ETT GOTT SKRATT FÖRENAR FLÖDET

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap

Campus Sundsvall

ETT GOTT SKRATT FÖRENAR FLÖDET

— En kvantitativ studie om framgångsrika inlägg på r/sweden

Alexisson, Marcus Sjöblom, Bizz

2020-06-04

Examensarbete 15 hp

Kommunikations- och PR-programmet 180 hp

1. Abstract

Titel, ​Ett gott skratt förenar flödet — ​en kvantitativ studie om framgångsrika inlägg på r/sweden.

Författare

Alexisson, Marcus & Sjöblom, Bizz Kurs, termin och år

MK094G, sjätte terminen, 2020 Antal ord i uppsatsen ​12290 ord Problemformulering och syfte

Inom traditionella medier förekommer i regel alltid en eller flera redaktörer. Dessa fungerar som gatekeepers över vad som ska lyftas fram i medierna och bli till nyheter. I samband med de sociala mediernas intåg så har sättet vi konsumerar medier på förändrats, och medieflöden där användarna både fungerar som redaktörer och konsumenter har blivit allt vanligare.

Den mediala strukturen av Reddit gör att framgångsrikt innehåll spontant uppstår genom uppröstningsprocesser genom användarnas kollektiva medvetandet. Detta görs utan några direkta ingripande från bestämmande redaktörer.

Denna studie har undersökt vad som karaktäriserar de mest framgångsrika inläggen i det redaktörslösa mediet r/sweden, och vilka framgångsfaktorer vi kan identifiera för dem.

Metod och material

Kvantitativ innehållsanalys av de 100 mest uppröstade inläggen på r/sweden under under fyraveckorsperioden 31 mars - 1 maj 2020.

Huvudresultat

Toppinläggen var ofta relevanta för samtiden , berättades ofta genom humor, hade många gånger en personlig inramning och ett sanningsanspråk. Flödets innehåll var ofta fragment av innehåll från andra plattformar. Interaktionen i kommentarsfälten baserades i regel på humor.

En tydlig majoritet av toppinläggen var bilder med humoristiska anspråk.

Nyckelord

2. Innehållsförteckning

1. Abstract 2

2. Innehållsförteckning 3

3. Introduktion & problemformulering 5

4. Syfte & frågeställningar 8

5. Bakgrund 9

6. Teori 12

6.1. Medieekologi 12

6.2. Nyhetsvärdering 14

6.3. Interaktion 16

6.4. Sociala medier och innehållsskapande 19

7. Metod 24

7.1. Val av metod 24

7.2. Urval 24

7.3. Verktyg 25

7.4. Utforming av kodschema 26

7.4.1. Validitet & reliabilitet 27

7.5. Intersubjektivitet 28

7.6. Metoddiskussion 28

8. Resultat & analys 30

8.1. Karaktär 30

8.1.1. Figur 1: Humor 31

8.1.2. Figur 2: Toppkommentarer 32

8.1.3. Figur 3: Bilder 33

8.1.4. Figur 4: Teman 36

8.1.5. Figur 5: Karaktäriserande variabler 37

8.1.6. Figur 6: Avsändaren 39

8.2. Framgångsfaktorer 42

Figur 7: Framgångsfaktorer för inlägg 42

9. Slutsatser & slutdiskussion 44

9.1. Slutsatser 44

9.2. Slutdiskussion 46

10. Referenslista 48

11. Bilagor 53

11.1. Bilaga 1 – Kodschema 53

11.2. Bilaga 2 - Kodinstruktioner 59

3. Introduktion & problemformulering

Inom traditionella medier förekommer i regel alltid en eller flera redaktörer. Det är genom dessa personer som en nyhetsvärdering sker, när det bestäms vilka händelser eller ämnen som värda att producera nyheter av. I denna process tas det hänsyn till vilken betydelse den

eventuella nyhet har, samt hur stor plats den ska tilldelas på antingen en nyhetssajt, i en tidning eller i ett teveprogram (Strömbäck, 2014:158).

Dessa redaktörer agerar i många fall dels utifrån vad som är kommersiellt- och juridiskt gångbart, bestämmelser men även utifrån det demokratiska ansvaret att som den tredje statsmakten granska makten (Määttä. 2020). Det kan innebära att ämnen som inte är lika klickvänliga får plats där nyheter presenteras utifrån journalistikens demokratiska uppdrag.

Man kan utifrån det argumentera för att journalistiken har en kulturellt viktig funktion som bevarar, förnyar och ifrågasätter det rådande samhälleliga tillståndet.

I samband med de sociala mediernas intåg så har sättet vi konsumerar medier på förändrats.

Nyhetssändningar i radio/teve, tidningar och nyhetssajter finns fortfarande kvar, men däremot har det tillkommit ett nytt sätt att ta del av nyheter. Fragment av dessa nyhetspaket i form enskilda nyheter delas numera i sociala medier. De står då på egna ben och inte som en del av ett större nyhetspaket som kurerats fram av en redaktör. Dessa fragmenterade nyheter delas av såväl mediebolagen själva i sociala medier genom deras officiella konton, men även av privatpersoner och andra aktörer som vill sprida nyheterna till sina vänner eller följare genom sitt flöde (Wadbring & Ödmark, 2014:9). Det har därför börjat pratas om nyheter som

“delningsvänliga” (Westerholm, 2019). Detta innebär att många vill interagera med nyheten i sina flöden, som i sin tur bidrar till att nyheten får en bättre placering i andra användares flöden utifrån plattformens algoritm (Hermelin, u.å).

Reddit kan beskrivas som en nyhetsaggregeringsida bestående av så kallade subreddits – underforum (Wasike, 2011:57). Underforum bygger i regel på någon form av gemensamt intresse bland de som prenumererar på inlägg från underforumet. Då vem helst grunda ett underforum på Reddit kan man i princip säga att inget ämne är för smalt för att inte ha ett eget underforum. I regel kan vem som helst posta i dessa underforum, men som ett sätt för användarna att styra vad som är bra eller dåligt innehåll kan användarna rösta upp eller ned

ett inlägg. På det sättet sköts nyhetsvärderingen av användarna själva, som genom denna process gemensamt värderar vad som är viktigt för andra med samma intresse att ta del utav.

När ett inlägg mottager mycket uppröstningar får det en bättre placering i Reddits algoritm, vilket gör att fler användare tar del av det i sitt flöde (Mills. 2011:3).

Marshall McLuhan myntade uttrycket, “the medium is the message”, med vilket han menade att mediet som fenomen ofta föregår utformningen av ett specifikt budskap, det vill säga att budskapet är villkorligt mediet (Griffin, Ledbetter, Sparks. 2015:316-317). Sociologen Bruno Latour, fadern till Actor-network-theory var också tidig med att uttrycka vikten av att

analysera budskapet i dess mediala sammanhang (Hommenga, 2017:9). Med det sagt är Reddit som medium intressant då det till skillnad från till exempel Twitter, Instagram eller Facebook inte finns samma typ av sociala hierarkier. Detta då man följer specifika ämnen och intressen, snarare än specifika profiler eller organisationer.

Den enskilda individen är med andra ord både konsument och redaktör i dessa flöden.

Konsument i form av att hen tar del innehåll som andra producerar, men redaktör i form av hen genom röstningsprocesserna påverkar inläggens placering kopplat till algoritmerna, samt även har möjlighet att själv dela med sig av inlägg till andra användare. De användarna som genererar framgångsrikt innehåll och blir uppröstade får så kallad Reddit-karma. Den kan fungera på två övergripande sätt. 1) sätta en tröskel som måste kommas över för få dela inlägg på vissa underforum. 2) och anspelar det på de sociala, de värderingar och konventioner användare kan anknyta till högre karmapoäng (Reddit, 2020).

Formellt kan traditionella mediers nyhetsvärdering härledas till ett dussintal

nyhetsvärderingsprinciper (Galtung och Ruges. 1965:65-68). När vi bedömer avsikten individer delar innehåll på Reddit kommer vi använda oss dessa etablerade principer. Detta för att resultatet i så stor utsträckning som möjligt ska kunna jämföras med traditionella mediers nyhetsvärdering.

Enligt likriktningsprincipen (“​homophily​”) säger nätverksteori att alla nätverk över tid delas upp i mindre kluster vilket kan förklara filterbubblor, vad man i vardagligt tal kan likna med

“lika barn leker bäst” (Cook, McPherson och Smith-Lovin, 2001:415). Det fenomenet uppstod på Facebook då användare som tidigare varit aktiva i sina flöden med flera hundra användare började röra sig in till mindre grupper och faciliterade filterbubblor. Reddit var till

skillnad – vilket antagligen har en riktig påverkan i mediernas utveckling – redan från början uppdelade i intresseområden.

Det inomvetenskapliga syftet med den här studien är att påvisa Reddits strukturer, som i förlängningen är användarnas interaktion och hur det ger upphov till de mest framgångsrika inläggen. Det utomvetenskapliga och samhälleliga intresset kan sammanfattas genom att ta tempen på Reddit ur ett svenskt perspektiv år 2020.

4. Syfte & frågeställningar

Vårt syfte med denna studie var att undersöka vad som karaktäriserar framgångsrika inlägg på Reddits underforum r/sweden, och då undersöka hur medieinnehåll värderas i frånvaro av gatekeepers eller redaktörer.

För att besvara syftet ställde vi följande frågeställningar:

● Vilken karaktär har de mest framgångsrika inläggen på mediet?

● Vilka framgångsfaktorer kan vi identifiera för de mest framgångsrika inläggen på mediet?

5. Bakgrund

Den kortfattade beskrivningen av hur mediet Reddit är uppbyggt kan förklaras genom tre steg: 1) en användare delar något typ av innehåll, 2) andra användare röstar på innehållet och 3) diskussioner uppstår (Roshan. 2019).

Reddit är en amerikansk social nyhetsaggregatorsida som grundades 2005. Namnet kommer från det engelska uttrycket “read it”, som på svenska översätts till “läste det”. Enligt Reddits egna siffror så har sajten över 430 miljoner aktiva användare varje månad (Reddit Inc. 2020).

Enklast kan Reddit beskrivas som en samlingsplats för en massa underforum, så kallade

“subreddits” (ibid). Ett underforum kan i princip utgå från i stort sett vad som helst. Det kan vara konventionella intressen såsom fotboll, tevespel, styrketräning, men även obskyra intressen såsom bilder på stolar under vatten, katter som ser ut som de arbetar, fåglar med människorarmar är exempel på underforum med hundratusentals prenumeranter (r/soccer, 2008; r/gaming, 2007; r/fitness, 2008; r/chairsunderwater, 2009; r/catswithjobs, 2017;

r/birdswitharms, 2011).

Det är genom de olika underforumen som Reddit kan erbjuda varje användare skräddarsydda flöden utifrån vad de är intresserade av. Varje användare får ett huvudflöde där inläggen plockas från de olika underforumen hen väljer att prenumerera på. Desto fler uppröstningar ett inlägg får i förhållande till underforumets storlek, desto större är sannolikheten att fler användare får upp den i sitt huvudflöde. Vill man ta del av alla inlägg från ett specifikt underforum får man klicka sig på det enskilda forumets flöde, där det sedan går att sortera under bland annat under “hot”, delvis det mest uppröstade för en tidsperiod, eller “new” för att få de senast publicerade inläggen (Reddit Inc. 2020).

På det sättet påminner Reddits flöden om principerna många andra sociala medier som exempelvis Facebook erbjuder användarna. Det som skiljer dem åt är däremot vart innehållet i flödena kommer ifrån. Då Facebooks skräddarsydda flöden främst byggs utifrån vänner och organisationers aktiviteter, så byggs Reddits flöden utifrån gemensamma intressen av i regel anonyma användare. Detta innebär att du inte är begränsad av hur många vänner eller följare ditt konto har för spridningen av ditt inlägg, utan ett inlägg publicerat av vem som helst kan i princip nås av tusentals människor när det publiceras i ett underforum. Det har därför pratats

om “the reddit effect”, vilket innebär att saker publicerade av okända människor i underforum blåser upp och påverkar intresset de samlas kring. Ett exempel på detta är underforumet till teveserien Westworld, där användare lyckades lista ut en av seriens plot twists, vilket fick skaparna att skriva om serien (Lauren Keiles. 2019).

Reddit är dock inte ett totalt laglöst land. Varje underforum har sina egna moderatorer som ansvarar för att den för underforumet önskade ordningen gäller. Dessa moderatorer är i grund och botten de som startade respektive underforumet, eller personer som har blivit utsedda av de som grundade det. De avlönas ej av Reddit utan arbetar helt på volontärbasis (Reddit Inc, 2020).

Att varje underforum bestämmer sina egna regler i kombination med att det går att skapa ett underforum för i princip vad som helst, har gjort att en del kontroversiella underforum har kunnat startats upp. Vid många tillfällen har underforum som ansetts bryta mot Reddits övergripande regler stängts ned av Reddits avlönade personal. Exempel på detta är underforum som hetsat mot transpersoner, smygtagna bilder på barn och “fatshaming”

(Renfro, 2016).

Även om Reddit huvudsakligen består av underforum där engelska är det dominerande språket, så finns det även ett flertal forum som utgår från andra språk. R/sweden som är det största underforumet på Reddit där svenska är det dominerande språket. Det är även ett av de större nationella underforumen på plattformen. I skrivande stund har det strax över 287 000 prenumeranter (r/sweden, 2020). Största gruppen av Reddit användare i Sverige är unga män 16–25 år, vilket är en grupp som är svåra att hitta koncentrerat på internet. Totalt rörde det sig om 10% av deras internetanvändandet 2018 (Davidsson, Palm & Melin. 2018:49).

Såhär beskriver r/sweden i sina community guidelines om vad som hör hemma på underforumet:

“​Posts should target a Swedish audience. International news from Swedish outlets and Swedish news from international outlets are permitted.”

(r/sweden, 2020)

Då vi vill undersöka Reddit från ett svenskt perspektiv bedömer vi att avgränsningen

r/sweden som den del som är mest relevant för vår studie att studera. Det ska nämnas att det

även finns fler underforum primärt inriktade mot svenska användaren men att r/sweden utan tvekan det största.

6. Teori

6.1. Medieekologi

Medieekologi​ kan enklast sammanfattas genom citatet “the medium is the message”. Teorin utformades av den kanadensiske filosofen Marshall McLuhan och syftade till att undersöka de sociala och personliga miljöerna som skapas när olika kommunikationsteknologier används (Griffin, Ledbetter, Sparks. 2015:316-317).

McLuhan menade på att det lades alldeles för stort fokus inom kommunikationsforskningen på vad media gör med användarna, och ville istället vända på frågan och undersöka vad användarna istället gör med mediet. För även om medierna har förmågan att utöva makt över användarna, så blir medierna också en förlängning av användarna. Denna förlängning kan te sig lika självklar för användarna som luft när de använder mediet. Då varje medie har

inbyggda egenskaper blir det därför intressant att titta på vad varje medie har för innestående röst (Griffin, Ledbetter, Sparks. 2015:318). Med andra ord kan man säga att det handlar om vad mediet tillåter oss se, känna och i slutändan de roller de får oss att ta. Medieekologin kan därför sägas göra systemet synligt (Nygren.2016:86). Exempelvis om man har två identiska meddelanden som skrivs på två olika brevpapper, men om det ena brevpapperet är ett vitt papper och det andra är rosa med hjärtan, så kommer mottagaren troligtvis att tolka meddelandet olika beroende på mediet. Nygren (2016:87) sammanfattar det som att mediatekniken har en inneboende logik som i sin tur styr hur människor interagerar med mediet.

När man tittar på medier som ekologiska system tittar man ofta på hur olika medier och kanaler interagerar ihop med varandra och i vissa fall – mer eller mindre – kompletterar varandra. Exempelvis kan ett socialt medie ses som en utökad kanal för en journalist att nå allmänheten (Nygren.2018:196-197). Men det betyder inte att principerna inte kan analysera enskilt, r/sweden som ett av många underforum existerar redan i en typ av ekologi där olika forum har olika regler, en så kallad “intra-media dimension” till skillnad från “inter-media dimension” som rör andra medier (Nygren.2016:87).

I förlängningen av detta talar man om mediala ekosystem och hur olika medier talar med varandra, närmare bestämt hur innehåll färdas mellan dem (Nygren.2016:87-88).

När det kommer till r/sweden så har man som användare med stor sannolikhet en förväntan om att hitta en viss typ av innehåll, beroende på hur mediets användare använder sig av mediet. Det är därför intressant att titta på vilka mönster som visar sig i hur användarna använder sig av mediet, då det är något som ger en bild av vad “the mediums message” är.

På Reddit kan man säga att upp- och nerröstningsknapparna ersatt det som i traditionella medier görs utav en redaktör, i form av att välja vilka nyheter som ska få bästa placeringen på dagordningen. I ​“researching social news: is reddit.com a mouthpiece for the ‘Hive Mind’, or a Collective Intelligence approach to Information Overload?”​, menar författaren att Reddit (ett så kallat social news-hemsida) har löst problemet med

informationsöverbelastning. Detta genom vad som tekniskt benämns som ett distribution moderations system. Utan det hade annars Reddit överbelastas med brus och så hade mediet blivit oanvändbart. Genom detta har också uppgiften och makten också överlämnats till användarna själva då de kollektivt bestämmer vad som är relevant information (Mills.

2011:1).

Vad Mills menar på är anmärkningsvärt med systemet är hur det förhåller sig reflektivt och att marginaliserade uppfattningar ändå kan få plats högt upp i flödet. Men med de menas att en hierarki bildas där allt innehåll erhåller en specifik plats, således är det endast ett fåtal inlägg syns av många användare. Detta benämns av Reddit användare som “the hive mind”

(Mills. 2011:1-13). Den så kallade redditquett (etikettsregler) säger att man inte ska rösta ner inlägg bara för att man inte håller med dem, utan en stor frihet ges till användaren och inte hålla med samtidigt som man erhåller nedröstningar hög valens (Mills. 2011:11).

Under en specifik analys av Wikileaks på Reddit var rubrikerna till inläggen sakliga och förhöll sig neutralt. Reaktioner mot organisatoriska och statliga entiteter karakteriseras som negativa medan tonen mot Wikileaks i större grad förhöll sig positiv. I studien analyserades förstasidan på Reddit, men som mätinstrument analyserades ett politisk underforum för att bättre kunna ta vad mediet faktiskt tyckte (​Mills. 2011:8-9).

Mills (2011:10) menar att Reddits distributions moderations system till en viss grad kan marginalisera användare som inte tillskriver sig den bredare opinionen. Strukturen förhindrar

alltså inte det men finns en kulturen av respekt för andra åsikter, i form av mediets redditquett. Samtidigt säger han att:

“Perhaps reddit’s users follow this guideline more than they give each other credit for”

(ibid)​.

Reddits “förstasida” brukar vanligtvis benämnas r/all, och förklaras enklast genom att den lyfter fram inlägg som får mycket uppröstningar från hela plattformen (undantag för NSFW-underforumen). Detta flöde ska ej förväxlas med den enskilde användarens huvudflöde som enbart plockar från användarens självvalda underforum. R/all har en

normativ funktion där ett kollektivt meningsskapande tar sin form. Genom att visa alla vilket typ av innehåll som i ett givet tillfälle är uppskattat leder det till att det innehållet upprepas, och “copycats” uppstår. På det sättet kan det som hamnar på r/all anses visa en del Reddits identitet (Mills. 2011:11-13).

Utifrån detta är det intressant att se om hur variationen ser ut bland de inlägg som blir mest uppröstade, om inlägg avsedda att kritisera eller starta diskussion förekommer bland de mest uppröstade. Det är även intressant att undersöka om det finns tendenser av att framgångsrikt innehåll återupprepas av andra användare.

6.2. Nyhetsvärdering

Galtung och Ruges modell för nyhetsvärdering​ har kommit att ses som den klassiska studien på nyhetsvärdering (Stijn, Ansgard & Romy, 2016:7). Modellen publicerades i samband med undersökningen “the structure of foreign news” i mitten av 60-talet och räknar upp följande framgångsfaktorer för nyheter:

1. Frekvens​ – tidsspannet under vilket en händelse utvecklas och skaffar mening, samt hur väl detta överensstämmer med ett mediums periodicitet.

2. Tröskelvärde – den tröskel som en händelse måste överstiga för att ha betydelse. Ju större händelse desto större nyhetsvärde.

3. Entydighet​ – klarhet och avsaknad av mångtydighet.

4. Meningsfullhet​ – främst i form av kulturell närhet och relevans.

5. Konsonans​ – förväntade och/eller önskvärda händelser.

6. Det oväntade – oförutsebara och ovanliga händelser.

7. Kontinuitet​ – förlopp som redan uppmärksammats i medierna.

8. Kompositio​n – hur välbalanserat det aktuella numrets innhåll är.

9. “Elitländer”​ – händelser som påverkar inflytelserika länder 10. “Elitpersoner”​ – händelser som påverkar inflytelserika personer 11. Personkoppling​ – händelser som kan berättas genom individer 12. Negativa konsekvenser​ – händelser som får negativa konsekvenser (Galtung, Ruge. 1965:65-68)

I studien nämns de första åtta som fristående och universella faktorer, varav de sista fyra (princip 8-12) lades till med invändningen att dessa är kulturellt betingade (ibid). Studien presenterade och bekräftar tre hypoteser om hur detta faktiskt sker: Den adderande hypotesen föreslår att ju fler faktorer som tillgodoses bidrar till nyheter. Den komplementära hypotesen föreslår att faktorer tenderar komplementera varandra – om en kulturell nära nyhet är

dominant finns det nödvändigtvis ingen anledning att involvera andra, det kanske aktivt kan arbeta emot det kvalitativa innebörden av den “kulturella närvaron”. Sist nämndes vad hypotesen kallar för den uteslutande principen, vilket menar på att ju färre faktorer som mättas ju större är risken att det inte blir nyheter (Galtung, Ruge. 1965:98-99).

I studien ​“What is News?”​ från 2016 menar författarna att journalister bör överväga delningsvänlighet ​som en faktor att väga in i nyhetsvärderingen (Harcup och O’Neill.

2016:1480). Då det är svårt att sätta fingret på vad det exakt är skriver man att det är saker som framkallar ilska eller gör en glad, men vad som är säker är att det kommer bli viktigare med tiden på grund av det föränderliga mediala ekosystemet (Harcup och O’Neill.

2016:1481-1482). Författarna har även föreslagit nyhetsvärderingsprincip som innefattar innehåll med ljud och video och följetonger (Harcup och O’Neill. 2016:1482).

När är ett flöde saknar redaktörer som ansvarar för ett helhetstänk blir det intressant att ställa r/swedens flöde mot framgångsfaktorer i traditionella medier, för att se vilka faktorer det är som dominerar i flödets toppskikt.

6.3. Interaktion

I “​The analogies we live by change our thoughts about our current situation”, ​menar författaren att ​meningsskapande​ sker många gånger genom liknelser, där man tillsammans kommer fram till gemensamma innebörder genom en kontinuerlig process utifrån att applicera tidigare erfarenheter på nya och gamla skeenden.

När nya fenomen saknar referensramar tar individer till minnet och använder redan

existerande koncept som liknelser. Det här blir speciellt tydligt under den pågående pandemin som orsakar sjukdomen Covid-19 (Mitchell. 2020:1). Liknelser av Covid-19 går från allt att vi befinner oss i ett krig som sades av USA:s president Donald Trump, till att en journalist i Los Angeles liknade samma pandemi med att vara direkt i linje med en tsunami. En annan reporter i den amerikanska delstaten Tennessee liknade pandemin med en översvämning.

Vidare uppstår ofta givna liknelser i en lämplig kulturell kontext. Det är inte att säga att en liknelse om vågor inte kan uppstå långt ut i öknen, dock säger det något att presidenten liknade pandemin med krig, journalisten i LA med en tsunami och journalisten i Tennessee med en översvämning. Således är meningsskapande starkt kulturbetingat (Mitchell. 2020:2).

Föregående det är individens uppfattning av världen dock mycket mer oregelbunden och rik än vad en generalisering nödvändigtvis tillåter.

För att övertyga någon om en viss saliens måste det koppla. Försöker jag övertyga dig om att en tsunami är på väg finns risken att den liknelsen inte biter på dig, har ej tillräckligt hög saliens. Kulturellt är den spatiala kontexten för långt bort.

Alla liknelser är alltså inte applicerbara. Det säger något om den fundamentalt

generaliserbara egenskapen verkligheten har. Men abstraktioner och modeller av verkligheten är aldrig helt perfekta. Så som Rand (2019) menade när han sa att alla modeller är fel men vissa är användbara.

Liknelser och dess kulturella betingning kan dock vara farligt, krig kan konnotera rasism och främlingsfientlighet vilket i sin tur kan få skadliga konsekvenser, som att personer i makt försöker utnyttja situationen till sin egna fördel på bekostnad av andra. Men vad som är säkert är att liknelserna påverkar hur saker och ting uppfattas (Mitchell. 2020:3)

”In making sense of our current difficult situation, we need to become more aware of how the analogies we live by are shaping our thoughts. Analogies are our buoys in troubled waters, our lighthouses in this dark storm, but we need to use them carefully to safely guide us to the other shore.” ​(ibid).

R/sweden får betraktas som något av en samlingsplats för svenskar för vad som i stort är en internationell samlingsplats. Till skillnad från de flesta andra sociala medier när du

huvudsakligen kommunicerar till dina vänner, har du inte samma kontroll över vilka du kommunicerar med. Således blir det intressant att undersöka om det finns tendenser att kommunicera genom kulturella liknelser på forumet.

I studien ​“the effect of gossip on social networks”​ framkom det att skvaller leder till uppdelningar mellan olika nätverk. Det har således en tudelad funktion då de å ena sidan kan förstärka banden inom nätverk, samtidigt som de kan försvaga banden till andra nätverk (Brooks et. al. 2010:2). Med andra ord kan det skapa och stärka ingrupper på bekostnad av att samtidigt skapa utgrupper. På sikt innebär det en risk för att de olika nätverken kommer präglas av “homophily”, som på svenska kan beskrivas som likriktning (Cook, McPherson &

Smith-Lovin. 2001:415). Detta fenomen brukar många idag benämnas som filterbubblor.

R/sweden är en social plattform där användarna samlats utifrån ett gemensamt intresse, och inte som mång andra sociala plattformar en social kontakt. Det blir därför intressant att ställa sig frågan om plattformen i sig präglas av en egen filterbubbla gällande inlägg och åsikter, eller om den präglas av en mångfald. Detta gäller såväl teman och åsikter i inläggen såväl som i dess kommentarsfält.

Parasociala relationer​ är ett fenomen som kan förklaras som att konsumenten av ett givet medium skapar sig en uppfattning om personen som denne konsumerar, utan ta i beaktande den temporala och spatiala dimensionerna som begränsar oss i nästan all mediekonsumtion.

Idag är den främst närvarande på internet, men mest av den anledningen att det är det huvudsakliga mediet som konsumeras idag. Uttrycket har sin grund i den senare delen av

1900-talet då TV-tittare bildade personliga uppfattningar om deras egna relationer med TV-personligheter (Young, Coombs & Holladay. 2016:31-32).

En parasocial relation inleds alltid när en mottagare iakttar någon som uppträder och

karakteriseras av en intimitet som egentligen inte existerar. Det är något som härmar ansikte mot ansikte-interaktion och den som uppträder kan dock alltid dra sig ur. Fenomenet har historiskt sett dokumenterats samhälleligt med kändisar och bland annat politiker. Ett signum för dem är att de är svagare än interpersonella band (ibid).

Relationerna kan vara likvärdiga mellan olika personer, organisationer eller länder. Till exempel kan nationalism bland annat beskrivas som en intim relation till ett land (ibid).

Således kan organisationer välja om de vill etablera en parasocial eller en riktigt relation (Young, Coombs & Holladay. 2016:33).

Reddit är vi tidigare en nämnt en plattform där användarna huvudsakligen är anonyma. Det är därför intressant att titta på om det trots det finns tendenser till parasociala relationer på plattformen, om exempelvis vissa användare eller offentliga personer förekommer oftare bland de mest uppröstade inläggen än genomsnittet.

“Digital labour”​ är en sociologisk teori som tar avstamp från Karl Marxs olika uttryck av arbeten och motivation, som han menade på sker i två olika former. Den externa

motivationen som motsätter sig arbetarens egna natur är således motbjudande, och den internt belägna typen av motivation och är den som leder till självuppfyllelse. Individer motiveras enligt Marx genom en naturlig kraft att arbeta. Hur de karakteristiska viljan/påtryckningarna (interna/externa) krafterna förhåller sig i relation till den inburna kraften att arbeta är något av ett mysterium, annat än att viljan att att arbeta förgår det interna och externa (Mitchell.

2014:582).

Processen att arbeta (the process of labour) i kapitalistiska strukturer är enligt Marx

samlande, arkiverande och holistisk och att uppfyllnaden av någon av dessa utgör konceptet för arbete. De tre leder sedan till vad Marx kallar för “​an automatic system of machinery​”.

Det vill säga att individer går till bli nästan lika mekaniska (slavar under utförandet) som till exempel maskinen som bara kan svänga fram och tillbaka på två gångjärn (Mitchell.

2014:588-589).

Den virtuella infrastrukturen som sociala medier erbjuder kan tänkas påminnas om detta med.

Användargränssnittet är i och med det här sättet att tänka inte ett verktyg – eller protes som behöver en viss nivå av kompetens, utan – för användaren utan ett värderingsfritt rum som är likgiltig till användarens närvaro, trots dess lekfulla aktiviteter. Användaren är således enbart materialet som används för att stämpla ut så bra produkter som möjligt som sedan

plattformsägaren profiterar från (Mitchell. 2014:589).

På de kontemporära sociala medieplattformarna distanseras användaren från innehållet då de inte äger rättigheterna till vad dem skapar, samt möjligheten att spåra originalkällan av ett givet innehåll tillbaka till en given användare. Så medan tjänsten är gratis att använda approprieras resultaten av plattformen vilket som i styckena ovan distanserar

användaren/arbetaren från inflytande och skapar således institutionaliserad makt (Mitchell.

2014:590-591).

Då Reddit kan argumenteras för att de bygger på gratisarbete från sina användare, skulle det vara intressant att titta närmare på vad som är deras avsikter med att dela innehåll på

plattformen, då de i en anonym tillvaro inte stärker sitt sociala kapital på samma sätt som exempelvis Facebook gör.

6.4. Sociala medier och innehållsskapande

2011 genomfördes studien ​“An analysis of the top ranked stories on Reddit and Digg”

och kan således eventuellt betraktas som förgången eftersom att plattformen genomgått olika iterationer sedan dess, men även ge en inblick i Reddits processer historiskt. Procentsatserna ska därför inte tas ordagrant utan påvisa ett generiskt historiskt snitt. Detta kan även skilja sig kulturellt då studien genomfördes i USA.

Ett avseende där Reddit skiljer sig från andra sociala medier är att det är en nyhetsaggregator där nyheter i regel publiceras i andra hand från andra hemsidor. Således länkas ofta

originalkällan för att andra ska kunna delta i diskussionen. Denna process skiljer sig från traditionella medier då den har en så kallad “second-level gatekeeping” där alla användare på samma villkor kan rösta upp och ner de som passar dem (Wasike, 2011:57-58).

Då vår studie genomförs nästan tio år efter denna studie och i en svensk kontext, så är det intressant att undersöka hur delandet av nyheter ter sig bland r/swedens toppinlägg.

Studien ​“Delad glädje är dubbel glädje?”​ består av två separata surveyundersökningar om nyhetsdelning i sociala medier, genomförd av Ingel Wadbring och Sara Ödmark (2014:0).

Den syftade till att analysera opinionsledare samt nyhetsvärdering och hur den ser ut på sociala medier. Tidigare kom den huvudsakliga nyhetsförmedlingen från medieorganisationer medan man nu ser att opinionsledare uppstår på sociala medier, och tar över en del av rollen medieorganisationerna tidigare haft ensamrätt på.

Studien sammanfattar fyra punkter: Att det inte finns någon särskild genre av nyheter som folk delar utöver andra, det enda som kan anmärkas är att lättsamt innehåll prioriteras, såsom nöje och livsstil. Den andra rörde hur den genomsnittlige opinionsbildaren ser ut och det visar sig att den är yngre, större politiskt intresse och andra medievanor plus online orienterade.

Den tredje rörde avsändare bakom det mest delade innehållet, något där kvällstidningarna toppade. Värt att nämna är att man inte tog youtube i beaktande. Avslutningsvis kom undersökningen fram till att texter under området politik och ekonomi av karaktären krönikor, debattinlägg eller ledare är känslosamma och/eller kontroversiella.

Värderingskriterier samstämmer för klassiska och onlinemedier (Wadbring & Ödmark, 2014:53).

De utgick från de traditionella nyhetsvärderingarna, sensation och avvikelse, närhet i tid, förenklingar, närhet i rum och kultur, negativa nyheter och elitcentrering. Förväntan var att dessa skulle återfinnas i empirin vilket stämde bortsett från några få undantag (Wadbring &

Ödmark, 2014:44).

Slutsatsen de kunde dra kring de kriterier som identifierades runt digital nyhetsvärdering var att följande kunde identifieras: kontroversiella nyheter, delade erfarenheter med ett personligt tilltal, delade erfarenheter som väcker känslor, humor/parodi, mystiskt, icke fullständig nyhet och ryktesbaserad nyhet (ibid)

Då r/sweden i betydligt större utsträckning från Facebook är ett medie där användarna är anonyma, blir det därför intressant att undersöka om temana på nyheterna som når framgång skiljer sig.

I studien ​“On the Origins of Memes by Means of Fringe Web Communities”​ undersöker Blackburn et. al. (2018:1) det komplexa relationen som gör att memes spridas över olika plattformar och medium. Memes är någonting de menar på har fått en allt större del i samhället och kulturen. Enligt dem finns det inga adekvata verktyg för att analysera

uppkomsten och exakta naturen hur de fungerar. I tidigare studier har de flesta analyser gjorts genom att isolera sociala medier, fast information och memes sprids genom att influera varandra.

Reddit och andra sociala medier som Twitter anses många gånger vara epicenter för uppkomsten av nya memes. Relationerna mellan dessa medier är komplexa och får energi från samhälleliga och kontemporära episoder, såsom 2016 presidentvalet i USA och Covid-19-pandemin (Blackburn et. al. 2018:16).

Termen memes härstammar från Richard Dawkins bok, the selfish gene som publicerades redan på 70-talet. Meme är en anspelan på det Engelska ordet gene (svenska ordet för en

“gen”) och är en teoretisering av en kulturell motsvarighet till gener. Memes har en egen spridningslogik, det betyder att de kan replikeras, mutera och samt reagera mot konkurrens, predation, parasiter, förändringar i omgivning och klimat, sjukdom med mera (Blackburn et.

al. 2018:1).

Ett konkret och kontemporärt exempel av ett meme är en kattbild med en en tillhörande bildtext. Bilden konnoterar en viss innebörd och texten konnoterar en anna. Sedan kommer memet spridas och förändras genom imitering av några element och förändring av andra.

Förändringen sker så pass att memet behåller innebörd och fortsätter vara förståeligt för de som tar del av det, således förändras den i små steg men kan till slut utvecklats långt från dess initiala form.

Då r/sweden är ett medie där alla kan bidra till flödet blir det intressant att titta på huruvida användarna återupprepar innehåll på plattformen, och om det förekommer återkommande kulturella symboler som de tillskriver ett kollektivt värde.

Under augusti 2014 ägde vad man i efterhand refererat till som “Gamergate”. Utifrån den skrevs studien ​“​Contestation on Reddit, Gamergate, and movement barriers”​, där man analyserar Reddit under dessa händelser. Genom att titta på större underforum gör man två genomsnitt, ett tidigare och ett senare datum för att undersöka hur opinionen har skiftat i just de trådarna. Artikelförfattarna menar här på att plattformen uppvisar tendenser att ha svårt att etablera en konsensus i opinion, jämfört med andra populära medier som till exempelvis Facebook. Man argumenterar att strukturen av Reddit kontra Facebook hindrade bildandet av narrativ, formandet av en kollektiv identitet och framing samt gränsdragning. Den rigida strukturen kommer i huvudsak från funktionerna att rösta upp och ner inlägg, vilket gör att en person med många följare inte kan gå in och “kapa” narrativet på samma sätt, samt att

mycket av att tillvaron är anonym vilket bidrar till en hänsynslös kultur. De rörelser med en låg kollektiv identitet är således i en utsatt situation (Buyukozturk, Gaulden & Dowd-Arrow, 2018:592-593).

Narrativ utgör viktiga byggstenar i det kollektiva medvetandet. Men plattformens strukturella sammansättning sämjade intern sammanhållning som förutsätts av kollektiv narrativbildning.

Detta gjorde i sin tur att den inte lyckades materialisera​s (Buyukozturk, Gaulden &

Dowd-Arro, 2018:599). I skapandet av den kollektiva identiteten spelar förmågan att gestalta och vinkla perspektiven för hur man upplever världen. När gruppen inte kunde enas i

uppfattningar om världen, precis som med narrativen blev det många olika gestaltningar som inte ledde till konsensus (Buyukozturk, Gaulden & Dowd-Arrow, 2018:601). Ett centralt fenomen för sociala rörelser är att de sätter gränser för att markera skillnaden mellan ingruppen och utgruppen. Diskursen inom gruppen ledde till ingrupps konflikter och

“andrande” – från engelskan othering. (Buyukozturk, Gaulden & Dowd-Arrow, 2018:603).

Sammanfattningsvis menar författarna att plattformens uppbyggnad hindrade rörelsen för att materialiseras och bygga upp sig själv och således bryta ner sig själv.

Det här påminner om vad Mills (2011:10) menade att avvikande åsikter delvis främjas på platformen genom kultur och vissa strukturella fenomen men till andemening stämmer samman med Buyukozturk, Gaulden & Dowd-Arrow, (2018:592-593) som menar att avvikande innehåll diskrimineras mot och inte påvisar.

När det kommer till r/sweden så är det ett medie som förenar många människor spridda från olika bakgrunder. Det blir därför intressant att undersöka huruvida kritiska inlägg

förekommer bland mediets toppinlägg eller om det bara råder konsensus, och om röster som är kritiska till ett inlägg förekommer bland dess toppkommentarer.

7. Metod

För att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställningar använde vi oss av metoden kvantitativ innehållsanalys. I ordning går vi igenom metoden, hur undersökningen

genomfördes, undersökningens validitet och reliabilitet för att avslutas med metodkritik. I metodkritiken problematiseras vissa val och tillvägagångssätt i syfte att förhoppning skänka studien transparens och således ökad reliabilitet.t

7.1. Val av metod

Vi valde att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ett generaliserbart resultat lättare skulle kunna uppnås, initialt övervägde vi dock att att göra en tudelad analys som var kvantitativ och kvalitativ.

Kvantitativ innehållsanalys betyder att man räknar sig fram till resultatet, ofta igenom ett stort material där man försöker påvisa ett mönster om förändring samt avsaknaden av den

(Barmark, Djurfeldt, 2015:31-32). Styrkan är kortfattat tredelat, när man vill veta olika typer av innehåll kategorier, när man vill ha svar på hur frekvent eller hur mycket utrymme det ges samt att man kan gå igenom en stor mängd data på med relativt enkla medel (Eliasson, 2013:198-199).

Då urvalet av undersökningen bestod av att besvara den generella karaktären på

nyhetsvärderingen fyra veckors tid, totalt 100st inlägg bedömde vi att det var en lämplig metod för att besvara frågeställningarna. Detta då vi försökte hitta generaliserbara beståndsdelar kring vad som kännetecknar framgångsrika inlägg på plattformen.

För att kunna besvara frågeställningarna om vilken karaktär de mest framgångsrika inläggen på r/sweden hade samt vilka de gemensamma framgångsfaktorerna är, använda vi oss av kodschemat i bilaga 1.

7.2. Urval

För att analysera hur nyhetsvärdering spontant uppstår utan dirigeringen av redaktörer ansåg

begränsningar gör att samvaron där mer kan liknas med en bikupa av åsikter och interaktion, således används ofta uttrycket hivemind för att beskriva dess generella social karaktär.

Urvalet utgick således strategiskt från en trettiodagarsperiod, från den 31 mars till 1 maj 2020. De 100 mest uppröstade inläggen på underforumet r/sweden skulle då vara

representativt för den absoluta toppen av de inläggen som trendade för underforumet. Vi bedömde att månadersperioden var ett mer generaliserbart mätverktyg än vad enbart ​N​ antalet inlägg skulle varit – om man analyserat de för sig själva. Eftersom att så mycket av

beteendemönster struktureras och karakteriseras av veckodagar och årstider, som till exempel snön och kylan som naturligt kommer med vintern. Då tror vi att detta säger mer om en typisk vårmånad än vad det exempelvis gör om en vintermånad. I slutändan kan vi inte säga hur mycket olika månader skiljer sig, men vi kan definitivt säga att resultatet är en tolftedel av ett år.

Detta gjordes genom att använda Reddits funktion som sorterar månadens inlägg från det mest uppröstade till det minst uppröstade. Med det sorterades inläggen i storleksordning – från störst till minst – när vi matade in dem i datamatrisen.

Insamlingen av datan genomfördes 1 maj kl. 12:00 när materialet sträckte sig en månad bakåt i tiden. Detta var för att inläggen skulle få tid att nå hinna passera dess mest instabila stadie och att inte uppröstningarna skulle röra sig medan vi gjort insamlingen. Men samtidigt resonerade vi så att inläggen och analysen skulle vara nära i tiden. Inläggen “förladdades” i webbläsaren under datainsamlingen för att dess dåvarande attribut i form av antalet upp- och nedröstningar samt kommentarer inte skulle förändras under insamlingens gång.

Den finns olika typer av strategier när man väljer vilka analysenheter​ ​som ska ingå i kodschemat. Den analytiska analysenheten delar upp innehållet efter konstruktioner.

Konstruktioner kan förklaras som att man dela upp en film efter scener (Eliasson, 2013:203).

I vårt fall består analysenheterna enskilda inlägg samt utvalda delar av dess kommentarsfält.

7.3. Verktyg

Tvärsnittsstudier är studier där allt material samlas in vid en och samma tidpunkt (Barmark &

Djurfeldt. 2015:42). I longitudinella studier väljer man dock att följa något under en längre tid (Barmark & Djurfeldt. 2015:42). Hade det varit traditionella medier som undersökts hade

en longitudinell troligtvis varit det bättre alternativet. Innehåll i sociala medier ackumuleras dessvärre inte efter tidsbestämmelser såsom en nyhetssändning varje dag 21:00, utan att innehållet skapas och trendar under fluktuerande förhållanden på alla tider av dygnet. Det kan argumenteras för att vi valde att genomföra en kombination av både longitudinell studie och tvärsnittsstudie. Man skulle kunna beskriva det som ett makrotvärsnitt över en månad.

Med hjälp av ett kodschema samlas och struktureras all relevant information som ska användas i analysen. Den ger en lite mer ingående förklaring av variabler och underlättar analysen och bidrar med att stärka reliabiliteten genom att systematisera det som ska mätas (Esaiasson et. al. 2017:202). Den applicerades sedan för att klassificera och tematisera inläggen i syfte att kunna besvara frågeställningarna utifrån vilken karaktär lyckade mest lyckade inläggen hade, samt vilka framgångsfaktorer de hade. För att få en uppfattning om vilka frågor som var rimliga att ställa materialet spenderade vi först tid på r/sweden, detta i syfte för att få en känsla för vad “r/sweden är för något”. Dessa frågor applicerades sedan på materialet i syfte att få fram ett resultat som möjliggjorde analyser kring mönster, innehåll, uppröstningar, kommentarer, tidpunkt för publicering samt avsändare.

7.4. Utforming av kodschema

Kodschemat (bilaga 1) är utformat för att söka svar på studiens frågeställningar, vilken karaktär framgångsrikt innehåll har samt hur det manifesteras och i förlängningen visa på mönster för hur meningsskapande tar sig uttryck på Reddit.

Således konstruerade vi kodschemat efter teorikapitlet, genom att operationalisera teorierna till mindre beståndsdelar som vi bedömde kunde ge svar på frågeställningarna.

Vi klassificera inläggen efter tidpunkt för publicering, användare bakom inlägget, vilket medie inlägget bestod av, varav om det var stillbild vilken typ av stillbild samt antal kommentarer och uppröstningar. Vi strävade också efter att svara i vilket syfte inlägget var författat, bland annat; att skapa debatt, satirisk gestaltning med mera eller om offentliga personer närvarade i inläggen. Därefter frågade vi om inläggen på något sätt manade mottagaren till att göra något, som att rösta eller ta lagen i egna händer samt om rubriken innefattar mer retoriska aspekter som ordvitsar, metaforer, liknelser, emojis eller om det finns en antydan till frågor i det. Vi analyserade även inläggen ifall de var del av större traditioner

händelse eller anspelar på något som populärt kan yttras som “typiskt svenskt”, så som

“swedish meat balls eller kalles kaviar. Därefter försökte vi ta reda på intentioner, gestaltande någon annans vardag, om inlägget utger sig för att vara en sanning eller om det fanns inslag av insiderhumor. Vi analyserade om författaren fortsätter vara aktiv i inläggets

kommentarsfält, samt även undersöka karaktärerna på toppkommentarerna till inläggen.

Utformningen av kodschemat gjordes bland annat efter Galtung och Ruges modell för nyhetsvärdering (1965:65-68), i syfte att enklare kunna jämföra resultatet mot traditionell nyhetsvärdering. Genom analysera resultatet utifrån Galtung och Ruges

nyhetsvärderingsprinciper blir resultatet från analysen mindre godtyckligt samt i högre grad kumulativt.

7.4.1. Validitet & reliabilitet

Validitet har att göra med att man mäter det man avser att mäta, det ska alltså optimalt finnas ett starkt samband mellan frågeställningarna och tillvägagångssättet för att besvara dem (Esaiasson et. al. 2017:63).

Eftersom att vi studerar toppinläggen skulle validiteten kunna påverkas av att samma studie i

“normaltillstånd” hade saknat inslag Covid-19, men istället eventuellt karaktäriserats av någon annan exceptionell händelse. Vidare så har vi dock själsligt fångat en generisk månad huruvida den stora händelsen är Covid-19, ett världsmästerskap i fotboll eller ett riksdagsval etc. Därför hävdar vi att validiteten för undersökningen är god då vi har undersökt de mest uppröstade inläggen för r/sweden under en trettiodagarsperiod.

Allt material kodades av båda artikelförfattare gemensamt i samförstånd i syfte att eftersträva hög reliabilitet. Kodningen genomfördes direkt i ett Google kalkylark. Utifrån det kunde vi sedan ta ut grafer och genomföra beräkningar.

För att undersöka en undersöknings reliabilitet kan man utföra ett så kallat intrakodartest, vilket betyder att man kodar om något man tidigare kodat. Detta för att se ifall mätverktyget har mätt det man ämnar mäta (Esaiasson et. al. 2017:203).

Vi kodade därför om 10% av innehållsanalysen för säkerställa att mätinstrumentet var av god kvalité. Inläggen som omkodades slumpades fram för att våra egna hållna jäv inte skulle få

möjlighet för utlopp. Det gjorde vi direkt i Google kalkylark genom att slumpa radordningen för inläggen och därpå koda om dem.

Resultatet av vårt intrakodartest​ ​blev en samstämmighet på 89%.

7.5. Intersubjektivitet

Intersubjektivitet måste tas i beaktande för att studien ska vara oberoende forskaren som utförde den. Analysinstrumentet måste kunna stå på egna ben (Esaiasson et. al. 2017:26).

Detta gjorde vi genom att eftersträva transparens på beslut tagna för insamling av material och att analysmetoden försäkrar god validitet och reliabilitet. Detta beskrivs i

kodinstruktionerna (bilaga 2).

Esaiasson (2017:212) skriver att intersubjektivitet kan sammanfattas betyda att subjektivitet inte helt unik till åskådaren, utan präglas av sammanhanget och andra faktorer som delas med andra. Det vill säga att det finns något i subjektiviteten som kan generaliseras och återfinnas i olika individer.

7.6. Metoddiskussion

Det var en oförutsedd utmaning vad det gällde i variableklassificeringen, då det i många fall var subjektivt vad vi som individer såg och tolkade olika inlägg som. Således hade det generella djupet av studien behövt vara större och med kanske med en annan metodologisk riktning. Med den först formulerade utmaningen övervägde vi att ha en primär och sekundär klassificering av inläggen för att säkra nyansen, men kom till slutsatsen att det kommer bli svårt påvisa vad skillnaden mellan identiska men spegelvända par. Till exempel ​x och y kontra ​y och x​. Risken var att studien haft för lite data för att göra något så relativt sett komplicerat.

Vi ämnade initialt att analysera ta de tio mest uppröstade inlägget de senaste 24 timmarna, under en fyraveckorsperiod. Men för den anledningen att inlägg rent generellt trendar mer än ett dygn i taget hade det endast syftat att dra ner validiteten. Det urvalet hade eventuellt varit rimligare om vi analyserat ett klassiskt medie och exempelvis en kvällsnyhetssändning, som konsumeras det klockslag de sänds och inte rimligt kunnat förväntas bli viralt en dag, vecka,

datan igen, men då att göra det i ett sträck. Detta hade kunnat undgås genom att från början göra en djupare analys på insamlingsmetoden för att få lite insikt om eventuella

problemområden.

8. Resultat & analys

I detta kapitel presenteras resultatet av vår studie. Sammanställningen har gjorts i cirkeldiagram samt tabeller med tillhörande kommentarer för att ge lättöverskådlig bild.

Sammanlagt har 100 inlägg legat till grund för resultatet som undersökts och presenterats i procenttal.

8.1. Karaktär

När datan från kodschemat sammanställts var det tydligt att vissa karaktärsdrag var återkommande bland inläggen. De främsta var att humor genomsyrade flödet då 70% av inläggen var publicerade med avsikten att roa, och att bilder var ett dominerande inslag som stod för 84% av inläggen. Det gick inte att säga att ett särskilt tema dominerade bland inläggen då 52% av dem gick att kategorisera som övrigt. Avsändarna till inläggen var i mer av hälften av inläggen (45%) inte delaktig i diskussionen som uppstod i inläggens

kommentarsfält. I 30% av fallen publicerade avsändaren inlägget från ett personligt perspektiv.

Vi har kunnat se att följande nyhetsvärderingsprinciper från galtung och Ruges varit vanligt förekommande: entydighet, meningsfullhet, kontinuitet, personkoppling och elitpersoner.

8.1.1. Figur 1: Humor

Sammanställningen visade att 70 stycken av inläggen kategoriseras “kul/att underhålla”.

Utöver det var 9 stycken satir, vilket vi utgick från att vara humor med mer kritiserande karaktär, så har nästan fyra femtedelar av inläggen inslag av humor. Att sprida viktig

information samt dela ut beröm var 9 stycken inlägg vardera. Inlägg med syfte att få igång en diskussion stod för 5 stycken av toppinläggen.

Vi kan givetvis bara göra en uppskattning om den som publicerar ett inlägg har för avsikt med publiceringen, men utifrån inläggets rubrik, innehåll och kontexten det publicerades i tycker vi oss kunna göra en uppskattning. Exempelvis gör vi uppskattningen att Bert

Karlssons och Donalds Trumps ihop photoshoppade ansikten är ute efter att roa, medans ett inlägg med rubriken “Tack för allt Adam <3” i samband med att programledare Adam Alsing bortgång vill berömma/hylla.

Marshall McLuhan menar på att ett medie har inbyggda egenskaper, och att dessa gav en uppfattning om mediets röst (Griffin, Ledbetter, Sparks. 2015:318). Att humor så tydligt genomsyrade toppinläggen på mediet kan vittna om att humor är en viktig del av r/swedens röst, och att det troligtvis är en viktig del av varför användarna använder sig av just det

mediet. Detta framgår tydligt i figur 4 som säger att 70 stycken av toppinläggen var publicerade med avsikten att underhålla och roa.

Att innehåll är återkommande på Reddit i stort bekräftas också genom Mills (2011:11-13) studie om “the ‘Hive Mind’” där författaren menar på att framgångsrikt innehåll tenderas att återupprepas av andra användare. Detta skulle då kunna tolkas som en förklaring till varför humor är ett återkommande inslag.

8.1.2. Figur 2: Toppkommentarer

Bland inläggens tre mest uppröstade kommentarer var det precis som mediet i stort humor som dominerade, 56 stycken, 62 stycken och 44 stycken från det högst till det tredje högst uppröstade inlägget (samma struktur kommer från högst till tredje högsta kommer fortsätta i stycket). När det gällde beröm mot avsändaren var det 18 stycken, 14 stycken och 21 stycken.

Mer information på ämnet var förhållandevis jämt, det 16 stycken, 16 stycken och 21 stycken.

Att humor var så starkt dominerade även i kommentarsfältet ser vi som ytterligare ett tecken på att mediets röst i det här fallet kan beskrivas som humor enligt McLuhans teori (Griffin,

utsträckning bygger på att dela vidare innehåll skulle vi spekulera i att toppinläggen per definition delningsvänliga, och som det visar sig är humoristiska undertoner centralt i detta. I linje med Nygren (2016:86) kan man således spekulera i att mediets logik i grova drag bygger på detta. I linje med Harcup och O’Neill (2016:1480) kan det då finnas belägg för att nyheter i framtiden bör konstrueras med delningsvänlighet i åtanke.

8.1.3. Figur 3: Bilder

Bilder var det medie som förekom mest bland uppröstade inläggen och utgjorde 84 stycken av inläggen. De enda variabelvärdena annat än bilder som var över 5% och vidare urskiljde sig var videos som var postade direkt på Reddit, de utgjorde 7 stycken (inbäddade videos från externa källor utgjorde 1 inlägg. Totalt var det alltså 8 stycken videoinlägg). Text inlägg förekom 5 gånger. Annars förekom länkar till nyhetssajter, andra sajter, gifs och övrigt inlägg 1 gång vardera.

Bilderna i sig själva utgjorde mer grund för djupare analys än de specifika mediumen, varav vi plockade isär dem för att urskilja mer nyans. Fotografier med amatörkänsla förekom 26 stycken, montage 16 stycken och fotografer med professionell känsla förekom 15 gånger av inläggen. Skärmdumpar och målningar och animeringar förekom 7 av gångerna. Därefter förekom skärmdumpar från twitter och andra nyhetssajter i 5 av inläggen och sist förekom

skärmdumpar från övriga sociala medier 3% av gångerna. Totalt utgjorde dock skärmdumpar 21% av bilderna och således den andra största kategorin. Sånt vi inte kunde applicera

förekom i 16% av fallen.

Reddit är huvudsakligen en nyhetsaggregatorsmedie och är i första hand en plats där andrahandskällor samlas (Wasike, 2011:57f). Medier har olika medfödda egenskaper som formar hur användarna och således mediet kommunicerar (Griffin, Ledbetter, Sparks.

2015:318). Rimligtvis prioriteras hastighet många gånger på r/sweden, vilket medför att amatörbilder, skärmdumpar och snabbt ihopslängda montage dominerar. Men som vi även har förklarat är är det ett medium med pulsen på samhället och således blir det rimligt att bland de större kategorierna är professionella fotografier som illustrerar dessa händelser.

Centralt i analysen av ekosystem ligger aspekten av hur beståndsdelarna och organismerna hänger ihop och i förlängningen bildar ekosystemet med bland annat andra medier och plattformar (Nygren.2018:196-197). Reddit beskriv ofta som ursprungskällan för

framgångsrika memes, bland annat i samspel med andra medier som Twitter (Blackburn et.

al. 2018:16). Således är det intressant en femtedel av av alla inlägg på något sätt utgick från twitter , andra nyhetssajter, andra sajter samt andra sociala medier. Detta tolkar vi bekräftar att en central aspekt av plattformen är dess relation med andra sidor.

En framgångsfaktor för nyheter är entydighet (Galtung, Ruge. 1965:65-68). Man skulle kunna tolka att det är anledningen varför skärmdumpar av nyhetsartiklar är mer

framgångsrika än länkar till hela nyhetsartiklarna i sig. Detta då en skärmdump på en del av en nyhetsartikel är mer tillgänglig och snabbläst än en artikel i sig, blir entydigheten i inlägget starkare än om artikeln hade länkats direkt.

Det gick att se en yta för professionellt innehåll men då den storleksmässigt var på andra plats var det inte på samma sätt en framgångsfaktor. Istället såg vi att innehållet bakom fasaden ofta var en större motivation, och den snabba skärmdumpen syftade då till att ge kontext och yta för fortsatt diskussion. Med andra ord tar användaren en skärmdump, kommenterar den i rubriken och publicerar den. Innehållet går alltså snabbt att göra; skärmdumpar,

amatörfotografier och i många fall simpla montage. Blackburn et. al. (2018:1) hänvisar till bland annat delar av Reddit som en av de mest lyckade mediumen för konception och

spridning av memes, vilket simpla montage många gånger kan anses vara. Som Mills (2011:11-13) påvisade återvinns bra innehåll och blir utsatt för plagiering.

I det här fallet skulle det kunna tolkas som explicita uttryck av kreativitet, speciellt som att 38 av 100 inlägg bestod av professionella fotografier, montage och målningar/animeringen (se figur 3). Enligt Mitchell (2014:587) är kultur en långt från en perfekt avbildning av det som kan beskrivas som människans natur. Kreativitet är således den interna drivkraften som ger sig uttryck.

Parasociala relationer kan skapas med såväl verkliga som fiktiva personer och göra att dessa blir återkommande i mycket innehåll. Ett exempel på detta är relationen kungen, då han förekommer i egenskap av båda personen kungen men även som symbol för Sverige i ​typiskt svenskt​ (se figur 5). När vi kontrollerade för den variabeln förekom den totalt strax under en fjärdedel (24 inlägg), av dessa förekom kungligheter åtta gånger, vilket är 33%. Då

parasociala relationer handlar om förnimmelsen av en relation finns det nödvändigtvis inte någon kvalitativt skillnad mellan olika entiteter (Young, Coombs & Holladay. 2015:32).

Detta skulle med andra ord kunna innebära att kungen, kungahuset och hans familj ingår under samma paraply och är del av samma parasocial relation.

8.1.4. Figur 4: Teman

Vi kan ej se att något särskilt tema dominerar de mest framgångsrika inläggen på r/sweden då över 52 av inläggen går att klassificera under övrigt. Generellt skulle man kunna säga att de ämnen som har varit uppmärksammade är samma som varit uppmärksammade i samhället i stort. Ett tydligt exempel på detta är hur inlägg som huvudsakligen fokuserat på Covid-19 står för 22 av toppinläggen, samt att många inlägg som huvudsakligen inte fokuserade på

Covid-19 också berörde det ämnet. Simpla matbilder på relativt vardagliga rätter stod för 8 av inläggen, kändisar för stod för 6 av inläggen.

Att toppinläggen på r/sweden håller så pass låg variation gör att kategorin ​övrigt ​står för över hälften av innehållet. Den låga variationen gör att kompositionen av mediets toppinnehåll som helhet får anses vara låg (Galtung, Ruge. 1965:65-68). Ämnena i det övergripande flödet påminner inte om den traditionella nyhetsvärderingen som beskrivet av Wadbring och

Ödmark (2014:53), där de utifrån den påvisade att majoriteten av delade nyheter på Facebook inte tillhör någon särskild genre men att nöje och livsstil delades något mer än tyngre nyheter.

Det som blir prioriterat är sammanhangsbundet och således är Covid-19 återkommande i mycket innehåll på grund av att det är återfinns i alla andra delar av mediaflödena som utgör samhället, något som Galtung och Ruge (1965:81) benämner som kontinuitet.

Detta skulle kunna förklara varför användarna ser de inläggen som viktiga, och därför väljer att lyfta dem i uppröstningsprocessen, ett fenomen som kan förklaras genom vad Mills (2011:1) beskriver som ett brusreducerande instrument som skapar ett användbart medie.

Dessa skulle vi vilja argumentera för att de är av mycket stor betydelse för r/sweden, då ett högaktuellt ämne som Covid-19 starkt genomsyrar en stor del av inläggen. Blackburn et. al.

(2018:16) menar att memes får energi från exceptionella händelser, vilket i denna studie påvisas genom det stora antalet inlägg med koppling till Covid-19.

Att kulturell närhet uppskattas på mediet skulle kunna förklara varför matlagning stod för 8 av toppinläggen (Galtung och Ruges. 1965:65-68).

8.1.5. Figur 5: Karaktäriserande variabler

Kungligheter och politiker var de vanligast förekommande offentliga personer som förekom i 7 inlägg vardera.

Sanningsanspråk stod för 67 av inläggen, vilket får ses som något användaren i hög grad förväntar sig i mediet. Även aktuella ämnen är framgångsrikt i mediet då 47 av inläggen bygger på just det. Att just återkommande ämnen står för 12 av inläggen ligger i linje med studien skulle kunna förklaras genom att det är något starkt förknippat med mediet, och därför ses som ett välkommet inslag av användarna.

Gällande metaforer i inläggets rubrik förekom de i 6 av inläggen. Med återkommande syftar vi på inlägg som får ses som en ständigt löpande följetong på mediet, såsom fredagsgrodor, en specifik användares fågelmålningar, pikar mot Danmark etc. Dessa stod för 12 inlägg. 14 av inläggen ställde en retorisk fråga till läsaren i rubriken. Ordvitsar förekom i 15 av

toppinläggen.

Med typiskt svenskt har vi syftat på saker som fungerar som gemensamma identitetsmarkörer för användarna på forumet, såsom IKEA, kungen och Kalles kaviar etc, något som förekom i 24 av inläggen. När det kommer till samhällsaktuella ämnen bedömde vi att de förekom i 47 av inläggen, och att 67 av utgav sig för att förmedla något som var sant och därmed inte fiktion eller påhittat.

Även på ett medie som r/sweden går det utan större avvikelser att applicera stora delar Galtung och Ruges (1965:65-68) modell över framgångsfaktorer i traditionella nyheter.

En av nyhetsvärderingsprinciperna vi särskilt vill lyfta fram är “meningsfullhet i form av kulturell närhet och relevans” som skulle kunna förklara förekomsten av kungligheter i 9 av inläggen. I de fallen anspelade två tredjedelar av inläggen på variabeln ​typiskt svenskt​. Vidare kan det eventuellt påvisa att kungligheter på mediet är ett kulturellt stark fenomen. Men på det spelar också in att de är elitpersoner, således blir det intressant för att förklara mediets identitet. Galtung och Ruge (1965:65-66) menar att elitpersoner förekommer eftersom att de på grund av sin relevans finns nära till hands, och därmed blir enkla för den breda massan att knyta an till.

Galtung och Ruge menar på att ämnen som redan uppmärksammats i medier ofta prioriteras i nyhetsvärderingen (Galtung, Ruge. 1965:65-68) vilket de benämner som kontinuitet. Att då samhällsaktuella ämnen förekom i 47 av inläggen på r/sweden är ingenting unikt för mediet, då detta är ämnen som förekommer i andra medier samtidigt.

I linje med ovanstående stycke blir sådant som redan prioriteras i ett annat nyhetsflöde prioriterat på Reddit, med det sagt ter det sig rimligt att politiker och myndighetspersoner förekommer i sammanlagt 10 av inläggen nu under pandemin, men även kungen som talat till folket.

Att emojis och call to actions inte var vanligt förekommande kan förklaras genom teorin om medieekologi, och att det alltså är aspekter som troligtvis inte förväntas av användarna men även inte finns inbyggt i mediet (Griffin, Ledbetter, Sparks. 2015:316-317). Det skulle kunna spekuleras att emojies i större grad används till vänner, till skillnad från Reddit där

återkommande användarnamn. Det var endast två användare som förekom mer än en gång bland toppinläggen, då två respektive tre gånger, och mediet kan således anses vara relativt anonymt.

8.1.6. Figur 6: Avsändaren

24 av inläggen ger insyn i avsändarens vardag varav 30 stycken av inläggen ger ett personligt perspektiv. I 34 av inläggen fann vi att avsändaren var bland de tre högsta kommentarerna och gav kompletterande information till det som sades i inlägget. Strax under hälften av

gångerna var avsändaren aktiva i kommentarsfältet och inlägget gick att tolka som ett subjektivt påstående.

Att det var skillnad på insyn i avsändarens vardag och personligt perspektiv var en kvalitativ skillnad, där den sistnämnda kan korrespondera med ett inlägg (Anders Tegnell och

"Experterna" - teckning jag gjort) där avsändaren berättar om något hen ritat (insyn i

vardagen) och till exempel explicit gör en personlig antydan. I ett annat inlägget (Det känns som våren knappt börjat men ändå blommar det för fullt. Ska man se det som lite ljus i en tunnel, eller?) framgår det inte explicit att det är avsändarens ögon vi ser ur, men att rubriken antyder om en personlig fundering.

24 av inläggen gav en insyn i vardagen på den som laddade upp, detta kunde delvis vara att inlägget exempelvis gestaltade personens middag eller en händelse. Med inlägg publicerade ur ett personligt perspektiv syftar vi på inlägg där personen bakom inlägget tydligt tar plats, exempelvis genom att använda “jag” eller “mig” i rubriken. Detta karaktärsdrag fanns närvarande i 30 av de analyserade inläggen.

Utan användarna skulle Reddits flöden eka tomma och mediets affärsidé skulle fallera. Trots att ingen av avsändarna avlönas för sitt arbete när de bidrar med innehåll har Reddit inga svårigheter med att få användarna att dela inlägg. Man får således förklara användarnas motivation till att dela med sig av innehåll enligt vad teorin digital labour benämner som självuppfyllelse (Mitchell. 2014:582).

Att kritiska röster sällan lyfts upp bland användarnas toppkommentarerna (se figur 2) i förhållande till beröm och medhåll, skulle kunna vittna om att de som håller med inlägget är mer benägen att engagera sig i uppröstningsprocesserna till ett inlägg som bekräftar deras världsbild. Detta går på många sätt emot det resultat som uppvisades i studien ​“​Contestation on Reddit, Gamergate, and movement barriers”​, som menar på att konsensus var svårt att etablera på plattformen (Buyukozturk, Gaulden & Dowd-Arrow. 2018:601). Det ska dock påpekas att vår studie enbart fokuserade på inläggens toppkommentarer, vilket skulle kunna förklara avvikelsen.

Avsändare använder liknelser för att förklara nya händelser i gamla termer, något som kan ses som en typ av meningsskapande. Det främsta syftet med meningsskapande är att förklara