Röntgensjuksköterskans åtgärder för att förhindra smittspridning av coronavirus på
röntgenavdelningen
En litteraturöversikt
Pia Engman Jessica Skått
Röntgensjuksköterska 2021
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Röntgensjuksköterskans åtgärder för att förhindra smittspridning av coronavirus på röntgenavdelningen En litteraturöversikt
The X-ray nurse's measures to prevent the spread of coronavirus in the radiology department
A literature review
Pia Engman Jessica Skått
Examensarbete, 15 hp
Abstrakt
Inledning: Nya coronavirus har under de senaste årtionden uppstått och bidragit till allvarliga luftvägssjukdomar. SARS-CoV-2 är det senaste coronaviruset och har brutit ut globalt som en pandemi. Sjukdomen har fått namnet COVID-19 och har orsakat ett högt antal dödsfall i många länder. Röntgensjuksköterskan är en av de första som träffar patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19 då röntgen är en viktig del i sjukdomens utredning. Striktare åtgärder måste vidtas för att förhindra smittspridning samt minska risken att fler människor insjuknar och dör. Syfte: Att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på
röntgenavdelningen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i Cinahl och PubMed. Resultat:
Röntgensjuksköterskans åtgärder presenteras under tre teman: organisatoriska åtgärder, kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan och skyddsåtgärder mot viruset. Slutsats:
Röntgensjuksköterskan riskerar att bli smittad och därmed föra smittan vidare till övriga samhället, så därför är det viktigt att korrekta skyddsåtgärder vidtas. För att minska
smittspridning måste strikt införande av handhygien tillämpas och personlig skyddsutrustning som visir eller skyddsglasögon, ett N95 eller högre andningsskydd, skyddshandskar och långärmat förkläde användas. Coronaviruset utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan och beslutsfattare måste förstå allvaret och påskynda striktare insatser, så att
röntgensjuksköterskan kan hantera den pågående pandemin.
Nyckelord: coronavirus, COVID-19, SARS, MERS, röntgensjuksköterska, infektionskontroll, personlig skyddsutrustning
Abstract
Introduction: Novel coronaviruses have emerged in recent decades and contributed to serious respiratory diseases. SARS-CoV-2 is the latest coronavirus and has spread around the world as a pandemic. The disease has been named COVID-19 and has caused a high number of deaths in many countries. The X-ray nurse is one of the first to see patients with suspected or confirmed COVID-19 as the X-ray examination is an important part of the disease
investigation. Stricter measures must be taken to prevent the spread of infection and to reduce the risk of more people becoming ill and dying. Aim: To map and compile measures that the X-ray nurse can take to prevent the spread of coronavirus in the radiology department.
Method: The degree project was conducted as a literature review based on 13 scientific articles searched in Cinahl and PubMed. Results: The X-ray nurse's measures are presented under three themes: organizational measures, competence measures for the X-ray nurse and protective measures against the virus. Conclusion: The X-ray nurse risks becoming infected and thus passing the infection on to the rest of society, therefore it is important that correct protective measures are taken. To reduce the spread of infection, strict hand hygiene
requirements must be applied and personal protective equipment such as visors or goggles, an N95 or higher respiratory protection, protective gloves and a long-sleeved apron must be used. The coronavirus poses a major global threat to public health and policy makers need to understand the seriousness and accelerate stricter efforts so that the X-ray nurse can deal with the ongoing pandemic.
Keywords: coronavirus, COVID-19, SARS, MERS, X-ray nurse, infection control, personal protective equipment
Innehåll
Syfte……….. 7
Metod………... 7
Litteratursökning………... 7
Inklusions- och exklusionskriterier……….. 8
Kvalitetsgranskning……….. 12
Analys……….. 17
Etik………... 18
Resultat……… 18
Organisatoriska åtgärder………. 19
Kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan……....………...………. 21
Skyddsåtgärder mot exponering av virus………..……….. 22
Diskussion………... 23
Resultatdiskussion……… 23
Metoddiskussion………... 27
Kliniska implikationer……… 30
Slutsats………. 31
Referenser……….... 32
Tre stora coronavirusutbrott har utvecklats under de senaste årtionden. Den första epidemin var svår akut respiratorisk sjukdom, SARS, som upptäcktes i Kina 2003 (Anderson et al., 2004). Mellanöstern respiratorisk syndrom, MERS, identifierades 2012 i Saudiarabien och slutligen uppstod den tredje epidemin i Wuhan, Kina, i december 2019 som fick namnet COVID-19 (Kandeel, Ibrahim, Fayes, & Al-Nazawi, 2020). Sjukdomarna SARS, MERS och COVID-19 uppvisar flera likheter, när det gäller de kliniska presentationerna, vilket kan variera från asymptomatisk infektion till svåra akuta andningssymtom. Därför är kunskaper om etiologi och patologi för SARS och MERS viktiga för att ge ledtrådar till nuvarande och framtida forskningsinsatser rörande den pågående pandemin om COVID-19 (Liu et al., 2020). Röntgen av lungorna är ett viktigt diagnostiskt verktyg för preliminär och bred identifiering av svårighetsgraden av sjukdomen, då alla tre virus orsakar lunginflammation.
En skillnad mellan COVID-19 och dess föregångare är att detta virus sällan åstadkommer rhinit (Peeri et al., 2020).
Den 11 mars 2020 förklarades COVID-19 som en pandemi av Världshälsoorganisationen, WHO, då hade 113 länder blivit smittade (Khannan, Cicinelli, Gilbert, Honavar & Murthy, 2020). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2020) var det den 16 september 2020 29 356 292 bekräftade fall, 930 260 dödsfall och 216 länder, områden och territorier
drabbade. En pandemi innebär att människor i stora delar av världen smittas av en ny typ av influensavirus. Ursprunget är oftast ett virus som cirkulerat bland fåglar, anpassats sig vidare till grisar eller blandats med säsongsinfluensavirus och på så sätt har det bildats ett förändrat eller ett helt nytt virus. SARS-CoV-2 sprids lätt eftersom få människor har immunitet och kan orsaka större sjuklighet samt en mer komplex sjukdomsbild än säsongsinfluensor. Detta riskerar utveckling till en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Säsongsinfluensa kallas de influensatyper som återkommer varje vinter (Folkhälsomyndigheten, 2019b). SARS, MERS och COVID-19 har alla ett ursprung från ett infekterat djur. SARS tros ha uppstått från infekterade fladdermöss, MERS från en dromedar och uppkomsten av COVID-19 är fortfarande oklar, men det kan ha uppstått hos en sibetkatt, orm eller ett annat djur från Huanans skaldjursmarknad i Kina (Peeri et al., 2020).
Det finns sju coronavirus som kan smitta människor. Dessa virus kan ge olika symtom, varav vissa orsakar vanliga förkylningar. SARS, MERS och COVID-19 är några varianter som kan orsaka en betydligt allvarligare luftvägssjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2020a; Kooraki, Hosseiny, Myers, & Gholamrezanezhad, 2020). Feber, torrhosta, muskelvärk, trötthet och diarré är några symptom som kan uppstå vid COVID-19. Många patienter utvecklar också andnöd. Viruset sprids troligtvis i kluster vilket förklaras som fläckvis spridning av viruset där vissa människor smittar mer än andra. Viruset har en tendens att drabba äldre män med samsjuklighet som kan leda till allvarliga och även dödliga andningssjukdomar (Peeri et al., 2020).
Andersson och Örnberg (2011) påpekar att det kliniska yrkesutövandet för röntgen-
sjuksköterskans specifika kompetens omfattar olika kunskapsdimensioner inom omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, strålningsfysik och medicin. Röntgensjuksköterskan genomför undersökningar med minsta möjliga stråldos, bästa diagnostiska kvalitet och ansvarar för en god omvårdnad och säker vård. Det basala inom professionen är mötet med människor i alla åldrar och vårdbehov. Hälso- och sjukvårdspersonalen är enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) skyldig att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Radiografi, omfattande teori och praktik, är ett av tre kompetensbehov som ingår i röntgensjuksköterskans
huvudsakliga arbetsområden och en underkategori är bland annat kvalitet och patientsäkerhet.
Röntgensjuksköterskan bör ha förmåga att följa författningar, riktlinjer, rutiner, samt främja en hållbar utveckling i ett samhälleligt och globalt perspektiv. I detta ingår det att förebygga smitta och smittspridning (Andersson & Örnberg, 2011).
Enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) ska spridning av smittsamma sjukdomar förebyggas och begränsas. Med stöd av lagen bör sjukvårdspersonalen samverka med att förhindra detta.
Genom rimliga försiktighetsåtgärder måste alla människor vara uppmärksamma och medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Det är vars och ens
skyldighet att informera andra som bärare av en allmänfarlig sjukdom, så att andra som har kommit i kontakt med denna person blir informerade. Enligt Svensson och Wetterbandt (2019) ska all vård- och omsorgspersonal tillämpa basala hygienrutiner vid direktkontakt med
person där vård och omsorg bedrivs. Detta är oberoende av om vårdtagaren bär på känd smitta eller inte (SOSF SARS-CoV-2 S 2015:10). Att förhindra smittöverföring inom vården är syftet med basala hygienrutiner. Detta innefattar regler gällande handhygien,
skyddshandskar och skyddskläder, arbetskläder, hår och skägg, smycken och bandage på händerna (Svensson & Wetterbandt, 2019).
SARS och MERS har framför allt rapporterats som spridd i sjukhusmiljö medan COVID-19 har spridits i samhället och har i allmänhet en mindre allvarlig klinisk bild. Forskare har ställt sig frågan hur det kommer sig att de sprider sig så olika. En hypotes är att det finns olika egenskaper hos coronavirusen gällande var i luftvägarna de sätter sig. Vad gäller COVID-19 verkar det som att viruset förökar sig i de övre luftvägarna, vilket innebär att sjukdomen blir mildare men har högre spridningspotential. Till skillnad från SARS och MERS där viruset förökar sig i de nedre luftvägarna och spridningspotentialen är lägre (Pestrellio, Viceconte, Ergonul, Ippolito & Petersen, 2020). COVID-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smitta överförs till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna når som regel inte längre än några meter eftersom de faller snabbt ner genom luften. Via förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta, kan viruset överföras men risken bedöms som mindre än via droppsmitta mellan människor. Hur länge SARS-CoV-2 kan överleva på ytor och material är inte helt klarlagt, men luftfuktighet, temperatur och solljus påverkar virusets överlevnad (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Riddell, Goldie, Hill, Eagles och Drew (2020) framhäver dock att i förhållanden med fast temperatur, relativ luftfuktighet och frånvaro av ljus kan viruset överleva upp till 28 dagar. (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
COVID-19 har visat sig vara mycket smittsamt och diagnostiska bildundersökningar, såsom konventionell röntgen och datortomografi (DT) på lungorna, är avgörande för att förstå svårighetsgraden och sjukdomsprogressionen. Röntgensjuksköterskan är bland de första som kan utsättas för viruset och med tanke på den höga smittsamheten är det viktigt att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att undvika ytterligare spridning av viruset (Zanardo et al., 2020).
Syftet
Syftet med studien var att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen.
Metod
Studien är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga publikationer. Med hjälp av befintliga publicerade studier var grundtanken att skapa en översikt över
forskningsläget inom det studerade området. Efter ett noggrant urval av artiklar där ett organiserat, konsekvent arbete utförts kunde en litteraturöversikt, med hjälp av analys och sammanställning, skapa en djupare förståelse för kunskapsläget (Friberg, 2017, s.
108). Datainsamlingen har utförts på artiklarna som svarade på syftet med stöd av inklusions- och exklusionskriterier. Därefter har resultatet från en kvalitetsgranskning verkställts och tillsammans med information från artiklarna har detta publicerats i en översiktstabell (Tabell 3) (Friberg, 2017, s. 141-152).
Litteratursökning
För att få ett helhetsgrepp på området startade sökprocessen med en pilotsökning som utfördes på olika webbsidor, Google och Google Scholar. Efter att ha anlagt ett
helikopterperspektiv påbörjades arbetet med att avgränsa litteratursökningen (Friberg, 2017, s. 141–152). Litteraturöversikten fokuserade på flera omvårdnadsrelaterade områden och byggde på data från vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes fram från två relevanta databaser, Cinahl och PubMed, som har bäst tillgång på medicinsk vetenskaplig forskning.
Sökprocessen delades upp i två delar efter pilotsökningen, en första inledande informations- sökning och en andra, den egentliga informationssökningen, där avgränsningar i databaserna användes. Den första inledande informationssökningen utfördes på Cinahl och Pubmed utan att tillämpa några filter och booleska operatorer vilket resulterade i kvantitativa artiklar.
Genom detta skapades en grund för sökarbetet som bidrog till en översikt av forskningsområdet (Östlundh, 2017, s. 59–81).
Eftersom varje litteraturöversikt är unik av sitt slag var det viktigt i begynnelsen av arbetet att få till rätt sökstrategi. Därmed krävdes det att problemformuleringen var tydlig, strukturerad och väl avgränsad (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 67–90). Ämnesord via Swedish MeSH och Cinahl Subject Headings bidrog till att lämpliga sökord hittades, även fri text har använts. I PubMed är MeSH en svensk version av Medical Subject Headings och Cinahl Headings i Cinahl ett motsvarande system som Swedish MeSH (Karlsson, 2017, s. 87- 89).
Till den egentliga informationssökningen diskuterades vilka ämnesord som skulle
representera forskningsämnet och syftet bäst. Sökorden användes enskilt för att göra det lätt för läsaren att följa processen i söktabellen och kunna bedöma tillämpligheten av artiklarna som valts ut för analysen (Friberg, 2017, s. 87). För att få fram relevanta artiklar användes sökorden covid-19, radiology department, hand hygiene, coronavirus, sars, radiology, middle east respiratory syndrome, infection control, healthcare workers och personal protective equipment i olika kombinationer. Boolesk söklogik användes för att tydliggöra hur sökorden skulle sammanlänkas med AND eller OR. AND användes för att kombinera två söktermer och fungerade på ett avgränsande sätt där sökningen blev mera specifik genom att den utgick från den ena eller den andra söktermen. För att få träffar på något av, eller båda söktermerna användes den andra operatorn OR som expanderade sökningen (Friberg, 2017, s. 72). Två tabeller skapades för att påvisa vilka sökord som använts inom Cinahl och Pubmed (se Tabell 1 och 2). Tabellernas huvudfunktion är att läsaren ska kunna följa och utföra sökningen själv (Friberg, 2017, s. 141–152).
Inklusions- och exklusionskriterier
Vid litteraturstudien användes olika inklusions- och exklusionskriterier i motsvarande databas (Östlundh, 2017, s. 59-81). Artiklarna skulle ha en geografisk spännvidd från hela världen och språket på artiklarna skulle vara engelska. Ett annat krav på artiklarna i denna studie var att de skulle vara peer reviewed, vilket indikerade att artiklarna var vetenskapliga, och originalartiklar och därför exkluderades reviewartiklar (Rosén, 2017, s. 376-387).
Inklusionskriterier på PubMed var 1 – 20 år gamla, abstract, free full text, case reports, clinical study, interview och observational study. Inklusionskriterier för Cinahl var artiklar från de senaste 20 åren, abstract, peer review och full text. Artiklar som svarade mot studiens syfte utifrån titel och abstrakt lästes i fulltext (Östlundh, 2017, s. 59-81). Tjugoåtta artiklar granskades närmare där femton artiklar inte svarade mot studiens syfte och exkluderades. I den slutgiltiga kvalitetsgranskningen inkluderades 13 kvantitativa artiklar (se Tabell 3).
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Syftet med sökning: att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen.
Databasens namn: Cinahl
Söknr *) Söktermer Filter Antal träffar Antal vald
2020 09 26
1 CH Middle east respiratory syndrome 425
2 CH Middle east respiratory syndrome coronavirus 251 3 CH Sars virus 317
4 CH Infection control 74 381
5 CH Health Personnel 575 245
6 #1 OR #2 OR #3 919
7 #4 AND #5 AND #6 Publicerad: 20 år 30 1 Peer reviewed
Full text Språk: Engelska
2020 09 28
1 CH Nurses 225 522
2 CH Depression 113 203
3 CH Coronavirus 15 519
4 CH Coronavirus infection 18 384
5 CH Covid-19 8 817
6 #3 OR #4 OR #5 18 603
7 #1 AND #2 AND #6 Publicerad: 20 år 7 1 Peer reviewed
Full text
Språk: Engelska
*CH- Cinahl headings i databasen Cinahl
Tabell 2 Översikt av litteratursökning
Syftet med sökning: att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen.
Databasens namn: Pubmed
Sök nr *) Söktermer Filter Antal träffar Antal valda
2020 09 23
1 MSH Personal protective equipment 30 971 2 MSH Protective devices 42 399 3 MSH Respiratory protective devices 2 110
4 #1 OR #2 OR #3 42 399
5 MSH Radiography 1 114 558
6 MSH Infection control 66 148
7 #4 AND #5 AND #6 Publicerad: 20 år 12 1
Abstract
Free full text Språk: Engelsk
2020 09 23
1 MSH Healthcare workers 520 802
2 MSH Coronavirus 36 610
3 #1 AND #2 Publicerad: 20 år 47 3
Abstract Free full text Case reports Clinical study Interview Observational study Språk: Engelska
2020-09-23
1 MSH Radiology departments, hospital 5 179
2 MSH coronavirus 35 546
3 #1 AND #2 Publicerad: 20 år 20 1 Abstract
Free full text
Språk: Engelska
Fortsättning tabell 2 Översikt av litteratursökning
Databasens namn: Pubmed
Sök nr *) Söktermer Filter Antal träffar Antal valda
2020 09 23
1 FT Covid-19 60 308
2 MSH Personal protective equipment 31 099
3 FT Transmission 546 984
4 #1 AND #2 AND #3 Publicerad: 1 år 22 1 Abstract
Free full text Case reports Clinical study Interview Observational study Språk: Engelska
2020 09 23
1 MSH Hand hygiene 6 973
2 MSH Healthcare workers 520 745 3 MSH Emergency Medical Services 142 536
4 #2 OR #3 648 357
5 #1 AND #4 Publicerad: 20 år 65 1 Abstract
Free full text Case reports
Clinical study Interview Observational study Språk: Engelska
2020 09 25
1 MSH Radiology department, hospital 5 181
2 MSH Hospital radiology departments 5 181
3 #1 OR #2 Publicerad: 20 år 6 1 Abstract
Free full text
Case reports Clinical study Interview Observational study
Språk: Engelska
Fortsättning tabell 2 Översikt av litteratursökning
Databasens namn: Pubmed
Sök nr *) Söktermer Filter Antal träffar Antal valda
2020 09 25
1 MSH Radiology department, hospital 5 179
2 MSH Stress, psychological 132 683
3 #1 AND #2 Publicerad: 20 år 4 2 Abstract
Free Full text Språk: Engelska
2020 09 26
1 Radiology 1458 338
2 Infection control 360 321
3 Hand hygiene 12 075
4 #1 AND #2 AND #3 Publicerad: 20 år 14 1 Abstract
Free full text Språk: Engelska
*MeSh termer i databasen Pubmed, FT-fritext
Kvalitetsgranskning
För att öka kvaliteten på arbetet utfördes kvalitetsgranskningar av artiklarna för att sedan inkludera artiklar med medelhög och hög trovärdighet. Granskningen utfördes enskilt av författarna till en början och sedan granskades alla artiklar gemensamt. För att kvalitetssäkra artiklarna har frågor besvarats utifrån Friberg (2017, s. 187-188). Artiklarnas kvalitet har bedömts i graderna hög, medel och låg efter hur frågorna har besvarats. Totalt besvarades 13 kvantitativa frågor. För att en artikel ska betecknas vara av hög kvalitet, så måste minst 80 % av frågorna ha stämt in på artikeln, 70 – 79 % för medelhög kvalitet och under 70 % för låg kvalitet (William, Stoltz & Bahtsevani, 2016, s. 95-96). Totalt har 13 artiklar valts vidare till analysen. En artikel som hade låg kvalitet inkluderades i analysen då den innefattar
information från en radiologiavdelning som erfarit arbete med COVID-19 och ansågs vara relevant för studien (se Tabell 3).
Tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar i analysen (n=13)
Författare År Typ av studie Deltagare/ Metod Huvudfynd Kvalitet
Land Undersökningar Datainsamling/Analys (Hög,
Medel, Låg)
An et al.
2020 Kina
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie
1103 akut- sjuksköterskor.
9 punkters
hälsofrågeformulär om depression och livs- kvalitet, samt ett fråge- formulär av World Health Organisation.
Data samlades in med hjälp av Questionnaire- Starprogram, en forskningsapplikation inbäddad med WeChat.
Data var analyserad med hjälp av program- varan SPSS version 21.0
Under Covid-19-utbrottet, var akutsjuksköterskor mer benägna att uppleva överdriven arbetsbelastning, trötthet, hjälplöshet och de oroade sig mycket för infektion.
43,61% av deltagande akut- sjuksköterskor i studien ansågs lida av depression.
Dataanalys visade att sjuksköterskor som arbetar på tertiära sjukhus och bedriver kliniska tjänster för COVID-19 patienter samt är rökare var associerade med högre risk för depression.
Hög
Cattelan et al.
2020 Italien
Kvantitativ
Prospektiv observationsstudie.
107595 patienter.
21 läkare.
29 sjuksköterskor.
10 undersköterskor.
Kliniska undersökningar.
Kliniska patient och personalregister.
Statistisk analys.
Demografisk analys.
En infektionsstrategi på ett sjukhus med områden avsedda för infekterade patienter. Strikta åtgärder för personlig skydds- utrustning och massövervakning hindrar infektion bland vårdpersonal.
Medel
El Bushra et al.
2017 Saudiarabien
Kvantitativ
Retrospektiv kohortstudie
15 831 patienter som besökte akutmottagning.
2868 sjukvårds- personal och inlagda patienter.
Ett snabbt responsteam genomförde upprepade bedömningar av infektionsförebyggande åtgärder och
övervakade genomförandet av korrigerande åtgärder med hjälp av en detaljerad checklista.
Elektroniska enkäter.
Att korrekta
infektionsförebyggande åtgärder kan förändra utbrottets gång till att minska fallen.
Medel
Fortsättning tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar i analysen (n=13)
Författare År Typ av studie Deltagare/ Metod Huvudfynd Kvalitet
Land Undersökningar Datainsamling/Analys (Hög,
Medel, Låg)
Huang et al.
2020a Kina
Kvantitativ
Observations- och tvärsnittsstudie
377 sjukvårds- personal från röntgenavdelningar.
Självvärderingsskalan och Connor-Davidson Resilience Scale användes för att utvärdera ångest och motståndskraft Online-frågeformulär.
Alla analyser utfördes i programvaran SPSS version 19.0
Tidig bedömning och effektiva åtgärder för att förbättra mentala hälsan bör tas.
Medel
Huang et al.
2020b Kina
Kvantitativ
Kohortstudie
587 sjukvårds- personal från röntgenavdelningar
Elektroniska enkäter.
Connor-Davidson Resilience Scale och den kinesiska Perceived Stress Scale användes.
Analyser utfördes i programvara SPSS Version 19.0.
Uppmärksamhet bör ägnas åt faktorer som kan påverka motståndskraften inklusive högt upplevd stress, bristande förståelse för COVID-19, skyddsåtgärder och brist på material för personalen.
Medel
Huang et al.
2020c Kina
Kvantitativ 3038 misstänkta eller bekräftade COVID-19- patienter.
REMICT (Radiology Emergency Management and Infection Control Team) samlade in data från patienter som uppvisat symtom av COVID-19 efter genomgången CT- undersökning
För att hantera en nödsituation vid akut samhällsspridning av en infektion måste det inrättas en speciell nödhanteringsgrupp på avdelningsnivå för att motverka spridning av infektion.
Infektions-
kontroller bör också förordnas så att bildundersökning och bild- diagnos skall kunna fortlöpa.
Åtgärder för infektionskontroll, organisering av avdelnings- områden, personligt skydd och träning av basala hygienrutiner av all personal behövs. Även procedurer för att motverka kontaminering vid CT thorax och övrig digital radiografi.
Desinficering av undersöknings- rum ska genomföras inom ett bestämt tidsintervall. Sjukhus med två CT-maskiner bör ha en av dem dedikerad till misstänkta COVID-19 fall.
Låg
Fortsättning tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar i analysen (n=13)
Författare År Typ av studie Deltagare/ Metod Huvudfynd Kvalitet
Land Undersökningar Datainsamling/Analys (Hög,
Medel, Låg)
Ki et al.
2019 Korea
Kvantitativ
Fall-Kohortstudie
228 sjukvårds- personal på akuten och 218 sjukvårds- personal på allmän vårdavdelning.
En indexpatient.
Intervjuer och med hjälp av inspelad videodata från sjukhuset.
Offentliga uppgifter om MERS i Korea erhölls från tillgänglig data från ett online-MERS- Kommunikationssystem eller den koreanska vårddatabasen.
Uppgifter om personalens placering och rörelse, personlig skyddsutrustning och handhygien registrerades.
Överföringsrisk bestämdes som omfattningen av exponering för indexpatienten.
Att MERS lätt kan överföras på olika vägar i sjukhusmiljön.
Rutinmässig infektion-
förebyggande metoder, såsom att bära en kirurgisk mask och handhygien kan minska risken för nosokomiell infektion.
Rutinmässiga åtgärder för att förebygga infektioner bör fastställas och behandlas i alla medicinska institutioner under ett MERS-utbrott.
Rutinmässiga försiktighets- åtgärder kan spela en viktig roll vid tidigt skydd mot överföring.
För att ge ett bredare skydd mot infektion bör specifika isolerings- strategier övervägas i händelse av vårdrelaterade utbrott av MERS
Hög
Nguyen et al.
2020
Storbritannien, USA.
Kvantativ.
Prospektiv, observations kohortstudie
2 035 395 samhällsmed- borgare, 99 795 hälso- och sjukvårdspersonal.
Självrapporterade data från smartphone- applikationen COVID Symptom Study.
Statistisk analys.
Sjukvårdspersonal som arbetar vid frontlinjen löper större risk att testa positivt för covid-19 jämfört med allmänheten.
Hög
O'Donoghue al.
2016 Hong Kong
Kvantitativ.
Quasi- experimentell studie.
Observations- studie.
76 röntgen- sjuksköterskor.
17 sjuksköterskor 9 undersköterskor
Frågeformulär som innehöll frågor om kunskap och attityd om handhygien.
En infektionskontroll- sjuksköterska spelade in observationer av efterlevnad kring handhygien.
Attityder och kunskap kring handhygien samt följsamhet av handspritning ökade efter en 2 månaders utbildningsintervention för vårdpersonal.
Hög
Fortsättning tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar i analysen (n=13)
Författare År Typ av studie Deltagare/ Metod Huvudfynd Kvalitet
Land Undersökningar Datainsamling/ (Hög,
Analys Medel
Låg
Ong et al.
2013 Australien
Kvantitativ
Randomiserad crossover-studie
11 transportörer som hämtar och lämnar patienter mellan röntgen och avdelningar
Observation av transportörerna och två interventioner bestående av en checklista.
Intervjuer utfördes
Beskrivande statistik användes för att sammanfatta överföringsegenskaper och för att bedöma checklistan.
Ineffektiv kommunikation om patientens smittsamma status utsätter både personalen och andra patienter för infektionsrisk.
Att enkla åtgärder som en checklista kan förbättra försiktighetsåtgärder.
Att ytterligare studier bör utföras för att förstå hur infektions- kontrollinformation kan kommuniceras mer effektivt under övergångar inom vården.
Medel
Park et al.
2016 Korea
Kvantitativ
Retrospektiv studie
186 fall varav:
82 patienter.
65 familje- medlemmar.
39 sjukvårds- personal
Med hjälp av epidemisk data om dagliga laboratorie- bekräftade MERS-fall för utbrottet i Korea.
En dynamisk överföringsmodell i MERS-utbrottet i nosokomial miljö utarbetades och undersökte super- spridares roll i överföringsdynamiken.
Att utföra en tidig intervention, som att öka screeningskapaciteten för snabb diagnos kunde hjälpa till att upptäcka misstänkta fall under deras infektionstid eller till och med innan symtomen började. Bära N95 andnings- skydd, utföra handdesinfektion och att varna invånarna om utbrottet på sjukhuset var viktigt.
Att utbrottets varaktighet och storlek minskade anmärkningsvärt när kontrollåtgärderna för att förhindra smittspridning genom supraspridare genomfördes i det tidigare stadiet av spridningen av MERS. Effektiva kontrollåtgärder som karantän och isolering visade sig vara effektiva för att minska smittspridning.
Hög
Vikke et al.
2018 Danmark
Kvantitativ
Prospektiv observationsstudie
77 sjukvårds- personal
87 patienter
Observationer av tre områden:
Handhygien, användning av handskar och grundläggande hygienparametrar.
Data registrerades ursprungligen på papper och fördes sedan in i STATA 14 för analys.
Att tillämpning av handhygien inom sjukvårdspersonalen var förvånansvärt låg.
Handhygien tillämpades mer efter patientkontakt än före och det fanns ett stort beroende av handskar.
Vidare forskning om utmaningar och hygienuppfattningar bland sjukvårdspersonal rekommenderas för att klargöra framtida förbättringsstrategier.
Hög
Fortsättning tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar i analysen (n=13)
Författare År Typ av studie Deltagare/ Metod Huvudfynd Kvalitet
Land Undersökningar Datainsamling/ (Hög,
Analys Medel
Låg
Xiao et al.
2020 Kina
Kvantitativ
Observation- och tvärsnittsstudie
180 sjukvårds- personal som vårdade patienter med COVID-19 januari och februari 2020.
Nivåer av ångest, själveffektivitet, stress, sömnkvalitet och socialt stöd mättes med hjälp av frågeformulär med olika skalor.
Demografiska och sociala uppgifter från vårdpersonalen observerades.
Data var analyserad med hjälp av programvaran EpiData version 3.1.
Sömnkvalitet är en viktig hälsoindikator. Bra sömnkvalitet hjälper personalen att behandla patienter bättre men också till att behålla sin egen immunfunktion optimal för att förhindra en infektion.
Studien kan ge stöd för genomförande åtgärder för att förbättra det sociala stödet till sjukvårdspersonalen under ökade krav i samband med COVID-19.
Till exempel borde professionell psykoterapigrupper ta initiativ till att stödja den mentala hälsan hos vårdpersonalen.
Sjukhuschefer borde tillhanda- hålla logistiskt support till vård- personalen och supportgrupper bör upprättas.
Hög
Analys
För att se likheter och skillnader mellan artiklarna och för att upptäcka nyckelfynd har en grundlig analys i fyra olika steg utförs. Som första steg i analysen lästes de valda artiklarnas abstrakt upprepade gånger för att få en helhet och ett sammanhang. Andra steget innebar att de viktigaste aspekterna av huvudupptäckterna i artiklarnas resultat antecknades. I det tredje steget sammanställdes artiklarnas uppgifter i en översiktstabell (Tabell 3) tillsammans med resultatet av kvalitetsgranskningen. Översiktstabellen hjälpte till att skapa tydlighet och struktur (Friberg, 2017, s. 141-151). I det fjärde och sista steget samlades innehållet från artiklarnas resultat som tog upp liknande fynd under gemensamma teman, vilket resulterade i tre teman som besvarade syftet i denna studie, se Figur 2.
Etik
Enligt Kjellström (2017, s. 57-58) finns forskningsetik till för att skydda människors grundläggande värde och rättigheter för dem som medverkar i studier samt att skydda forskningens rykte och samhällets tillit gentemot högskoleutbildning och forskning. Etiska överväganden görs i ett vetenskapligt arbete, från val av ämne till praktiskt genomförande och det är vad forskningsetik handlar om. Tolv av artiklarna i aktuell studie hade fått ett godkännande från en etisk kommitté. Artikeln utan etiskt övervägande hade ett lägre vetenskapligt värde (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 422-436). Enligt etikprövningslagen (2003:460) krävdes ingen etikprövning för denna litteraturstudie eftersom inga personer involverades. För att försöka att framställa forskarnas resultat på ett relevant och rättvisande sätt gjordes en grundlig genomgång och tolkning av de valda artiklarna, vilket ansågs vara ett etiskt övervägande i denna studie (Kjellström, 2017, s. 58-77).
Resultat
Dataanalysen ledde fram till tre teman som framgår i Figur 1.
Figur 1 Beskrivning av resultatets teman.
Organisatoriska åtgärder
Enligt Cattelan et al. (2020) visade det att omorganisation av patientflöden, regelrätt
användning av personlig skyddsutrustning och övervakningssystem för infektionskontroll av hälsovårdspersonal spelar en viktig roll för att minska smittspridningen av COVID-19- infektion. Cattelan et al. (2020) anser att organisatoriska åtgärder på en avdelning, som inrättande av nya hanteringsprocedurer, har betydelse för att förhindra smittspridning. Vidare menar Ki, Han, Son, & Park (2019) att en grundläggande infektionspolicyrutin är av stor vikt för att blockera en världsspridande progression av coronaviruset. Studien visar att
rutinmässiga försiktighetsåtgärder kan spela en viktig roll i tidigt skydd mot överföring av smittan och att kampanjer om grundläggande infektionskontroll på sjukhus kan vara en bidragande faktor till att förebygga smitta och göra människor mer uppmärksamma. Två andra studier föreslår förbättrat hygienmedvetandet och motivationen till handhygien genom en visuell påminnelse med affischer (El Bushra et al., 2017; Vikke et al., 2019). Vikke et al.
(2019) anser att en ökad arbetsbelastning kan vara en orsak till bristande handhygien för vårdpersonalen. Huang et al. (2020a) och Huang et al. (2020b) visar att insatser från sjukhusen till att säkerhetsställa leverans av skyddsmaterial är särskilt nödvändiga om röntgenpersonalen ska upprätthålla god motståndskraft. Ong et al. (2013) menar också att genom kommunikation av infektionskontroll kan försiktighetsåtgärder tas vid transportering av patienter. Enligt Ong et al. (2013) kan ett färgat klistermärke på en checklista indikera för transportören att vara uppmärksam för ett smittsamt fall.
Huang et al. (2020b) pekar på att sjukhusledningen bör inse de negativa psykologiska
effekterna av hög stress på den mentala hälsan hos personalen på röntgenavdelningen och att de bör vidta målinriktade åtgärder för att lindra dessa effekter. Huang et al. (2020b) menar att detta bör uppmärksammas för att undvika allvarliga och komplicerade psykologiska problem hos personalen. Det psykologiskt höga stresstillståndet kan inte bara påverka det normala och ordnade arbetet utan det kan också leda till en minskning av deras immunitet, vilket resulterar i en högre infektionsrisk. Studien visar att samtal och bidrag från tidigare upplevda
psykologiskt påfrestande situationer och hur det har hanterats kan bidra till att personalen blir mer benägna att hantera pandemin med en mer optimistisk attityd och med ett förtroende att
kunna övervinna den. Huang et al. (2020b) menar att sjukhusledningen kan uppmuntra personalen att diskutera pandemin och komma fram till effektiva normer som integrerar kontroll, målsättning och beslutsfattande beteenden för att lindra den stressiga situationen.
Även Huang et al. (2020c) nämner att röntgenpersonalen som arbetar i miljöer med coronavirus upplever fysisk och mental stress. Studien påvisar att längre återhämtnings- perioder minskar arbetsrelaterad stress och risken att insjukna i COVID-19.
I en studie av An et al. (2020) påvisades det att akutsjuksköterskor under COVID-19 utbrottet var mer benägna att uppleva en kraftig arbetsbelastning, trötthet, hjälplöshet och att de
fruktade att få en ökad infektionsrisk. Akutsjuksköterskor som arbetade på tertiära sjukhus och tog hand om COVID-19 patienter drabbades oftare av depression. An et al. (2020) menar att orsaken till detta var att sjuksköterskor som hade mera kontakt med infekterade patienter vid triagering och initial vård upplevde en högre nivå av stress och rädsla, vilket ofta ledde till depression. Vid långa arbetspass hade akutsjuksköterskor en återhämtningsperiod och obligatorisk karantän på 14 dagar vilket enligt studien kan ha förvärrat den upplevda ångesten och skuld på grund av den sociala stigman som deras familjer fick. Det framkom också i studien att akutsjuksköterskor upplevde rädsla för att infektera och sprida viruset vidare till sin familj och vänner. Alla dessa faktorer påpekas öka risken för depression (An et al., 2020).
El Bushra et al. (2017) påpekar också att personal som har eventuella tecken och symtom av coronaviruset omedelbart skulle avstå arbete och isolera sig i hemmet samt även testas med kontaktspårning.
Xiao et al. (2020) hävdar att vårdpersonal som tar hand om patienter med COVID-19 hade en relativt låg sömnkvalitet. Trots att det fanns stöd från hälso- och sjukvårdspersonal blev inte personalens sömnkvalitet bättre. Det kunde dock finnas en påverkan från två håll, dels fick hälso- och sjukvårdspersonalen minskad ångest och stress, dels en förbättrad själveffektivitet med socialt stöd från vänner och familjemedlemmar. Vidare menar Xiao et al. (2020) att ångest har visat sig öka känsligheten för arbetsmiljö och arbetsbelastning. Det hade en negativ effekt på individens tilltro till att själv klara av en handling i en särskild situation
Xiao et al. (2020) uppger också att vårdpersonal under pandemin bör kunna tillämpa
individuella insatser. Sjukhusledningen bör till exempel tillgodose professionell psykoterapi till hälso- och vårdpersonalen som arbetar i frontlinjen med COVID-19.
Kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan
För att förebygga smittspridning av coronavirus visar flera studier på att det krävs en ökad kunskap om coronavirusets egenskaper, kontrollåtgärder, tidig upptäckt, tillämpandet av infektionsförebyggande åtgärder och användning av personlig skyddsutrustning (El Bushra et al., 2017; Huang et al., 2020b; Huang et al., 2020c; Ki et al., 2019; Park et al., 2016). Ki et al.
(2019) och Huang et al. (2020b) beskriver att brist på kunskap om tidigare erfarenheter vid allvarliga infektionsutbrott bidrog till sämre tillämpning av personlig skyddsutrustning och handhygien, vilket skapade en större smittorisk. Däremot visar O'Donoghue, Ng, Suen, &
Boost (2016) i sin studie att vid en röntgenavdelning så fick vårdpersonalen bättre
medvetenhet kring handhygien samt bättre acceptans för handspritning efter två månaders utbildningsprogram. O'Donoghue et al. (2016) menar att det är en starkare betoning på att personalen bör följa rutinerna för handhygien då det minskar infektionsrisken. Två andra studier påvisade att det är viktigt att komma ihåg att även om handhygien inte är en
komplicerad procedur så behövs det fortfarande läras, tränas och ständigt övas innan det blir en rutin. En dålig handhygien ökar smittorisken och därför behövs förbättringsstrategier (Ong et al., 2013; Vikke et al., 2019). Ong et al. (2013) påpekar att det även behövs kunskap om betydelsen av handsprit eftersom användning av handskar inte kan garantera fullständigt skydd mot förorenade händer. Huang et al. (2020b) visar i sin studie att större kunskap om COVID-19 skapar en bättre användning av skyddsåtgärder och att personalen förstår
nödvändigheten för att skydda sig mot smittan. Huang et al. (2020b) menar att det är viktigt att röntgenpersonalen får utbildning hur man skyddar sig mot COVID-19 så snart som möjligt och inte bara genom personalens egna kunskaper och självlärande.
Huang et al. (2020b) beskriver i sin studie att utbrottet av COVID-19 inträffade plötsligt och situationen vart snabbt allvarlig där röntgen var en viktig diagnostisk metod i vården av coronapatienter. Vidare förklarar Huang et al. (2020b) att röntgenpersonalen stod inför en
stor arbetsstress och kom oundvikligt att vara i ett tillstånd av hög stress. Studien visar att motståndskraften har varit relativt låg under utbrottet av COVID-19 på grund av okunskapen om hur man smittas. Personalen på röntgen var inte mentalt förberedda och var oroliga för att inte kunna skydda sig själva. Det var svårt att hantera viruset tack vare dess mycket
smittsamma karaktär och det höga antalet dödsfall det skapade (Huang et al., 2020b). Huang et al. (2020b) förklarar också att trots framsteg inom medicinsk teknik över de senaste decennierna har medvetenheten om och vaksamheten kring epidemier varit låg, vilket har visat sig när SARS, MERS och nu COVID-19 plötsligt uppträdde. Det var svårt för röntgenpersonalen att göra fullständiga förberedelser och därför är det viktigt att vara förberedd inför framtida nödsituationer för folkhälsan (Huang et al., 2020b).
Skyddsåtgärder mot exponering av virus
Två studier beskriver att komplett personlig utrustning vid hantering av misstänkta eller bekräftade coronapatienter omfattas av: engångsdräkt, skyddsglasögon, visir, hårskydd, N95 andningsmask och handskar (Huang et al, 2020c; Park et al., 2016). Cattelan et al. (2020) beskriver att personal i frontlinjen som återanvänder personligt skyddsmaterial eller använder skyddsmaterial som är ofullständigt löper större risk att bli smittade med COVID-19 än den allmänna befolkningen. Enligt Cattelan et al. (2020) beror detta på arbete med nära
patientkontakt och kontaminerade kroppsvätskor. Tre andra studier beskriver att tillräckligt med skyddsmaterial är det mest grundläggande nödvändigheten för röntgenpersonalens personliga säkerhet (Huang et al., 2020a; Huang et al., 2020b; Huang et al., 2020c).
Brist på material kommer att leda till minskad psykologisk säkerhet (Huang et al., 2020a;
Huang et al., 2020b).
Vikke et al. (2019) visar i sin studie att det finns en tendens till självskydd hos vårdpersonalen istället för patientskydd då handhygienen är mer tillämpad efter
patientkontakt än den är innan. Studien visade även en övertro på att använda handskar.
Handskar användes när det inte fanns något uppenbart behov för det (ingen observerad risk för exempel kroppsvätskor). Samma par handskar användes kontinuerligt vid ett flertal tillfällen till handhygien-indikationer. Författarna menar att en möjlig förklaring är att
handskar betraktas som en ersättning för handhygien (Vikke et al, 2019). En annan studie visar på att riktlinjer för handskar och förkläde sällan följs och även där fanns en övertro på användandet av handskar. Handskar som bars vid hantering av patienter kasserades inte efter patientkontakt utan används på andra föremål och ytor innan avlägsnande (Ong et al., 2013).
Enligt Ki et al. (2019) ska utplacering av handdesinfektion på avdelningen göra att fler spritar händerna oftare.
Nguyen et al. (2020) studie från USA och Storbritannien visar att hälso- och
sjukvårdspersonal i frontlinjen löper en tredubbel risk att drabbas av COVID-19 jämfört med allmänheten. En svart, asiatisk, etnisk minoritet löper i synnerhet högre risk att drabbas av COVID-19 infektion och med minst en femfaldig ökad risk jämfört med angloamerikaner, amerikaner med europeisk härkomst. Nguyen et al. (2020) menar att personal som arbetade i kliniska miljöer och vårdade patienter med COVID-19 och är av denna minoritetsgrupp har haft sämre tillgång till personlig skyddsutrustning, där återanvändning av skyddsutrustning ofta var ett faktum.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen.
Röntgenavdelningar över hela världen måste identifiera, förstå och ta itu med många påfrestningar och arbetsbelastningar (Mohamed & Lerdi, 2020). Resultatet i denna studie visar att åtgärder måste vidtas för att lösa problem som påverkar arbetstillfredsställelsen. Det är viktigt att personalen känner att de kan uttrycka sina behov, rädslor och oro under
pandemin. Detta för att den kliniska miljön snabbt kan leda till utbrändhet samt trötthet bland röntgenpersonalen, vilket kan leda till att skyddsåtgärder inte följs ordentligt. Mohamed och Lerdi (2020) styrker detta genom sin studie som visar att det är viktigt att hålla röntgen-
personalen informerad samt vara lyhörd för deras oro. En bidragande faktor som ökar samarbetet mellan personalen och beslutfattare, vilket kan medverka till en interaktiv arbetsplats och att detta ger möjligheter att klara av nya utmaningar.
Cai et al. (2020) stödjer också resultatet att personalbemötande och stöd har visat sig vara viktig för att förhindra smittspridning, minska stress och psykologiska effekter hos sjukvårdspersonalen då dessa situationer förvärrade arbetsintensiteten. Cai et al. (2020) menar även att det är viktigt att ha en plan för att upprätthålla den mentala hälsan för vårdpersonalen och att det innebar att ha tillräckligt med skyddande material, lämpliga arbetsskift och regelbundna pauser, identifiering av och svar på psykologiska problem. Karur och Gupta (2020) påpekar att det i nuläget inte finns något vaccin för den allmänna
befolkningen mot COVID-19 och resultatet i detta examensarbete visar att det därför är viktigt att uppmärksamma betydelsen av att förhindra smittspridning. Adhikari et al. (2020) stödjer resultatet då de menar att riktlinjer behöver utformas så att patienter och personal vägleds till att öka medvetenheten om förebyggande och kontroll av coronaviruset. Den aktuella studiens resultat kan också styrkas av Ierdi et al. (2020) som poängterar att det krävs en samordning av riktlinjer, infrastruktur, kommunikation, flöde och personalmedvetenhet för att möjliggöra ett framgångsrikt uppdrag att bekämpa coronaviruset.
Resultatet i studien visar att kunskapen om nya coronavirusets egenskaper behöver ökas hos röntgenpersonalen för att bättre kunna hantera smittspridningen. Mohamed och Leardi (2020) styrker detta i sin studie som visade att röntgenpersonal som deltagit i utbildning, planerings- och simuleringsövningar av en patient smittad med COVID-19 fick en ökad självsäkerhet att hantera en reell situation. Hamm (2020) tar upp att det är viktigt att röntgensjuksköterskan får uppdaterad information om coronavirusets egenskaper för att känna trygghet i att utföra arbetet på ett säkert sätt och för att förhindra smittorisk. Detta styrker den aktuella studiens resultat att det är viktigt med kunskap om nya coronavirusets egenskaper. Ieardi et al. (2020) menar att nyckeln till framgångsrik, säker och optimal folkhälsovård i samband med en pandemi är en välutrustad och dedikerad sjukhusanläggning med personal som kan hantera
adekvat skyddsutrustning och riktlinjer. Detta är ytterligare ett stöd för studiens resultat om att kunskap är viktigt och att det krävs för att kunna hantera denna pandemi.
Watts (2020) beskriver att röntgensjuksköterskan och annan sjukvårdspersonal får lära sig tidigt i sin utbildning att behandla patienter med olika smittsamma sjukdomar. Därför menar Watts (2020) att vårdpersonal inklusive röntgensjuksköterskor bör vidta åtgärder dels för att skydda sig själva från att bli smittade och dels för att minska risken för smittöverföring till sina familjemedlemmar, patienter och besökare till sjukhuset. Detta stödjer resultatet i denna studie med att fullständig skyddsutrustning vid hantering av COVID-19 är en lösning för att skydda sig själv vid misstänkta och bekräftade patienter, se Figur 2. Enligt Folkhälso- myndigheten (2020c) så är vårdrelaterade infektioner (VRI) den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. VRI är ett stort problem för sjukvården på grund av ökad risk för upptrappade kostnader för samhället (Ang, Almasoud, Palakodeti & Mahmud, 2018). Sveriges Kommun och Regioner (2014) påpekade att
vårdrelaterade infektioner är svåra att undvika och de skador som uppkommer i och med infektioner skapar ett onödigt lidande för patienterna. Det finns flera faktorer som medför infektionsrisker, därmed har sjukvårdspersonalen ansvar att minimera risken för att drabbas av en infektion. Detta förtydligar vikten av studiens resultat om att skyddsutrustning är viktig för att förhindra smitta.
Figur 2 Centers for Disease Control and Preventions (CDC, 2020) rekommendationer för personlig skyddsutrustning för hantering av COVID-19 patienter.1
Folkhälsomyndigheten (2020c) styrker även resultatet med att arbetsgivaren har ett ansvar att förse personalen med korrekt skyddsutrustning och kontrollera att personalen har kunskapen om hur den används. Coronaviruset smittar nämligen från person till person genom direkt eller indirekt kontakt med slemhinnor eller sekret från luftvägar. Därför måste varje arbetsmoment tas på allvar där det finns risk för smittspridning via aerosol
(Folkhälsomyndigheten, 2020c). Även Ieardi et al. (2020) styrker resultatet med att rätt skyddsutrustning är av vikt genom att påvisa att det krävdes utbildning samt omfattande kunskaper i på- och avklädning tillsammans med korrekt avfallshantering av
skyddsutrustning. Ieardi et al. (2020) menar att all berörd sjukvårdspersonal därför bör få träning för att kritiskt lära sig värdera sina steg. Med exempelvis hjälp av instruktionsvideor som vägledning under på-och avklädning av skyddsutrustning, där också en erfaren
röntgensjuksköterska tränar en mindre erfaren röntgensjuksköterska att bli självständig för att slutligen tillhandahålla ett certifikat som styrker dennes kunskap. Vidare menar Ieardi et al.
1Användandet av denna figur innebär inte att den amerikanska regeringen, Department of Health and Human Services eller Centers for Disease Control and Prevention godkänner eller står bakom detta examensarbete i sin helhet eller de resultat som redovisas.
(2020) att skriftliga protokoll ska finnas tillhands för röntgensjuksköterskor och övrig personal i de rum där på- och avklädning sker av personlig skyddsutrustning.
Metoddiskussion
Syftet i detta examensarbete var att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen. Ämnet är aktuellt och pågående varför det ansågs intressant att studera området. För att få en bild av forskningsläget inom detta område valdes
litteraturöversikt som metod (Friberg, 2017, s. 108). Sökprocessen inleddes med ett
helikopterperspektiv vilket bidrog till en bättre överblick av forskningsområdet. En svaghet kan identifieras gällande litteraturöversikten eftersom det finns en risk för ett selektivt urval, det vill säga att författarna väljer artiklar som stödjer den egna ståndpunkten (Friberg, 2017, s. 141–152).
Pilotsökningen utfördes i Google och Google Scholar där enskilda forskares publikationer kunde sökas (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016, s. 67–90). Därefter delades sökprocessen upp i två delar, en första inledande informationssökning och en andra, den egentliga informationssökningen. För att hitta relevanta artiklar användes Cinahl och PubMed för att öka trovärdigheten i studien. De två databaserna användes i den inledande sökningen utan booleska operatorer och några filter. Avgränsningar i databaserna användes i den andra sökningen. Genom detta skapades en grund för sökarbetet som bidrog till en översikt av forskningsområdet (Östlundh, 2017, s. 59–81).
Den egentliga informationssökningen var den del som var mest tidskrävande och bearbetades genom ett systematiskt tillvägagångssätt för att få fram urvalet av vetenskapliga artiklar (Östlundh, 2017, s. 59-81). Ämnesord diskuterades fram som skulle representera syftet och forskningsämnet. Sökningsarbete med de två databaserna anses vara en styrka i
examensarbetet eftersom dessa är inriktad på medicinsk omvårdnad. Detta i sin tur förstärker studiens validitet då likadana artikelträffar påträffats i de båda databaserna (Henricson, 2017, s. 475–482). Sökorden hittades genom att använda Swedish MeSH och Cinahl Subject
Headings för att få rätt synonym från svenska till engelska. För att öka antalet träffar har fri text används som ett tillägg. Sökningen utfördes med olika kombinationer av sökorden genom att använda avancerad sökning i de båda databaserna. Booleska operatörerna AND och OR bidrog till att hitta det lämpliga och relevanta materialet genom att öka sökresultatets specificitet och sensitivitet (Karlsson, 2017, s. 90-91).
För att välja och utvärdera artiklar så användes inklusion- och exklusionskriterier. Eftersom det fanns för få studier med fokus på röntgenavdelning eller röntgensjuksköterska användes även artiklar med fokus på andra vårdavdelningar som handlade om coronavirus och hygien.
Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara av hög eller medelhög kvalitet. En artikel som ingick i kvalitetsgranskningen var av låg kvalitet, dock togs den ut för granskning då den ansågs tillföra ett värde till studiens resultat. Artiklar som bearbetas i en
litteraturöversikt måste vara vetenskapligt publicerade texter av originalproduktion varför review-artiklar exkluderades (Karlsson, 2017, s. 82-86). I Cinahl inkluderades peer reviewed eftersom det försäkrade att artiklarna var vetenskapliga med hög trovärdighet. I PubMed fanns inte den avgränsningen då alla artiklar anses vara av hög vetenskaplig trovärdighet. En avgränsning med peer reviewed innebar dock inte att alla artiklar publiceras i en vetenskaplig tidskrift och sökts fram klassas som vetenskapliga (Östlundh, 2017, s. 59-81).
En begränsning på ett år utfördes inom databaserna men resulterade inte tillräckligt med originalartiklar om coronavirus. Eftersom de kända coronavirusutbrotten var från 2003, 2012, 2019 och att det fanns minimalt med studier om smitthantering på röntgenavdelningen valdes publiceringsår från 2000 till 2020. Avgränsningar som abstract, free full text, english
användes. I PubMed användes för de flesta artiklar också avgränsningar case reports, clinical study, interview och observational study och även några sökningar utan dessa för att försöka att få fram relevanta artiklar på ett effektivt sätt. För att strukturera upp sökningsprocessen skapades två tabeller för att påvisa vilka sökord som används inom Cinahl och PubMed (se Tabell 1 och 2).
Att skriva om en pågående pandemi har haft sina svårigheter. Inte minst när det kommer till att söka publicerade originalartiklar inom radiologi och COVID-19, vilket har varit den
