Musikens roll i dagens arbetsliv: En jämförande studie av musikens betydelse på olika arbetsplatser

Josefin Svensson & Josefin Grönkvist

Musikens roll i dagens arbetsliv

En jämförande studie av musikens betydelse på olika arbetsplatser.

The Role of Music in Contemporary Working Life

A comparative study of the significance of music in different workplaces

Arbetsvetenskap C-uppsats

Termin: VT 11 2011-06-20 Handledare: Tuula Bergqvist

Förord

Att skriva denna C-uppsats har varit mycket givande på många sätt. Dels har vi fått ökad kunskap om det valda ämnet men också om hur man går till väga vid genomförandet av en kvalitativ intervjustudie. Vi har valt att skriva uppsatsen till största del tillsammans. Dock har vi gjort några små uppdelningar i bland annat teoriavsnittet och metodavsnittet, men därefter har vi gått igenom hela texten samt gjort vissa eventuella ändringar gemensamt. Det gör att vi känner att alla delar i uppsatsen är skrivna av oss båda.

Vi vill framförallt tacka vår handledare Tuula Bergqvist som hjälpt oss med funderingar och tips genom hela vägen. Vi vill också tacka företagen där vi har genomfört intervjuerna och de respondenter som har ställt upp. Avslutningsvis vill vi tacka våra nära och kära som har hjälpt oss med kontakter och stöttat oss under denna process.

Tack!

Josefin Grönkvist och Josefin Svensson

Sammanfattning

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga.

Undersökningen har genomförts på två olika arbetsplatser där sådana arbetsuppgifter förekommer, och studien är sålunda jämförande mellan dessa två arbetsplatser. Vi ville få svar på frågorna hur, när och varför musik används på dessa arbetsplatser samt hur musik påverkar de anställda och deras omgivning.

För att få svar på våra frågeställningar och få en djupare förståelse för ämnet, har vi genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsteknik av det empiriska materialet. Vårt resultat visar att arbetsuppgifterna har stor betydelse för vilken roll musik har på arbetet. Vid komplicerade arbetsuppgifter som kräver mycket kreativ tankeverksamhet kan musik verka distraherande och därmed störa koncentrationen. Vid arbetsuppgifter som däremot är monotona och enformiga kan musik istället vara ett hjälpmedel för att motverka tristess och få tiden att gå snabbare. Dock visar även vårt resultat att upplevelserna av musik inte endast beror på arbetsuppgifterna utan kan också kan härledas till individuella faktorer så som intresse för musik, humör, personliga erfarenheter och musiksmak. Av stor vikt, vid användandet av musik på arbetet, är den psykosociala arbetsmiljön som till stor del bestämmer om musik leder till konflikter eller ej. Bra kommunikation mellan kollegor kan motverka om musik upplevs som ett störande moment på arbetsplatsen. Musik på arbetet kan påverka gemenskapen bland kollegor både positivt och negativt, då musik i vissa fall kan hämma interaktionen då anställda använder hörlurar men även stimulera interaktionen då det skapar ett gemensamt samtalsämne. Vidare används musik i syfte för anställda att isolera sig, både från störande ljud på arbetsplatsen för att kunna koncentrera sig bättre, men även från kollegor vid social otrygghet och på så sätt fly mentalt. Musik kan dessutom fungera som en överlevnadsstrategi om anställda upplever alienation, då kontroll över musiken och ljudlandskapet kan förstärka känslan av att kunna påverka sitt eget arbete.

Nyckelord: Musik, arbete, arbetsmiljö, arbetsuppgifter, överlevnadsstrategi.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING……….. 1

1.1 Syfte och frågeställningar……….. 1

1.2 Disposition………. 2

2. HISTORISKT PERSPEKTIV………... 3

2.1 Bondesamhället och det förindustriella samhället……….. 3

2.2 Industrisamhället………... 3

3. TEORETISK REFERENSRAM………... 6

3.1 Musik i allmänhet……….. 6

3.1.1 Vad är musik?... 6

3.1.2 Musikens påverkan på människor………. 7

3.1.2.1 Musikens skapande av känslor, påverkan på beteende samt dess fysiska effekt………. 7

3.2 Musik och arbete………... 9

3.2.1 Musik som överlevnadsstrategi på arbetet……… 11

3.2.2 Problematik med musik på arbetet……….... 12

3.3 Arbetsmiljö………... 13

3.3.1 Vad är arbetsmiljö?...13

3.3.2 Buller, musik och arbetsmiljö………..……… . 14

3.3.3 Kort om arbetsmiljölagen………... 15

4. METOD……….. 17

4.1 Val av metod……….. 17

4.2 Intervjuform……….. 17

4.3 Förberedelser av intervjuer……….. 18

4.4 Urval………19

4.5 Genomförande av intervjuer……….… 20

4.6 Bearbetning av materialet……… . 21

4.7 Trovärdighet………. . 23

4.8 Etiska överväganden……… . 23

5. RESULTAT OCH ANALYS……….. 25

5.1 Beskrivning av arbetsplatserna……… . 25

5.2 Förekomsten av musik på arbetsplatserna………. 27

5.3 Effekten av tystnad och ljud på arbetet……….. . 28

5.4 Musikens karaktär på arbetet……….. . 30

5.5 Musikens påverkan på anställdas känslor och beteende samt dess fysiska effekt……… . 34

5.6 Musik och överlevnad på arbetet……… . 38

5.7 Arbetsuppgifter där musik inte används………..….. . 42

5.8 Musik och sociala relationer……… . 43

6. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION………... . 47

6.1 Svar på frågeställningar……… . 47

6.2 Egna reflektioner………... . 48

6.3 Avslutande diskussion………. . 50

REFERENSLISTA………..………. . 51

BILAGA 1 – INTERVJUGUIDE………... . 53

1. Inledning

Det börjar uppmärksammas mer och mer hur musik kan påverka och influera människor i vardagslivet. Trots det finns det lite kunskap om musikens påverkan på människors upplevelse av arbete idag (Korczynski m.fl. 2005:185). Dock finns det mycket som talar för att musik har spelat en viktig roll under vissa omständigheter och tidsepoker för styrandet av arbete (Prichard m.fl. 2007:7).

Enligt tidigare forskning har musik exempelvis använts mycket av arbetsgivare i fabriker under andra världskriget för att minska känslan av monotoni för anställda och samtidigt öka produktionsnivåer (Robertson m.fl 2007:211).

Det finns däremot inte mycket forskning om vilken betydelse musik har i dagens arbetsliv, när vi lever i ett postindustriellt samhälle där yrken blir mer och mer kunskapsbaserade. Eftersom det är ett ämne som är relativt oexploaterat är det intressant att genomföra en undersökning i området för att få större förståelse för vilken roll musiken spelar i dagens arbetsliv och på så sätt bidra med mer kunskap.

Vi fick först upp ögonen för problemområdet då ämnet musik i arbetslivet fanns med som uppsatsförslag från universitetet. Eftersom vi båda har ett stort musikintresse samtidigt som vi är intresserade av arbetsvetenskapliga frågor var det ett naturligt val för oss. Av egna erfarenheter i arbetslivet vet vi även att musik kan ha betydelse för upplevelserna av arbetet samt för både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är alltså att undersöka musikens roll för anställda i dagens arbetsliv. Vi vill studera varför anställda använder sig av musik på arbetet, när och hur de använder musik samt på vilket sätt det påverkar dem och deras arbetsplats.

Det finns många olika former av arbeten och arbetsuppgifter i dagens arbetsliv. Vi vill undersöka om det finns någon skillnad på användandet av musik vid olika karaktärer av arbetsuppgifter. Det är omöjligt att undersöka musikens roll på alla typer av arbeten och därför har vi valt att fokusera på och begränsa oss till vad musiken har för roll för anställda som har monotona/enformiga arbetsuppgifter, där vi syftar på uppgifter som innebär minimal variation samt upprepat och likartat arbete. Vi vill sedan jämföra det med vilken roll musiken spelar för anställda med mer komplicerade arbetsuppgifter som kräver mer koncentration och kreativ tankeverksamhet. Vi har valt att genomföra vår undersökning på två olika företag där sådana arbetsuppgifter förekommer.

Utifrån vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar som vi ska svara på i vår undersökning:

1. När, hur och varför lyssnar anställda på musik på dessa arbetsplatser?

2. Hur påverkar musiken anställda och deras arbetsplats?

1.2 Disposition

Efter inledningen med syfte och frågeställningar följer ett kapitel om hur musik har använts på arbetet ur ett historiskt perspektiv. Därefter följer kapitel tre som är vår teoretiska referensram, där vi bland annat redogör för teorier om musik och arbetsmiljö. I kapitel fyra förklarar vi vilken metod vi har använt oss av samt tillvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen. Sedan följer kapitel fem där vi presenterar och analyserar vårt resultat. I det sista och avslutande kapitlet svarar vi på frågeställningarna samt drar slutsatser och diskuterar resultatet.

Dessutom reflekterar vi över hur forskningsprocessen har gått samt ger förslag på ytterligare intressanta problemställningar i området.

2. Historiskt perspektiv

Då det är en intressant bakgrund till vår undersökning kommer vi i följande kapitel redogöra för hur och varför musik har använts på arbetet historiskt.

2.1 Bondesamhället och det förindustriella samhället

Enligt Ljunggren och Bohman (2002:20f) var sången alltid närvarande i arbetet på gården i det gamla bondesamhället. Kvinnorna sjöng när de mjölkade kor, kärnade smör, satt vid spinnrocken, klappade tvätten och så vidare. Ljunggren och Bohman menar att sången kunde göra arbetet mindre enformigt och även motverka trötthet.

Musiken användes för att roa, trösta och lugna och var därför melodiös. Den musik som användes av männen, förklarar han, var istället mer rytmisk då den användes snarare för att hålla en gemensam takt för att kunna förena sina krafter.

Därför var melodin mindre viktig än rytmen.

Även när det gäller arbete i det förindustriella samhället var det vanligt att arbetare sjöng samtidigt som de jobbade. Anledningen var då ibland för att koordinera och sätta takten för arbetet. Det gällde framförallt manuellt arbete och exempel på det kan var sjömansvisor eller slavsånger. Forskning visar att arbetssånger ofta även förekom bland vävare, bland arbetare ute på fälten, gruvarbetare, skomakare, gatuhandlare samt de som utförde sysslor och arbete i hemmet. I Nordamerika finns det också dokumenterat att arbetssånger användes bland fängelsearbetare och skogsarbetare. Användandet av arbetssånger kunde, förutom att koordinera arbetet, dessutom fungera som en slags röst för arbetarna för att få uttrycka sitt missnöje. (Prichard m.fl 2007:9).

Ljunggren och Bohman (2002:32f) beskriver hur samordningen vid arbeten som borrning och gruvarbete under denna tid var så viktig att arbetsgivare gärna anställde personer som var duktiga på att sjunga. Musikens funktion var viktig för att hålla humöret uppe vid det repetitiva arbetet. Därför, menar Ljunggren och Bohman, var det viktigt att den som ledde sången var rolig och duktig på att improvisera för att på så sätt kunna inspirera de andra. Det var viktigt att texten var rolig då ett bättre humör kunde leda till ett bättre utfört arbete.

2.2 Industrisamhället

Under tidig industrialism, då det fortfarande var manuellt arbete, levde sången kvar. Dess funktion var framförallt för att göra ett monotont arbete roligare (Ljunggren & Bohman 2002:61). Då maskiner tog över arbetet under industrialiseringen, försvann behovet av musik för att hålla rytmen och koordinera arbete. Ljudet av maskinerna kunde till och med vara ett hinder för att sjunga på arbetet. På vissa arbetsplatser var det dessutom förbjudet att sjunga, då arbetsgivare ville kontrollera ljudlandskapet (Prichard m.fl 2007:9).

Ljunggren och Bohman (2002:66f) förklarar att när det löpande bandet började användas på fabriker i USA i samband med effektivisering av arbetet och Scientific Management, märkte arbetsgivare att arbetet blev alltför enformigt och tråkigt för de anställda. Under 1920-talet när tekniken hade utvecklats och högtalare kunde överrösta bullret från maskiner, sattes högtalarsystem upp i en del fabriker. Det var mycket uppskattat av arbetarna när musik spelades då det skapade en trevligare arbetsmiljö. Ljunggren och Bohman berättar hur fabriker som spelade musik menade att arbetarna jobbade mycket bättre och att frånvaron minskade drastiskt.

En ökad produktion på några procent kunde ses då musiken var på.

Den produktivitetshöjning av musik som forskning på 30-talet kunde se höll sig även kvar en stund efter att musiken tagit slut. I samband med denna upptäckt började ett företag vid namn MUZAK sälja musik till företag och offentliga miljöer. MUZAK sände ut vanlig populärmusik men med större variation än vanliga radiokanaler. Under andra världskriget undersökte MUZAK hur olika slags musik påverkade soldater. Läkare fick i uppgift att undersöka vad i musiken som påverkade och hur det påverkade arbetsprestationen så att företaget skulle kunna skapa sådan musik som gav bäst effekt vid monotona arbetsuppgifter. Det som forskarna kom fram till var att det går att styra människor fysisk och psykiskt med musik. Med musik kan man få människor att skratta, gråta och så vidare. MUZAK menade att de med musikens hjälp kunde skapa den känsla hos arbetare som arbetsgivaren vill ha (Ljunggren och Bohman 2002:69f).

Ljunggren och Bohman (2002:71f) förklarar att under 50-talet presenterade MUZAK en form av bakgrundsmusik som de menade var betydelsefull för att stimulera arbetare. Musiken bestod av fyra olika beståndsdelar som poängterades vara viktiga: tempo, rytm, instrumentation och orkesterstorlek. Genom att kombinera dessa delar på olika sätt kunde stimulans som ökade successivt under arbetspasset uppstå. Det kallades Stimulus Progression. Företaget erbjöd tre olika musikprogram beroende på vilken arbetsmiljö det handlade om, exempelvis kontor eller en mer bullrig miljö i fabriker. Programmen var sammansatta så att musiken skulle vara maximalt stimulerande, bland annat genom att spela mer intensivt mot arbetsdagens slut när motivationen sjunker. MUZAK menade att musiken skulle stimulera men inte så mycket att anställda glömde bort sina arbetsuppgifter och bara tänkte på musiken. Musiken skulle spelas så att anställda hörde den men inte lyssnade på den. Sånginslag var till exempel inte tillåtet i MUZAK.

MUZAK nådde stora framgångar och spreds världen över. Inte endast till arbetsplatser men även till hissar (därav att bakgrundsmusik ofta kallas hissmusik), för att minska känslan av klaustrofobi. Det användes också i andra sammanhang där en lugn atmosfär behövde skapas, så som i väntrummet hos tandläkaren, väntsalar, restauranger, hotell, barer och så vidare. Bland annat i Sverige mötte dock MUZAK stor kritik under vänstervågens framfart då det sågs som ett sätt för kapitalet att utnyttja människors behov av musik för egen vinning.

Bakgrundsmusiken såg som en drog som gjorde arbetarna till zombies. MUZAK fick ett dåligt rykte och blev efter det förknippat med kapitalismens önskan att kontrollera arbetare genom Stimulus Progression. Det menades att musikens roll

var att dölja de dåliga arbetsförhållanden som rådde samt tröttheten och monotonin (Ljunggren och Bohman 2002:77f).

Ljunggren och Bohman (2002:83f) nämner att det även var populärt att lyssna på vanlig radio på arbetet och under andra världskriget fanns ett populärt program vid namn Music While You Work. En produktionshöjande effekt noterades i samband med att anställda lyssnade på det. Han menar även att radioprogrammet troligtvis minskade olyckor på arbetsplatsen eftersom det gjorde arbetarna mer alerta. Det fick även dagen att passera snabbare för arbetarna. Även i Sverige fanns senare programmet och kallades då Musik under arbete. Radioprogrammet sände musik som skulle ge en stimulerande bakgrund men inte kräva för mycket uppmärksamhet. Ljunggren och Bohman förklarar att programmet sändes strax före lunch eftersom det då var vanligt med en svacka i arbetsmotivationen. Det blev senare även vanligt att arbetare tog med sig egna radioapparater till arbetet, så de själva kunde bestämma vad de ville lyssna på. Vad musik har för roll i dagens arbete, det postindustriella samhället, kommer vi redogöra för i vårt teoriavsnitt.

3. Teoretisk referensram

I den teoretiska referensramen redovisas den tidigare forskning och teoretiska begrepp som vi anser är relevant för vår frågeställning. Eftersom musik är ett centralt begrepp i vår undersökning börjar vi med att definiera vad musik egentligen är. Därefter följer ett avsnitt om hur musik kan påverka oss människor på olika sätt. Vad musik har för roll i dagens arbetsliv enligt tidigare forskning är betydelsefullt att ha med som bakgrund till vår uppsats och därför har vi sedan ett avsnitt om det. Vi kommer redogöra för vad musiken har för roll i olika typer av arbeten samt varför anställda lyssnar på musik. Eftersom musik kan påverka arbetsmiljön på ett företag är det högst relevant att ha med ett avsnitt om det. Vi börjar med att definiera vad arbetsmiljö är. Därefter har vi ett avsnitt om buller som vi anser passar in då musik kan upplevas störande på en arbetsplats och därmed definieras som buller. Som avslutande del redogör vi kort för vad arbetsmiljölagen säger.

3.1 Musik i allmänhet

I följande avsnitt kommer vi börja med att definiera musikbegreppets innebörd, då det är ett grundläggande och centralt begrepp i vår studie. Vi beskriver sedan hur musik kan påverka människor känslomässigt, fysiskt samt hur det kan påverka vårt beteende i vardagslivet.

3.1.1 Vad är musik?

Enligt Bojner Horwitz och Bojner (2005:19) kommer begreppet musik från början från grekiskan och betyder musernas konst. Då innefattade begreppet både dans, diktkonst och musik och var på den tiden ett mycket bredare begrepp än vad det är idag. Bengtsson (1977:2) menar att synen på vad musik är har förändrats under historiens gång. Under medeltiden ansågs musik vara både en vetenskap och en konst, där vetenskapen var att skapa melodier och konsten var att sjunga. Flera hundra år senare menades att musik var konsten att uttrycka känslor genom toner.

Bojner Horwitz och Bojner (2005:19f) påpekar att under antiken ansåg filosoferna att om personer som utövade musik för egen hand var bildade och använde det i syfte att utveckla själen tillhörde de människorna de högre klassamhällena. Om musiken däremot användes för att överleva och få in pengar tillhörde dessa personer de lägre klasserna.

Vi har granskat vilka olika definitioner på musik som finns idag och enligt Bengtsson (1977:2f) finns det ingen enkel definition eller svar på funderingen om vad som räknas som musik. Däremot menar han att det finns olika kriterier som ofta anses som nödvändiga att uppfyllda för att något ska anses som musik. Först och främst ska det bestå av toner. Ljudets förlopp bör även vara strukturerat enligt vissa regler och det måste vara gjort av en människa. Vissa forskare menar dock, enligt Bengtsson, att sådana kriterier är ganska ineffektiva. Det finns alltid musik

någonstans i världen som inte uppfyller dessa krav och flera gränsfall, exempelvis rytmisk versläsning med utpräglad språkmelodi

En definition av musik som Hargreaves och North (1998:1) nämner är att det, från ett fysiskt perspektiv, består av en uppsättning ljud med olika frekvenser, styrka och klang. De menar att dessa faktorer är organiserade enligt ett visst mönster av kompositören eller utövaren av musiken. Det som gör dessa sammansättningar av ljud till musik är hur människor tillskriver det musikalisk mening. Det är en process som är mycket beroende av det sociala och kulturella sammanhang ljudet finns i.

Det är en definition som vi anser rimlig och därför tillämpar även till vår studie, då vi menar att den förklarar på ett bra sätt vad musik är. Dock anser vi även att uppfattningen om musik är individuellt. Det som är musik för en individ kan upplevas som icke-musik av en annan. Det är även individuellt hur musik påverkar människor, vilket vi kommer ta upp i stycket nedan.

3.1.2 Musikens påverkan på människor

Bojner Horwitz och Bojner (2005:35) menar att musikens påverkan på oss människor är tydlig och kan ta sig i uttryck på många olika sätt. De har delat in människans reaktioner på musik i tre delar: 1. Musik kan göra att människan frambringar olika sorters känslor. 2. Musik kan framkalla uttrycksfulla beteenden.

3. Musik kan också ge förändringar i puls och blodtryck. Pulsen och blodtrycket kan sänkas eller höjas beroende på hur vi reagerar på musiken .

Vi kommer i följande kapitel redogöra för hur musik skapar känslor, influerar vårt beteende samt påverkar oss fysiskt. Dock finns det ett starkt samspel mellan de tre områdena och det kan därför vara svårt att skilja dem åt helt och hållet. Känslor har exempelvis stor påverkan på beteende och vice versa.

3.1.2.1. Musikens skapande av känslor, påverkan på beteende samt dess fysiska effekt.

Vad är det i musikens struktur som gör att vi människor påverkas? Enligt Bojner Horwitz och Bojner (2005:35f) kan det vara alltifrån musikens tonfall, om det är högt eller lågt, ljudstyrka, om den är regelbunden i rytmen eller inte samt hur vår ljuduppfattning är, som leder till om det upplevs som vackert eller jobbigt. De menar att ett högt tonfall kombinerat med snabbt tempo ger reaktioner av glädje och ett upphetsat tillstånd. Motsatsen blev då att långsamt tempo kombinerat med låg tonhöjd gav upphov till sorgsenhet.

Bojner Horwitz och Bojner (2005:45f) påpekar även att musik kan fungera som ett terapeutisk medel för vissa människor. De beskriver hur terapeuter kan använda sig av musik bland annat för att få fram tidigare barndomsminnen som kan vara viktigt för personen i fråga. Ser terapeuten mönstret hur personen påverkas av musik kan relationen mellan terapeuten och klienten stärkas vilket kan hjälpa klienten. All

musik skapar känslor och tankar men individen måste själv bestämma om hon vill tänka på det sätt som musiken frambringar eller inte.

Musiken har även en stor betydelse för vårt beteende och det har visat sig att snabbt tempo i musik gör att vårt rörelsemönster ökar jämfört när vi lyssnar på musik med långsamt tempo, som istället fördröjer vårt rörelsemönster. Musiken kan alltså användas som ett styrmedel för tempot vi vill uppnå (Bojner Horwitz &

Bojner 2005:65f). Ljunggren och Bohman (2002:97f) beskriver hur det i mataffärer är det vanligt med musik då den ska ha en avstressande effekt på konsumenterna så de går långsammare och därmed får syn på alla varor. I de fallen spelas lugn musik, men när det är stängningsdags och butiken vill att kunderna ska skynda sig spelas ofta istället musik med snabbare tempo. Även när det gäller restauranger menar Ljunggrens och Bohmans forskning att musik påverkar gästerna. På exempelvis snabbmatställen vill säljaren att tempot ska vara så snabbt som möjligt för att omsättningen ska vara stor. Därför spelas ofta snabb musik, vilket dessutom även lockar ung publik som är de största kunderna på snabbmatställen. De förklarar att vid lite mer sofistikerade restauranger har forskare konstaterat att om klassisk musik spelas beställer gästerna oftare in lite dyrare rätter och vin. Bojner Horwitz och Bojner (2005:65f) nämner dock att det är viktigt att inte glömma bort att musik inte är den enda faktorn som påverkar individens tempo och sinnestillstånd. De menar att även individens egna sinnestillstånd och känslor påverkar hur musiken tas upp och vilka reaktioner som frambringas hos individen.

Även studier på personer med psykotisk störning visar att musik kan påverka deras beteende. De utför rutinaktiviteter lättare och smidigare med musik då det minskar deras rastlöshet och gör dem mindre distraherade. Annan forskning på personer med mentala svårigheter eller sjukdomar har visat att bakgrundsmusik gör dem mer koncentrerade, minskar deras ångest och hjälper dem att utföra saker lättare. För vissa kan alltså musik minska ångest och rastlöshet, men för andra kan det istället öka ångest och rastlöshet och verka distraherande. Orsaken till varför musik påverkar människor olika kan vara typen av musik som spelas, på vilket sätt musiken spelas, personens egna erfarenheter samt personens tycke om just den musik som spelas (Shih m.fl 2008:330f).

Vad gäller musikens fysiska effekt, har forskning visat att musik som stimuli går direkt till hjärnbarken vilket gör att humör och känslor blir förstärkta när musik spelas. Det ökar även utsöndringen av endorfiner vilket kan minska smärta och ångest, men också leda till en känsla av lycka. Västerländsk musik är dessutom bevisad åstadkomma en ökning av förekomsten av en specifik typ av hjärnvågor, som kan leda till att en nervös och spänd person blir mer avslappnad. I allmänhet påverkar musik både det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet i människokroppen vilket förändrar beteendemönster (Shih m.fl 2008:329).

Musik kan påverka människors sätt att hantera kroppsliga problem, exempelvis andningssvårigheter. Forskning visar att andning påverkas mer av ljud än ord och musik kan därför hjälpa människors andningsfunktion genom dess rytm (Bojner Horwitz, Bojner 2005:60). Det finns även en del forskning om Mozarts påverkan

på människor. Mozart och barockmusik har en bevisad effekt av att få människor att slappna av och öka vår koncentrationsförmåga (Campbell 1998:21f). Varför är det just Mozarts musik som har den effekten på oss? Mozarts musik har en hög frekvens och både rytmen och melodin i musiken gör att hjärnan påverkas.

Hjärnan får en stimulans och koncentrationen och motivationen ökar därför.

Mozarts musik är ren och enkel och skapar inte samma känslomässiga våg som Beethoven och frambringar inte heller någon rörelse så som hårdrock och rockmusik kan göra. Det innebär att vi inte koncentrerar oss på musiken i sig utan kan koncentrera oss på oss själva och det vi ska göra (Campbell 1998:36f).

Det finns många användbara funktioner inom musik som kan tillämpas på olika områden. Både som terapi för personer som är i behov av psykologisk hjälp men också till kroniskt sjuka personer som kan få hjälp med smärtlindring av musik (Bojner Horwitz, Bojner 2005:60f). Musik kan också användas som ett hjälpmedel för att dölja obehagliga ljud och känslor (Campbell 1998:80). Även inom arbetslivet kan musik vara användbart för anställda, vilket vi kommer redogöra för nedan.

3.2 Musik och arbete

Vi har i vårt historiskt inriktade kapitel redogjort för vad musiken har haft för betydelse i arbetslivet förr i tiden. Vi kommer nu redovisa vad musik har för roll i dagens postindustriella arbetsliv enligt tidigare forskning. Vi redogör för anledningar till varför anställda lyssnar på musik idag och vad den har för betydelse i olika typer av arbetsplatser. Dessutom kommer vi förklara den problematik som finns med musik och arbete.

I en undersökning från 2006 utförd i USA av Rita Zeidner (2008:52) kom det fram att väldigt många lyssnar på musik i arbetet idag och att det är mest vanligt bland unga. Resultatet från undersökningen visade att 90 procent i åldrarna 18-24 tyckte att musik förbättrade deras arbete. I åldrarna 30-39 var det 89 procent som höll med om det. Bland de äldre åldrarna var det däremot endast 25 procent som tyckte detsamma. Det skulle kunna förklaras med att många yngre gör arbetsuppgifter som är mindre komplicerade, dock menar författaren till artikeln att så inte är fallet.

Det var till och med vanligare att lyssna på musik bland de som tjänar mer pengar än de som tjänar mindre. Exempel på det kan vara dagens kirurger som ofta har musik i operationssalen utan att det stör deras koncentration

När det gäller arbeten som är mer monotona, som fabriksarbete eller lagerarbete har det gjorts mest forskning på fabriksarbete som förekom under andra världskriget. Det var då, som nämnt i vårt historiskt inriktade kapitel, vanligt att lyssna exempelvis på radioprogrammet Music While You Work. Effekten av musik i ett monotont arbete är dock troligtvis densamma i dagens samhälle. Musik har länge varit något som förenar arbetar och ger en bra känsla av samarbete. Det kan vara något som motiverar arbetare och som kan uppskattas av dem. Det minskar tristess och leder till ökad produktivitet. Det finns dessutom bevis för att musik kan minska uppkomsten av fel vid tillverkning då det leder till ökad

uppmärksamhet. Ökad uppmärksamhet även innebära minskat antal arbetsplatsrelaterade olyckor (Marc le Roux 2005:1106). Även Haake (2006:3f) menar att musik kan göra arbetet mindre tråkigt, framförallt vid monotona arbetsuppgifter, göra arbetsplatsen trevligare samt stimulera interaktionen mellan anställda eftersom det ofta är ett bra samtalsämne.

Musik på arbetet förekommer även ofta för att fungera som sällskap eller för att fylla ut tystnaden. Det är inte alltid som anställda lyssnar på vad radiopratare diskuterar exempelvis, men det är snarare där som bakgrundsljud (Ljunggren och Bohman 2002:90f). De är idag vanligt med musik eller radio i kontorsmiljöer.

Funktionen är då inte att stimulera ett enformigt arbete, men snarare att en alltför tyst arbetsmiljö kan upplevas som stressande. En del företag har till och med använt sig av så kallade mummelmaskiner för att ljudnivån inte ska vara alltför tyst och därmed ha en stressande effekt (Ljunggren och Bohman 2002:88f). Haake (2006:1f) menar att det i dagens arbete är det viktigt för arbetsgivare att anställda mår bra. Hon påpekar att det är ett växande problem med utbrändhet, stress och ångest i organisationer. Arbetare lyssnar ofta på musik samtidigt som de jobbar då det påverkar deras välmående. Om anställda upplever positiva känslor oftare är det mer troligt att de har en större känsla av välmående. Musik används ofta, som nämnt tidigare, för att påverka just humöret i vardagslivet. Detsamma gäller alltså, enligt Haake, även på arbetet.

Vidare beskriver Haake (2006:5f) hur musik kan påverka anställda i på arbetsplatsen då hon menar att musik bland annat kan hjälpa dessa anställda att få utlopp för negativa känslor som har med jobbet att göra, exempelvis genom att lyssna på punkmusik. Musik kan även upplevas som inspirerande då det kan leda till ökad kreativitet. Genom att fungera avslappnande kan musiken dessutom minska uppkomsten av mentala blockeringar på arbetet. Musik kan också ge energi på jobbet och därför göra anställda mer effektiva. Hon påpekar också att hur stressade de anställda känner sig är något som påverkar upplevelsen av musik på arbetet. Personer som är stressade anser inte lika ofta att musik har en avslappnande effekt eller är humörhöjande. Människor som däremot inte upplever sitt jobb som stressande håller ofta med om att musik motverkar tristess och ser mer fördelar med att lyssna på musik på arbetet.

Forskning visar att det är möjligt att självvald musik kan upplevas som mindre distraherande vid arbete än musik som är påtvingad. De studier som finns på effekten av självvald musik menar att det ökar arbetsprestationen och har en positiv effekt på arbetsmiljön. Vilken arbetsuppgift som utförs har även betydelse för om musik upplevs som störande. Viss musik kan vara mer lämplig för vissa personer i vissa situationer när de utför en viss uppgift. Det kan alltså finnas olika kombinationer av arbetsuppgift, musik, personlighet och situationer som lämpar sig bättre än andra. Så i rätt sammanhang och i rätt kombination av olika faktorer kan musik höja humöret, vara avslappnande samt leda till bättre fokus på arbetsuppgifterna (Haake 2006:3f). Musik kan till och med vara ett sätt för anställda att orka med och hantera sitt arbete. Hur det visar sig kommer vi förklara i kommande stycke.

3.2.1 Musik som överlevnadsstrategi på arbetet

Noon och Blyton (2007:238) nämner att det finns olika sätt för anställda att

”överleva” tiden de tillbringar på jobbet, det vill säga hur de överkommer tristess, monotoni, slavgöra eller känslor av maktlöshet. De menar att anställda ofta måste ta till sin kreativa sida för att uppfinna strategier som gör att de känner kontroll över och mening med de arbetsuppgifter som blivit tilldelade dem .

Det finns olika sätt som anställda använder för att handskas med alienation på arbetet. Alienation kan vara känslor av hjälplöshet, att anställda känner sig kontrollerade och inte har något att säga till om. Det kan även vara att arbetet inte känns meningsfullt då anställda inte ser eller förstår hur deras bidrag är viktigt. Det kan också vara en känsla av att känna sig utanför organisationen och inte kunna identifiera sig med dess värderingar. Ytterligare former av alienation kan vara då anställda inte får någon tillfredsställelse från arbetet och arbetet därför inte ses som något viktigt (Noon & Blyton 2007:245).

Noon och Blyton (2007:258ff) beskriver att några överlevnadsstrategier vid situationer där anställda upplever alienation är skämt, sabotage och mental flykt.

De förklarar att skämt släpper på spänningar, utmanar auktoriteter, skapar gruppsammanhållning och minskar känslan av monotoni och tristess och kan därmed minska alienationen. Sabotage menar de kan vara ett sätt för anställda att uttrycka sin frustration med ogynnsamma arbetsförhållanden. Det kan även vara ett sätt att ta kontroll över arbetsprocessen. Mental flykt är då anställda flyr in i sina egna tankar, vilket kan vara svårt för ledningen att upptäcka. Att dagdrömma är ett exempel på hur anställda kan handskas med tristess och arbetsuppgifterna går då ofta på rutin.

Att lyssna på musik kan vara anställdas reaktion på alienation. Om anställda har kontroll över musiken menar vissa forskare att musiklyssnande på arbetsplatsen är ett sätt för dem att känna kontroll över arbetet. Musiken kan på det sättet influera arbetsprestationen positivt då anställda mår bättre av att känna kontroll. Att lyssna på musik på ett arbete där anställda inte har mycket att säga till om kan alltså vara en överlevnadsstrategi. Även att skapa eller lyssna på musik fast det är förbjudet kan vara ett sätt att känna kontroll och därmed minska känslor av alienation (Haake 2006:7). I fabriker under andra världskriget var det ibland förbjudet att sjunga till musiken som spelades. I de fall där sång var förbjudet stängdes musiken av som straff om anställda började sjunga. Det faktum att anställda ibland sjöng trots att de inte fick kan det ses som ett sätt att återta kontrollen (Robertson m.fl 2007:222).

I en studie av Korcynski med flera (2005:185) diskuteras hur lyssnandet och skapande av musik i arbetsgrupper till och med kan ses som en mänsklig nödvändighet bland repetitiva och monotona arbetsuppgifter. Några kvinnor som intervjuades på en fabrik menade att de monotona arbetsuppgifter de fick utföra var förstörande för själen och många uppfattade därför arbetet som mycket negativt. Tristessen var den största fienden. Musiken behövdes för att kvinnorna skulle orka fortsätta jobba trots att de var uttråkade. De menade att musiken gjorde

arbetet mycket roligare och att tack vare musiken hade de bra minnen från tiden i fabriken. Att lyssna på musik eller att själva sjunga var även för dem ett sätt att fly mentalt från den verklighet de befann sig i. Kvinnorna menade även att musiken fick dem att glömma att det var krig och att det var människor som dog. Genom att sjunga lyckades de förtränga de dåliga tider de levde i. Det var ofta långa skift och eftersom det var krigstid fick de ofta arbeta i totalt mörker med mörklagda fönster vilket var förhållanden som ökade svårigheterna med att handskas med sådana repetitiva arbetsuppgifter. Att kvinnorna på fabriken därför var kreativa och skapade musik nämns därför i artikeln som en antropologisk nödvändighet för överlevnad i dessa sammanhang (Korczynski m.fl. 2005:194). Dock har musik på arbetet inte endast positiva effekter. Hur det kan påverka anställda och arbetsplatsen negativt redogör vi för härnäst.

3.2.2 Problematik med musik på arbetet

Ljunggren och Bohman (2002:90f) menar att ett problem som kan uppstå på arbetsplatser när det gäller att lyssna på musik, oavsett typ av arbete, är att personer har olika musiksmak vilket kan leda till konflikter om vad anställda ska lyssna på.

Han förklarar att musiksmak därför är något som till och med kan påverka vem som blir anställd och vid sammansättning av arbetslag på en del arbetsplatser.

Konflikter över musik kan ibland bli så stora att ledningen måste förbjuda användandet av musik helt och hållet. Någon som skulle kunna underlätta problemet, menar Ljunggren, är att anställda använder hörlurar och på så sätt inte stör andra med vad de lyssnar på. Nackdelen med det, menar han, är att kommunikationen mellan anställda kan försvåras. Spontana råd vid olika arbetsmoment minskar när anställda har lurar i öronen då det kan upplevas som alltför omständligt. Dessutom ökar risken för olyckor på arbetsplatsen då det kan vara svårt att höra varningsrop. Även Haake (2006:6) anser att det kan vara en nackdel med anställda som använder hörlurar. Det kan leda till en känsla av socialt utestängande och att kollegor inte interagerar med varandra på samma sätt som de som inte använder hörlurar. Hon menar också att det kan skapa frustration då det kan vara svårare att kommunicera med personer som har musik i öronen.

En studie från 2002 av Furnham och Strbac (s. 214), visar även att bakgrundsmusik och bakgrundsljud påverkar resultatet av en komplicerade arbetsuppgifter som kräver hög koncentration avsevärt på ett negativt sätt, jämfört med tystnad.

Undersökningens resultat visade att den musik som distraherade mest var musik som var snabb, med sång samt om den var mycket omtyckt av den som lyssnade.

Författarna till artikeln menar att musik kan underlätta tråkiga och monotona arbetsuppgifter, men kan ha skadliga effekter på komplicerade uppgifter som kräver mycket kognitiv verksamhet. Robertson med flera (2007:222f) förklarar även att om musiken inte är av varierande karaktär men upprepad, kan det istället vara irriterande och förstärka den repetitiva känslan vid monotona arbetsuppgifter.

De menar att arbetsgivare som spelade musik i fabrikerna därför tjänade på att spela varierande musik då arbetarna inte tröttnade lika lätt. Ofta spelades mer livlig musik i då det antogs att anställda kände att de fick mer energi och det ansågs göra

arbetare lyckligare. Bakgrundsljud och bakgrundsmusik är två faktorer som ingår i och påverkar arbetsmiljön på olika företag. I nästa stycke kommer vi därför förklara vad arbetsmiljö är samt hur det påverkar anställda.

3.3 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön är något som kan påverka anställdas motivation i deras arbete.

Lindmark och Önnevik (2009:37) hänvisar till Hertzberg teori om motivation. De menar att det enligt den finns olika faktorer som påverkar om en person är motiverad eller inte på arbetet. Faktorerna är indelade i yttre respektive inre. Till de inre hör saker som utvecklingsmöjligheter, erkännande, framgång och arbetsuppgiftens värde. De yttre faktorerna är saker som lön, fysisk och psykisk miljö, personalpolitik, arbetsledning och arbetsvillkor. Till motivationsfaktorerna räknas alltså arbetsmiljön. Då musik är något som kan påverka arbetsmiljön i stor grad är det alltså även något som kan påverka människors motivation i arbetsrelaterade sammanhang. Eftersom musik kan påverka arbetsmiljön vilket i sin tur påverkar människor kommer vi nedan redogöra för vad arbetsmiljö är och hur det påverkar anställda. Musik kan vara ovälkommet ljud som uppfattas som buller på en arbetsplats och därför har vi valt att ha ett eget avsnitt om just buller. Sist kommer vi förklara vad arbetsmiljölagen säger om vad anställda och arbetsgivare har för rättigheter och skyldigheter när det gäller arbetsmiljö.

3.3.1 Vad är arbetsmiljö?

Tommy Iseskog (2003:7) har definierat arbetsmiljöbegreppet som ”Summan av fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en arbetstagare har i sitt arbete”

Arbetsmiljö kan således delas in i fysisk samt psykosocial arbetsmiljö (Eriksson &

Larsson 2002:125). Faktorer som hör till fysisk arbetsmiljö är buller, vibrationer, temperatur, kemiska ämnen, tunga lyft och arbetsställning (Eriksson & Larsson 2002:130f). Även arbetsinnehåll, det vill säga innehållet i arbetsuppgifterna och hur de är upplagda, kan innefattas av den fysiska arbetsmiljön. Är uppgifterna monotona påverkar det arbetstagarna fysiskt medan växlande och varierande uppgifter är oftast mer positiva och hälsosammare för individen. Är uppgifterna monotona kan det ge upphov till förslitningsskador samt ge värk i olika kroppsdelar (Iseskog 2003:8f). Effekter av dålig fysisk arbetsmiljö är exempelvis att ovälkommet ljud kan leda till irritation och stress hos anställda. Höga ljud kan även leda till bestående skador som tinnitus. Dålig arbetsmiljö har en bevislig negativ effekt på anställda (Eriksson & Larsson 2002:130f).

Eriksson och Larsson (2002:133f) förklarar att med den psykosociala arbetsmiljön menas de sociala relationer som finns på arbetsplatsen, till exempel mellan kollegor och mellan underordnad respektive överordnad. Till den psykosociala arbetsmiljön hör även arbetsinnehåll (vilket som nämnt innan även hör till fysisk arbetsmiljö), samt organisering, det vill säga om personen jobbar tillsammans med andra eller enskilt. De menar även att socialt stöd på arbetet är en viktig del av arbetsmiljön då

det kan tillgodose behov av samhörighet hos människor. Socialt stöd kan exempelvis vara emotionellt, det vill säga att personen känner sig omtyckt av sina kollegor.

Iseskog (2003:8f) påpekar att om en arbetsorganisation är oflexibel med litet utrymme för individen själv att påverka på arbetsplatsen, kan det vara skadligt. När anställda exempelvis inte kan styra över arbetspassets längd, hur arbetet ska utföras och när ska utföras kan det kan det orsaka fysiska skador så som förslitningsskador i både nacke och rygg. Han förklarar att det kan bero på organisationen inte tar hänsyn till anställdas individuella behov. Stress kan då upplevas av anställda då individen inte har möjlighet till flexibilitet. Arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar också individens sociala liv på arbetsplatsen, menar Iseskog. Beroende på om vi har ett arbetsinnehåll som innefattar ett socialt nätverk kan vi få för mycket av det sociala och vill då kanske inte umgås socialt med någon efter arbetstid.

Innefattar dock arbetsinnehållet väldigt få sociala kontakter kan anställda få en känsla av alltför låg social dos istället. Enlig Iseskog kan alltså även individen påverkas av det sociala livet på arbetsplatsen också utanför arbetet.

Arbetsorganisationen också påverkar de anställda genom krav och regler hur till vida de anställda exempelvis får kommunicera, vilket kan påverka gruppsammanhållningen negativt.

Eriksson och Larsson (2002:136) menar att både dålig fysisk och psykosocial arbetsmiljö kan leda till stress hos anställda. De påpekar att anställda som känner sig stressade på arbetsplatsen har ett påslag av adrenalin samt förhöjt blodtryck och puls. Det kallar de för positivt stress och menar är normalt, men pågår den stressen under en längre period blir stressen istället negativ. Denna negativa stress kan leda till fysiska och psykiska besvär så som hjärtinfarkt, magsår och utbrändhet. Något som kan skapa negativ stress är om musik som är oönskad spelas på arbetsplatsen.

Musik kan då till och med anses som buller, vilket vi förklarar tydligare i nästa stycke.

3.3.2. Buller, musik och arbetsmiljö

Buller är allt ljud som uppfattas som störande samt inte är önskat på arbetsplatsen och är något som i hög grad kan påverka arbetsmiljön (AFS 2005:16:5). Buller kan vara både ljud som kan vara skadligt för hörseln men också irriterande ljud. Det finns ingen speciell egenskap i ljudet som klassas som buller utan det är den som lyssnar på ljudets bedömning som räknas (Kjellberg 1990:1). Musik kan klassas som buller då det är ovälkommet och kan även vara skadligt om det spelas på för hög ljudnivå. Det är nervsystemet som påverkas och det kan uppstå stress vilket till och med kan medföra hjärtproblem (Ljunggren och Bohman 2002:107). Kjellberg (1990:1) menar att bullret kan påverka hur vi beter oss. Exempelvis kan buller medföra att vi inte kan utföra våra arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Han instämmer med Ljunggren och Bohman i att fysiologiska reaktioner av buller kan medföra hjärtproblem. Bullret kan också upplevas olika från person till person och i vilken situation vi befinner oss i. Dock menar arbetsmiljöverket att typen av arbetsuppgift

påverkar hur buller upplevs. Enligt dem är man särskilt känslig för buller under arbete med mer komplexa uppgifter, speciellt arbetsuppgifter som kräver att man behandlar information i tal eller skrift (AFS 2005:16:16)

Buller kan påverka arbetsprestationen och Kjellberg (1990:24f) nämner några olika förklaringar till varför det är så. Han förklarar att en del av våra arbetsuppgifter bygger på att vi kommunicerar med andra människor eller att vi måste vara uppmärksamma på vissa ljud och signaler i arbetet. Hör vi då inte vad människorna omkring oss säger eller att vi inte uppfattar ljuden på grund av buller försämras vår prestation. Det ljud vi behöver höra maskeras av buller, vilket kallas för maskeringseffekten. Den andra förklaringen han nämner är distraktion. Bullret kan få oss att tappa koncentration och uppmärksamheten på den uppgift vi ska utföra och vänder istället uppmärksamheten mot bullret och vart det kommer ifrån. Det kan störa vår tankegång och göra att vi missar information som är viktig. Han förklarar också att det framförallt är buller som är av överraskande karaktär som distraherar oss och inte det buller som är kontinuerligt.

En annan anledning till varför buller kan påverka arbetsprestationen är aktiveringsnivån (Kjellberg 1990:25f). Kjellberg menar att aktiveringsnivån är ett begrepp som kan jämföras med vakenhetsnivå. Det beskriver ett tillstånd som individen befinner sig i. Aktiveringsnivån kan variera mellan hög och låg beroende på olika faktorer. En faktor som avgör är vilken tid det är på dygnet då aktiveringsnivån är lägre tidigare på morgonen än vad den är senare på eftermiddagen. Han förklarar även att buller kan påverka aktiveringsnivån på så sätt att om bullret är starkt varierande höjs aktiveringsnivån men sänks då det är ett vanligt brusande ljud. Ett dovt brusande ljud kan uppfattas som sövande och lugnande. En varningssignal kan höja aktiveringsnivån eftersom en sådan signal innehåller information som är viktig för omgivningen att uppmärksamma, till skillnad från ett dovt bullerljud som inte är av någon betydande karaktär. Ökar aktiveringsnivån, menar Kjellberg att då ökar också individens adrenalinutsöndring vilket gör att arbetsprestationen blir bättre. Däremot om aktiveringsnivån blir för hög kan det istället ha negativa effekter på arbetsprestationen då individen känner sig stressad och får svårt att fokusera på arbetsuppgiften. Musik som upplevs som buller kan alltså påverka anställdas prestation negativt. Då musik kan ha en stor effekt på anställda och arbetsmiljön, är det intressant att veta vad arbetsgivare/arbetstagare har för rättigheter och skyldigheter när det gäller arbetsmiljö. Nedan kommer därför ett kapitel om det.

3.3.3 Kort om arbetsmiljölagen

Arbetsskyddet har utvecklats under en lång tid. Redan år 1621 kom bestämmelser om att det måste finnas en minimiålder på barn som skulle arbeta. Olika bestämmelser har sedan utvecklats och införts under seklet. Det infördes en ny arbetarskyddslag som innefattade regler om hälsofarliga arbeten och barnarbete samt vilka skydd som skulle finnas på arbetsplatserna. Det har också uppstått mera regler och bestämmelser om den psykosociala arbetsmiljön och inte bara den

fysiska. År 1978 tillkom arbetsmiljölagen som sedan har utvecklats till den vi har idag (Granberg 2003:500f).

Lagens syfte är att ”Förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen och även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö” (www.av.se). På arbetsmiljöverkets hemsida finns det även information om att det är arbetsgivarens ansvar att upprätthålla en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska vita åtgärder som måste tas för att skydda sina anställda mot ohälsa samt informera de anställda för att det inte ska ske olycksfall.

Arbetsmiljöarbete är ingen engångsföreteelse utan det ska ske kontinuerligt och ska uppföljas. Det är arbetsgivaren som har störst ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen men arbetstagaren har också ett ansvar. Denne är skyldig till att följa arbetsgivarens föreskrifter, åtgärdsarbete och delta i arbetsmiljöarbete.

Arbetstagaren måste också se till att använda de skyddsutrustningar som finns på arbetsplatsen.

När det gäller buller på arbetsplatsen är det föreskrifterna i AFS 2005:16 från Arbetsmiljöverket som arbetsgivare och arbetstagare har skyldighet att ta hänsyn till.

Enligt 1 § i AFS gäller dessa föreskrifter för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet (AFS 2005:16:5). I föreskriften påpekas även att: ”Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn skall då tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret” (AFS 2005:16:7).

Det är även arbetsgivarens skyldighet att undersöka på vilket sätt buller förekommer och om det kan ha negativa konsekvenser för anställda. Exempelvis uppmärksamma om det förekommer ljud som kan dölja eller maskera varningssignaler och därmed öka olycksrisken (AFS:2005:16:8). Eftersom musik kan upplevas som buller av anställda, drar vi slutsatsen att det alltså är arbetsgivarens ansvar att även ha uppsikt över förekomsten av musik på arbetsplatsen. Dessutom är det anställdas skyldighet att följa de föreskrifter om musik som arbetsgivaren ställer.

4. Metod

I det här kapitlet kommer vi att beskriva hur vi har gått till väga i vår undersökning.

Vi kommer att redogöra för vilken metod vi har valt och varför, hur vi har förberett för genomförandet samt hur insamlandet av det empiriska materialet har gått till. Vi beskriver sedan hur urvalet av deltagare till undersökningen har gjorts.

Dessutom redogör vi för studiens trovärdighet och slutligen presenterar vi de etiska överväganden vi har tagit hänsyn till.

4.1 Val av metod

Patel & Davidsson (2003:14) menar att de två forskningsinriktade metoderna som brukar nämnas i vetenskapliga sammanhang är kvantitativ och kvalitativ metod.

Den kvantitativa metoden används främst för att kunna mäta, generalisera och göra statistiska analyser. Frågor som vill ta reda på hur ofta eller hur vanligt en sak förekommer hör till den kvantitativa forskningen. Den kvalitativa metoden används istället för att kunna göra en djupare tolkande analys av datan. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och anledningen är att vi ville ha en djupare förståelse för vad musiken har för roll i dagens arbetsliv. Vi ville undersöka vad musik har för roll för anställda med vissa typer av arbetsuppgifter, men var inte intresserade av att generalisera och göra några statistiska mätningar. Vi anser att den kunskap vi ville få fram inte kan nås genom en kvantitativ metod med exempelvis enkätundersökning.

Det finns olika undersökningstyper och vi har valt att använda oss av en explorativ undersökning. Patel & Davidsson (2003:12f) förklarar att den explorativa undersökningens syfte är att utforska det valda ämnet grundligt för att få så mycket omfattande kunskap som det går . Här är kreativitet viktigt för att kunna nå mycket information som kan behövas och man använder sig oftast av olika tekniker för att få fram informationen. Vår undersökning är explorativ då den har syftet att upptäcka nya perspektiv på området, men vi använder oss endast av en insamlingsteknik. Inom kvalitativ metod är det vanligt att använda sig av exempelvis intervjuer eller observation för att samla in empiriskt material (Patel &

Davidsson 2003:87). Eftersom vi var intresserade av att få en bild av anställdas upplevelser av musikens roll i arbetet, och inte undersöka anställdas beteende exempelvis, passade det bäst att använda sig av intervjuer för våra frågeställningar.

4.2 Intervjuform

Enligt Lantz (2007:29f) kan intervjuer utformas på olika sätt. Hon menar att den största skillnaden mellan intervjuer är på vilket sätt de är strukturerade. En intervju kan exempelvis vara helt strukturerad, vilket innebär att frågorna och svarsalternativen är formulerade i förväg. Vid en helt öppen intervju ställer intervjuaren istället en öppen fråga där respondenten fritt kan utveckla sina tankar.

Beroende på vilken intervjuform som används får undersökaren olika data, resultat

och slutsatser. I vår undersökning har vi valt att använda oss av en riktat öppen intervju. I den riktat öppna intervjun är utgångspunkten ett definierat begrepp. Det forskaren vill ta reda på är individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter och söker information om de kvaliteter som i förväg är definierade. Intervjuaren börjar med en vid fråga som delas upp i frågeområden och bestämmer vad respondenten ska fördjupa sig i. Anledningen till att vi valt den riktat öppna intervjun är att vi i vår undersökning utgått från vad tidigare forskning säger om problemområdet. Vi har således redan definierat fenomenet vi ska undersöka och söker information hos respondenterna baserat på detta. Eftersom vår undersökning är kvalitativ och av explorativ karaktär valde vi dock att inte ha färdiga svarsalternativ. På så sätt fick respondenten möjligheten att formulera sig fritt och vi fick möjligheten att upptäcka nya saker som tidigare forskning inte belyst.

4.3 Förberedelser av intervjuer

Innan vi började med intervjuerna, bestämde vi oss för att göra en intervjuguide.

Lantz (2007:56f) förklarar att i en intervjuguide skrivs de frågor eller frågeområden ned i den ordningen de tänkts ta upp under intervjun. Med hänsyn till vilken form av intervju som ska genomföras har frågorna olika struktureringsgrad. Eftersom vi valde att genomföra en riktat öppen intervju, började vi med att formulera frågeområden, för att sedan skriva ner frågor inom det området så vi ändå kunde styra respondenten något. Vilka frågeområden vi valde att ha med baserades på vår förförståelse om området, det vill säga vårt teoriavsnitt i uppsatsen. Frågorna var tänka som förslag på formulering och vi var medvetna om att nya frågor kunde dyka upp under intervjun som vi inte hade med i intervjuguiden. Vi var även medvetna om att ordningen på våra frågeområden kunde komma att ändras beroende på vad respondenten svarade. Eftersom vi båda är ovana intervjuare insåg vi ändå att en intervjuguide kan vara ett bra stöd att ha med. Intervjuguiden fungerade därför framförallt som ett stöd för oss så vi inte skulle glömma att fråga om någon viktig aspekt kopplat till vårt teoriavsnitt

De frågeområden vi valde att ha med är: Allmänt om personen, allmänt om arbetet, allmänt om musik och musik på arbetet. Anledningen till varför vi valde dessa områden i den ordningen, är att vi först ville ha information om respondentens bakgrund och arbetssituation. Lantz (2007:58) menar att bakgrundsvariabler kan vara betydelsefulla när materialet sedan ska analyseras och frågeställningen ska besvaras.

Det kan hjälpa till att förstå intervjupersonens sammanhang. Det var för oss även viktigt att ställa frågor om personens relation till musik privat samt arbetsuppgifter för att lättare kunna förstå och analysera personens användande av musik i arbetet.

Vi valde att ställa frågorna enligt en så kallad ”tratt-teknik”, vilket innebär att intervjuaren börjar med stora öppna frågor och sedan ställer mer specifika frågor som följdfrågor (Patel & Davidson 2003:74). Hur vi har valt att formulera frågorna och vad vi har valt att fokusera på kan ses i bilaga 1.

Innan vi intervjuade respondenterna genomförde vi några provintervjuer, dels på varandra men även på utomstående personer. På detta sätt kunde vi ta reda på

ungefär hur lång tid intervjuerna skulle ta, men även se hur bra frågorna fungerade.

Efter att vi intervjuat varandra gjorde vi några ändringar då vi upptäckte exempelvis att ordningsföljden på vissa frågor kändes konstig eller att en del frågor var otydliga. Den utomstående person vi valde att göra provintervju på arbetar i kontorsmiljö. Det är en fördel då de personer som provintervjuas har liknande typ av yrke som de som ska intervjuas på riktigt (Lantz 2007:60). På så sätt fick vi konstruktiv kritik på både innehållet i intervjun men även hur vi lagt upp den.

4.4 Urval

Innan vi började genomförandet av vår undersökning behövde vi bestämma hur många vi skulle intervjua, på vilka företag och vilka vi ville ha som respondenter.

Det vi ville ta reda på med vår undersökning är vad musik under arbete har för betydelse för människor med olika arbetsuppgifter. Vi fokuserar vårt syfte på mer komplicerade arbetsuppgifter som kräver koncentration och mycket kreativ tankeverksamhet, samt arbeten med uppgifter som är mer monotona och rutinmässiga. Med våra frågeställningar och syfte i bakhuvudet valde vi att genomföra vår undersökning på två olika företag med dessa typer av arbetsuppgifter.

Det ena företaget är ett mindre arkitektföretag med cirka femton anställda. Det information vi hade innan vi genomförde vår undersökning där, var att de anställda har mycket arbetsuppgifter som kräver att de är kreativa, koncentrerade och fokuserade. Det vill säga ett yrke som kräver komplicerad, kreativ kognitiv verksamhet. Vi visste även att de anställda arbetade i ett öppet kontorslandskap. Vi har valt att i fortsättningen av uppsatsen kalla det för kontorsföretaget. Det andra företaget som vi har intervjuat anställda på är ett postorderföretag med cirka tjugo anställda på orten. Det företaget valde vi att kontakta då de har mycket lagerverksamhet och anställda därmed har arbetsuppgifter som vi antog är mer monotona och rutinmässiga. Det här företaget kommer i fortsättningen kallas lagerföretaget. Båda företagen fick vi först kontakt med genom privata kontakter.

På kontorsföretaget har vår kontaktperson chefsansvar och det var därför enkelt att få tillstånd att genomföra vår undersökning där. På lagerföretaget var vår kontaktperson en anställd och genom honom fick vi kontakt med personen med chefsansvaret. Vi fick då presentera vårt syfte med undersökningen för chefen som sedan gav sitt medgivande.

Vi bestämde att det var passande att intervjua åtta personer för uppsatsen, det vill säga fyra respondenter per företag. Trost (2004:117) menar att det, vid kvalitativa studier, är bra om det är stor variation i urvalet för att få en så bred bild som möjligt. Personerna ska därför inte vara för lika varandra. Vi hade sålunda i tanken att, i den mån vi kunde, använda oss av strategiskt urval. När urvalet är strategiskt väljer forskaren ut ett antal variabler som är av relevans. Exempelvis ålder och kön.

Genom att ha ett antal olika variabler i olika kombinationer, får personen som genomför undersökningen stor variation i urvalet. Det som vi har beaktat i vårt val av respondenter är bland annat variablerna ålder, kön, yrke, graden av ansvar på

arbetsplatsen och anställningstidens längd. Anledningen till att vi har fokuserat på just dessa variabler är att vi vill ha så stor mångfald som möjligt på våra respondenter. Dock kunde vi inte helt bestämma själva vilka på arbetsplatsen som deltog i undersökningen, men vi lämnade det som önskemål till cheferna på arbetsplatserna. När det gäller kontorsföretaget, var det vår kontaktperson som valde personer som skulle vara så olika varandra som möjligt. Det var även han som tillfrågade om de ville delta i undersökningen. Vi anser att vårt urval slutligen fick stor bredd då våra respondenter har olika bakgrund, ålder, yrke samt är både kvinnor och män. På lagerföretaget tillfrågade chefen alla anställda på företaget vilka som kunde tänka sig att ställa upp. De fyra som anmälde sig frivilligt blev då snarare ett bekvämlighetsurval. En nackdel med det kan vara att det troligtvis endast var personer som var intresserade av ämnet som valde att delta i studien.

Därmed är det möjligt att personer som är ointresserade av musik på arbetet inte har deltagit i undersökningen, vilket minskar bredden på våra respondenter till viss mån. Dock anser vi även där att vi är nöjda med urvalet då vi har stor variation på respondenterna när det gäller de variabler vi har nämnt.

4.5 Genomförande av intervjuer

Våra första fyra intervjuer genomförde vi på kontorsföretaget. Vi hade kommit överens med en vår kontaktperson i företaget att göra alla fyra intervjuer på samma dag, vilket underlättade för oss tidsmässigt. Dock kan det även vara en nackdel då vi möjligtvis inte hade samma skärpa och uppmärksamhet vid de sista intervjuerna på grund av trötthet. Intervjuerna genomfördes i ett konferensrum och vi fick ett mycket varmt välkomnande vilket minskade vår egen anspänning och nervositet över kommande intervjuer. Båda två av oss var med på intervjuerna men vi valde att en intervjuade och en antecknade vad som sades på intervjun, för att det inte skulle bli rörigt. Självklart fick den andra personen ställa frågor om det var något som behövde tilläggas. Vi började alla intervjuer med att presentera oss för respondenterna och upplysa dem om att vi kom från Karlstads universitet och vad vårt syfte var med uppsatsen.

Lantz (2007:10f) beskriver att en intervju är ett samspel mellan personer med olika roller. Det är ett icke jämställt samspel där en person ställer frågorna och en svarar.

Hon menar även att det är viktigt att intervjuaren har en tydlig ram om hur intervjun ska genomföras, för att skapa ett bra intervjuklimat där intervjupersonen och intervjuaren kan samarbeta och skapa en god dialog. En tydlig intervjuram gör även att intervjupersonen kan få ett förtroende för intervjuaren vilket medför att avspänning och nervositet minskar. Med tanke på ovanstående information var vi noga med att innan vi började varje intervju berätta om vad vi skulle fråga om i stora drag samt ungefär hur lång tid vi beräknade att det skulle ta, för att försäkra oss om att det var okej för respondenten. På så sätt skulle inte intervjupersonen behöva fundera över vilken typ av frågor som skulle komma och få möjlighet att ställa eventuella frågor. Vi berättade även att vi kommer ta hänsyn till de etiska reglerna. Det vill säga att personerna vi intervjuar ska få vara anonyma i uppsatsen och att vi inte kommer använda oss av det material vi får in till något annat än

uppsatsens syfte. För att vara säkra på att inte missa någon information utöver anteckningarna sin spelade vi intervjuerna, vilket vi självklart tillfrågade respondenterna om först. Vi använde två olika inspelningsapparater, vilket visade sig vara en fördel då en av apparaterna inte spelat in allt vid ett tillfälle.

Intervjupersonerna verkade väldigt öppna och tillmötesgående och vi fick en bra kontakt från början, vilket gjorde att intervjun flöt på bra utan några större problematiska omständigheter. På företaget pågick renovering och ibland blev vi störda av buller. Det är möjligt att det kan ha stört både vår och respondenternas tankegång då vi blev avbrutna, men är troligtvis inget som påverkat studiens resultat. När vi var klara med alla intervjuer var vi noga med att tacka för oss och säga hejdå till de som vi intervjuat. Vi informerade även om att uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på internet, om de är intresserade av att ta del av den.

Även på lagerföretaget genomförde vi alla fyra intervjuer på samma dag. Också där fick vi ett trevligt mottagande då vi träffade en kvinna som hjälpte oss med vart vi skulle vara samt var intervjupersonerna befann sig. Intervjuerna inleddes och genomfördes på ett liknande sätt som på arkitektföretaget, där vi berättade hur intervjun skulle gå till och vad den skulle användas till. Även här kändes intervjuerna lättsamma då intervjupersonerna var mycket tillmötesgående. De verkade uppskatta sitt eget deltagande i undersökningen då alla pratade fritt och utanför ramen av intervjuguiden. Att personerna hade anmält sig frivilligt att delta i vår studie kan vara ett tecken på att de var intresserade av ämnet och därför hade mycket att säga.

Vi genomförde den första intervjun i deras fikarum, vilket var ett allmänt rum som alla på företaget kunde gå till. Det medförde att vi ibland blev avbrutna av andra anställda på företaget. Vi fick då göra en liten paus eftersom många ville gå fram och hälsa och prata. Efter den första intervjun flyttade vi oss till en annan del av lokalen då vi ansåg att det blev lite stökigt att sitta i fikarummet. Där hade vi de tre resterande intervjuerna. När vi var klara var vi även här noga med att tacka alla och säga hejdå, samt informera dem om hur de kunde läsa uppsatsen om de var intresserade.

4.6 Bearbetning av material

Efter att forskaren gjort sina intervjuer kan intervjun presenteras i textform, vilket kallas för transkribering (Aspers 2007:149f). Det är för att underlätta analysen och bearbetningen av materialet. Oftast så skriver forskaren ner det som har sagts ord efter ord men lämnar dock pauser utanför. Pauser kan i undantagsfall skrivas ner om de bedöms som meningsfullt för analysen. När forskaren skriver ner intervjun till textform underlättar det om intervjun är inspelad, på grund av att det är lättare att missa något som sades om man bara gör anteckningar och inte använder sig av inspelning. Efter att vi hade gjort intervjuerna följde vi råden från Aspers och började transkribera på ett sådant sätt som vi har förklarat ovan. Vi valde att transkribera så snart som möjligt efter intervjun, för att den skulle finnas färskt i