Genomgång av vetenskaplig artikel (fisk-intelligens)
MAGNUS SANDBERG, LEG SSK, DOCENT
Artikeln
Diskutera
• Vad handlar artikeln om?
• Finns det styrkor i artiklen? Svagheter?
• Fanns det något som ni inte förstod eller som var oklart?
• Har man dragit rimliga slutsatser av resultatet?
• Är det en bra artikel med hög kvalitet?
• Gå till
https://padlet.com/magnussandberg323/ht2mf9u8me3efwjz och skriv in!
Vad verkar artikeln handla om?
• Rubrik
• Abstrakt
• Syfte
• Konklusion
• (Resultat?)
Vad vill de göra?
• Syftet
Viktig information - PICO
• Population: Väsentligen friska ungdomar (i Sverige?) – Hur har man hittat den här gruppen?
– Vilka har svarat?
• Intervention: Fiskintag
– Hur har man mätt detta?
– Valida och reliabla mått?
• Counterintervention: De som inte äter fisk
• Outcome: Intelligensnivå
– Hur har man mätt detta?
– Valida och reliabla mått?
Population – Urval dvs. vem har svarat?
• Finns någon bortfallsanalys? Vilka jämförs?
• Rimlig operationalisering?
De män som i slutet av 2000 var 15 år och bodde
i Västra Götaland, n = 9260
Svarsfrekvens 52 %, N = 4792
Som också fanns i mönstringsregistret
N = 3972 (~43 %)
Bortfall:
n = 4468 (externt bortfall)
n = 820 (internt bortfall)
Validitet ur ett designperspektiv
Population Urval
Datainsamling
Analys Beskrivning
Deskriptiv statistik Analytisk statistik
(statistisk inferens)
Ev randomisering och intervention
Validitet ur ett designperspektiv
Population Urval
Datainsamling
Analys Beskrivning
Deskriptiv statistik Analytisk statistik
(statistisk inferens)
Ev randomisering och intervention
Hur har urvalet skett?
Randomisering? Hur?
Vilken del i interventionen är effektiv?
Hur samlas data in? Valida och reliabla instrument?
Bortfall?
Lämpliga analyser?
Ändras saker under studiens gång?
Generalisering?
Intern validitet
Extern validitet
Statistisk validitet
Begreppsvaliditet
• Måltider som innehåller fisk; <1 gång/vecka, 1 gång per vecka, >1 gång/vecka
• Rimlig definition? Rimlig indelning?
• Finns det några problem med frågan?
Intervention - Fiskintag
• Standardiserat intelligenstest
• De med utländskt medborgarskap och dokumenterade kroniska sjukdomar/funktionsnedsättning exkluderade
• Olika delar
– Geometriska figurer/”rumsuppfattning”
– Tekniska/mekaniska uppgifter – Matematiska/fysikaliska problem
• Rimlig definition? Finns det några problem med frågan?
Outcome - Intelligenstest
Bakgrund?
Allmänt
• Ger information om vad som är problemet
• Vad behövs kunskapen till?
• Verkar författarna ha ”koll på läget”? (nya referenser etc)
• Olika skolor för vad som finns med i bakgrund och vad som finns med i metod (t.ex. kontextbeskrivning, definitioner och förförståelse).
Här
• Vilka variabler vet man sedan tidigare hänger ihop med IQ och
fiskintag? Finns det andra variabler som är av intresse och varför är de intressanta?
Design
”Alla” 15-åringar - Fiskintag
- Bakgrundsvariabler - Kovariater
Mönstrande 18-åringar - Intelligenstest
3 år
Antagande: Personer med högt fiskintag har högre resultat på intelligenstest tre år senare
• Icke-experimentell, dvs. observationsstudie
• Data samlas in över tid, dvs. longitudinell (ej tvärsnitt)
Analys
Skillnader mellan grupper
• Students t-test (kontinuerliga variabler)
• Mantel–Haenszels test (en form av chi2 för kategoriska variabler)
För att undersöka associationer
• Multipel linjär regression (med intelligensnivå som beroende variabel, dvs den egenskap som man vill undersöka)
Resultat
Resultatet av regressionen
• CI som inte innefattar 0 är statistiskt signifikanta (dvs. p<0.05)
Tolkning
• För varje ökning med 1 steg i den oberoende variabeln, här fiskintag dvs. en ökning från att inte äta fisk alls till att äta fisk mer än en gång i
veckan, är associerad med en ökning av resultatet på intelligenstestet med i genomsnitt 0.58 (95 % CI 0.39-0.77).
• Detta gäller förutsatt att alla andra variabler i modellen hålls konstanta.
Så resultatet är sann för två individer med olika grad av fiskintag men med samma utfall för BMI,
boendesituation, utbildning hos föräldrarna etc.
Bortfallsanalys
Bara det interna bortfallet!
Viss systematik, eller?
Vad säger författarna själva
• Diskussionen
Vad är liten skillnad? För kombinerad poäng är skillnaden 0.38 (tabell 3B).
“Therefore, it is unlikely that our sample was biased with respect to cognitive performance”.
Forts.
• Högre socioekonomi och bättre hälsa i studiesamplet än i det interna bortfallet – ”However, it is unlikely that the
associations we examined would be particularly sensitive to this selection bias”
• Fast vad vet man om socioekonomins och hälsans relation till kost och till intelligensnivå?
• Stödjer de denna slutsats på någon vetenskaplig litteratur för att öka trovärdigheten i deras påstående?
• Kan man uttala sig om kausalitet?
Brister i design (eller slutsatser)
Brister i inkluderade variabler
Som författarna nämner
• Inga variabler om övriga kostvanor
• Inga variabler om rökning och alkoholintag
• Ingen information om skillnad på vilken typ av fisk
Dessutom
• Ingen information om mängden
• Ingen information om personernas intelligens ”från början”
• Ingen information om förklaringsgraden i regressionen
Andra frågetecken
• Kan andra variabler spela roll? Har de tagit med alla relevanta variabler/kovariater?
• Kan samvariation mellan de oberoende variablerna
påverka? Detta kan man undersöka med korrelationer!
• Kohorteffekter? Historik?
• Representerar urvalet populationen?
• Hur många gånger nämns validitet i artikeln?
• Några etiska frågetecken?
• Ger högt fiskintag högre IQ eller är det så att hög IQ gör att man äter mer fisk?
Slutsats
• Det verkar finnas ett samband mellan fiskintag och IQ. Oklart hur sambandet ser ut och om det är ett kausalt samband.
• Kan vara ett skensamband där det egentligen är en eller flera variabler inblandade
• Stort internt och externt systematiskt(?) bortfall, vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet
• Urval från en region, troligt med regionala skillnader
• “If confirming studies with expanded dietary data are able to confirm the presumed causality and further elucidate the nature of the association, the results may have implications for basic diet recommendations” – Vilka är kostråden idag? Vi har ju dessutom fri skollunch!
Litteratur statistik
• Statistik för hälsovetenskaperna. Lund:
Studentlitteratur. Ejlertsson, G.
Tar upp basal statistik och grundläggande begrepp och analysmetoder.
• Epidemiologi för hälsovetare: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, I.
Mer inriktad på epidemiologi och mest icke-experimentella studiedesigner. Tar även upp en hel del statistik
Litteratur SPSS
• SPSS steg för steg – Lars Wahlgren Grundbok som går igenom grunderna för SPSS. Bra om man inte jobbat med
SPSS innan och behöver ”komma igång”.
• SPSS survival manual – Julie Pallant Hur man utför och tolkar olika test.
Rekommenderas varmt om man ska jobba mycket med SPSS
Mer avancerad statistiklitteratur
• Practical Statistics for medical reserach – Douglas G Altman
”Bibel” som går igenom alla grunder för statistik och dessutom alla typer av test.
Förvånansvärt lätt att förstå om man bara ger sig tid att läsa
• Biostatistics: The bare essentials –
Geoffery R Norman & David L Streiner Mycket bra komplement till Altman.
Mycket bra exempel och exempel från SPSS. Också mycket om vad som kan ställa till saker och vad det beror på.
Magnus.Sandberg@med.lu.se
