1978-79

ARsREDOVISNING ^1978-79

JCANDINAVIAN AI.RUNEJ JYJTEAI

Scandinavian Airlines System (SAS) är nationellt flygbolag för Danmark, Norge och Sverige. SAS är ett konsortium, som ägs till 2/7 av Det Danske

Luftfartselskab A/S, Danmark, till2/7 av Det Norske Luftfartselskap A/S, Norge, och till3/7 av ABAerotransport, Sverige. Moderbolagen är aktiebolag, som ägs till 50 procent av privata intressen och till 50 procent av staten. SAS-gruppen utgörs av konsortiet SAS och dess dotterbolag.

MENBER Of

DUALITY IN AIR TRANSPORT

r.:·:'.

SCANDINAVIAN AIRLINES SYSrEM

ÅRSREDOVISNING 1978-79

Innehåll

Verksamheten

1

sammandrag Förvaltningsberätte lse

statistisk översikt 1969/ 70-1978/ 79 Resultaträkningar

Balansräkningar Bokslutskommentarer Finansieringsanalyser Revisionsberättelse Investeringar i flygmateriel Kartor över linjenätet Flygplansflottan Dotterbolag Associerade företag Styrelse

- - - Representantskap Direktion

3

4-12

13

14

15-16

17-21

22

23

23

24 -25

26

27 -30

30-31

32

32

32

Verksamheten i sammandrag

·-·- - ---- - -· --·"'--- - - - - - - - - - - - - - - -

1978/79 1977/78 rorJod ring l

- - -· - · - - -- ····- ---·-· ·---····--·- ·· ·--- --- -- - ... -· ··-- ·- · ···-·· --- ---····---·---·---··--- --- - - - - -- - ·

- - - - .

- - .., i

; SAS-konsortiet i

Offererade tonkm, totalt : Offererade ton km, i Ii nietrafik .. Betalda tonkm, i linjetrafik . . .·· · . . Totallastfaktor, i linjetrafik

Offererade platskm, i linjetrafik

· Betalda passagerarkm, i linjetrafik Kabmfaktor, i linjetrafik

Antal befordrade passagerare, totalt Betalda frakttonkm, i linjetrafik Trafikintäkter

Rörelseintäkter, totalt Avskrivningar Överskott före skatt,

·· som betalas av moderbolagen Genomsnittligt antal anstalida

SAS-gruppen Rörelseintäkter, totalt

· Avskrivningar

{ m:t;.l

(milj.}

(milj. J

(% }

{milj.) (milj.) (% ) (000) (milj.) (MSKR) (MSKR) (MSKR) (MSKR)

(MSKR) (MSKR)

2 528.3 2 483.5 1 435.1 57.8 18 216 10 908 59.9 8 669 425.2 5 364.9 6 209.0 317.0

109.2 16 755

8 065.7 359.5 Konsoliderat öve rskott for e bokslutsdispositioner

och skatt (MSKR) 147.6

Genomsnittligt antal anställda

Terminologi

Offererade tonidiometer Den kapacitet, som disponeras for transport av passagerare, frakt och post mätt i ton, multiplicerad med antalet flugna kilometer*).

Beblda tonkilometer

Total s.ild transportkapacitet matt i ton, multiplicerad med antalet flugna kilome ter•).

23 758

Total wtfaktor

Utnyttjningsgraden, uttryckt i procent av den totala transportkapaciteten.

Offererade platskilometer

Totala antalet disponibla passagerar- platser, multiplicerat med

antalet flugna kilometer•).

•) Ant.tlet flugna kilometer beraknas enligt lAT A: s tabell over storcirkelavstånden.

2515 .7 2 453 .7 1367.3 55.7 17 654 9 959 56.4 7 886 439.5 4 770.1 5 562.1 312.8

94.1 16 010

7 049.7 346.9

126.7 21874

+ 1

~1

1- 1%

+:i%

+ 2.1 enhetf' • r +3%

+10%

+ 3.5 enheter +10 % - 3 % +12%

+11%

+14%

Beulda p<l&sagerarkilometer

Totala antalet befordrade passagerare, multiplicerat med antalet flugna kilometer*).

Kabinfaktor

Utnyttjningsgraden, uttryckt i procent av antalet disponibla passagerarplatser.

Betalda frakttonkilometer

Befordrad betald frakt mätt i ton,

multiplicerad med antalet flugna

kilometer•).

Förvaltningsberättelse

Allmän översikt

SAS-gruppen redovisade ett samlat överskott på 147,6 miljoner svenska kronor (MSKR) före bokslutsdisposi- tioner och inkomstskatt för det rä- kenskapsår som avslutades den 30 september 1979 (126,7 MSKR före- gående år).

SAS-konsortiets överskott blev 109,2 (94,1) MSKR före bokslutsdis- positioner och inkomstskatt. l kon- sortiets räkenskaper görs ej avsätt- ning för bolagsskatter i Danmark, Norge och Sverige. Dessa skatter er- läggs av de tre moderbolagen i re- spektive land.

styrelsen hemställer till represen- tantskapet att 98,0 MSKR av konsor- tiets överskott på 109,2 MSKR för 1978/79 överförs till moderbola- gen och att återstoden, 11,2 MSKR, läggs till konsortiets eget kapital.

SAS-gruppen hade 98,2 (100,0) MSKR i överskott på den löpande verksamheten. Försäljningen av ma- teriel och andra tillgångar samt net- tot av extraordinära poster svarade för 49,4 (26,7) MSKR.

SAS-gruppens totala rörelseintäk- ter uppgick till 8 066 (7 050) MSKR.

De totala rörelsekostnaderna, exklu- sive avskrivningar, utgjorde 7 551 (6 437) MSKR. Avskrivningar gjordes med 360 (347) MSKR, varav 317 (313) MSKR för konsortiet.

SAS' produktion uppvisade en måttlig ökning på en procent, me-

dan trafiken ökade med fem pro- cent. Till följd härav steg den totala lastfaktorn med 2,1 enheter till 57,8 procent. Kabinfaktorn blev 59,9 pro- cent, 3,5 procentenhete r högre än förra året.

1978/ 79 var d et sjuttonde året i följd som SAS' verksamhet gickmed vinst, men överskottet är fortfarande inte tillräckligt för att tillfredsställa anspråken på konsoli dering och skä- lig avkastning på kapital et.

Rörelseöverskottet för konsortiet gick ned på grund av en rad svårig- hete r som int räffade under året.

Detta kompenserades dock av en

1 /-

förbättring för de finansiella pos~ _J tema och genom ökad försäljning av materiel.

l tillägg till det fortsatta inflations- trycket drabbades SAS och övriga(~

flygbolag av en ny bränslekris 1979 ... _.

med brant stigande bränslepriser ef- te r en relativ stabilitet sedan 1974.

Bränslebrist börjar'också bli ett pro- ble m i de n del områden.

Den luftfartspolitiska utveck- lingen under året har verkat häm- mande på effektivitete n i det inter- nationella samarbetet när det gäller att fastställa priser för passagerare och frakt. Efter att ha gått in för de-

reglering (deregulation) i hemlandet

övergick de amerikan*a myndighe-

terna till att ifrågasätta prisbildnings-

principerna inom hela luftfartsin-

SAS' Airbus, som tar 242 passagerare, blir klar far trafik på linjer med stor turt:Hhet i Europa i barjan av 1980.

dustrin. Deras främsta måltavla var konferensmaskineriet och

organisa~

tionen inom lA T A, som utgör en hörnsten i det internationella

luft~

fartssamarbetet. l nitiativ till fri pris- sättning togs även inom EG.

Den betydande ökningen av SAS' kabinfaktor under året är en följd av de nya prisprogram som införts för att stimulera flygtrafiken och att för- bättra utnyttjandet av existerande kapacitet genom differentiering av priser och tjänster. SAS' minipriser har attraherat nya

passagerarkatego~

rier och lett till resultatförbättring

>genom ökad intäkt per flygning.

Man bör dock komma ihåg att

mi~

nipriser som sådana inte ger full kostnadstäckning, men att de är

mo~

. tiverade - på marginell basis -

efter~

· ;om de ger intäkt för kapacitet som annars skulle förbli osåld.

Servicen för fullt betalande eko- nomiklass-passagerare har höjts ge- nom att Business Class introducerats från den 1 november 1979 på ett an- tal interkontinentala linjer som trafi- keras med wide-body-flygplan ..

Fraktservicen har likaså förbätt- rats. Arrangemang med express- sändningar har introducerats. Många fraktpriser har sänkts på Nordatlant- och Fjärran Östern-linjerna. Liksom minipris-programmet för passage- rarna, stimulerar differentieringen av fraktpriserna trafiken på lågtrafik-

tid och ger kunderna ett större antal servicealternativ.

Ett omfattande moderniserings- program, innebärande stora investe- ringar, igångsattes under året vid K0benhavns luftgodsstation A/5, som är centralpunkten i SAS' frakt- trafiknät och den till storleken femte flygfraktterminalen i Europa.

SAS fortsatte också sitt moderni- seringsprogram för flygplansflottan, vilket är inriktat på anskaffning av större och mer bränslesnåla jetflyg- plan. En 747 Combi levererades un- der året och ytterligare två 747:or beställdes. Beställningen av A300 Airbus, som skall användas på korta och medellånga linjer med stor tur- täthet, fördubblades -till fyra plan.

Vad som är att vänta är ett kärvt klimat med nya bränsleprishöjningar och bränslebrist, fortsatt allmän in- flation och växande svårigheter att

uppnå flygpriser, som ger tillräcklig kompensation för de stigande kost- naderna.

Flygbolagen står sålunda inför en rad nya utmaningar och ändrade för- utsättningar för verksamheten. För- utom att kontinuerligt modernisera världens flygtransportsystem måste de anpassa mycket av sin policy och sina procedurer till nya realiteter, bl a när det gäller linjesträckning, ut- nyttjandenormer, samarbete sins- emellan och anskaffning av flygplan.

Flottan

SAS-gruppen hade den 30 septem- ber 1979 en flotta bestående av 81 flygplan.

Under året tog SAS emot sin andra Boeing 747 Combi. Den levererades i februari 1979 och sattes in på lin- jerna till Chicago, Seattle och los Angeles för att öka passagerar- och fraktkapaciteten. SAS fick också sina fyra sista DC-9-41 levererade. Med dessa nyförvärv uppgår SAS' DC-9-flotta till 60 plan, den största utanför USA.

SAS tillkännagav en beställning av ytterligare två 747 under året. Den ena, en 747 Combi, skall levereras i december 1980. Den andra, en 747 i ren passagerarversion, levereras i slutet av 1981. SAS tog också option på ytterligare fem 747. Beställningen är ett led i SAS' ständigt pågående program för modernisering av flyg- plansflottan. Två äldre wide-body- jetplan skall säljas när de nya 7 47:orna erhållits.

7 47 Combi är ett jetflygplan, som genom sin flexibilitet är särskilt väl lämpat för SAS' interkontinentala linjer vilka kännetecknas av stora sä- songmässiga variationer i passagerar- och frakttrafik. Under vintersä- songen tar Combin 209 passagerare och över 50 ton frakt. Inredd för sommartrafik tar Combin 279 passa- gerare och drygt 30 ton frakt.

SAS har beställt sin tredje och

En 747 över Grönland

på SAS Polarlinje som fyllde 25 ar i november 1979.

fjärde Airbus vilka vardera kostar omkring 30 milj dollar. De skallleve- reras i november 1980 resp. mars 1981. Optioner innehas på ytterli- gare åtta Airbus. SAS' bränslesnåla Airbus-version har konstruerats med speciell hänsyn till SAS' operatio-

nella krav och är den första med Pratt & Whitney-motorer.

Efter ett omfattande test- och cer- tifieringsprogram skall SAS' båda första Airbus som tar 242 passage- rare, levereras i början av 1980 och introduceras på reguljära inter- skandinaviska och europeiska linjer i februari 1980.

SAS sålde sina två DC-B-fraktflyg-

Flygplanstyp Boeing 747

Douglas DC-10-30 Airbus A300B2 Douglas DC-8-63 Douglas DC-8-62 Boeing 727-100 Douglas DC-9-41 Douglas DC-9-33AF Douglas DC-9-21

Levererat 30 sept. 1979

81

') Varav 2 i kombinerad passagerar/fraktversion

") Kombinerad passagerar/fraktversion

3)

Varav 1 i kombinerad version (CF)

plan, eftersom efterfrågan på inter- kontinental frakt kunde tillgodoses på ett mer lönsamt sätt genom att utnyttja den stora fraktkapaciteten hos SAS' wide-body-flotta.

Linjenätet

SAS trafikerade under året 102 stä- der i 50 länder.

En 747-förbindelse mellan Stock- holm, Oslo och New York invigdes i november 1979 .. En tredje veckotur infördes till Singapore, och en andra veckotur introducerades t ill Buenos Aires och Jeddah.

l

Europa öppnade SAS sin första (c

₁

internationella linje från Västdan- ''--'·

Beställt för leverans under 1979/ 80 1980/ 81 1981/ 82

1

2 2

2 3 1

4)

TillhörTransair Sweden AB, ett helägt dotterbolag, och uthyrda till Seanair

,-:,

{

'

En Pratt

&

Whitney }T9D-70A motor, som används på 747 Combi, under t':lversyn på verkstadsbasen Linta.

mark. Linjen förbinder Aarhus med London-Gatwick. Dessutom flyttade SAS en daglig Köpenhamn-Lon- don-förbindelse från Heathrow till Gatwick i överensstämmelse med ett nytt luftfartsavtal mellan Storbritan- nien och Skandinavien.

SAS ökade trafiken på Bryssel och introducerade non-stop-trafik från Amsterdam till Stockholm. Göte- borg fick två nya, dagliga non-stop- linjer, en till Zurich och en till Frank- furt. Trafiken på Dublin återupptogs.

l Skandinavien hade SAS för första gången året-runt-trafik till Island

·- pch på flygplatsen Narssarssuaq på Sydgrönland. SAS öppnade en ny in- ternordisk linje som länkar samman städer i de nordligaste delarna av Nor ge, Sverige och Finland. Linjen går från Tromsö i Norge till Kiruna och Luleå i Sverige samt vidare över Bottenviken till ~leåborg i Finland.

Den sistnämnda delen av linjen trafi- keras i samarbete med det nationella finländska flygbolaget.

l planeringen för vintersäsongen 1979/80 ingick introduktion av DC- 10 på sydamerika-linjen som trafike- ras två gånger i veckan. Det innebär wide-body-trafik för första gången mellan Skandinavien och de syd- amerikanska städerna Rio de Janeiro, Sao Paulo, Montevideo och Buenos Aires.

SAS introducerade också för första gången vintertid non-stop-

trafik, med 747 Combi, på Polarlin- jen mellan Köpenhamn och Los Angeles.

SAS uppmärksammade i novem- ber 1979 25-årsdagen av Polarlinje- trafiken på Los Angeles. Linjen som utvecklades och öppnades av SAS blev en viktig milstolpe i den kom- mersiella luftfartens historia. Hittills har omkring 1,5 milj passagerare och 53 000 ton frakt och post befordrats på SAS' Polarlinje till amerikanska västkusten. Hälften av denna trafik har utförts under de senaste fem åren.

Senast i februari 1980 skall SAS' Airbus vara i trafik inom europeiska linjeområden. Det för medeldistan- ser avsedda wide-cabin-planet skall till en början trafikera linjen mellan Köpenhamn och London, som har stor turtäthet, samt utföra morgon- och kvällstrafik mellan Köpenhamn och Stockholm såväl som Oslo. Se- nast i april 1980 avses Airbus sättas i trafik på Paris och Madrid.

Produktion och trafik Som framgår av tabellen på sid 8 gick den interkontinentala produktionen ned med nästan tre procent. Sådana faktorer som förändringar i flottans sammansättning och bränslebrist bi- drog till nedgången, men den pri- mära orsaken var det temporära flyg- förbudet för DC-10:an.

Bortfallet av DC-10-produktion

kompenserades delvis genom ett ökat utnyttjande av 747- och DC-B-flygplanen.

Den betydande ökningen av pro- duktions siffran för Europa-Mellersta Östern beror främst på en 33-pro- centig kapacitetsexpansion på Mel- lersta Östern-linjerna. Den resulte- rade i en 29-procentig ökning av Mellersta Östern-trafiken.

Trafikökningen i Europa berodde delvis på att minipris-programmen utsträcktes till en rad destinationer.

Den kraftiga ökningen av inrikestra- fiken återspeglar också det gynn- samma gensvaret på lågpris-pro- grammen.

De högsta lastfaktorerna för året redovisades på följande linjer: Fjär- ran Östern, 64,9 procent, Nordame- rika, 63,6 procent, och Sydamerika, 62,8 procent.

Passagerartrafik

SAS befordrade 8 669 000 passage- rare under räkenskapsåret. Detta är en ökning med 783 000 eller 10 pro- cent - lika stor som tillväxten för sålda passagerarkilometer totalt.

Kabinfaktorn för hela linjenätet blev 59,9 proc e nt - en förbättring med 3,5 enheter, och den största ökningen på ett decennium.

De högsta interkontinentala ka-

binfaktorerna regi strerades på

Transsibirien-Expressen, 71,4 pro-

cent, New York-linjerna, 70,1 pro-

•

cent, och Nordamerika-linjerna till- sammans, 65,6 procent. Den höga kabinfaktorn på Nordamerika beror huvudsakligen på utvidgningen av minipris-program men.

l Europa noterades den högsta ka- binfaktorn på storbritannien-lin- jerna, 65,7 procent, vilket delvis till - skrivs minipriserna.

Minipris- och andra fågprispro- gram, avsedda att stimulera resandet under lågtrafiktid, bidrog också i hög grad till den kraftiga ökningen av passagerartrafike n på inrikeslinjerna.

Frakt~ och posttrafik

SAS' frakttrafik gick ned med tre procent. Detta bör ses i relation till kapacitetsläget under året och den ovanligt höga tillväxttakten på 18 procent för räkenskapsåret 1977/ 78 då introduktionen av 7 47 Combi och DC-10-trafikens expansion ledde till

K0benhavns Luftgodsstation, den femte största flygfraktterminalen i Europa, har genomgått

en omfattande modernisering.

ökad frakttrafik. Åtskillig trafik för- des också över till flygbolagen till följd av hamnstrejken på ameri- kanska östkusten i slutet av 1977.

För tvåårsperioden hålle r SAS' frakt- trafikökning jämna steg med utveck- lingen inom industrin i dess helhet.

Frakttrafiken på inrikeslinjerna steg med 15 proce nt, och med hela 26 procent på de danska linjerna. En ovanligt sträng vinter som försvårade inrikestrafiken till lands och till sjöss bidrog till ökningen.

SAS' posttrafik följde tre nden för frakttrafiken och gick ned med fyra procent under året.

,.-

Luftfartspolitisk utveckling '~ ·

De viktigaste händelserna på det luftfartspolitiska området hade nära anknytning till USA:s strävan att de-.... : reglera (deregulate) den internatio-<,,/

nella reguljära luftfarten.

linjetrafik Offererade tonkm. Betalda ton km. Last-

FöregAende års tal inom parentes Milj. Utfall Andel Milj. Utfall Andel faktor

'lo 'lo 'lo 'lo %

Interkontinentala linjer 1 461 -2.7 58.8 917 + 1.9 63.9 62.8

(1 502) (899) (59.9)

Europeiska, Mellersta Östern 753 +6.2 30.3 360 + 9.7 25.1 47.9

och interskandinaviska linjer (696) (329) (47.2)

Inrikeslinjer 270 +5.4 10.9 158 +13.5 11.0 58.5

(256) (139) (54.3)

Hela linjenätet 2 484 +1.2 100.0 1 435 + 5.0 100.0 57.8

(2 454) (1 367) (55.7)

.\

\

SAS' biljettkontor håller på att moderniseras.

Aalborg var fi5rst med den nya dekoren.

(

\

Denna utveckling resulterade i så- Interkontinental trafik

väl unilaterala som bilaterala aktio-

Passagerare Frakt Post Last- Kabin-

ner för behandling av pris- och tra-

Linjetrafik (i milj.) Pass- Utfall Ton- Utfall Ton- Utfall faktor faktor

Föregående Ars tal inom paren te~ km % km % km % % %

fikfrågor samt nedtoning av lA T A:s

3 741 + 7 - 3

roll som samordnare av tarifferna.

Nordatlanten 251.6 11.5 -13 63.6 65.6

Den nya amerikanska luftfartspoli-

(3 494) (259.9) (13.2) (61.6) (60.9)

tiken är delvis baserad på inrikespo-

^{Övriga 2 162 + 9 101.9 -10 11.9 - 6 61.3 57.9}

litiska hänsynstaganden. Målet är bl a

interkontintentala linjer (1 981) (113.3) (13.0) (56.9) (52.6)

att eliminera regleringar när det gäl-

^{Total 5 903 + 8 353.7 - 5 23.4 -11 62.8 62.6}

ler flygpriser, charterverksam het,

interkontinental trafik (5 475) (373.2) (26.2) (59.9) (57.7)

tillträde till nya marknader och kapa-

citet. Europeisk (inkl. Mellersta Östern) och interskandinavisk trafik

USA har efterhand tillämpat

Passagerare Frakt Post Last- Kabin-

denna p6litik också i sina internatio-

Linjetrafik (i milj.) Pass- Utfall Ton- Utfall Ton- Utfall faktor faktor

nella relationer och slutit bilaterala

Föreg1ende års tal inom parentes km % km % km % % 'lo

_. avtal med omkring ett dussin länder,

Mellersta Östern 404 +26 7.9 +50 1.6 + 1 45.6 48.8

' .land dem tre i Europa. Konsekven-

^{(320) (5.3) (1.6) (47.0) (50.7)}

!

serna härav, bl a de svårigheter som

Europeiska linjer 2 034 +12 41.3 + 5 7.3 + s 49.3 55.5

uppstått genom frånvaron av avtal

^{(1 822) (39.3) (6.9) (47.9) (53.5)}

om flygpriser, har fått allvarliga åter-

Interskandinaviska linjer 913 + 3 13.5 - 4 2.9

+

3 45.9 53.6

verkningar också för SAS.

^{(889) (14.1) (2.8) (46.0) (53.1)}

.. År 1978 vidtog amerikanska CAB

_Total

en speciell åtgärd - en "show cause

Europeisk, Mellersta Östern 3 351 +11 62.8 + ? 11.8 + 4 47.9 54.1

order" - mot lAT A. Förhandlingar

och interskandinavisk trafik (3 031) (58.7) (11.3) (47.2) (53.1)

härom pågick till slutet av 1979. CAB

Inrikestrafik gjorde till en början gällande att

lAT A:s trafikkonferens-resolutioner

Passagerare Frakt Post Last- Kabin-

Linjetrafik (i mi l j.) Pass- Utfall Ton- Utfall Ton- Utfall faktor faktor

inte längre låg i den amerikanska all-

^För~ende års tal inom parentes km % km % km % 'lo %

mänhetens intresse. Vidare hotade

_{394 +13 1.9 +26 2.3 +B}

CAB med att underkänna lA T A:s re-

^{Danmark (348) (1.5) (2.1) (57.9) 59.7 (64.2) 65.8}

solutioner och att upphäva den im-

740 + 9 4.7 + 9 3.9 + 6

munitet mot anti-trust-lagarna som

^Norge (679) (4.3) (3.7) (54.4) ^57.5 (57.8) ^60.9

flygbolagen haft i över 30 år.

Efter kraftfulla protester från den

^Sverige (426) ^{520 +22} (1.8) ^{2.2 +19} (1.8) ^{2.0 +10} (51.4) ^59.0 (58.2) ^67.3

internationella flygvärlden, där-

ibland minst 40 regeringar återkal-

Total inrikestrafik 1 654 +14 8.8 +15 8.2 + 7 58.5 64.0

lade CAB till slut sin "show-cause

^{(1 453) (7.6) (7.6) (54.3) (59.3)}

l - - . • - -

•... ..._~-

order" i december 1979. Samtidigt upphävde dock CAB den rätt till im- munitet mot anti-trust-lagarna som gör det möjligt för amerikanska flyg- bolag att delta i JA T A:s förhandlingar om priserna mellan USA och Europa.

CAB meddelade att man tills vidare skulle godkänna de flesta av lA T A:s övriga aktiviteter, men att de skulle hållas under observation under de närmaste två åren.

CAB har sålunda i huvudsak hållit fast vid sin ursprungliga utfästelse att etablera en fri internationell mark- nad ("open skies"-politiken) genom unilaterala aktioner och bilaterala överenskommelser.

lA T A har för sin del modifierat sina regler om enhällighet för över- enskommelser om priser, har revi- derat sin organisations- och med- lemsskapsstruktur och skapat förut- sättningar för införande av nya priser genom större flexibilitet i förhand- lingsproceduren. Exempel härpå är SAS' minipriser.

Flera initiativ som tagits inom EG rörande dereglering (deregulation) när det gäller marknadstillträde och prisstrukturer har sedan någon tid varit föremål för diskussion inom EG:s organ och medlemsstater.

Förutom de politiska och ekono- miska aspekterna på dereglering är enligt SAS's uppfattning flygplatser- nas och luftkorridorernas kapacitet samt bränsletillgången viktiga fakto-

SAS öppnade trafik med DC-10

på sina Sydamerika-linjer i november 1979.

l

rer att beakta i sammanhanget.

Kort'~

sagt, utsikterna för internationell till- växt är kanske mycket mer begrän- sade än vad förespråkarna för dereg- lering antar.

Under året har de skandinaviska myndigheterna omprövat charter- politiken med specie llt sikte på libe- ralisering av fraktcharte rbestämmel- serna för destinationer som inte be- tjänas av SAS. Sådana åtgärder skulle avleda trafik från SAS' internatio- nella reguljära linjer och utgöra ett hot mot fortbeståndet av de tjänster som SAS är förpliktat att tillhanda- hålla.

""

Bland övriga luftfartspolitiska hän-

1

delser kan nämnas att Brasiliens, "~

Uruguays och Argentinas regeringar beviljade SAS tillstånd att introdu- cera DC-10 på sydamerika-linjerna.

Indiens regering lättade på kapaci- @.

tetsrestriktionerna för SAS i Delhi.

SAS och de skandinaviska myn- digheterna fortsatte sina sedan länge pågående försök att få tillstånd att trafikera Toronto. Ärendet blir före- mål för ytterligare förhandlingar på myndighetsnivå 1980.

Priser

Under året utvecklade SAS flera nya lågprisprogram för att nå nya kund- kategorier och därmed förbättra be- läggningen på flygnin_ gar med låga lastfaktore r.

Efter introduktione n av minipriser

~· l

Drottning Margrethe av Danmark medfal j de det tarsta SAS-flyg- planet till Kina, dit drottningen

var inbjuden

p~

ett statsbesak.

förra året inom inrikestrafiken samt på linjerna till Storbritannien och New York utvidgade SAS i år mini- priserna inom Skandinavien, till Fin- land och till fler amerikanska städer.

De utsträcktes också att gälla på Pa- ris-linjerna från november 1979 och planeras bli införda på flera andra europeiska destinationer 1980.

Vidare erbjöds speciella ung- domspriser till flera europeiska län- der under sommaren 1979 .. Nya fraktrabatter introducerades på USA-och Fjärran Östern-linjerna.

Den generella prisnivån har emel- lertid under året tvingats uppåt på grund av flygbolagens behov av kompensation för de stora höjning- arna av bränslepriserna.

En första världsomspännande bränslekonferens inom lA T A enades om att flygpriserna skulle höjas med fem-sju procent från 1 maj 1979.

Dessa höjningar var baserade på be- räkningar av bränslepriserna för sommaren 1979 och befanns senare vara otillräckliga i betraktande av bränsleprisernas faktiska utveckling.

l juli enades en andra lA T A- bränslekonferens om att prishöj- ningar mellan nio och 15 procent var nödvändiga från den 1 september 1979. En översyn av bränsleprisut- vecklingen gjordes vid en tredje lA T A-konferens i oktober 1979. Ba- serat på de då aktuella prognoserna beträffande bränslepriserna rekom-

menderades tariffjusteringar för vissa linjeområden från den 1 januari 1980.

Dessa konferenser har högsta an- gelägenhetsgrad, men lA T A:s konfe- rensmaskineri är inte organiserat för att snabbt respondera på plötsliga kostnadsökningar av den art som in- träffade 1979. lA T A överväger därför en halvautomatisk procedur för att flygbolagen skall kunna anpassa sig till förändringar av bränslekostna- derna utan att behöva ta till speciella konferenser. Om ett sådant förfa- ringssätt antas och godkänns av myndigheterna skulle det reducera dröjsmålen när det gäller att utverka kompensation.

U n der året utarbetade lA T A:s medlemsbolag nya bestämmelser för lA T A-konferenserna för att därmed ge ökad individuell frihet åt sina medlemmar och mindre detaljerade regleringar.

Dessa nya bestämmelser gäller från 1 oktober 1979 och innebär bl a fritt val för lA T A: s medlemmar att stå helt utanför tariffsamordnings-kon- ferenserna och följaktligen vara obundna av alla prisöverenskom-

melser som lA T A-konferenserna kan uppnå. Nästan alla amerikanska flyg- bolag har dragit sig ur konferen- serna, men så gott som samtliga andra medlemmar har beslutat sig för att vara kvar och rätta sig efter de

multilaterala besluten.

- ·

Det är ännu för tidigt att säga nå- got om vilken effekt i tekniskt av- seende de nya lA T A-bestämmel- serna kommer att få på tariffmaski- neriet och på de tariffstrukturer som kommer att erbjudas på marknaden.

SAS är emellertid övertygat om att lA T A:s multilaterala maskineri för förhandlingar om och koordination av alla internationella flygpriser är en nödvändighet för den reguljära luft- farten.

Samtidigt anser SAS att de nya be- stämmelserna kommer att vidga möjligheterna att anpassa flygpri- serna till och från Skandinavien till markrtadens speciella behov.

Dotterbolag och associerade företag Som helhet betraktade hade dotter- bolagen ytterligare ett år av expan- sion, ökade rörelseintäkter och för- bättrat resultat.

Året innebar en omfattande ut- veckling på hotellområdet. SAS Ca- tering & Hotels förvärvade ytterli- gare åtta hotell och antalet SAs- associerade hotell kom därmed upp i 19.

l mars 1979 övertog SAS Catering

aktiemajoriteten i Park Avenue Ho-

tel i Göteborg. Park Avenue, som är

Göteborgs ledande hotell, har 320

rum och rymmer några av stadens

Flightdeck- personal 1978/79 1977/78

Danmark 373 363

Norge 346 339

Sverige 510 502

Utlandet

Totalt ¹ 229 1 204

SAS-konsortiet Dotterbolag SAS-gruppen

Kabin- Övrig Totalt

personal personal 1978/79

777 587 819 26 2 209

1977/78 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 703 4 606 4 338 5 756 5 404 1 376 1 319 7 132 6 723 560 2 301 2170 3 234 3 069 1843 1 439 5 077 4 508 774 4 187 4 049 5 516 5 325 2 227 1 717 7 743 7 042 26 2 223 2186 2 249 2 212 1 557 1 389 3 806 3 601 2 063 13 317 12 743 16 755 16 010 7 003 5 864 23 758 21 874

mest kända restaurang- och natt- klubbslokaler. l och med övertagan- det av Park Avenue har SAS skrinlagt planerna på ett nytt större hotell- projekt i Göteborg för att i stället studera möjligheterna att bygga ut Park Avenue.

Sommaren 1979 förvärvade SAS Catering & Hotels också hotellked- jan A/S Nord Norsk Hotelldrift, som består av sju hotell med tillsammans 442 rum i Nordnorge. SAS Catering kommer att förverkliga hotellens ex- pansionsplaner och SAS kommer att ta med hotellkedjan i sitt världsom- spännande program för främjande av turismen i Skandinavien.

Ett förstaklass SAS-hotell med 250 rum är under uppförande i Bergen och skall öppnas 1981. Kuwait SAS Hotel, det första utanför Skandina- vien i SAS' hotellkedja, närmar sig sin fullbordan och öppnas i april 1980.

Hotellen i Bergen och Kuwait ägs

av lokala intressenter och skall drivas "- av SAS Catering på management- kontrakt.

En detaljerad rapport om SAS'/ , dotterbolag och associerade företag följer på sidorna 27-31. '"

Personal

Antalet anställda inom SAS-gruppen uppgick till i genomsnitt 23 758 un- der räkenskapsåret 1978/79. l den siffran ingår 16 755 anställda i SAs- konsortiet mot 16 010 förra året.

Ökningen inom konsortiet skedde främst inom avdelningarna stations- tjänst, passagerarservice och frakt- hantering.

SAS' styrelse och verkställande di- rektör önskar begagna detta tillfälle att ge ett erkännande åt SAS-perso- - nalen för dess lojalitet och skicklig-t het när det gällt att bemästra svårig- heterna under året och att bidra till årets resultat.

Köpenhamn, Oslo och Stockholm den 15 januari 1980.

Curt Nicolin Krister Wickman Inge Johannesson

Jens Chr. Hauge Per M. Backe Ingvar lilletun Carl-Olov Munkberg

Verkst.'!llande direktör

Haldar Tops0e

J.L Halck

Orla Mathiesen

• linjenätets längd Antal betlugna städer Flugna km i linjetrafik Flygtimmar (i luften), totalt Offererade tonkm, totalt

Offererade tonkm, linjetrafik Offererade tonkm, charter Betalda tonkm i linjetrafik

Passagerare och överviktsbagage Frakt

·--~. Post

- Totallastfaktor i linjetrafik

Antal befordrade passagerare, totalt Be talda passagerarkm i linjetrafik Kabinfaktor i linjetrafik

'~enomsnittlig

färdsträcka i linjetrafik

·-f rafikintäkt/ B etald tonkm Flygdriftskostnad/Offererad tonkm (inklusive avskrivningar)

Genomsnittligt antal anställda

Offereradetonkm/Anställd (linjetrafik) Betalda tonkm/Anställd (linjetrafik) Betalda pass.-km/ Anställd (linjetrafik)

Trafikintäkter Andra intäkter

~

... ·.:örelseintäkter, totalt

Rörelsekostnader, exkl. avskrivningar Avskrivningar

Rörelseresultat efter avskrivningar .

~.inansiella

poster (netto)

... ovriga poster (netto)

Överskott före bokslutsdispositioner och inkomstskatt

Balansräkning' (totalt) Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Eget kapital inkl. årets vinst

statistisk översikt 1969/70-1978/79

(km 000) 264 102

264 98

264 98

274

102

- ..

262 97

..

258 96

1 Ii o

245 243 224 205

97 94 96 92:

(milj.) 124.3 122.8 116.7 114.7 113.8 114.0 118.4 109.9 107.0 101.7 (000) 185.7 182.6 175.9 175.2 174.7 176.5 183.4 172.8 172.4 162.6 (milj.) 2 528.3

2

515.7 2 311.6 2 190.4 2 055.5 1 863.5 1 931.6 1 74S.6 1 S46.0 1 431.5 1 822.S 1 664.1 1 480.6 1 371.7 2 483.5 2 453.7 2 239.6 2 119.8 1 997.5 1 814.9

44.8 62.0

72.0

70.6 58.0 48.6 109.1 81.5 65.2 59.8 (milj.) 1 435.1 1 367.3 1 215.6 1 131.3 1047.7 1 024.0 9S8.8 857.0 738.5 710.1

966.6 882.7 803.4 756.7 692.2 662.9 425.2 439.5 372.6 335.5 318.1 325.4 43.3 45.1 39.6 39.1 37.4 35.7

(%)

57.8 SS.7 54.3 S3.4 S2.S 56.4

645.3 280.2 33.3

52.6

6 242

558.6

267.S

30.9 51.5 5 826

493.4 21S.8 29.3 49.9 5 688

469.3 213.4 27.4 S1.8

s 058 (000) 8 669 7 886 7 469 7 12S 6 636 6 32S

(milj.) (o/o) (km) (SKR)

10 908 59.9 1 272 3.S7

9 959 56.4 1 279 3.34

9 060 S4.9

1

232 3.00

8 S34 S3.S

1 212

2.91

7

814 52.6 1193 2.7S

7

477 54.0 1197 2.42

7 27S 51.4 1192 2.12

6 30S 49.8 1102 2.07

5 S84 49.0 997 2.18

5 297 S0.3 1 061 2.06

(SKR) 2.11 1.80 1.61 1.S1 1.39 1.31 1.04 1.02 1.03 1.00

16 755 16 010 1S 401 14 964 14 957 15 072 14 801 14 598 14 561 14 445 148 200 153 300 145 400 141 500 133 500 120 200 121 600 113 200 101 300 95 000 85 700 85 400 78 900 75 soo 70 000 67 800 64 100 58 300 so 500 49 200 651 000 622 100 588 300 569 500 522 400 496 100 491 500 431 900 383 500 366 700

9

5 S44.7 4 910.4 3 830.S 3 354.1 2 918.2 2 479.6 2 057.2 1 798.1 1 621.8 1 478.9

2

521.0 2139.3 1807.4 1452.9 1 176.7 1120 .1 1 005.1 814.0 630.1 446.6 8.065.7 7.049.7 s 637.9 4 607.0 4 094.9

3

599.7 3 062.3 2 612.1 2 251.9 1 925.5 7 551.2 6 436.S 5 174.8 4 425.0 3 727.0 3 276.7 2 706.3 2 332.2

1

987.5 1 674.9 359.5 346.9 324.9 294.3 263.9 231.9 226.2 201.7 174.2 167.9

+ 155.0 + 266.3 + 138.2 + 87.7 + 84.0 + 91.1 + 129.8 + 78.2 + 90.2 + 82.7 - 56.8 - 166.3 - 82.3 - 52.4 - 50.3 - 44.8 - 63.7 - 52.3 - 47.1 - 45.7

+ 49.4 + 26.7 + 34.9 + 13.1 + 38.7 + 31.2 + 19.2 + 11.4 + 29.3 + 52.3

147.6 126.7 90.8 48.4

72.4

77.5 85.3 37.3 72.4 89.3 5629.5 5315.3 4694.1 3849.6 3694.8 3460.4

2996.4

2791.7 2528.8 2262.2 2 473.1 2 491.0 2 268.2 1 584.3 1 498.1 1 316.4 1190.8 1 027.7 805.6 749.2 3 153.9 2 821.7 2 425.9 2 265.3 2 196.7 2 144.0 1 807.6 1 764.0 1 723.2 1 S13.0 2 320.8 2 08S.6 2 004.4 1 531.1 1 317.1 1 191.9 1 003.2 926.7 870.1 711.6 1 927.4 1 979.4 1 748.4 1 370.0 1 428.7 1 312.6 1 024.8

l

OS6.4 971.5 890.4·

989.7 948.7 896.6 857.6 857.6 641.5 806.5 740.0 670.7 643.7

Not:

Anläggningstillgångar (bokfört värde): Ändrad redovisningsprincip för ackumulerade avskrivningar i konsortiets balansräkning (se not33sida

20) har icke tillämpats på tal före år 1977/78. Åren 1969/70 - 1975/76 har endast helägda dotterbolag konsoliderats i SAs-konsortiet.

Resultaträkningar

1 oktober 1978-30 september 1979

l miljoner svenska kronor

Trafikintäkter (Not 1) Andra intäkter (Not 2) Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader (Not 3) Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar (Not 4}

Rörelseresultat efter avskrivningar Utdelningar från dotterbolag (Not 5) Andra utdelningar

Andra finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7)

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Vinst vid försäljning och utrangering av flygmateriel mm (netto) (Not 8)

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader (Not 9)

Resultat före bokslutsdispositioner och inkomstskatt (Not 10)

Dotterbolagens bokslutsdispositioner (Not 11) Resultat före inkomstskatt

Dotterbolagens inkomstskatt (Not 12) Resultat efter inkomstskatt

Minoritetsintressen Årets vinst

,.

5 544.7 2 521.0 B 065.7 7 551.2

+ 514.5 359.5

+ 155.0

0.4 143.1 -200.3

+ ^98.2

48.9 2.9 2.4

+ 147.6

-

13.8

+ 133.8 9.5

+ 124.3 0.1 124.2

8

4 910.4 2139.3 7 049.7 6 436.5

+ 613.2 346.9

+ 266.3

0.2 122.8 -289.3

+ 100.0

33.1 0.3 6.7

+ 126.7

-

16.1

+ 110.6 - 10.3

+ 100.3

+ 1.9 102.2

5 364.9 844.1 6 209.0 5 793.1

+ 415.9 317.0

+ ^98.9

6.6 0.4 132.5 -177.0

+ ^61.4

49.5 1.7

+ 109.2

"Bokslutskomme ntarer" på sidorna 17- 20 hänför sig till ovanstående resultaträkningar.

4 770.1 812.0 5 582.1 5 059.1

+ 523.0 312.8

.<

+ 210.2 (;

5.1 0.2 112.7

· -263.2 ~

+ ^65.0

33.4 4.3

+ 94.1

..

Balansra

l miljoner svenska kronor Per den 30 se

-lont«~id

Tllpnau

Omsättningstillgångar

Kassa- och banktillgodohavanden inklusive

kortfristiga placeringar (Not 13) 1 269.9 1 437.2 1 100.9 , 295.3

Fordringar hos dotterbolag 53.6 54.2

Fordringar hos moderbolag 1.0 0.7 1.0 0.7

Kundfordringar (Not 14) 734.9 627.1 567.9 503.1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 150.1 117.9 116.4 102.2

skattefordringar 1.3

Övriga fordringar 158.4 156.4 130.0 141.2

Varulager och förråd (Not 15) 131 .5 134.7 82.3 93.2

Förskott tillleverantörer 26.0 17.0 4.9 3.1

Summa omsättningstillgångar 2 473.1 2 491.0 2 057.0 2 193.0

)piirrkonton

För investeringsfond (Not 16) 2.5 2.6

Anliiggningstillgångar

Aktier och andelar i dotterbolag (Not 17) 73.6 73.5

Andra aktier och andelar (Not 17) 63.7 41.4 60.4 39.0

Obligationer och andra värdepapper 13.3 13.4 9.8 10.1

Lån.gfristiga fordringar hos dotterbolag 29.8 35. 2

Långfristiga fordringar hos moderbolag 2.9 3.0 2.9 3.0

Andra långfristiga fordringar (Not 18) 180.3 134.6 156.0 121.1

Goodwill (Not 19) 6.7 5.8 3.0 4.5

Utvecklingskostnader 2.6 5.4

Förskott till leverantörer 90.6 127.4 90.6 127.4

Kapitalrabatt mm avseende obligationslån (Not 20) 7.3 8.6 7.3 8.6

Nyanläggningar (Not 21) 47.8 7.0 10.4 1.0

Flygplan (Not 22)

Anskaffningsvärde 3 142.8 2 843.1 3 090.4 2 815.8

Avskrivningar (Not 33) 1325.9 1171.6 1312.0 1161.6

Reservmotorer och reservdelar (Not 22) 1 816.9 1 671.5 1 778.4 1654.2

Anskaffningsvärde 407.0 387.9 401.8 383.1

Avskrivningar (Not 33) 220.8 198.6 218.6 196.8

verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan 186.2 189.3 183.2 166.3

Anskaffningsvärde 152.3 130.8 150.6 129.1

Avskrivningar 104.5 97.9 102.9 96.4

47.8 32.9 47.7 32.7

")vriga inventarier och fordon (Not 23)

Anskaffningsvärde 524.9 419.7 360.8 305.7

Avskrivningar 287.7 226.0 191.2 161.8

237.2 193.7 169.6 143.9

Byggnader och inredningar (Not 24)

Anskaffningsvärde 605.7 486.5 207.2 172.2

Avskrivningar 197.9 136.9 85.3 64.8

407.6 349.6 121.9 107.4

Mark och. markanläggningar

Anskaffningsvärde 43.9 38.9 7.3 6.6

Avskrivningar 1.1 0.8 0.2 0.0

42.6 36.1 7.1 6.6

Summa· anläggningstillgångar 3 153.9 2 821.7 2 75'1 .7 2 554. 5

Summa tillgångar 5 629.5 5315.3 4 608.7 4 747.5

i~ningar ntember 1979

~-pvppt"n

5AS·IIOMOtti ..

skulder och eset kapltill ^{lD upt.. 1!1 7.9}

^~n

^al

^J(l

^deral

^!ep~

^1'li'8 lO Kortfristiga skulder

skulder till dotterbolag 11.8 23.3

Leverantörsskulder 376.6 318.2 257.3 249.2

skatteskulder 11.2 15.9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 758.4 674.3 643.0 602.7

Kortfristig del av långfristiga skulder 179.2 180.1 150.5 172.4

Övriga kortfristiga skulder 232.9 202.3 148.7 130.7

Trafikavräkning (netto) (Not 25) 688.5 634.2 688.5 634.2

Förskott från kunder 74.0 60.6 14.8 13.3

Summa kortfristiga skulder 2 320.8 2 085.6 1 914.6 1 825.8

Långfristiga skulder

Lån från dotterbolag 0.2 0.2

Förlagslån (Not 26) 36.7 56.1 36.7 56.(

Obligationslån (Not 27) 304.1 334.4 304.1 334.4

Inteckningslån (Not 28) 234.5 200.9 19.3 20.9

Övriga lån (Not 29) 1 244.0 1 295.5 1 168.4 1 247.1

Övriga långfristiga skulder (Not 30) 62.0 57.5 57.0 53.2'.

Avsatt till pensioner (Not 31) 46.1 35.0 -t

Summa långfristiga skulder 1 927.4 1 979.4 1 585.7 1 711.9

Reserver

Lagerreserv (Not 32) 34.2 33.7 32.6 32.6

Avskrivningsreserv (Not 33) 239.0 242.7 239.0 242.7

Kursregleringsreserv (Not 34) 82.0 5.0 77.4 0.3

Investeringsfond (Not 35) 13.2 9.2

Distriktsutbyggnadsfond Nordnorge (Not 35) 19.8 12.4

Summa reserver 388.2 303.0 349.0 275.6

Minoritetsintressen 3.4 - 1.4

Eget kapital (Not 36) Insatskapital

ABA(3/7) 364.4 360.1 364.4 360. 1

DDL (2/7) 242.9 240.0 242.9 240.0

DNL (2/7) 242.9 240.0 242.9 240.0

850.2 840.1 850.2 84o.f

Reservfond 7.6 5.7

Uppskrivningsfond 5.5 4.6

Balanserat resultat och fria fonder 2.2 3.9

Årets vinst 124.2 102.2 109.2 ~

Summa eget kapital 989.7 948.7 959.4 934.2 "

Summa skulder och eget kapital 5 629.5 5 315.3 4 808.7 4 747.5 Ställda panter mm (Not 37)

Fastighetsinteckning ar 258.9 238.8 20.7 39.6

Andra ställda panter 72.2 28.3 6.8 6.4

Summa ställda panter 331.1 267.1 27.5 46.0

Ansvarsförbindelser (Not 38)

Borgens- och andra ansvarsförbindelser för

dotterbolag 75.0 68.0 147.0 136.9

övriga 95.3 49.5 82.2 44.1

Pensionsförpliktelser 42.6 36.3 40.9 35.1

Summa ansvarsförbindelser 212.9 153.8 270.1 216.1

Dessutom har SAS påtagit sig vissa förpliktelser i samband med biljettförsäljning på avbetalning.

t

t

l l

Bokslutskommentarer

Konsoliderings- och redovisningsprinciper

SAS-gruppens koncernredovisning omfattar SAS-konsortiet, dess helägda dotterbolag och de delägda dotterbolag, i vilka konsortiet har ett bestämmande inflytande. Vissa helägda dot- terbolag, som är nära knutna till konsortiets verksamhet, är av praktiska skäl direkt inkluderade i konsortiets redovisning. Så- dana dotterbolag är t ex K0benhavns Luftgodsstation A/S, Kö- penhamn, och Scandinavian Airlines System lnc., New York.

Scanair, ett annat konsortium som ägs av SAS-konsortiets mo- derbolag, ingår ej i SAS-gruppens redovisrrlrlg.

SAS-gruppens och konsortiets resultat- och balansräkningar upprättas i miljoner svenska kronor (MSKR).

Dotterbolags resultat- och balansräkningar, som upprättas i andra valutor än svenska kronor, omräknas vid konsolide- ringen till svenska kronor enligt monetary/non-monetary- -metoden. De differenser som uppkommer vid denna omräk- ( )ing redovisas direkt under finansiella kostnader i SAS-grup- . pens resultaträkning med den del de belöper på SAS' andel i

dessa dotterbolag. Omräkningsdifferenser avseende minori- tetsintressen i dotterbolagen ingår i posten "Minoritetsintres- sen" i den konsoliderade balansräkningen.

( - , Monetära tillgångar och skulder i konsortiet, som är ut-

~

_-<ryckta i andra valutor än svenska kronor upptas i balansräk- ningen i svenska kronor omräknade efter marknadsmässiga va- lutakurser på balansdagen.

l denna årsredovisning har ändringar gjorts i resultat- och balansräkningarna samt i finansieringsanalysen. För jämförbar- hetens skull har därför motsvarande justeringar gjorts i redo- visningen för föregående år.

Not 1 - Trafikintäkter

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 lassagerare 4 504.8 3 928.7 4 349.3 3 805.4

J rakt 726.8 682.6 720.9 676.8

- Post 115.7 106.7 112.3 103.6

Charter 110.7 103.6 44.9 55.4

Uthyrning

Avgår: Eliminering av in-

137.5 128.9 137.5 128.9 _ _ terna transaktioner

'

' -50.8 -40.1

J

5 544.7 4 910.4 5 364.9 4 770.1

Not 2 - Andra intäkter

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78

Konsortiet 844.1 812.0 844.1 812.0

Dotterbolag 2 024.2 1 618.5 Avgår: Eliminering av in-

terna transaktioner - 347.3 - 291.2

2 521.0 2 139.3 844.1 812.0

Andra intäkter i konsortiet omfattar intäkter från sådana verk- samheter som verkstadsarbeten, marktjänster, interline försälj- ning mm utförda för andra flygbolag, intäkter från försäljning ombord och i flygplatsbutiker mm.

Av dotterbolagens intäkter faller MSKR 45,1 på företag, som inköpts under året.

Not 3 - Rörelsens kostnader

Konsortiet Dotterbolag

Avgår: Elim inering av in- terna transaktion er

SAS-grup pen Ko nso rtie t 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78

5 793.1 5 059.1 5 793.1 5 059.1 2 156.3 1 708.7

- 398.2 - 331.3

7 551 .2 6 436.5 5 793.1 5 059.1 Rörelsens kostnader inkluderar löner och ersättningar enligt nedan:

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/ 79 1977/78 Löner och ersättningar 2 132.4 1 797 .O 1 679.5 1 453.4

Not 4 - Avskrivningar

SAS-gru ppen Ko nsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78

Goodwill 2.7 2.5 1.5 1.5

Utvecklingskostnader 2.1 2.4

Flygplan 225.4 232.3 221.6 229.9

Reservmotorer oc h re-

servdelar 29.5 27.8 28.6 27.2

Verkstadsinventarier och serviceutrustning för

flygplan 10.9 9.2 10.9 9.0

Övriga inventarier och

fordon 55.3 45.6 36.7 31.5

Byggnader o ch inred-

ningar 33.5 27.0 17.7 13.7

Mark och ma rkanlägg-

ningar 0.1 0.1 0.0 0.0

359.5 346.9 31 7.0 312.8

l enlighet med de ko nservati va avskrivningsprinciper, som till- lämpas av konsortiet , avskrivs fl ygmaterie l på 10 år m ed 10 % restVärde utom Boeing 747 och Dou glas DC-10-30 materiel, som avskrivs på 12 år med 10 % restvärde. Se också not 33.

De tre Boeing 727 fl ygplan, som inköptes av Tra nsair Swe- den AB 1 oktober 1975, avskrivs fram ti ll 30 september 1985, och det Boeing 727 flygplan, som inköptes 1 april 1979, av- skrivs fram till 30 septem be r 1987, samtliga utan rest värde.

Avskrivningstiderna för goodwill och utvecklingskostnader varierar mellan 5 och 10 år. Verkstadsinventarier och servic e- utrustning för fl ygplan samt öv riga inventarier o c h fordon av- skrivs på 5 år utom datautrustning och DC-10 fl ygsimulator, för vilka avskri vningstiden är 7 respekti ve 12 år. De årliga avskriv- ningarna på bygg nader varie ra r me ll an 2

%

och 20 %.

Not 5 - Utdelningar från dotterbolag

SAS Catering A/ S, Danmark SAS Catering A/S, Nor ge SAS-lnvest A / S

Vingresor/ Club 33 AB

Scandinavian Air Tour Productians AB

Konsor tiet 1978/ 79 1977/78

2.1 1.5 0.4 2.5 0.1 6.6

1.4 1.2 2. 5

5.1

Konsortiets utdelningar från dotter bolage n, M SKR 6,6, avser

räkenskapsåret 1977/78. Vid konso lid e ringen återförs dessa ut-

delningar till det balanserade resultatet i SAS-gru ppens balans-

räkning.

Not 6 - Andra finansiella intäkter

Räntor från dotterbolag Andra ränteintäkter Kassarabatter mm

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78

141.4 1.7 143.1

121.2 1.6 122.8

5.3 125.8 1.4 132.5

4.9 106.5 1.3 112.7

Not 7 - Finansiella kostnader

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 Räntor till dotterbolag

Andra räntekostnader Kursdifferenser (netto) Avsättning till kursregle- ringsreserv

Omräkningsdifferenser vid konsolidering Bankkostnader mm

0.7 2.0 180.3

-4.2

166.4 147.8 141.1 117.5 - 0.3 115.9

25.0 25.0

-5.4 0.6

4.6 4.8 3.8 4.2

200.3 2.89.3 177.0 263.2

Not 8 -Vinst vid försäljning och utrangering av flyg- materiel mm (netto)

Under året har två DC-8-62 flygplan sålts av konsortiet varav ett till Seanair och ett till Thai Airways International Ltd. Netto- vinsten vid vardera försäljningen uppgick till MSKR 22,2.

Not 9 - Extraordinära kostnader

SAS-gruppen Konsortiet 1978/79 1977/78 1978/79 1977/78 Avsättning för förlustan-

del i Hotel Seandinavia K/S, Köpenhamn Skatt avseende tidigare år SAS Catering A/S,

Danmark

Övriga extraordinära kostnader

1.7

0.7 2.4

4.3

1.7

0.7 6.7

1.7

1.7

Not 10 - Resultat före bokslutsdispositioner och inkomst- skatt

4.3

4.3

Före konsolideringen med konsortiet visar dotterbolagen ett sammanlagt resultat före bokslutsdispositioner och inkomst- skatt av totalt MSKR 39,6 (1977 /78, MSKR 38,2)

En specifikation av dotterbolagens resultat i deras lokalvalu- torvisas i tabell på sidorna 28-29.

Not 11- Dotterbolagens bokslutsdispositioner

Denna post innehåller skattemässigt avdragsgilla bokslutsdis- positioner gjorda av SAS Catering A/S, Norge, MSKR 9,9 (varav MSKR 9,0 avsättning till distriktsutbyggnadsfond Nordnorge) och av Nyman & Schultz/Nordisk Resebureau AB, MSKR 3,3 (avser avsättning till investeringsfond).

Not 12- Dotterbolagens inkomstskatt

SAS-gruppens resultaträkning innehåller endast dotterbola- gens inkomstskatt eftersom skattskyldigheten i Danmark, Norge och Sverige avseende konsortiets verksamhet åvilar konsortiets moderbolag.

Not 13 - Kassa- och banktillgodohavanden inklusive kort- fristiga placeringar

Per 30 september 1979 var MSKR 133,5 ( 30 september 1978, MSKR 205,3) placerade som kortfristiga l ån hos olika företag, huvudsakligen inom Skandinavi en, varav MSKR

65,~

placerats av konsortiet. Konsortiets placeringar i danska stats~ånsobli'ga­

tioner och statsgceldsbeviser uppgick ti ll MSKR 132,9 (30 sep- tember 1978, NIL).

Not 14 - Kundfordringar

Kundfordringar i balansräkningen redovisas efter avdrag för avsättningar för osäkra fordringar. Dessa avsättningar uppgick för SAS-gruppen till MSKR 1J,3 (30 september 1978, MSKR 9,5).

Not 15- Varulager och förråd

SAS-grup pen Konsortiet 1979 1978 1979 197f'

Råmateriel mm 12.2 14.0 12.2 14.0

Varulager 50.9 41.8 4.1 2.9

Överskottslager 17.2 24.0 17.2 24.0

Pågående arbeten mm 4.3 10.3 4.3 10.3 Förbrukningsreservdelar

mm 46.9 44.6 44.5 42.(

Per 30 september 131.5 134.7 82.3 93.2 Varulager och förråd är redovisade till det lägsta av anskaff- nings- och verkligt värde. Lagerreserven i balansräkningen re- presenterar en ytterligare nedskrivning av varulager och för- råd.

Förbrukningsreservdel ar mm under denna rubrik omfattar

1

h av den totala lagerbehållningen av dessa reservdelar. Åter- stoden behandlas som anläggningstillgång.

Not 16 - Spärrkonton

Insättningar på icke räntebärande spärrkonton i anslutn ing till avsättningar till investeringsfond avser främst Vingresor/C lub 33AB.

Not 17 - Aktier och andelar i dotterbolag. Andra aktier och andelar

Konsortiets innehav av aktier och andelar är specificerade på sida 21 i dessa bokslutskommentarer.

Not 18- Andra långfristiga fordringar

Denna post innehåller en deposition på MSKR 34,0 som gjorts av konsortiet i samband med förvärvet av aktierna i AB Olson &

Wright, Sverige, vilka senare kommer att överlåtas till konsor- tiet.

Not 19- Goodwill

SAS-gruppen Konsortiet

1979 1978 1979 1978

Goodwill vid köp av

Vingresor/Club 33 AB 3.0 4.5 3.0 4.5

Annan goodwill 3.7 1.3

Per 30 september 6.7 ' 5.8 _]_,Q 4. 5 Not 20- Kapitalrabatt mm avseende obligationslån

Nedskrivningen av kapitalrabatt mm avseende obligationslån i konsortiet uppgår för året till MSKR 1,3 (1977 /78, MSKR 1,4) och har redovisats som bankkostnader under finansiella kost- nader.

Not 21 - Nyanläggningar

Denna post avser byggnader och mar kanläggningar under

uppförande. När byggnadsarbetena är avslutade överförs de

l l

l

l

totala anskaffningskostnaderna till respektive rubrik i balans- räkningen. Av ökningen under året hänför sig MSKR 9,4 till konsortiet och avser främst arbeten på en ny fraktterminal i Oslo, samt MSKR 31,4 till dotterbolagen, till största delen av- seende hotellprojekt i SAS Catering Als, Norge, och Vingre- sor/Club 33 AB.

Not 22 - Flygplan. Reservmotorer och reservdelar

k

^{u . .}

d SAS-gruppen Konsortiet Ans aonmgsvär e

Per 30 september 1978

Flygmateriellevererad under 1978/79 Förskottsbetalningar mm gjorda före 1 okt. 1978 (överförda från förskott till leverantörer)

Investeringar under 1978/79 Flygmateriel såld och utrangerad un- der 1978/79 mm

Per 30 september 1979 Avskrivningar

·. Per 30 september 1978 Avskrivningar 1978/79

Ackumulerade avskrivningar på flyg- materiel såld och utrangerad 1978/ 79, mm

Överfört till avskrivningsreserv (se not 33)

Per 30 september 1979 FCJrs:Jkringsvärde på flygplan Per 30 september 1979

3 231.0

114.0 309.2 - 104.4 3 549.8 1 612.9 254.9

- 82.1 - 239.0 1 546.7 4 358.3

3 198.9

114.0 283.7 -104.4 3 492.2 1 601.1 250.2

- 81.7 - 239.0 1 530.6 4 262.9 Under året tog konsortiet leverans av en Boeing 747 Combi och fyra DC-9-41. Två DC-8-62 såldes. Transair Sweden AB in- köpte ytterligare ett Boeing 727 flygplan.

Not 23 - Övriga inventarier och fordon

Konsortiets data- och kommunikationsutrustning samt flygsi- mulatorer ingår under denna rubrik med anskaffningsvärden uppgående till MSKR 192,2 respektive MSKR 46,6. Per 30 sep- tember 1978 var motsvarande belopp MSKR 165,8 och MSKR 45,8.

Not 24 - Byggnader och inredningar

SAS-gruppen Konsortiet Försäkringsvärde på byggnader och

inredningar

Per 30 september 1979 999.5 245.0

Not 25- Trafikavräkning (netto)

Av praktiska skäl är liksom tidigare de olika avräkningskontona för trafikintäkter redovisade som ett nettobelopp.

Not 26 - Förlagslån Konsortiet

1

61/2% i DKR, NKR och SKR, amorteras 1979-1982

7 % i DKR , NKR och SKR, amorteras 1979-1982

Avgår: Kortfristig de l redovisad som kort- fristig skuld

Per 30 september Not 27 - Obligationslån Konsortiet

5

¹

/2 % SFR 80.0 milj., amorteras 1982- 1992

B% USD 26.0 milj., amorteras 1979-1987 Avgår: Kortfristig del redovisad som kort-

1979 1978

27.6 37.4 27.6 37.4 55.2 74.8 - 18.5 - 18.7

_....:::3~6:.:....7

56.1

1979 212.8 99.6

1978 228.8 114.4 312.4 343.2

fristig skuld - 8.3 -8.8

334.4

Per 30.september 304.1

Not 28 - Inteckningslån Konsortiet

6 %/10

%

DKR 22.8 milj., amorteras 1979-2003

9 %/9

¹

/2% NKR 2.2 milj., amorteras 1979-2001

12 % SAR 0.0 milj., amorteras 1980-1997 (SAR = sydafrikanska rand)

Avgår: Kortfristig del redovisad som kort- fristig skuld

Per 30 ·september Dotterbolag DKR 18.3 milj.

NKR 198.7 milj.

USD 2.6 milj.

DRA (Grekiska drachma) 93.4 milj.

Övriga lån

Avgår: Kortfristig del redovisad som kort- fristig skuld

Per 30 september

SAS-gruppen per 30 september Not 29 - Övriga lån

Konsortiet

6 % USD 77.2 milj., amorteras 1979-1988 6

¹

12 % USD 18.8 milj., amorteras 1979- 1986

6

¹

/2% USD 29.5 milj., amorteras 1979- 1992

7

¹

/a% USD 2.3 milj., amorteras 1979- 1984

7

¹

/2% USD 12.2 milj., amorteras 1984- 1987

8 % USD 4.8 milj., amorteras 1982- 1986 8

¹

/2% USD 10.2 milj., amort eras 1979- 1984

9 % USD 5.4 milj., amorteras 1983-1987 9

¹

/..,% USD 27.7 milj., amorteras 1980- 1993

9

¹

12 ^% USD 16.2 milj., amorteras 1993

"USD Base rate" plus

¹

/2 %, USD 10.0 milj., amorteras 1979-1982 ("USD Base rate" 30 september 1979, 13

¹

/2 %)

"LIBOR" plus

¹

/2 %, USD 33.3 milj. multi- currency lån, amorteras 1985 ("LIBOR" 30 september 1979, 11

¹¹/16

%)

6 % SFR 40.0 milj., amorteras 1985 7 3/4% SFR 11.0 milj., amorteras 1979 6 % U Kl 0.1 milj., amorteras 1980 8

¹

/2% NKR 34.0 milj., amorteras 1979- 1984

9 1/2 o/o NKR 60.0 milj., amorteras 1979- 1984

Diskonto plus 3 %, DKR 5.4 milj., amorteras 1981-1989 (Diskonto DKR 30 september 1979, 11 %)

Diskonto plus 1

3/4

%, SKR 70.6 milj., amor- teras 1979-1990 (Diskonto SKR 30 septem- ber 1979, 8 %)

Övriga lån

1979

18.5 1.8 0.2 20.5 - 1 .2 19.3 14.8 167.9 10.8 10.7 22.8 227.0 -11.8

215.2 234.5

1979 320.5 78.2 122.4 9.5 50.5 20.0 42.3 22.2 115.2 67.4

41.6

138.1 106.4 0.6 28.8 50.7

4.3

70.6 0.8

1978 19.7 2.0 0.2 21.9 -1.0 20.9 15.9 142.9 11.5 11.3 2.5 184.1 -4.1 180.0 200.9

1978 384.5 82.9 109.1 12.1 53.6 21.2 55.4 23.6 122.1

79.6

143.0 114.4 31.5 1.7 36.1 51.6

4.1

62.0 1.7 1 290.1 1 390.2 Avgår: Kortfristig del redovisad som kort-

fristigskuld -121.7-143.1

Per 30 september 1 168.4 1 247.1

l

l,