I n l . ansåg den betydande t i d , som ägnades åt geometri- en, t i l l stor del alldeles b o r t k a s t a d och påstod, dels a t t en h e l del satser alls icke behöfde bevisas, dels a t t det vore onödigt, a t t lärjungarne lärde sig sammanhängande redogöra för bevisen för de satser, som t a r f v a d e bevisas eller åtminstone förklaras. Lärjungen borde tillägna sig de geometriska s a n n i n g a r n a för a t t använda d e m v i d p l a n i - m e t r i s k räkning; ämnets innehåll vore det v i k t i g a s t e ; f o r m e l l b i l d n i n g vunnes väl i något a n n a t ämne, o m den icke följde m e d detta innehåll. D e t f o r m e l l t b i l d a n d e i ämnets n u v a - rande b e h a n d l i n g k u n d e för öfrigt betviflas, då v i d repeti- t i o n e r n a i 7: 2 lärjungarne visade sig i stånd t i l l de gröfsta tankefel. E u k l i d e s k u n d e ej gillas som lärobok.
V . l e k t . Gallander hade följt k a m p e n m o t E u k l i d e s från alla a n k t o r i t e t e r s sida ända t i l l b a k a t i l l 1 (500-talet, och senast hade läraremötet i S t o c k h o l m förkastat E u k l i d e s ; m e n det såge u t , som om arbetet i denna r i k t n i n g vore lönlöst.
A d j . JMeyer sade sig i n t a g a en a n n a n ståndpunkt än i n l . , hvars föredrag präglades af vår t i d s v a n l i g a ensidighet a t t fullständigt tillbakasätta f o r m e n för innehållet. För la- t i n l i n i e n s lärjungar vore det reelt värdefulla i geometrien så o b e t y d l i g t , a t t ämnet, o m d e t t a värde åsyftades, i c k e s k u l l e k u n n a försvaras på schemat, h v a r e m o t det af ålder ansetts s y n n e r l i g e n f o r m e l l t b i l d a n d e . D e t vore visserligen sant, a t t vissa satser vore själfklara, m e n för läraren, icke för tolfåringar. D e t m i n d r e lämpliga i E u k l i d e s ' framställning k u n d e reformeras u t a n en så g r u n d l i n g ändring i m e t o d , som i n l . förordat, genom h v i l k e n geometrien skulle förlora sin b i l d a n d e v e r k a n .
L e k t o r Lundberg mindes, h v i l k e t l i f l i g t intresse, h a n känt efter a t t hafva lärt sin första p r o p o s i t i o n i E u k l i d e s ,
h v i l k e t icke k u n n a t ske, o m boken icke iunehölle m y c k e t godt a t t taga vara på; a t t utelämna bevisen vore ej tillrådligt, om ock åtskilligt k u n d e tagas som själf k l a r t . A f samma åsikt v a r a d j . Berggren, som dock under de 25 år, h a n v a r i t lärare, a l d r i g hade användt E n k l i d e s .
L e k t o r Lindhagen t r o d d e gossens intresse för E n k l i d e s ligga i känslan af förmåga a t t uträtta något, och a t t därför den n a t u r l i g a m e t o d e n vore a t t bygga på k o n s t r u k t i o n s r i t n i n g .
L e k t o r Moll ansåg det roande i E u k l i d e s för den unge l i g g a i medvetandet, a t t h a n själfständigt f u n n i t en san- n i n g , som h a n ej omedelbart k u n n a t inse. Geometriens f o r m e l l a sida vore alltså af största betydelse och vore all- deles förspilld, o m läraren föredroge bevisen och lärjungarne sedan blefve f r i a därifrån. V i d r e p e t i t i o n i 7: 2 k u n d e E u k l i d e s göras m e r a t i l l d r a g a n d e g e n o m g r u p p e r i n g af sat- serna efter a n d r a s y n p u n k t e r eller genom a t t framställa deras h i s t o r i s k a u t v e c k l i n g .
B—e.
