• No results found

Kalla det vad du vill men kalla det inte jämställdhet: Kvinnor och män i akademin

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kalla det vad du vill men kalla det inte jämställdhet: Kvinnor och män i akademin"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Georg Lückligs väg 8

351 95 Växjö

KALLA DET VAD DU VILL MEN KALLA DET INTE JÄMSTÄLLDHET

Kvinnor och män i akademin

Examensarbete 15 poäng inom Socionomprogrammet 2008-01- 07 Författare: Helen Grönholm &

Petra Jonskog

Handledare: Cecilia Jonsson

(2)

Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Georg Lückligs väg 8

351 95 Växjö

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kvinnor och mäns olika villkor inom akademin.

Våra frågeställningar lyder: Hur kan skillnader mellan kvinnliga och manliga

universitetslärares presentationer förstås? Hur kan vi förstå kvinnor och mäns olika villkor i akademin? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med

universitetslärare för att urskilja mönster och skillnader mellan kvinnor och mäns sätt att presentera sig i det första mötet med en ny studentklass. De mönster vi fann var att

presentationernas syfte skiljde sig åt mellan könen. Kvinnliga föreläsare arbetade hårdare med att etablera en position inför studenterna genom att understryka sin kompetens. Manliga föreläsare upplevde från början en trygg etablerad position och fokuserade därför istället på att väcka studenternas intresse för ämnet. För att skapa förståelse för dessa skillnader och den kontext universitetslärare befinner sig i gjordes en litteraturstudie om universitetet ur ett genusperspektiv. Historiskt har universitetsvärlden varit en manlig plats och dagens universitet speglar fortfarande en manlig dominans. Inom akademin innehar kvinnor

majoriteten av de lägre positionerna medan män dominerar på de höga posterna. Vi vill skapa förståelse för hur universitetets ojämlika struktur reproduceras och upprätthålls över tid.

Teorierna vi har tagit hjälp av är Goffmans rollteori och Tillys teori om beständig ojämlikhet.

Uppsatsens titel Kalla det vad du vill men kalla det inte jämställdhet

Kvinnor och män i akademin

Författare Helen Grönholm & Petra Jonskog

Utbildningsprogram Examensarbete 15 poäng socionomprogrammet

Handledare Cecilia Jonsson,

Universitetsadjunkt i socialt arbete (Fil. Lic. i Sociologi.)

Nyckelord Universitet, högskola, jämställdhet,

genus, könsbalans, presentation, föreläsare

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning……….3

1.1 Problemformulering………..4

1.2 Syfte………. 5

1.3 Frågeställning………...5

1.4 Tidigare forskning………6

1.5 Aktuellt under uppsatsskrivandet……..………...8

1.6 Avgränsningar………...8

1.7 Disposition………9

2. Metod……… 9

2.1 Datainsamling……….. 9

2.2 Intervjustudie.……….. 9

2.3 Litteraturstudie...………..11

2.4 Etiska överväganden……… 12

3. Teori……….. 13

3.1 Kvinnor och män – asymmetriska kategoripar……… 13

3.2 Hur ojämlikhet skapas………..14

3.3 Hur ojämlikhet vidmakthålls………14

3.4 Social interaktion…………..………….………..…….15

4. Universitetslärares agerande……….. 16

4.1 Vikten av en presentation……….16

4.2 Att etablera sin position………17

4.3 Könsskillnader i presentationer………..………..18

(4)

5. Universitetens uppbyggnad……….22

5.1 Universitetens historia………. 22

5.2 Hinder och motstånd för kvinnors etablering på universiteten…………25

5.3 Universiteten idag……… 28

6. Avslutande analys……… 31

7. Slutkommentarer………. 32

8. Referenser……….34 Bilaga 1 Underlag för intervjufrågorna

(5)

1. Inledning

Under vår utbildningstid har vi hunnit träffa många föreläsare, både kvinnor och män. I alla dessa möten började vi ana ett mönster. Ett mönster som vi först tyckte var ganska kul, men ju längre in i utbildningen vi kom började vi fundera på vad det var vi faktiskt såg. Något som vi i denna uppsats ämnar titta närmare på. Mönstret som vi reagerade på var att kvinnliga och manliga universitetslärare presenterade sig olika i sin lärarroll. Vi märkte att de kvinnliga lärarna använde mer tid för sin presentation i jämförelse med de manliga lärarna och vi började funderade på vad det fanns för skillnader mellan kvinnor och mäns agerande. Manliga universitetslärare intog en mer avslappnad attityd som vi upplevde gav en naturlig status i det faktum att han var där i egenskap av lärare.

Kvinnliga universitetslärare verkade behöva bevisa mer för att uppnå samma status som sina manliga kollegor. Är det så att männen har en outtalat högre status på universitetet?

Som socionomstuderande har vi tagit del av genustänkandet och att studera olika fenomen med genusfokus är ett av våra intresseområden. I det sociala arbetet kommer vårt kön styra vårt förhållningssätt i relation till om det är kvinnor eller män, mödrar eller fäder vi möter (Kolfjord, 2007). Kvinnor har haft och har fortfarande ett större tryck på sig än män att vara socialt anpassade, vilket visat sig inom t.ex. barnavårds- och

missbruksutredningar. Att vi lär oss vara uppmärksamma på ojämställda villkor där någon missgynnas p.g.a. könstillhörighet är därför av stor vikt.

Sverige anses med bl.a. sin höga andel förvärvsarbetande kvinnor och utbyggda

barnomsorg vara ett av de mest jämställda länderna i världen och 1995 utsågs Sverige till det bästa landet att leva i för en kvinna (United Nation, 1995). Även enligt

intresseorganisationen World Economic Forum, WEF, är Sverige år 2007 ett av de bästa länderna i världen när det gäller jämställdhet. Det är tredje året i rad som Sverige hamnar högst på deras rankinglista (World Economic Forum, 2007). Men det finns fortfarande en gammaldags kvinnosyn som råder i Sverige. En kvinnosyn som fortfarande ser kvinnan som underordnad mannen och så länge mannen är norm i samhället kommer det att skapa

Med föreläsare och lärare syftar vi genomgående på universitetslärare.

Presentation används i vår uppsats synonymt med första gången en lärare möter en ny studentklass.

(6)

ojämställda förhållanden mellan könen (Hirdman, 2003). Utveckling sker mot ett mer jämställt samhälle, men vägen dit är inte problemfri och kvinnors strävan efter

jämställdhet stöter hela tiden på motstånd. Författarna Bäck-Wiklund och Johansson (2003) beskriver att det ständigt byggs manliga motkrafter för att motverka utvecklingen mot ett jämställt samhälle. En viktig plats för jämställdhet är utbildningsområdena skola och universitet där vi tillbringar mycket av vår tid och som bidrar till vår intellektuella utveckling. Könsroller och könsordning förmedlas i stor utsträckning inom utbildning och i arbetslivet, vilket ger bl.a. universitetet stort utrymme för påverkan (Giddens, 2003;

Hirdman, 2003). Historiskt har universitet varit en manlig samhällsarena dit kvinnor fick tillträde så sent som slutet på 1800-talet (Carls, 2004; Sundin, 1994). Den

könsfördelningen man ser idag på universitet och högskolor är att kvinnor och män är ganska jämnt fördelade i grundutbildningen men ju högre upp i hierarkin man kommer desto färre kvinnor finns det (Chrapkowska & Wold, 2004; Silander, 2005; Sundin, 1994). Kan det vi sett hos föreläsare ha något att göra med att universitetet från början varit en manlig samhällsarena och att kvinnor fortfarande inte upplever sig ha en självklar plats i akademin?

1.1 Problemformulering

Sedan 1970-talet är det i Sverige idag, som i många andra länder, fler kvinnor än män som studerar vid högskolor och universitet. Kvinnor klarar generellt sett också sina studier bättre än män men trots det minskar antalet kvinnor för varje steg i universitetets hierarki (Chrapkowska & Wold, 2004). Andersson (2007) skriver i sin avhandling ”Vi blev antagligen för många; Könskränkande behandling i akademisk miljö” om det praktiska jämställdhetsarbetet i akademin. Författaren tar upp exempel från sin tid som jämställdhetshandläggare vid ett universitet och visar på svårigheter med att tydligt ange vad som är könskränkande samt hur svår jämställdhetslagen (SFS 1991:433) är att använda på dold könsdiskriminering. För att upprätthålla en struktur inom t.ex. en universitetsorganisation används både öppna och dolda mekanismer och för att förstå dessa processer måste de sättas in i ett sammanhang. Författaren skriver vidare att

Könsfördelning benämns som jämn eller ojämn utifrån en bestämd intervall. Vi använder oss här av samma definition som Lindberg, Riis och Silander (2005) där man utgår ifrån jämställdhetslagens riktningar. En jämn könsfördelning innebär att andelen kvinnor och män ligger inom ramen 40/60 procent.

(7)

”könskränkande behandling är ett strukturellt beteende som sker i vardaglig kontext”

(Andersson, 2007 s.14). Könskränkande behandling beskrivs som ett existerande problem inom bl.a. akademin och det finns också beskrivet i jämställdhetslagen samt i lagen om likabehandling i högskolan (Högskolelagen 1992:1434). Det centrala problemet i vår studie är att förstå kvinnor och mäns olika villkor inom akademin samt hur universitetets sociala struktur upprätthålls. För att ta reda på det har vi valt att genomföra en

intervjustudie och en litteraturstudie. Resultatet av vår studie tolkas med hjälp av Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet. Teorin har ett makroperspektiv och hjälper oss att förstå universitetets struktur. Goffmans (2000) rollteori har ett mikroperspektiv som vi använder oss av för att förstå vad skillnader i universitetslärarnas presentationer kan bero på. Intervjustudiens resultat är ett praktiskt exempel på de skillnader vi sett i kvinnliga och manliga föreläsares presentationer under vår utbildningstid och genom

litteraturstudien vill vi visa den kontext där universitetslärarna befinner sig. Vi ser kvinnliga och manliga föreläsares sätt att presentera sig som en liten del i ett större sammanhang där den bakomliggande genusstrukturen är en bidragande faktor till vad som förmedlas i presentationerna. Vi utgår inte från att förklara skillnader på en individuell nivå utan vi tittar på hur universitet och högskolor som organisationer vidmakthåller sin sociala struktur och hur denna struktur synliggörs genom individers handlande.

1.2 Syfte

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kvinnor och mäns olika villkor inom

akademin. Vi vill med vår studie förstå vad som kan ligga till grund för skillnader mellan kvinnliga och manliga föreläsares presentationer. Genom kunskap om universitetets historia vill vi sätta universitetslärarnas agerande i sitt sammanhang.

1.3 Frågeställning

1. Hur kan skillnader mellan kvinnliga och manliga föreläsares presentationer förstås?

2. Hur kan vi förstå kvinnor och mäns olika villkor i akademin?

(8)

1.4 Tidigare forskning

Det har gjorts olika försök att förklara kvinnors låga förekomst på akademins högre positioner. Författarna Wold och Chrapkowska (2004) tar upp en förklaring som beskriver en sorts aktiv okunskap inom akademin. Författarna menar att det finns ett institutionaliserat aktivt ointresse för kvinnors situation i universitetsvärlden, inte bara inom akademin utan också hos politiker, då man väljer att helt enkelt inte ta reda på fakta om hur det förhåller sig och varför det ser ut som det gör (Wold & Chrapkowska, 2004).

Barn och familjeförhållande är en vanlig förklaring till kvinnors svårigheter att göra karriär (Lindberg, Riis, & Silander, 2005; Silander, 2005; Wold & Chrapkowska, 2004).

Enligt författarna Wold och Chrapkowska (2004) presenteras det aldrig några data som visar att det är kvinnor som har barn och familj som presterar minst och därför får sämst lön. ”Att barnmyten är så populär beror på att den förlägger ansvaret för rådande situation utanför det akademiska systemet” (ibid. s.354).

Begreppet the leaky pipeline (det läckande röret) tillkom under 1970-talet i USA då det uppmärksammades att alla de kvinnor som börjat på universitetet under en tioårsperiod inte avancerade till högre akademiska poster i den utsträckning som männen gjorde. För varje steg i universitetskarriären droppade antalet kvinnor av för att på de högsta

positionerna utgöra en minoritet. Forskarna ville undersöka fenomenet närmare och först trodde man att det var familj och barn som utgjorde ett hinder. Men studien visade att det var det kvinnliga könet i sig som var ett hinder för karriären medan barn och familj istället utgjorde ett slags skydd. Studien visade att kvinnor med familjer var mindre lönediskriminerade än kvinnor utan familj och barn (Wold & Chrapkowska, 2004).

Problemen hänvisas ofta till kvinnorna själva där kvinnors underrepresentation ses som något självvalt (Silander, 2005; Wold & Chrapkowska, 2004). Att säga vad som är en individs egna val är inte helt oproblematiskt eftersom valen många gånger kan vara styrda av samhällets strukturella mönster och underliggande normer och värderingar (Silander, 2005). Wold och Chrapkowska (2004) skriver att genomförda studier inte tyder på att kvinnor väljer bort en akademisk karriär oftare än män. Det finns heller inga studier som visar att kvinnor inte söker högre akademiska tjänster eller är ointresserade av akademisk

(9)

verksamhet. Att kvinnor skulle ha sämre självförtroende än män har inte kunnat stödjas med psykologiska tester (ibid.).

1.4.1 Rekrytering

Husu (2005) och Silander (2005) tar i sina rapporter upp forskning som pekar på att problemen kan hänvisas till hur rekryteringen går till, då det finns för få kvinnor i rekryteringsunderlaget. Dessa förklaringar har kritiserats då de påstår att problemen kommer att minska eller försvinna om det tillkommer fler kvinnor i

rekryteringsunderlaget. Teorier om homosocialitet påverkar också val av rekrytering till mäns fördel då dessa teorier innefattar att män föredrar att välja män och tillhöra samma grupp (Silander, 2005). Enligt Husus (2005) undersökning framgår det att det finns en dold diskriminering vid rekryteringar som sker inom akademin och att arbetsfördelningen skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor får i större utsträckning fungera som institutionens mödrar, vilket innebär arbetsuppgifter inom den sociala biten. Män däremot uppmuntras till att fokusera på forskning och andra mer karriärmässigt meriterande uppgifter (ibid.).

1.4.2 Diskriminering

Silander (2005) skriver att de vanligaste sätten att förklara kvinnors underrepresentation är att kvinnor diskrimineras, synligt eller osynligt. Hon beskriver att det finns barriärer som förhindrar kvinnor att ”göra akademisk karriär i den utsträckning de kunde eller borde” (ibid., s.2). Glastaket är ett samlingsbegrepp på de osynliga barriärer kvinnor stöter på som förhindrar dem att nå de högsta positionerna. Exempel på barriärer är att kvinnor bemöts av en kylig stämning och att kulturen och arbetsplatsen inom akademin har ett beteende mot kvinnor som speglar gamla (manliga) traditioner och förhållningssätt (ibid.).

Forskning visar även att mäns arbete värderas högre och tilldelas en större trovärdighet än kvinnors både av män och av kvinnor (Bondestam, 2004; Wold & Chrapkowska, 2004). I Drylers (2006) studie framgår det att män tilldelas högre tjänster än kvinnor inom

akademin. Männen har, enligt författaren, dubbelt så stor chans att bli professorer än vad kvinnorna har.

(10)

Många menar att högskolans system med århundraden av manlig dominans, dess

uppbyggnad och traditioner är förklaringen till kvinnors underrepresentation (Riis et al., 2005; Silander, 2005).

1.5 Aktuellt under uppsatsskrivandet

Under uppsatsskrivandet har det varit val till nya fakultetsnämnder på Växjö universitet, fakultetsnämnderna styr framför allt forskningsarbetet. Det första förslaget innehöll 13 män och en kvinna fördelat på två nämnder. Fakulteten för matematik, naturvetenskap och teknik har total manlig dominans vilket även kommer att fortsätta i den kommande mandatperioden enligt det nya förslaget. Förslaget strider mot Växjö universitets egen handlingsplan för jämställdhet, säger Ulla Rosén som sitter med i

lärarutbildningsnämnden, till Smålandsposten (Haggren, 2007). De få kvinnor som suttit i nämnden för samhällsvetenskap och humaniora har hoppat av och 10-15 nya kvinnor har tillfrågats som alla tackat nej. Problemet tycks vara, menar valberedningens ordförande, att män är mer intresserade av att ta en maktposition samt att det finns för få kvinnor på högre positioner vid universitetet. Men är det verkligen en riktig förklaring eller finns det andra underliggande orsaker som gör att så många kvinnor helt enkelt tackar nej, hoppar av och inte deltar på maktpositioner? Är det ett individuellt drag hos varje enskild kvinna eller finns det strukturella orsaker som försvårar för kvinnor som grupp att inta

maktpositioner? Vi nöjer oss inte med förklaringar som att män är mer sugna på att ha makt, vi tror inte att det är så enkelt och vi tror inte att det är hela sanningen. Med vår uppsats vill vi visa på vikten av fortsatta genusdiskussioner med en djupare orsaksanalys än att enkelt konstatera att män är mer sugna på att ha makt.

1.6 Avgränsningar

Inom universitetet finns precis som på andra arbetsplatser fler ojämlika kategoripar men vi har i denna uppsats valt att enbart studera kategorierna kvinnor och män samt de olika förutsättningar som finns för dessa kategorier inom akademin. Vi har också valt att inte fördjupa oss i skillnader inom kategorierna såsom skillnader mellan kvinnor/kvinnor och män/män även om vi är medvetna om att dessa skillnader är av stor betydelse.

(11)

Ytterliggare avgränsningar har gjorts då vi valt att förstå ojämlikheter mellan kategorier ur ett strukturellt perspektiv. Vi bortser därför från förklaringar som berör individuella egenskaper eller avvikelser som orsak till ojämlikheter inom akademin.

1.7 Disposition

Vi har valt att disponera uppsatsen på följande sätt: kapitel två redogör för våra metodval som förklarar tillvägagångssättet till forskningens resultat. I kapitel tre förklaras och beskrivs de valda teorierna mer ingående. Uppsatsen bygger på två delar av empiri som redovisas i kapitel fyra och fem. Kapitel fyra redovisar intervjustudiens resultat med sammanhängande analys. I kapitel fem följer resultat och analys av litteraturstudien.

Kapitel sex innehåller en avslutande analys och i kapitel sju följer våra slutkommentarer.

2. Metod

I det här kapitlet redogör vi för våra metodval genom att beskriva och diskutera datainsamlingsmetoderna. De etiska överväganden som gjorts i samband med studiens genomförande diskuteras längre ner under särskild rubrik.

2.1 Datainsamling

Vår datainsamling har baserats på källorna respondenter och dokumentkällor. Grönmo (2006) beskriver att valet av kvantitativa eller kvalitativa metoder vid insamlandet av data med fördel görs efter fastställandet av studiens problemställning och syfte. Vårt val av kvalitativa metoder bestämdes, precis som Grönmo (2006) beskriver, efter att ha formulerat uppsatsens problemställning och syfte. Kvalitativa metoder syftar i större utsträckning till att skapa en förståelse för ett fenomen skriver Holme och Solvang (1997), vilket stämmer med syftet i vår studie. De kvalitativa metoder vi använt oss av i vår uppsats består av intervjuer och en litteraturstudie.

2.2 Intervjustudie

Intervjustudien genomfördes för att mer systematiskt kunna studera föreläsares

presentationer. Studiens resultat ska inte ses som något representativt för universitetets lärare utan ska endast ses som ett praktiskt exempel på våra iakttagelser under vår

(12)

utbildningstid. Intervjuerna genomfördes för att besvara och urskilja mönster i hur föreläsare presenterar sig. Kvalitativ metod med s.k. informella intervjuer beskrivs av Grönmo (2006) och det innebar att vi i förväg valde ut de delar kring vissa teman som sedan diskuterades under samtalsform. Att välja intervju som datainsamlingsmetod gjordes dels för att inte gå miste om information i själva interaktionen mellan oss och våra respondenter och dels för att vi ville höra respondenterna beskriva sin presentation med egna ord. Detta gav oss möjlighet att ställa frågor till respondenterna när något var oklart och även vidareutveckla frågorna när respondenterna tyckte det behövdes. Vi tyckte inte att resultatet hade blivit lika tydligt om vi valt andra metodsätt så som t.ex.

enkätundersökningar där frågorna inte kan ändras under insamlandets gång. Vi lät respondenterna tolka och besvara frågorna fritt och vi kunde allteftersom ställa om de frågor som vi inte tyckte blivit tillräckligt besvarade. De flesta intervjuer tog 15 minuter att genomföra medan en intervju tog 30 minuter, tiden berodde helt på hur mycket respondenterna valde att diskutera frågorna vi ställde. Vårt intervjuunderlag med intervjufrågor följer med som bilaga i slutet men sammanfattningsvis kan sägas att det var korta intervjuer där frågorna berörde hur föreläsarna presenterar sig inför en ny klass, vad de har med i en presentation, syftet med presentationens innehåll, och lärarnas egna tankar om sina presentationer.

2.2.1 Urval

De åtta universitetslärare som vi intervjuat undervisar på ett universitet i södra Sverige.

Vårt urval består av en jämn könsfördelning med fyra kvinnor och fyra män för att kunna jämföra och se skillnader i kategorierna kvinnor och män. Urvalet av respondenter gjordes med tanke på att få universitetslärare från liknande miljö som den vi studerat i, alltså lärare som föreläser för flest kvinnliga studenter. Universitetslärarna som

medverkat i intervjuerna kommer från ämnesområdena socialt arbete, sociologi och företagsekonomi och urvalet gjordes för att ändå få en spridning över institutionerna.

Respondenternas ålder har av oss uppskattats till att ligga mellan 25 till 55 år. Det viktigaste var att få veta hur länge de arbetat med att undervisa eftersom det kan ha en avgörande betydelse för hur säker man känner sig i sin lärarroll och därför fann vi inget intresse i att fråga om respondenternas faktiska ålder. Hur länge de arbetat med att

(13)

undervisa varierade från 3,5 år upp till 13 år, majoriteten låg mellan 7 och 10 år. För att finna intresserade respondenter skickade vi ut e-post som innehöll en förfrågan om att delta. E-posten innehöll kort information kring vad intervjun skulle handla om och ungefär hur lång tid intervjun skulle ta samt att vi skulle spela in intervjuerna på band.

Urvalet av tillfrågade universitetslärare gjordes slumpvis på så sätt att vi skickade ut e- post till dem som var i tjänst och som undervisar på universitetet (Grönmo, 2006).

Information fick vi genom personallistorna på det aktuella universitetets hemsida. Vi ville få ihop åtta till tio intervjuer sammanlagt och därför försökte vi motivera tolv

respondenter att medverka för att ha råd med ett visst bortfall. Slutresultatet blev att nio stycken hörde av sig och åtta av dessa blev inbokade för intervju. En intervju avbokades med anledning av att vi ville behålla en jämn antals- och könsfördelning. Urvalet är uppdelat så att det råder en jämn könsbalans på respondenter inom samma ämnesområde.

En nackdel med den här metoden kan vara att enbart de universitetslärare som anser sig trygga i rollen som föreläsare och på sina presentationer valde att delta i vår studie och de lärare som kände sig mer tveksamma kan ha valt att avstå. Vi ser inte detta som ett större problem då vår studie inte har som syfte att generalisera intervjuresultatet över

universitetslärare som grupp.

2.3 Litteraturstudie

Litteraturstudien genomfördes för att få en översikt över den kunskap som finns inom vårt forskningsområde och för att vi skulle få fram det sammanhang där våra

respondenter befinner sig. Det finns mycket material och studier om universitet och jämställdhet så för att nå fram till relevanta källor var avgränsningar med hjälp av studiens syfte ett måste. Det svåraste med metodvalet var just att det fanns så mycket material vilket gjorde det svårt att orientera sig. När man söker fördjupande kunskaper inom ett särskilt ämnesområde är det lätt att tro att allt skrivet inom området är viktig i kunskapssökandet. Grönmo (2006) beskriver att det är en tidskrävande process med många stunder av ifrågasättande av relevansen för utvalt och bortvalt material men i slutänden är det en metod som ger mycket kunskaper inom ett ämnesområde. De delar man skalar av har ändå uppfyllt ett syfte av en fördjupad kunskap kring studiens

problemområde. Datainsamlingen pågick under hela uppsatsprocessen. Det finns mycket

(14)

material och statistisk fakta att hämta för samhällsvetenskapliga studier vilket har underlättat vårt sökande. Vi har funnit användbar data genom de offentliga registren statistiska centralbyrån (SCB) och högskoleverket (Hsv). Hsv publicerar på sin hemsida ett omfattande material som ständigt uppdateras. Ytterliggare adekvat material fann vi genom att söka i universitetsbibliotekets katalog och databas, samt i Libris databas.

Genom Libris sökte vi även i databasen Kvinnsam (kvinno- mans- och genusforskning).

Vi använde oss av sökorden universitet, föreläsare, lärare, genus, högskola, jämställdhet, presentation och könsbalans i olika kombinationer, på både svenska och engelska. Vi samlade sedan in de böcker, rapporter, avhandlingar och artiklar som vi fann relevanta till vår uppsats. Efter detta gjordes en första granskning och utsortering. Den litteratur vi fann användbar på olika sätt sökte vi referenser i och fann då ytterligare litteratur. Efterhand som begränsningar i uppsatsen gjordes kunde en ytterliggare utgallring ske.

Litteratursökningen var mest intensiv den första tiden, sedan har ofullständiga områden kompletterats med ny litteratur under tidens gång. Vi har under insamlandet och

användandet av data tittat på vad det är för typ av artiklar och litteratur samt dess

aktualitet. Vi har även hittat samma material i olika litteraturformer med olika referenser som övertygat oss om att de fakta vi fått fram kan betraktas som väl undersökta och fastställda.

2.4 Etiska överväganden

De etiska överväganden som gjordes i samband med intervjustudien rörde mestadels intervjupersonernas anonymitet. Patel och Davidson (2003) skriver att det är viktigt att man klargör för respondenterna hur varje enskilt bidrag kommer att användas vilket gjordes i samband med intervjutillfället. Vi har valt att inte skriva ut namn på det aktuella universitetet och det finns heller ingen relevans i att närmare beskriva de personer som deltagit i intervjuerna. Det kan ändå vara så att personer som har god kännedom om det aktuella universitetet kan komma att känna igen respondenterna. Det som tas med i beskrivningen av respondenterna är ämnesområde och kön. Vår studie har inte som syfte att titta på enskilda individer utan att titta på skillnader mellan kvinnor och män och därför har intervjuerna sammanställts så att de redovisas utifrån dessa två grupper.

Hänsynstaganden har gjorts i framställandet av materialet för att försvåra att intervjuerna

(15)

kan härledas till någon enskild individ. Vi informerade även respondenterna om hur vi skulle hantera det insamlade data och vi skickade efter sammanställningen ut intervjuerna till respondenterna i textform där de fick möjlighet att läsa och godkänna innehållet.

Några av respondenterna svarade och godkände vår sammanställning men de flesta respondenter hade redan i samband med intervjutillfället medgivit sitt deltagande och vi tolkar därför deras uteblivna svar på sammanställningen som ännu ett godkännande.

3. Teori

De teorier vi valt att använda i vårt arbete är Charles Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet och Erving Goffmans (2000) rollteori om hur vi presenterar oss själva. Tillys teori förklarar hur ojämlikheter uppkommer, hur de vidmakthålls och reproduceras över tid till skilda områden i ett samhälle. Genom Tillys teori vill vi förstå universitetets sociala struktur och de ojämlikheter mellan kvinnor och män som råder inom

organisationen. Goffmans teori beskriver hur vi framställer oss själva i våra olika sociala roller som vi intar i vår vardag. Genom Goffmans teori får vi redskap att förklara

universitetslärarnas presentationer.

3.1 Kvinnor och män – asymmetriska kategoripar

Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet bygger på uppfattningen om att det finns ojämlika kategoripar. Kvinnor och män är ett exempel på ett asymmetriskt (ojämlikt) kategoripar som står i relation till varandra men som konsekvent befinner sig i ojämlika positioner. Tilly menar att det asymmetriska paret är ojämlikhetens organiserade form eftersom det är i skillnaderna mellan kategorier som man hittar den betydande och varaktiga ojämlikheten, inte i individuella egenskaper, motiv eller handlingsstrategier.

Kategorier är inte speciella grupper av människor med specifika egenskaper utan är allmänna, flexibla sociala relationer. Tilly kritiserar individualistiska förklaringsmodeller som vill förklara ojämlikhet. Han menar att om man individualiserar varje ojämlikhet så innebär det också att varje ojämlikhet får sin egna unika förklaring. De individuella förklaringarna går inte att generalisera utanför den undersökta gruppen och de ger heller ingen förklaring till hur olika ojämlika grupper interagerar med varandra eller hur de ojämlika relationerna bevaras och sprids (ibid.).

(16)

3.2 Hur ojämlikhet skapas

Ett asymmetriskt kategoripar skapas enligt Tilly (2000) med hjälp av två orsaksmekanismer vilka är exploatering och möjlighetsansamling.

Exploatering innebär att en väl sammanhållen grupp kontrollerar en värdefull

arbetskrävande resurs som ger vinst genom att dra nytta av arbetskraft från andra. De som arbetar utestängs från att få ta del av det de producerat eller bidragit till. Här existerar alltså en ojämlik relation mellan exploatörerna, de som drar in vinsten, och de som arbetar (ibid.). Inom universitetsorganisationen kontrolleras t.ex. rekrytering till tjänster och anställdas löner genom den grupp som innehar denna position av kontroll och makt.

Möjlighetsansamling innebär att individer hindrar andra från att få tillgång till en resurs som man själv har fått tillträde till (Tilly, 2000). Detta kan exemplifieras med att kvinnor övertagit områden inom universitetet som har ett lägre statusvärde än männens.

Möjlighetsansamlingen stärker på så vis individer som inte innehar maktposition att skapa och vidmakthålla ojämlika förhållanden t.ex. genom att bilda mer eller mindre kvinnliga och manliga ämnesområden på universiteten.

3.3 Hur ojämlikhet vidmakthålls

Tilly (2000) beskriver hur den ojämlikhet som uppstår genom exploatering och möjlighetsansamling sprids och vidmakthålls över tid med hjälp av mekanismerna efterlikning och anpassning.

Efterlikning kallas också struktur efterlikning eller inlån av mönster och handlar om att någonting som fungerar, exempelvis en organisation, reproduceras och tillämpas på andra organisationer eller sammanslutningar (Tilly, 2000). I dessa organisationer finns de ojämlika kategoriparen och denna ojämlikhet överförs från ett sammanhang till ett annat.

Det medför att ojämlikheten befästs på alltfler områden. Man lånar helt enkelt in en ordning och en ojämlikhet efter redan kända mönster (ibid.). Detta kan exemplifieras med att dagens nya universitet är uppbyggda på samma sätt som de äldre universiteten.

(17)

Anpassning är den andra av de vidmakthållande mekanismerna som sprider och befäster den ojämlika ordningen. Genom anpassning skapas tillvägagångssätt som underlättar vardagens interaktion så att man kan hantera den ojämlika kategoriella relation man är en del av (Tilly, 2000). Om universitetets könsobalans inte ifrågasätts tillräckligt mycket ifrån samhället eller ifrån organisationens aktörer sker anpassningen genom att både kvinnor och män kommer fram till olika sätt att hantera den dagliga situationen på.

Sociala relationer byggs upp och relationerna stärker och bevarar ojämlikheten.

3.4 Social interaktion

Goffman (2000) skriver om social interaktion och om hur vi presenterar oss inför varandra med de sociala roller vi spelar i vardagen. Några av Goffmans begrepp som är centrala i den här uppsatsen är interaktion, framträdande, social roll och express oneself (uttrycka sig).

Interaktion eller möte kan förklaras som individernas ömsesidiga inverkan på varandras handlingar. Det är också ett sätt att fungera eller interagera när individerna befinner sig i varandras omedelbara närvaro (Goffman, 2000). Den interaktion vi är intresserade av i den här uppsatsen är föreläsare och studenters samspel i klassrummet.

Framträdande definieras av Goffman (2000) som den samlade aktiviteten hos en viss deltagare vid ett speciellt tillfälle för att påverka andra deltagare. Föreläsares

presentationer inför en studentklass är ett exempel på ett framträdande.

Social roll kan beskrivas som rättigheter och skyldigheter som är knutna till vad som förväntas av en given statusroll (Goffman, 2000). När en individ spelar samma roll inför samma publik vid olika tillfällen uppstår ett socialt samband. Föreläsarens framträdande i klassrummet är exempel på ett sådant samband, vilket kan beskrivas som att en social roll utvecklats. Framträdanden beskrivs på mikronivå genom föreläsares presentationer av sig själva men förstås i ett större sammanhang genom universitetets sociala struktur.

Strukturen synliggörs genom individernas handlande.

(18)

Express oneself handlar om hur individen uttrycker sig själv medvetet eller omedvetet genom sitt handlande där andra påverkas av detta uttryck (Goffman, 2000). Uttryck som individen sänder ut kallar Goffman för give expression och detta omfattar verbala kommunikationssymboler som individer dagligen använder sig av för att göra sig förstådda. De uttryck som överförs av individen, kallat give off expression innebär uttryck som anses vara typiska för individens roll (ibid.). Föreläsares olika presentationer kan sammankopplas med hur vi upplever kvinnor och mäns olika presentationer genom deras give off expressions. Alltså att kvinnliga och manliga föreläsare representerar olika typiska roller inom universitetsvärlden som överförs till studenterna genom föreläsarnas individuella presentationer.

4. Universitetslärares agerande

Som ett praktiskt exempel på hur universitets genusstruktur synliggörs genom individernas agerande presenterar vi här resultat och analys av intervjuerna.

4.1 Vikten av en presentation

En föreläsning på universitetet är en form av informerande tal. De allra flesta

informerande tal är så självklara för deltagarna att de inte reflekterar över dess innehåll eller de retoriska aspekterna. Retoriken behövs för att redovisningen ska ske på ett pedagogiskt sätt med utgångspunkt på att kunskapen ska kunna förmedlas och intas av lyssnarna. För att göra lyssnare positivt inställda hänger det på hur föreläsare uppträder och använder sin röst. Genom ett lugnt och säkert uppträdande inges lyssnarna med ett förtroende. Lyssnarna vill känna sig trygga, uppmärksammade och intelligenta. Den allmänna regeln är att uppträda så avspänt och naturligt som möjligt för att skapa de bästa förutsättningarna (Renberg, 2004). Goffman (2000) beskriver det här när han tar upp interaktionen ansikte mot ansikte med personer som är obekanta för varandra. När vi inte känner varandra blir betydelsen av att presentera sig själv och att etablera en position viktig för det fortsatta samspelet. En föreläsare har en given social roll redan när hon/han går in i klassrummet. Hur den rollen sedan upplevs av studenterna hänger samman med hur föreläsaren presenterar sig själv och etablerar sin position.

(19)

4.2 Att etablera sin position

Föreläsare sänder ut signaler genom sina presentationer som tas emot av studenter s.k.

give off expressions. Signalerna och upplysningarna kan handla om vilken position, attityd och kompetens föreläsaren har. Insamlandet av upplysningar görs för att studenter ska kunna definiera situationen och det gör det också möjligt för studenterna att i förväg veta vad de kan förvänta sig och vad föreläsaren kan tänkas förvänta sig av studenterna.

Om studenterna inte vet något om föreläsaren som står framför dem kommer de att skaffa ledtrådar utifrån bl.a. kön, beteende och utseende som gör det möjligt för studenterna att tillämpa sina egna erfarenheter av individer som påminner om föreläsaren (Goffman, 2000).

4.2.1 Kvinnornas presentationer

Kvinnornas presentationer innehåller mer eller mindre personliga detaljer men de flesta säger att detta i så fall kommer senare, i mindre grupper. Några av kvinnorna beskrev att de ibland relaterar till sig själva som tidigare studerande för att visa att de har förståelse för den arbetsbörda som studenterna har inom vissa kurser. De kvinnliga respondenterna beskrev att det viktigaste med presentationerna är att studenterna får vetskap om hur de kommer i kontakt med dem genom att noga redogöra för kontaktuppgifter. Majoriteten av kvinnorna betonade också vikten av att få studenternas förtroende genom att förmedla sina förkunskaper inom det aktuella ämnesområdet. Kvinnornas presentationer tar mellan fem till 20 minuter att genomföra.

4.2.2 Männens presentationer

De manliga respondenterna benämner kontaktuppgifter som praktiska detaljer som måste redogöras. Männen vill i sina presentationer skapa ett intresse för ämnet och tar inte upp sig själva som personer i presentationen utan presenterar sig genom sin forskning och sin roll som lärare. De uppger att presentationerna tar från fem sekunder till tio minuter. En man har ingen presentation, utan säger enbart sitt namn innan han börjar föreläsa. En annan man vill skapa en humoristisk stämning i rummet för att väcka ett intresse hos studenterna. En man urskiljer sig från de övriga männen i studien. Hans presentation

(20)

liknar på sätt och vis mer de kvinnliga kollegornas presentationssätt då den innehåller mer detaljer kring kontaktuppgifter och mer fakta om honom som person.

4.2.3 Könsskillnader i etablerandet av position

Kvinnorna jobbar mer aktivt med att etablera en position med sina presentationer genom att tydliggöra sin kompetens inom området. Kvinnorna beskriver att de förmedlar sina förkunskaper i en presentation för att på så vis stärka sin position som föreläsare.

Goffman (2000) beskriver att en individs trovärdighet i sitt framträdande förknippas med den aktuella sociala roll som individen befinner sig i. Genom att spela den roll som omgivningen i den specifika miljön förväntar sig av individen uppfattas framträdandet som trovärdigt. Kvinnliga universitetslärares presentationer kan spegla en omedveten underkastelse i rolltagandet för att införliva förväntningar ifrån omgivningen. I föreläsares framträdanden måste den spelade rollen införlivas av studenterna för att befästas. Auktoriteter har genom historien varit och är ännu idag mestadels män. Män innehar flest maktpositioner både i samhället och på universiteten och det som sägs av auktoriteter förknippas med kompetens. Genom att män tillhör den överordnade kategorin kommer deras framträdanden att spegla denna överlägsenhet genom agerande i sitt

framförande. Känslan av överlägsenhet framkommer bl. a genom universitetslärarens minspel, attityd, gester och hållning i framträdandet. Denna känsla av överlägsenhet kan kvinnor inte uppleva då de genom sin könsroll tillhör en underordnad ställning. Manliga föreläsare har alltså redan auktoritetsstatus när de kliver in i klassrummet och möter studenterna vilket gör att de inte behöver lägga lika stor vikt som kvinnorna med att etablera sin position (ibid.).

4.3 Könsskillnader i presentationer

Kvinnorna är genomgående överens om att kön med all säkerhet har betydelse men har svårare att förklara specifikt hur. En kvinna säger att hon tror att det har betydelse

speciellt med tanke på hennes ålder. Då hon är jämnårig med många studenter tror hon att det blir viktigare som ung kvinna att stärka sin roll som lärare genom att poängtera sina kunskaper. Hon berättar att hon själv som tidigare student upplevt att hon ifrågasatte unga kvinnliga lärares kompetens lättare än kompetensen hos unga manliga lärare. En annan

(21)

kvinna säger att hon ofta tänker och reflekterar kring könets betydelse och att hon på så vis är medveten om att kön har betydelse. Hon säger att det nog inte är en slump att det är kvinnor som föreläser om ren genusteori och att kvinnor använder genus som exempel i fler sammanhang än män. Hon berättar också att hon som ung kvinna tyckte det var viktigt att bevisa sin kompetens för att visa att hon hade kunskaper i ämnet. Nu säger hon att hon inte känner riktigt likadant längre då hon upplever att hon har en längre erfarenhet och därmed en tryggare inställning till sin kompetens. Hon kunde tidigare vara orolig och tvivla på sina kunskaper och tro att studenterna skulle genomskåda henne. En annan kvinna säger att hon är övertygad om att kön har betydelse. Hon menar att hon som kvinna fungerar mer ”som en morsa” än vad hennes manliga kollegor gör. Hon syftar med detta på att hon är mycket noga med att förmedla kontaktuppgifter så att studenterna vet hur de kan nå henne. Att kvinnor i större utsträckning får fungera som institutionens mödrar beskrivs även i tidigare forskning som visar att kvinnor i större utsträckning än män får arbetsuppgifter som motsvarar den sociala biten (Husu, 2005).

Majoriteten av de manliga respondenterna säger att de tror att deras kön har betydelse för deras presentationer. En man urskiljer sig då han tror att det är klassens

könssammansättning som har större betydelse. En av männen tror att han förmodligen uppfattas som en ”typiskt manlig, arrogant typ som kommer in och tar plats med en attityd av självsäkerhet”. Han är övertygad om att hans könsroll har betydelse och säger att det aldrig skulle falla honom in att be om ursäkt för att han står där han gör i egenskap av lärare. Han har inga problem med att bli ifrågasatt och tror att det kan ha att göra med att han är man. En av männen tror att kvinnor har mer relationsskapande presentationer men han säger också att detta kanske bara bekräftar hans egna fördomar. En annan

manlig respondent säger att han inte har reflekterat närmare kring könsroller. Han nämner i detta sammanhang att han hört av en kollega att manliga lärare tenderar att få bättre betyg vid utvärderingar än sina kvinnliga kollegor. Därav är han säker på att könet har betydelse.

4.3.1 Könsrollens statusvärde

De kvinnliga respondenterna var mer insatta i genusfrågor och reflekterade lättare och

(22)

oftare över betydelsen av kön i olika sammanhang. Det kan förstås då kvinnor är den underordnande gruppen som blir mer utsatta för ojämlikhetens nackdelar. De manliga respondenterna hade inte reflekterat kring könsfrågor i samma utsträckning som sina kvinnliga kollegor. Goffman (2000) beskriver att kvinnliga och manliga roller skiljer sig åt genom att de manliga rollerna i större utsträckning tilldelas högre statusvärde än de kvinnliga. Detta har gjort att män inom akademin inte haft anledning att fundera kring könsroller. Presentationernas skillnader speglar de samhälliga normerna med dess olika föreställningar om kvinnligt och manligt. Kvinnornas positionshävdande visar sig inte bara i klassrummet utan speglar också den realitet de befinner sig i inom

universitetsorganisationen. Sammankopplat till Tillys (2000) teori om

anpassningsmekanismen beskrivs hur olika underordnade kategorier lär sig att gilla läget.

Vi menar att kvinnliga lärares presentationer också representerar hur de hanterar andra situationer inom akademin så som innehavare av lägre statusområden än män.

En manlig respondent uttrycker att han känner sig trygg i sin lärarroll på den institution där han undervisar, han liknar det vid att vara trygg i sin hemmiljö. Han är en av dem som undervisat kortast tid och i jämförelser med svar från de kvinnliga respondenterna som har samma utbildningserfarenhet tar det längre tid för kvinnorna att känna samma trygghet.

Vår studie visade att med erfarenhet försvinner osäkerheten hos både kvinnliga och manliga lärare vilket kan tolkas som att rollen som lärare införlivas med könsrollen och könets betydelse minskar. De yngre kvinnorna kände ett större behov av att framhäva sina förkunskaper för att stärka sin position som lärare. Kvinnor som redan etablerat sin lärarposition genom längre erfarenhet hade således inte längre samma behov av att bevisa sina förkunskaper. En etablerad position innebär en sorts uppnådd makt vilket tar bort eller minskar betydelsen av kön (Tilly, 2000). Till en början placerar vi andra personer i könskategorier men efterhand som personerna bevisar sin kompetens avtar könets betydelse och övergår till kompetenskriterier (Goffman, 2000).

(23)

4.3.2 Klassens könssammansättning

Flertalet av de kvinnliga respondenterna undervisar i klasser som domineras av kvinnor.

En av kvinnorna tror inte att klassens könssammansättning påverkar hur hon presenterar sig. Hon har lång undervisningserfarenhet vilket också innefattar undervisning i klasser som domineras av män. Hon är inte säker på om klassens könssammansättning påverkar henne, men det är mycket möjligt att det gör det tillägger hon. En kvinna säger att hon inte har tillräckligt med erfarenhet av mansdominerade klasser för att uttala sig men hon tror att hon skulle blivit mer påverkad av klassers könssammansättning för tio år sedan.

Hon känner sig nu tryggare med sin erfarenhet men säger ändå att hon skulle reflektera kring könsroller om hon mötte en klass där män är i majoritet och hur hon skulle hantera det.

Även de flesta manliga respondenter undervisar i klasser bestående av en majoritet kvinnor. En man säger att han känner sig trygg med att undervisa kvinnor och att han nog skulle uppleva det svårare att möta en klass bestående av flest män. Han blir sedan osäker på sitt svar och säger att han inte vet, “detta har jag inte tänkt mycket på faktiskt”. Han menar istället att det nog handlar om “en trygghet i sin hemmiljö”. Den man som tidigare hävdat att hans kön spelar mindre roll och att det är just klassens könssammansättning som har betydelse säger att hans presentationer nog skulle se olika ut i olika klasser. Han tror att förhållningssättet kanske skulle bli mer “grabbigt” om han undervisade i en klass bestående av flest män. Han varken tror eller tycker att han framställer sig på ett typiskt manligt sätt, “jag är ingen typisk mansgris”, säger han. Han undervisar klasser som kraftigt domineras av kvinnor och säger att han nog uttrycker saker annorlunda när han talar med kvinnor. Han är övertygad om att han får mer bekräftelse ifrån kvinnliga studenter och tror att män skulle vara mer ifrågasättande. Det är samspelet som avgör förhållningssättet, säger han. Han tror att han möjligtvis känner sig mer trygg i rollen som föreläsare för kvinnor än vad han hade gjort om han föreläste för män. Det är möjligt att kvinnor är mindre ifrågasättande i blicken, säger han.

De manliga föreläsarnas osäkerhet och den kvinnliga föreläsarens reflektioner kring en klass med manlig dominans kan förstås som att manliga föreläsare i interaktion med

(24)

manliga studenter hamnar i en mer jämlik relation då de tillhör samma könsroll. En manlig respondent beskriver det som att stämningen i klassrummet blir mer grabbig och som lärare blir man mer ifrågasatt av manliga studenter. Det skapar obalans i

maktpositionen då den manliga föreläsarens etablerade position inte blir lika tydlig i interaktionen med manliga studenter, det kan därmed upplevas mer hotande och ge upphov till osäkerhet. Kvinnliga föreläsare som möter en klass med majoriteten män får jobba hårdare för att etablera sin position då hon tillhör den underordnade kategorin.

Även om hon i sitt framträdande och med sin sociala roll som föreläsare har en högre statusroll gentemot studenterna hamnar hon ändå i ett underläge genom sin könsroll, det kan vara en orsak till att hon reflekterat över hur hon skulle hantera en mansdominerad klass.

5. Universitetens uppbyggnad

Intervjuresultatet ovan kan inte förstås utanför sitt sammanhang vilket vi har varit inne på tidigare. I detta kapitel redogör vi för den kontext där universitetslärare befinner sig.

5.1 Universitetens historia

Universitet och högskolor bygger på mycket gamla traditioner (Sundin, 1994).

Traditionens makt har genom historien varit stor vid universiteten och ett av

universitetskulturens utmärkande drag är att hålla fast vid gamla traditioner (Carls, 2004).

Disputationer, promoveringar och professorsinstallationer är exempel på fenomen som fortfarande genomförs väldigt traditionsbundet, även spex och inspark av nya studenter har en lång historisk bakgrund. Traditionalismen kan sägas vara en av

universitetskulturens grundpelare (ibid.).

Sveriges första universitet bildades 1477 i Uppsala och grundades främst eftersom kyrkan behövde utbildade präster. Under 1600-talet började andra tankar och idéer om vad universiteten skulle syssla med att ta form. Tanken var att de som utbildades skulle komma samhället till nytta på andra sätt än inom kyrkan (Sundin, 1994). Detta mottogs inte väl av universitetsvärlden och universitetens inriktning ändrades inte vilket ledde till att andra former av utbildningsanstalter började dyka upp. Dessa kom att kallas för

(25)

högskolor och hade ofta någon form av specialinriktning för utbildning av läkare, tandläkare och ingenjörer mm (Schyberg, 2007). Dessa praktiker var teoretiskt-

vetenskapligt utbildade men fullgjorde sin yrkesroll via arbete ute i samhället. Det var inte bara praktiker och hantverkare som var utestängda från universiteten utan även kvinnor och de kunskaper som ofta förvaltas av kvinnor t.ex. barnuppfostran, hushållslära samt sjuk- och socialvård (Sundin, 1994). Under mitten av 1600-talet ökade intresset för medicinska studier och naturvetenskap och Sveriges andra universitet i Lund bildades 1668 med denna inriktning. Under 1800- talet höjdes utbildningskraven för de sökande och den högre utbildningens utveckling gjorde stora framsteg (Hsv, 2007). Under senare delen av 1900- talet och fram till idag har utvecklingen gått snabbt framåt och antal utbildningsställen och studenter har ökat markant (Hsv, 2007). Högre utbildning var fram till slutet på 1800-talet dock enbart ett manligt privilegium (Carls, 2004; Schyberg, 2007;

Stahlman, 1998; Sundin, 1994).

Det som Tilly (2000) i sin teori kallar efterlikning handlar om hur en social struktur inom en organisation följer med över till andra likadana eller liknande organisationer. Då Sveriges första universitet uppkom hade endast män tillträde och de efterföljande

universiteten och högskolorna skapades utifrån det första universitetet som mall. Den då rådande sociala strukturen inom universitetet var att män hade tillträde till högre

utbildning till skillnad från kvinnor som var helt utestängda. Hela

universitetsorganisationen är uppbyggd på ett likartat sätt med starka traditioner vilket visar sig i allt ifrån vilka tjänster som finns och hur undervisning och examinationer sker.

Utöver starka traditioner har även ojämlikhet mellan kategorier följt med in i de nya universitetsorganisationerna. Ovanstående resultatet visar att åtskillnader mellan kvinnor och män gjorts sedan universitetet grundades. Kvinnor utestängdes från akademin och män hade länge ensamt monopol på universitetsstudier. Det Tilly (2000) menar med det asymmetriska paret visar sig här genom att det är i skillnader mellan kategorierna som

Begreppet högre utbildning kan sammanfattas som ”utbildning, som sker vid universitet och högskolor, som vilar på vetenskaplig grund, bygger på minst 12-årig förutbildning samt omfattar en studietid om minst 3 år” (af Trolle, 1990 s. 127). I vår uppsats använder vi begreppet högre utbildning synonymt med

universitets- och högskoleutbildning

(26)

den varaktiga och betydande ojämlikheten finns och att det sker i en organiserad form och inte p.g.a. individuella egenskaper.

5.1.1 Kvinnors väg in i den akademiska världen

Den största orsaken till att universiteten öppnades för kvinnor var att antalet ogifta kvinnor ur medelklassen utan försörjningsmöjligheter ökade. Då en rädsla fanns för att dessa kvinnor skulle ligga samhället till last skapades möjligheter för dem att skaffa sig utbildning via högskolor och universitet. Kvinnor hade tidigare haft möjlighet till

utbildning men aldrig inom den akademiska världen (Sundin, 1994). Under den här tiden, i mitten av 1800-talet, fanns det två yrken som ansågs vara speciellt lämpade för kvinnor, det var läkare och lärare (Chrapkowska & Wold, 2004). Läkarutbildningen var den första akademiska utbildningen som öppnades för kvinnor och år 1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen och studera medicin (ibid.). Även om kvinnor nu fick möjlighet att skaffa sig en akademisk utbildning välkomnades inte det beskedet av den manliga universitetsvärlden som motarbetade de kvinnliga studenterna. Kvinnor fick dessutom bekosta sina universitetsförberedande studier själva. De statliga läroverken, som var gratis, var enbart avsedda för manliga studenter (ibid.).

Kvinnors inträde till universiteten grundades inte i ett jämlikhetstänkande utan med orsak att förhindra kvinnor från att ligga samhället till last. Genom det som Tilly (2000)

benämner som möjlighetsansamling skapades inom akademin vissa områden speciellt lämpade för kvinnor. Dessa områden hade en lägre status än de mansdominerade områdena men kvinnor tog de möjligheter som gavs och dessa områden blev så småningom (och är än idag) så gott som monopoliserade av kvinnor t.ex. vård och omsorg. Män utestängde och hindrade kvinnor från att delta fullt ut inom

universitetsvärlden genom att inta monopol på de flesta ämnesområden och högre

tjänster. Ett annat sätt att möjliggöra bevarandet av den organiserade ojämlikheten var att inte erbjuda kvinnor och män samma möjligheter till kostnadsfria utbildningar.

(27)

5.1.2 Lägre löner för akademins kvinnor

Under början av 1900-talet användes olika argument för att berättiga män högre löner.

Argumenten byggde på att kvinnor var en sämre arbetskraft och skulle därför ha sämre betalt, männen sågs som familjeförsörjare och behövde därför högre löner och eftersom kvinnor gick i pension tidigare än män skulle kvinnor tjäna mindre. Att kvinnor skulle pensioneras tidigare motiverades med att kvinnor inte hade samma uthållighet som män.

En variation på detta argument dök senare upp som byggde på att kvinnor skulle tjäna mindre för att de levde längre (Chrapkowska & Wold, 2000).

Fortfarande idag finns oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare är idag enligt lag skyldiga att upprätta jämställdhetsplaner och skriftliga lönekartläggningar för att hindra oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. I en av

jämställdhetsombudsmannens (Jämo) första granskningar där 20 universitet ingick, framgår att ingen av de granskade arbetsgivarna följer lagen (Universitetsläraren, 2007).

Olika löner bygger inte på enskilda individers erfarenheter utan på organiserade sociala relationer (Tilly, 2000). Ojämlika löner är följden av den könssortering som sker inte bara vid anställningen eller löneförhandlingen utan under hela processen från där jobben fördelas och från utbildningen via rekryteringen till befordran. Kvinnor hamnar inom områden som har en lägre status, vilket sker med hjälp av samhälleliga normer och föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt (ibid.).

5.2 Hinder och motstånd för kvinnors etablering på universiteten

I början av 1900-talet var kvinnans plats av tradition hemmet och det var ovanligt att kvinnor rörde sig utanför den privata sfären. Flickor som övergav hemmet för att ta plats vid universiteten utmanade hela samhällets föreställning om kvinnorollen (Carls, 2004).

Den bild som då skapades av den kvinnliga studenten var att hon antingen var manhaftig och ingen riktig kvinna eller att hon var oseriös, förförisk och enbart studerade vid universitet för att hitta en välutbildad man att gifta sig med (ibid.).

Begreppet social roll innebär att det finns olika rättigheter och skyldigheter knutna till vad som förväntas av en given roll (Goffman, 2000). Rollen är kopplad till i förväg

(28)

fastställda handlingar och i början av 1900-talet sågs kvinnans roll som förbunden till hushållet. Genom att bryta mot samhällets norm om vad som ansågs vara kvinnans roll möttes detta av motstånd i interaktionen med universitetsvärlden. Kvinnor motarbetades och det skapades även föreställningar om dessa kvinnor som vågade bryta mot normen.

Under 1930-talet var arbetslösheten i Sverige hög, även bland akademiker. Detta gjorde att kvinnors roll i akademin började ifrågasättas inte bara från universitetsvärlden utan också från politiker. Kvinnors konkurrens med män om de få arbeten som fanns

diskuterades i riksdagen. Riksdagen ville undersöka möjligheten att kunna stoppa kvinnor till de universitetsutbildningar som var mest eftertraktade. Även försök att begränsa kvinnors arbetsmarknad gjordes. De förslag till riksdagen som byggde på att vidga kvinnors möjligheter i samhället avslogs (Carls, 2004). Till sammanhanget kan sägas att kvinnor utgjorde 15 % av studenterna vid den här tiden. Carls (2004) skriver i sin avhandling om hur en teologie professor och biskop vid namn Tor Andrae, framhöll att kvinnors intellekt skilde sig från männens och därför borde man istället skapa särskilda kvinnouniversitet som var anpassade efter kvinnors förmåga. Detta var ett bland många argument som framhölls för att få bort kvinnor från akademin. Ibland bemöttes denna kvinnofientliga kritik av kvinnliga akademiker och studenter men oftast tillbakavisades kritiken inte alls. Det kan handla om rädsla för att stöta sig med den manliga

universitetsvärlden men kan också bero på att kvinno- och studentrollen även i det övriga samhället sågs som problematiska att förena (ibid.). Det här är ett exempel på hur kvinnor inom akademin rättar in sig i det som Tilly (2000) benämner anpassning. För att

underlätta i sin vardag valde kvinnliga akademiker att inte protestera utan att bortse från kritiken eftersom det annars hade fått efterverkningar i deras fortsatta samspel med universitetsvärlden.

Under 1940-talet ökade kvinnors andel vid universiteten till 27 % vilket var en följd av andra världskriget som innebar att många unga män blev inkallade till värnplikt (Carls, 2004). Protester höjdes p.g.a. detta då man ansåg att manliga studenter kom efter i utbildningen. Det infördes då könskvotering till männens fördel på särskilt eftertraktade utbildningar trots att männen utgjorde 73 % av studenterna. Ett annat sätt att minska

(29)

konkurrensen från kvinnor var att skapa en akademisk husmodersexamen för kvinnor som ville bli exemplariska hemmafruar eller ägna sig åt omvårdande yrken (ibid.).

Vid stark konkurrens om tjänster kan möjlighetsansamlingen övergå till exploatering skriver Tilly (2000). Detta visar ovanstående resultat genom att männen i den rådande akademiska arbetslösheten ville stoppa eller begränsa kvinnors deltagande i konkurrensen om tjänster genom könsgränser. Vid exploatering spelar åtskillnaden mellan kategorier en central roll. Genom att ha könsgränser inom en organisation blir det lättare att skapa olika förmånssystem. Inom universitetssystemet finns inre gränslinjer som åtskiljer kategorier.

Dessa gränslinjer motsvarar ofta gränsen mellan olika ersättningssystem, där män i hög grad är koncentrerade till lojalitetszonerna medan kvinnor befinner sig inom kontroll- eller anbudssystem. Anställda inom lojalitetszonerna erhåller i större utsträckning högre lön, fler förmåner, tryggare anställning och bättre möjligheter till befordran (ibid.).

Under 1950-talet fick Sverige en bättre ekonomi då man efter kriget fick igång

produktionen och man började bygga ut näringslivets olika delar (Carls, 2004). Under 1960-talet hade arbetslösheten bland akademiker minskat och var så gott som obefintlig.

Frågan om jämställdhet började bli en del av samhällsdebatten där också de kvinnliga studenterna nu höjde sina röster och på allvar gav sig in i diskussionen kring den rådande ojämlikheten. Den kvinnliga andelen studenter hade nu ökat till ca 40 % (ibid.). Sedan 1970-talet har kvinnor varit i majoritet i grundutbildningar vid universiteten och idag är kvinnor generellt sett mer välutbildade än män. Trots detta finns få kvinnor

representerade på de högre posterna vid universitet och högskolor (Chrapkowska &

Wold, 2004). Således verkar det vara andra mekanismer än grad av utbildning och tillgång till utbildade kvinnor som hindrar dem från att inta högre positioner. Vägen in i akademin har varit en långsam och tungrodd process för kvinnor och fortfarande idag är det inte möjligheten till utbildning som är problemet för kvinnor ”utan möjligheten att utnyttja den under jämställda villkor” (Sundin, 1994 s.55; Carls, 2004).

(30)

5.3 Universiteten idag

Statistik om befolkningens utbildningsnivå för år 2006 visade att 961 260 människor mellan 25 och 64 år går eftergymnasial utbildning som omfattar tre år eller längre. 57 % av dessa var kvinnor och 43 % var män (SCB, 2007). Grundutbildningar inom universitet och högskola har en mycket ojämn könsfördelning och de flesta utbildningar domineras av ett kön (Riis et al., 2005; SCB, 2008). Könsfördelningen bland nyantagna doktorander var året 2006 jämn. Könsfördelningen är dock ojämn sett till de olika ämnesområdena. En övergång från grundutbildning till forskarutbildning är vanligast bland dem med

utbildning från den mansdominerade naturvetenskapen. Sammantaget från samtliga utbildningar är det 4,8 % kvinnor som går vidare till en forskarutbildning, siffran är 10 % för män. En förklaring till kvinnors låga övergångsfrekvens från grundutbildning till forskning kan vara tillgången på forskarutbildning. Inom de mansdominerade områdena är forskarutbildningen mer utbyggd. De akademiska karriärmöjligheterna är starkt begränsade inom de kvinnodominerade områdena där det finns många

grundutbildningsstudenter men få examinerade doktorander och professorer (Riis et al., 2005).

Inom tjänstekategorin professorer är kvinnoandelen genomgående låg. För att jämföra och se hur könsfördelningen inom högskolan förändras kan sägas att kvinnliga

professorer har ökat från 5 % år 1987 (Riis et al., 2005) till 17 % år 2006 (SCB, 2008).

En vanlig uppfattning är att utvecklingen mot en mer jämställd högskola går för

långsamt. Under samma tidsperiod är ökningen 17 % till 37,4 % för lektorerna och 23 % till 41 % för forskarassistenterna. Ökningen är inte tillräckligt stor för att

jämställdhetsintervallen mellan könen ska kunna räknas som uppnådd (Riis et al., 2005).

För att förstå skillnader mellan kvinnor och män inom akademin finns enligt Tilly (2000) en förklaring inom exploateringen som innebär att det inom universitetsorganisationen dras gränser mellan de arbeten som kräver mer och de arbeten som kräver mindre

yrkesspecifik utbildning. Genom Tillys (2000) anpassningsmekanism underlättar kvinnor sin ojämlika relation genom att nöja sig med att enbart delvis vara delaktiga inom

akademin. Åtskillnaden mellan kvinnor och män spelar en central roll då kvinnor tillåts

(31)

överta typiskt kvinnliga yrkesområden och männen fortsätter att dominera de typiskt manliga områdena. Männen utgör en kraftig majoritet inom områden som teknik och naturvetenskap där övergången till forskarutbildningen är vanligast och möjligheterna klart mer fördelaktiga. Genom Goffmans (2000) teori kan uppdelningen mellan kvinnor och män i akademin förstås med att kategorierna upprätthåller sina sociala roller genom att införliva samhällets normer och förväntningar genom den rådande statusuppdelningen.

5.3.1 Den manliga hierarkin

Svensk högre utbildning fortsätter att växa och expandera och personer med högre utbildning har generellt sett bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Detta benämns som yrkeshierarki (SCB, 2005). Inom universiteten råder en liknande hierarki som upprätthålls genom att skillnader görs på individer som ingår i systemet. Dessa skillnader skapas genom den formella tjänstestrukturen doktorand- forskarassistent- lektor -

professor (Norlander, 1994). Universitetet visar att ju högre upp man kommer i hierarkin desto färre kvinnor finns det (Chrapkowska & Wold, 2004; Riis et al., 2005; Silander, 2005).

Tabell 1. Siffrorna beskriver andel kvinnor och män inom de olika tjänstekategorierna från utbildningsåret 2006.

Tjänstekategorier/studerande kvinnor män totalt

procentandel kvinnor

Professorer 751 3665 4416 17 %

Lektor 2625 4388 7013 37,4 %

Forskarassistenter 399 574 973 41 %

Doktorsexaminerade 1265 1494 2759 45,8 %

Doktorandnybörjare 1458 1502 2930 49,80%

Adjunkt 3948 3243 7191 55%

Examinerade GU 34739 18243 52982 65,6 %

Nybörjare i högskolan 45963 35372 81335 56,5 %

Källa: Högskoleverket, statistik om högskolan, nyckeltal 2007 (2007-11-27).

Tabellen ovan tydliggör uppdelningen mellan kvinnor och män i universitetshierarkin.

(32)

Även outtalade informella värderingar skapas och blir nödvändiga för systemets

upprätthållande. I tjänstestrukturen kategoriseras individer in i olika grupper bestående av högre och lägre statusvärde. Norlander (1994) förklarar skillnaderna mellan kvinnor och män som en del i detta system. För att klättra uppåt i hierarkin måste individen

positionera sig på olika nivåer. Tibblin (1994) beskriver den akademiska informella kulturen som en manlig kulturkod där män hjälper andra män vilket försvårar kvinnors möjlighet till karriär. Dessa dolda informella regler missgynnar i större utsträckning fortfarande kvinnor. Norlander (1994) beskriver hur den manliga koden även används av kvinnor för att göra karriär i universitetssystemet. Det blir fördelaktigt för kvinnor att accepterar den manliga normen för att tävla om positioneringar inom det hierarkiska konkurrenssystemet som universitetet representerar. Kvinnor gör det genom att förneka sin erfarenhet av underordning och blir mer lika männen (ibid.). Makt och inflytande är också viktiga delar för att kunna upprätthålla hierarkin. Desto högre upp man befinner sig i hierarkin desto mer makt besitter man, vilket betyder att det är männen som innehar makten inom universitetet (ibid.). Silanders (2005) studie visar att kön spelar roll för vilken position en person inom akademin kan antas inneha och kvinnorna tenderar att generellt sett inneha de lägre positionerna i hierarkin.

Ovanstående resultat kan förstås genom Tillys (2000) begrepp efterlikning och anpassning. Mekanismerna efterlikning och anpassning hjälper till att vidmakthålla ojämlikheten inom universitetet. Då universitetens uppbyggnad är en efterlikning av en ursprunglig manlig struktur kan kvinnors anpassning till universitetsstrukturen förstås genom att kvinnor efterliknar den rådande ordningen. Kvinnor införlivar rutiner och mönster för att underlätta sin tillvaro under de ojämlika förhållandena som råder på universitetet. Dessa mönster sprids till nya medlemmar. För att få en fungerande situation inom organisationen väljer individer att gilla läget och anpassar sig till den rådande strukturen. Att kvinnor agerar i samråd med redan kända mönster leder till att de efterliknar männen. Akademins kvinnor efterliknar alltså männen och anpassar sig till universitetens spelregler. Kvinnorna blir män. Då dagens universitet inte längre

domineras av män över lag, blir inte över- och underordning lika synlig i vardagen. Detta

References

Related documents

Innebörden i de fyra områden (Bilaga 1, tabell B2) männen formulerade som mest betydelsefulla var i tur och ordning (urspunglig rubrik i Bedis och Richards studie inom parantes):

Det verkar som att en kvinnas talan utgör något slags hot och för att en kvinna ska tystas finns det vissa män som titulerar dessa kvinnor med ord som just kaxig, tjatig eller

Enligt Kopp med flera (2007) var sambandet mellan depression och att inte ha en god relation till sin chef tydligare hos kvinnor än hos män, faktorer som att inte vara nöjd med

Frågor vi ställde oss medan vi utförde den kvalitativa delen av undersökningen var: vilka ämnen prioriteras först, vilka intervjupersoner får mest plats i dessa inslag, vilka

Från 1970-talet har kvinnors andel i riksdagen ökat stadigt (SCB 2018a) Forskningsfrågan är följande: på vilket sätt ändras andelen inlämnade motioner

Slutsatsen av detta är att de skillnader i beteende mellan kvinnor och män som vi tycker oss kunna observera ofta är ”kontextberoende”; bete- endet speglar inte

Enligt grundlagen som diskuterades och antogs genom folkomröstning 1975 åtnjuter kvinnor och män samma rättigheter på alla områden, diskriminering p g a kön är förbjuden,

Även riskpreferenser bör spela en viktig roll för hur individer uppfattar en sådan situation, då ett konkret tävlingsmoment leder till att utfallet inte bara baseras på