KANDID A T UPPSA TS
#Min Resa Räknas
En studie om lärande och konstruktioner av hälsa i en nätgemenskap.
Siri Brattberg och Josefin Svanlindh
Pedagogik, 15 hp
Halmstad 2014-06-30
kommentarer under arbetets gång. Vi vill även passa på att tacka vår klasskamrat Josefine Lundevall som inspirerade oss till att studera internetforumet Min Resa Räknas. Till sist vill vi tacka alla hälsoengagerade medlemmar inom internetforumet Min Resa Räknas, utan er hade vår studie inte varit möjlig att genomföra. Vi hoppas att studien är lika intressant och rolig att läsa som den har varit att skriva.
Innehåll
1. Sammanfattning ... 4
1.1 Abstrakt ... 5
1.2 Abstract ... 4
2. Inledning ... 5
3. Bakgrund ... 7
4. Syfte och frågeställningar ... 8
4.1 Syfte ... 8
4.2 Frågeställningar ... 8
5. Teoretisk referensram ... 9
5.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv ... 9
5.2 Teorin om praktikgemenskaper ... 9
6. Tidigare forskning ... 11
6.1 Hälsa som social konstruktion ... 11
6.2 Nätgemenskaper ... 12
6.3 Kunskapsbidrag ... 13
7. Metod ... 14
7.1 Netnografisk ansats ... 14
7.2 Observation ... 14
7.2.1 Genomförande av observationer ... 15
7.3 Urval ... 15
7.3.1 Urval för observation av Facebookgruppen Min Resa Räknas ... 15
7.3.2 Urval för observation av #minresaräknas ... 16
7.4 Analys av empirin ... 16
7.4.1 Analys av textinlägg från Facebookgruppen Min Resa Räknas ... 17
7.4.2 Analys av bildinlägg på Instagram med #minresaräknas ... 17
7.4.3 Analys av hastags på Instagram med #minresaräknas ... 17
7.5 Forskarens roll ... 18
7.5.1 Förförståelse ... 18
7.6 Tillförlitlighet ... 18
7.7 Överförbarhet ... 19
7.8 Etiska aspekter ... 19
7.8.1 Informations-‐ och samtyckeskravet ... 19
7.8.2 Konfidentialitet-‐ och nyttjandekravet ... 20
7.9 Metoddiskussion ... 20
8. Resultat ... 22
8.1 Socialt lärande kring hälsa ... 22
8.2 Hälsa som förändringsprocess ... 26
8.3 Fokus på kroppen ... 31
9. Diskussion ... 34
9.1 Socialt lärande utvecklas i gemenskapen ... 34
9.2 Sociala konstruktioner av hälsa ... 35
9.3 Hälsonormer i relation till samhällsproblem ... 37
9.4 Betydelser för hälsopedagogiska praktiker ... 38
9.5 Studiens allmängiltighet ... 39
10. Slutsats ... 40
11. Referenser ... 41
11. 1 Tryckta källor ... 41
11.2 Elektroniska källor ... 43
11. Bilagor ... 44
11. 1 Bilaga 1 ... 44
11.2 Bilaga 2 ... 44
11. 3 Bilaga 3 ... 44
1. Sammanfattning
1.1 Abstrakt
Mycket av dagens hälsokunskap hämtas via internet och gemensamma uppfattningar kring hälsa skapas och sprids genom sociala medier.
Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas.
Teoretisk referensram: Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper.
Metod: Föreliggande studie har inspirerats av en netnografisk metodansats och observationer användes vid datainsamlingen. Insamlingsmaterialet bestod av text- och bildinlägg och hämtades från Facebookgruppen Min Resa Räknas samt från #minresaräknas på Instagram. Det empiriska materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Hälsa lärs och konstrueras genom socialt samspel i nätgemenskapen. Lärandet bestod av förhandlingar där kunskaper och erfarenheter kring hälsa utbytes inom gemenskapen. Hälsa
konstruerades främst genom kost och träning och centralt för konstruktionerna var förändringsprocesser samt kroppsligt utseende.
Slutsats: Hälsans konstruktioner inom internetforumet Min Resa Räknas speglar hälsonormer och samhällsproblem.
Nyckelord: facebook, hälsa, instagram, min resa räknas, netnografi, praktikgemenskap, social konstruktion.
1.2 Abstract
Much of today's health knowledge are retrieved via the Internet and common beliefs about health are created and spread through social media.
Aim: The purpose of this study is to contribute to the understanding of how health is taught in a self-organized community of practice in social media and highlight how health is constructed in these learning processes through written and visual messages posted on the Internet community
“Min Resa Räknas”.
Theoretical framework: The study is based on a Social Constructionist perspective and the theory Community of Practice.
Method: The study was inspired by a netnographic approach and observations were undertaken in the data collection. Data were extracted from the Facebook group Minresaräknas and
#minresaräknas on Instagram and the empirical material consisted of text messages and photo posts. The empirical data was analysed using qualitative content analysis methods.
Results: Health is taught and constructed through social interactions within the online community.
The learning process consisted of negotiations within the community and knowledge and
experiences about health were exchanged between participants. Health was primarily constructed through diet and exercise where lifestyle changes and physical appearance were central aspects.
Conclusion: Health constructions within the Internet community “Min Resa Räknas” reflect health standards and social problems.
Keywords: community of practice, facebook, health, instagram, min resa räknas, netnography, social construction.
2. Inledning
Vi har under tre år studerat hälsopedagogik på Högskola vilket har givit oss goda kunskaper kring både hälsa och lärande. En sak är säker och det är att hälsoämnet berör och engagerar människor.
Vi hör dagligen vänner och bekanta som talar om hälsa och välmående samtidigt som
hälsodebatten är ett ständigt återkommande inslag i media. Vad vi fortfarande, efter tre års studier av hälsa, ställer oss frågande till är hälsans beståndsdelar och vad som utgör en god hälsa. Många människor omkring oss talar om livsstilsförändringar, trendiga dieter samt hur de försöker uppnå en hälsosam kosthållning. Vidare talas det om olika träningsformer där majoriteten av vår
vänskapskrets tränar nästintill dagligen. Ett mycket hett samtalsämne nu på våren är även
“beach2014” som handlar om att nå drömkroppen innan badsäsongen är igång. Kost och träning verkar alltså vara starkt förknippat med hälsa, vilket även Eriksson och Lindgren (2010)
framhåller. Vidare menar Eriksson och Lindgren (2010) att den attraktiva kroppen har blivit en markör för den hälsosamma livsstilen. Med utgångspunkt i ovanstående ställer vi oss frågan var all hälsokunskap kommer ifrån och hur människan lär sig kring hälsa. Vi undrar även hur det kan det komma sig att det råder en fetmaepidemi i världen som en konsekvens av vår stillasittande livsstil och förändrade kostvanor (WHO, 2014), samtidigt som vi upplever att det råder en träningshets där ideal som “Strong Is the New Skinny” blir allt vanligare (Kane, 2012).
I takt med att internet har börjat användas allt mer har vi uppmärksammat att mycket av den pågående hälsodebatten även är synlig på internet. Internet har därmed blivit en ny arena för att lära sig kring hälsa. På Facebook kan vi dagligen läsa statusuppdateringar från vänner som redan innan frukost klarat av en milslång power walk eller kört ett hårt träningspass på gymmet. Även på Instagram finns det inslag av hälsodebatten där bilder på träningsaktiviteter och nyttiga måltider är vanligt förekommande på nyhetsflödet. Detta fenomen får oss att undra hur människor förhåller sig till den egna hälsan och hur gemensamma uppfattningar om hälsa skapas.
En möjlig förklaring kan vara att media spelar en viktig roll när det gäller att förmedla
hälsokunskap till befolkningen. Medias framställning av hälsa har betydelse för allmänhetens uppfattningar om hälsa samt hur hälsa praktiseras bland befolkningen (Sandberg, 2004). Genom media blir vi dagligen upplysta om olika träningstips, dieter eller mirakelkurer för att nå
drömkroppen. Därför kanske det inte är så konstigt att medias framställningar av hälsa även speglas inom sociala medier.
En annan mer trolig förklaring kan vara att hälsa är en social konstruktion, alltså något som är skapat av oss människor (Becker, 1991/2006). De gemensamma uppfattningarna om hälsa utvecklas genom mänskliga samspel där vi tillsammans skapar olika sociala konstruktioner kring hälsa och tillskriver begreppets innebörder. Ifall de gemensamma uppfattningarna av hälsa skapas genom socialt samspel, tycker vi det ur hälsosynpunkt är viktigt att studera detta lärande eftersom det kan få konsekvenser för befolkningens hälsa. Vi anser att kunskap om hur människor lär sig om sin hälsa när de får organisera detta lärande själva via sociala medier kan ge en ökad förståelse för vilka uppfattningar om hälsa som florerar i samhället. Den kunskapen är framför allt viktig för hälsopedagoger att ha med sig i sitt arbete för att skapa mer organiserade lärtillfällen med
hälsopromotivt syfte. Eftersom mycket av dagens samspel äger rum på sociala medier som en följd av informationssamhället, anser vi att hälsa som ett socialt konstruerat fenomen är ett intressant studieobjekt. För att belysa hur det gemensamma lärandet kring hälsa byggs upp i sociala medier har vi tagit hjälp av teorin om praktikgemenskaper, som handlar om hur gruppers lärande
utvecklas genom deltagande i en gemenskap (Lave & Wenger, 1991). För att främja befolkningens hälsa i samhället har folkhälsoarbetet i Sverige länge intresserat sig för vilken roll pedagogiken har i lärandet av hälsa. I samhället finns det numera tydliga förväntningar på att vi ska intressera oss för vår egen hälsa och folkhälsoarbetet uppmanar individen att göra egna livsstilsval utifrån sina egna kunskaper kring hälsa. När det kommer till hälsokunskap har dagens befolkning stora
valmöjligheter att samla kunskaper kring hälsa (Svederberg & Svensson, 2001). Frågan kvarstår dock hur detta kunskapande går till. För att ge klarhet i våra funderingar har vi valt att genomföra denna studie på hälsoinspirationssajten Min Resa Räknas.
3. Bakgrund
Följande avsnitt redogör för bakgrundsfakta kring hälsoinspirationssajten Min Resa Räknas.
Läsaren bör känna till följande för att lättare kunna ta del av innehållet i den här studien.
Föreliggande studie genomförs på internetforumet Min Resa Räknas (MRR). MRR är en hälsoinspirationssajt om kost och träning med visionen att individer ska våga tro på sina egna förmågor och vara stolta över sig själva. Tanken med MRR är att hämta inspiration och positiv energi från varandra för att nå sina personliga mål kring hälsa, kost och träning. Förhoppningen är att individer ska tävla mot sina egna resultat istället för att jämföra sig med andras. MRR
grundades på Instagram i januari 2013 genom hashtaggen #minresaräknas och internetforumet MRR består idag av en hemsida med nio bloggare, #minresaräknas på Instagram samt
Facebookgruppen Min Resa Räknas (Min Resa Räknas, 2014). Föreliggande studie genomförs dock enbart på #minresaräknas på Instagram och Facebookgruppen Min Resa Räknas. Instagram är ett socialt nätverk via en mobilapplikation med 100 miljoner aktiva medlemmar världen över.
På Instagram kan personer lägga upp och redigera bilder med olika filter samt dela, följa och gilla andras bilder. Bilderna kan även markeras med en hashtag (#) följt av ett ord, vilket gör att bilden kategoriseras så att andra medlemmar kan hitta den genom att söka på den specifika hashtagen (Findahl, 2013). Bilder på Instagram markeras med #minresaräknas var tjugonde minut och hashtagen omfattar idag drygt 300 000 bildinlägg (Min Resa Räknas, 2014). Facebook är en social nätverkstjänst där människor kan skapa en personlig profil, bli vänner med andra användare och skicka meddelanden. Det finns även möjlighet att dela och gilla bilder och statusuppdateringar samt gå med i olika intressegrupper (Facebook, 2014a). Facebookgruppen Minresaräknas startades i februari 2014 och hade under studiens genomförande runt 3600 medlemmar. Facebookgruppen fungerar som ett forum för MRR:s anhängare där medlemmarna kan inspirera varandra samt ventilera sina åsikter kring hälsa, kost och träning. Facebookgruppen är stängd vilket innebär att det krävs en förfrågan eller inbjudan för att blir medlem i gruppen. På så sätt kan medlemmarna i gruppen känna sig bekväma med att dela information med likasinnade människor som delar samma intressen, utan att utomstående Facebookvänner blir delaktiga (Facebook, 2014b).
4. Syfte och frågeställningar
4.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad
praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas.
4.2 Frågeställningar
• Hur lärs hälsa genom textinlägg inom Facebookgruppen Min Resa Räknas utifrån teorin om praktikgemenskaper?
• Hur visualiseras hälsa genom bildinlägg på Instagram med #minresaräknas?
• Vilka betydelser av hälsa konstrueras genom hashtags som taggas tillsammans med
#minresaräknas på Instagram?
5. Teoretisk referensram
Nedan presenteras det perspektiv och den teori som vi har valt att utgå från i föreliggande studie, nämligen det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper.
5.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv
Föreliggande studie har socialkonstruktionism som vetenskapsteoretisk utgångspunkt för att få förståelse för vilka betydelser av hälsa som konstrueras inom internetforumet MRR. Det
socialkonstruktionistiska perspektivet antar att verkligheten är socialt konstruerad av människan.
Konstruktioner uppstår i samspelet mellan människor i den tid vi lever i och i de sociala
sammanhang vi befinner oss i. Enligt perspektivet så konstrueras olika kunskaper i samhället som bygger upp en gemensam förståelse kring ett fenomen (Berger & Luckman, 1967). Med
utgångspunkt i Berger och Luckmans (1967) perspektiv på samhället som socialt konstruerat, kan människans uppfattningar om hälsa ses som socialt konstruerade. Vad som räknas som hälsa idag skiljer sig från vad som tidigare ansågs vara hälsosamt. På samma sätt kommer framtidens
konstruktioner av hälsa att spegla vilka gemensamma uppfattningar som råder i dagsläget. Vi återkommer till detta resonemang nedan.
Det socialkonstruktionistiska perspektivet ser all kunskap som socialt konstruerad av människan och menar att det inte finns några absoluta sanningar. Synen på kunskap som en pågående social process leder till att de kunskaper som utvecklas i samhället ständigt omkonstrueras, vilket gör att nya sanningar skapas. Perspektivet belyser språkets betydelse för lärandet eftersom den dagliga kommunikationen mellan människor skapar kunskaper och tillskriver mening till fenomen. Våra sociala uppfattningar om verkligheten, det vill säga konstruktionerna, tas ofta för givet i vardagen men påverkar människans upplevelser av omvärlden. Konstruktionerna skapar normer i samhället för vad allmänheten anser normalt eller avvikande. Samhällets normer och värderingar är därför en produkt av de sociala uppfattningarna kring olika fenomen (Berger & Luckman, 1967).
Som tidigare nämnt kan människors uppfattningar om hälsa ses som socialt konstruerade. Den gemensamma förståelsen för hälsa skapas då utifrån hur människan talar om hälsa och vilken innebörd de tillskriver begreppet. Dagens sociala konstruktioner av hälsa kan få betydelse för hur människan förhåller sig till sin egen hälsa och för hur människan formar sin livsstil. Eftersom mycket av dagens sociala interaktioner äger rum på internet kan det sett till Berger och Luckmans (1967) perspektiv även skapas konstruktioner på sociala medier, så som internetforumet MRR.
Genom att granska samspelet inom MRR kan de gemensamma uppfattningarna som råder kring hälsa synliggöras. När konstruktionerna av hälsa synliggörs förtydligas även vilka hälsonormer som gäller inom forumet.
5.2 Teorin om praktikgemenskaper
För att förstå hur hälsa lärs inom internetforumet MRR har vi i den här studien utgått från Lave och Wengers (1991) teori om praktikgemenskaper som är den svenska benämningen av
Community of Practice. Teorin grundades av Lave och Wenger (1991) för att beskriva hur lärande och kunskap utvecklas i en gemenskap där det inte finns en tydlig lärare eller institutionell
inramning. En praktikgemenskap bildas när en grupp människor med gemensamma intressen deltar i en process för att utveckla ett kollektivt lärande (ibid). Lärande är enligt Lave och Wenger (1991) en social process där kunskap inte enbart konstrueras inom individen, utan även i sociala sammanhang. Lärandet sker i diskussioner mellan individer och det kollektiva lärandet utvecklas genom deltagarnas interaktioner med varandra. Lärandet kan antingen vara anledningen till att praktikgemenskapen bildas, eller bli ett resultat av deltagarnas interaktioner inom gemenskapen (ibid).
Praktikgemenskaper existerar i princip överallt, i skolan, på arbetsplatsen eller på internet. Det är dock inte verksamheten i sin helhet som utgör en praktikgemenskap utan snarare de informella nätverken som byggs upp inom verksamheten som bildar en praktikgemenskap (Lave & Wenger, 1991). Utifrån teorin kan internet i sig därför inte ses som en praktikgemenskap men däremot kan ett socialt nätverk på internet vara ett exempel på en praktikgemenskap. MRR är ett tydligt exempel på en praktikgemenskap eftersom det inom internetforumet finns utrymme för medlemmarna att samspela med varandra. Vidare menar Lave och Wenger (1991) att det som utmärker en praktikgemenskap är att medlemmarna lär av varandra genom samspel vilket skapar en gemensam förståelse för praktiken som främjar både individen och gruppens utveckling. Enligt teorin så utvecklas det gemensamma lärandet genom förhandlingar (negotiations) där
medlemmarna aktivt delar med sig av sina erfarenheter och tar hjälp av varandra för att lösa problem (ibid). Sett till MRR kan förhandlingarna utgöras av att medlemmarna skriver inlägg och ställer frågor samt kommenterar varandras inlägg. För att bibehålla praktikgemenskapen menar Lave och Wenger (1991) att det är viktigt att medlemmarna deltar aktivt i gemenskapen. En gemensam förståelse för praktiken utvecklas i en process där nya medlemmar lär sig av gamla medlemmar genom att studera och ta efter beteenden inom gemenskapen. De medlemmar som besitter mest kunskap kan enligt teorin räknas som fullvärvade deltagare, det vill säga deltagare i centrum av verksamheten. Nya deltagare eller deltagare som inte har en klar förståelse för verksamheten räknas som deltagare i periferin. Dessa deltagare befinner sig i utkanten av verksamheten med målet att förflytta sig till centrum genom att lära av de fullvärdiga deltagarna (ibid). För att förstå hur lärande utvecklas inom en praktikgemenskap menar Lave och Wenger (1991) att det även är viktigt att se till vad som styr den sociala ordningen inom
praktikgemenskapen. På MRR skulle det kunna vara de rådande värderingar och normerna som styr hur samspelet utvecklas inom forumet. Utifrån teorin om praktikgemenskaper har vi skapat en modell för att illustrera hur en praktikgemenskap kan appliceras på MRR, se figur 1 nedan.
Figur 1: Modell praktikgemenskap. Modellen visar hur det gemensamma lärandet utvecklas genom att den periferta deltagaren förflyttar sig mot ett mer centralt deltagande genom de sju stegen.
6. Tidigare forskning
Följande avsnitt kommer att behandla tidigare forskning om sociala konstruktioner av hälsa och nätgemenskaper. Avsnittet redogör även för studiens kunskapsbidrag.
6.1 Hälsa som social konstruktion
Tidigare forskning visar att konstruktionerna kring hälsa skapas genom sociala samspel mellan människor. Hur hälsa konstrueras och vad som anses vara hälsosamt uppfattas olika beroende på det sociala sammanhanget. WHO:s definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välmående har påverkat många människors uppfattning av vad som räknas som hälsa, vilket skapat hälsonormer i samhället (Nazli, 2012). Många människor har en biomedicinsk syn på hälsa, där hälsa kännetecknas av frånvarande av sjukdom, vilket gjort den friska kroppen till en symbol för hälsa. Andra människor ser hälsa som välmående, vilket leder till en social uppfattning att hälsa är när personen mår bra (Brülde och Tengland, 2003).
I en artikel diskuteras hur stress, depression och trötthet är associerat med unga kvinnors konstruktioner av hälsa (Walters & Denton, 1997). Walters och Denton (1997) menar att
allmänheten ställer sig allt mer kritisk till den biomedicinska synen på hälsa och sjukdom. Vidare menar författarna att det finns en ökad medvetenhet i samhället om vilken betydelse sociala konstruktioner har för allmänhetens syn på hälsa. I artikeln presenteras även en undersökning om hur de sociala konstruktionerna kring hälsa skapas och vilken betydelse det får för människans välmående. Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas konstruktioner av hälsa speglades av hälsoproblem i samhället. Uppfattningen om hälsa påverkas därför av de rådande
samhällsproblemen, så som socioekonomisk status och välfärdssjukdomar (ibid). Stibbe (2004) menar att hälsa traditionellt sett varit mer uppmärksammat bland kvinnor men på senare tid har även män utvecklat ett intresse för hälsa. I sin artikel undersökte Stibbe (2004) de sociala konstruktionerna av hälsa som byggs upp i hälsomagasin riktat till män. Studien visade att de manliga magasinen gav hälsoråd som skapade konstruktioner av hälsa som främst speglade maskulina kroppar och egenskaper. Resultatet visade att männens hälsosyn skapat ohälsosamma beteenden bland männen. Vidare diskuterades att de manliga beteendena grundades i samhällets förväntningar på mannen så som att vara muskulös, stark och risktagande. Dessa stereotyper var även de som hälsomagasinen framställde som manliga konstruktioner av hälsa (Stibbe, 2004).
De sociala konstruktionerna kring hälsa påverkas även av kroppsidealen i samhället. Media spelar en avgörande roll för hur allmänheten konstruerar kroppsliga ideal (Sandberg, 2004). Sandberg (2004) menar att dagstidningarnas framställningar av övervikt och fetma skapar sociala
konstruktioner av kroppen som påverkar hur samhället ser på hälsa. De normer och värderingar som råder i samhället speglas också i sociala medier (Löfberg, 2008). För att undersöka vilka olika uppfattningar kring hälsa som cirkulerar på internet har en studie undersökt hur hälsa uttrycks på Twitter. Genom att studera #health på Twitter gavs en ögonblicksbild av dåvarande hälsodiskurser, där flertalet tweets reflekterade hälsoproblem i samhället. Studien visade att ett vanligt
förekommande tema bland tweetsen handlade om personlig hälsovård samt frågor om
hälsokunskap (Donelle & Booth, 2012). Vidare visade studien på fördelarna med att använda sociala medier som informationskälla för folkhälsan. Den nya teknologin medför möjligheter att snabbt upptäcka vilka nuvarande sociala hälsofrågor som cirkulerar bland befolkningen. Vidare ges det även möjligheter att ta del av befolkningens erfarenheter av hälsovården genom att studera sociala medier. Donelle och Booth (2012) menar att befolkningens hälsan kan främjas ifall de får ökad tillgång till information om hälsovård genom att delta i sociala nätverk.
6.2 Nätgemenskaper
Det finns ett stort vetenskapligt intresse i att förstå samspelet inom sociala medier eftersom rådande normer, värderingar och ideal som finns i samhället speglas i internetforum (Löfberg, 2008). Tidigare forskning visar på att lärandet inom nätbaserade praktikgemenskaper
(nätgemenskaper) byggs upp på liknande sätt som inom andra praktikgemenskaper. Internet har expanderat snabbt och växlat från att enbart vara en informationskälla för individen, till att bli ett verktyg för människor att interagera, diskutera och argumentera med varandra.
Informationsförbindelserna har utvecklats av att ny teknik gjort det möjligt att bilda
nätgemenskaper genom olika sociala medier (Heinrichs, Lim, & Lim, 2011). Riverin och Stacey (2008) menar att internet uppmuntrar människor till att skapa och delta i nätgemenskaper. Genom att delta i nätgemenskaper kan olika grupper i samhället samlas för att samtala kring aktuella ämnen. Bloggar och sociala medier kan till exempel möjliggöra för individer som intresserar sig för hälsa att diskutera och utbyta erfarenheter om livsstilsförändringar med varandra (Leggat-Cook
& Chamberlain, 2011).
En studie där nyblivna mammor deltog i olika nätgemenskaper visar att medlemskapet är mycket uppskattat bland deltagarna. Forskningen visar att deltagarna upplever att samspelet påverkar deras hälsa och välmående positivt genom att medlemmarna kan söka socialt stöd av varandra. Inom sociala medier är det vanligt att knyta kontakter och träffa nya vänner, varför nätgemenskaper blivit ett allt viktigare forum för sociala interaktioner (Parry, Glover, & Mulcahy, 2013). Vidare forskning kring nätgemenskaper visar liknande resultat. En studie menar att deltagandet i sociala medier är relationsbyggande och bekvämt att använda genom att informationen blir lättillgänglig.
Deltagandet i vissa nätgemenskaper villkorar dock att personlig information lämnas ut men medlemmar väljer ändå att delta eftersom det sociala utbytet väger högre. I fall där det sociala nätverket är professionellt organiserat visar forskning att medlemmarnas aktivitet i högre grad är självutlämnande, eftersom de upplever större tillit att informationen bevaras säkert (Krasnova, Spiekermann, Koroleva & Hildebrand, 2010).
En utmaning som uppmärksammats inom nätgemenskaper är att gamla deltagare bildar identiteter tidigt inom det sociala nätverket vilka verkar dominera över gruppen och medför att nya
medlemmar hade svårt att bli inkluderade i gemenskapen (Riverin & Stacey, 2008). Enligt Beers (2003) kan starka identiteten inom en gemenskap hämma en effektiv kunskapsförmedling. Beers (2003) menar att starka identiteter är kopplat till makt, vilket influerar hur kunskapen värderas.
Den kunskapen som personerna med maktposition besitter kan värderas högre, även om
kunskapen är bristfällig (ibid). Även Wodzicki, Schwämmlein och Moskaliuk (2012) menar att internet som arena för lärande medför en problematik eftersom kvaliteten på kunskaperna kan variera. Det beror på att medlemmarna i nätgemenskaper är aktiva i lärprocessen och tillsammans bygger upp den sociala kunskapen. Utifrån ett lärande perspektiv kan det därför vara svårt att fastställa att kunskapsdelning är “korrekt” då det kan finnas många olika uppfattningar om vad som är rätt och fel kunskap (Wodzicki, Schwämmlein, & Moskaliuk, 2012).
Vidare visar tidigare forskning att nätgemenskaper kan användas i utbildningssyfte. Genom att kunskaper och erfarenheter utbyts online kan individen ta del av lärandet i större utsträckning än vid de traditionella utbildningscentren. Självorganiserade nätgemenskaper möjliggör för
likasinnade personer att diskutera ämnen, vilket leder till kunskapsutbyten. När människor deltar i nätgemenskaper organiseras lärandet även om gemenskapen inte från början syftade till att vara en kanal för lärande (Wodzicki, Schwämmlein & Moskaliuk, 2012). Nätgemenskaper kan även medvetet organiseras utifrån ett lärande. Lärare kan exempelvis engagera sig i professionell utveckling genom att skapa nätgemenskaper som inkluderar människor från olika yrkesgrupper, så som lärare, forskare och andra yrkesverksamma inom den lärande praktiken. Genom utbyte av erfarenheter i det sociala nätverk skapas ett samspel vilket möjliggör för effektiv
kunskapsutveckling (Riverin & Stacey, 2008). En annan studie visar att självorganiserat lärande
även kan uppstå inom organiserade nätgemenskaper. Lärarplattformer har exempelvis organiserats inom undervisning och används som ett lärande verktyg för att underlätta samspelet mellan lärare och studenter. Forskningen visar att mycket av det lärande som sker inom nätverket är
självorganiserat, genom att studenter frivilligt chattar med varandra och deltar i diskussionsforum (Arnold & Paulus, 2010).
6.3 Kunskapsbidrag
Utifrån tidigare forskning kan vi se att hälsa som social konstruktion och nätgemenskaper har studerats. Forskningen visar att hälsa konstrueras i olika sociala sammanhang (Sandberg, 2004) och att nätgemenskaper kan bidra till en förståelse för praktiken, vilket utvecklar det sociala
lärandet (Wodzicki, Schwämmlein & Moskaliuk, 2012). Vad som inte har studerats är kunskap om hur hälsa konstrueras och lärs i nätgemenskaper. Det är denna kunskapslucka föreliggande studie syftar till att bidra till, det vill säga förståelsen av hur hälsa konstrueras och lärs i en
självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier. Vi anser att ökad kunskap i området kan vara till hjälp vid hälsofrämjande arbete i dagens samhälle. För att främja befolkningens hälsa anser vi det viktigt att studera vilka villkor för lärande som omgärdar dessa praktiker samt hur hälsa konstrueras inom praktiken. Genom att studera hur nätbaserade pedagogiska praktiker byggs upp kring hälsa anser vi att möjliga utvecklingsområden kan synliggöras och förändras. Lärprocesserna inom hälsofrämjande praktiker är ett angeläget forskningsområde inom pedagogisk forskning (Olsson, 2001). Vidare menar Olsson (2001) att lärande på egen hand är särskilt viktigt inom hälsopedagogisk forskning eftersom dagens samhälle uppmuntrar människor till att aktivt delta i livsstilsförändringar mot ett hälsosammare liv. Vår avsikt med studien är att bidra med kunskap i området vilket kan leda till nya sätt att organisera hälsopedagogiskt arbete i andra mer formella utbildningssammanhang.
7. Metod
Nedanstående avsnitt redogör för studiens tillvägagångssätt av datainsamling som har inspirerats av en netnografisk ansats och bestod av observationer. Avsnittet redogör även för studiens urval samt hur vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta empirin. Vidare redogör avsnittet för diskussioner kring forskarens roll, studiens överförbarhet, tillförlitlighet samt forskningsetik.
7.1 Netnografisk ansats
För att svara på forskningsfrågorna i den här studien ansåg vi det relevant att spendera tid på fältet.
Genom att befinna sig på fältet menar Lalander (2011) att forskaren kan närma sig den andras utsiktspunkt och få fördjupad kunskap om den sociala situationen. I föreliggande studie valde vi därför att genomföra en kvalitativ fältstudie med inspiration av en netnografisk ansats. Netnografi utgår från en etnografisk ansats som syftar till att skapa en förståelse för de kulturer och
gemenskaper som uppstår på fältet. Vad som utmärker den netnografiska ansatsen är att fältet består av nätbaserade miljöer som till exempel nätgemenskaper och sociala medier (Berg, 2011).
Netnografi är en relativt ny kvalitativ forskningsmetod som uppstod genom att mycket av dagens sociala liv äger rum på internet (Kozinets, 2010). Alla studier som genomförs i nätbaserade miljöer är dock inte givna den netnografiska ansatsen (ibid) men då vi i föreliggande studie var
intresserade av att studera sociala och kulturella mönster online, anser vi att ansatsen lämpar sig väl. Den netnografiska ansatsen gav oss riktlinjer för hur vi skulle gå till väga för att samla tillgänglig information inom MRR. Kozinets (2010) framhåller flera fördelar med att använda netnografiska metoder i kvalitativa studier. Främsta fördelen med den netnografiska ansatsen är att forskaren erbjuds ett flexibelt och anpassningsbart arbetssätt (ibid), vilket för oss var både ett tidssparande och nödvändigt arbetssätt då situationen online ständigt förändras. Vidare ger
netnografisk forskning, liksom etnografisk forskning, en bred förståelse av samhället eftersom det ges möjligheter att samla material från olika kulturer och samhällsgrupper, vilket även räknas till det främsta målet med ansatsen (Kozinets, 2002). Genom att använda den netnografiska ansatsen i den här studien blev det för oss möjligt att studera fenomenet i sin naturliga miljö vilket gav oss en djupare förståelse för den sociala situationen och de beteenden som uppstod inom det sociala nätverket.
7.2 Observation
I den här studien har vi använt observationer som datainsamlingsmetod, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt inom netnografisk forskning (Berg, 2011). Observationerna genomfördes på Facebookgruppen Min Resa Räknas samt på #minresaräknas på Instagram och
insamlingsmaterialet bestod av bild- och textinlägg samt hashtags. Vid observationstillfällena var vi deltagande på så sätt att vi var medlemmar på Facebookgruppen Min Resa Räknas och
Instagram, vilket gav oss tillträde till de olika gemenskaperna. På Facebookgruppen Min Resa Räknas blev vi till följd av medlemskapet synliga för de övriga medlemmarna. Vi skrev dock inga inlägg eller kommentarer på varken Facebook eller Instagram, utan tog endast del av det sociala sammanhanget. Observationerna blev på så sätt dolda för medlemmarna då de inte var medvetna om att de blev observerade. Denna form av observation gjorde att vi kunde ta del av det sociala sammanhanget i dess naturliga miljö vilket var nödvändigt utifrån studiens syfte som är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas.
Inom Netnografi är det vanligt att befinna sig på fältet och samla data under en längre tid för att få en helhetsbild av den sociala situationen online (Berg, 2011). I föreliggande studie var det med tanke på studiens omfång inte rimligt att samla data under en längre tid men för att få en grundläggande förståelse för sammanhanget i gemenskaperna valde vi att befinna oss på
internetforumet MRR flera månader innan datainsamlingen genomfördes. Genom att vi befann oss på internetforumet MRR under en längre tid fick vi en inblick i vad som diskuterades, hur aktivt deltagandet var samt hur många text- och bildinlägg som vanligen postades inom forumet. Detta gav oss en förståelse av hur forumet organiserades, vilket gav oss riktlinjer för hur vi skulle gå tillväga vid datainsamlingen för att få ett representativt urval. Utifrån våra erfarenheter av hur forumet fungerade, skapade vi sedan två observationsscheman, ett för Facebookgruppen Min Resa Räknas och ett för #minresaräknas på Instagram, se bilaga 1 och 2. Vid datainsamlingen använde vi oss av screenshots, vilket innebär att datorskärmens innehåll kopieras och sparas som en digital bild vid ett givet ögonblick. Inom netnografi är screenshots ett av de vanligaste tillvägagångssätt för datainsamling eftersom innehållet förändras fort inom sociala medier (Kozinets, 2010).
7.2.1 Genomförande av observationer
Observationen på Facebookgruppen Min Resa Räknas ägde rum en måndag morgon i april där vi valde att samla in inlägg och medföljande kommentarer bakåt i tiden. Vi valde att enbart samla in inlägg som var formulerade som frågor till övriga Facebookgruppen. Totalt bestod
insamlingsmaterialet av 25 inlägg och 430 tillhörande kommentarer. Observationerna på
#minresaräknas genomfördes vid två tillfällen i april. Första tillfället var en fredag förmiddag och det andra tillfället var en tisdag eftermiddag. Observationerna påbörjades vid ett bestämt klockslag och vi samlade sedan in inlägg bakåt i tiden tills insamlingsmaterialet bestod av 25 inlägg per observation. Totalt samlade vi in 50 bildinlägg på #minresaräknas. Vi samlade även in alla medföljande hashtags som använts tillsammans med bilden, vilket blev totalt 371 stycken.
7.3 Urval
Vi valde internetforumet MRR som studieobjekt eftersom vi var intresserade att studera en hälsoorienterad självorganiserad praktikgemenskap i social medier, vilket MRR är.
Internetforumet MRR består, som tidigare nämnt, av flera olika nätverk (Min Resa Räknas, 2014).
Vi valde att göra ett urval och endast genomföra studien på Facebookgruppen Min Resa Räknas och #minresaräknas på Instagram eftersom vi ansåg att dessa nätverk var mest relevanta för att kunna svara på studiens syfte som är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och på visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas. Vi ansåg att Facebookgruppen Min Resa Räknas var ett passande studieobjekt då gruppen är självorganiserad och bygger på socialt samspel. Vidare ansåg vi #minresaräknas på Instagram vara ett lämpligt nätverk för vår studie eftersom olika människors konstruktioner av hälsa på så sätt kan studeras och synliggöras. Genom att vi studerade två nätverk inom internetforumet MRR kunde vi få fram flera beskrivningar och avbildningar av samma fenomen, alltså hur hälsa konstrueras och lärs, vilket gav oss en bredare spridning av materialet, något som Ahrne och Svensson (2011) menar ökar studiens trovärdighet.
7.3.1 Urval för observation av Facebookgruppen Min Resa Räknas
När vi spenderade tid på fältet innan datainsamlingen upptäckte vi att de inlägg som bestod av frågor till gruppen omfattade fler kommentarer än övriga inlägg. Med studiens teoretiska
referensram i åtanke ansåg vi även att medlemmarnas förhandlingar utgjorde ett rikt material för att svara på studiens syfte. Vi valde därför att endast observera inlägg som bestod av frågor till gruppen. Genom att befinna oss på fältet innan datainsamlingen upptäckte vi även att innehållet i frågorna inte skiljde sig åt avsevärt beroende på vilken veckodag eller tid inlägget postats. Vi valde därför att enbart observera Facebookgruppen Min Resa Räknas vid ett tillfälle. Vidare valde vi att observera inlägg som postats minst tio timmar före observationstillfället med anledningen att vi märkte att nyare inlägg inte hade tillräckligt med kommentarer för att utgöra ett bra underlag för
studien. Urvalet bestod därför av alla inlägg med frågor till Facebookgruppen samt inläggets medföljande kommentarer som postats under tidsperioden då observationen ägde rum.
7.3.2 Urval för observation av #minresaräknas
På Instagram finns det flera olika hashtags som är kopplade till internetforumet MRR. Vi valde att studera #minresaräknas eftersom det är forumets ursprungliga hashtag (Min Resa Räknas, 2014).
Urvalet bestod därför av alla aktiva Instagramanvändare som postat bildinlägg med
#minresaräknas under tidsperioderna då våra observationer ägde rum. När vi spenderade tid på fältet innan datainsamlingen upptäckte vi att bilderna skilde sig åt beroende på vilken veckodag och vilken tid på dygnet bilderna hade postats. Med detta i åtanke valde vi att observera
#minresaräknas vid två olika tillfällen för att få en spridning på bildinläggen. Vidare
uppmärksammade vi att det i många fall var viktigt att observera både bild och bildtext för att förstå innebörden av inlägget. Vi valde därför att observera båda aspekter för att få en så rättvis bild som möjligt av hur hälsa visualiseras på #minresaräknas. Vi valde att ta med samtliga insamlade bildinlägg i studien, 50 stycken, eftersom vi ville få fram alla betydelser av hälsa. För att belysa vilka betydelser av hälsa som konstrueras på #minresaräknas så valde vi att samla in alla bildinläggs tillhörande hashtags. Då det totala antalet hashtags blev 371 stycken valde vi att göra ett urval där vi endast tog med de hashtags som var vanligt förekommande och taggats av fler än tre Instagramanvändare. Efter urvalet bestod vårt material av 52 olika hashtags.
7.4 Analys av empirin
Vi har i föreliggande studie genomfört en kvalitativ innehållsanalys, vilket är en vanlig metod vid analys av skriftlig, verbal eller visuell kommunikation. Innehållsanalysen syftar till att skapa kategorier och underkategorier genom att gruppera materialets innehåll (Elo & Kyngäs, 2008), vilket vi ansåg vara en lämplig metod för att analysera vårt material. Elo och Kyngäs (2008) menar att det inte finns några färdiga riktlinjer för hur en innehållsanalys ska gå till vilket gav oss stora friheter att själva välja ett passande sett att arbeta med insamlingsmaterialet. Vidare menar Elo och Kyngäs (2008) att det flexibla arbetssättet inte enbart är en fördel med analysmetoden utan även ställer krav på forskarens analytiska förmåga. Vi märkte under analysprocessen att de många gånger var nödvändigt att ifrågasätta grupperingarna och gå tillbaka till tidigare sorteringar för att säkerställa resultatet. Vidare stämde vi hela tiden av forskningsfrågorna mot de sorteringar som framkom under analysen, vilket anses som ett viktigt steg för en väl utförd innehållsanalys (Elo &
Kyngäs, 2008).
Vi förberedde analysen genom att vi samlade alla text- och bildinlägg från observationerna i ett dokument som vi skrev ut. Därefter klippte vi ut varje inlägg så de blev avskilda från varandra, vilket underlättade analysarbetet. Inläggen sorterades sedan i två högar; en med alla
Facebookinlägg och en med alla inlägg från Instagram som även innehöll alla hashtags som bilderna var taggade med. Därefter gick vi igenom hela högen med Instagraminlägg för att sammanställa alla hastags i en tabell. Detta gav oss en god överblick över hastagen, vilket hjälpte oss att urskilja de hastags som var vanligt förekommande, det vill säga taggats av fler än tre Instagramanvändare. Som vi tidigare nämnt bestod urvalet av hashtags av 52 stycken. Dessa samlades sedan i en separat tabell som vi skrev ut och analyserade.
När allt material var utskrivet gick vi igenom det för att få en uppfattning om huruvida materialets omfång var tillräckligt, vilket Elo och Kyngäs (2008) menar är viktigt att göra innan
analysprocessen påbörjas. Materialet bestod i detta skede av tre olika högar: en med
Facebookinlägg, en med Instagraminlägg och en med hashtags. Analysarbetet skiljde sig sedan åt mellan de olika högarna eftersom de bestod av olika typer av material att bearbeta. Nedan följer beskrivningar av de tre olika analysprocesserna.
7.4.1 Analys av textinlägg från Facebookgruppen Min Resa Räknas
Vi använde en deduktiv kvalitativ innehållsanalys för att analysera insamlingsmaterialet från Facebookgruppen Min Resa Räknas. Elo och Kyngäs (2008) menar att deduktion är användbart när forskaren vill testa teorier i verkligheten. I föreliggande studie ansåg vi att analysmetoden var passande då vi ville visa hur teorin om praktikgemenskaper kan appliceras på Facebookgruppen Min Resa Räknas. Enligt Elo och Kyngäs (2008) följer en deduktiv innehållsanalys tre steg, vilka är förberedelse, organisering och rapportering av data. Vidare menar Elo och Kyngäs (2008) att kodning och kategorisering är vanliga metoder vid deduktiv analysering av material. Vid analysen utgick vi från en strukturerad matris, se bilaga 4, som vi arbetade fram utifrån vår egen tolkning av teorin om praktikgemenskaper, se figur 1 på sidan 11. Forskare som utgår ifrån en strukturerad matris använder främst den data som stödjer teorin och kategoriserar sedan materialet utifrån färdiga kategorierna i matrisen istället för att skapa egna kategorier ur materialet (ibid). Matrisen vi utgick ifrån innehöll sju kategorier som materialet kodades utifrån. Vi förberedde analysen med att läsa igenom allt material flera gånger för att sedan organisera texten genom att markera och koda de innehåll som passade in i våra valda kategorier. Under analysprocessen märkte vi att innehållet i materialet många gånger liknade varandra och kunde placeras under flera kategorier.
Vid de tillfällena sorterades materialet under den kategorin vi ansåg mest passande utifrån våra egna tolkningar.
7.4.2 Analys av bildinlägg på Instagram med #minresaräknas
Vi använde oss av en induktiv kvalitativ innehållsanalys för att analysera de insamlade bilder och bildtexter från #minresaräknas. Induktion innebär att slutsatser dras utifrån erfarenheter (Elo och Kyngäs, 2008). För att få en överblick av materialet spred vi ut alla utklippta bildinlägg från
#minresaräknas framför oss. Det gav oss möjligheten att bekanta oss med materialet, vilket Elo och Kyngäs (2008) menar är viktigt vid genomförandet av en innehållsanalys. Vid det inledande skedet av analysen kodade och sorterade vi in bildinläggen i grupper utifrån dess visuella innehåll.
Sedan sorterade och omsorterade vi grupperna i flera steg och tog slutligen även hjälp av bildtexterna för få en djupare förståelse av bildinläggens innehåll. Ett praktiskt exempel på hur sorteringen gick till var en bild som vid första sorteringen kodades Träning, sedan omsorterades bilden till Gymträning, sedan till Muskler för att slutligen sorteras till gruppen Muskelbygge. Efter bearbetningen av bilderna kunde vi tillslut urskilja fem olika grupper bland bilderna. När vi skapat grupperna gjorde vi sedan en djupare analys av bilderna inom varje grupp för att se om vi kunde urskilja några ytterligare visualiseringar av hälsa. Vi kom fram till att bilderna skiljde sig åt genom att innehållet i bilderna representerade tre olika kvalitativa sätt att konstruera hälsa. Detta
medförde att vi kunde kategorisera bilderna inom varje grupp utifrån tre kategorier.
Som vi tidigare nämnt utgick vi till största delen av bildernas visuella innehåll vid analysen av grupperna. Eftersom vi ville närma oss den andres utkikspunkt, vilket netnografisk forskning syftar till (Lalander, 2011) försökte vi som forskare förhålla oss objektiva till materialet och finna förståelse över hur användarna själva visualiserade hälsa. I den fördjupade analysen som utgjorde våra kategorier använde vi oss av egna tolkningar och värderingar i större utsträckning än vid grupperingen.
7.4.3 Analys av hastags på Instagram med #minresaräknas
För att analysera de vanligt förekommande hashtaggen använde vi återigen en induktiv kvalitativ innehållsanalys (Elo & Kyngäs, 2008). Analysen utgick ifrån de tre kategorierna som analyserats fram genom bilderna på #minresaräknas. Därefter kodade vi hashtagsen utifrån orden och dess innebörd och sorterade dem sedan i flera steg, vilket slutligen blev fem underkategorier. Nedan följer ett exempel på hur vi arbetade fram våra underkategorier av hashtags. Exemplet visar på hur
olika hashtags från början kodades under samma underkategori för att sedan analyseras ytterligare och slutligen bilda en ny underkategori tillsammans med den övriga sorteringen av hashtags.
GÖR #weightloss Diet Motivation Mål
ÄR #cleaneating Diet Hälsosam livsstil Attityd VERKTYG #protein Diet Muskelbygge Redskap
7.5 Forskarens roll
Ejvegård (2009) menar att det finns stora nackdelar med deltagande observation eftersom forskaren lätt blir känslomässigt involverade i situationen, vilket kan leda till att tolkningarna av insamlingsmaterialet blir alltför subjektiv. Då vi valde att inte ha någon direktkontakt med
informanterna under observationerna kunde vi hålla en distans till studieobjektet och säkerställa att materialet speglar verkligheten. Vidare kan forskaren genom sin närvaro påverka situationen och deltagarnas aktivitet, vilket minskar chansen att fånga fenomenet i sin naturliga miljö (Ejvegård, 2009). För att som forskare inte påverka informanterna valde vi att begränsa deltagandet i det sociala forumet.
7.5.1 Förförståelse
Vår förförståelse bygger på att vi deltar i dagens informationssamhälle och inom kvalitativ forskning är det därför svårt att vara objektiv under hela metod- och analys processen (Elvstrand, Högberg & Nordvall, 2009). Vidare menar Ejvegård (2009) att det är forskarens skyldighet att sträva efter objektivitet och inte låta egna åsikter eller föreställningar påverka studiens resultat.
Vi hade ingen tidigare anknytning till aktiviteten på #minresaräknas på Instagram eller
Facebookgruppen Min Resa Räknas innan studien inleddes. Däremot har vi tagit del av hur media framställer hälsa samt hur hälsa uttrycks och diskuteras på andra nätgemenskaper. Vidare har vi en förförståelse för ämnet hälsa då vi studerar det Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Halmstad, vilket kan ha påverkat våra tolkningar och därmed även resultatet. Vi har båda
dessutom ett stort intresse för hälsa, kost och träning vilket gör att vi är väl insatta i ämnet. Detta kan ha medfört att vi gjorde tolkningar av materialet som en mindre insatt individ inte skulle göra.
I och med att vi var väl medvetna om vår förförståelse och dess eventuella påverkan har vi försök förhålla oss objektivt till vårt material, dock har vi använt oss av vår förförståelse för att kunna göra en djupare analys.
7.6 Tillförlitlighet
För att höja studiens tillförlitlighet valde vi att studera fältet under en längre tid innan datainsamlingen genomfördes med avsikt att få en så djup förståelse av fältet som möjligt.
Tillförlitlighet handlar om hur trovärdiga resultaten är till följd av metoden för datainsamling och analys (Thornberg & Fejes, 2009). Genom att vi hade tillgång till fältet innan observationerna gjordes kunde vi säkerställa att vi samlade in aktuellt material som kunde svara på både syftet och frågeställningar. Det anser vi höjer studiens validitet som handlar om i vilken utsträckning
forskningen och de metoder som används verkligen mäter det studien ämnar (Djurfeldt, Larsson &
Stjärnhagen, 2010). Det empiriska materialet samlades in noggrant och systematiskt under hela processen för att tolkningarna skulle bli så rimliga och trovärdig som möjlig, vilket även
kännetecknar en väl genomförd innehållsanalys (Elo & Kynäs, 2008). Mycket fokus vid analysen lades på att kontrollera materialet i flera steg och förhålla oss objektivt till vårt material, vilket Elo och Kyngäs (2008) menar säkerställer studiers tillförlitlighet. Genom att beskriva analysprocessen och resultatet på ett tydligt och innehållsrikt sett påvisar föreliggande studie hur vi dragit slutsatser utifrån det empiriska materialet. Vidare består resultatet av noga utvalda och representativa bilder och citat från insamlingsmaterialet, vilket ökar studiens tillförlitlighet (ibid). Vi anser att studiens
tillförlitlighet stärks ytterligare av att vi inte styrde innehållet av datainsamlingen eftersom inlägg och bilder postades slumpmässigt på MRR.
7.7 Överförbarhet
Vår forskning kommer förmodligen inte att kunna generaliseras till andra grupper i samhället eftersom fältforskningen inte utförs under en längre tid samt att datainsamlingsmaterialet är för litet för att kunna dra generella slutsatser. Inom kvalitativ forskning är det dock viktigare att studien går att överföra än generalisera (Thornberg & Fejes, 2009). Vi anser att vår studies resultat om hur hälsa lärs och konstrueras inom MRR går att överföra till andra liknande situationer eller grupper, till exempel andra nätgemenskaper. Vidare är vår förhoppning att resultatet går att överföra till andra mer formella utbildningssammanhang, vilket kan skapa nya sätt att organisera hälsopedagogiskt arbete. Vi har i vår studie tydligt beskrivit hur processen för urval, datainsamling och analys gick till, vilket Elo och Kyngäs (2008) menar underlättar överförbarheten.
7.8 Etiska aspekter
Vid forskningssammanhang är forskare inte överens om vad som är moraliskt rätt att studera.
Vissa menar dock att allt som går att forska på också får utforskas. Vidare menar många forskare att det är viktigt att ta ställning till etiska aspekter och noga tänka igenom vad som är moraliskt rätt att bedriva forskning kring (Ejvegård, 2009). Enligt Vetenskapsrådet etiska principer (2002) är forskning både viktigt och nödvändigt för samhället och individernas utveckling. Det finns därför ett krav på att forskning bedrivs, inriktas på väsentliga frågor samt håller hög kvalitet. Detta krav kallas för forskningskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Inom forskning finns det även ett krav på att individer inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning samt ett skydd mot olämplig insyn på exempelvis livsförhållanden. Detta krav kallas för
individsskyddskravet och är uppdelat i fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (ibid). Ovanstående krav är dock inte absoluta utan forskaren måste vid varje vetenskaplig undersökning jämföra värdet av det förväntade
kunskapstillskottet mot möjliga risker för undersökningsdeltagare, uppgiftslämnare eller eventuellt en tredje person (ibid).
7.8.1 Informations-‐ och samtyckeskravet
Informationskravet handlar om att informera undersökningsdeltagare och uppgiftslämnare om studien samt ge information om deras rättigheter till att avbryta medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). I föreliggande studie gjorde vi en övervägning av informationskravet och beslutade att inte informera undersökningsdeltagarna om studien. Vår tolkning är att internetforumet MRR är en relativt offentlig miljö där innehållet är öppet för allmänheten. Facebookgruppen Min Resa Räknas är visserligen stängd där medlemmarna måste bli accepterade för att gå med i gruppen. Vi valde dock att se denna grupp som offentlig eftersom det inte finns några krav att uppfylla för att bli accepterad, vilket innebär att alla som vill kan gå med i gruppen. Vidare menar Kozinets (2002) att internet är ett så pass nytt fenomen att det ännu inte finns några klara riktlinjer för vad som är offentligt och privat. Kozinets (2002) menar därför upp till varje enskild forskare att bedöma huruvida undersökningsdeltagarna måste informeras eller inte när en studie genomförs på internet.
Vi valde att inte informera undersökningsdeltagarna i denna studie eftersom vi ansåg att värdet av det förväntade kunskapstillskottet vägde tyngre mot möjliga risker för undersökningsdeltagarna.
Vi var i studien intresserade av att studera det sociala samspelet och lärprocesser inom forumet, inte de enskilda medlemmarna eller deras personliga upplevelser. Vi ansåg därför att ingen av undersökningspersonerna i studien kan komma att kränkas eller komma till skada till följd av studien. Genom att inte informera undersökningsdeltagarna kunde vi fånga det sociala
sammanhanget i dess naturliga miljö, vilket var viktigt för vår studie.
I föreliggande studie var det dessutom svårt rent teknisk att informera alla undersökningsdeltagare.
Facebookgruppen Min Resa Räknas har cirka 3600 medlemmar och aktiviteten på forumet är mycket hög, vilket gör att nya inlägg hamnar långt bak i forumet på bara några minuter. Detta innebär att om vi hade postat ett informationsinlägg om vår forskning, skulle vi ändå inte kunna garantera att alla medlemmar tog del av det. När det kommer till Instagram använder sig
medlemmarna av användarnamn vilket gör att det inte går att se några personuppgifter på den som postat inlägget. Det enda sättet att komma i kontakt med Instagramanvändarna är att kommentera den specifika bilden. Detta skulle för oss vara en mycket tidskrävande process samtidigt som vi skulle riskera att få ett stort bortfall då användarna kan välja att avbryta sin medverkan. Instagram har dessutom en sekretesspolicy som innebär att alla bildinlägg som är postade av användare som har en offentlig profil, kan komma att ses användas samt delas av andra individer (Instagram, 2013). Vi utgick därför från att alla Instagramanvändare var medvetna om denna policy då det krävs godkännande av användarvillkoren för att skapa ett användarkonto. Med detta i åtanke ansåg vi det etiskt rätt att använda Instagrambilder som forskningsunderlag utan att informera
användarna.
Samtyckeskravet handlar om att inhämta samtycke från undersökningsdeltagarna och uppgiftslämnare att medverka i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom vi valde att inte informera undersökningsdeltagarna i föreliggande studie, kunde vi heller inte inhämta deras samtycke. Detta motiverar vi med samma anledningar som ovan.
7.8.2 Konfidentialitet-‐ och nyttjandekravet
Konfidentialitetsskravet handlar om hur forskaren hanterar etiskt känsliga uppgifter. Forskaren bör se till att enskilda människor inte går att identifiera av utomstående (Vetenskapsrådet, 2002).
Vi förhöll oss till konfidentialitetskravet på så sätt att vi inte presenterade några namn. Citaten som vi valde att presentera går heller inte att spåra till den som skrivit dem eftersom att
Facebookgruppen är stängd. Övriga medlemmar i gruppen kan dock både spåra och känna igen citaten men då inläggen redan är synliga för alla medlemmar anser vi att det ur etisk synvinkel är godtagligt att presentera citaten. Instagrambilderna som vi valde att presentera i resultatet har vi valt att modifiera så att inga ansikten går att identifiera av någon utomstående. För att ytterligare förhålla oss till konfidentialitetskravet nämner vi inga detaljer kring medlemmarnas privatliv i studien med syfte att hänga ut någon enskild medlem utan enbart för att styrka studiens resultat.
Nyttjandekravet handlar om att uppgifter insamlade för forskningsändamål inte får användas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).
Undersökningsmaterialet i föreliggande studie kommer endast användas i forskningsändamål.
7.9 Metoddiskussion
När vi observerade Facebookgruppen Min Resa Räknas valde vi, som tidigare nämnt, att enbart observera de frågor som ställdes till gruppen. Detta kan ses som en svaghet i studien då resultatet förmodligen sett annorlunda ut om vi valt att observera samtliga inlägg. Samtidigt kan urvalet säkerställa studiens validitet då det gjorde att studien undersöker det vi ämnar, det vill säga hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa
konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas. Utifrån syftet ansåg vi att det var viktigt att studera lärprocesserna i Facebookgruppen och med tanke på studiens omfång var vi tvungna att göra ett urval vid observationen. Vi resonerade kring lärprocesser och kom fram till att det är mest troligt att lärprocesserna synliggjordes genom frågor inom gruppen, varför vi valde att endast observera dessa. Vidare valde vi att enbart göra en observation på Facebookgruppen Min Resa Räknas, vilket vi tror kan bidra till att studiens
tillförlitlighet blev lägre. Samtidigt fick vi ändå en spridning på insamlingsmaterialet då inläggen som innehöll frågor sträckte sig över flera dagar.
När vi analyserade materialet från Facebookgruppen Min Resa Räknas använde vi oss av en deduktiv innehållsanalys. Vid kvalitativa fältstudier är det vanligt att besöka fältet för att förstå de företeelser som äger rum där (Lalander, 2011) och vi fick uppfattningen att fältforskare sällan utgår från redan beprövade teorier utan låter fältet definiera resultatet. Vi valde dock att utgå från en deduktiv ansats vid analysen av materialet från Facebookgruppen Min Resa Räknas eftersom vi ansåg att den strukturerade matrisen hjälpte oss att tydliggöra och förstå hur hälsa lärs i en
självorganiserad praktikgemenskap. Detta anser vi även höjer studiens validitet. Allt insamlat material kunde vi dessutom placera inom de färdiga kategorierna, vilket gör att vi inte ser någon nackdel med att vi använde oss av en deduktiv ansats.
8. Resultat
I detta avsnitt redovisas studiens resultat som arbetats fram genom en kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet avser svara på studiens syfte som är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas. Resultatet är uppdelat i tre delar utifrån studiens frågeställningar.
8.1 Socialt lärande kring hälsa
Insamlingsmaterialet från Facebookgruppen Min Resa Räknas bestod av frågor och medföljande kommentarer. Materialet analyserades utifrån en strukturerad matris som vi arbetat fram utifrån vår egen tolkning av teorin om praktikgemenskaper och som redovisas mer i detalj på sidan 11.
Matrisen innehåller sju olika kategorier: Gemensamt intresse, Socialt samspel, Tillit, Normer och värderingar, Kunskaper och erfarenheter, Förhandlingar samt Gemensamt lärande. Nedan
redovisas sammanställningen av resultatet utifrån de olika kategorierna samt exempel på Facebookinlägg och utdrag av medföljande kommentarer.
1. Gemensamt intresse för att kontrollera sitt beteende
Inom Facebookgruppen Min Resa Räknas märktes det tydligt att medlemmarna samlats kring ett gemensamt intresse, nämligen kost och träning och hur de kan kontrollera det på olika sätt.
Medlemmarna diskuterade bland annat dieter, fitness, träning och motivation till
livsstilsförändringar. Inlägg som postades inom gruppen hade ofta många kommentarer, vilket tyder på att medlemmarna var engagerade i hälsofrågor och intresserade av att lära sig mer kring ämnet.
[Inlägg 1] “HJÄLP!! Motivationen har flytt och jag känner att kost och träning har börjat gå utför, speciellt nu när jag kör skiftarbete. What to do? Har skivstång med vikter, gymkort och
studentbudget.”
[Kommentar 1] “Påminn dig själv om varför du gör det, vad det är för mål du vill uppnå. Tired of starting over? Stop quitting!”
[Inlägg 2] “Ikväll ska det ätas chips i min familj, mitt värsta! Har sånna cravings.. Smågodis är nemas problemas, men chipsen! :( Någon som har tips på nyttiga snacks som jag kan äta ikväll?
:D”
[Kommentar 2]“Måste bara notera att jag är inne på tredje helgen utan onyttigheter nu! Gör detsamma, du är inte ensam :)”
2. Socialt samspel i form av bekräftande kommentarer
Det var tydligt att sociala samspel förekom inom Facebookgruppen Min Resa Räknas. Detta visades bland annat genom att medlemmarna aktivt kommenterade och på så sätt bekräftade varandras inlägg samt ställde följdfrågor. Flertalet inlägg resulterade i långa diskussioner och den aktiva interaktionen mellan medlemmarna tyder på att de tillsammans byggde upp en gemenskap.
[Inlägg 3] “Min fråga och tanke är: kan tränande växande tonåringar äta mer protein än rekommenderat?”
[Kommentar 3] “Jag är 18 år, tränar 5 dagar i veckan på 2h pass. Kör proteinpulver till gröten på morgonen samt efter träningspass. Äter mängder av ägg och annat proteinrikt. Vet inte om det
är så farligt att överstiga rekommenderade så länge du håller igång kroppen.”
[Kommentar 3] “Äter säkert också över rekommenderade. Älskar kött, fisk, kyckling och äter 400 g 2 gånger per dag, plus mjölkprodukter och casein/whey. Ingen aning, borde säkert också minska
på det, så följer detta inlägg. ”
[Kommentar 3] “Det är inte farligt, men du behöver inte överkonsumera det om du kan undvika.
Kroppen oxiderar och gör sig av med överskottet. Det finns inga direkta fördelar med att trycka i sig mer än det rekommenderade.”
[Kommentar 3] “Om man jämför att träna mycket och att äta mycket borde rimligtvis inte vara sämre än att sitta i soffan och trycka chips och läsk..?”
[Kommentar 3] “Men visst kissar man ut överflöd av protein?? Det e vad jag fått veta iaf…”
[Kommentar 3] “Ytterligare en nackdel med att äta onödigt mycket proteiner är at det blir på bekostnad av kolhydrater och fett (förutsatt att man inte ökar totalt energiintag), som i sin tur kan
sänka prestationsnivån på träning :)”
Diskussionen i exemplet ovan fortsatte sedan med liknande kommentarer. Totalt hade inlägget 33 stycken kommentarer.
3. Tillit skapas genom självutlämnande inlägg
Det märktes att medlemmarna i Facebookgruppen Min Resa Räknas konstruerade en tillit till varandra på så sätt att många inlägg och kommentarer rörde deras privatliv, trots att inläggen och kommentarerna inte postades anonymt. Information om medlemmarnas familj, graviditet, ekonomi och övervikt diskuterades i inläggen. Flertalet kommentarer var väldigt självutlämnande och behandlade ämnen som toalettbesök, bröststorlek, sjukdomar och preventivmedel. Att
medlemmarna ställer frågor till gruppen är även tecken på att medlemmarna litar på varandras omdömen, kunskaper och erfarenheter.
[Inlägg 4] “Nu kommer ännu en “dum” fråga ;) Har inte tänk på det innan eftersom jag kört samma kost länge, men är det normalt att kroppen gör sig av med massa vätska vid kostombyte?
Andra dagen på kaloriunderskott men samma träning och dricker inte mer/mindre än annars.
Springer på toaletten hela tiden! :P”
[Kommentar 4]“Du kanske har ändrat ditt saltintag eller mängden kolhydrater? :)”
[Kommentar 5]“Japp helt normalt.”
[Kommentar 4] “När jag drog ner på salt och kolisar fick jag gå upp mitt i natten till och med ;)”
[Kommentar 4] “När jag ändrade och drog ner på kolhydrater fick jag springa på toa i ett :P även på natten.”
[Kommentar 4] “Jag äter mer kolisar nu än vad jag brukar eftersom jag kört lchf innan ;) Nu äter jag morot, potatis och palsternacka.”
[Kommentar 4]“Springer fan och pissar jämt tycker ja så kosten påverkar absolut”
[Inlägg 5] “Ganska intressant program på TV4 Helt sjukt med David Hellenius handlar om träning som drog. Är det någon av er därute som känner igen sig att vara beroende av träning?
[Kommentar 5] “Har varit med om Ortorexi, åh det är annat än sunt. Är en sjuk tävlingsmänniska och ska inte trilla dit igen. Så för mig handlar det om att försöka stoppa mig själv.”
[Kommentar 5] “Alla som tränar lider nog av Ortorexi på något sätt. Är man van vid att träna flera gånger i veckan och mår bra av det, klart man får lite ångest om man missar sin träning.”
[Kommentar 5] “Det beror på hur långt det går. För mig urartade det om jag åt nåt ”fel” var jag tvungen åh träna spelade ingen roll om jag redan hade tränat den dagen.”
