FRI LEK I FÖRSKOLAN
- SAMBAND MELLAN FRI LEK OCH UNDERVISNING
Grundnivå Pedagogiskt arbete
Charlotta Gustavsson Eva Winge 2020-FÖRSK-G89
<skriv examensarbetsnummer från Pingpong
Program: Förskollärarutbildning för pedagogiskt verksamma. 210 hp Svensk titel: Fri lek i förskolan – samband mellan fri lek och undervisning
Engelsk titel: Free play in preschool – connection between free play and teaching Utgivningsår: 2020
Författare: Charlotta Gustavsson och Eva Winge Handledare: Kajsa Paulsson
Examinator: Richard Baldwin
Nyckelord: Lek, förskola, undervisning
________________________________
Sammanfattning
Inledning Lek har alltid haft och har fortfarande en central plats i förskolans verksamhet. I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, har även begreppet undervisning fått en central plats i
verksamheten. Pedagoger i förskolan står inför utmaningen att integrera begreppet undervisningen på ett sätt som är anpassat till förskolans verksamhet. Pedagogens förhållningssätt till sambandet mellan fri lek och undervisning kan påverka barns möjlighet till lärande och utveckling.
Syfte Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning. Vidare har vi undersökt om pedagoger tar tillvara den fria leken som undervisning- och
lärandesituationer samt vilket förhållningssätt pedagoger har till fri lek.
Metod I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och verktygför insamlande av data.
Resultat Resultatet visar på att pedagoger ser att det i den fria leken kan ske lärsituationer. Pedagogerna menar att barn genom den fria leken i första hand ges möjlighet att utveckla ett socialt lärande. Resultatet visar att pedagoger ser sig tillgängliga för barnens lek genom att tillföra material eller som stöd och hjälp vid konflikthantering. Det framkommer även en rädsla från pedagogerna i att störa eller förstöra barns lek genom att närvara i den.
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 2
Undervisning i förskolan ... 2
Fri lek i förskolan ... 3
Samband mellan fri lek och undervisning ... 4
Teoretisk ram ... 5
Metod ... 6
Kvalitativ intervju ... 6
Urval ... 7
Genomförande ... 7
Forskningsetik ... 8
Studiens tillförlitlighet ... 8
Analys/Bearbetning ... 9
Resultat ... 9
Pedagogernas definition av fri lek och dess syfte ... 9
Pedagogernas roll vid närvarande i fri lek... 10
Fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger ... 11
Samband mellan fri lek och undervisning ... 12
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Pedagogernas definition av fri lek och dess syfte ... 14
Pedagogernas roll vid närvarande i fri lek... 15
Fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger ... 16
Samband mellan fri lek och undervisning ... 17
Metoddiskussion ... 18
Didaktiska konsekvenser ... 19
Tack! ... 20
Referenser ... 21 Bilaga 1
Bilaga 2 Bilaga 3
1
Inledning
Under våra yrkesverksamma år i förskolan har vårt intresse väckts för vilken betydelse pedagogens förhållningssätt till lekens lärande har för barns utveckling och om det finns ett samband mellan fri lek och undervisning. I Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (2018. s. 19) framkommer det att ” spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen”. Forskning tyder på att lärande sker i situationer, ofta lekbaserade situationer, då en pedagog finns närvarande och kan synliggöra lärande hos barnen. Vi har däremot ett antagande om att det under den fria leken ofta inte finns närvarande pedagoger som synliggör barnens lärande och kunskap. Hur kan vi då veta att barn lär under den fria leken? I förskollärarens uppdrag ingår det att ansvara för att varje barn ges möjlighet till lek och lärande (Lpfö 18, 2018. s.15). Lek och lärande anser vi inte vara två skilda begrepp utan något som länkas samman och bildar en helhet. Kopplar vi till läroplanens skrivelse om förskollärarens uppdrag och ansvar för barns lärande kan vi anta att det enligt läroplanen är viktigt att pedagoger finns närvarande i barns lek för att kunna synliggöra kunskap och lärande.
I förskolans läroplan har begreppen lek och undervisning en central plats i barns utbildning.
Enligt Lpfö 18 (2018. s.8) ska alla som ingår i arbetslaget ha ett förhållningssätt som
uppmuntrar till lek. Arbetslaget ska även anordna miljöer som uppmuntrar till lek.
Bara för att pedagoger bygger upp olika fysiska lärmiljöer som barnen kan använda sig av under den fria leken så är det inte säkert att barnen per automatik utvecklar ett lärande inom olika kunskapsområden. Vi anser att lärmiljöer inte enbart består av den fysiska miljön utan vi vill även framhålla att undervisningsmiljön spelar en viktig roll för barns möjlighet till
lärande, det vill säga hur pedagogens förhållningssätt till sambandet mellan fri lek och
undervisning är.
En undervisningsmiljö kan enligt Pihlgren (2017. s.74) exempelvis vara scaffoldingstöttande, det vill säga att en pedagog finns närvarande för att kunna stötta barnen i att kunna använda och förstå sina kunskaper i olika sammanhang.
En annan undervisningsmiljö enligt Pihlgren (2017. s.73) kan vara låt-gå. Den innebär att det inte finns något tydligt mål och syfte med undervisningen. Under exempelvis den fria leken finns ingen pedagog närvarande och barnen lämnas ensamma i sitt lärande Vi menar att pedagogens närvaro och förhållningssätt är avgörande för huruvida en lärandesituation kan uppstå i den fria leken.
Den fria leken utgör en stor del av ett barns vistelsetid på förskolan. Använder pedagoger den fria leken som undervisningstillfällen eller är det snarare så som Knutsdotter Olofsson (2009.
s.88) påpekar att den fria leken ger pedagoger utrymme till att ordna med annat som till exempel administrativa uppgifter. Knutsdotter-Olofsson påpekar även att det är få
förskollärare som lägger ner särskilt mycket engagemang och intresse på barnens fria lek.
Med tanke på hur stor del av barnens vistelsetid som utgörs av fri lek kan möjligtvis många undervisningstillfällen gå förlorade om pedagogernas engagemang och intresse för
undervisning i leksituationer är svagt.
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning. Våra frågeställningar är:
• Anser pedagoger att de tar tillvara den fria leken som undervisning- och lärandesituationer?
• Vilket förhållningssätt har pedagoger till fri lek?
Bakgrund
Undervisning i förskolan
I slutet av 1990-talet flyttades ansvaret för förskolan från socialdepartementet och
Socialstyrelsen till utbildningsdepartementet och skolverket. År 2010 förstärktes förskolans uppdrag ytterligare då en ny skollag infördes. Genom den nya skollagen blev förskolan en skolform där begrepp som undervisning och utbildning hamnade i fokus snarare än omsorg och lek (Eidevald & Engdahl, 2018).
I Hildén, Löfdahl Hultman och Berghs (2018) artikel har tolv förskolechefer, varav några av dem även arbetar i barngrupp som förskollärare, ingått i studien med syfte att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning används i förskolan. Av resultatet framkommer det att begreppet undervisning är ett något omdiskuterat begrepp och som till största del
förknippas med skolans innehåll snarare än med förskolans. Respondenterna i Hildén, Löfdahl Hultman och Berghs (2018) studie ställer sig frågan om förskolan börjar anamma skolans tradition av ämnesinriktat lärande och att förskolan därigenom skulle kunna bli skolifierad.
Till exempel nämner en av de medverkande respondenterna att förskolan skulle kunna smittas av skolans undervisning. Respondenterna uttrycker en oro för att förskolans helhetssyn på utveckling och lärande, lek, omsorg och fostran skulle kunna försvinna och att förskolans sätt att undervisa skulle bli mer likt skolans. Uppfattningen som respondenterna har av skolans sätt att undervisa är att den sker genom ett förutbestämt fokus som inte utgår från barnens intressen. Tvärtom menar respondenterna att undervisning i förskolan måste balanseras med lek och att barnens intressen är undervisningens fokus.
Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) artikel baseras på forskning med syfte att belysa förskolepersonals resonemang kring begreppet undervisning. Studien genomfördes i form av strukturerade fokussamtal där totalt nio pedagoger medverkade.
Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) nämner i sin artikel att undervisning i den nya skollagen definieras som målstyrda processer där barn får kunskap och utvecklar lärande under ledning av lärare eller förskollärare. Bildningsidealet tolkas i artikeln att man i förskolan utgår från ”vem man ska bli” medan man i skolans värld utgår från ”vad man ska veta”. Av studiens resultat framkommer det att pedagoger i förskolans verksamhet har en viktig roll i att för barnen skapa meningsfulla sammanhang som ger barnen möjlighet att lära och utvecklas i den värld de lever i. Då vuxna och barn tillsammans i lek och aktivitet
samspelar och kommunicerar skapas förutsättningar för undervisning. Pedagogerna i Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie menar att dessa förutsättningar kan skapas då en pedagog riktar barnets uppmärksamhet mot något som barnet visar intresse för och som pedagogen anser vara viktigt för barnets lärande och utveckling.
Studiens medverkande pedagoger nämner att de finner sig obekväma med att använda sig av begreppet undervisning då det många gånger upplevs som ett för stort begrepp. I stället
3
identifierar pedagoger sig lättare med begreppet lärande och det nämns att begreppen lärande och undervisning används synonymt.
Av studiens resultat framkommer det vidare att pedagogerna ser sig som ansvariga för att skapa meningsfulla undervisningssituationer som bygger på barnens intresse, erfarenheter och
behov. Meningsfulla spontana undervisningssituationer nämns i studien som nuets didaktik.
Dock framkommer det även i studien att pedagogerna upplever att höga krav ställs på dem i deras yrkesroll, till exempel krav på medveten undervisning och dokumentering. Stress nämns av pedagogerna som ett hinder för att till exempel uppnå en medveten undervisning.
Nilsson, Lecusay och Alnervik (2018) pekar i sin artikel, vars syfte är att diskutera och problematisera undervisningsbegreppet, på att det i förskolan förekommer olika former av undervisning. De talar om indirekt och direkt undervisning. Till skillnad från direkt undervisning, där målet med kunskapandet är förutbestämt av pedagogen, handlar indirekt undervisning om undervisning i spontant uppkomna situationer. Här tar pedagogen till vara det i stunden uppkomna intresset och skapar kunskapsmål utifrån det. Detta kan till exempel ske genom för sammanhanget meningsfulla samtal där erfarenheter utbyts mellan pedagoger och barn.
I Jonsson och Thulins (2018) studie, som baseras på videoobservationer på barn och pedagoger och med syfte att bidra till diskussion om undervisningsbegreppets innebörd, framkommer det av resultatet att det är barnets riktade fokus som är avgörande för vilket lärande som utvecklas i en viss situation. Observationerna i studien visar på att pedagogerna tar till vara spontant uppkomna situationer som undervisningstillfällen.
I Björklund och Palmérs (2019) artikel redovisas en studie baserad på sextiotvå
videodokumentationer där pedagoger närvarar i barns lek. Syftet med studien var att påvisa hur målorientering kan bildas i lek och vad som sker i leken i förhållande till barnens intentioner. Björklund och Palmér (2019) nämner i artikeln att relationerna mellan pedagog, barn och innehåll spelar roll i undervisningssituationer. Dessa relationer kan illustreras med den didaktiska triangeln där pedagog, barn och innehåll representerar varsitt hörn av triangeln.
Dessa tre komponenter hör samman och behövs för att en undervisningssituation ska kunna uppstå. Av studiens resultat framkommer det att pedagoger kan möjliggöra
undervisningssituationer då pedagog och barn samtidigt riktar uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll. Dock är detta inte enigt med att ett lärande per automatik har skett.
Förskollärarens uppgift är, som studiens resultat pekar på, att ha en förståelse för var i kunskapsnivån barnet befinner sig och hur man därifrån möter barnet och skapar förutsättningar för en vidare kunskapsutveckling. Detta exemplifieras då en av de medverkande pedagogerna i Björklund och Palmérs (2019) studie tidigt i en leksituation uppmärksammar att barnen saknar grundläggande kunskaper om lekens uppbyggnad.
Pedagogen måste här ändra riktning i sin målorientering och på så vis hjälpa barnen att förstå lekens struktur.
Fri lek i förskolan
I förskolans kontext är lek en stor del av utbildningen. Det finns en tradition av att använda lek som inslag i barns utbildning. Enligt Pramling Samuelson och Sheridan (2016, s. 92–93) kan barn genom leken stimulera språk, fantasi och kreativitet samt utveckla den sociala kompetensen.
4
Enligt Lpfö 18 (2018. s. 8) kan lek utmana och stimulera barns olika förmågor som till exempel motorik och kommunikation. För att uppmuntra och utveckla dessa förmågor är det enligt läroplanen av vikt att pedagoger är aktivt närvarande både i och utanför barns lek.
Det förekommer olika definitioner av vad fri lek innebär. Enligt Jensen (2013. s.12) är leken positiv och glädjefylld och de som leker gör det av fri vilja. Lekens process och de medel som används i processen är viktigare än lekens slutgiltiga mål. Även Gärdenfors (2009. s.47) pekar på att begreppet lek tolkas på liknade sätt; att lek är en frivillig aktivitet som skapar känsla av
glädje och spänning men som sker inom ramen av lekens gränser och regler.
Jensen (2013. s.19) påpekar även att leken är en viktig del i att barn utvecklar och formar sin identitet. Barn formar sin identitet i olika kontexter under sin uppväxt, till exempel i olika
miljöer och aktiviteter tillsammans med andra människor.
Det finns även studier som pekar på att lek har positiva effekter. I Ontario, Kanada,
genomfördes en studie med syfte att utforska användandet av lekbaserat lärande. Av resultatet från studiens genomförda observationer framkommer det att pedagoger ser på fri lek som en trivsam och av barnen självvald aktivitet där barnen själva har kontroll över lekens mål och innehåll (Pyle och Danniels, 2017).
Björklund och Palmér (2019) förklarar i sin artikel att begreppet Fri lek kan tolkas på olika sätt. Å ena sidan tolkas begreppet att fri lek kan innebära att leken är fri från vuxna. Å andra sidan tolkas begreppet fri lek att det i leken lämnas en öppenhet där barnen själva styr innehåll och utvecklandet av leken. Studiens resultat pekar på att vuxna inte behöver uteslutas från barnens lek utan frågan blir snarare hur pedagogen kan delta. Om pedagogen närvarar och interagerar i barnens lek på ett följsamt och inkännande sätt möjliggörs ett hos barnen utvecklande lärande.
Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2016, s 94–95) är det pedagogens uppgift att se till att en miljö skapas där alla barn får möjlighet att leka. Pedagogens roll blir att stödja och utmana barn i utvecklandet av förmågor som är nödvändiga för att kunna delta i lek med andra.
Knutsdotter Olofsson (2009. s.87) menar att pedagogerna behöver kunna sätta sig in i och förstå barns lek för att leken ska kunna stimuleras och utvecklas. Pedagogerna ska dessutom stödja barn i deras lek och finnas som möjliga förebilder. Att stödja i leken kan handla om att se till att barnen får leka ostört vad det gäller tid och utomstående faktorer, exempelvis att inte
leken blir avbruten för annan aktivitet eller att leken inte blir avbruten av andra personer.
Att stödja i leken kan även handla om att en pedagog finns med som trygghet och hjälpa barnen med de sociala spelreglerna. Knutsdotter Olofsson (2009. s.90) påpekar att det finns barn som inte kan och förstår leksignaler, lekregler och lekkoder och att det därför är viktigt att pedagoger finns med i leken för att hjälpa dessa barn med att tyda signaler, regler och koder. Dock påpekar Knutsdotter Olofsson (2009. s.88) att den fria leken ger pedagoger utrymme till att ordna med annat som till exempel administrativa uppgifter. Knutsdotter- Olofsson påpekar även att det är få förskollärare som lägger ner särskilt mycket engagemang
och intresse på barnens fria lek.
Samband mellan fri lek och undervisning
Ur ett utvecklingspedagogiskt och sociokulturellt perspektiv lär barn i samspel med omgivningen och andra människor (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2016. s 109). I förskolans kontext är lek ett forum där barn möts och utbyter kunskaper och erfarenheter. I
5
detta forum kan även möjligheter skapas där barn med olika kunskapsnivåer lär av och med varandra. Även ur ett undervisningsperspektiv är det viktigt att pedagoger är närvarande vid lek för att kunna stötta och utveckla barns befintliga kunskaper (Pramling Samuelsson &
Sheridan, 2016. s 95).
Nilsson, Lecusay och Alnervik (2018) tolkar i sin artikel det som en risk att använda barns lek för att nå ett av pedagogen förutbestämt lärandemål. Om man som pedagog går in i barns lek med ett avsiktligt mål och syfte med undervisning som inte bidrar med något
meningsskapande för leken i sig riskerar leken att upphöra.
Om man däremot som pedagog deltar i leken utifrån barnens villkor och utan något förutbestämt undervisningsmål kan ett lärande ske som en effekt av och i leken (Nilsson, Lecusay och Alnervik 2018).
Ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv har pedagogen en viktig roll i att synliggöra variationen i sätt att tänka. Utifrån detta perspektiv utmanar pedagogen barnens för givet tagna tänkande genom att fånga situationer där barnen ges möjlighet att tänka och tala om
situationer på olika sätt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014. s.59–60).
I Broströms et al. (2015) jämförande studie undersöktes förskollärares perspektiv på lärande och deltagande i förskolan. Studien genomfördes i form av enkätundersökning i sex olika länder. Studiens resultat utrycker vikten av sociala interaktioner med vuxna och andra barn i leken. Det är i samarbete med vuxna och andra barn som barnet ges möjlighet att omvandla nya och gamla kunskaper i olika sammanhang. I de sociala interaktionerna är det pedagogens uppgift att rikta barnens uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll. Dock är det viktigt att man som pedagog är medveten om att alla barn besitter olika kunskaper och erfarenheter och därför bör de utmanas individuellt utefter deras egna förutsättningar. På detta sätt ges barns kognitiva och emotionella kunskaper möjlighet att utvecklas och fördjupas (Broström et al.
2015). Denna företeelse, när man lär av någon mer erfaren person vilken kan vara både barn och vuxen, är vad Vygotsky kallar för den proximala utvecklingszonen (Tatalović Vorkapić och Katić, 2015).
I Karlsson Lohmander och Pramling Samuelssons (2015) artikel, som har syftet att diskutera förhållandet mellan begreppen lek och lärande, ses det som en utmaning att som pedagog kunna förstå och avgöra vad ett utvecklat lärande kan handla om inom olika områden. En orsak till att pedagoger som arbetar inom förskolan idag kan ha svårt att uppfatta
lärandeinnehåll inom olika områden kan enligt Karlsson Lohmander och Pramling
Samuelssons (2015) tolkning bero på att de utbildade sig innan den reviderade läroplanen 2010 kom. I och med att den reviderade läroplanen kom 2010 fick också begreppet undervisning i specifika lärandeinnehåll en ny innebörd. Att lära sig undervisa i specifika ämnen, till exempel vetenskap, var något som fattades under tidigare pedagogisk utbildning vilket gör att detta är något som blir nytt för de pedagoger med lång yrkeserfarenhet inom förskolan (Karlsson Lohmander & Pramling Samuelsson, 2015).
Teoretisk ram
Vår studie placeras in i ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt perspektiv då det utifrån dessa perspektiv betonas hur viktig pedagogens roll är för barns lärande och utveckling i leken.
Den sociokulturella teorin bygger på den ryska psykologen Lev Vygotskijs synsätt att den sociala omgivningen har betydelse för barns intellektuella och moraliska utveckling (Burman,
6
2014. s. 210). Ur ett sociokulturellt perspektiv kan en pedagog med sin kunskap och erfarenhet utveckla och utvidga barns lek och lärande genom samspel och interaktion.
Vygotskys teori tolkas som att den vuxnes skicklighet i att rikta barns intresse har en avgörande roll i hur barns lek och lärande utvecklas (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014. s.230). I ett sociokulturellt perspektiv kan man genom att lära av en mer erfaren och kunnig person nå sin proximala utvecklingszon. Det vill säga att barnet främst med hjälp av en vuxen kan utveckla förmågor som det på egen hand inte hade klarat av (Hwang & Nilsson, 2011. s.257).
Den utvecklingspedagogiska teorin bygger på fenomenografin vilken är en forskningsmetodik där kärnan är att hitta variationer i hur man förstår olika fenomen (Pramling Samuelsson, Sommer & Hundeide, 2011. s. 195). Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014, s.59) förklarar att fenomenografin som forskningsansats har utvecklats i riktning mot – när det gäller yngre barn – en utvecklingspedagogik. Ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv har pedagogen en viktig roll i att synliggöra variationen i sätt att tänka. Utifrån detta perspektiv utmanar pedagogen barnens för givet tagna tänkande genom att fånga situationer där barnen ges möjlighet att tänka och tala om situationer på olika sätt (Pramling Samuelsson & Asplund
Carlsson, 2014. s.59–60).
Både Thulin och Jonsson (2018) och Björklund och Palmér (2019) uttrycker vikten av pedagogens roll i att för barnen synliggöra osynliga lärobjekt i olika situationer.
I vår studie tillämpar vi begreppen undervisning och fri lek och utifrån vår teoretiska ram undersöker vi hur pedagoger i sina verksamheter tar till vara den fria leken som
undervisningssituation. Använder pedagoger sin skicklighet i att rikta barns intresse mot specifika lärandemål och är pedagoger närvarande och utmanar barnen i deras lek är frågor som vi ställer oss och som vi genom studien försöker finna svar på.
Metod
I detta kapitel presenterar vi val av metod för insamlande av data till vår studie. Vidare presenteras vårt urval av respondenter, genomförande av datainsamlingen, våra etiska ställningstaganden, studiens tillförlitlighet. Kapitlet avslutas med en presentation av hur insamlat data har analyserats och bearbetats.
Kvalitativ intervju
Då vårt syfte var att undersöka hur pedagoger upplever sambandet mellan fri lek och undervisning valdes kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling.
Vi har valt att använda kvalitativ forskning då denna metod inriktar sig på att tolka och förstå
någons upplevelser kring ett specifikt ämne (Patel & Davidsson, 2018. s.14).
En kvalitativ intervju kan liknas vid ett vanligt samtal men skillnaden är att samtalet har ett bestämt fokus. Intervjuaren är den som ser till att intervjun styrs i rätt riktning och att samtalet hålls inom ramarna för det bestämda ämnet (Kihlström, 2007. s. 48).
Kvalitativa intervjuer innebär att öppna frågor ställs och detta ger utrymme för respondenten att med egna ord dela med sig av sin kunskap och erfarenhet. I kvalitativa intervjuer utgår intervjufrågorna från ett specifikt tema (Back & Berterö, 2019. s.168). I denna studie utgår
intervjufrågorna från temat fri lek och undervisning.
Vår intervjuer genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och med detta menas att
7
intervjuaren ställer förutbestämda frågor där respondenten ges möjlighet och frihet att utforma svaren (Patel & Davidsson, 2018. s. 82).
Som hjälp och komplement till intervjuerna spelades dessa in. Löfgren (2014, s.150) menar att intervjuns kvalitet kan höjas när den spelas in. När intervjun spelas in kan intervjuaren koncentrera sig på vad respondenten säger och på så sätt kunna ställa relevanta följdfrågor.
Hade endast anteckningar förts skulle risken vara att respondenten hade behövt avbryta sig och invänta intervjuarens antecknande. Kihlström (2007, s. 51) nämner det som en fördel med ljudinspelning då allt respondenten säger kommer med och inget riskerar att falla bort.
Urval
Då vårt syfte var att undersöka pedagogers förhållningssätt till sambandet mellan undervisning och fri lek i förskolan valde vi att intervjua sju förskollärare och fyra
barnskötare vilket resulterade i sammanlagt elva genomförda intervjuer.
Förskollärare och barnskötare valdes på grund av att dessa personer har någon form av pedagogisk utbildning och därmed antas ha en kunskap om vad begreppen fri lek och
undervisning innebär. Förskollärare och barnskötare valdes även utifrån aspekten att vi anser att båda yrkeskategorierna möter barnen lika mycket i den fria leken.
För att få reda på hur den fria leken tas tillvara i undervisningssyfte valde vi pedagoger som arbetar med barn 1–5 år. Detta val gjorde vi för att säkra antal respondenter. Hade vi
begränsat oss till pedagoger som arbetar med en specifik ålderskategori hade vi därmed riskerat att inte få ihop tillräckligt många frivilliga respondenter.
För att få en så objektiv och neutral bild som möjligt av vårt undersökningsområde valde vi pedagoger som för oss inte är kända sedan tidigare. Att välja respondenter som vi inte har någon tidigare relation till gjordes för att utesluta eventuella förutfattade meningar om respondenten och dennes svar och respons (kroppsspråk, mimik med mera) på
intervjufrågorna.
Vi valde även pedagoger från tre olika kommunala förskolor inom samma kommun. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval genom att välja flera pedagoger från samma förskola. Detta urval gjordes på grund av att vi har en begränsad tid för vår studie att förhålla oss till.
Genomförande
Som ett första steg i vårt arbete med intervjuerna kontaktades respektive förskolas rektor där vi presenterade vår studie och bad om lov att få genomföra intervjuer på dennes förskola.
Informationen gavs både muntligt och skriftligt
De elva intervjuerna genomfördes under en två veckor lång period och varade mellan elva och nitton minuter. Den ena av oss genomförde sex intervjuer och den andra av oss genomförde fem. Intervjuerna genomfördes av oss på varsitt håll där pedagogerna intervjuades var för sig.
Att enskilda intervjuer genomfördes grundar sig i vårt antagande om att pedagogernas svar
skulle kunna bli mer sanningsenliga då de inte färgas av varandra.
Av hänsyn till att vi av erfarenhet vet att det kan vara svårt för pedagoger att lämna
verksamheten under en längre tid genomfördes därför intervjuerna på respektive pedagogs förskola. Inför varje intervju fick var och en av pedagogerna information om studien både muntligt och skriftligt. Pedagogerna fick även samtidigt lämna sitt samtycke till studien genom att skriva på en samtyckesblankett.
En ljudupptagning gjordes av varje intervju. Ljudupptagningen transkriberades efter varje avslutat intervjutillfälle av den av oss som genomfört intervjun.
8 Forskningsetik
Tillsammans skrev vi först informationsbrev, där vi presenterade oss själva, studiens syfte samt studiens forskningsetiska principer (se bilaga 1). Vi skrev även en samtyckesblankett, där respondenterna ger sitt samtycke till studien (se bilaga 2). Till sist skrev vi intervjufrågor (se bilaga 3). Informationsbrevet skickades till berörda rektorer som i sin tur lämnade en förfrågan till sina anställda om frivillig medverkan till vår studie. Efter återkopplande från rektorer om frivilliga medverkande kontaktades dessa av oss för intervju.
I vår studie har vi utgått från vetenskapsrådets fyra etiska huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Patel & Davidsson, 2018. s. 63).
Utifrån information- och samtyckeskravet inledde vi vårt arbete med intervjuerna genom att ett informationsbrev delades ut till samtliga berörda pedagoger. I vårt informationsbrev framkom det tydligt information om studiens syfte och vilka rättigheter respondenten har till exempel att man som respondent när som helst under arbetes gång och utan förklaring kan avbryta sin medverkan i studien. Det är bra om respondenten informeras både skriftligt och muntligt om sina rättigheter vilket gjordes i samband med varje intervjutillfälle (Löfdahl, 2016. s.36). Pedagogerna gav sitt godkännande att deltaga i studien genom att lämna sin underskrift på samtyckesblanketten som delades ut i samband med intervjun. I händelse av att någon av pedagogerna under arbetets gång valt att avbryta sin medverkan hade det insamlade materialet från dennes intervju tagits bort och ej använts. Kontaktuppgifter till den som utför studien ska finnas med i missivbrevet (Löfdahl, 2016. s.37). Våra kontaktuppgifter fanns tydligt med i missivbrevet i händelse av att någon av respondenterna önskade ta kontakt med oss efter intervjutillfället.
Utifrån konfidentialitetskravet är det viktigt att insamlat material förvaras och presenteras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av materialet eller räkna ut vilka de medverkande respondenterna är (Patel & Davidsson, 2018. s. 63).
I vårt färdiga material och i presentationen av studien används numrering på medverkande pedagoger. Detta för att ingen ska kunna spåra vem som har sagt vad.
Utifrån nyttjandekravet (Patel & Davidsson, 2018. s. 63) informerades respondenterna om att materialet från intervjuerna endast kommer att användas i studien och att allt insamlat material kommer att raderas efter arbetets färdigställande.
Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet innebär att det man i undersökningen mäter är korrekt gjorda och att resultatet blir tillförlitligt. Det kan handla om att urvalet i en undersökning är lämpligt valda för studien så att resultatet inte påverkas av slumpmässiga faktorer. En hög reliabilitet nås då olika forskare genomför en studie genom samma metod och kommer fram till ett identiskt resultat (Thurén, 2019.s. 48–49).
En hög reliabilitet kan nås genom både kvantitativa och kvalitativa metoder som till exempel intervjuer. För att en studie ska bli tillförlitlig och nå en hög reliabilitet krävs bland annat ett, i förhållande till syftet, noggrant urval av deltagare och att urvalet är tillräckligt stort, det vill
säga att tillräckligt många intervjuer genomförs (Thurén, 2019.s.58).
Studien har nått en hög reliabilitet genom att ett noggrant urval av medverkande personer och verksamheter har gjorts. Till exempel valde vi att endast intervjua personer med pedagogisk utbildning samt att vi valde att intervjua personer i verksamheter som är relevanta i
förhållande till vårt syfte. Vi har även nått en hög reliabilitet genom att vi gjort
9
ljudupptagningar av intervjuerna. Genom ljudupptagning säkrades att allt som respondenterna
sa kom med (Kihlström, 2007. s. 51).
Validitet innebär att man undersöker de egenskaper för området som är relevanta i förhållande till syfte och frågeställningar. Till exempel kan pedagogernas undervisningsstrategier under
den fria leken undersökas (Thurén, 2019.s. 49–50).
Då intervju har använts som metod för insamlande av material i denna studie har flexibiliteten genom öppna intervjufrågor gjort att fokus kunnat riktats mot studiens syfte och
frågeställningar. I vår studie nådde vi en hög validitet genom att vi med hjälp av flexibiliteten med öppna frågor kunde ställa följdfrågor som fördjupade och utvecklade respondentens svar.
Flexibiliteten med öppna frågor gör även att samtalet och intervjun kan riktas in på det som i förhållande till syfte och frågeställningar är viktigt vilket leder till att det som ska undersökas undersöks och inget annat.
För att pedagogerna skulle kunna svara så ärligt som möjligt var vi från början noga med att poängtera att intervjun inte var till för att bedöma eller granska någons arbete utan det vi var ute efter var deras upplevelser och erfarenheter.
Vi är dock medvetna om att vi aldrig kan vara helt säkra på att pedagogernas svar är helt ärliga. Dock är det dessa svar vi har fått utgå från i vår bearbetning av insamlat material.
Analys/Bearbetning
Efter varje intervjutillfälle transkriberade vi vårt insamlade material var och en för sig. I och med transkriberingen anonymiserades materialet, det vill säga att respondenternas namn byttes ut till pedagog 1, pedagog 2 och så vidare.
Därefter träffades vi och analyserade allt material tillsammans. Materialet färgkodades med nio olika färger. Dessa olika färger representerade de olika frågeställningarna vi hade som intervjufrågor. Till exempel färgades allt som kopplades till intervjufråga 1 med grön färg.
Då en intervjufråga (se fråga 8, bilaga 3) inte gav några relevanta svar valde vi att plocka bort denna och inte redovisa i reultatet.
En mindmap per färgkategori gjordes innehållande nyckelord från varje intervju. Utefter dessa mindmaps analyserade vi materialet igen och gemensamma nämnare kunde utläsas. Av dessa gemensamma nämnare utkristalliserades fyra olika kategorier; pedagogernas definition av fri lek och dess syfte, pedagogernas roll vid närvarande vid fri lek, fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger och samband mellan undervisning och fri lek. Dessa fyra
kategorier behandlas i resultatet.
Vi har under hela arbetets gång arbetat tätt tillsammans och tagit lika mycket ansvar över studiens alla delar och moment. I den skrivande processen har vi träffats fysiskt och skrivit tillsammans. Detta har bidragit till att vi båda två har stor insyn i studien som helhet.
Resultat
I detta kapitel behandlas resultatet av vår analys av de elva genomförda intervjuerna. Vi har valt att dela in resultatet i fyra kategorier, vilka är: pedagogernas definition av fri lek och dess syfte, pedagogernas roll vid närvarande i fri lek, fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger, samband mellan fri lek och undervisning.
Pedagogernas definition av fri lek och dess syfte
Utifrån analysen av vårt resultat kan vi utläsa att det sociala samspelet har en central del i den fria leken. Till exempel nämner pedagogerna att fri lek ger barnen utrymme till inflytande
10
genom att barnen själva kan bestämma vilken lek de vill leka samt hur lekens innehåll ska se ut och vilka kompisar barnen vill leka med. Vidare nämns att fri lek innebär att barnen
utvecklar sin sociala kompetens genom att barnen samspelar och lär känna varandra. På så sätt kan fri lek bidra till att barnen kan utmana sig i olika situationer och därmed få en ökad
självkänsla.
Jag tänker att i den fria leken så kan ju barnen hitta… Alltså hitta sig själva lite också. Jag tänker också att dom hittar och samspelar på ett annat sätt.
(pedagog 4)
Ja det är ju att dom ska utveckla sin sociala kompetens, samspelet. Även att dom kan utveckla sina motoriska färdigheter eller när dom syr eller skapande, att dom ökar sin självkänsla och självförtroende och... Men den sociala
kompetensen är ju viktigast när dom får göra sina egna val.
(pedagog 9) Något annat vi kan utläsa är att flera av pedagogerna anser att syftet med fri lek är att ge barnen möjlighet att utveckla sin fantasi och kreativitet. Pedagogerna menar att detta kan ske både när barnen leker ensamma med varandra och när en pedagog medverkar.
Jag tänker att det ska vara en tid för barnen att få... hm... Ja alltså leka och få vara själva i sin lek och hamna i en fantasivärld och leka tillsammans eller leka själv. Fri lek kan ju både vara – Ja lek iallafall – att det kan vara spontant å sen
kan man som pedagog själv komma med aktiviteter.
(pedagog 10)
Att man får vara helt fri i leken å hitta på saker som kommer från fantasin.
Alltså min syn på kunskap och på förskolan är väl mycket att fantasi och
föreställningsförmåga och kreativitet är i ganska många avseenden viktigare än kunskap och fakta. Syftet med fri lek är ju att stimulera fantasin och
kreativiteten.
(pedagog 5) Sammanfattningsvis ser vi att pedagogernas syn är att fri lek är ett forum där barnens tankar, tycke och önskemål bestämmer val av lek och dess innehåll.
Enligt pedagogerna ger även fri lek möjlighet för barnen att stärka sin sociala kompetens samt att utveckla sin fantasi och kreativitet.
Pedagogernas roll vid närvarande i fri lek
Vi kan utläsa att pedagogerna är närvarande i den fria leken men det nämns även att de upplever att man inte har möjlighet att finnas med överallt och hela tiden. Dessutom nämner en av pedagogerna att det på hens arbetsplats är vanligt förekommande att pedagoger sitter med datorer eller telefoner under tiden barnen leker.
Det framkommer att pedagogerna finns med för att finnas tillgängliga när barnen behöver hjälp med att till exempel lösa konflikter och visa hur de kunde ha gjort istället. Pedagogerna finns även tillgängliga för att komma med förslag och tillföra material men även för att finnas där och lugna gruppen om leken blir för stökig.
11
Och man kan tillföra material liksom om man känner att man behöver det i olika riktningar. Man kan ju säga att, man liksom känner att –oj nu blev det en väldigt springig lek här inne. Som kanske inte är så lämplig, att man kommer med någonting då som tar ner leken och lugnar ner det lite till exempel.
(pedagog 8) Vi kan även utläsa att pedagogerna är närvarande för att hjälpa och stötta i olika situationer.
Det kan handla om att hjälpa barn att förstå sociala spelregler och leksignaler samt att lotsa och hjälpa barn in i lek. Pedagogerna finns med för att agera som språklig förmedlare mellan barn. Pedagoger nämner även att de finns närvarande för att stärka barnens språk genom att benämna det som sker i leken.
Vi har ett dockhus som vi har utvecklat just på grund av att barn behöver träna mer på språket och där kan man ju vara med ibland och sitta och – nu går den på toaletten, och hur gör man då?
(pedagog 3) Det nämns vidare att pedagogerna är närvarande vid fri lek med syfte att fånga upp barnens intresse och vad de gör, vilket kan användas vid senare undervisningstillfälle.
Det nämns även att pedagoger har en mer passiv och observerande roll vid fri lek.
Vi tittar ju på avstånd liksom vad dom gör och inte gör och sen när det blir konflikter då försöker vi sätta oss med dom och lösa situationen så att det inte uppstår konflikter eller så får dom lösa det själva.
(pedagog 1) För att sammanfatta vad pedagogerna anser sig ha för roll i den fria leken ser vi att
pedagogerna oftare finns tillgängliga för att lösa konflikter och tillföra material än för att finnas till som till exempel språkligt stöd.
Fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger
Av analysen framkommer det att pedagogerna anser det som fördelaktigt att medverka vid den fria leken för att kunna hjälpa till vid konflikthantering. Det ses även som en fördel att en närvarande pedagog kan fånga upp och motverka eventuella hierarkibildningar mellan barnen.
Vissa barn kanske får samma roller hela tiden att det blir olika hierarkier som till exempel i rollekar… Att det är någon som får vara hund väldigt mycket och det kan vara alltså så där lågstatusroller, då kanske man behöver lyfta och så att alla får testa på.
(pedagog 2) Andra fördelar som framkommer av analysen är att man som närvarande pedagog kan ställa frågor och utmana barnen i deras tankegångar. Flera av pedagogerna nämner att en stor fördel är att man kan finnas och vara ett språkligt stöd för de barn som behöver utveckla sitt språk.
Leken kan styras in åt mer bestämda riktningar om man till exempel arbetar med ett specifikt tema eller om man använder den fria leken för att arbeta med prioriterade mål, till exempel att material kopplat till det prioriterade målet tas fram.
12
Vill vi jobba lite extra med till exempel matematik, ser man då att barnen då leker med något kanske man som pedagog benämner väldigt mycket. Ja, men antal eller mönster. Vi säger om vi har någon rutig utklädnad så kanske man: - ja, men ta på dig den här rutiga utklädnaden så leker vi cirkus till exempel.
(pedagog 2) Det ses som fördelaktigt att pedagogerna när de är närvarande vid barns lek kan, om de är lyhörda, fånga upp det intresse som barnen uttrycker. Barnens uttryckta intressen kan vid senare tillfälle ligga till grund för planerad undervisning.
En nackdel som framkommer med att vara närvarande som pedagog är att leken riskerar att bli för mycket styrd och tillrättalagd av pedagogen. Att vuxna och barns sätt att tänka inte stämmer överens kan leda till att lekens innehåll tar en annan riktning än den som barnen hade tänkt från början.
Nackdelar är väl kanske att man kör över dom ibland för att vi vuxna tycker ju på ett speciellt sätt och barn kanske inte alls har tänkt på det sättet när de lekte den leken. Det var kanske jättenaturligt att göra så medans vi tyckte att vad konstigt. Här måste jag gå in och rädda upp situationen liksom.
(pedagog 3) En annan nackdel som framkommer är att pedagogerna anser att barnen blir störda i sin lek när pedagoger är närvarande. Pedagogerna upplever att barnen kan bli mer avvaktande då en vuxen är närvarande i leken och att barnen kan ge uttryck för att de vill att leken ska vara fri från vuxna.
Det var som igår, då skulle jag bara kolla lite vad dom gjorde. Då blev jag liksom undanknuffad, då ville dom inte ha mig där.
(pedagog 4)
Sammanfattningsvis ser vi att pedagogerna upplever att det finns både för- och nackdelar med att närvara vid den fria leken. Vi utläser att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med att
närvara och att fördelarna som förekommer dessutom är av olika slag.
Fördelar som pedagogerna nämner är att barnen kan få hjälp och stöttning vid konflikter, hierarkibildningar samt vid språkutveckling. Vidare nämns det som fördel vid närvarande att man som pedagog kan fånga upp barnens intressen, utmana barnens tankar genom frågor samt styra in leken åt mer specifika riktningar.
Vi kan utläsa att pedagogerna tycker att nackdelarna med att närvara vid barns lek är få. Två gemensamma nackdelar nämns vilka är att barnen upplevs bli störda i sin lek då en vuxen är närvarande samt att vuxna kan tendera att ta över och styra lekens innehåll för mycket.
Samband mellan fri lek och undervisning
Pedagogerna ser ett samband mellan undervisning och lärande och att det genom den fria leken sker lärandesituationer. När barnen leker med varandra sker ett socialt lärande och de ges möjlighet att träna sig i sina sociala färdigheter. Pedagogerna ser sig som viktiga i rollen att finnas med och samtala med barnen hur man samspelar och är mot varandra.
Det blir ju en slags undervisning i hur man är mot varandra, hur man samspelar, hur vi är mot varandra och hur man talar till varandra med.
(pedagog 7
13
Det framkommer att pedagogerna ser att undervisning och lärande sker hela tiden under den fria leken. En av pedagogerna anser att undervisning sker när en pedagog finns med. Genom samtal och prat med barnen om till exempel antal, färger eller lägesbeskrivning kan
undervisning i matematik ske.
Men det är klart, för att det ska bli en undervisning så är det ju också att man som personal är närvarande då tänker jag. Alltså de lär ju sig av varandra men om man tänker undervisning så att man ska vara med och lära ut någonting då så behöver man ju vara där förstås.
(pedagog 8)
Man kan ju göra allt på den fria leken, allt från färger till matte till språk till…ja…
- Kan du ge mig den röda koppen, - kan jag få ett tefat under…, - jag vill ha min kopp på bordet, - kan du ge mig dockan som ligger under bordet.
(pedagog 9)
Man passar väl på liksom. Man pratar ju hela tiden, man får ju in begrepp och färger och antal och allting så då blir det ju undervisning, det blir ju i allting man gör.
(pedagog 11) Att vara närvarande som pedagog vid den fria leken kan göra det möjligt att både väcka och fånga upp barns intresse. En av pedagogerna menar att man som pedagog har ett ansvar i att väcka barns intresse kring kunskap som de inte har. För detta kan den fria leken vara en bra kontext. Finns man som pedagog med i den fria leken kan man fånga upp det barnen visar
intresse för, spinna vidare på ämnet och därmed öka barnens kunskapsnivå.
Flera av pedagogerna hävdar att undervisning ska passas på att genomföras i den fria leken då lärandet sker på ett lustfyllt sätt.
Man kan säkert få in undervisning i leken fast man får vara lite försiktig där tycker jag och inte gå in och styra för mycket då. Undervisning är det ju om man vill att barnen ska lära sig något specifikt med leken men då blir den ju
vuxenstyrd mer.
(pedagog 6)
Det blir tydligt att begreppet undervisning är något som pedagogerna idag ser som ett verktyg för att medvetengöra mål och syften med den fria leken. Det upplevs av pedagogerna att man idag har klara tankar och syften med allt man gör och att det även idag läggs mer tid på reflektion.
Jag tycker att man kan använda den fria leken som ett slags, ja men verktyg i undervisningen så att det inte blir för mycket skolifierat så utan att man behåller det här lustfyllda. Fri lek kan vara undervisning också om man har rätt
glasögon på sig.
(pedagog 2)
14
Jag tror att man har, eller tänker att man har tankar kring vad man gör liksom med barnen och så, att man har ett syfte med allting. Alltså man hade ju säkert det på sitt sätt förr då om man säger men det är ju mer uttalat nu och man behöver verkligen tänka till kring varje situation på ett annat sätt. Och att man också reflekterar kring: hur blev det, varför gjorde du så här och kan vi göra på ett annat sätt och så där.
(pedagog 8) Sammanfattningsvis uttrycker pedagogerna att undervisning äger rum i den fria leken då en pedagog finns med för att stötta, samtala och samspela med barnen. Viktigt för lärande är att undervisning äger rum under lustfyllda förhållanden då det finns intresse och nyfikenhet.
Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi studiens resultat kopplat till bakgrund och teoretiskt ramverk.
Diskussionen utgår från resultatets fyra olika delar och behandlar pedagogers syn på
sambandet mellan undervisning och fri lek. Även våra egna tankar och synpunkter diskuteras i detta kapitel.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om och hur pedagoger tar till vara den fria leken som undervisning- och lärandesituation samt hur pedagogernas förhållningssätt är till den fria leken.
I början av vår undersökning kopplade vi begreppet undervisning till lärande inom ämnesspecifika innehåll, det vill säga att vi tänkte att undervisning handlade om att utöka barns kunskaper och erfarenheter inom till exempel matematik och/eller naturvetenskap. Vi hade dessutom ett antagande om att pedagoger inte var särskilt närvarande i den fria leken, i synnerhet inte med syfte att undervisa inom ämnesspecifika områden utan snarare för att tillrättavisa barns beteenden eller för att lösa uppkomna konflikter. Vårt antagande låg alltså i att pedagogens roll i den fria leken var mer övervakande än deltagande.
Pedagogernas definition av fri lek och dess syfte
Av resultatet i vår studie kan vi se att pedagogernas syn på fri lek innefattar att barnen ges utrymme och möjlighet att själva få bestämma över medel och innehåll i leken samt att barnen själva får bestämma vilka kompisar de vill leka med. Majoriteten av pedagogerna anser att de ger barnen möjlighet till inflytande genom att låta barnen själva får bestämma vad och med vilka de vill leka.
Pedagogernas syn på fri lek stämmer överens med resultatet i Pyle och Danniels (2017) studie vilket visar att fri lek är en trivsam självvald aktivitet som barnet självt har kontroll över.
Vi ställer oss frågande till hur fri leken egentligen är. Vi menar att pedagogernas
förhållningssätt kan vara avgörande för hur fri och öppen leken kan bli. Både pedagogerna i vår studie och forskarna nämner att barnen i den fria leken själva får bestämma vad, med vem och hur de vill leka. Knutsdotter Olofsson (2009, s. 87–88) menar att pedagoger på ett
engagerat och intresserat sätt behöver kunna sätta sig in i och förstå barns lek för att den ska kunna vidareutvecklas. Att vidareutveckla leken tänker vi kan handla om att pedagoger tillför
15
material till leken men även om att vara tillåtande och ha en öppenhet i vad som är tillåtet eller inte tillåtet att göra.
Ur ett sociokulturellt och utvecklingspedagogisk perspektiv kan pedagoger genom interaktion med barnen använda sin kunskap och erfarenhet för att utveckla och utvidga barns lek
(Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014. s.230).
Med ett synsätt utifrån dessa teoretiska perspektiv ser vi tydligt hur viktig pedagogens roll är för att leken ska kunna utvecklas och utvidgas. För att leken ska utvecklas räcker det således inte att bara vara tillåtande och tillföra material om det från pedagogen inte finns någon förståelse och kunskap om lekens intention. Några av pedagogerna i vår studie menar att de genom interaktion med barnen kan lyssna in deras intention med leken och det är då man som pedagog kan förstå och veta vad som behövs för att leken ska kunna utvecklas. Genom att vara en delaktig pedagog skapas det, som Pihlgren (2017. s.74) benämner det, en
scaffoldingstöttande undervisningsmiljö.
Resultatet av vår studie visar att pedagoger anser att syftet med fri lek utgår från ett socialt perspektiv där barn får möjlighet att utveckla sina sociala kompetenser.
Enligt pedagogerna har den fria leken även ett syfte att utveckla barnens fantasi och kreativitet. Detta är något Pramling Samuelson och Sheridan (2016, s. 92–93) nämner på liknande sätt att barn genom lek ges möjlighet till stimulans av fantasi och kreativitet samt utveckling av den sociala kompetensen.
Vi kan se att pedagogerna i vår studie har det sociala lärandet samt utvecklandet av fantasi och kreativitet i förgrund i den fria leken medan lärandet och kunskapande inom
ämnesspecifika områden finns i bakgrund.
Vi finner det intressant att det i resultatet framkommer att ingen av pedagogerna i vår studie använder begreppet undervisning som syfte med den fria leken. Då vi själva hade en tanke om att syftet med den fria leken kan vara ett bra tillfälle att ta till vara barns egna intressen som grund för undervisning blev vi förvånade över att ingen av pedagogerna nämnde undervisning som syfte med den fria leken. Detta kan tänkas bero på olika orsaker. En tänkbar orsak kan vara att vi under intervjutillfället inte ställde fler tydliga frågor angående begreppet
undervisning. En annan tänkbar orsak skulle kunna vara det som pedagogerna i Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie nämner, att de finner sig obekväma med att använda begreppet undervisning då de tycker att begreppet är för stort. En tredje tänkbar orsak till varför pedagogerna i vår studie spontant inte använder begreppet undervisning skulle kunna bero på det som Karlsson Lohmander och Pramling Samuelsson (2015) nämner i sin artikel, att begreppet undervisning är relativt nytt i förskolan och att de pedagoger med lång
yrkeserfarenhet inte har med sig begreppets innebörd från sin utbildning.
Pedagogernas roll vid närvarande i fri lek Flertalet av pedagogerna i vår studie nämner att de finns närvarande med syfte att hjälpa och stötta barn i olika situationer, det kan handla om att hjälpa barn att förstå sociala spelregler och leksignaler samt att lotsa barn in i lek. Av erfarenhet vet vi att det finns och att det alltid kommer finnas barn i förskolans kontext som är i behov av hjälp och stöttning i det sociala samspelet. I den fria leken ställs höga krav på barns samspel och sociala kompetens och alla barn har inte alltid kommit lika långt i denna utveckling. Knutsdotter Olofsson (2009, s. 90) betonar vikten av att det i leken finns närvarande pedagoger som kan hjälpa barn att tolka och förstå sociala koder och signaler. Genom att finnas med i leken som stöttande pedagog kan barnen utmanas i ett varierande tankesätt. Detta är något som är utpekande i ett
16
utvecklingspedagogiskt perspektiv (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014. s.59–
60).
Några av pedagogerna nämner att det inte finns möjlighet att finnas med överallt och hela tiden i barnens aktiviteter. Av resultatet i Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie nämns stress som ett hinder för att till exempel uppnå medveten undervisning.
Detta skulle kunna tänkas vara en orsak till att några av pedagogerna i vår studie upplever att det inte finns möjlighet för dem att finnas med överallt och hela tiden.
Däremot framkommer det att pedagogerna finns tillgängliga för att hjälpa till vid
konflikthantering eller vid tillförande av material. Detta tolkar vi som att pedagogerna finns i närheten av men inte som delaktiga i leken. En av pedagogerna i vår studie nämner att det på hens arbetsplats är vanligt förekommande att pedagoger sitter med datorer eller telefoner under tiden barnen leker. Detta kan liknas vid det Knutsdotter Olofsson (2009. s.88) menar att den fria leken ger pedagoger utrymme till att ordna med annat som till exempel administrativa uppgifter. Knutsdotter-Olofsson påpekar att det är få förskollärare som lägger ner särskilt
mycket engagemang och intresse på barnens fria lek.
Knutsdotter Olofsson (2009, s. 87–88) menar vidare att det är av vikt att pedagoger på ett engagerat och intresserat sätt sätter sig in barns lek för att kunna förstå och vidareutveckla den. Något som vi känner oss tveksamma till är om man som pedagog kan sätta sig in i och förstå barnens tankar och intentioner med sin lek genom att vara i närheten av men inte delaktig i leken. Vi förmodar att det till exempel vid konflikthantering skulle vara lättare att hjälpa och stötta barnen när man som pedagog har varit delaktig i leken och förstått hela händelseförloppet.
En av pedagogerna i vår studie uttrycker sin roll i fri lek som mer passiv och observerande.
Genom observation menar pedagogen att barnens intresse kan fångas upp och ligga till grund för ett senare planerat undervisningstillfälle. I Johnsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie ser sig pedagogerna som ansvariga för att skapa meningsfulla
undervisningssituationer som bygger på barnens intresse, erfarenheter och behov.
Då vi är medvetna om att man som pedagog inte kan finnas med överallt och hela tiden i barnens fria lek ser vi det som positivt att pedagoger tar tillvara den fria leken på annat sätt.
Även om man inte kan finnas med i leken som medverkande pedagog kan man vid sidan om leken skaffa sig kunskap om vad barnen visar intresse för. Detta menar en pedagog i vår studie kan ske genom till exempel att pedagogen observerar vad barnen gör och säger i sin lek. Det barnen visar intresse för i leken kan pedagogen vid ett senare tillfälle använda som grund för undervisning.
Fördelar och nackdelar med närvarande pedagoger
Både fördelar och nackdelar med att närvara vid barns fria lek framkommer av resultatet. Vi ser dock att pedagogerna anser att det finns fler fördelar än nackdelar med att närvara i leken.
En fördel som nämns av pedagogerna i studien är att man som närvarande pedagog i leken kan hjälpa och stötta barn i till exempel rollekar. En pedagog beskriver att barn ibland blir tilldelade eller av fri vilja tar samma roll när barn leker tillsammans. Pedagogen menar att det i rollekar kan bildas lager av hierarkier bland barnen, det vill säga att en del barn är mer bestämmande och tar högstatusroller medan andra barn flyter med och blir tilldelade lågstatusroller. I sådana här situationer kan man som närvarande pedagog hjälpa och stötta barnen att prova nya roller och på så vis utmanas till att utveckla olika förmågor. Som Pramling Samuelsson och Sheridan (2016, s. 94–95) påpekar är det pedagogens uppgift att
17
skapa miljöer där alla barn ges möjlighet att leka. Vi anser att det är en fördel att man finns med som stöttande och hjälpande pedagog i leken för att kunna skapa miljöer där alla barn ges möjlighet att leka och till exempel prova nya roller.
En annan fördel som framkommer av resultatet i vår studie är att pedagoger finner det positivt att närvara i leken för att utmana barnen i variation och tankesätt samt för att stötta i
språkutveckling. Detta kan enligt pedagogerna göras genom att till exempel samtala med och ställa utmanande frågor till barnen. Vi vill framhålla att detta ställer höga krav på pedagogens kunskap om barnens tidigare erfarenheter. För att samtalet ska verka meningsfullt och
utvecklande för barnen krävs det att pedagogen lägger samtalet och frågeställningarna på rätt nivå i förhållande till barnens befintliga kunskapsnivå. Resultatet i Björklund och Palmérs (2019) studie pekar på att det är pedagogens uppgift att skapa sig en förståelse för var i
kunskapsnivån barnet befinner sig. Detta menar vi är en komplex uppgift då det kan vara svårt att uppfatta alla barns individuella kunskapsnivå.
Av resultatet i vår studie framkommer det att det kan finnas nackdelar med att som pedagog närvara i barns fria lek. Merparten av pedagogerna i vår studie upplever en rädsla för att barnen kan bli störda och avbrutna i sin lek när pedagoger närvarar. Nilsson, Lecusay och Alnervik (2018) tolkar i sin artikel att om man som pedagog går in i barns lek med ett avsiktligt mål och syfte med undervisning som inte bidrar med något meningsskapande för leken i sig riskerar leken att upphöra. Pedagogerna i vår studie ser även en risk med att närvara i leken då de tänker att pedagoger tenderar att ta över leken och styra den för mycket på grund av vuxnas förutfattade meningar och förgivettagande om hur saker och ting är och ska vara. Vi menar att man som pedagog behöver äntra och delta i barnens lek på ett lyhört sätt där barnen lämnas en känsla av att de själva styr och kontrollerar leken. Pedagogerna i Björklund och Palmérs (2019) studie pekar på att pedagoger inte behöver uteslutas från barnens lek utan frågan blir snarare hur pedagogen på ett följsamt sätt kan delta.
Samband mellan fri lek och undervisning Av resultatet i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna upplever att det finns ett samband mellan undervisning och fri lek. Pedagogerna anser att lärande kan uppstå i den fria leken då den sker under lustfyllda förhållanden där barnen har ett intresse och visar
nyfikenhet kring lekens innehåll. Vi menar att den fria leken är en utmärkt arena för barns lärande och utveckling då det ges möjlighet för barnen att utveckla både intellektuellt och socialt kunnande. En av pedagogerna i vår studie nämner att om undervisning ska kunna ske måste man som pedagog finnas med. Detta kan vi koppla till Björklund & Palmérs (2019) artikel där den didaktiska triangeln nämns. Den didaktiska triangeln innebär att det i en undervisningssituation är viktigt att barn och pedagog riktar uppmärksamheten mot ett gemensamt innehåll. Vilket lärande som uppstår hos barnen är beroende av hur skicklig pedagogen är på att fånga upp och rikta barns intresse mot ett lärandeinnehåll och som på så vis kan ge ett fördjupat kunnande.
Vi anser att undervisning och lärande inte är synonymt och vi är medvetna om att ett undervisningstillfälle per automatik inte behöver generera i ett lärande. Vi tänker oss att lärande sker hela tiden och att barn lär av varandra då alla barn befinner sig på olika kunskapsnivåer. Att lära tillsammans i interaktion med någon som har mer kunskap och erfarenhet är en av den sociokulturella teorins utgångspunkter och benämns som den
proximala utvecklingszonen (Tatalović Vorkapić & Katić, 2015).
18
Av resultatet i vår studie ser vi att pedagoger upplever att tiden begränsar möjligheterna till att delta och närvara i barns fria lek. Vi ställer oss därför frågande till om pedagoger verkligen
har möjlighet att lägga det engagemang som Broström et al. (2015) nämner i sin studie behövs för att kunna bilda sig en uppfattning om vart i kunskapssnivån vart och ett av barnen
befinner sig. Om man som pedagog inte har kunskap om barnens befintliga kunskapsnivå hur ska man då kunna veta på vilken nivå undervisningen ska ligga på för att varje barn ska kunna tillgodose sig sin proximala utvecklingszon. Den upplevda tidsbegränsningen hos
pedagogerna i vår studie kan liknas vid den upplevda stress som pedagogerna i Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie nämner. Detta kan antas leda till att många undervisningstillfällen går förlorade.
Resultatet av vår studie ger oss en bild av att pedagoger använder den fria leken för att passa på att undervisa mot specifika ämnesmål som till exempel matematiska begrepp. Vi tolkar resultatet som att det många gånger är pedagogernas egenintresse i vad barnen ska lära sig som ligger i förgrund för undervisningens innehåll. Detta skulle kunna vara ett tecken på att förskolan har blivit något skolifierad och kan liknas vid hur respondenterna i Hildén, Löfdahl Hultman och Berghs (2018) studie uppfattar skolans sätt att undervisa, det vill säga att den sker genom ett förutbestämt fokus som inte utgår från barnens intressen. Respondenterna i Hildén, Löfdal Hultman och Berghs (2018) studie menar att undervisning i förskolan måste balanseras med lek och att barnens intressen är undervisningens fokus.
En orsak till att pedagogernas egenintresse ligger i förgrund för undervisning tänker vi oss kan bero på att pedagoger vill känna att de har kontroll över och kan säkerställa att
läroplanens strävansmål efterföljs.
I ingången av studien hade vi en förutfattad mening om att begreppet undervisning används naturligt av pedagoger i förskolan. Vi hade även en tanke om att undervisning är relaterat till ämnesspecifik kunskap. Det vill säga att vår tanke var att undervisning i den fria leken handlade om att pedagoger vill utveckla barns kunnande om till exempel matematik eller
naturvetenskap.
I resultatet framkommer det snarare att pedagogerna ser den fria leken som möjlighet för barnen att utveckla sina sociala kompetenser och att det är det sociala lärandet som är det primära syftet för fri lek
Metoddiskussion
I vår studievalde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för insamlande av data. Vi har tidigare erfarenheter av både observation, enkät och intervju och ansåg att intervju var den metod som passade för att möta vårt syfte och våra frågeställningar. Vi anser att vi genom intervju har fått svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Kvalitativ intervju anser vi vara en bra metod då vi ville att intervjun skulle te sig som ett avslappnat samtal där
respondenterna med egna ord kunde beskriva sina upplevelser kring fri lek och undervisning.
Vi anser även att kvalitativ intervju är en bra metod då det ges möjlighet att ställa följdfrågor till det respondenterna säger. Dock upplevde vi det svårt att i stunden ställa relevanta
följdfrågor som knöt an till vårt syfte och som gav respondenten möjlighet att ge ett mer utvecklande och uttömmande svar.
När vi analyserade resultatet kände vi att vi skulle haft fler fasta följdfrågor från början för att få reda på mer vad respondenterna till exempel ansåg om definition av undervisning.
Trots att vi kände att vi eventuellt skulle behövt fler frågor anser vi att vi fått bra och relevant material till vår studie.
19
Att göra en ljudupptagning av varje intervju ser vi som en stor fördel då vi under själva intervjutillfället kunde fokusera på respondenten och samtalet. Vi behövde där och då inte göra anteckningar som skulle kunna riskera att delar av intervjuns innehåll inte kom med då det är svårt att samtidigt lyssna och hinna skriva ner allt som sägs. Dock märkte vi vid flera intervjutillfällen att respondenterna fortsatte samtalet efter intervjuns slut då ljudupptagningen stängts av. Detta tyckte vi var lite synd då vi inte kunde använda oss av detta material i vår analys. Detta skulle vi kunna tänka bero på att respondenterna känner sig mer bekväma och avslappnade när de inte spelas in.
En nackdel med ljudupptagning är att det är väldigt tidskrävande att transkribera allt material.
Eftersom vi är yrkesverksamma inom förskolan har vi haft lätt att få kontakt med både rektorer och pedagoger. Detta ledde till att vi på ett enkelt sätt fick frivilliga respondenter till vår studie. Detta har så klart varit en stor fördel för oss då vi har sparat tid genom att inte behöva ”jaga” respondenter.
Vi ser det som en fördel att vi valde att intervjua pedagoger som vi sedan innan inte hade någon relation med. Då vi inte kände pedagogerna sedan tidigare kunde vi gå in i intervjun utan förutfattade meningar om till exempel pedagogens förhållningssätt till fri lek och undervisning. Vi tänker att det hade varit en skillnad i att intervjua pedagoger som vi sedan tidigare kände då detta skulle kunna leda till att vi inte tog respondentens svar på allvar då vi skulle kunnat ha förutfattade meningar om till exempel pedagogens förhållningssätt.
Om vi hade haft mer tid för vårt arbete med den här studien skulle vi kunna använda oss av observation som komplement till intervju. Detta för att få en djupare bild av hur pedagogerna tar till vara den fria leken som undervisningstillfälle. Vi tänker oss att observation och intervju skulle kunna vara två metoder som kompletterar varandra väl då det kan ge en bredare
helhetssyn.
En tanke vi fått om intervju som metod är att respondenter möjligtvis svarar utefter hur de skulle vilja att sambandet mellan fri lek och undervisning såg ut snarare än vad det faktiskt i verkligheten gör. Det vill säga att svaren skulle kunna vara något tillrättalagda. Detta är något vi tänker skulle kunna ske även vid observationer, att man som pedagog agerar på ett tillrättalagt vis då man vet att man är observerad i ett specifikt syfte.
Vi är medvetna om att intervju kräver mycket övning för att materialet ska bli relevant och användbart i förhållande till undersökningsområde. Vi tycker att intervju som metod har fungerat bra och att den har gett oss material för att besvara vårt syfte.
Didaktiska konsekvenser
Syftet med vår studie var att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning samt vilket förhållningssätt pedagoger har till fri lek.
Innan vårt arbete med studien var våra tankar att det endast fanns fördelar med att närvara i barns lek. Under arbetets gång har vi vidgat synen angående dessa tankar. När vi knyter ihop bakgrund och resultat med våra egna tankar och erfarenheter anser vi att det är viktigt med närvarande pedagoger i barns fria lek. Men vi har också blivit påminda om hur skör leken faktiskt är och hur stor makt en pedagog besitter genom att vara vuxen. Vuxna kan förstöra leken genom att till exempel av olika anledningar avbryta den, föra och styra leken åt ett visst håll, bestämma och ändra konstellationer av barn samt att komma med tillrättavisningar.
Knutsdotter Olofsson (2009, s. 87) påpekar att vuxna ska se till att barnen får leka ostört vad det gäller tid och utomstående faktorer, exempelvis att inte leken blir avbruten för annan aktivitet eller att leken inte blir avbruten av andra personer. Av resultatet i vår studie
framkommer det att några av pedagogerna anser att vuxna tenderar att styra och ta över när de
