 068 540
KrKr
KrKronoronoronoronor 9 399 1659 399 1659 399 1659 399 165 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att:
till aktieägarna utdelas 1 kronor per aktie, totalt 3 640 820
i ny räkning överförs: 5 758 345
Kronor Kronor Kronor
Kronor 9 399 1659 399 1659 399 1659 399 165
Utdelningen kommer att utbetalas senast den 1 april 2007 genom VPC.
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen
Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 70,2 procent och koncernens soliditet till 56,0 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande.
Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna
utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-
3 st (försiktighetsregeln).
Resultaträkning
(Belopp i kkr)
2006-01-01 –
2006-12-31 2005-02-17 –
2005-12-31 2006-01-01 –
2006-12-31 2005-02-17 – 2005-12-31 Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag
Nettoomsättning 1,2 22 824 63 577 319 50 578
Övriga rörelseintäkter 82 - - -
22 906 63 577 319 50 578
Rörelsens kostnader
Värdepapper - -47 904 - -47 904
Övriga externa kostnader 6 -2 395 -1 467 -59 -318
Personalkostnader 3,4,5 -11 373 -8 820 - -1 026
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 8 -171 -68 - -
Upplösning av negativ goodwill - 290 - -
Övriga rörelsekostnader - -1 - -1
Rörelseresultat 8 967 5 607 260 1 329
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag 9,10 - - 2 000 -19
Övriga ränteintäkter 140 223 27 187
Räntekostnader -5 -68 -1 -58
Resultat efter finansiella poster 9 102 5 762 2 286 1 439
Skatt på årets resultat 7 -2 554 -1 558 -80 -409
ÅRETS RESULTAT 6 548 4 204 2 206 1 030
Balansräkning
(Belopp i kkr)
TILLGÅNGAR 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31
Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag
Materiella anläggningstillgångar 8
Inventarier 551 522 - -
Summa materiella anläggningstillgångar 551 522 - -
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 9,10 - - 1 700 1 781
Summa finansiella anläggningstillgångar - - 1 700 1 781
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 7 361 4 816 - -
Fordringar hos koncernföretag - - 9 817 364
Övriga fordringar 5 19 4 19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 150 142 - -
Summa kortfristiga fordringar 7 516 4 977 9 821 383
Kassa och bank 12 7 606 4 206 1 615 1 045
SUMMA TILLGÅNGAR 15 673 9 705 13 136 3 209
Balansräkning (forts.)
(Belopp i kkr)
EGET KAPITAL OCH SKULDER 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31
Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag
Eget kapital 13
Bundet eget kapital
Aktiekapital (3 640 820 aktier med kvotvärde 0,25 kr) 910 182 910 182
Bundna reserver/Reservfond - 1 448 - 721
Summa bundet eget kapital 910 903
Fritt eget kapital
Fria reserver/Balanserat resultat 2 922 -727 124 376
Erhållet koncernbidrag justerat för beräknad skatt - - 7 069 -
Årets resultat 6 548 4 204 2 206 1 030
Summa fritt eget kapital 9 399 1 406
Summa eget kapital 10 380 5 107 10 309 2 309
Avsättningar
Uppskjuten skatteskuld 15 - 315 - -
Summa avsättningar - 315 - -
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 67 64 2 2
Aktuella skatteskulder 1 750 1 268 2 825 411
Övriga skulder 1 473 1 136 - 406
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 2 003 1 815 - 81
Summa kortfristiga skulder 5 293 4 283 2 827 900
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 15 673 9 705 13 136 3 209
Ställda säkerheter
Företagsinteckning för skulder till kreditinstitut 500 500 Inga Inga
Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga
Bokslutskommentarer
Allmänt Allmänt Allmänt Allmänt
Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år.
Koncernredovisning Koncernredovisning Koncernredovisning Koncernredovisning
Koncern redovisningen omfattar Diadrom Holding AB ("bolaget") med samtliga dotterföretag i Sverige och utlandet.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I
koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Internvinster och mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Intäktsredovisning Intäktsredovisning Intäktsredovisning Intäktsredovisning
Fakturerad försäljning omfattar försäljning av konsulttimmar. Intäkter redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans. Intäkter vid försäljning av värdepapper redovisas när bindande avtal om försäljning ingåtts.
Utländska valutor Utländska valutor Utländska valutor Utländska valutor
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. Förskott från kunder upptas till de kurser som rådde när respektive förskott erhölls, eftersom
återbetalningsskyldighet inte förutses inträffa.
Kursvinster (förluster) på rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas som övriga rörelseintäkter (rörelsekostnader).
Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar, bestående företrädelsevis av inventarier och administrativa datorer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar.
Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan
Avskrivningar enligt plan är baserade på tillgångars anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder. Ekonomiska livslängder för datorer är 3 år och för inventarier 5 år.
Forsknings Forsknings Forsknings
Forsknings---- och utvecklingskostnader och utvecklingskostnader och utvecklingskostnader och utvecklingskostnader
Kostnader för forskning och utveckling belastar rörelseresultatet löpande.
Fusioner Fusioner Fusioner Fusioner
Fusion redovisas enligt koncernvärdemetoden, vilket innebär att tillgångar och skulder övertas till värden som har sin grund i den förvärvsanalys som
upprättades vid det ursprungliga förvärvet av det överlåtande företaget.
Fusionsdifferensen förs direkt till eget kapital.
Det under år 2005 fusionerade bolaget AB Apprecia ingår såväl i moderbolagets
resultaträkning som i koncernresultaträkningen med hela räkenskapsåret. På
motsvarande sätt redovisas resultaträkningen för dotterbolaget Newmad
Technologies AB i koncernresultaträkningen.
Noter
(samtliga belopp i kkr om inget annat anges)
Not 1. Nettoomsättningens fördelning Not 1. Nettoomsättningens fördelning Not 1. Nettoomsättningens fördelning Not 1. Nettoomsättningens fördelning
Nettoomsättningen fördelar sig på geografiska marknader enligt följande:
2006 2005
Moderbolaget
Sverige 319 50 578
Övriga - -
Totalt i moderbolaget 319 50 578
Koncernen
Sverige 22 682 63 431
Norge 69 -
Europa 30 30
Övriga 43 116
KONCERNEN TOTALT 22 824 63 577
Av koncernens respektive moderbolagets omsättning avser 0 kkr (49 236 kkr) handel med värdepapper.
Not 2. Inköp och försäljning mellan koncernföretag Not 2. Inköp och försäljning mellan koncernföretag Not 2. Inköp och försäljning mellan koncernföretag Not 2. Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Av årets totala försäljning mätt i kronor avser 0 procent (2,65 procent) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som bolaget tillhör (Diadrom Holding AB med dotterföretag).
Not 3. Medelantalet anställda Not 3. Medelantalet anställda Not 3. Medelantalet anställda Not 3. Medelantalet anställda
MEDELANTALET ANSTÄLLDA 2006 2006 2005 2005
Antal Varav Antal Varav
anställda män anställda män
Moderbolaget
Sverige - - 2 1
Totalt i moderbolaget - - 2 1
Dotterföretag
Diadrom Systems AB 20 16 15 12
Totalt i dotterföretag 20 16 15 12
KONCERNEN TOTALT 20 16 17 13
Not 4. Upplysning om sjukfrånvaro Not 4. Upplysning om sjukfrånvaro Not 4. Upplysning om sjukfrånvaro Not 4. Upplysning om sjukfrånvaro
Upplysning om sjukfrånvaro i % av totala ordinarie arbetstimmar 2006 2005
Koncernen
Total sjukfrånvaro 1,38 0,66
Total sjukfrånvaro 1,38 0,66
Långtidssjukfrånvaro - -
Sjukfrånvaro för män 1,12 -
Sjukfrånvaro för kvinnor 0,26 -
Anställda 30 – 49 år 1,33 0,61
I enlighet med Årsredovisningslagen har uppgift ej lämnats för åldersgrupperna upp till 29 år samt från 50 år och uppåt p g a att antal individer med sjukfrånvaro understiger tre stycken.
Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2006 2006
Varav tantiem
2006 2005 2005
Varav tantiem
2005 Styrelse och
verkställande direktör
och därmed jämställd
ersättning Övriga anställda
Styrelse och verkställande direktör
och därmed jämställd
ersättning Övriga anställda Moderbolag
Sverige - - - 507 204 261
Totalt i moderbolaget - - - 507 204 261
Dotterföretag
Sverige 376 7 8 059 469 24 4 972
Totalt i dotterföretag 376 7 8 059 469 24 4 972
KONCERNEN TOTALT 376 7 8 059 976 228 5 233
2006
Löner och 2006 2006
Varav 2005
Löner och 2005 2005
Varav
andra Sociala pensions- andra Sociala pensions-
ersättningar kostnader Kostnader ersättningar kostnader Kostnader
Moderbolag - - - 768 224 12
Dotterföretag 8 435 2 690 23 5 441 1 752 6
KONCERNEN TOTALT 8 435 2 690 23 6 209 1 976 18
Not 6. Upplysning om revisorns arvode Not 6. Upplysning om revisorns arvode Not 6. Upplysning om revisorns arvode Not 6. Upplysning om revisorns arvode
Arvode och kostnadsersättning 2006 2005
Moderbolaget
PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdrag 10 5
Andra uppdrag 25 86
Totalt i moderbolaget 35 91
Dotterföretag
PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdrag 61 30
Andra uppdrag 11 -
Totalt i dotterföretag 72 30
KONCERNEN TOTALT 107 121
Not 7. Skatt på årets resultat Not 7. Skatt på årets resultat Not 7. Skatt på årets resultat Not 7. Skatt på årets resultat
2006 2006 2005 2005
Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag
Aktuell skatt 2 554 2 829 1 249 409
Uppskjuten skatt - -2 749 309 -
Summa 2 554 80 1 558 409
Not 8. Materiella anläggningstillgångar Not 8. Materiella anläggningstillgångar Not 8. Materiella anläggningstillgångar Not 8. Materiella anläggningstillgångar
2006 2006 2005 2005
Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag
Ingående anskaffningsvärden 608 - 128 -
Inköp 200 - 480 -
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 808 - 608 -
Ingående avskrivningar -86 - -18 -
Årets avskrivningar -171 - -68 -
Utgående ackumulerade avskrivningar -257 - -86 -
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE 551 - 522 -
BOKFÖRT VÄRDE 551 - 522 -
Not 9. Finansiell Not 9. Finansiell Not 9. Finansiell
Not 9. Finansiella anläggningstillgångar a anläggningstillgångar a anläggningstillgångar a anläggningstillgångar
2006 2005
Moderbolag Aktier och Aktier och
Andelar Andelar
Ingående anskaffningsvärden 1 781 -
Årets anskaffningsvärden genom fusion - 1 800
Upplöst genom likvidation -81 -
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 700 1 800
Ingående nedskrivningar - -
Årets nedskrivningar - -19
Utgående ackumulerade nedskrivningar - -19
Utgående bokfört värde 1 700 1 781
Not 10. Andelar i koncernföretag Not 10. Andelar i koncernföretag Not 10. Andelar i koncernföretag Not 10. Andelar i koncernföretag
INNEHAVETS OMFATTNING VÄRDE
Kapital- andel
Organisa- Antal (rösträtts- Bokfört
tionsnr. Säte andelar andel) % värde
2005
Init Software Engineering AS under
likvidation 982 743 842 Oslo 358 975 100 81
Diadrom Systems AB 556603-4426 Göteborg 500 000 100 1 700
Summa 1 781
2006
Diadrom Systems AB 556603-4426 Göteborg 500 000 100 1 700
Summa 1 700
Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2006 2006 2005 2005
Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag
Förutbetalda hyror 46 - 37 -
Övriga poster 104 - 105 -
Summa 150 - 142 -
Not 12. Kassa och bank Not 12. Kassa och bank Not 12. Kassa och bank Not 12. Kassa och bank
Koncernen innehar en outnyttjad checkkredit om 500 kkr ( 500 kkr)
Not 13. Förändring i eget kapital
Not 13. Förändring i eget kapital Not 13. Förändring i eget kapital Not 13. Förändring i eget kapital
KONCERN Aktie-
kapital Bundna
reserver Fria reserver Summa
Belopp vid årets ingång 182 1 448 3 477 5 107
Förskjutning mellan bundna och fria
reserver -720 720 -
Fondemission 728 -728 - -
Utdelning - - -1 275 -1 275
Årets resultat - - 6 548 6 548
BELOPP VID ÅRETS UTGÅNG 910 - 9 470 10 380
MODERBOLAG Aktie-
kapital Reservfond Fritt eget
kapital Summa
Belopp vid årets ingång 182 721 1 406 2 309
Fondemission 728 -721 -7 -
Utdelning - - -1 275 -1 275
Koncernbidrag - - 9 818 9 818
Skatt hänförlig till koncernbidrag - - -2 749 -2 749
Årets resultat - - 2 206 2 206
BELOPP VID ÅRETS UTGÅNG 910 - 9 399 10 309
Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2006 2006 2005 2005
Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag
Semesterlöneskuld 1 111 - 843 -
Sociala avgifter 757 - 491 -
Övriga poster 135 - 481 81
Summa 2 003 - 1 815 81
Not 15. Uppskjuten skatteskuld Not 15. Uppskjuten skatteskuld Not 15. Uppskjuten skatteskuld Not 15. Uppskjuten skatteskuld
2006 2006 2005 2005
Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag
Förändring av uppskjuten skatt på obeskattade reserver - - 315 -
Summa - - 315 -
***
Resultat- och balansräkning kommer föreläggas årsstämman den 20 mars 2007 för faststä llelse.
Göteborg den 5 mars 2007
Frederik Kämmerer Fredrik Ljungberg Henrik Kristensen Styrelseordförande Verkställande direktör
Fredric Eliasson Vilhelm Nyström
Vår revisionsberättelse har avgivits den PricewaterhouseCoopers AB
Claes Thimfors
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse Revisionsberättelse Revisionsberättelse Revisionsberättelse
Till årsstämman i
Diadrom Holding AB
Org nr 556676-4857
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning i Diadrom Holding AB för år 2006. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14-27. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 20 mars 2007 PricewaterhouseCoopers AB
Claes Thimfors
